Hur kan elever motiveras att engagera sig i bildundervisningen?

Kultur-språk-medier

Hur kan elever motiveras att engagera sig i

bildundervisningen?

How can students be motivated to engage with visual art

education?

Självständigt arbete i fördjupningsämnet,15 högskolepoäng, grundnivå

Johan Svensson

Grundlärarexamen med inriktning bild mot arbete i årskurs 7–9, 240 högskolepoäng Examinator: Annika Hellman

Handledare: Anneli Einarsson

Förord

Vi har tillsammans gjort databassökningar, valt ut vetenskapliga artiklar och diskuterat dess innehåll i relevans till kunskapsöversiktens frågeställning. Vi har båda självständigt läst samtliga artiklar och i sista urvalet delade vi upp artiklarna och fokuserade på fyra var. Vi har tillsammans skrivit all text i kunskapsöversikten trots att vi individuellt har ansvarat för olika delområden. Hela skrivprocessen har skett i ett gemensamt dokument vilket har möjliggjort att vi ständigt haft tillfälle att ge varandra feedback på det som skrivits. Vi vill tacka handledare, examinator, handlednings- och opponeringsgrupp för all hjälp samt stöd i vår arbetsprocess.

3

Abstract

Den här kunskapsöversikten fokuserar på hur elever kan motiveras att engagera sig i bildundervisningen. Systematiska sökningar genomfördes på engelska i de internationella databaserna ERC och ERIC. Publiceringsårtalen avgränsades till 2010–2020 och samtliga artiklar är peer-reviewed. Forskningsartiklar från framför allt Europa, USA och Australien har legat till grund för analysen. Kunskapsöversiktens resultat utgår ifrån tre teman som behandlar “fria valmöjligheter och delning av makt”, “förståelse för elevens intressen” samt “elevens känslor och självförmåga”. En slutsats som dras är att det finns ett flertal viktiga faktorer som har betydelse för elevers motivation och engagemang i bildundervisningen. Att skapa meningsfulla uppgifter som ger eleverna valmöjligheter att själva bestämma, uppgifter som är autentiska samt baserade på elevernas intressen och vardag, att läraren delar makten med eleverna samt skapar en trygg lärandemiljö är av stor betydelse för att elever ska engageras och motiveras i bildämnet.

Innehållsförteckning

1. Inledning & Bakgrund ... 5

2. Syfte & Frågeställning ... 7

3. Metod ... 8

4. Presentation av källor ... 10

5. Resultat ... 12

5.1. Fria valmöjligheter och delning av makt ... 12

5.2. Förståelse för elevens intressen ... 14

5.3. Elevens känslor och självförmåga ... 17

6. Slutsatser & Diskussion ... 19

6.1. Avslutning och vidare forskning ... 22

5

1. Inledning & Bakgrund

Som framtida bildlärare brinner vi för ämnet bild men under vår utbildning har det blivit extra tydligt att bildämnet både kan vara missförstått och kan ha låg status bland elever, vårdnadshavare men också i samhället i övrigt. Bild anses vara ett ämne med starka traditioner. Även om bildämnets läroplaner och kursplaner reformerats flera gånger de senaste 100 åren och utvecklats från teckning som avbildning till bild som kommunikationsmedel har inte alltid undervisningen i klassrummet förändrats (Åsén, 2017). Tankesättet att bildarbete kan grundas i att göra “fina” bilder som ska se verklighetstrogna ut lever dessvärre kvar och är något som kursplanen i bild i årskurs 7–9 inte lyfter fram (Skolverket, 2011b; Åsén, 2017) vilket vi anser vara problematiskt och en del i att ämnet är missförstått och har låg status.

I en nationell utvärderingsrapport gällande bildämnet i årskurs 6 och 9 framtagen av Skolverket 2015 framgår det att ämnet har låg status bland eleverna (Skolverket, 2015). Eleverna anser att ämnet kan vara roligt och att det skapar ett andrum från andra, enligt dem, mer teoretiska ämnen men att ämnet i sig inte är särskilt angeläget eller relevant för deras nuvarande eller framtida liv. Många elever anser att de får lite om någon uppmuntran hemifrån i ämnet (Skolverket, 2015). Den uppfattningen återspeglas även från våra egna erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen vi deltagit i. Vi har många gånger mött omotiverade och oengagerade elever i bildsalen med dåligt självförtroende i relation till ämnet och som haft svårigheter att se syftet med det de arbetar med. Vi som framtida bildlärare tror på bildämnets potential som en del av barn och ungdomars utveckling att bli och förbli kreativa, tänkande, ansvarsfulla, kommunikativa och demokratiska medborgare. Vi intresserar oss därför för hur vi som framtida bildlärare kan motivera och engagera eleverna att aktivt vilja delta i bildundervisningen. Att få eleverna att inse värdet av ämnet och få dem att förstå att alla har potential till förmågan att skapa och kommunicera med visuella uttrycksmedel och att det är en viktig kunskap att ha både i livet och i arbetslivet. Vi anser det viktigt att besitta kunskap om hur motivation påverkar och fungerar hos elever och hur vi använder den kunskapen i vår framtida profession.

Thomson och Wery, forskare i utbildningspsykologi, förklarar att graden av motivation påverkas av flera olika faktorer som t.ex. förväntningar på eleverna, känslor som väcks vid framgång och misslyckande, psykisk och fysisk ansträngning, olika problem som individen stöter på i och utanför skolan, bedömningssätt och återkoppling av lärare. Motivation påverkas också av elevens egna och andras uppfattningar om kompetenser,

färdigheter och kunskaper samt av den egna rädslan att uppfattas som okunnig (Thomson & Wery, 2013).

De begrepp och teorier om motivation vi noterat i de forskningsartiklarna vi kommer presentera i den här kunskapsöversikten är self-efficacy, som här översätts med självförmåga, och inre och yttre motivation.

Motivationsfrämjande insatser kan delas in i begreppen inre respektive yttre motivation. Inre motivation kan beskrivas som individens egen drivkraft, nyfikenhet och behovet av att förstå något, upptäcka nya saker eller delta i en aktivitet för sakens egen skull. Elever med välutvecklad inre motivation behöver ofta mycket lite yttre påverkan, t.ex. genom belöning. Yttre motivation innebär att elever belönas eller uppmuntras av något annat, exempelvis materiella belöningar, betyg och beröm (Thomson & Wery, 2013). Psykologerna Edward Deci och Richard Ryan har tagit fram en teori (self-determination theory) för att försöka beskriva vad som lockar fram och främjar respektive motverkar inre motivation. Enligt teorin är de två viktigaste orsakerna till inre motivation känslan av kompetens och autonomi. Om t.ex. en elev får positiv feedback eller lyckas med utmanande uppgifter stärks upplevelsen av kompetens vilket ökar den inre motivationen (Ryan & Deci, 2000). De båda behoven kompetens och autonomi är nära kopplade till varandra och utan känsla av autonomi räcker det inte med känslan av upplevd kompetens för att stärka den inre motivationen (Ryan & Deci, 1985, 2000). Valmöjligheter, bekräftelse av känslor och stöd för autonomi är andra faktorer som ökar den inre motivationen samtidigt som t.ex. konkreta belöningar, hot, deadlines minskar den (Ryan & Deci, 2000).

Self-efficacy/självförmåga innebär ens förväntningar på vad en själv klarar av

(Bandura, 1977). Enligt psykologen Albert Bandura (1977) påverkar personers självförmåga hur villig den är att ta emot något, orka fullfölja något som påbörjats, hålla sig lugn samt kunna tänka analytiskt. Alla dessa punkter men främst de två första är nära relaterat till motivation. Bandura har också beskrivit vilka faktorer som påverkar individers självförmåga och den viktigaste av dessa faktorer är individens egen kreativitet. Även känslor och ångest påverkar självförmågan och desto mer ångest personen har, desto lägre är tron på att lyckas (Bandura, 1977).

7

2. Syfte & Frågeställning

En betydelsefull del av lärarprofessionen är att skapa undervisningstillfällen som motiverar och engagerar eleverna, inte enbart för deras egen personliga utveckling och bildnings skull, utan också för att det tydligt skrivs fram i läroplanen, Lgr11, att eleverna har rätt till det (Skolverket, 2011a). Syftet med den här kunskapsöversikten är således att bidra med kunskap till vilka förhållningssätt och vilka didaktiska perspektiv bildlärare kan använda sig av i bildundervisningen för att motivera och engagera eleverna att aktivt vilja delta i undervisningen. Frågeställningen vi kommer söka svar på är:

• Hur kan elever motiveras att engagera sig i bildundervisningen?

Med motivation avser vi här drivkraften bakom elevers vilja att aktivt delta i bildundervisning och med engagemang avser vi visat intresse hos elever inför en arbetsuppgift som utformas av bildläraren och som tillämpas i undervisningen.

3. Metod

Nedan följer en beskrivning av hur vi har gått till väga för att hitta relevanta primärkällor, sekundärkällor samt annat material som har varit relevant för den här kunskapsöversikten.

Vår artikelsökning påbörjades på svenska och engelska i SwePub men då vi inte hittade några artiklar med de sökorden vi använt i den svenska databasen övergick sökningen till endast engelskspråkiga termer i de internationella databaserna ERC och ERIC. Vi valde dessa två databaser då de sammanställer internationell forskning inom pedagogik, ämnesdidaktik och utbildningsvetenskap. Det kan vara en nackdel att inga svenska artiklar hittades då det är i en svensk kontext vi som framtida lärare kommer att verka i men vi menar att internationell forskning på området kan ge oss kunskaper och insikter som vi kan applicera på en svensk läroplan och skolmiljö.

Sökorden ("art education" or "visual education" or "visual culture") användes i samtliga sökningar. “Visual culture” valdes att ha med för att bredda begreppet “visual art”. I den svenska kursplanen i bild används visuell kultur i syfte att bredda begreppet bild (Skolverket, 2011b; Skolverket, 2015). “Art education” på engelska innefattar flera konstformer som musik, dans, drama etc., dessa konstformer valdes bort då vi fokuserar enbart på bild.

Söksträngar om motivation och engagemang som används är:

• and (motivation or “teacher encouragement”)

• and (motivation or engagement or participation)

• and (“motivation in education”)

Dessa söksträngar hittade vi som färdiga söksträngar i sökfältet i databaserna, vilket betyder att de tidigare sökts på av andra eller att det är sökord som är nyckelord i forskningsartiklar. De flesta av träffarna som var relevanta hittades med sökningen “motivation in education”. För att avgränsa antalet träffar har ibland söksträngen (and “secondary school” or “secondary education”

or “compulsory school”) adderats. Samtliga sökningar har avgränsats med peer-reviewed, english, academic journals och publiceringsårtal mellan 2010–2020. Publiceringsårtalen har avgränsats

för att vi ämnade undersöka den senaste forskningen som publicerats efter att den nya svenska läroplanen, Lgr 11, infördes 2011. Flera av artiklarna vi valt ut till den här kunskapsöversikten återfanns i både ERC och ERIC samt även om söksträngen modifierades något. Sökningarna genomfördes mellan den 16–26 november 2020.

Totalt har 36 artiklar lästs. I andra urvalet plockades 15 artiklar ut och i sista urvalet valdes åtta stycken att användas i den här kunskapsöversikten för att besvara vår frågeställning. Samtliga utvalda artiklar behandlar elever i åldern 10–18 år utom en som

9

handlar om ungdomar i åldersspannet 14–25 år. Forskningen har bedrivits i Europa, Australien, USA och Hong Kong, vilket inte är representativt för hela världen eller ens västvärlden och dessutom är mycket av den forskning vi hittade centrerad kring den anglosaxiska världen. Artiklarna som används är publicerade mellan 2012–2020.

I flera av artiklarna vi läst hänvisar författarna till motivationsforskning. Begrepp som inre motivation och self-efficacy/självförmåga återkommer. Vi har via artiklarnas källhänvisningar hittat material om motivation som vi sökt upp via databasen Libsearch. Vi utgick från forskning om motivation som refererades till i forskningsartiklarna. Vi har själva inte undersökt om det finns någon senare forskning gällande motivation kopplat till lärande. Artiklarna vi läst är max åtta år gamla och de hänvisar bl.a. till motivationsforskning som vi tar upp i den här kunskapsöversikten. Det är möjligt att det finns nyare motivationsforskning och att de begrepp och teorier vi tar upp är daterade.

Det är brist på forskning inom bildpedagogisk rent generellt och i synnerhet inom en svensk kontext. Vi har inte hittat någon relevant svensk forskning till vår kunskapsöversikt vilket betyder att det kan finnas brister i vår egen sökprocess.

4. Presentation av källor

Nedan följer en presentation av våra utvalda artiklar. Artiklarna i presentationen redovisas i samma ordning som i resultatkapitlet för att underlätta läsningen.

I artikeln Learning to Let Go: Motivating Students Through Fluid Teaching in a

Choice-Based Found Object Assemblage Unit utför Dravenstadt (2018) en kvalitativ fallstudie i en

amerikansk sjundeklass. Syftet med fallstudien är att undersöka om en utforskande bildundervisningsmetod som baseras på elevernas ökade frihet och valmöjligheter i sitt skapande och en mindre kontrollerande inställning till lärande utvecklar elevers motivation och engagemang i klassrummet. Baserat på tidigare forskning om “choice-based”-undervisning och “fluid teaching approach” och “empowerment”, testar Dravenstadt metoden på sina elever i ett projekt som varade i tre veckor.

Gates (2016) presenterar i artikeln Rethinking Art Education Practice

One Choice at a Time material insamlat från en kollaborativ aktionsforskningsgrupp startad av National Art Education Foundation i USA som Gates ledde under 2013–2014 samt Gates egna

erfarenheter, observationer och arbete med många bildlärare verksamma ute på skolor. Författaren presenterar två olika tillvägagångssätt eller metoder för bildlärare som enligt Gates genomgått en förnyelse i sin filosofiska eller pedagogiska inställning till bildundervisning. Gates syfte med artikeln är att beakta betydelsen av att erbjuda elever valmöjligheter och i grund och botten delad makt (med läraren) inom de två olika tillvägagångssätten hen presenterar.

I artikeln Questioning art: Factors affecting students' cognitive engagement in responding genomför Morris, Lummis och Lock (2017) en studie på 147 elever i gymnasiet, ålder 15– 17, i Australien med syfte att undersöka elevers kognitiva och psykologiska engagemang i bildundervisningen med fokus på de teoretiska delarna av bildundervisningen. Forskarna försöker besvara huvudfrågan, i vilken utsträckning är elever i årskurs 11 engagerade i bildundervisningens teoretiska (till skillnad från praktiska) och skrivna arbetsuppgifter? Forskarna använder förklarande blandmetoder där det kvantitativa materialet i form av frågeformulärsvar samlats innan kvalitativa intervjuer genomfördes.

I artikeln Motivating Urban Youth: Honoring the Experiences of Adolescents följer Cummings (2012) två bildlärare på en skola i USA under flera veckor i syfte att diskutera vilka utmaningar de möter i bildundervisningen för att få vägledning, stöd samt kunna kritiskt utvärdera deras egen undervisning. Eleverna gavs möjlighet att i sitt lärande utforska frågor som rör identitet, personliga berättelse och gemenskaper. Genom att eleverna fick utveckla

11

sina egna intressen uppmärksammades deras emotionella behov vilket ökade elevernas motivation samt engagemang i bildundervisningen.

I Students’ Approaches toward the Visual Arts Course Using Elements of Popular har Erim och Aydin (2020) utfört en kvalitativ studie där det gjordes intervjuer med 11 lärare på sex olika skolor i Turkiet. Studiens syfte var att undersöka hur visuell konst i form av populärkultur påverkar elevernas förståelse och inlärning i bildundervisning. Med populärkultur menar forskarna i det här sammanhanget undervisningsmaterial som eleverna kan förstå, relatera till och känna igen från sin egen vardag.

Visual Culture Learning Communities: How and What Students Come to Know in Informal Art Groups är en artikel skriven av ett forskarlag (Freedman, Heijnen, Kallio-Tavin,

Karpati & Papp, 2013) som utfört ett storskaligt internationellt forskningsprojekt på fem olika urbana platser: Amsterdam, Budapest, Chicago, Helsingfors och Hong Kong. En kvalitativ fallstudie utfördes på självutnämnda medlemmar från tio olika visuella kulturer verksamma utanför det formella utbildningssystemet i åldersspannet 14–25 år. Forskarna kallar grupperna från de visuella kulturerna för VCLC (Visual Culture Learning Communities) och kommer även förkortas så i den här texten. Syftet med studien fokuserar på förhållanden, praktiker, individer och lärandeprocesser inom och runt dessa visuella kultur-grupper baserat på teorin om situerat lärande.

I Rethinking Emotions in Visual Education Activities: Students' Experiences har Casian, Lopes och Pereiras (2018) syfte med studien varit att titta på hur högstadieelevers känslor kan påverkas i relation till deras arbetsprocess i bildundervisning. Baserat på ett Vygotskiskt perspektiv fokuserar forskningsstudien på de känslor som elever upplever under bildlektioner, med hänsyn till att ungdomarnas minskade intresse för aktiviteter i bildundervisningen är ett viktigt problem att lösa. Totalt deltog 160 portugisiska elever i undersökningen och 14 av dessa elever deltog i intervjuerna. Studiens mål har varit att först förstå hur 13–14-åriga elevers känslor påverkas av sitt skapande av egna bilder och titta på sambandet mellan elevernas känslor och de faktorer i klassrummet som påverkar deras prestationer samt vad som motiverar dem under bildlektioner.

I Arts engagement outside of school/ Links with Year 10 to 12 students’ intrinsic

motivation and self-efficacy in responding to art var Morris (2018) syfte med studien att utforska hur

konstupplevelser utanför skolan kan påverka elevers inre motivation och självförmåga i bildundervisningen i skolan. Enkätundersökningen utvecklades från de kognitiva och psykologiska skalorna för Student Engagement Instrument. Totalt deltog 266 elever från 18 olika skolor i västra Australien i årskurs 10 till 12.

5. Resultat

Studiernas resultat och vår analys redovisas utifrån tre teman för att besvara vår frågeställning. Den första tematiska kategoriseringen, “Fria valmöjligheter och delning av makt”, behandlar praktiska metoder och didaktiska förhållningssätt läraren kan applicera i klassrummet för att öka både elevernas och lärarnas motivation. Den andra kategorin, “Förståelse för elevens intressen”, tar upp vikten av att skapa arbetsuppgifter baserade på elevens intressen. I den tredje kategorin, “Elevens känslor och självförmåga”, diskuteras betydelsen av känslor, självförmåga och självförtroende i relation till inre och yttre motivation.

5.1. Fria valmöjligheter och delning av makt

För att möjliggöra optimal inlärning och skapa gynnsamma lärmiljöer är det viktigt att engagera och motivera eleverna. Att ge eleverna större frihet att fatta egna beslut om vad och hur de ska utföra en uppgift är något vi ser återkommer i flera av studierna. I två av studierna (Gates, 2016; Dravenstadt, 2018) anlägger lärarna en choice-based-metod på undervisning vilket betyder att eleverna tar rollen som konstnär som kan fatta egna beslut runt sitt skapande. Dravenstadt, som också är läraren i klassen undersöker och intervjuar eleverna medan Gates intervjuade lärarna som undervisar eleverna.

Bilduppgiften eleverna fick utföra under de tre veckorna Dravenstadts (2018) studie pågick gick ut på att undersöka och utforska olika vardagsmaterial som eleverna tagit med hemifrån samt att omvandla dessa objekt till ett konstverk som avsåg återspegla elevens identitet, kultur och sociala gemenskap. Dravenstadt (2018) diskuterar i sin artikel hur valmöjligheterna påverkar elevernas motivation i relation till lekfullt utforskande, meningsskapande och deltagande. Genom att analysera det insamlade materialet i form av intervjuer med eleverna, klassobservationer och elevers alster menar Dravenstadt (2018) att elevernas motivation ökade på grund av flera faktorer. Dessa faktorer var t.ex. att valmöjligheter resulterade i att eleverna visade mer intresse att undersöka material och tekniker, eftersom eleverna hade fått välja det själva och hade en personlig koppling till materialet de tagit med hemifrån. Valmöjligheter gav också eleverna större självförtroende i sitt skapande. Att eleverna själva fick bestämma och göra fler individuella val resulterade i att uppgiften blev engagerande och meningsfull. När eleverna i dialog med klassen berättade om sina val ledde det till att de kände sig hörda och bekräftade, enligt Dravenstadt (2018).

13

I likhet med Dravenstadt (2018) kom Gates (2016) fram till liknande slutsatser i sin studie. Gates (2016) tar upp två olika undervisningsmetoder och tillvägagångssätt vilka bildlärarna i studien förändrade i sin undervisning. I den första metoden skapar läraren uppgifter baserade på stora idéer eller teman som återfinns i postmoderna konstverk. Exempel på stora idéer och teman är minnen, hybrider och funktion. Uppgiften ger eleverna möjligheter att utforska sina idéer och alternativ utan att det finns ett “rätt” sätt att göra det på. I den andra metoden anläggs ett “choice-based studio model”-perspektiv i undervisningen vilket i det här sammanhanget betyder att eleven betraktas som konstnär som får lov att göra egna val och har frihet i sitt konstskapande baserade på sina tankar och intressen. I samtal mellan Gates och lärarna som observerats och intervjuats beskriver de att den nya metoden de anammade, oavsett om det var uppgifter baserade på stora idéer/teman eller om det var ett chioce-based-uppgifter, är bättre än den de tidigare arbetade efter, detta på grund av att elevernas engagemang och relation till konstverket ökade samtidigt som problem med motivation och dåligt beteende minskade, enligt lärarna själva. En annan lärare berättade att efter att ha modifierat undervisningsmetoden förändrades elevernas beteende. Elever behandlade sina konstverk annorlunda än de tidigare gjort t.ex genom att inte direkt kasta dem i papperskorgen efter att de fått sitt betyg. Eleverna visade större intresse för sina skapade verk genom att fråga om och när de skulle få göra klart dem och de började söka upp läraren för att hämta sina alster som legat på tork. Gates betonar i sin slutsats vikten av att ge elever större utrymme, mer makt och möjligheter att själva få göra val i sitt bildskapande vilket leder till att deras inre motivation ökar. Elevers engagemang och delaktighet i sitt arbete fördjupas när det är motiverade av sina egna idéer i stället för betyg och deadlines.

Det framgår också att lärarrollen kan påverka elevers motivation och engagemang i klassrummet. Läraren kan t.ex. ta ett steg tillbaka och delar med sig av sin makt till eleverna för att skapa en mer demokratisk lärandemiljö (Gates, 2016). Genom att ge eleverna mer möjligheter till egna val, t.ex. att få välja material och teknik, välja ämne efter intresse, få tid och lov att utforska olika förfaranden i skaparprocessen, delar läraren med sig av sin makt och överlåter en nivå av auktoritet till eleven. Gates (2016) hänvisar till Deci & Ryan som menar att äga makten över att göra egna val förstärker den inre motivationen på grund av att det får människor att känna större självbestämmande. Genom att läraren delar med sig av sin makt skapas en lärmiljö för lärande snarare än en som enbart presentera färdig information.

Till skillnad från de två förra artiklarna utforskar Morris et. al. (2017) elevers motivation i relation till teoretiska bilduppgifter i stället för praktiska. Författarna anser att om eleverna är motiverade och engagerade i undervisningen är förutsättningarna för elevers lärande större. Kognitivt och psykologiskt engagemang definieras i deras studie med tre nyckelfaktorer: inre motivation, metakognition och självständighet (Morris et al., 2017). Morris et. al. (2017) hänvisar till motivationsforskning som menar att inre motivation kan förtryckas av lågt självbestämmande, det vill säga att inte ha möjligheten och makten att göra egna val utan att allt är bestämt av någon annan t.ex. en lärare. I studiens enkät- och intervjusvar från eleverna framkommer det att eleverna har hög motivation gällande de teoretiska skrivuppgifterna i bildundervisningen trots att de anser att de hade lågt självbestämmande då de inte har möjlighet att välja uppgifter efter t.ex. intresse. Eleverna menar att de behövde begränsas i valet av konstverk, vid t.ex. en analysuppgift, för att inte bli paralyserad av mängden som finns att välja bland. En annan elev uttrycker att om de får välja helt fritt utan styrning skulle de välja konstverk som är lättare att analysera i stället för att utmana sin analysförmåga och i längden lära sig mindre (Morris et. al., 2017). Enligt dessa tre studier (Gates, 2016; Dravenstadt, 2018; Morris et. al., 2017) framstår det som att elevers motivation höjs av att ha mycket självbestämmande i praktiska uppgifter men att den behöver begränsas i de teoretiska uppgifterna. Ett annat resultat Morris et. al. (2017) kunde se var att eleverna kunde koppla de teoretiska uppgifternas nytta till deras praktiska bildundervisning men de hade svårt att se nyttoaspekten av uppgifterna till det framtida livet utanför bildundervisningen och skolan. I samtal med eleverna framkom det att motivation baserat på prestation var låg på grund av bristande sammanhangsförståelse, de hade svårt att sätta in kunskapen i en större kontext vilket skapar lägre motivation och engagemang inom ämnet och till ämnet (Morris et. al., 2017).

5.2. Förståelse för elevens intressen

Att skapa en undervisning som ger utrymme och förståelse för elevers intressen är ett förhållningssätt som kan främja elevers motivation och prestation enligt återkommande artiklar vi läst och valt ut till den här kunskapsöversikten. Cummings (2012) beskriver att lärarnas undervisningsmetoder har en påverkan på elevernas motivation och prestation i förhållande till de uppgifter de ska utföra i klassrummet. Lärare som vill uppmuntra sina elever att lära sig måste verkligen bry sig om att förstå sina elever, lära sig vem de är som individer och utveckla undervisningsstrategier som underlättar elevernas personliga upptäckter (Cummings, 2007). I studien har de båda bildlärarna som medverkade känt en

15

frustration över elevernas brist på intresse i bildundervisningen. Genom intervjuer var sjätte vecka under läsåret 2010 och 2011 har de försökt att komma fram till hur de kan förändra sin bildundervisning för att kunna motivera, engagera och skapa ett större intresse bland sina elever. I Cummings undersökning skapade de två bildlärarna som deltog i studien, undervisningsinnehåll som baserades på elevernas intressen. Eleverna gavs möjlighet i den kreativa processen att knyta an till individuella uttryck och personliga val, detta tog sig uttryck genom att lärarna skapade autentiska arbetsuppgifter. I början på varje termin fick eleverna svara på en enkät där frågor kring deras relationer, förväntningar, ambitioner och intressen ställdes. Elevernas svar användes ofta som grund till att forma undervisningsinnehållet. Eleverna fick möjlighet att utforska ett givet ämne utifrån sitt individuella perspektiv, delta i diskussioner om samtida och historiska konstverk samt skapa visuella uttryck som illustrerar deras idéer. Eleverna fick även skapa självidentitetsmasker vilka skulle representera dem själva, deras förhoppningar och drömmar. Genom att eleverna fick skapa visuella bilder av sig själva kunde lärarna uppmuntra elevernas egen personliga uppfattning om sig själva samt att de fick chansen att hedra sin bakgrund och kultur vilket skapade ett större engagemang i bildundervisningen vilket resulterade i att elevernas intresse och motivation ökade i bildundervisningen. När eleverna fick möjlighet att utforska frågor som rör identitet, gemenskap och personlig berättelse utvecklades elevernas prestationer, engagemang och lärande i undervisningen.

Det går att göra stora framsteg genom att läraren visar omtanke och lyssnar på sina elever kring deras intressen, behov och utvecklar goda relationer går det att göra stora framsteg när det gäller att motivera elever att delta i bildundervisningen. Om vi kopplar forskningsresultatet från Cummings (2018) studie till vår frågeställning om vilka faktorer som har betydelse för elevers motivation och engagemang i bildundervisningen går det tydligt att se hur viktigt en personlig koppling till uppgiften är. Dels för att främja lärande och skapa motivation samt höja elevernas prestationer och engagemang i undervisningen.

Ett annat sätt att närma sig elevernas intressen kan vara att fokusera på inslag av populärkultur i bildundervisningen. Erim och Aydin (2020) forskningsstudie syftar till att undersöka elevers förhållningssätt när inslag av populärkultur användes i bildundervisningen. För att komma fram till studiens resultat genomfördes intervjuer med 11 utvalda lärare på sex olika skolor i Turkiet. Med populärkultur menar forskarna kultur som eleverna kan relatera till, känna igen i sin egen vardag som exempelvis favoritkaraktärer i böcker, serier och spel där de kan dela sina identiteter, intressen och utforska gemensamma världar som de beundrar. Forskningsstudiens resultat visar att när lärarna använde sig av populärkultur

kopplat till visuella uttryck, bildskapande, och konstverk i undervisningen skapades större koncentrationsförmåga hos elever och de hade lättare att förstå innehållet eftersom de ständigt interagerar med populärkultur. Enligt lärarna blev eleverna mer engagerade och ville lära sig mer eftersom de kunde relatera till innehållet då de deltog mer entusiastiska och blev mer motiverade att vilja arbeta med innehållet. Resultatet visar att genom att skapa instruktioner samt ett undervisningsinnehåll med inslag av populärkultur kan elever skapa större förståelse och relatera till innehållet i bildundervisningen.

Freedman et. al. (2013) artikel skiljer sig från de andra i den här kunskapsöversikten då den undersöker lärande i visuella kultur-grupperingar, här benämnda VCLC (Visual Culture Learning Communities), utanför det ordinarie skolsystemet. Dessa VCLC är startade och drivna av ungdomarna som ingår i grupperna. De visuella kulturerna som studien tar upp är manga, videoproduktion, demoscenen, gatukonst, datorspel, brädspel, fanart, graffiti, konceptkonst och cosplay. Forskarna använde snöbollssampling för att sammanställa studiegrupperna som de sedan intervjuade. Forskarna fann två synliga teman bland de medverkande efter att de analyserat sitt empiriska stoff. Det första temat som visade sig tydligt i materialet om VCLC var att gruppmedlemmarna nätverkade socialt genom gemensamma intressen. Det andra temat var att gruppmedlemmarna hade en önskan om att lära sig mer om konst och visuella kulturer som tenderar att vara förbisedda i den officiella skolans läroplaner. I intervjusvaren framkom det att en del VCLC-medlemmar anser att deras grupper skapats på grund av att det formella utbildningssystemet verkar vara för konstnärligt och kulturellt snävt, deras bild/konst-uttryck/intresse är helt enkelt inte representerat i undervisningen. Medan vissa menade att ett problem var att bildlärarna har en tendens att lära ut på ett traditionellt vis och undviker därmed att lära ut vad elever egentligen är intresserade av. Men å andra sidan menade andra medverkande att fördomar mot populära konstformer inom det formella skolväsendet kan ha utlöst behovet av att elever och ungdomar etablerar sina egna nätverk där de kan lära sig om och utföra sina kreativa intressen utanför skolan (Freedman et. al., 2013). Efter att ha studerat VCLC framhåller forskarna att autodidaktiskt lärande, kooperativt lärande och elev till elev-initierat lärande borde vara vanliga metoder i grund- och gymnasieskolan. De flesta skolor, med elevtäta klasser, oflexibla scheman och begränsad tillgång till erfarenheter och upplevelser utanför skolmiljön, är inte lämpade för autentiskt, situerat lärande, enligt forskarna (Freedman et. al., 2013). Ett genomgående tema som knyter samman de tre presenterade artiklarna är hur viktigt intressen hos elever är i bildundervisningen för att kunna stärka deras motivation samt engagemang.

17

5.3. Elevens känslor och självförmåga

Hur arbetsuppgifter inom bildframställning utformas och genomförs av bildlärare har en stor påverkan på elevers känslor och självförmåga i sitt eget visuella skapande. Casian et. al. (2018) har i sin undersökning tittat på hur elevers känslor kan påverkas i relation till bildundervisningen och skapandet av egna visuella uttryck. Datainsamlingen baseras på olika metoder som klassrumsobservationer, enkätformulär och intervjuer med elever i sjunde och åttonde klass. Intervjuerna utformades för att kunna besvara elevers känslor som uppstår i den kreativa processen, gentemot de bilder de skapar samt de känslor som uppstår i elevernas förmåga att skapa egna bilder. Enkäten som eleverna dessutom fick besvara var skapade med “ja” och “nej” frågor kopplat till hur elevers känslor påverkas i den kreativa arbetsprocessen. Studiens resultat visar att de känslomässiga reaktionerna hos eleverna beror på svårigheten i bildskapande uppgifter som utformas av bildläraren. Därför måste bildundervisningen planeras noggrant för att få en positiv effekt på elevernas engagemang, kreativitet och vilja att delta i bildundervisningen.

Casian et. al. (2018) studie gick ut på att analysera elevernas skapande av egna visuella uttryck och elevens observation av dessa visuella uttryck, och vilka känslor som kan uppstå hos eleverna under denna arbetsprocess. Resultatet visar att elevers känslor inte bara är närvarande i den kreativa processen och i resultatet av sitt skapande, utan de kan både ha en positiv och negativ inflytande på elevers motivation i bildundervisningen. I elevers bildskapande kan framställningen av deras arbeten fungera som stimulans och väcka deras personliga känslor. En positiv inverkan i deras arbeten med bilder har varit när eleven uppfyller sina förväntningar uppmuntras de att vilja fortsätta att utveckla sina arbeten med större kreativitet. Resultaten visar dessutom att aktiviteter kopplat till bilder kan utlösa känslor som gör eleven mer avslappnad, glad och att hen visar ett större fokus och engagemang i bildsalen. Resultatet lyfter även negativa känslomässiga upplevelser då det finns elever som på grund av utformningen av bilduppgifterna skapar effekter hos elever där det uppstår brist på engagemang och missnöje i deras kreativa arbetsprocess. Det kunde uppstå negativa känslor och oro hos elever när de kände att de inte kunde klara av att utföra en bilduppgift som de hade fått tilldelat sig. Vad för typ av uppgifter inom bildskapande som frambringade positiva respektive negativa känslor hos eleverna nämns ej i studien utan de har generellt utgått ifrån visuella uttryck inom bildskapande uppgifter. Därför är det viktigt att undervisningen didaktiskt planeras och utformas på ett sätt som utgår från elevernas behov för att skapa engagemang, kreativitet och vilja att delta i bildundervisningen. Resultatet går att koppla till Bandura (1977) som beskriver att ens självförmåga är hur villig en är att ta

emot något samt orka att fullfölja något som påbörjats. Bandura (1977) beskriver vilka faktorer som påverkar individers självförmåga och den viktigaste av dessa faktorer är den personliga kreativiteten. Även känslor och ångest påverkar självförmåga och desto mer ångest en person har, desto lägre är tron på att lyckas (Bandura, 1977). Här går det att se en tydlig koppling mellan studiens resultat samt vad Bandura (1977) anser påverkar elevers självförmåga, känslor samt motivation i bildundervisningen där utformningen av arbetsuppgifter är viktig för skapa en tro hos elever att de kan lyckas med uppgifter.

Att elever visar ett personligt konstengagemang utanför skolans ramar har en påverkan på elevers motivation och engagemang, kopplat till bildundervisningen. Morris (2018) använde en enkätundersökning för att studera elevers konstengagemang på deras fritid. De områden som undersöktes i forskningen var t.ex. elevernas konsumtion av konst. Med konsumtion syftas här att läsa om konstverk och konstnärer, betrakta och ta del av konst på t.ex. utställningar och i hemmet. De tittade även på elevernas personliga konstutövning utanför skolbaserade aktiviteter. Morris (2018) studie visar att ett personligt konstengagemang utanför skolans ramar verkar ha en positiv effekt på elevers engagemang, inre motivation samt självförmåga. Dock skiljer sig resultatet beroende på vilken konstform som eleverna personligen väljer att ta sig an under sin privata tid. Morris (2018) resultat visar att elevernas konsumtion av konst på fritiden har effekt på deras engagemang att delta i bildundervisningen även om de flesta effekterna var små till måttliga. Studiens resultat visar att de elever som läser om konst och besöker konstutställningar en gång var tredje till sjätte månad hade en betydande påverkan på både elevernas inneboende motivation och självförmåga i bildundervisningen.

19

6. Slutsatser & Diskussion

Avslutningsvis tyder vår kunskapsöversikt på att det finns flera didaktiska förhållningssätt som har betydelse för elevers motivation och engagemang i bildundervisningen. Att skapa meningsfulla uppgifter vilka ger elever valmöjligheter att själva få bestämma, uppgifter som är baserade på elevernas intressen och vardag, att dela makten med eleverna och skapa en trygg lärandemiljö och relationer till eleverna är av stor betydelse för att elever kan få potentialen att engageras och motiveras i bildämnet (Cummings, 2012; Erim & Aydin, 2020; Freedman et.al, 2013). Resultatet tyder på att eleverna kände sig mer engagerade och motiverade när uppgifter blev meningsfulla för dem och att de fick utrymme att uttrycka sin identitet. En annan slutsats är att eleverna vågade ta mer plats och engagera sig när läraren gav eleverna större frihet att fatta egna beslut i sitt skapande (Dravenstadt, 2018; Gates, 2016). I och med att eleverna hade fattat egna beslut gällande sitt skapande hade de också lättare att föra en dialog i klassrummet om sitt konstverk och sitt skapande. Det kan även ha stor påverkan på elevers självförmåga som t.ex. elevens egen tro och känsla av att besitta förmågan att lyckas med arbetsuppgifter. Bildskapande uppgifter kan ha en påverkan på elevers självförmåga och kan väcka personliga känslor hos eleverna i hur villiga de är när de bemöter arbetsuppgifter, upprätthåller energin till att fullfölja arbetet samt kunna reflektera och tänka analytiskt.

Ett problem som kan kopplas till elevers intressen i bildämnet är just de starka traditioner som lever kvar i dagens bildundervisning (Åsén, 2017). Eftersom det i dag finns lärare som av olika anledningar inte har förnyat och utvecklat sin egen undervisningspraktik kopplat till kursplanen kan detta ha stor påverkan på elevers motivation och intresse för bildämnet. I fall då undervisningen lever kvar i samma tankemönster, arbetsmetoder och följer de gamla traditionerna kan elevernas kunskapsutveckling begränsas. Cumming (2012) och Erim och Aydins (2020) resultat visar att en mer varierad undervisning där lärare kombinerar sina lektionsupplägg kopplat till elevernas egna intressen skapas större motivation hos elever. I detta fall har användningen av arbetsuppgifter kopplat till personliga upplevelser och populärkultur skapat helt nya förutsättningar för elevernas intresse att aktivt vilja delta i bildundervisningen. Å andra sidan visade Morris et. al. (2017) resultat att eleverna behövde avgränsas i sina valmöjligheter när det kommer till teoretiska arbetsuppgifter för inte fastna i det stora urvalet av t.ex. konstnärer och konstverk som finns tillgängliga vilket tyder på att lärare eventuellt måste ha olika inställningar till valmöjligheter i praktiska respektive teoretiska arbetsuppgifter.

Freedman et. al. studie visar att många barn och ungdomar bedriver konstprojekt och egna visuella kulturnätverk på fritiden eftersom de inte upplever att de får gehör för det i den ordinarie skolan, detta är något som bildlärare kan dra nytta av. Uppenbarligen finns det intresse men lärare och skolan måste vara lyhörd för att fånga upp och ta tillvara på det. Därför är ett varierat innehåll kopplat till elevers intressen en viktig didaktisk fråga för pedagoger att utnyttja i bildundervisningen och skapa undervisningsmoment där elever kan känna en personlig koppling till arbetsuppgifterna vilket kan öka elevers intresse och motivation.

En av Morris et. al. (2017) slutsatser var att eleverna hade svårt att se relevansen av kunskapen och förmågorna de fick via bildundervisningen i ett framtida liv, då de hade svårt att sätta in kunskapen i en större kontext. Vi menar att detta utfall även kan tillämpas på svenska elever kopplat till resultatet från Skolverkets (2015) rapport samt våra egna erfarenheter från vår verksamhetsförlagda utbildning. Bildlärare och skolan borde bli bättre på att åskådliggöra för eleverna kopplingen mellan bildundervisning och “det verkliga livet” med t.ex. autentiska arbetsuppgifter och arbetsuppgifter kopplat till elevernas intressen och identitet. Ungdomsgrupperna som organiserade sig runt en visuell kultur i Freedmans et. al. (2013) studie underströk att skolan inte tog tillvara på barn och ungdomars intressen och att de upplevde att skolan generellt hade en för snäv föreställning av vad som bör ingå i bildundervisningen. Skolverkets (2015) rapport visar att utbytet mellan fritid och skola kan utvecklas vidare i förhållande till bildämnet. Det finns hos barnen och ungdomarna ett bildintresse på fritiden som inte alltid didaktiskt tas tillvara i bildundervisningen, framför allt gällande digitala bilduttryck. Här går det att koppla till Morris (2018) resultat där elever som ansåg sig utöva någon form av egen konstutövning inte påverkade hur motiverade de blev av att aktivt delta i bildundervisningen vilket innebär att det är möjligt att eleverna inte kopplar sitt personliga engagemang inom bild- och konstutövning till skolans bildundervisning. Vi anser att sambandet mellan bildämnet och skapande aktiviteter utförda på fritiden som t.ex. fotografering, fotoredigering, filmskapande etc. till bl. a. sociala medier bör diskuteras med elever för att belysa sambandet mellan dessa aktiviteter och bildämnet. Genom att uppmärksamma elevernas bildintresse utanför skolan är vår förhoppning att de ska förstå hur det hänger samman med bildundervisningen samt öka deras motivation till ämnet. En av Freedman et. al. (2013) slutsatser är att ett gemensamt, situerat lärande mellan elever ökar deras motivation och engagemang. Att skapa en skolmiljö där eleverna både kan lära av varandra samt att sätta in arbetsuppgifterna i en större kontext bidrar till elevers motivation och engagemang.

21

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi ofta upplevt omotiverade och oengagerade elever i bildundervisningen då eleverna både saknar intresse för uppgifterna samt för bildämnet i sig. Dåligt självförtroende i förhållande till bildämnet är en annan faktor som vi har uppmärksammat hos eleverna. Vi upplever att eleverna har svårt att hitta fokus och kan ha svårt att uppnå ett tillstånd där de får utlopp för sin kreativitet och känslor i bildundervisningen. För att anknyta detta till vår framtida profession bör vi försöka engagera elever i arbetsuppgifter som väcker deras känslor, intressen och kreativitet för att ge dem möjligheten att kunna bli motiverade och engagerade till att vilja delta i bildundervisningen. Vi som framtida bildlärare bör låta eleverna ha valmöjligheter i skapandet samt i arbetsuppgifter som inkluderar personliga upptäckter, individuella uttryck och personliga val för att utveckla elevers motivation och självförmåga. Som framtid lärare är det viktigt att vi har redskap, teorier och metoder för att kunna motivera elever. Det är inte alla elever som automatiskt brinner för bildämnet. Många elever kanske rentav känner sig omotiverade på grund av en föreställning om att de behöver kunna rita verklighetstroget och producera “fina” alsters få att nå kunskapsmålen. Om vi som lärare lyckas engagera och motivera eleverna i bildämnet är det även tänkbart att vi lyckas få eleverna att se värdet av ämnet, både ur ett individutvecklande livslångt lärande-perspektiv samt medborgligt och yrkesmässigt och i längden höja ämnets status eftersom eleverna känner att de kan ha nytta av bildkunskaperna även i framtiden.

Kulturupplevelser utanför skolans ramar som exempelvis konstutställnings- och museibesök och stadsvandringar för att betrakta konst och visuella uttryck i den offentliga miljön kan ha en effekt på elevers motivation och engagemang kopplat till bildundervisningen. Morris (2018) resultat visar på ett samband mellan elever som besöker konstutställningar, museer och teaterföreställningar på sin fritid och elevers motivation och engagemang i bildundervisningen. Det hade varit i elevernas intresse om skolan hade möjlighet att låta elever och lärare tillsammans besöka fler kulturaktiviteter utanför skolans ramar under skoldagen. Vi har dessutom märkt under vår verksamhetsförlagda utbildning att det sällan utförs aktiviteter kopplat till bild utanför skolans ramar vilket tyder på att det kan finnas både brist på tid och resurser för att skapa en ännu bredare utbildning. Skolverket (2015) rapport visar att eleverna i årskurs 6 och 9 och deras anhöriga sällan eller aldrig går på museer, utställningar och teater. Det är vanligare att deras anhöriga ser kulturprogram på TV, går på bio och intresserar sig för film. En övervägande andel av eleverna anser även att de anhöriga ibland eller sällan diskuterar med dem om bilder och konst. Här anser vi att det finns utrymme för skolan att ta ett större demokratiskt ansvar för att möjliggöra att alla elever

oavsett socioekonomiska förhållanden får möjligheten att ta del av konst- och visuella kulturaktiviteter för att skapa en mer likvärdig skola.

När elever tilldelas uppgifter vilka möjliggör utforskande av idéer och alternativa tillvägagångssätt utan att det finns ett “rätt” sätt att göra det på ökade deras motivation och engagemang i bildundervisningen. Det kan anses problematiskt då det kan skapa osäkerhet hos läraren i hur eleverna ska bedömas. Det är något som vi anser bör diskuteras och problematiserar vilket inga av studierna gör. Här anser vi det viktigt, om bildläraren utformar uppgifter där eleverna ska utforska sina idéer utan att det finns något rätt sätt att göra det på, att läraren arbetar formativt, stödjer eleverna i sina arbeten samt att fokus i bedömningen hamnar på arbetsprocessen snarare än resultatet.

6.1. Avslutning och vidare forskning

I vårt resultat kommer vi fram till viktiga förhållningssätt som har möjlighet att inspirera elevers motivation och engagemang i bildundervisningen, och mycket av det som framkommer i artiklarna är metoder och didaktiska frågor som diskuteras på lärarutbildningen. Likväl är det inte alltid lika enkelt och självklart att överföra det i praktiken ute i klassrummet. Verkligheten är mer komplex och många faktorer spelar roll som elevunderlag, resurser av olika slag, budget samt tid. De metoder, arbetsuppgifter och idéer som tas upp i denna kunskapsöversikt garanterar inte att alla elever automatiskt blir motiverade bara för att de följs, motivation och individer är allt mer komplexa än så. Det är därför särskilt intressant och spännande att läsa resultaten i artiklar som t.ex. Cummings (2012), Dravenstadt (2018) och Gates (2016) som lyckats vända både elevers och lärares motivation och engagemang ute i klassrummen med hjälp av, för just deras omständigheter, nya synsätt och arbetsmetoder. Deras resultat är bundna till deras specifika situationer även om det går att dra generella slutsatser. Det hade därför varit intressant att göra liknande projekt i en svensk kontext.

Ytterligare ett projekt som kan vara intressant att genomföra i t.ex. ett framtida examensarbete är att undersöka vad eleverna själva tycker motiverar och engagerar dem i bildämnet. Eftersom elever kan ha svårt att se kopplingen mellan sitt eget bildintresse utanför skolan till bildundervisningen i skolan kan det vara intressant att undersöka den relationen och koppla det till elevens syn på motivation. En frågeställning kan då se ut på följande: Vad motiverar elevers engagemang i bildundervisningen enligt eleverna själva och vad anser de hade gjort dem mer motiverade till ämnet?

23

7. Referenslista

Bandura, A. (1977). Self-efficacy: Toward a unifying theory of behavioral change. Psychological Review,

84(2), 191–215.

Casian, S., Lopes, A., & Pereira, F. (2018). (Re)thinking Emotions in Visual Education Activities:

Students’ Experiences. International Journal of Art & Design Education, 37(3), 399–412.

Cummings, K. L. (2012). Motivating Urban Youth: Honoring the Experiences of Adolescents. Art

Education, 65(6), 18–24.

Deci, E. L. & Ryan, R. M. (1985). Intrinsic Motivation and Self-Determination in Human Behavior.

[electronic resource] (1st ed. 1985.). Springer US

Deci, E. L., & Ryan, R. M. (2000). The “what” and “why” of goal pursuits: Human needs and the

self-determination of behavior. Psychological Inquiry, 11(4), 227–268.

Dravenstadt, D. W. (2018). Learning to Let Go: Motivating Students Through Fluid Teaching in a

Choice-Based Found Object Assemblage Unit. Art Education, 71(5), 8–13.

Erim, G., & Aydin, D. (2020). Students’ Approaches toward the Visual Arts Course Using Elements

of Popular Culture. European Journal of Educational Research, 9(3), 1201–1210.

Freedman, K., Heijnen, E., Kallio-Tavin, M., Karpati, A., & Papp, L. (2013). Visual Culture

Learning Communities: How and What Students Come to Know in Informal Art Groups. Studies in Art Education: A Journal of Issues and Research in Art Education, 54(2), 103–115.

Gates, L. (2016). Rethinking Art Education Practice One Choice at a Time. Art Education, 69(2), 13– 19.

Morris, J. E., Lummis, G. W., & Lock, G. (2017). Questioning Art: Factors Affecting Students’

Cognitive Engagement in Responding. Issues in Educational Research, 27(3), 493–511.

Morris, J. E. (2018). Arts engagement outside of school: Links with Year 10 to 12 students’ intrinsic

motivation and self-efficacy in responding to art. Australian Educational Researcher (Springer Science & Business Media B.V.), 45(4), 455–472.

Skolverket. (2011a). Skolans värdegrund och uppdrag. Läroplan för grundskolan samt för

förskoleklassen och fritidshemmet. (Lgr11).

Skolverket. (2011b). Ämne -Bild [Ämnesplan]. Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och

fritidshemmet. (Lgr11).

Skolverket. (2015) Bild i grundskolan. En nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9. Rapport 432.

Wery, J., & Thomson, M. M. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students. Support for Learning, 28(3), 103–108.