Design för små, kompakta bostäder : Viktiga egenskaper för produkter utvecklade för kompakta bostadsformer

Produktdesign

Kandidatexamen

Kultur och samhälle, K3

20 hp

Vårtermin 2020

Handledare: Elin Olander

Examinator: Charlotte Asbjørn Sörensen

Design för små, kompakta bostäder

Viktiga egenskaper för produkter utvecklade för

kompakta boendeformer

Design for small, compact homes

Important properties in products intended for

compact housing

Sammanfattning

Jordens befolkning växer sig allt större och allt fl er bor i små, kompakta bostäder. Studier indikerar att vår boendeyta i Sverige kommer bli avsevärt mindre i framtiden, vilket kommer bidra till en hög efterfrågan på yteff ektiva produktlösningar i framtiden (Boverket, 2013). Syftet med arbetet har därmed varit att ta fram riktlinjer för designers som ska utveckla produkter för kompakta bostadsformer. Detta exemplifi eras genom att designförslag på ett torkställ.

Studiens teoretiska ramverk består av forskning och studier inom kompaktboende, ergonomi och inomhusklimat. Empirin består av insamlat material från observationer och samtal där informanterna bidrog både med material till problemformulering och utvärdering av idéer.

Resultatet blev en lista med nio viktiga egenskaper för produkter utvecklade för kompakta boendeformer. Dessa egenskaper kan fungera som stöd för designers när hen designar produkter för mindre boenden. Utöver detta rekommenderas att en individuell kravspecifi kation sammanställs för att komplettera med särskilda krav ifrån den specifi ka produkten som ska utformas.

Nyckelord: forskning genom design, användarcentrerad design, design för kompaktboende, små bostadsytor.

3

Abstract

Keywords: research through design, human-centered design, design for compact housing, small living spaces.

1. Inledning 5

2. Teoretiska ramverk 8

2.1 Användarcentrerad design 2.2 Compact living/ Kompaktboende 2.2.1 Riktlinjer för utformning i ett kompaktboende 2.3 Boendeyta 2.3.1 Strategier i små utrymmen 2.4 Ergonomi 2.4.1 Vardagsergonomi 2.4.2 Ergonomiska tips vid upphängning av tvätt 2.5 Inomhusklimat 2.5.1 Potentiella hälsorisker 2.5.2 Riktlinjer för bra inomhusklimat kring tvätt

3. Metod 15

3.1 Deltagande observation 3.2 Samtal/refl ektion 3.3 Markandsundersökning 3.4 Design-/utvecklingsprocess 3.4.1 Funktionsanalys & kravspecifi kation 3.4.2 Handskisser och upplevelseprototyper 3.4.3 Vidareutveckling av idé 3.5 Idéutvärdering

4. Resultat & analys 19

4.1 Resultat av observation & refl ektion 4.1.1 Resultat av lägenhet 1 4.1.2 Resultat av lägenhet 2 4.1.3 Resultat av lägenhet 3 4.1.4 Resultat av lägenhet 4 4.1.5 Resultat av lägenhet 5 4.1.6 Sammanfattning 4.2 Analys av observationer & refl ektion 4.3 Resultat av marknadsundersökning 4.4 Analys av marknadsundersökning 4.5 Resultat av design-/utvecklingsprocess del 1 4.5.1 Funktionsanalys & kravspecifi kation 4.5.2 Handskisser 4.5.3 Upplevelseprototyper 4.5.4 Utvärdering av idéer 4.6 Resultat av design-/utvecklingsprocess del 2 4.6.1 Vidareutveckling av idé 4.6.2 Handskisser 4.6.3 Upplevelseprototyper 4.6.4 Utvärdering av idé 4.7 Designförslag 4.7.1 Hiding in Plain Sight

5. Diskussion 34

6. Slutsats 37

7. Litteraturförteckning 38

8. Figurförteckning 40

9. Bilagor 42

9.1 Upplägg för observation & refl ektion

Innehållsförteckning

5

1. Inledning

Det flesta västerländska samhällen främjar bostadsmiljö med hög densitet för att säkerställa ett mer hållbart utvecklingsmönster till vår alltmer växande population (Howley, 2009). Utrymme blir alltmer en bristvara. Boverket (2013) påstår att det kommer bidra till en hög efterfrågan på yteff ektiva lösningar i framtiden. Deras prognos tyder på att vi kommer bo på avsevärt mindre yta i framtiden än vad vi gör idag. Det västerländska idealet tenderar att vara konservativt fokuserat på att expandera. Det vill säga att vilja ha större än vad man har och att bo mindre anses som en provisorisk kompromiss till dess möjligheten till större lägenhet eller hus dyker upp (Freeman, 2004; Conran, 2003). Vi behöver ändra denna inställning och bryta våra vanor för vilka produkter vi använder i våra hem. Dessutom bör framtida produkter vara utformade för att vara mer yteff ektiva. Här ser jag en stor möjlighet för produktdesigners att påverka. Genom att bidra med eff ektiva lösningar som i sin tur kan underlätta och ändra individers inställning till att bo kompakt. Design kan ta upp problemet med att organisera utrymme så att det kan fungera smidigt att tillgodose behoven hos de människor som bor i bostaden (Faunillan & Davidson, 2015).

1.1 Bakgrund

Jordens befolkning beräknas att öka från 7,7 miljarder till 9,7 miljarder år 2050 (FN, 2019). Om vi tittar på prognosen för Sverige, beräknas antalet invånare öka, från nuvarande 10 miljoner, med över en miljon till år 2029, till en bit över 13 miljoner invånare år 2070 (SCB, 2019). Parallellt med befolkningsökningen har dessutom antalet enpersonshushåll ökat och blivit den vanligaste bostadskategorin i Sverige. Under de senaste decennierna har siffran vuxit allt mer. I nuläget består mer än 38% av

Sveriges 4,7 miljoner hushåll av enpersonshushåll (SCB, 2019).

I studien Land Use Policy genomförd i Dublin 2009 visar att under det senaste decenniet har man sett en främjande syn på urbanisering och ökad tonvikt på planeringssystem för att utveckla ett mer hållbart utvecklingsmönster, vilket har resulterat i en politisk riktning kring ökad bostadstätheten (Howley, 2009). Men kompakta bostäder har en negativ stämpel i västvärlden, även hos mig själv. Jag har upptäckt att det fi nns en viss tendens att vilja använda eller köpa samma produkter som tidigare använts i rymligare bostäder när jag flyttade till mindre bostad. Men när jag inte kunna vara lika effektivt med dem produkter jag var van vid att använda gjorde det att jag såg kompakta bostäder som mindre gynnsamma. Därför ville jag utforska hur man kan formge och anpassa formgivningen av produkter till mindre bostäder. Därmed eventuellt göra det enklare att utföra behov med produkter som är mer anpassade till den typen av hushåll.

Under min uppväxt och vuxna liv har jag fått uppleva att bo i både hus och mindre lägenheter. Därigenom har jag upptäckt att problematiken kring upphängning av tvätt blir allt mer påtaglig i mindre lägenheter. Samt att utbudet för tork-/upphängnings produkter anpassat till små bostäder är begränsat, eller inte används. Hänga upp och torka tvätt är ett behov alla har, oavsett var man bor. Men när en torkställning blir ett hinder eller blockerar rörelsemönster i lägenheten kommer det ständigt skapa frustration (Conran, 2003). Därför vill jag utforska hur man med hjälp av design kan underlätta att hänga upp tvätt i små bostadsytor genom att designa en tork-/upphängnings produkt som är anpassat till mindre bostadsytor.

1.2 Syfte & mål

Studiens syfte har varit att fastställa viktiga egenskaper som produkter ämnat till små bostäder bör äga och därmed underlätta för produktdesigners att utforma produkter ämnat till den bostadsformen. Målet var att prova och exemplifi era dessa egenskaper genom ett designförslag på en tork-/ upphängningsprodukt.

Kunskapsbidraget är ämnat att ge en kartläggning för vad produktdesigners bör tänka på vid formgivningen av produkter till små och kompakta bostäder. Förhoppningen är att kunskapen kommer kunna appliceras i både utformningen av tork-/upphängnings produkter, likaväl som i utformning av andra produkter i hemmet. Detta kunskapsbidrag är ämnat till designers för att skapa produkter ämnat till små och kompakta bostäder.

1.3 Frågeställning

Hur kan man genom produktdesign identifi era egenskaper som produkter ämnat till små och kompakta bostäder bör äga?

1.4 Fördjupningsområde inom designforskning

Denna studies fördjupningsområde har varit användarcentrerad design, som har karakteriserat studiens upplägg och val av metoder. Användaren har stått i fokus för att identifiera, undersöka och diskutera problematiken att bo kompakt. Användarna har även vara i centrum för att kartlägga viktiga egenskaper för tork-/upphängnings produkter, samt deltagit i utvärderingen av idéer. Studiens inriktning är forskning genom design, som använder designarbetes innovativa förmåga att alstra nya potentiella idéer och utforska alternativa lösningar (Designfakulteten, 2015).

1.5 Avgränsningar

Boverkets (2016) kartläggning kring trångboddhet visar att det är mest dominerande i dem mindre lägenheterna. Det vill säga i ettorna och tvåorna. För att få möjligheten att undersöka problematiken hos de som har minst bostadsyta och eventuellt störst problem, blev dessa bostäder därför studiens avgränsning för undersökningsområde.

Jag berörde aldrig utformningen av rummen eller lägenheterna som ett förslag eftersom detta berör arkitektur och inte produktdesign. Studien avgränsade sig till att enbart fokusera på utformningen och egenskaperna av produkter in i bostaden.

Målgruppen för denna studie är yrkesverksamma designers, specifi kt produktdesigners. Designförslaget är däremot riktat mot en eller tvåpersonshushåll, som bor i en-/tvårumslägenhet utan torktumlare. Projektet går inte in på konstruktion eller produktion av designförslaget, utan förslaget syftar enbart till att exempelifi era på hur dessa olika egenskaperna kan appliceras på en produkt.

1.6 Etiska ställningstaganden

Då jag valde att besöka och observera i informanternas privata hem ville jag vara försiktig så att det inte framstod som om jag kritiserade deras omständigheter eller val av möbler och produkter.

Dataskyddsförordningen (The General Data Protection Regulation) eller GDPR för kort, är till för att skydda individers grundläggande rättigheter och friheter (Datainspektionen, 2020). Särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Detta gäller exempelvis namn, hemadress, bilder och ljudinspelning av personer. Dessa känsliga uppgifter får enbart samlas in och användas under speciella omständigheter, såsom när lagen tillåter

7

det eller individen har gett sitt samtycke (Datainspektionen, 2020). Videoinspelningen och dokumentationen av observationer och intervjuer redovisades därför enbart med hjälp av anonymiserade illustrationer på rörelser och planlösning. Samtliga informanter gav sitt samtycke med överenskommelsen att materialet inte visas för någon annan och att allt material som samlats in till detta ska raderas när uppsatsen är godkänd.

2. Teoretiska ramverk

För att kunna undersöka frågeställningarna består det teoretiska ramverket av följande; tidigare studier om compact living, strategier för små bostadsutrymmen, ergonomi och vardagsergonomi samt inomhusklimat. Teorier och tidigare studier kring kompaktboende och formgivningen av produkter i små bostadsutrymmen bidrar till en förståelse för vilka egenskaper som kan vara viktiga i utformningen av produkter för små bostadsytor. Studier kring ergonomin ger en vetenskaplig grund till att analysera arbetsställningar, upphängningsprocessen och hur jag kan förbättra och optimera torkning/upphängnings produkter. Studierna kring inomhusklimat ger förståelse för hur omgivningen och människans hälsa kan påverkas av fukt. I kombination skapar detta en möjlighet att tolka rådata från undersökningarna, samt sammanställa en kravspecifikation och funktionsanalys baserat på teorin och empirin. Detta bygger en grund för att precisera viktiga egenskaper. Teorin har hämtats från digitala artiklar, uppsatser, undersökningar och e-böcker, samt från kurslitteratur och tryckta böcker. De sökmotorer och databaser som används var mestadels Google, Google Scholar och Nationalencyklopedin. Några exempel på sökord som används är; compact living, kompaktboende, bo kompakt, små bostadsytor, knep för att öka bostadsyta, användarcentrerad design, ACD, human-centered design, ergonomi, vardagsergonomi, luftfuktighet, hänga upp blött tvätt inomhus.

2.1 Användarcentrerad design

Användarcentrerad design (ACD), human-centered design på engelska, handlar om att designa för människans behov och förutsättningar. (Wikberg, Ericsson & Törlind 2015; Sanders & Stappers, 2012). Designerns roll är att underlätta användarens uppgift/aktivitet och se till att användaren kan utnyttja produkten som avsett och med minimal

ansträngning kunna lära sig använda den (Norman, 2013). ACD använder forskningsledda tillvägagångssätt för att samla in, analysera och tolka data för att sedan utveckla specifi kationer för att vägleda designutvecklingen av en specifi k produkt eller tjänst (Sanders & Stappers, 2012). De tre stora aktivitetsområdena i ACD kommer från tillämpad social- och beteendevetenskap och/eller mänskliga faktorer, ergonomi och användbarhetstestning.

I en traditionell användarcentrerade designprocess är användaren ett passivt studieobjekt, och forskaren tar med sig kunskap från teorier och intervjuer (Sanders & Stappers, 2012). Designers lägger sedan till en förståelse för teknologin och det kreativa tänkandet som behövs för att generera idéer, koncept och så vidare. Men där fi nns en mångfald olika sätt en användare kan vara involverad i ACD (Norman, 2013). Användaren kan exempelvis konsultera om deras behov, genom till exempel användarbarhetstester tidigt i projektet. Eller agera som en partner till designers under designprocess, vilket ger användaren en djupare inverkan på designen. Norman (2013) säger att arbetet börjar med en god förståelse för människor och de behov som designern är avsedd att uppfylla. Denna förståelse kommer främst genom observation, för människor själva är ofta omedvetna om deras verkliga behov, till och med omedvetna om svårigheterna de stöter på. Detta eftersom människor enbart kan svara på det som de själva är medvetna om (van Boeijen et al. 2013).

2.2 Compact Living

Uttrycket compact living, även kallad kompaktboende, innebär att få olika funktioner att dela på en liten yta (Boverket, 2013). Dem hushåll som betraktas trångbodda är där det går mer än en person per rum, om kök och vardagsrum räknas bort (Svenska Fastighets Förmedling, 2020). Däremot förväntas partners och gifta par kunna dela rum utan att bostaden nödvändigtvis räknas som trångbodd. Compact living handlar om att optimera utnyttjandet av bostadens kvadratmeter. Några exempel är att

9

integrera förvaringen med andra möbler, ha möbler som frigör utrymme, välja ljusa färger och sätta upp speglar (Svenska Fastighets Förmedling, 2020). Med sådana knep kan ögat bli lurad till att tro att ett utrymme är rymligare än vad det egentligen är.

Compact living är ett begrepp som dyker upp allt oftare i debatten kring eff ektivisera och utveckla framtidens boenden (Boverket, 2013). Enligt Boverket (2013) är compact living ett boende som kan växla sina funktioner utefter vad som behövs för stunden. Det vill säga att få olika funktioner att dela på en liten yta och att tillhandahålla funktioner på minimal yta. Kompakta boende handlar om att maximera det begränsade utrymmet för att skapa mer levnadsutrymme (Faunillan & Davidson, 2015).

Idag tänker vi oftast i funktionsseparerade rum, exempelvis sovrum, vardagsrum och arbetsrum (Boverket, 2013). Boverket (2013) anser att framtidens bostad måste innehålla rum som kan anpassas för olika funktioner. Faunillan & Davidson (2015) förstärker detta argument genom att pointera att med samhällets växande urbanisering och ökade medvetenhet om hållbarhetsfrågor

måste vi tänka om hur mycket kvadratmeter vi egentligen behöver. Men oron och fördomen att bo trångt gör att vissa fortfarande är tveksamma till att fl ytta till ett mindre boende (Faunillan & Davidson, 2015). Våra västerländska ideal tenderar att vara koncentrerade på att expandera och vidga sitt personliga egenutrymme (Freeman, 2004). De framtida produkterna måste därför se till att användarens levnadsyta inte förminskas utan snarare eff ektivseras.

Faunillan & Davidson (2015) anser att ergonomi är en mycket viktig del när vi utformar produkter i små utrymmen eftersom vi kombinerar funktionalitet och komfort. Förutom utformningen bör produkten också vara i lämplig skala. Det vill säga, möblerna ska vara i lämplig storlek i förhållande till platsen samt stora och klumpiga möbler bör undvikas.

En nyckelkomponent för bekväma och njutbara små utrymmen är ljusheten, oavsett om det är materialet, strukturen eller själva färgen (Conran, 2003). Ljusa färger, eller färger med mycket vitt, reflekterar största delen av ljuset och på det sättet får rummet att verka större. Mörka färger har motsatt effekt, det snarare absorberar ljuset och skapar en känsla av instängdhet (figur 1 och figur 2). Varma färger får föremålet att verka vara närmre än vad det egentligen är (figur 3). Medan kalla färger (figur 4) skapar illusionerna att föremålet är längre bort (Conran, 2003). Därför är produkter med reflekterande material och/eller kalla färger mer fördelaktigt att använda i småbostäder.

Figur 1: Exempel på ett ljus sovrum Källa: Elle

Figur 2: Exempel på ett mörkt sovrum Källa: Jotun

Figur 3: Soff a i varm färg

Några strategier för små rum är att maximera tillgänglighet och minimera eventuella hinder för att underlätta rörelsemönster och förenkla detaljerna (Conran, 2003). Faunillan & Davidson (2015) styrker detta genom att säga att bostadens fl öde och gränser måste vara balanserade. Flöde innebär att bostaden ska låta individen röra sig fritt, medan gränserna ska göra det möjligt att skapa ”smårum” och defi niera syftet med en plats.

Problematiken att bo litet handlar inte så mycket om vad vi gör i hemmet utan snarare vilka produkter som väljs (Conran, 2003). Det är viktigt att tänka avskalat, det vill säga att bara omge sig med saker som uppfyller en funktion. På grund av det är viktigt att framtida produkter är funktionella och inte uppleves som onödig eller överflödig. Efterom det inte får medför försämring i utnyttjandet av bostadsytan eller upplevelsen av utrymmet. Faunillan & Davidson (2015) kompletterar detta genom att säga bostaden bör ha ett harmoniskt fl öde, samt designen ska vara ärlig och inte framstå sig vara mer än vad det verkligen är.

2.1.1 Riktlinjer för utformning i ett kompaktboende

Enligt Freeman (2004) är dem viktigaste punkterna i ett kompaktboende att förhålla sig till är ljusa färger, öppenhet, enkelhet och visuell harmoni. Conran (2003) styrker detta genom att beskriva att i ett kompaktboende blir utsvävande och detaljrika utsmyckningar till visuell oreda. Faunillan & Davidson (2015) säger att nyckeln till att öka upplevelsen av små bostäders utrymme är att ha produkter som är funktionella, ergonomiska, komfortabla och inte för stora. Med andra ord ska produkter i kompaktboende vara ljusa, funktionella och vara ergonomiska med en enkel design.

Produkter får inte vara utformad på ett sådant sätt att det försvårar för hur användaren rör sig i bostaden Conran (2003). Material som reflekterar ljus, så som plexiglas, glas, polerad sten och trä, stål och keramiska plattor, kan tillföra liv och upplev rymd omkring oss. I framställningen

av produkter i kompaktboenden är dessa punkter något att ta hänsyn till i samband med utformning.

2.2 Boendeyta

Boendet förändras över tid, och framtidens boende kommer att se annorlunda ut än idag (Boverket, 2013). En kvalifi cerad gissning av Boverket (2013) tyder på att vi kommer att bo på avsevärt mindre ytan i framtiden än vad vi gör idag. Utrymme är vår tids största lyx, men det blir alltmer en bristvara med en stigande prislapp, speciellt i storstäderna (Conran, 2003). En konsekvens av detta säger Boverket (2013) är att det kommer bidra till en efterfrågan på yteff ektivitet i framtiden. Även omvandlingar av lokaler till bostäder kommer vara intressant i framtiden. Idéer på hur boenden kan utvecklas och underlättas är värdefulla. Därför påstår Boverket (2013) att det är högst aktuellt att försöka utveckla produkter anpassat för mindre bostäder.

På grund av dem höga priserna på boendeytan har vi en tendens att betrakta mindre bostäder som dålig standard. Eller en provisorisk kompromisslösning till dess större bostad blir aktuellt (Conran, 2003). I vårt moderna samhälle kan materiella ting ses som värdegrundade för vissa individer (Faunillan & Davidson, 2015). Detta kan vara en del av anledningen till att våra drömhus alltid är enorma. Freeman (2004) stöttar denna gissning med en liknande misstanke att vi kopplar större hem till materiell framgång.

Boverket (2016) undersökte sambandet mellan psykisk ohälsa och trångboddhet. Rapporten visade att individer som lever i trångboddhet bearbetar upplevelsen av den psykosociala och fysiska miljön på olika sätt. Trångboddhet kan leda till stress och psykisk ohälsa för vissa men andra är oberörda av den. Detta kan bero på att vår definition av att bo litet är personlig. Exempelvis hade en trerumslägenhet kunnat ses som väldigt rymlig av ett enpersonshushåll men kan anses vara för trång för en flerbarnsfamilj (Conran, 2003).

11

Behovet av utrymme är som störst i städerna. Storstäderna medför en trång levnadsstandard på många olika plan, såsom i kollektivtrafiken, på gatorna och på kontorslandskapen (Conran, 2003). Det är många som upplever att de inte får tillräckligt mycket plats vare sig fysiskt eller mentalt. Därför är kanske inte underligt att merparten av befolkningen räknar utrymme mer i kvantitet än i kvalitet. Framtida produkter bör därför ta hänsyn till utformningen för att minimera känslan av otillräcklig plats.

2.2.1 Strategier i små utrymmen

I små utrymmen krävs en större enhetlighet, för att inte upplevas som stökig (Conran, 2003). Standardlösningen på det är att implementera en vit grund, ljusa träslag och milda nyanser på alla ytor och möbler (figur 2). Funktioner såsom fl exibilitet och mångsidighet anser Slipher (2003) är viktiga egenskaper i utformningen av produkter i små utrymmen. Några andra exempel på värdefulla egenskaper enligt Slipher (2003) är att produkten ska kunna krympa, expandera och kompletteras med andra produkter. Var vaksam med utformningen av möbler med mer än en funktion så att det inte blir en dålig kompromiss. Fokusera på vilken funktion som är viktigast och släpp funktioner vid mer sällsynta användningstillfällena. Se förslag (figur 5) för en existerande produkt med mer än en funktion och användning.

För inte skapa frustration kopplat till tillgängligheten i bostaden, är det viktigt att planera för rörelse (Conran, 2003). Om hyresgästen kan ta sig bekymmerslöst från A till B utan att stötta på hinder, känner personen sig effektiv och bekväm.

Figur 5: Tabel-Chest av Tomoko Azumi Källa: Anibou

2.3 Ergonomi

Ergonomi kommer från det grekiska ordet ergon för arbete, och -nomi för kunskap och lag (NE, 2020). Ergonomi är en tvärvetenskap som involverar fl era andra områden såsom ex. psykologi, anatomi, antropometri, fysiologi, psykofysik (Wikberg, Ericsson & Törlind, 2015). Bhise (2012) skriver att ergonomi innefattar studier av mänskliga egenskaper, kapacitet och att tillämpa denna information för att designa och utvärdera produkten/ systemet som användaren använder. Fortsättningsvis skriver Bhise (2012) att det grundläggande målet med ergonomi är att designa produkter som ska uppnå bästa möjliga anpassning mellan användaren och utrustningen. För att kunna förbätra användarnas säkerhet, komfort, bekvämlighet, prestanda och eff ektivitet. Ergonomi innebär att anpassa produkten till användaren. Detta innebär att produkten ska utformas så att människor kan bekvämt och naturligt använda produkten utan eventuella besvärliga kroppsställningar, rörelser eller felaktigheter (Bhise, 2012).

Det bör noteras att ergonomi inte handlar om att anpassa människorna till utrustning eller produkter (Bhise, 2012). Detta förstärks ytterligare i denna studie av användarcentrarad design, som fokuserar på att designen ska komplettera människans styrkor och förmågor (Wikberg, Ericsson & Törlind, 2015).

2.3.1 Vardagsergonomi

På senare tid har ergonomi-begreppet etablerat sig även utanför arbetslivet, så kallat vardagsergonomi (NE, 2020). Dokumentet Vardagsergonomi – Tips för hur du kan underlätta för din kropp, publicerat av Landstiget i Jönköpings län (2012), ger en inblick på olika vardagliga aktiviteter som kan vara kroppsligt belastande. Dokumentet visar också hur dessa aktiviteter kan genomföras på ett bättre, ergonomiskt sätt. Några exempel på vardagliga aktiviteter som nämns i dokumentet visas i fi gur

6. Grundläggande tips till alla aktiviteter är att ha arbetsredskapen nära kroppen, variera arbetsställningen och ta korta pauser (Jönköpings län, 2012). När det kommer till tyngre arbeten ligger den rekommenderade arbetshöjden vanligtvis i handledshöjd. Medan vid lättare arbete med större precision rekommenderas höjden vara ungefär i armbågsböjd. Arbetsmiljöverket (2020) råder också till att arbeta i armbågshöjd när arbetet kräver mer aktiva rörelser med armarna. Armbågshöjd kan variera från individ till individ men en generell arbetshöjd är mellan 95 och 120 centimeter från golv. Dålig utrustning, ensidigt arbete och felaktig lyftteknik är endast några exempel på orsaker som kan leda till problem (Jönköpings län, 2012). Därför är det viktigt att designers utformar produkter som inte leder till felbelastning eller att användaren skada sig.

Figur 6: Exempel på vardagsaktiviteter Källa: Rehabakademin

2.3.2 Ergonomiska tips vid upphängning av tvätt

Torktumla tvätten i den utsträckningen det går. Utöver det rekommenderas att använda en höj- och sänkbar torkställning i midjehöjd (Jönköpings län 2012; Rehabakademin 2017). Om tvätten hängs upp högt är det viktigt att ta korta pauser. Rekommenderas också att använda pall för att komma närmre upphängningsprodukten och på så sätt kunna släppa ner axlarna. Användaren ska även undvika böja huvudet bakåt längre stunder. Råder till att arbeta med avslappnade axlar och eftersträva att arbeta med rak rygg, se figur 7.

Figur 7: Exempel på ergonomiska rörelser vid upphängning av tvätt Illustration: S.Persson (2020)

13

2.4 Inomhusklimat

När inomhusklimat diskuteras är fukt det första många tänker på, men där fi nns mycket annat som påverkar luften i våra bostäder (Wilfa 2012). Saker som vi inte riktigt kan se eller röra är svårt att vara rädd för eller bilda orolig kring. Därför är det lätt att missa eller blunda för problemet. Dessvärre är det ett välkänt faktum idag är att många blir sjuka av miljön i sina hem eller arbetsplats (ibid).

MEARU, Mackintosh Environmental Architecture Research Unit, genomförde en studie 2011 i Glasgow, Skottland om hälsoriskerna det fi nns med att lufttorka tvätt i sin bostad. De ansåg att torkningen av tvätt är ett vanligt problem i alla bostadstyper. Samt att nuvarande bostäder har brist på dedikerad torkning utrymmen, tvättstugor eller andra lämpliga utrymmen för att torka tvätt i hemmet. Studien visade att befolkningens medvetenhet om torktumlens höga energiförbrukning medför att många invånare väljer att lufttorka tvätten i sitt hem. Det orsakar potentiella hälsorisker på grund av höga fuktnivåer. Denna situation skapar ett komplicerat, etiskt dilemma. Antingen skada naturen med hög energiförbrukning eller skada hushållets inomhusklimat genom hög luftfuktighet.

Fukt kan förknippas med kvalster, ökade mögelsporkoncentrationer och generellt dålig luftkvalitet inomhus. Baserad på Glasgow-forskningen är den genomsnittliga fuktproduktionen i ett hem 5–10 liter per dag. Detta ökar med 2–2,5 liter med en enda laddning tvätt, vilket kan anknytas till torkningen inomhus.

2.4.1 Potentiella hälsorisker

Lufttorkning av tvätt inomhus dominerar bland hushåll. Men många saknar medel för att isolera och uttömma fukt, mögelsporer, lukt och till och med oönskade kemikalier (MEARU 2011). På grund av detta fi nns tre huvudsakliga hälsorisker i samband med torkning av tvätt inomhus (fi gur 8). För att minimera risken för hälsoproblemen bör produkten inte bidra till ytterligare ökning av luftfuktighet. Eftersom det inte ska utsätta användaren och inomhusmiljön för ytterligare risker eller fortsatt skada.

Figur 8: Hälsorisker Illustration: S.Persson (2020)

2.5.2 Riktlinjer för bra inomhusklimat kring tvätt

Om utrymmet fi nns skall torkutrymmet helst isoleras från resten av hemmet (MEARU, 2011). Enligt MEARU (2011) bör det helst fi nnas egen ventilation och temperaturreglering. Bör undvika att torka tvätt i dem rummen hushållet tillbringar mest tid, som exempelvis vardagsrum eller sovrum. Badrum är inte är ett lämpligt rum eftersom det redan fi nns en hög fuktighetsnivå.

Försök undvik att låta tvätthögen växa allt för stor. Tvätta och hänga kläder när du har tillräckligt för en maskin tvätt. På det sättet minimeras mängden hängutrymme som behövs för att få jobbet gjort (The Spout, 2018; MEARU, 2011).

15

3. Metod

I detta kapitel redovisas de valda metoderna som används i studien. För att bygga på, eller lägga till viktiga egenskaper i produkter, genomfördes observationer och samtal/intervjuer. Observationerna fokuserade på att se hur olika hushåll tacklade problemet att hänga upp tvätt. I samband med observationerna genomfördes samtal med informanterna för att få en förklaring till informanternas tillvägagångssätt och få dem att refl ektera kring det. Tillsammans med det teoretiska ramverket och materialet från observationer och samtal påbörjades fastställningen av egenskaper. Det fastställdes i form av en funktionsanalys och en kravspecifi kation. Därefter inledes gestaltningen av designförslaget, med hjälp av metoder såsom idégenerering, handskisser, upplevelseprototyper, samt idéutvärdering med hjälp av informanterna.

3.1 Deltagande observation

Observation är en metod för att identifiera områden som kan utvecklas och för att hitta användarnas behov i en specifik situation och/eller kontext (Wikberg, Ericsson & Törlind, 2015). Genom att utföra observationer kan det ge en förståelse för viktiga aspekter att ta hänsyn till. Samt ge insikter om attityder, beroenden och relationer sammanhängande till behovet (ibid). Observationer gör det möjligt att förstå fenomen, inflytelserika faktorer eller andra grundläggande sammanhang i ’verkliga livet’ (van Boeijen et al. 2013). Denna metod valdes för att få förståelse för användarnas behov kring tork-/upphängnings produkter, och för att hitta funktioner och egenskaper som är viktiga. Faunillan & Davidson (2015) påstår att nyckeln till att öka upplevelsen av små bostäders utrymme är att ha funktionella produkter. Därför var det viktigt att precisera vad användarna behövde ha för egenskaper för att produkten skulle bli funktionell.

Genomförde fem observationer i olika hushåll i Malmö, Svedala, Ystad och Örebro. Urvalet av användarna valdes utifrån två faktorer; tillgänglighet och bostadsyta. På ett eller annat sätt har alla informanter en personlig anknytning till mig, men det huvudsakliga kravet var att användaren ska bo i en- eller tvårumslägenhet.

Informanterna blev tilldelade information om upplägget i samband med förfrågan om medverkan. Fokuset låg på att observera deras upphängnings-/ torkningsprocess av tvätt i deras lägenhet. Den genomsnittliga tiden för hela besöket beräknades vara cirka 40–50 minuter. Började med att gå igenom upplägget för observationen (bilaga 9.1). Efter det bads användaren att fysiskt visualisera hur dem brukar hänga/ torka sig tvätt. Hela händelseförloppet spelades in på mobilkamera. Förutom videoinspelning dokumenteras observationerna också genom handskrivna anteckningar och skisser. För informanternas skull presenteras deras process i deras hem inte av bilder i detta arbete, utan resultatet redovisas genom en enkel planlösning och illustrationer. Tanken med observationen är att se hur problematiken utspelar sig i olika hem och hur informanterna tacklar problemet. På det sättet kan jag se användarnas rörelser och använda mig av teorin kring ergonomi för att konstatera vad som medför bra eller dåliga arbetsställningar kopplat till aktiviteten. Efter observationen diskuteras videon tillsammans med informanten.

3.2 Semistrukturerad intervju

För att få en bättre förståelse för vad som pågår i informanternas huvud och få förklaringar för beteenden som observeras, kan man kombinera observationer med intervju (van Boeijen et al. 2014). Intervju är en dialog eller diskussion som sker ansikte mot ansikte med informanten. Det kan vara användbart för att förstå informanternas åsikt, beteende, motivation och inställning till en vis produkt eller tjänst. Samtalen var semistrukturerad, med några förbestämda punkter (bilaga 9.1). Men med

öppenhet att diskutera annat. Syftet med samtalet var att ge personen en möjlighet att göra egna reflektioner över sitt görande. Men återigen också för att hitta egenskaper som kan göra produkter funktionella i små bostäder, som Faunillan & Davidson (2015) anser vara viktigt.

Samtalet började med en öppen dialog om videon som visar informantens hantering av tvätt. Om inte alla förbestämda punkter (från bilaga 9.1) skulle beröras i den delen av samtalet, inledes en mer strukturerad form för att diskutera de resterade punkterna. Avsikten med samtalet var att få informantens egna reflektioner på situationen. Samt få deras förklaring till varför deras process ser ut som den gör. Genom att genomföra samtalet tillsammans med observationen, skapade detta en djupare förståelse och insikt för hela sammanhanget och problematiken kring behovet. Det förebyggde även missförstånd och felaktiga antaganden. Genom att få ta del av informantens egen förklaring på beteendet och tillvägagångssätt, behövdes inte egna gissningar göras, som riskerar att bli bias eller fördomsfulla. Eftersom denna studie arbetar med användarcentrerad design måste förståelsen om problematiken och behovet bli korrekt, annars blir slutprodukten till användarna bristfällig.

3.3 Marknadsundersökning

Metoden innebär att kartlägga potential. Genom att hjälpa till att identifiera vilka resurser och möjligheter där finns som gör att produkten/ tjänsten/ verksamheten urskiljer sig från konkurrenterna (Wikberg, Ericsson & Törlind, 2015). Denna metod brukar vanligtvis användas tidigt i designprocessen, antingen som en övning eller för att hitta eventuella möjligheter till utveckling. Metodens fokus låg på att försöka få en överblick på vilket utbud och utföranden det fanns på marknaden i dagsläget. Både för att hitta potentiella utvecklingsområden men också för att bli inspirerad. Resultatet sammanställdes och redovisas i olika kategorier för att ge en generell överblick på olika designlösningar det finns för likande utformningar. Informanternas tork-/upphängnings produkter från observationerna låg till grund för valen av kategorier.

3.4 Designprocessen

Det som ligger till grund för designprocessen är studiens teoretiska ramverk samt den insamlade empirin (figur 9). Designvalen och utformningen av designförslaget grundar sig i dem egenskaper som lyfts fram i teorikapitlet. Exempelvis färg, höjd och funktioner. Såsom föreslås i användarcentrerad design gavs informanternas önskemål och åsikter kring egenskaper och designval en tung vikt i studiens designprocess.

3.4.1 Funktionsanalys & kravspeci kation

För att kunna sammanställa vilka egenskaper och funktioner som var viktiga vid utformandet av produkter till små bostäder, formulerades en funktionsanalys och kravspecifikation. Detta baserades på det teoretiska ramverket, samt på de egenskaper och funktioner som nämnts av informanterna under observation och samtal. En funktionsanalys och kravspecifikation underlättar idégenereringen

Figur 9: Min designprocess Källa: S.Persson (2020)

17

genom att skapa en bättre kontroll och översikt på utformningen av konceptet/produkten (van Boeijen et al. 2013). Det stödjer också utvärderingen av konceptet/ produkten genom att se om det uppfyller alla kriterier (Wikberg, Ericsson & Törlind, 2015). Metoden som valdes för att utveckla koncepten var brainstorming. Brainstormning syftar till att generera och utveckla en stor mängd idéer och lösningar. En strategi vid idégenereringen var att kombinera olika funktioner och krav från funktionsanalysen och kravspecifikationen för att generera olika lösningar och utformningar.

3.4.2 Handskisser och upplevelseprototyper

En skiss är ett viktigt verktyg för att kommunicera, både till dig själv och till andra (Wikberg, Ericsson & Törlind, 2015). En designskiss ska kommunicera en idé på en lösning men behöver inte ha absoluta detaljutförande. För att tänka ut lösningar är skiss ett fantastiskt verktyg. Genom att kombineras med modeller, som kan vidas och vändas på, förbättras förståelsen för lösningen. Modeller kan vara alltifrån en enkel pappersmodell till en avancerad funktionell prototyp.

Skisserna kategoriserades utifrån funktion och/eller placering i boendet. Dem idéer som uppfyllde de viktigaste eller nödvändigaste egenskaperna valdes för att göras till upplevelseprototyper. Bedömningarna för vad som ansågs som viktigt och nödvändigt baserades på det som under teorikapitlet, observationer och samtal med informanterna, lyfts fram som viktiga egenskaper. Några exempel på egenskaper är flexibel, ergonomisk och ha enkel design (Conran, 2003; Faunillan & Davidson , 2015). Urvalet av idéer gick till på det sättet att dem idéer som uppfyllde majoriteten av dessa krav, samt särskiljer sig från marknadens nuvarande utbud valdes att göras till prototyp. Upplevelseprototyps-metoden innebär att testa upplevelsen av en specifik produkt eller tjänst (Wikberg,

Ericsson & Törlind, 2015). Det kan vara svårt att inse eller förutspå om en lösning medför en bra användarupplevelse eller inte. Därför kan en fysisk upplevelse och interaktion av en lösning ge värdefull information till utvecklingsarbetet. Det kan även ge möjligheten att utforska olika lösningar. Jag testade interaktioner med prototyperna genom att hänga plagg för att prova ergonomin och användningen. Testade även fälla ut och ihop prototypen. I detta arbete hjälpte denna metod att förstå om idéerna bidrog till ergonomiska arbetsställningar eller inte. Dessutom för att se om utformningen var funktionell i verkligheten.

3.4.3 Vidareutveckling av idé

Oavsett vilken metod som använts för att generera idéer eller koncept tillkommer det efterföljande arbetet med att bearbeta och strukturera allt material (Wikberg, Ericsson & Törlind, 2015). Det brukar ofta beskrivas som en tratt där alla idéer hälls i och bara de allra bästa lösningarna kommer ut. Visualisers i fi gur 10.

3.5 Idéutvärdering

Designvalen är djupt grundade i dem egenskaper och funktioner som sammanställts i funktionsanalysen och kravspecifi kationen som väsentliga för produkter i små bostadsytor att besitta. Kravspecifikationen och funktionsanalysen agerade som en checklista med kriterier som måste uppfyllas för att mina designförslag skulle anses vara bra lösningar. Den slutgiltiga värderingen kring designlösningarna gavs av informanterna. Skisser på designlösningarna, tillsammans med kort förklarande text, skickades via pdf:er till informanterna. Dem blev ombedja att välja en av lösningarna och ge en väl och genomtänkt motivering till deras val.

Figur 10: Min tratt Illustraion: S.Persson (2020)

19

4.1.2 Resultat av lägenhet 2

4. Resultat & analys

I det här kapitlet redovisas resultaten av dem genomförda metoderna, samt analysen kring det insamlade materialet.

4.1 Resultat av observation & re ektion

4.1.1 Resultat av lägenhet 1

Hushållet består av två personer i tjugoårsåldern. De har ingen torkställning, de använder istället alla element i lägenheten. Elementen bidrog till att användaren fi ck en dålig arbetsställning när hon skulle hänga tvätten. Använder enbart den gemensamma tvättstugan i källaren. Tvättar fyra gånger i månaden, och vid varje tvättids tillfälle är det alltid något som inte hinner bli torrt i tvättstugan. Tork-/upphängnings produkten ska vara praktisk, enkel att fälla ut/ihop, ta lite plats men samtidigt bära mycket. Ett plus, men inget krav, om designen skulle vara estetisk.

Hushållet består av en person i sjuttioårsåldern. Hon väljer att tvätta och torka sin tvätt i lägenheten på grund av sin ålder. Utnyttjar inte tvättstugan. Använder fem olika upphängnings produkter; handdukstork, galgar, vikbar golvtorkställning, vädringsställ och transportabel torkställning. Varje produkt har ett specifi kt ändamål. Informanten måste stå på tå och sträcka sig för att hon kan nå upp och hänga galgar. Informanten påpekar själv att det kan bli rätt mycket bärande att sätta upp och tillbaka alla ställningar/produkter. Tvättar 2–3 gånger i månaden och varje gång blir tvätten torr, men hon säger att det underlättar att ha ett enpersonshushåll. Produktens utseende är inte betydelsefullt, förutom om den är fastmonterad, då skulle det fi nns större krav på att den ska vara snyggare eller smällt in i omgivningen. Bra mellanrum mellan stängerna/linorna så att tvätten torkar snabbare.

Figur 11: Layout & rörelse. Illustration: S.Persson

Figur 12: Layout & rörelse. Illustration: S.Persson

4.1.3 Resultat av lägenhet 3

Hushållet består av två personer i tjugoårsåldern. Använder tvättstugan till allra största mån. De använder bara galgar uppe i lägenheten. Informanten väljer att bära fl ertalet IKEA-kassar med tvätt på samma gång. Det verkade försvåra uppsynen och gången i trapporna ner och uppifrån tvättstugan, samt bidra till påfrestningar på axlar och rygg. De har tillgång till tvättstugan under en hel dag, vilket har bidragit till att dem inte behöver torka sin tvätt nämnvärt ofta i deras bostad. Tvättar fyra gånger i månaden, och var tionde gång hinner inte all tvätt bli torr, och det är då de använder metod A. Upphängnings produkten ska vara logisk och ergonomisk att använda. Önskemål om att den eventuell skulle kunna kombineras med stationära möbler i boendet. Eller följa en möbelkollektion så att det skulle passa in i resten av inredningen.

4.1.4 Resultat av lägenhet 4

Hushållet består av två personer i tjugoårsåldern. Den enda tork-/upphängnings metod de använder i sin bostad är en transportabel torkställning, som har två olika positioner i lägenheten. Upplevde att informanten hanterade torkställningen utan någon refl ektion på arbetsställningen när den förfl yttas eller vecklas ut och ihop. Tvättar fyra gånger i månaden och varje gång är det någonting som inte hinner blir torrt i tvättstugan. Bidrar till frustration, för att informanten tycker det är fult att ha ställningen framme och att det blir trångt i lägenheten. Utseendet på tork-/upphängnings produkten spelar ingen stor roll för att informanten tror hon hade stört sig ändå. Produkten ska vara stabil, lätt att ta fram och undan. Fördelaktigt om produkten hade kunnat placeras i badrummet och helst på väggen.

Figur 13: Layout & rörelse. Illustration: S.Persson

Figur 14: Layout & rörelse. Illustration: S.Persson

21

4.1.5 Resultat av lägenhet 5

Hushållet består av en person i tjugoårsåldern. Använder till största del bara sig av den gemensamma tvättstugan. Informanten äger ingen torkställning, utan använder sig istället av stationära tork-/upphängnings metoder, såsom handdukstork, duschdraperistång och dörrhängare. För att nå upp till B kastade hon upp tvätten över dusch-draperistången. Samma gäller C. Hon stod med fullt sträckta armar för att nå. Tvättar i genomsnitt fyra gånger i månaden, och två av dessa fyra tillfällena hinner inte all tvätt bli torr. Tork-/upphängnings produkten ska vara smidig att hänga olika sorters tvätt på, luftig samtidigt som den ska få plats med mycket. Utseendet är inte huvudfokus, då informanten anser hon bara kommer ha det framme en kort stund.

4.1.6 Sammanfattning

Fyra av de fem informanterna äger ingen egen tvättmaskin eller torktumlare, utan använder sig huvudsakligen av den gemensamma tvättstugan. I genomsnitt tvättar informanterna 3-4 gånger i månaden. De upplever att ofta/eller alltid fi nns tvätt som inte hinner torka under deras fyra timmers inbokade tvättid. Det resulterar i sin tur att informanterna får hänga upp den resterande, fuktiga tvätten i sin bostad.

Det används sammanlagt sju tork-/upphängnings metoder vid upphängning av tvätt i bostäderna. Transportabel torkställning och galgar är det som är mest förekommande. Det estetiskt utseende beskrivs enbart som en bonus. Andra egenskaper som är viktiga för informanterna är ergonomi, enkel användning, bära mycket tvätt på liten yta och luftighet.

4.2 Analys av observation och re ektion

Det upplevdes som om problematiken inte var likadan för olika åldersgrupper. Att ta sig till och från tvättstugan med tvätt kräver mycket för en äldre person. Därför är det förståligt att de är villiga att kompromissa deras levnadsyta med att fylla lägenhet med tvätt och torkställningar. Medan en ung, lättrörlig person inte har problem med att gå upp och ner/fram och tillbara från tvättstugan upprepande gånger. Därför är mindre benägen att göra en sådan kompromiss. Informanterna ville att upphängningen ska gå snabbt och enkelt, men glömde snabbt hur deras arbetsställning såg ut.

Samtidigt som utseendet på tork-/upphängnings produkten inte ansågs stå i fokus, fanns där en generell stark motvilja att ha en torkställning framme för att den anses vara ful. Återkopplade man detta till Conran´s (2003) påstånde om att det krävs enhetlighet i ett litet boende för att inte skapa oreda, kunde ett mönster pekas ut. Det krävs allstå att designen på torkställningen ska kunna smälta in och inte bilda ännu ett element i bostaden. Detta blev en ingång som senare hade en stor vikt på den slutliga designförslaget.

Figur 15: Layout & rörelse. Illustration: S.Persson

4.3 Resultat av marknadsundersökning

Dagens marknad erbjuder ett stort utbud på tork-/upphängnings produkter med många olika utföranden. Det fi nns produkter ämnade till att placeras på golv, väggar eller dörrar. Varje kategori representerar en generell överblick på den gruppens olika utformningar. Kategorierna skapades för att bilda en snabb sammanfattning av marknadens utbud. Samt för att visa på olikheterna där finns med liknande lösningar. Men även för att se vilka funktioner nuvarande produkter på marknaden har och hur dem funktionerna har tillämpats på produkten.

p

å

b

re

d

d

e

n

p

å

h

ö

jd

e

n

p

å

v

ä

g

g

e

n

Kullabygdens Byggnadsvård DUAB-huset Campingtillbehör4u

Wayfair Lundqvist Maskin & Verktyg AB Badmiljö AB

23

p

å

d

ö

rr

e

n

4.4 Analys av marknadsundersökning

Det finns ett brett utbud av tork-/upphängningsprodukter på marknaden idag och långt ifrån alla produkter blev presenterade i denna marknadsundersökning. Men det syftar till att ge en överblick. Urvalet av representerade produkter baserades på vilka som kunde visa funktionen och utformningen tydligast. Det betyder att eventuella produkter kan ha blivit utlämnade, vilket eventuellt kan ge en ofullständig bild av vad hela marknaden erbjuder.

Majoriteten av produkterna är gjorda av metall, såsom stål eller aluminium. Men ljust trä och plast är också väldigt vanligt förkommande. Övervägande delen av produkterna har flexibla egenskaper, som gör att produkten kan vecklas ut och ihop eller förstoras och förminskas. En funktion som många

till

b

e

hö

r

Pemjest Dalton Jula Tchibo Bauhaus

Jula IKEA

av produkterna har är möjligheten att hänga mycket tvätt på liten yta. Men som MEARU (2011) visade i sin undersökning kring ökad luftfuktighet i samband med torkningen av tvätt, ska man helst undvika det. Detta eftersom det på lång sikt kan resultera i hälsorisker. Generellt är färgerna i den ljusare färgskalan som vit, grå/silver och ljust trä, dock förekommer produkter i svart relativt frekvent. Utformningen kan variera kraftigt men där finns en övervägande andel kvadrat och rektangulära former med avrundade hörn.

4.5 Resultat av design-/utvecklingsprocess del 1

4.5.1 Funktionsanalys & kravspeci kation

Funktionsanalysen (figur 16) utvecklades med hjälp av det teoretiska ramverket och användarna. Den skapades för att precisera vad som är väsentligt för att skapa funktionella och genomtänkta produkter för små bostäder. Kravspecifi kationen (figur 17) var riktad till att kunna fastställa vad som krävdes för att skapa optimerade tork-/upphängnings produkter ämnat för små bostäder.

Funktionsanalysen fungerar som en bas för se vilka funktioner och egenskaper produkten ska ha. Ovanpå detta används kravspecifi kation för att se till att designförslaget är en genomtänkt lösning som möter behovet hos användarna.

Figur 16: Funktionsanalys

25

4.5.2 Handskisser

Använde mig av egenskaper och funktioner från funktionsanalysen och kraven från kravspecifi ka-tionen för att generera en mängd olika idéer. För att utforska idéerna ytterligare valdes en till två idéer från varje kategori till att bli upplevelseprototyper i kartong.

e

xi

b

e

l

up

p

hä

ng

d

sta

tio

nä

r

m

o

nt

e

ra

d

Figur 18: Resultat på skisser som går att hänga upp

Figur 19: Resultat på skisser som går att fälla ihop

Figur 20: Resultat på skisser som är stationära

1

4.5.3 Upplevelseprototyper

Här presenteras de fem idéerna som blev utvalda utifrån faktorerna att dem uppfyllde majoriteten av kraven i kravspecifikationen och funktionsanalysen. Samt att dem särskilde sig från marknadens nuvarande utbud.

Figur 22-24

2

3

27

4

5

4.5.4 Utvärdering av idéer

På grund av att ergonomi och funktionalitet hade identifi erats som viktiga egenskaper undersöktes dessa egenskaper genom prototyper. Upplevelseprototyperna hjälpte att snabbt ge indikationer på om utformningen verkligen bidrog till en enkel, logisk användning som informanterna bett om. Plus om produkten medför till ergonomisk arbetsställning, såsom Jönköpings Län (2012) och Arbetsmiljöverket (2020) föreslagit. Dessutom visade prototyperna också om idéer var praktiskt genomförbara.

Generellt uppmuntrade alla fem idéer till ergonomiska rörelser. Däremot medförde idé 4 udda arbetsställningar när öglan skulle krokas på hängaren bredvid. Idé 1 var lätt att använda och bidrog till en bra ergonomisk arbetsställning, även vid infällningen av produkten. Samma beskrivning kan användas för idé 2 förutom att den upplevdes instabil. Utformningen på idé 3 var väldigt enkel, men hade en viss avsaknad av innovation. Idé 5 var däremot nyskapande, men aningens opraktisk eftersom den inte kunde hålla mer än åtta plagg och därför inte funktionell.

Figur 31-33 Figur 34-36 Foto: S.Persson (2020) Foto: S.Persson (2020)

28

Idéerna presenterades för samma informanter som tidigare deltagit i studien. Idéerna presenterades via en pdf-fi l med detaljrika skisser och kortfattad, förklarande text. De blev uppmanade att välja en av de fem idéerna de föredrog utifrån faktorerna; att tvätten som hängdes upp var den överblivna tvätten som inte blev torrt i tvättstugan, och att det hängs upp i en till tvårumslägenhet utan tillgång till torktumlare. Anledningen till att enbart en idé skulle väljas var för att snabbare kunna sålla idéer. En tänkbar konsekvens av detta är att utforskandet av idéer inte blev brett och eventuella lösningar inte utforskades även om de hade potential.

De idéer som var mest populära var 1, 2 och 3. Idé 4 beskrevs som unik men inte nämnvärt användbar. Åsikterna kring idé 5 var sprida. Vissa såg det som en rolig, kreativ lösning medan andra såg det som rent av opraktisk. Idé 2 och 3 ansågs vara lite mer traditionella och funktionella. Idé 1 var den som till slut valdes. Informanterna ansåg idé 1 vara den lösning som var mest funktionell, eftersom den kunde bära relativt mycket tvätt samtidigt som den kunde vara flexibel, lätt att ställa undan. Som dessutom hade en enkel, stilren design som de tyckte om.

4.6 Resultat av design-/utvecklingsprocess del 2

4.6.1 Vidareutveckling av idé

Genomförde två sorters metoder för att generera nya idéer och vinklar för att vidareutveckla idéer. Först användes materialet från informanternas feedback och motivation till deras val, i kombination med försök att sammanslå idé 1 med andra tidigare utföranden. Den andra metoden gjordes med hjälp av att bli inspirerad av fyra ord; vind, eld, vatten och jord för att prova på helt nya idéer. Detta för att kunna se om där fanns andra idéer och lösningar som kunde växa fram. Sedan valdes en idé, från respektive metod, som hade viktiga egenskaperna utifrån funktionsanalysen, och som möte kraven från kravspecifikationen. Dem två utvalda idéerna tillsammans med originalidén presenterades för informanterna på samma sätt som vid första omgången med feedback. Orsaken till att enbart en idé valdes från vardera metoder var återigen för att snabbt och effektivt sålla bland idéerna. En eventuell bieffekt kan vara att bara idéer som var någorlunda genomtänkta valdes, och snabba skisser/idéer blev avvisade utan få chansen att utvecklas. Därigenom försummades potentiella lösningar.

29

m

e

to

d

1

m

e

to

d

2

Figur 37: Resultat på skisser från metod 1

4.6.2 Upplevelseprototyper

frå

n

m

e

to

d

2

frå

n

m

e

to

d

1

Figur 39-42: Ett smalt, stationärt skåp med spegel, som säkras i väggen. Göms men står ändå framme. Foto & illustration: S.Persson (2020)

Figur 43- 46: En transportabel ställning, som ger möjligheten att hänga flera galgar på en gång. Hängs på väggen. Foto & illustration: S.Persson (2020)

Ändringar gjorda genom prototypandet:

Flyttade “handtagen” så de sitter på sidorna istället för mitt fram. Gjorde spegeln övre del mer fyrkantig så att den följde formen bättre.

Ändringar gjorda genom prototypandet:

31

4.6.3 Utvärdering av idéer

Idé 1 var fortfarande väl omtyckt av informanterna. Två av informanterna föredrog idé 1 före de vidareutvecklade idéerna. Men sa att med några milda modifikationen på idé 2 kunde det alternativet bli ännu starkare och gynnsammare än idé 1. Några exempel på modifikationer som nämndes var att kombinera skåpet med hyllor eller förvaringsmöjligheter. Samt att eventuellt ta bort spegeln för att få skåpet att mer efterlikna andra möbler såsom byråar. Idé 2 beskrevs som en intressant, otraditionell lösning som är funktionell och något som inte hade varit störande att ha framme.

Idé 3 blev helt struken som ett alternativ på grund av att användarna kände sig begränsade i vad de kunde hänga upp, eftersom det enbart kunde hängas på galge eller vara tillräckligt smal för stängerna.

Den idé som slutligen valdes var idé nummer 2. Den uppfyller de funktioner (figur 16) och krav (figur 17) som studien har. Samt har bemötts positivt av informanterna. Däremot har det blivit uppenbart att där inte finns en helt perfekt lösning som passar alla. Eftersom det inte funnits en solklar lösning som har varit självklar för alla informanter att välja. Även om åsikterna har varit relativt överensstämmande är det fortfarande olika preferenser och personliga omständigheter som hindrar informanterna från att vara fullständigt enade. Det krävs att inte bara funktionerna ska vara flexibla, utan även att utseendet ska passa in i olika hem. Traditionella torkställningar har tidigare inte setts som något som ska vara snyggt. Tittar man tillbaka till marknadsundersökningen var majoriteten av produkterna transportabla och hopfällbara. Detta kan eventuellt tyda på att produkterna inte är ämnade till att stå framme nämnvärt länge. Men när produkten ska stå framme och synas märktes det att dem estetiska kraven för utformningen blev allt fler.

På grund av att informanternas feedback på idéerna har haft en stor påverkan på mina design- och urval, kan detta i sin tur också påverkat slutresultatets form och utseende. Om jag hade haft helt andra informanter hade designvalen, och slutresultatet, eventuellt kunnat se något annorlunda ut.

Idé 1

Idé 2

Idé 3

4.7 Designförslag

Figur 47: Hur viktiga egenskaperna för produkter ämnat för kompakta bostadsformer kan implementeras på en tork-/upphängningsprodukt. Illustration: S.Persson (2020)

33 4.7.1 ‘Hiding in Plain Sight’

Designförslaget heter ‘Hiding in Plain Sight’ och är ett stationärt skåp som säkras i väggen. Skåpet har ett begränsat antal stänger för att minimera mängden tvätt som hängs upp. Detta är för att minska luftfuktigheten kopplat till upphängning av blött tvätt inomhus. Produkten är därför inte ämnad till att hänga upp en stor laddning tvätt. Den är snarare ämnad till den tvätten som inte hinner bli torr i tvättstugan eller en laddning tvätt med mindre mängd tvätt. Skåpet kan anpassas efter hur många stänger som behövs, utifrån mängden tvätt. Produkten behöver inte vecklas ut helt om enbart ett fåtal plagg behövs hängas upp, såsom exempelvis transportabla torkställningar behöver. Den vecklas bara ut helt om alla stänger behövs (fi gur 48). På det sättet minimerar det produkten att ta upp onödigt mycket utrymme. När skåpet är stängt (figur 49) tar det upp minimalt med yta och kan användas som en liten avlastningsyta. Skåpet har förvaringsmöjligheter (figur 50) som kan utnyttjas både under användning och förvaring av produkten.

Produkten går att anpassa så att det passar olika hem och preferenser. Användaren kan välja om dem vill ha spegel eller knoppar på framsidan (figur 47). Genom att ge användaren dessa valmöjligheter kan produkten skräddarsys till just vad det hushållet behöver för funktionerna och vilket utseende som passar bäst in i deras hem. Till följd av det kan man maskera torkställningen i lägenheten och göra det enhetligt med inredningen. Genom att göra produkten enhetlig med resten av inredningen gör man produkten mindre uppenbar och iögonfallande. Där av också mindre frustrerande att ha framme.

Skåpet har en bra ergonomisk arbetshöjd som leder till en enkel och skonsam användning. De alternativa knopparna kan både användas som handtag vid öppning och stängning, men även för att hänga upp tvättpåsen medan tvätten hängs upp. På det sättet slipper användaren att böja sig ner för varje plagg som ska hängas upp. Knopparna har också ändamålet att hjälpa skåpet att efterlikna formspråket på omgivningens inredning så att rummet blir enhetligt. Spegeln har som syfte att ge mer upplevd rymd.

Figur 49: Stängt läge

Figur 50: Öppet läge Figur 48: Utfällningsprocess

Framsidan/dörren stöds upp av anpassningsbar pelare, som fälls ihop och ner när skåpet ska stängas.

Illustration: S.Persson (2020)

Illustration: S.Persson (2020)

5. Diskussion

Designförslag - Styrkor och svagheter

Arbetets huvudsyfte var att identifi era och ta fram riktlinjer för produkter designade till mindre bostäder. Styrkorna med designförslaget är att den tydligt bevisar hur de nio egenskaperna kan användas i utformandet av en tork-/upphängningsprodukt till små bostäder. Svagheterna med skåpet är eventuellt konstruktionen. På grund av den begränsade tidsramen, i kombination med utbrottet av Covid-19, har det satt gränser på hur utforskande min studie har kunnat vara. Utan tillgång till verktyg, material eller en verkstad har prototypandet endast utförts i kartong. Därför har inte designförslaget kunna testas i sin konstruktion för möjliga svagheter. Konstruktionen kan därmed ha brister som skulle behöva undersökas och arbetas vidare med. Se markerade områden i fi gur 51 för eventuella brister i konstruktion. Det kommer krävas mer arbete med konstruktionen av stängerna/utfällningen för att göra produkten stabil och stark nog att inte falla ihop av tyngden av tvätten. Konstruktion kring pelaren behöver också göras mer stabil så att framsidan/dörren inte ska riskera att luta in. Eftersom jag inte hade de resurserna som krävdes för att bygga prototypen, i annat material än kartong, gick jag miste om att kunna göra fi njusteringar i designen och ta min slutliga designval.

Studiens utformning

Studiens informanter har haft en tidigare personlig relation till mig, vilket kan ha påverkat resultatet både positivt och negativt. Det har gett mig möjligheten att få tillgång till olika hushåll och att lätt inleda diskussioner. Men det har även resulterat i en grupp personer med snarlik kulturell bakgrund och ålder, med den äldre kvinnan som enda undantag. Om studien hade haft fl er informanter eller en bredare span på informanternas

ekonomiska och kulturella bakgrund, hade det eventuellt bidragit till att andra egenskaper hade pointerats som viktiga. Det betyder inte nödvändigtvis att resultatet av uppsatsen är felaktig eller dålig, men det täcker inte alla möjliga individers synpunkter.

För att få mer omfattande material i min empirin hade jag kunnat förbättrat upplägget på två möjliga punkter. Den första punkten är att jag hade kunnat ha med en verksam hantverkare eller snickare som informant. På det sättet hade jag kunnat kompensera för min brist av verktyg och verkstaden, och få expertis kring konstruktionen utan att behöva bygga något. Den andra punkten är uppmaningen som gavs till informanterna under observationen. Deras uppmaning skulle ha varit att faktiskt tvätt och hänga upp blöt tvätt. Inte bara att demonstrera deras process. Eftersom det kan ha gett en feltolkad bild av problematiken i och med detta baseras på informantens egen återskapning av hur de ser sig själva. Anledningen

35

till detta är nog för att jag började min empiriska insamling väldigt tidigt i arbetet. Observationerna och samtalet med informanterna påbörjades innan det teoretiska ramverket var riktigt fastställt. Det kan resulterat i att teorier som hittats efter det inte riktigt har implementerats.

Däremot har det teoretiska ramverket hjälpt bearbeta och analysera det empiriska materialet. Där fanns fynd från observationer som kunde återkopplas till teorier, som exempel ergonomiska rörelser. Det validerade teorin och stärkte fyndets väsentlighet. Generellt har min empiri och teoretiska ramverk gått hand i hand, men med en viss svaghet i och med att delar av teorierna i uppsatsen inte har testats. I vissa fall var jag tvungen att dra paralleller och göra antaganden från min empiri utan att kunna luta mig tillbaka på teori. Antingen för att mitt teori-kapitel inte var tillräckligt omfattande eller för att jag inte satt tillräckligt tydliga gränser för vad mitt empiriska material skulle innehålla. Det kan ha gjort att jag lagt ner tid på fynd som inte är tillräckligt starka eller som inte är helt relevanta för slutsatsen och slutresultatet.

Användarcentrerad design hjälpte mitt designarbete och urval av idéer att inte bli bias, och istället grunda sig i användarnas behov och åsikter. Däremot kunde en viss snedvridning uppstå när utförandet av upplevelseprototyperna gjordes. På grund av Covid-19 kunde ingen av användarna fysiskt prova upplevelseprototyperna. Därför var det bara jag som kunde utvärdera interaktionen med prototyperna. Det är svårt att säga om designförslaget hade blivit annorlunda om informanterna också hade fått interagera med prototyperna. Det har med stor sannolikhet bidragit till att informanterna gått miste om förståelse kring om idéers utformning är bra eller inte. Deras bedömningar har hängt på hur bra jag har visualiserat och kommunicerat mina idéer och hur erfarna informanterna var på att förstå och läsa av skisser.

På grund av att informanternas feedback på idéerna har haft en stor

påverkan på mina design- och urval, kan detta i sin tur också påverkat slutresultatets form och utseende. Om jag hade haft helt andra informanter hade designvalen eventuellt kunnat se något annorlunda ut. Detta gäller också mitt val av teori. Eftersom det teoretiska ramverket har haft en stor betydelse vid fastställandet av viktiga egenskaper, kan valet av teori påverkat eller eventuellt vinklat mitt resultat. Om andra, eller fl er teorier hade använts, fi nns där en möjlighet att fl er eller helt andra egenskaper hade identifi eras som viktiga.

Min brist på akademiska källor, specifi kt inom compact living, kan ha varit rätt omfattande för mitt arbete. Jag förlitade mig mycket på 16, 17 år gammal information från exempelvis Conran och Freeman. Detta kan ha gjort mitt resultat en aningens föråldrad och inte up-to-date med nya fynd inom området. Däremot tror inte jag att principerna eller metoderna inom kompaktboenden, eller de andra teorierna, har förändrats markant. I alla fall inte i den utsträckningen att det gör mitt arbete och slutsats irrelevant. Däremot hade mer akademisk förankring och mer relevanta källor gjort mitt slutresultat mer redo för vidare forskning och arbete. Anledningen till att jag inte hittat relevant litteratur kan vara att jag har använt fel, eller begränsat antal sökord eller att jag i många fall bara har sökt på svenska. Hade jag sökt på engelska eller försökt använda synonymer hade jag förmodligen hittat fl er, eller mer relevant akademisk litteratur. Jag tror också min ovillighet att spendera pengar på att köpa litteratur utöver vad som fanns tillgängligt gratis på nätet eller bibliotek gjorde att jag gick miste om väsentlig och uppdaterad information.

Eftersom jag använde mig frekvent av äldre teorier, från exempelvis Conran (2003) och Freeman (2004) framförs inga nya eller revolutionerande teorier angående kompaktboende i min uppsats. Hade jag använt mig av fl er nyare undersökningar och teorier hade mitt slutresultat kunnat

användas med större tyngd. Å andra sidan har den äldre teorin varit överensstämmande med nyare teorier, från exempel Boverket, vilket visar på att informationen inte är inaktuell.

Fortsatta arbetet

Det fi nns två tänkbara utvecklingsområden i denna studie för fortsatt arbete. Den första är designförslaget, som har potential att bli en riktig produkt. Men det kräver att konstruktionen undersökt för att kolla stabiliteten, hållbarheten och hur den ska tillverkas och produceras. Det andra området är listan på egenskaper. Dem identifi erade egenskaperna bör användas och utforskas ytterligare, för att bekräfta eller avvisa validiteten av egenskaperna, eller lägga till fl er. Den teori och empiri som samlats in och används i denna studie har varit relevant och har gett studien stabila grundpelare att luta sig bak på när beslut har behövt tas. Men studien har förlitat sig mycket på det teoretiska ramverket, samtidigt som jag saknar faktisk erfarenhet av att designa produkter, ännu mindre att designa produkter till små bostäder. Därmed fi nns där en risk att listan på viktiga egenskaper är väldigt teoretisk men inte lika praktisk som jag önskat.