De förlupna männens tid
Skilsmässomönster i Göteborg 1862–1889
Mirjam Törnblom
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Ämneslärarprogramet HIGL12
10,5 hp
Innehållsförteckning
1. Inledning………..………..…1 1.1 Problemformulering……….……...…….….1 1.2 Syfte………..…2 1.3 Frågeställning………....…2 1.4 Bakgrund………3 1.5 Forskningsläge………4 1.6 Metod………..81.7 Material och källkritik……….……...……9
1.8 Avgränsning………10 2. Resultat………..………...11 2.1 Beskrivning av skiljebreven……….………..……..…...11 2.2 Lagar………..…..14 2.3 Exempelfall………..…………15 2.3.1Fallet 1863………..……..…..15 2.3.2 Fallet 1866………..……....15 2.3.3 Fallet 1876……….……….16 2.4 Mönster……….………16
2.4.1 Yrken och titlar……….………..16
2.4.2 Orsaker……….………….…..17
3. Avslutande diskussion……….………….….….18
3.1 Mönster……….………...19
3.2 Nu och då……….………...21
3.3 Undersökningens resultat i relation till syfte och frågeställning………22 4. Källor och litteratur……… 5. Bilagor………
1
1. Inledning
1.1 Problemformulering
Skilsmässor har sedan länge varit ett om diskuterat ämne framför allt i media. Sedan utbrottet av Coronapandemin har ämnet varit hetare än någonsin och statistiken är tydlig, antalet skilsmässor och ansökningar om skilsmässor har ökat sedan utbrottet. Psykologen Björn Hedensjö uttalar sig i intervju med Jenny Rydberg, SVT nyheter där han drar slutsatser om att det är just viruset och de restriktioner vi tvingats leva efter som orsakat den ökning av skilsmässor som vi så tydligt ser i statistiken. Hedensjö menar att arbete hemifrån, oro inför framtid samt ekonomiska svårigheter är bidragande faktorer till den osämja mellan makar som lett dem till att ansöka om äktenskapsskillnad. 1
För att åter se till året 2020, pandemins utbrottsår så visar statistiska centralbyråns (SCB) undersökningar angående äktenskap och skilsmässor vissa variationer om man ser till geografiska områden. Statistiken visar att skilsmässofrekvensen minskade i Stockholm och Malmö jämfört med året innan, 2019. Däremot finns det en markant ökning av skilsmässor i Göteborg där antalen skilsmässor 2020 ökade med 13,4% jämfört med 2019. Även flera mindre kommuner kring Göteborg visar en kraftig ökning av skilsmässor år 2020, i Mölndal ökade de med så mycket som 26%.2
I tidskriften ”Forskning & Framsteg” skriver 2011 vetenskapsjournalisten Henrik Höjer om dagens humaniora och samhällsvetenskaps forskning angående skilsmässor och presenterar mönster som har uppmärksammats vid granskningen av 160 000 par i Sverige där Höjer menar att det finns vissa riskfaktorer som gör att äktenskapet löper större risk att sluta i en skilsmässa. Höjer menar att undersökningen visar att de par som har gift sig i ung ålder, har lågutbildning, är uppväxta under olika kulturella förhållanden eller som inte delar lika på föräldraledighet löper större risk att skilja sig. Även åldersskillnad mellan makarna och deras yrkesroller visar sig i undersökningen ha en betydelse för hur stor risken är att de kommer att skilja sig.3
Forskningen som visar att det finns mönster att se till bland de som ansöker och genomgår en skilsmässa väcker frågan om dessa mönster tillkommit i modern tid eller om det historiskt sett också funnits mönster. Äktenskap och parbildning har haft en betydande roll
1 Rydberg, Jenny, SVT nyheter 2020-08-09
2
för människor i alla tider och inte minst under 1800-talet så därför kommer denna undersökning fokusera på om det går att urskilja liknande mönster hos de som skilde sig under 1800-talet som i dagens forskning krig ämnet.
1.2 Syfte
Syftet med denna undersökning är att med utgångspunkt i den nutida forskningen kring skilsmässor och de mönster som forskare har fått fram undersöka huruvida det även funnits ett mönster historiskt sett.
Centralt i undersökningen är att ta reda på vilka yrkeskategorier och titlar de personer vars skilsmässa finns dokumenterad i skiljebreven hade för att undersöka hur vida det finns ett mönster att se till. Vidare kommer undersökningen att behandla mönster angående kön på den som ansökt om skilsmässan, vilka lagar som låg till grund för de ansökningar som blev godkända samt vilka orsaker som finns angivna i skiljebreven till att paren ifråga valde att skilja sig.
1.3 Frågeställning
- Hur är skiljebreven vid Göteborgs domkapitel 1862 – 1889 utformade, vilka detaljer anges om det skilda paret och vilka lagar styrde skilsmässoansökans utgång?
- Går det att finna mönster så som yrkeskategorier, om det var make/maka som tog initiativ till skilsmässan samt orsaker till att man ansökte om äktenskapsskillnad i skiljebreven under den aktuella perioden?
3
1.4 Bakgrund
I Europas katolska områden var skilsmässa helt förbjudet långt in på 1800-talet. I de fall som äktenskapet och samlivet ansågs ohållbart kunde paret beviljas separation men till äktenskapsskillnad fanns inga möjligheter.4
Den katolska synen på äktenskapet fördes i takt med kristendomens införande till Norden och Sverige under medeltiden. Under medeltidens lopp kom kyrkan få en allt starkare roll i Sverige och äktenskapets betraktelse som sakrament medförde att skilsmässor förbjöds under i princip hela medeltiden. 5
När reformationen under 1500-talet bringade den lutheranska läran till Sverige så kom synen på äktenskapet att förändras och även möjligheterna till äktenskapsskillnad. Den lutheranska kyrkan lade liksom den katolska stor vikt vid äktenskapet och förmedlade detta som ett sätt att vara nära Gud på men till skillnad från katolikernas lära så förespråkade Luther den fria viljan hos människor vilket ledde till att man införde tolerans för äktenskapsskillnad samt omgifte.
1686 skrevs hor (otrohet) samt egenvilligt övergivande (förvinnande från hemmet) in i kyrkolagen som de grunder som kunde leda till att man beviljade en skilsmässa. Kyrkolagen var gällande fram till år 1734 och därmed var det fram till dess kyrkliga myndigheten som beslutade om en skilsmässa skulle beviljas. 6
Även om reformationen medförde att man tillät skilsmässor så var den ännu svårt att få en ansökning beviljad och processen var lång. De som ansökte om skilsmässa måste först vända sig till sin församlingspräst där man försökte att medla mellan makarna för att undvika att ärendet skulle utvecklas till en äktenskapsskillnad. Om ansökan efter detta kvarstod så var det domkapitlets uppgift att utreda huruvida det fanns en rättsliggrund för skilsmässa nämligen hor eller egenvilligt övergivande. För att skilsmässoärendet skulle tas vidare krävdes att domkapitlets kyrkliga domstol fann ena parten skyldig till något av de två nämnda brotten. Om domstolen dömt ena parten skyldig så kunde den som inte blivit dömd, offret ansöka om äktenskapsskillnad. Om domkapitlets domstol därefter dömde skilsmässan befogad så fick paret lov att skilja sig.7
4
År 1734 gick utredningen av äktenskapsskillnadsansökningar över till att hanteras av en världslig domstol i stället för av kyrkliga myndigheter. Domkapitlet hade dock fortfarande en betydande roll då de var ansvariga för att utfärda skiljebreven. Ett sådant brev kunde den som skilt sig ansöka om för att kunna bevisa att en rättslig skilsmässa hade ägt rum och att man nu var skild.8
1810 kom sedan den förändring i lagen genom en förordning angående skillnad i äktenskapet som utökade möjligheterna till att ansöka om äktenskapsskillnad. Man beslutade att fler bakomliggande orsaker skulle betraktas som giltiga skäl till att bevilja skilsmässa. I denna lagändring fastslogs det att äktenskapet skulle bygga på ömsesidig respekt vilket låg till grund för de förändringar man gjorde. 9
1862 gjorde man ett tillägg i lagen som handlade om att man kunde få rätt att begära skilt boende från sin make/maka. Den nya lagen innebar att en gift kvinna kunde ansöka om boskillnad och där med säkra sina nuvarande och kommande tillgångar utan att behöva begära skilsmässa. Denna lag underlättade för gifta kvinnor ekonomiskt och gav dem en chans att utan att behöva gå igenom den svåra och långa processen av äktenskapsskillnad kunna ansöka om att få makten över sina egna liv samt äganderätt av sina enskilda egendomar.10
1.5 Forskningsläge
Mycket av den forskning som har gjorts kring äktenskapsskillnad under 1800-talet handlar om den rättsliga processen, lagföring och de orsaker som ansågs giltiga för att en skilsmässa skulle gå igenom. Lagen och dess förändring övertid fram till den aktuella perioden redogörs för i bakgrundskapitlet ovan.
Angela Rundquist, docent i etnologi samt forskare skrev 1985 en artikel som publicerades i ”Fataburen”, Nordiska museets och skansens årsbok som handlade om 1800-talets skilsmässor där hon redogör för hur vägen till en skilsmässa rent juridiskt såg ut under 1800-talet. Rundquist beskriver vägen från den första ansökan om äktenskapsskillnad till att den slutförs och blir juridiskt verkställd som besvärlig. 11
8 Bennheden, Daniel (2010) s. 4 9 Bennheden, Daniel (2010) s. 4 10 Widlund, Kristin 1999
5
Då ett äktenskapsbrott hade begåtts så var det endast den som inte gjort sig skyldig som hade rätt att ansöka om äktenskapsskillnad. Den som dömdes för äktenskapsbrott var tvingad att ge halva sin giftorätt till den andra parten, om den felande var kvinnan så förlorade hon även sin morgongåva. I de fall som en av makarna hade övergett den andra och som man sa: förlupit hemmet så kom vid en äktenskapsskillnad det gemensamma hemmet att tillfalla den andra.12
Att de flesta äktenskap under 1800-talet blev livslånga tros ha att göra med det nätverk och den sociala allians som äktenskapet innebar. Det var inte bara det äkta paret som ingick i denna allians utan även deras familj och släkt vars status också var beroende av äktenskapet dem emellan. 13
Rörande äktenskapsskillnader under 1800-talet så består mycket av den tidigare forskningen om undersökning av dess orsaker. Här beskrivs ofta de grunder som enligt lag godtogs för att få rätt till skilsmässa.
Rundqvist menar dock att många av de som ansökte om skilsmässa gjorde detta för att de hade för avsikt att gifta om sig.14
Boken Det svenska samhället 1720 – 2018 skriven av Susanna Hedenborg docent i
ekonomisk historia och Lars Kvarnström historieforskare behandlar även den ämnet skilsmässor och äktenskap i 1800-talets Sverige. Rundqvist teori överens stämmer inte med forskningen som Hedenborg och Kvarnström presenterar där de menar att det blev allt vanligare att kvinnor valde att leva ensamma även i de fall som de tidigare varit gifta. 15
I sin avhandling Med våldsam hand vid Lunds universitet 2009 skriver historikern
Marie Lindstedt Cronberg om våldet mot kvinnor under 1800-talet och dess representation i de skilsmässofall som finns dokumenterade. Hon menar att våld och hustrumisshandel inte alls ledde till så många skilsmässor utan att hor och egenvilligt övergivande var de dominerande orsakerna till äktenskapsskillnad under hela 1800-talet. Dessa två lagstiftade skäl till att få tillåtelse att skilja sig var de skäl som lättast ledde till att ansökningen gick igenom. 16
12 Hirdman, Yvonne et. al. (1999) s.67 - 6 13 Hirdman, Yvonne et. al. (1999) s. 68 14 Rundquist, Angela (1985) s. 136
6
Otrohet eller hor som man kallade det är det skälet till skilsmässa som oftast nämns i litteraturen angående äktenskapsskillnader under 1800 - talet. Historikern Andreas Marklund skrev 2004 boken I hans hus där han redogör för skilsmässor och vad som tycks ha lett par till att genomgå skilsmässa historiskt sett.
Marklunds undersökning av fallet Karin Andersdotter och Anders Jansson i Harbo socken 1801 handlar om att Karin anklagar sin man för otrohet vilket i rätten leder till att Anders blir dömd och Karin får rätt till att skilja sig från sin man. 17
I boken Skiljas – trolovning, äktenskap och skilsmässa i Norrland på 1800-talet grundar sig även de fall som Marja Taussi Sjöberg, professor i historia valt att undersöka i att en av parterna anklagas för olovliga sexuella förbindelser vilket se de sedermera döms för och den icke felande parten får lov till att ta ut skilsmässa med alla dess fördelar. Taussi Sjöberg beskriver två fall av skilsmässa i Härnösands stift i mitten av 1800-talet. I berättelserna som författaren hämtat ur Härnösands stifts skilsmässohandlingar från perioden så framgår det tydligt i båda fallen att en skilsmässa var mycket mer än bara paret emellan. Både den anklagade och den som ansökt om skilsmässa genomgick stränga förhör av både kyrka och i rätten. Taussi Sjöberg beskriver processen som utdragen och förnedrande särskilt med tanke på att skilsmässan blev allmän angelägenhet, familjemedlemmar, vänner, grannar och församlingsmedlemmar kallades till förhör i utredningarna och med tanke på den låga frekvensen av skilsmässor i Härnösands stift under 1800-talet så blev förstås en skilsmässa orsakad av hor mycket omtalad i bygden. 18
Om de nya kriterierna för godkännandet av skilsmässor från 1810 års förordning; dryckenskap, slöseri och våldsamt sinnelag skriver Marklund om rättshistorikern Ingvar Nylanders teori där Nylander själv menar att det var ovanligt att skilsmässan godkändes om den anklagade inte gjort sig skyldig till alla tre av dessa. Med detta menar Nylander att dessa kriterier var mer ämnade för att bedöma en make/makas moral snarare än de enskilda handlingarna. Marklund tolkar denna teori som att den nya förordningen 1810 hade som målsättning att öka människors moral inom äktenskapet snarare än att underlätta för att få en skilsmässa godkänd. Han menar att de nya grunderna för skilsmässa skulle underlätta för en domstol att bedöma den anklagades
7
karaktärsdrag som om allt för anmärkningsvärt kunde leda till att man dömde denne och skilsmässan gick igenom. 19
Rundqvist skrev liksom Taussi Sjöberg om skilsmässans påverkan i det sociala livet och hur de frånskilda ofta bemöttes av allt annat än sympati vare sig man i rätten ansågs vara den felande parten eller inte. Församlingen var ännu under 1800-talet ett viktigt nätverk och att uteslutas från detta kunde innebära både ekonomiska och sociala svårigheter. Efter att ha genomgått en skilsmässa ansågs man ha vanhedrat äktenskapet vare sig man begått äktenskapsbrott eller inte och detta innebar ofta att man uteslöts hur sociala grupper och sammanhang, något som oftare drabbade kvinnan än mannen. 20 Rundqvist skriver att överklassen hade de ekonomiska fördelarna som gjorde att de lättare kunde få en skilsmässa godkänd. Överklassen var dock inte överrepresenterad i skilsmässostatistiken utan äktenskapsskillnader förekom i alla samhällsskikt. Rundquist påpekar däremot att överklassen tack vare ekonomiska möjligheter kunde både skynda på processen samt anlita jurister för att öka chanserna att skilsmässan skulle bli godkänd. 21
Även om det ännu under 1800-talet var svårt att få en skilsmässa genomförd och att samhället i stort fortfarande var uppbyggt efter att människor skulle ingå och kvarvara i äktenskapet så menar Taussi Sjöberg att fallen av skilsmässor fördubblades i mitten av 1800-talet och detta härleder hon till 1810 års förordning som gjorde att 1800-talet präglades av viss liberalisering.22 Historieforskaren Christine Bladh håller inte med om detta resonemang, hon menar att man inte kan kalla detta en liberalisering utan snarare har det att göra med att domslut angående skilsmässor började grundas mera på lagen under 1800-talet vilken hushållet ofta under tidigare sekel stått utanför. Om Bladhs teori skriver Melby et. al. I boken Inte ett ord om kärlek.23
Taussi Sjöberg menar att det mönster hon hittat i sin forskning har påvisat att skilsmässor var starkt koncentrerade till urbana områden. Bondesamhället vilade ännu på grunden att ett hushåll eller en gård var beroende av att man och hustru arbetade tillsammans och därmed blev en skilsmässa mycket mer förödande för ett bondepar än för ett industriarbetade par. För att visa detta mönster presenterar Taussi Sjöberg statistik över stift med stora städer och stift med nästan uteslutande landsbygd. Hennes
8
forskning visar att Stockholmsstift hade hela sjutton gånger fler skilsmässor än Härnösandsstift mellan 1831–1840. 24
Taussi Sjöbergs forskning visar liksom Lindstedt Cronbergs att de vanligaste orsakerna till att man beviljade skilsmässa var otrohet (hor) eller att ena maken försvunnit (egenvilligt övergivande). Taussi Sjöbergs undersökning visar även att det var vanligare att kvinnor anklagades och dömdes för hor och att det var vanligare att män anklagades och dömdes för egenvilligt övergivande. Forskningen visar även att det var vanligare att kvinnan tog initiativet till äktenskapsskillnad.25
1.6 Metod
För att uppnå syftet med undersökningen så kommer Göteborgs domkapitels utfärdade skiljebrev mellan åren 1862 – 1889 att studeras. Dessa kommer att analyseras för att skapa en övergriplig bild av hur man formulerade sig i dessa brev samt om orsaker som låg till grund för en ansökan om äktenskapsskillnad anges.
Där efter kommer en mer ingående undersökning att bedrivas angående ett fall per år under den aktuella tidsperioden för att undersöka om det finns några tydliga mönster. Det främsta mönster som undersökningen av de 28 slumpmässigt utvalda breven kommer att söka efter är orsaker beskrivna samt vem som ansökt om äktenskapsskillnaden, mannen eller kvinnan.
För att kunna ge en övergriplig bild av hur skiljebreven utformades samt vilka lagar som styrde en skilsmässoansökans utgång så kommer analysering av Giftermålsbalken från 1734 samt 1810 års förordning angående äktenskapsskillnad att inkluderas och delvis presenteras.
Angående mönster inom yrkeskategorier och titlar så kommer data att samlas från alla de utfärdade skiljebreven från den aktuella perioden, 800 brev totalt.
Undersökningens resultat kommer att presenteras i delvis kvalitativform och delvis i kvantitativform. Den delen av frågeställningen som syftar till att beskriva skiljebrevens utformning samt beskriva de lagar och förordningar som reglerade huruvida en skilsmässoansökan skulle bli godkänd kommer att redogöras för kvalitativt. Detta innebär
9
att det är innehållet som dokumenterats i skiljebreven samt innehållet i lagtexterna som kommer att studeras och tolkas för att besvara delar av frågeställningen.
För att sedan kunna besvara frågeställningen som handlar om att urskilja mönster bland de skilda under den aktuella perioden så kommer en kvalitativstudie vara nödvändig då materialets omfång gör det omöjligt att presentera dessa genom innehållsanalys. Här kommer yrkesroller samt titlar att räknas samman. Av dessa kommer överrepresenterade eller på annat sätt utmärkande kategorier att beskrivas i resultatdelen och därefter kommer det totala resultatet med all data från materialet att presenteras i tabellform (se bilaga 1 och 2).
Även mönster som påträffas bland de 28 slumpmässigt utvalda fallen som kommer att presenteras närmare i den kvalitativa delen kommer att redogöras för kvantitativt. Mönstren som undersökningen syftar till att finna här är hur vida det var mannen eller kvinnan som ansökte om skiljebrev samt vilka orsaker man angav till att man hade valt att gå skilda vägar. Dessa mönster kommer att presenteras kvantitativt men även tolkning av texten är här nödvändig för att säkerställa att den data som samlats är korrekt tolkad.26
1.7 Material och källkritik
För att hitta de fall av skilsmässor som undersökningen ska baseras på så används Göteborgs domkapitels utfärdade skiljebrev mellan åren 1862 – 1889 vilka finns att tillgå digitalt på arkivdigtial.se. Breven som har använts i denna studie är totalt 800 stycken. Alla de 800 utfärdade breven kommer att användas som underlag för undersökningens del angående yrkeskategorier. I den djupare analysen av breven där undersökningen skall besvara på frågan om orsaker till skilsmässan samt om det var man eller kvinna som tagit initiativet kommer ett fall per år slumpmässigt väljas ut från dessa 800 brev.
Domkapitlets skiljebrev är mycket användbara då dessa ligger till grund för hela undersökningen. De viktigaste delarna för undersökningen är yrkestitlar samt bakomliggande orsaker till äktenskapsskillnaden. Dessa data tycks finnas tillgängliga i nästan alla av de 800 skiljebreven.
Skiljebreven som kommer den data som undersökningen baseras ger inte en helhetsbild av vilka som genomgick en skilsmässa under den aktuella perioden och heller inte av alla
10
som ansökte om äktenskapsskillnad. Breven kan endast ge en bild av de skilsmässor som blev juridiskt godkända där det skilda paret efter skilsmässan ansökte om ett bevis på detta; skiljebrevet. Därav kan källmaterialet för denna studie inte användas för att undersöka alla skilsmässor som ägde rum.
Skiljebreven som källmaterial är heller inte en källa som kan påstås ge en helt korrekt bild då alla fallen beskrivna i skiljebreven skulle behöva styrkas genom att söka upp dem i rättsprotokoll eller liknande handlingar. Skiljebreven är utfärdade av präster vid domkapitlet och det går inte helt att utesluta att dessa i vissa fall angivit falska uppgifter. Vid ett antagande att den information som finns dokumenterad i skiljebreven är sanningsenlig och baserad på rättsprotokoll så är breven ändå en mycket användbar källa för att kunna undersöka om mönster bland de skilda under perioden 1862–1889 i Göteborg går att urskilja.
Att det fanns vissa förordningar och lagar som styrde vilka orsaker som skulle bedömas som giltiga skäl för att en skilsmässa skulle bli beviljad är även problematiskt om man ska kunna anse denna studie som heltäckande. Det är inte troligt att den eller de som ville skiljas skulle ange en orsak eller bakgrund som enligt lag eller förordning inte ansågs grundläggande för en äktenskapsskillnad. Där med kan denna undersökning inte syfta till att ge en bild av vilka äktenskapligaproblem eller tvister som faktiskt ägde rum, utan kan däremot ge en nyanserad bild av de skilsmässor som beviljades och enligt vilka lagar och förordningar denna godkändes i rätten.
Skiljebreven är undersökningens huvudsakliga källmaterial, utöver dessa kommer undersökningens frågeställning kräva inkludering av ytterligare några källor, nämligen Giftermålsbalken från 1734 samt kungliga majestäts förordning från 1810. Dessa lagtexter blir nödvändiga att analysera för att söka svar på frågeställningen angående vilka lagar som styrde en skilsmässoansökans utgång. Dessa texter är hämtade ur tryckta källor innehållande lagtexter och är därmed mycket trovärdiga källor.
1.8 Avgränsningar
11
detaljnivå. Valet är att undersöka skiljebreven som utfärdades av Göteborgs domkapitel och där med kommer det geografiska området avgränsas till Göteborg med omnejd. Tidperioden kommer att vara 1862 – 1889 med anledning av 1810 års förordning angående äktenskapsskillnader som beskrivs i bakgrundskapitlet samt 1862 års lagändring angående boskillnad.
Trots den nya lagen om boskillnad vilken redogörs för i bakgrundskapitlet ovan som gav gifta kvinnor nya möjligheter som klart hade fördelar jämfört med en skilsmässoansökan så valde många att ansöka om äktenskapsskillnad även efter att den nya lagen trätt i kraft. Därmed avgränsningen till åren efter lagändringen då det väcker misstankar om att skälen att välja att gå igenom en svårare och mindre gynnsam process (äktenskapsskillnad) trots den nya lagen angående boskillnad måste ha mycket starka bakomliggande skäl.
En del av frågeställningen är att undersöka om det finns några tydliga mönster i fallen av skilsmässor i Göteborg under åren 1862 – 1889. Här kommer fokus att ligga på frågorna; vilka yrkesroller eller titlar angavs i breven samt vilka orsaker till att man ansökt om skilsmässa anges.
Ett fall per år under den aktuella perioden kommer att undersökas för att sedan sammanställas i resultat och eventuella mönster. Vissa skiljebrev kommer att beskrivas detaljrikt för att ge en tydlig bild av hur dessa skiljebrev var utformade.
Angående yrkestitlar och titlar kommer det inte att avgränsas till ett fall per år utan kommer att innehålla data från alla de utfärdade breven från perioden (800 brev) för att visa en bredare mer omfattande bild av eventuella mönster.
2. Resultat
2.1 Beskrivning av skiljebreven
I Göteborgs domkapitels skiljebrevs bok 1862 – 1889 har de skiljebrev som utfärdades under perioden samlats. Breven är utfärdade som ett bevis på att en äktenskapsskillnad har gått igenom rättsligprövning eller att man genom dispens från Kungliga majestät har fått rätt att genomgå en skilsmässa.
12
Få av breven innehåller datum som äktenskapet eller trolovningen ingåtts. I de fall som trolovningen inte följdes av ett äktenskap så anges dock ofta datum för lysningen. Att man som trolovade gick igenom lysning innebar att man tre söndagar i rad tillkännagav i församlingen att man som trolovat par inom kort kommer att ingå äktenskap. Lysningen höll man i syfte att församlingen skulle få en chans att frambringa eventuella invändningar mot att de trolovade skulle få ingå äktenskapet. Alla de utfärdade skiljebreven innehåller båda makarnas fullständiga namn inklusive hustruns namn före äktenskapet. I de flesta fall anges även de bådas församlingstillhörighet och i vilken socken denna finns.
I samband med mannens namn så anges även en yrkestitel alternativt hans titel baserad på hur han är bosatt, så som torpare eller hemmansägare. I 42 av de 800 fallen anges ingen yrkestitel eller annan titel för mannen, i dessa fall är han angiven som förlupen från hemmet.
I kvinnans fall är det sällan en yrkestitel anges i brevet, i stället är kvinnan i nästan alla brev angiven med en titel snarare i syfte att ange hennes sociala status. Den sociala statusen var mycket viktig under 1800-talet och var ofta baserad på kvinnans bakgrund och hennes familj. Där av anges det i många fall vem kvinnan var dotter till, till exempel hemmansdotter eller bondedotter. Undantaget är om kvinnan arbetade som piga, i de fallen nämns hennes yrkestitel.
I samband med att datum för beslutsfattandet av beviljad skilsmässa så anges även vilken instans som tagit beslutet att en skilsmässa är befogad. Den instans som ofta omnämns i breven är Rådhusrätten i Göteborg. I vissa fall har skilsmässan beviljats på annan ort men då Göteborgs domkapitel hade ansvaret för skiljebreven i större område än bara Göteborgstad så har ansökan om detta skett i Göteborg.
Majoriteten av breven anger en orsak till att man valt att ansöka om skilsmässa. Orsakerna som beskrivs är allt från oenighet till att den ena parten hamnat i fängelse. Vissa brev beskriver bakgrunden till skilsmässan mycket kortfattat och andra ger en mer omfattade bild av parternas bakgrund och väg till ansökan om äktenskapsskillnad.
13
I de fall som make/maka varit gift tidigare så anges detta genom att man adderar frånskilda eller änka/änkling i samband med deras namn. I vissa fall anges ingen annan titel eller yrkesroll då personen i fråga är änka/änkling eller frånskild sedan tidigare.
I de utfärdade skiljebrev där intetdera av makarna anklagas eller döms för äktenskapsbrott men ändå önskar äktenskapsskillnad så refererar brevet ofta till 1810 års förordning. Här anges ibland även orsaker som osämja eller stridighet i lynnet.
I de fall som ansökan om skilsmässa kommer från ena parten i äktenskapet så anges detta genom att man betonar vem av makarna som önskat skilsmässa. Där anges även att en rättsprocess har genomgåtts och att man funnit att ena parten gjort sig skyldig till äktenskapsbrott vilket ger den som inte är skyldig rätten att begära skilsmässa. Här anger man brottet som begåtts genom att hänvisa till äktenskapsbalken och de kapitel och paragrafer som rätten dömt make/maka skyldig till brott av.
I samlingen av skiljebrev ingår även de brev som utfärdats trots att äktenskapet egentligen inte har ingåtts. Om man var trolovad samt att lysning ägt rum så måste paret ansöka om upplösning av trolovningen. Därefter måste de ansöka om skiljebrev för att få ett bevis på att trolovningen upplösts. I de breven som är utfärdade för trolovade skrivs det ofta att paret försäkrar på heder och samvete att de inte haft några äktenskapligaförbindelser (samlag), alternativt ett intyg från församlingsprästen finns om att paret inte har några gemensamma barn. I de fall som skiljebrev utfärdas innan äktenskapet ingåtts hänvisar man till giftermålsbalken kap. 4 § 4 vilken ger trolovade rätt till att bryta förlovningen om så önskas.
14
2.2 Lagar
I de fall som äktenskapsskillnaden har blivit godkänd av Rådhusrätt eller annan instans så refereras det ofta till giftermålsbalken från 1734 i skiljebrevet för att ange den juridiska förklaringen till att man dömt skillnaden nödvändig. I skiljebreven från Göteborg 1862 – 1889 nämns äktenskapsbrottet hor i flera av fallen vilket betyder att någon av makarna har varit otrogen och dömts för detta. Då man baserar beslutet att godkänna en skilsmässa på ett sådant brott så anges ofta giftermålsbalkens kap. 13 § 1:27
GIör mannen hor, och wil hustrun ej förlåta honom brott sitt, och hafwer hon ej haft sängelag med honom, sedan thet henne kunnigt blef; tå må skilnad i ächtenskapet ske, och hafwe han til henne förwärkadt hälften af sin giftorätt i boet. Giör hustrun thet; ware lag samma, thertil miste hon ock sin morgongåfwo. Hafwa the begge hor giordt, och enthera med then andra förut ej blifwit förlikt; tå må theras ächtenskap ej skiljas. (Giftermålsbalken, Riksdagen 1734, kap. 13 § 1)28
Denna del av giftermålsbalken lagstadgar att ett hosbrott enligt lag ger den icke felande parten i äktenskapet rätt till skilsmässa. För kvinnorna finns ett tillägg om att de även mister sin morgongåva. Dock anges i lagtexten att i de fall som båda makarna begått horsbrott så ska inte skilsmässan godkännas.
En av de mest angiva orsakerna till skilsmässorna i skiljebreven är att någon av parterna har övergivit den andra och förlupit hemmet. I dessa fall finns det också lagstadgat i giftermålsbalken att den som blivit övergiven har rätt till att få skilsmässoansökningen godkänd. I skiljebreven anger man kap. 13 § 4 som referens då man dömt till skilsmässa till följd av förlupen make/maka:
Öfwergifwer och förlöper mannen af ondsko och motwilia sin hustru, och far utrikes i thet upsåt, at ej mera blifwa och bo med henne; hafwe ingen rätt sin lott i boet, eller fasta gods sitt, at råda. Wil hustrun ifrån honom skiljas; tage tå stemning hos Domaren. Wet man ej hwar mannen sig uppehåller; låte Domaren å predikostolarna lysa efter honom öfwer hela Häradet, eller i Staden, om han ther boende warit, så ock i the närmasta soknar ther intil, och förelägge honom natt och åhr. Kommer han ej inom föresattan tid; döme tå Domaren til skilnad, och hafwe mannen förwärkadt hela sin lott i boet. Samma lag ware, ther hustru förlöper mannen.(Giftermålsbalken, Riksdagen 1734, kap. 13 § 4)29
27 Arkivdigital: Göteborgs domkapitels skiljobok samlingsvolym 1862 – 1889 28Giftermålsbalken, Riksdagen 1734, kap. 13 § 1
15
I denna del av lagtexten så anges det att den som överger sin make/maka genom att lämna orten eller landet riskerar att förlora hemmet och ägodelarna då dessa vid en skilsmässa skulle tillfalla den som ännu finns kvar vid ägorna. Det framgår även att domaren är skyldig att efterlysa den förlupna för att ge denne en chans att vid rätten höras innan man dömer till skilsmässa. Om den förlupne inte går att finna så döms skilsmässan godkänd i frånvaro av ena parten.
2.3 Exempel fall
Vid Göteborgs domkapitel 1862 – 1889 utfärdades totalt 800 skiljebrev. Av dessa har ett fall per år slumpmässigt utvalts för att analyseras och beskrivas mer ingående. För att ge en tydlig bild av hur ett skiljebrev utformades samt på vilka grunder man ansökte om och beviljades skilsmässa så följer några exempel ur Göteborgs domkapitels samlade skiljebrev mellan 1862 – 1889.
2.3.1 Fallet 1863
Cajsa Petersdotter i Mossebo socken söker äktenskapsskillnad från maken Emanuel Magnusson med anledning av att han 21 november 1850 döms för försök till att förgifta sin hustru samt innehav av falsk konkurssedel. 27 januari 1851 benådas han av Kungliga majestät från dödsstraffet och döms i stället till 10 års straffarbete. På grund av situationen ger Kungliga Majestät hustruns ansökan om äktenskapsskillnad dispens till att godkännas enligt förordningen från 1810. 6 oktober 1863 går skilsmässan igenom och paret förklaras enligt lag skilda.30
2.3.2 Fallet 1866
Makarna Augusta Amalia Enander född Kjellström och Carl Anton Emanuel Enander båda tillhörande Christine församling ansöker gemensamt om
16
äktenskapsskillnad på grund av oenighet och osämja i äktenskapet. Till följd av deras ansökan har de förhörts av pastor och kyrkoråd vid församlingen som efter försök till medling makarna emellan skickat ärendet till Rådhusrätten i Göteborg som dömde paret till skilt boende i ett års tid från och med 8 oktober 1864. Efter att paret bott åtskilt i ett år kvarstår deras önskan om att äktenskapet ska upplösas och därmed ger Kungliga Majestät dispens för detta enligt 1810 års förordning. 1 maj 1866 går ansökan om skilsmässan igenom och paret förklaras skilda enligt lag. 31
2.3.3 Fallet 1876
Godsägaren Nils Johan Lärk tillhörande Varbergs stadsförsamling ansöker om äktenskapsskillnad från hustrun Britta Augusta Lärk född Bengtsson.
Nils Lärk har enligt intyg från pastoratet i Varberg befunnit sin i Amerika under den tid 1874 som hustrun var havande och den 15 september födde ett barn. Pastoratet intygar att det inte är möjligt att maken är fader till barnet var på hustrun döms för horsbrott vid Rådhusrätten 31 januari 1876. I samband med detta dömer även Rådhusrätten makens ansökan om äktenskapsskillnad godkänd och därmed förklaras paret skilda samma dag. Hustrun Britta döms även till förbud att ingå nytt äktenskap före exmakens död, ingående av nytt äktenskap alternativt hans skriftliga samtycke till detta. 32
2.4 Mönster
2.4.1 Yrken och titlar
Utifrån undersökningen av Göteborgs domkapitels skiljebrev mellan 1862 – 1889 så kan man konstatera att skiljebrev utfärdades i större utsträckning i vissa yrkesgrupper än andra. Även vissa titlar som anger social status och klasstillhörighet är överrepresenterade bland de 800 fall av skilsmässor som ingått i denna studie.
Bland kvinnorna är yrkeskategorierna svåra att inkludera i undersökningen då i 421 av fallen kvinnas titel endast anges som hustru. I 86 av fallen anges kvinnas
17
titel som fästekvinna vilket är det samma som fästmö. Dessa titlar anger kvinnas sociala status men inte hennes yrkesmässiga roll. I 157 fall anges en yrkestitel för kvinnan av dessa är 142 pigor. I endast 9 fall anges en yrkestitel som påvisar utbildning så som sjuksköterska, lärarinna och barnmorska. (Se fullständig information om kvinnliga yrken och titlar i bilaga 1.2)
Gällande männen så anger skiljebreven nästan uteslutande en titel eller yrkesroll. Endast i 42 av 800 studerade fallen anges mannen som maken utan annan titel angiven. I 173 av fallen anges mannens sociala titel utan en yrkestitel. Av dessa anges 72 män som hemmansägare. (se bilaga 2.0)
De brev som anger makens yrkestitel är betydligt större till antal. I 627 av breven anges en yrkestitel i samband med mannens namn. Av dessa anges 88 som arbetskarl (se bilaga 2.0), 75 som dräng, 26 som sjöman och 58 som hantverkare. Även här finns det sparsamt med titlar som vittnar om en utbildning. Endast 92 angivna yrkestitlar tyder på att mannen hade en utbildning eller en högre befattning inom sitt yrke. Yrkestitlarna som kan förknippas med högre utbildning är till exempel lärare, läkare, militära ledare och bokhållare/revisor. Bland dessa yrkestitlar syns inget tydligt mönster då variationen är stor. Den enda yrkesroll som sticker ut något bland de utbildande är konstapel vilken är titeln angiven för 12 av männen. Bland de övriga titlarna som påvisar utbildning är det endast en till två representanter från varje yrkestitel.33 (Se fullständig information om manliga yrken och titlar i bilaga 1.1)
2.4.2 Orsaker
Utifrån närmare granskning av 28 av de 800 utfärdade skiljebreven 1882–1889 finns ett synligt mönster där kvinnorna oftast tog initiativet till att ansöka om skilsmässa. Av 28 studerade fall var det i 22 fall kvinnan som gjorde en ansökan om skillnad i äktenskapet eller trolovningen. I 5 av fallen tog mannen initiativet och i bara ett fall har paret gemensamt ansökt om äktenskapets upplösning.
I majoriteten av de granskade fallen har mannen ansetts vara den felande parten och där med är det kvinnan som har dömts få rätten att avsluta äktenskapet. I 8 av fallen anges orsaken till att kvinnan ansökt om skillnad vara att mannen har förlupit
18
hemmet. I 7 fall har mannen blivit dömd till fängelse eller straffarbete för brott som denne begått som inte har med giftermålsbalken att göra men som vid rätten ansetts vara grund nog för att åberopa Kungliga förordningen angående skillnad i äktenskapet från 1810 och ge kvinnan dispens för att ta ut en skilsmässa. I 5 av de studerade fallen har mannen dömts för horsbrott vilket är ett brott mot giftermålsbalken och ger kvinnan rätt att få sin skilsmässoansökan godkänd. I de fallen som ingen har dömts eller ansetts vara felande så fastställer man orsaken till skilsmässan som oenighet i äktenskapet, detta förekommer i 3 av fallen. Kvinnan har dömts eller angetts som den felande parten i 5 av de 28 undersökta skiljebreven. I 1 fall har hon dömts för horsbrott och i ett fall har hon dömts till fängelse och straffarbete. 34
3. Avslutande diskussion
Undersökningens syfte var att med utgångspunkt i den nutida forskningen som påvisat vissa mönster och riskfaktorer angående skilsmässor undersöka skilsmässorna som ägde rum i Göteborg 1862–1889. Detta genom att studera de skiljebrev som utfärdades vid Göteborgsdomkapitel under den aktuella perioden. Frågeställningarna syftade till att få en bild av huruvida det finns ett synligt mönster bland skilsmässorna under perioden. Undersökningen av skiljebreven visar att ett visst mönster går att urskilja då de allra flesta skilsmässor tycks ha ägt rum på landsbygden bland lågutbildade. Undersökningen visar även att det var vanligare att kvinnan tog initiativet till skilsmässa och att många berodde på att maken hade förlupit från hemmet.
Utifrån det mönster som undersökningen har visat kan vidare analys göras med tänkbara orsaker till varför mönstret ser ut som det gör samt om det är rimligt att den information som framkommer i breven stämmer överens med verkligheten. Att ett mönster faktiskt har påvisats ger även utrymme för att besvara frågan om huruvida mönstret har förändrats jämfört med dagens forskning eller om mönstret tvärt om kvarstår sedan det som påvisas under 1800-talet i Göteborg.
19
3.1 Mönster
Utifrån de skiljebrev från Göteborgs domkapitel 1862 – 1889 som studerats i denna undersökning så kan det dras slutsatser angående mönster och riskfaktorer. Dock kan man inte utgå från att undersökningen över skilsmässor blir fullständig då skiljebreven utfärdades som ett bevis på att man har fått en äktenskapsskillnad godkänd. Därmed kan man inte anta att antalet skiljebrev är det totala antalet skilsmässor som ägt rum under perioden utan det är mycket troligt att många fler gått igenom en äktenskapsskillnad men att dessa inte ansökt om skiljebrev. De som ansökt om skiljebrev har gjort det för att de på något sätt behövt bevisa att de inte längre är gifta, de kanske hade tankar på att ingå nytt äktenskap eller av annan orsak krävts på bevis att de är skilda. Denna undersökning har trots detta baserats på skiljebreven för att finna mönster hos de som skilde sig och sedan ansökte om ett bevis för detta under 1800-talet i Göteborg.
Angående yrkesroller och titlar i undersökningen så står det klart på grund av de höga antalen pigor, drängar, hemmansägare och andra yrken och titlar som påvisar lantbruk och boende utanför staden att äktenskapsskillnader i Göteborgs stift under det sena 1800-talet skedde i stor utsträckning i agrara områden. Detta är en motsättning mot det resultat Taussi Sjöberg presenterar i sin bok från 1988 där hon menar att skilsmässor var ett urbant fenomen under 1800-talet. Taussi Sjöbergs undersökning var koncentrerad till Härnösands stift vilket var ett stift där 80 % av befolkningen livnärde sig på jordbruk under 1800-talet. Hon menar att de låga skilsmässoantalen beror på jordbruket och att makar inom det var starkt beroende av varandra för försörjning.35
Enligt undersökningen av Göteborgs stift verkar de flesta skilsmässor under perioden ha skett bland de som försörjde sig på lantbruk på ett eller annat sätt. Detta kan bero på de olika geografiska lägena och att Göteborgs stift hade starkare influenser från Europa och alla dess storstäder där industrin för många tagit över livet och förändrat levnadsvillkoren. Det kan tänkas att Härnösands stift höll fast vid gamla seder och traditioner längre än vad man gjorde i Göteborg.
Undersökningen av skiljebreven från Göteborg påvisar dock även att ett betydande antal av skilsmässorna ägde rum i städer vilket jag baserar på det relativt höga antalet av hantverkare, mästare och gesäller som oftast höll till i städerna.
20
Därmed kan jag göra ett antagande att skilsmässor ägde rum i både stad och på landsbygd men för att dra en slutsats hur vida de enda eller andra var över representerat i Sverige så krävs en mer omfattade undersökning med större inkludering av geografiska områden. Den slutsats som kan dras efter undersökningen är att i Göteborgs stift 1862 – 1889 var det fler landsbygdsbor än stadsbor som ansökte om skiljebrev.
Med utgångspunkten att det är ett mönster att fler skilde sig i agrara områden så kan det tänkas att detta berodde på att man ofta var väldigt beroende av varandra i äktenskapet i dessa områden och att man levde och arbetade tillsammans dag som natt vilket kunde leda till fler konflikter och oenighet som slutade med skillnad i äktenskapet.
Just orsaker har i undersökningen varit lätta att finna då alla skiljebrev är försedda med en förklaring till varför skilsmässan har beviljats. Det är dock svårt att veta om detta verkligen ger en sanningsenlig bild av vilka äktenskapliga problem som faktiskt orsakade att man valde att skilja sig då lagen reglerade vilka som skulle beviljas äktenskapsskillnad och inte. På grund av att det fanns lagar om vilka som skulle få lov att skilja sig så är det därmed troligt att man undvek att ange orsaker som inte innefattades av dessa lagar och förordningar. Där med kan det inte uteslutas att den som ville skilja sig angav en orsak som hen visste hade en chans att leda till en fullbordad skilsmässa.
Undersökningen av skilsmässobreven och orsaker till att man ansökte om skillnad visar liksom Marie Lindstedt Cronbergs avhandling från 2009 att de två främsta orsakerna till att skilsmässor beviljades var hor och egenvilligt övergivande. Av de 28 fall som jag studerat så berodde 8 av dem på att ena parten övergivit den andra. Detta kan eventuellt förklaras med den stora urbaniseringsprocess som ägde rum under sena 1800-talet. Det är troligt att många av de som övergav sitt hem och sin hustru/man gjorde detta med avsikt att påbörja ett nytt liv i staden.
Som Kari Melby et. al skriver i boken Inte ett ord om kärlek från 2006 så var äktenskapet ännu under 1800-talet ett avtal mellan två människor som slöts mycket baserat på egen vinning i det sociala och ekonomiska samt släkternas vinning. Äktenskapet slöts sällan baserat på kärlek så som det görs idag, även om kärleken kunde finnas där så var den oftast inte den grundläggande i beslutet att ingå äktenskap. 36
För kvinnorna var avtalet äktenskap extra bindande eftersom en gift kvinna inte ansågs myndig utan stod under hennes makes förmyndarskap ända fram till år 1921. På grund av
21
detta handlade ofta äktenskapet om ett avtal mellan kvinnans fader som tidigare varit hennes förmyndare och maken som skulle bli hennes nya förmyndare.37
På grund av att kvinnan sällan hade valet att gifta sig för kärleks skull så kan det tänkas att kvinnor ofta sökte kärlek utanför äktenskapet. Detta kan vara en anledning till att det var vanligare att kvinnor dömdes för hor än män och att många äktenskap gick i kras på grund av just hor så som Taussi Sjöbergs undersökning från 1988 visade.
Även om det är möjligt att kvinnor oftare var otrogna än män så är detta inte en teori som jag ansluter mig till. Jag härleder snarare att det högre antalet kvinnor dömda för horsbrott är att man dömde kvinnor hårdare, ville kontrollera kvinnor sexualitet samt att man hade större acceptans för manlig otrohet. Det är troligt att många kvinnor vars män varit otrogna valde att inte anmäla detta och yrka på äktenskapsskillnad på grund av att det inte ansågs lika illa att en man skulle vara otrogen som om en kvinna var det. Att kvinnan stod under mannens förmyndarskap anser jag vara bevis nog för att hon angås vara en ägodel och därmed var hon mycket hårdare kontrollerad och hade mindre chanser att komma undan om otrohet förekommit från hennes sida.
3.2 Nu och då
Det mönster och de riskfaktorer för att ett äktenskap i dagens läge ska sluta i skilsmässa som Henrik Höjer presenterar i sin artikel från 2009 visar att låg utbildning är en av de faktorer som kan anses vara en riskfaktor. Några av de yrken som Höjer listar som riskyrken är servicepersonal med lågutbildning och städpersonal.38
Dessa yrken kan jämföras med de som i denna studie är överrepresenterade så som pigor, drängar och lantbrukare. Dessa representerar både dåtidens servicepersonal samt låg utbildning. Här kan man konstatera att liknande riskfaktorer fanns under 1800-talet som finns ännu idag om man ser till yrken och utbildning.
I Höjers artikel används inte begreppet klass utan han talar istället om olika grad av utbildning. Under 1800-talet var utbildning starkt förknippad med klass och man kan dra slutsatsen att lägre samhällsklasser löpte större risk att skiljas än de högre samhällsklasserna baserat på skiljebreven.
37 Hägg, Göran 2003, s. 366 - 368
22
Rundqvist skrev i sin artikel 1985 att skilsmässor ägde rum i alla samhällsklasser under 1800-talet och antydde att det i överklassen rådde större acceptans för skilsmässor och att de även hade det ekonomiska förutsättningar som underlättade för att få en skilsmässa godkänd. 39 Trots detta påstående av Rundqvist så finner jag i min undersökning inget stöd för detta då den inte påvisat att några fall alls av de 800 studerade verkar handla om överklass eller adliga skilsmässor. Tvärtom så handlar majoriteten av fallen om de lägre samhällsklasserna och viss representation från arbetarklassen. Skilsmässor under 1800-talet har ofta beskrivits som ett medelklassfenomen men detta påvisar min undersökning inte heller då de flesta skilda paren under min undersökningsperiod verkar tillhöra de lägre klasserna.
Höjers artikel nämner även åldersskillnad mellan paret som en riskfaktor för skilsmässa i nutid. Detta är en riskfaktor som jag hade för avsikt att undersöka med då skiljebreven inte innehåller några födelsedata för de personer som skilde sig så blev detta en omöjlighet att söka svar på. Höjer nämner även att ojämnställt föräldraskap idag är en bidragande orsak till att många skiljer sig. Inte heller detta är en faktor som går att titta på under 1800-talet då det ännu inte var tal på att moder och fader skulle dela lika på föräldrarollen.
3.3 Undersökningens resultat i relation till syfte och frågeställning
Mitt huvudsakliga syfte var att undersöka skilsmässorna utifrån de skiljebrev som utfärdades i Göteborg 1862 – 1889. Undersökningens mål var att finna eventuella mönster i orsakerna bakom skilsmässorna samt undersöka vilka yrken som kan förklaras som riskfaktorer till att ett äktenskap slutade med skilsmässa. Frågeställningen som undersökningen utgick ifrån handlade om att identifiera orsaker och mönster för att sedan jämföra dessa med dagens mönster som forskare idag har sett när de studerat skilsmässor. Jag anser mig ha fått mina undersökningsfrågor besvarade och därmed har jag uppfyllt mitt syfte eftersom jag har identifierat vilka yrkeskategorier som var överrepresenterade bland skiljebreven och fått en bild av i vilka samhällsskikt och i vilka områden som flest par ansökte om skiljebrev under den aktuella perioden.
Jag har även identifierat olika orsaker till att äktenskapsskillnad godkändes för att sedan se vissa av dessa orsaker återkomma oftare än andra vilket kan anses vara ett mönster. I mitt ursprungliga syfte ville jag även undersöka om det gick att finna mönster så som åldersskillnad och om paret hade barn eller inte. Uppgifter om parets ålder och deras barn
23
var inte inkluderade i skiljebreven och att finna dessa uppgifter i annat arkiv blev allt för omfattande för att kunna undersöka. Därmed blev jag tvungen att omvärdera mina frågor och utgångspunkter genom att avgränsa min undersökning ytterligare.
Även om mitt huvudsakliga syfte har uppfyllts så ger min undersökning inte en fullständig bild av skilsmässorna som ägde rum under 1800-talet i Göteborg. De fallen som jag har studerat är de som följdes av ett utfärdat skiljebrev. Att en skilsmässa gick igenom betyder inte nödvändigtvis att ett skiljebrev utfärdades då skilsmässan var fullbordad juridiskt innan skiljebrevet skrevs. Därmed kan man anta att bara de par som av någon anledning behövde bevisa att de var skilda vände sig till domkapitlet för att få ett brev skrivet. Den undersökning som jag har bedrivit ger därmed ingen helhetsbild av skilsmässorna utan snarare en bild av de skilsmässor som ledde till att någon av parterna eller paret gemensamt ansökte om ett skiljebrev för att kunna bevisa sig vara skilda.
24
4. Sammanfattning
Syftet med denna undersökning var att med utgångspunkt i den nutida forskningen kring skilsmässor och de mönster som forskare har fått fram undersöka huruvida det även funnits ett mönster historiskt sett.
Under 1800-talet skedde en rad förändringar i det svenska samhället och i Sveriges lagar som ökade möjligheterna för att bli beviljad äktenskapsskillnad. Därav har undersökningen fokuserats på åren efter de nya lagarna trätt i kraft nämligen 1862–1889. Det geografiska området som har behandlas är Göteborgsstift och de källor som i huvudsak har används är utfärdade skiljebrev vid Göteborgsdomkapitel.
De mönster vars synlighet som undersökningen syftade till att finna i källmaterialet var yrkeskategorier, orsaker samt vem av makarna som tog initiativet till skilsmässan. Dessutom kom undersökningen att kräva viss analys av de lagar som styrde skilsmässans utgång, detta genom de lagtexter som finns tryckta och var gällande under den aktuella perioden.
Undersökningen av skiljebreven samt lagtexterna påvisade visst mönster bland de skilsmässor som under 1862–1889 i Göteborg ledde till att skiljebrev utfärdades. Det tydligaste mönstret påvisat är att det oftast var kvinnan som påbörjade processen som ledde till en äktenskapsskillnad samt att den oftast angivna orsak till att en hustru ville skilja sig från sin man var att han som man sa: hade förlupit hemmet, han var alltså redan frånvarande i äktenskapet.
Vidare mönster som gick att urskilja i denna undersökning så som yrke samt utbildningsnivå/klass gav utrymme för att analysera och jämföra dessa mönster med dagens forskningsresultat gällande mönster bland skilsmässor.
25
4. Källor och litteratur
Källor
- Arkivdigital, Göteborgs domkapitels skiljobok samlingsvolym 1862 – 1889
https://app.arkivdigital.se/volume/v71659?image=1
- Stockholms statsarkiv, Kungliga Maj:t Carl XIII 27 april 1810, Stockholmsslott rikssalen, nerladdad 24-02-2021. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/30744
- Wikisource, Giftermålsbalken, riksdagen 1734, Nerladdad: 2021-03-31
https://sv.wikisource.org/wiki/Gifterm%C3%A5lsbalken
Litteratur
- Bennheden, Daniel 2010, magisteruppsats: Skilsmässor, ekonomi och demografi: En modell för att förklara variationer i antalet skilsmässor i Sverige på medellång sikt 1920 ‐ 2008, Ekonomiskhistoriska institutionen, Lunds universitet.
- Forsberg, Malin 2021, pressmeddelande 2021- 02-26, Statistiska centralbyrån
https://www.scb.se/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/lagsta-antalet-giftermal-i-sverige-pa-20-ar/
- Floren, Anders, Ågren, Henrik och Erlandsson, Susanna 2018: Historiska undersökningar: Grunder i historisk teori, metod och framställningssätt, upplaga 3, Studentlitteratur AB Lund.
- Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars, 2019, Det svenska samhället: Bönderna och arbetarnas tid 1720 – 2018, upplaga 6, Studentlitteratur AB, Lund.
- Hirdman, Yvonne et. al. 1999, Kvinnohistoria: Om kvinnors villkor från antiken till i dag, Författarnas och Sveriges utbildningsradio AB, upplaga 1
- Hägg, Göran 2003, Svenskhetens historia, Wahlström & Widstrand, Finland 2003 - Höjer, Henrik, Artikel: Yrkena som bäddar för skilsmässa publicerad i Forskning &
Framsteg 2011-10-03 https://fof.se/tidning/2011/8/artikel/yrkena-som-baddar-for-skilsmassa
26
- Marklund, Andreas 2004, I hans hus: Svensk manlighet i historisk belysning, Boréa bokförlag Umeå, upplaga 1
- Melby, Kari et. al. 2006, Inte ett ord om kärlek – Äktenskap och politik i Norden ca 1850 – 1930, upplaga 1, Centrum för Danmarksstudier Lunds universitet, Makadam förlag Göteborg & Stockholm.
- Rundquist, Angela 1985, Skilsmässa-farligt område? Om störningar i parförhållanden på 1800 – talet, Fataburen 1985 – Det sårbara samhället, Nordiskamuseets och skansens årsbok, Bohusläningens Boktryckeri AB, Uddevalla
- Rydberg Jenny 2020, Artikel: SVT nyheter 2020-08-09
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fler-ansoker-om-skilsmassa-under-corona
- Taussi Sjöberg, Marja 1988, Skiljas: trolovning, äktenskap och skilsmässa i Norrland på 1800-talet, s. 38, Författarförlaget, Södertälje.
27
5. Bilagor
Bilaga 1.1Titlar och yrken angiva i skiljebreven för männen, totalt 800. Titlar: Hemmansägare 72 Åbo 27 Hemmans son 26 Torpare 24 Inhyses man 6 Backstugusittare 4 Gårdsägare 1 Fabriksägare 1 Jordägare 3 Änkling 5 Fånge 4 Total 173 Yrken: Arbetskarl 88 Dräng 75 Sjöman 62 Hantverkare 58 Hantverksgesäll 27 Lantbrukare 19 Soldat 27 Hanverksmästare 14 Handlare 51 Fabriksarbetare 14 Konstapel 12 Snickare 15 Gårds rättare 14 Militära ledare 7 Järnvägsarbetare 6 Sjökapten 6 Lärare 5 Bagare 5 Skrivare 4 Läkare 1 Bokhållare 9 Övriga lågutbildning 38 Övriga högutbildning 28 Titel ej angiven 42 Total 627
28
Bilaga 1.2
Titlar och yrken angivna i skiljebreven för kvinnorna, totalt 800 stycken. Titlar: Hustru 421 Fästekvinna 86 Hemmansdotter 57 Åbodotter 16 Änka 14 Jungfru 12 Frånskild 8 Mamsell 3 Hemmansägarinna 1 Borgare dotter 1 Bondedotter 1 Fattighjon 1 Sinnessjuk 1 Yrken: Piga 142 Fabriksarbeterska 6 Väverska 3 Lärarinna 3 Föreståndarinna 1 Barnmorska 1 Sjuksköterska 1 Titel ej angiven 21
29
Bilaga 2.0
Ordlista över yrken och titlar Hemmansägare
En person som äger och brukar den egna jordbruksfastigheten40 Åbo
Person som fått rättighet att antingen under livstid eller tidsbegränsat vara boende på och bruka annans jord.41
Backstugusittare
Person som var bosatt i mindre hus eller stuga som inte var skattebelagd, ofta belägen på annans mark eller allmänning.42
Inhyses man
Person som hyr bostad av någon annan eller är inneboende hos någon annan. Hantverksmästare
Hantverkare med högsta graden kunskap och skicklighet inom sitt område. Har rätt att bedriva eget företag samt anställa. 43
Hantverksgesäll
Hantverkare anställd hos en mästare44
Bokhållare
Ansvarige för ett företags bokföring45
Gårds rättare
Jordbruksanställd med arbetsledande roll.46 Mamsell
Benämning på en ogift kvinna från medel eller borgarklass. Under 1800 talet började titeln användas för att beskriva prydhet hos en kvinna. 47
Jungfru
Benämning på ogift kvinna från lägre samhällsklass, användes även som benämning på hembiträden. 48
40Nationalencyklopedin, hemmansägare. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/hemmansägare (hämtad
2021-03-31)
41Nationalencyklopedin, åbo. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/åbo-(åborätt) (hämtad 2021-03-31) 42Nationalencyklopedin, backstugusittare. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/backstugusittare (hämtad
2021-03-31)
43Nationalencyklopedin, mästare. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mästare (hämtad 2021-03-31) 44Nationalencyklopedin, gesäll. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gesäll (hämtad 2021-03-31) 45Nationalencyklopedin, bokhållare. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/bokhållare (hämtad 2021-03-31) 46Nationalencyklopedin, rättare. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/rättare (hämtad 2021-03-31) 47Nationalencyklopedin, mamsell. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mamsell (hämtad 2021-03-31) 48Nationalencyklopedin, jungfru. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jungfru-(kvinna) (hämtad
