Örebro Universitet
Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Rättsvetenskap - avancerad nivå, Enskilt arbete 30 hp VT 2010
Människohandelsoffers rätt till
uppehållstillstånd i Sverige
- samt återvändarproblematiken
Författare: Emma Hjulström
Handledare: Anna Jonsson
Sammanfattning
Människohandelns utbredning över världen har gjort det till en transnationellt organiserad brottslighet. Ett ständigt förebyggande arbete pågår med nya
konventioner, direktiv och lagar för att bekämpa människohandeln. Internationella konventioner har satt sin prägel på de europeiska styrdokumenten och de
nationella lagstiftningarna. Människohandelsbrottet lagstadgades i Sverige så sent som år 2002 och mot bakgrund av detta får brottet anses ”nytt” i sammanhanget. Från och med år 2002 har ett antal propositioner, utskottsbetänkanden och SOU:er tagit plats för att alla gemensamt förbättra skyddet för människohandelsoffer samt utveckla brottsrekvisitet. Frågeställningen i uppsatsen syftar till att klarlägga människohandelsoffers möjlighet till uppehållstillstånd i Sverige, både tidsbegränsat och permanent. Syftet med uppsatsen är även att se vilka
styrdokument och riktlinjer som gäller vid ett eventuellt återvändande för offret, uppsatsen har således två frågeställningar att besvara.
Vad gäller det tidsbegränsade uppehållstillståndet har genom rådets1 direktiv 2004/81/EG om tidsbegränsat uppehållstillstånd Sverige infört i 5 kap 15 § UtlL tidsbegränsat uppehållstillstånd för brottsoffer som medverkar i rättsprocess. Människohandelsoffer har därmed rätt att stanna i Sverige minst 6 månader om de medverkar i rättsprocessen mot gärningsmannen. Detta har framkallat en
diskussion om det är rätt att belöna en person uppehållstillstånd genom att de deltar i en rättsprocess. Frågan är då om inte vittnets trovärdighet kan ifrågasättas. Vad gäller det permanenta uppehållstillståndet anser utredningsgruppen i prop 2009/10:152 om förstärkt straffrättsligt skydd mot människohandel att det inte är nödvändigt med ett speciellt lagrum för människohandelsoffer då de kan söka uppehållstillstånd under 4 och 5 kap UtlL som flyktingar, övrig skyddsbehövande, alternativt skyddsbehövande eller om det föreligger synnerligen ömmande
omständigheter.
Angående återvändandet och den sedvanerättsliga principen non-refoulment
innebär att ingen får återsändas till ett område där hon eller han har välgrundad fruktan för att råka ut för förföljelse, eller hotas av dödsstraff, tortyr eller någon annan omänsklig behandling eller behandling som kränker människovärdet. Således har stater en skyldighet att inte skicka tillbaka personer när de misstänker att de kan utsättas för något av de uppräknade situationerna. Det finns uppsatta riktlinjer, både internationellt och nationellt, för hur ett tryggt återvändande skall säkerställas. Projekt som COPSAT, nordiska-baltiska pilotprojektet och
organisationer som IOM arbetar med dessa frågor, av de uppräknade är det flera olika länder som är delaktiga i arbetet. Nationellt är det länsstyrelsen i Stockholm som i uppdrag av regeringen fastställt en rapport om riktlinjer för ett säkert återvändande som riktar sig till polis, myndigheter och organisationer. Länsstyrelsen rapport fungerar som en mall för hur polis, myndigheter och organisationer skall agera samt identifierar områden som behöver förbättras.
Förkortningar
Brb BrottsbalkenBrå Brottsförebyggande rådet
CATSEB Cooperation against Trafficking in South-East Baltic CBSS The Council of the Baltic Sea States
COPSAT Joint Cooperation between Police and Social Service against Trafficking
EU Europeiska Unionen FN Förenta nationerna
IGO Inter- governmental organisation
IOM International organisation for migration NGO Non- governmental organisation
OSCE Organization for security and cooperation in Europe RPS Rikspolisstyrelsen
SIFO Svenska institutet för opinionsundersökningar SOU Statens offentliga utredningar
UNHCR United Nations High Commissioner for refugees UNICEF United Nations Children's Fund
UNODC United Nations Office on Drugs and Crime UtlL Utlänningslagen
1 Bakgrund……….…1
1.1 SYFTE...1
1.2 METODOCHMATERIAL...2
1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR...2
1.4 AVGRÄNSNINGAR...2
1.5 DISPOSITION...2
2 Människohandel………...………..3
2.1 INTERNATIONELLTOCHI SVERIGE...4
2.2 EUROPEISKASTYRDOKUMENT...6
2.2.1 Europarådets konvention om bekämpningen av människohandel...6
2.3 PROSTITUTIONI SVERIGE...7
2.3.1 Vad har sexköpslagens fått för effekt på människohandeln i Sverige?...9
2.4 NATIONELLAÅTGÄRDER...11
2.4.1 Ökat skydd och stöd till utsatta...12
2.4.2 Stärkt förebyggande arbete...12
2.4.3 Stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet...13
2.4.4 Ett tryggare återvändande...14
2.5 MÄNNISKOHANDELOCHEFFEKTENUTAVGLOBALISERINGEN...14
2.5.1 Staters suveränitet och människohandelsoffer...16
3 Uppehållstillstånd……….18
3.1 INTERNATIONELLTOCHI SVERIGE...18
3.2 UTLÄNNINGSLAGEN...20
3.2.1 Tidsbegränsat uppehållstillstånd...20
3.2.2 Permanent uppehållstillstånd (Synnerligen ömmande omständigheter och alternativt skyddsbehövande)...22
3.3 RÄTTSFALLANGÅENDEPERMANENTUPPEHÅLLSTILLSTÅND...23
3.3.1 Synnerligen ömmande omständigheter...23
3.3.2 Synnerligen ömmande omständigheter och social utstötning...23
3.3.3 Fråga om uppehållstillstånd på skyddsgrundande basis eller synnerligen ömmande omständigheter ...25
3.3.4 Bevisbörda...26
4 Återvändandet……….……..26
4.1 MÄNNISKOHANDELSOFFERSÅTERVÄNDANDETILLHEMLANDET...27
4.1.1 Identifiering av flickor och kvinnor som utsätts för människohandel...28
4.1.2 Uppehållstillstånd och reflektionsperiod...28
4.1.3 Skyddade boenden och specialiserat stöd...28
4.1.4 Samverkan och säkert återvändande...29
4.1.5 Skydd och sekretess...29
4.1.6 Skadestånd och annat ekonomiskt stöd...29
4.2 ETTTRYGGAREÅTERVÄNDANDE...29
4.2.1 IOM (International organisation for migration)...31
4.2.2 Statliga organisationers arbete för ett säkert återvändande...33
4.2.3 Europarådets konvention om återvändande...33
5 Avslutande diskussion………..35
5.1 MÄNNISKOHANDELOCHPROSTITUTION...35
5.2 TIDSBEGRÄNSATOCHPERMANENTUPPEHÅLLSTILLSTÅND...36
5.3 ÅTERVÄNDANDET...39
5.4 SLUTSATSER...40
1 Bakgrund
Handel med människor betraktas som det moderna samhällets slaveri.2 Människohandel är inget unikt för västvärlden utan breder ut sig globalt över hela världen, främst utsatta är kvinnorna. Människohandelsoffer kommer från världens alla hörn, vissa transporteras till andra länder och andra säljs och utnyttjas redan i hemlandet. Närmare 1.4 miljoner människor världen över beräknas vara utsatta för någon form av sexuell exploatering i samband med människohandel.3 Människohandelsbrottet utgörs inte endast av sexuell exploatering utan även tvångsarbete och avlägsnanden av organ.4 En anledning till att människohandeln expanderat och brett ut sig globalt har att göra med att människohandel utgör en oerhörd lönsam brottsform, vilket kan jämföras med vinster inom drog- och vapenhandeln.5 Ännu ett skäl till att så många fallet offer för människohandeln anses relatera till offrens sociala bakgrund så som fattigdom, låg utbildningsmöjlighet, hög arbetslöshet, politiska konflikter och korruption.6 Offren utlovas istället möjlighet till arbete i främmande länder där arbete och bostad väntar. En del av offren vet förmodligen vad som väntar dem men långt ifrån alla, istället säljs de som vilka andra handelsvaror som helst.
Få människohandelsoffer väljer att anmäla sina förövare för brott på grund av rädslan för repressalier gentemot deras familjer eller dem själva när de återvänder till hemlandet. Under åren 2007- 2008 anmäldes total 30 brott för människohandel (för sexuella ändamål) i Sverige varav 1 person dömdes för människohandel.7 Under 2009 anmäldes sammanlagt 59 brott som avsåg människohandel var av cirka hälften avsåg människohandel för sexuella ändamål.8 Människohandel för sexuella ändamål är ett kränkande och nedvärderande brott mot människan och därför bör brottsofferskyddet vara väl utarbetat och välstrukturerat både internationellt och nationellt så att offren får den hjälp och stöd de förtjänar i den extrema utsatta situation de befinner sig i.
1.1 Syfte
Människohandelsoffers extrema utsatthet och sårbarhet ligger till grund för denna uppsats. Det är därför viktigt att klarlägga i vilken utsträckning offret skyddas från förövaren eftersom offret riskerar att hamna i samma utsatta situation om och om igen, om de inte får möjligheten att starta ett nytt liv. Syftet är därför att kartlägga människohandelsoffers (för sexuella ändamål) möjlighet till uppehållstillstånd i Sverige, tidsbegränsat och permanent. Det finns även en avsikt att se hur arbetet pågår i Sverige för återvändandet av människohandelsoffer, vad de regionala åtagandena (direktiv, rambeslut etc.) får effekt och vilka internationella instrument som finns att tillgå (IOM, anda handlingsplaner).
Kartläggningen av det juridiska materialet kommer således ligga till grund för diskussionen och slutsatsen.
2 Trafficking in persons report, United stated of America department of state (TIP) 2009 s 7-8. 3 Ibid s 8.
4 4 kap 1a § Brottsbalken (1962:700). 5 SOU 2008:41 s 41.
6 TIP 2009 s 16.
7 Rikskriminalpolisens lägesrapport 10, s 9 (se även bilaga 4 i rapporten). 8 Brå, statistik över anmälda brott 2009 s 11.
1.2 Metod och material
För att besvara frågeställningen har jag valt en rättsdogmatiskt metod där jag utreder gällande rätt utifrån förarbeten, praxis, lagtext, doktrin och rapporter. Eftersom uppsatsen i allra högsta grad rör människor anser jag det vara viktigt med olika infallsvinklar, jag har därför varit i kontakt med personer som arbetar på ett eller annat sätt med människohandel (via mail eller telefon). Uppsatsen kommer till viss del grunda sig på rapporter och handlingsplaner från olika myndigheter och organisationer, detta beror på att arbetet för människohandelsoffer är under ständig utvecklig, och dess rapporter och handlingsplaner ger en god inblick i hur långt arbetet har kommit. Den delen av uppsatsen där människohandelsoffers rätt till uppehållstillstånd utreds kommer de traditionella juridiska rättskällorna vara framträdande till skillnad från den delen där återvändarproblematiken skall kartläggas då andra källor som, rapporter, handlingsplaner kommer ligga till grund för slutsatsen. Diskussionsdelen kommer utgå från den faktaframställan som gjort i tidigare kapitel. Där möjligheten till uppehållstillstånd och återvändarproblematiken ligger i fokus.
1.3 Frågeställningar
Vilka omständigheter skall råda för att människohandeloffer skall ha möjlighet till uppehållstillstånd i Sverige både tidsbegränsat och permanent?
Vilka riktlinjer gäller vid ett eventuellt återvändande till hemlandet, samarbete mellan länder, länders skyldigheter att hjälpa offret till ett säkert återvändande?
1.4 Avgränsningar
Jag har inte för aviskt att gå djupare in på prostitutionslagstiftningen i Sverige än vad som krävs för att besvara frågeställningen. Människohandel kan ske i olika former (tex. tvångsarbete och organhandel) men denna uppsats har endast till uppgift att utreda människohandelsoffer som utnyttjats för sexuella ändamål. Jag är väl medveten om att barn och ungdomar är en betydande grupp som är särskilt utsatt för människohandel men det kommer dessvärre inte att finnas utrymme för barn och ungdomars utsatthet i denna uppsats. Med de offer som söker uppehållstillstånd tidsbegränsat eller permanent syftar uppsatsen till både tredjelandsmedborgare och personer med EU-medborgarskap. Frågeställningen syftar alltså till en mer generell överblick angående uppehållstillstånd för människohandelsoffer.
Brottet människohandel och utformningen av lagen som sådan kommer beröras för att ge läsaren en helhet angående människohandel, men jag har inte för avsikt att fördjupa mig ytterligare eller utreda vidare om domslut rörande människohandelsbrottet eller människohandelsliknande brott.
1.5 Disposition
Jag har för avsikt att utreda gällande rätt angående människohandel, både internationellt och i Sverige. Detta ligger till grund för klarläggandet av möjligheten till uppehållstillstånd för människohandelsoffer, kapitel 2 kommer därför att innehålla definitioner av människohandelsbrottet. Kapitel 3 klarlägger uppehållstillståndsmöjligheterna för människohandelsoffer i Sverige, och fångar upp de regionala och internationella bestämmelserna. Kapitel 4 kartlägger
återvändarproblematiken utifrån de rapporter och riktlinjer som finns skrivna. Kort om organisationers arbete kring detta kommer även att beröras. Kapitel 5 är det sista kapitlet och där skall faktaframställan diskuteras till följd av en slutsats.
2 Människohandel
Detta kapitel kommer bland annat att innehålla en klarläggning av gällande rätt i Sverige angående människohandelsbrottet, samt vad internationella och europiska bestämmelser haft för inverkan på svensk rätt. Kapitlet kommer även att sammanfatta prostitutionslagstiftningen i Sverige och vad den har haft för effekt på människohandeln samt vilka nationella åtgärder som tagits för att motverka människohandeln i Sverige. Kapitlet kommer även beröra frågor som globaliseringens effekter på människohandeln i världen och i Sverige samt kopplingen mellan staters suveränitet och effektivisering av brottsskyddet.
2.1 Internationellt och i Sverige
FN:s konvention om gränsöverskridande organiserad brottslighet9 är ett av de fem största människorättskonventionerna, tillhör konventionen gör även Palermoprotokollet.10 Palermoprotokollet skall läsas tillsammans med konventionen, och länderna måste tillträda konventionen för att protokollet skall gälla. Konventionens syfte är att harmonisera och förbättra arbetet mot människohandel.11
Palermoprotokollet har till uppgift enligt artikel 2 att förebygga och bekämpa handel med människor, särskilt vad avser kvinnor och barn, att skydda och bistå offren för sådan handel med full respekt för deras mänskliga rättigheter och att främja samarbetet mellan staterna för att uppnå dessa syften. Det är första gången på den internationella arenan som brottet människohandel definieras, detta tordes vara på grund av den numera globala samstämdhet som tycks råda. För att en gärning ska bedömas som människohandel skall den bestå av tre moment enligt artikel 3a i protokollet, delvis ett handlande t.ex. rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande, detta skall sedan vidtas genom användandet av ett otillbörligt medel så som hot, vilseledande, bortförande, bedrägeri, maktmissbruk eller missbruk av en persons utsatta belägenhet detta för ett utnyttjandesyfte olika former av sexuellt utnyttjande, tvångsarbete, slaveri eller sådan som kan likställas med slaveri.12 Definitionen av människohandelsbrottet överensstämmer med den definition som återfinns i EU:s rambeslut om bekämpande av människohandel.13Definitionen i Palermoprotokollet och i EU:s rambeslut ligger till grund för vad som avser ett människohandelsbrott i Brb 4 kap 1 a §.14
9FN:s konvention om gränsöverskridande organiserad brottslighet, öppnades för undertecknande
2000 och trädde i kraft 2003.
10 Palermoprotokollet - Tilläggsprotokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av
handel med människor, särskilt kvinnor och barn. Regeringen beslutade den 7 december 2000 att underteckna protokollet. Sverige undertecknade protokollet i Palermo den 12 december 2000,
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/40205 .
11http://www.brottsoffermyndigheten.se/default.asp?id=2967
12 SOU 2008:41 Människohandel och barnäktenskap – ett förstärkt straffrättsligt skydd s 46. 13 EU:s rambeslut av den 19 juli 2002 om bekämpande av människohandel (2002/629/RIF). 14 SOU:2008:41 s 63-64.
Från och med 1 juli 2002 infördes en ny brottsrubricering i svensk lag nämligen människohandel för sexuella ändamål enligt 4 kap 1a § Brb.15 Innan lagändringen bedömdes liknande fall inom andra bestämmelser i Brb så som grovtkoppleri/koppleri, människorov, olaga frihetsberövande eller olaga tvång.16 I Brottsbalken 4 kap 1a§ kriminaliseras människohandelsbrottet enligt följande:
”Den som, i annat fall än som avses i 1 §, med användande av olaga tvång eller vilseledande, med utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med något annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, inhyser, tar emot eller vidtar någon annan sådan åtgärd med en person, och därigenom tar kontroll över personen, i syfte attpersonen skall
1. utsättas för brott enligt 6 kap. 1,2,3,4,5 eller 6 § utnyttjas för tillfälliga sexuella förbindelser eller på annat sätt utnyttjas för sexuella ändamål, 2. utnyttjas i krigstjänst eller tvångsarbete eller annat sådant tvångstillstånd, 3. utnyttjas för avlägsnande av organ, eller
4. på annat sätt utnyttjas i en situation som innebär nödläge för den utsatte, döms för människohandel till fängelse i lägst två och högst tio år”
Enligt Brb skall den som gjort sig skyldig till människohandel dömas till fängelse i lägst två och högst tio år. Straffvärdet kan bl.a. påverkas om gärningsmannen visat särskild hänsynslöshet eller på grund av offrets unga ålder.17 Den svenska lagstiftningen om människohandel bygger således på Palermoprotokollet.18
Under år 2007 gjordes 50 polisanmälningar angående människohandelsbrott, 2 av dem dömdes för människohandel och 23 personer för koppleri. Året efter anmäldes 23 fall av människohandelsbrott ingen dömdes för människohandel, 11 personer dömdes för koppleri. Detta ligger till grund för det nya lagförslaget om att ändra brottsrekvisitet så att fler kan dömas för människohandel. Detta kan dock inte göras utan att bestämmelsen överensstämmer med Sveriges åtaganden internationellt. Det som skall tas bort är det så kallade kontrollrekvisitet som gör att gärningsmannen genom handelsåtgärder ska ta kontroll över offret, detta har lett till tillämpningssvårigheter. Genom den nya utformningen räcker det att påvisa att gärningsmannen har haft i ”utnyttjandesyfte” att utsätta personen för människohandel.19
Regeringens prop 2009/10:152 om förstärkt straffrättsligt skydd mot
människohandel har huvudsakligen två uppgifter, det ena är straffansvaret att göra
detta tydligare och effektivare, den andra är ge förslag på ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ändringarna görs för att kunna tillträda
Europarådets konvention om återgärder mot människohandel. Det nya lagförslaget från regeringen angående effektivisering av straffansvar;20 15 Prop 2001/02:124 Straffansvaret för människohandel.
16 Åklagarmyndigheten RättsPM 2007:2 utvecklingscentrum Stockholm, februari 2007,
människohandel (för sexuella ändamål) – möjligheter och svårigheter vid rättstillämpningen, rapport 2 s 4.
17 4 kap 1a § Brottsbalken (1962:700).
18 Rapport regeringskansliet, Mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål s 5. 19 Prop 2009/10:152 s 12-13.
”Straffansvar för människohandel föreslås gälla för den som genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att han eller hon ska exploateras för sexuella ändamål, avlägsnande av organ, krigstjänst, tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte.”21
2.2 Europeiska styrdokument
Som medlemmar av EU är Sverige skyldiga att följa direktiv, den nationella lagstiftningen skall därför följa de minimikrav som direktivet sätter upp. Direktiv 2004/81/EG om uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare som fallit offer för
människohandel trädde i kraft i svensk lag 1 augusti 2006. Människohandel
definieras i direktivet utifrån artikel 1, 2 och 3 i rambeslutet 2002/62922 om bekämpande av människohandel.23 Direktivets syfte är enligt artikel 1;
”att fastställa villkoren för att bevilja uppehållstillstånd med begränsad giltighetstid beroende på hur lång tid de relevanta nationella förhållandena tar, för tredjelandsmedborgare som samarbetar i kampen mot människohandel eller mot hjälp av olaglig invandring”.
I artikel 8 i direktivet regleras utfärdandet av uppehållstillstånd, 8.1 ställer krav på att offret samarbeta med myndigheter (polis, åklagare, migrationsverket) även att offret brutit all kontakt med förövaren. Enligt art 8.3 skall uppehållstillståndet för människohandelsoffer sträcka sig minst 6 månader och skall förnyas om villkoren fortfarande är uppfyllda.24 Artikel 13 och 14 reglerar vägran till förlängning och återkallelse av uppehållstillstånd.
Medlemsländerna är skyldiga att följa direktiv och dess minimikrav, men det hindrar inte Sverige från att stifta anda lagar eller författningar som är förmånligare än direktivets minimikrav. 25
2.2.1 Europarådets konvention om bekämpandet av människohandel
I Europeiska människohandelskonventionen som är det senaste av raden dokumenten i bekämpandet av människohandel, stadgas för första gången en uttrycklig och detaljerad handlingsplan i skyddet för människohandelsoffer. Sverige har nu ratificerat konventionen.26 Konventionen är bindande för de stater som skrivit på och avser ett minimiskydd.
I inledningen till konventionen görs en tydlig motivering till varför människohandel skall bekämpas och vilka rättigheter offren förväntas erhålla genom konventionen. Genom att klassa människohandel som slaveri, och göra ett tydligt avstamp om brottets art, för vad som utgör en kränkning mot de mänskliga 21Prop 2009/10:152 s 2 (Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010).
22 Rambeslut 2002/629/RIF om bekämpande av människohandel 19 juli 2002. 23 Ds 2005:24 Tidsbegränsat uppehållstillstånd för offer för människohandel s 15. 24 Ibid s 20.
25 Ibid s 30.
rättigheter och den personliga integriteten. Genom konventionen tog EU ett stort kliv framåt i bekämpningen av människohandel för sexuella ändamål, speciellt i hänseende till offren. Det nämns även i inledningen till konventionen att bekämpningen mot människohandel måste vara icke-diskriminerande och jämställdheten skall beaktas.27
Definition av människohandelsoffer i konventionen artikel 4.
”Människohandel avser rekrytering, transport, överföring, inhysning eller mottagning av personer, genom hot eller bruk av våld eller andra former av tvång, bortförande, bedrägeri, vilseledande, missbruk av makt eller av en utsatt belägenhet eller givande eller mottagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en person som har kontroll över en annan person, skall exploatering, utnyttjande, omfattar, åtminstone utnyttjande av prostitution av eller andra former av sexuellt utnyttjande, tvångsarbete eller tjänster, slaveri eller med slaveri, träldom eller avlägsnande av organ”
Det har pågått ett arbete inom regeringskansliet där Europarådskonventionen28 legat i fokus, och regeringskansliet har undersökt om Sverige behöver lagändring för att kunna tillträda konventionen.29 Regeringen har efter en samlad bedömning kommit fram till att eventuella lagändringar angående; förebyggande åtgärder, skydd av brottsoffer, straffrättsliga bestämmelser, internationella samarbete och samarbete med det civila samhället, domsrätten, övervakningsmekanismer inte krävs.30 Dock krävs en lagändring för att skydda offrets uppgifter om privatliv i domstolsförhandlingar i enlighet med artikel 30 i Europarådets konvention.31 Detta har även propositionen identifierat och offentlighets- och sekretesslagen32 kommer justeras för att kunna tillträda konventionen.33
Europarådets konvention utformades på basis av FN-protokollet mot människohandel men har för avsikt att sträcka sig ännu längre vad det gäller att stärka människohandelsoffers rättigheter. Sverige undertecknade konventionen i Polen 16 maj 2005 och konventionen ratificerades utav Sverige 31 maj 2010.34 Konventionen har i huvudsak till uppgift att bekämpa människohandel, stödja och hjälpa brottsoffer samt utöka och främja internationella samarbeten mot människohandel. Tillhörande konventionen finns också en ”övervakningsmekanism” som skall se till att bestämmelserna genomförs på ett korrekt sätt.35
2.3 Prostitution i Sverige
Från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet fanns i Sverige en så kallad ”reglementering” där prostituerade kvinnor skrevs in. Anledningen till denna reglementering var av två orsaker, hålla koll på könssjukdomars utbredning och 27 Se ingressen till Europarådets konvention om bekämpandet av människohandel.
28 Europarådets konvention om bekämpandet av människohandel.
29 Regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål
2007/08:167 s 9.
30 Prop 2009/10:152 s 33-55.
31 Prop 2009/10:152 Förstärkt straffrättsligt skydd mot människohandel s 52. 32 Lag (2009:400)Offentlighets- och sekretess.
33 Prop 2009/10:52 s 1.
34http://www.regeringen.se/sb/d/13220/a/147182 datum 2010-07-15. 35 Prop 2009/10:152 s 32.
spridning samt kontrollera vart kvinnorna prostituerade sig och bodde etc. Poängen med denna reglementering var att ”hålla ett öga” på de prostituerade, men år 1918 avskaffades reglementeringen. Därefter blev det svårare att bevaka prostitutionen i Sverige. Inte förrän på 70- talet började diskussionerna om prostitution som ett socialt problem och en ”välfärdsfråga som angick alla”. Detta gjorde att intresset för det nya samhällsproblemet ökade och ett antal forskningsstudier publicerade under 70- och 80-talet.36
Sedan 70-talet har en kartläggning av prostitutionen i Sverige ägt rum av socialstyrelsen detta i samarbete med polisen. Holmström menar att informationen från de olika polisdistrikten, som dock bygger på antaganden, indikerar på att prostitution inte enbart är ett storstadsfenomen. Enligt statistik från socialstyrelsen är inte gatuprostitutionen lika omfattande som för 30 år sedan. Mätningarna har gjorts i Stockholm, Göteborg och Malmö37 det går därför inte att säga hur många prostituerade det finns i övriga landet. Gatuprostitutionen har flyttats från gatorna till Internet och via mobil kontakt. Den dolda verksamheten är därför svår att bedöma utifrån om försäljningen minskat eller ökat på senare år. Någon uppskattning av antalet sexsäljare på nätet görs inte på grund av verksamhetens rörlighet, anonymiteten och komplexitet. Andra kontaktområden där prostitution förekommer är massageinstitut, svartklubbar, lägenhetsbordeller, hotellbarer, solarier, sexklubbar och casinon, men kännedomen angående omfattningen är dock magrare.38
Det är olagligt att köpa sex i Sverige sedan år 1999, lagen förbjuder tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning, straffet är antingen böter eller fängelse upp till sex månader.39 I Sverige är det dock lagligt att sälja sexuella tjänster,40 men en person som främjar att en annan person utsätter sig för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning riskerar att dömas för koppleri eller grovt koppleri om brottet anses grovt. En person som döms för koppleri har till exempel upplåtit lägenheter eller bordeller där ändamålet har varit just sexuella förbindelser. Straffskalan för koppleri varierar mellan högst fyra år för koppleri eller fängelse i lägst två år och högst åtta år för grovt koppleri.41
Lönsamheten i att sälja människor för sexuella tjänster är att det finns en utarbetad och etablerad kundkrets för människohandlarna. Polisens arbete ligger därför till stor del i att bekämpa inomhusprostitutionen som i lägenheter och på bordeller. För ett önskat resultat av polisens arbete krävs, spaning, avlyssning, inhämtande av information samt bevakning över Internet, där köparen och säljaren ofta först kommer i kontakt.42 Enligt regeringen har sedan länge ett arbete pågått om 36 Holmström, Charlotta, Prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Sverige: Omfattning, förekomst och kunskapsproduktion. (2008), del i Prostitution i Norden, s. 304-305. 37 ”År 1977 beräknades antalet kvinnor i gatuprostitution till ungefär 1 300. Det stora flertalet var
verksamma i Stockholm, Göteborg och Malmö (Borg et al. 1981). I prostitutionsutredningen 1993 uppges antalet kvinnor i gatuprostitution vara ungefär 650 och i första hand finnas i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping (SOU 1995:15). År 2007 uppger Socialstyrelsen att antalet kvinnor i gatuprostitution i storstäderna är cirka 300: omkring 200 i Stockholm, ungefär 30 personer i Göteborg och drygt 70 personer i Malmö” Holmström, s 306.
38 Holmström s 307-308.
39 6 kap 11 § Brottsbalken (1962:700).
40 Rapport, regeringskansliet, Mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål, s 5. 41 6 kap 12 § Brottsbalken (1962:700).
människohandeln och deras offer. Därför arbetar de för att stärka kvinnors och flickors position i samhället, jämställdheten kan inte uppnås så länge män köper och säljer sexuella tjänster av barn och kvinnor.43
Det är ett faktum att även prostitutionen har blivit ”modern” och flyttats från gatorna och kontakterna tas istället via, mobiltelefoner och Internet. Samhällets intresse i organiserad brottslighet, så som människohandel, kommer troligtvis driva frågan långt och länge i kampen mot människohandel. Ett problem med prostitutionslagstiftningen i Sverige (prohibitionism) är att människohandelsoffren kan komma att ses som illegala invandrare.44
I socialstyrelsens rapport från 2007 kunde ett flertal polisdistrikt intyga att kvinnor från ett antal olika länder så som, Lettland, Rumänien, Ungern och Polen samt afrikanska länder sålt sexuella tjänster, detta menar socialstyrelsen är en internationalisering utav säljandet av sex i Sverige. Det går heller inte att utesluta att flertalet av dessa kvinnor blivit utsatts för människohandel.45 Av rapporten framgår, att det finns en önskvärd särskiljning mellan kvinnor som själva väljer att sälja sex i en mogen ålder från de unga och utsatta för människohandel, men påpekar en tidigare sexsäljare, att prostitution och människohandel hänger samman går inte att förneka.46
2.3.1 Vad har sexköpslagens fått för effekt på människohandeln i Sverige?
Sexköpslagen trädde i kraft år 1999 på regeringens initiativ genom kvinnofridspropositionen47 och förbjuder köp av sexuella tjänster, denna prohibitionistiska lagstiftning har både fördelar och nackdelar, menar intervjupersoner från socialstyrelsens rapport. Sexköpslagen är bra på så sätt att den fokuserar på efterfrågan som är själva förutsättningen för sexhandeln. Dock finns det personer som tycker sexköpslagen är onödig, eftersom det redan finns lagar som reglerar övergrepp och misshandel, då menar istället prostitutionsenheten i Stockholm att sexköpslagen gör att de prostituerade blir tagna på allvar vad gäller misshandel och övergrepp. Negativt med sexköpslagen kan även vara att de som köper sex inte vågar anmäla misstänkta människohandelsoffer då de riskerar att själva bli dömda för brott. Polisen i Göteborg är inte ovana vid anonyma tips från sexköpare som misstänker människohandel.48 Lagens utformning lämnar utrymme för att sälja sex lagligt vilket resulterar i att de prostituerade kan fortsätta med sin verksamhet även om sexköparna stoppas. Detta framstår som negativ för dessa individer, anser intervjupersoner i socialstyrelsens rapport, då prostitution nästan aldrig (undantag är eskort och lyxprostitution) är något önskvärt yrke. Istället för att de skulle tvingas byta yrke och ända sina liv, ger nu lagen utrymme för fortsatt verksamhet inom sexhandeln, sexköpslagen skulle istället vara utformad så att det vore 43http://www.sweden.gov.se/sb/d/2664 datum 2010-07-13.
44 di Nicola, Andrea och Orfano, Isabella och Cauduro, Andrea och Conci, Nicoletta; Study on National Legislation on Prostitution and the Trafficking in Women and Children,
TRANSCRIME, 2005 Trento (vidare TRANSCRIME-rapporten), s 99.
45 Kännedom om prostitution 2007 rapport från socialstyrelsen artikel nr: 2007-131-48 s 20. 46 Ibid s 36.
47 Prop 1997/98:55 Kvinnofrid, Stockholm 5 februari 1998. 48 Ibid s 46.
olagligt att sälja sex så fler skulle tvingas ta sig ur prostitutionen, därför hjälper inte sexköpslagen de prostituerande, menar en intervjuperson i socialstyrelsens rapport.49 Efterfrågan av exotiska och utländska kvinnor ökar risken för att de som köper sex kommer i kontakt med kvinnor som blivit utsatta för människohandel.50 Den bakomliggande tanken till att endas kriminalisera sexköpet var att den prostituerade redan ansågs vara i ”underläge” och inte skulle tas ifrån rättigheten att ”tillfredställa sin egen sexualdrift”.51
En utvärdering av prostitutionslagstiftningen har anlänt på begäran av regeringen som också är en del av regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (handlingsplanen presenteras senare i uppsatsen).52 Lagen som förbjuder sexköp infördes för att motverka prostitution med ledorden;
”att det i ett jämställt samhälle är ovärdigt och oacceptabelt att män skaffar sig tillfälliga sexuella förbindelser med kvinnor mot ersättning”53
Gatuprostitutionen har minskat drastiskt de senaste tio åren detta kan konstateras efter information från prostitutionsgrupper i Stockholm, Göteborg och Malmö under perioden 1998-2008. I början av 90-talet var 20-30% av de prostituerade i Sverige från en utländska bakgrund (enligt 1993 års prostitutionsutredning) samtidigt som prostitutionen flyttades från gatorna ökade antalet prostituerade från andra länder, nu uppskattas både i Stockholm och Göteborg hälften av alla prostituerade inneha en utländsk bakgrund.54 Idag sköts verksamheten främst genom Internet och olika sajter, detta gör det också svårare att uppskatta antal prostituerade i Sverige även hur mänga människohandelsoffer som befinner sig i landet och utsätts för sexuellt utnyttjande.55 Det har framkommit genom undersökningar som gjorts av SIFO att motståndet för köp av sexuella tjänster har ökat, detta är främst i åldersgruppen 15-28 år. Detta indikerar på att förbudet mot köp av sexuella tjänster har fått en viss effekt och att den största motståndsgruppen är unga människor ger löfte om en positiv framtid.56
Sedan sexköpslagen trädde i kraft för över tio år sedan har den organiserade brottsligenheten som sysslar med handel med människor för sexuellt utnyttjande, ökat dramatiskt i Sverige. Detta på grund av den efterfrågan som råder från män att köpa sex, Sverige är som bekant ett destinationsland där människohandelsoffer hamnat när de tvingats, lurats eller av andra, orsaker lämnat sina ursprungsländer. Detta utgör därför ett skäl till att fortsätta att förbättra arbetet för att reducera efterfrågan av sexuella tjänster. På det sättet motverkas människohandeln indirekt, eftersom efterfrågan utgör förutsättningen för sexhandeln. 57 Under år 2009
49 Kännedom om prostitution 2007 rapport från socialstyrelsen s 46. 50 Ibid s 59.
51 SOU 2010:49, Förbud mot köp av sexuell tjänst - En utvärdering 1999-2008 s 76. 52 Ibid s 55. 53 Prop. 1997/98:55 54 SOU 2010:49 s 108. 55 Ibid s 109-110. 56 Ibid s 125-126. 57 SOU 2010:49 s 57.
anmäldes 59 brott av människohandel, av dem var cirka hälften människohandel med sexuella ändamål och en fjärdedel av dess var barn under 18 år.58
2.4 Nationella åtgärder
Människohandel och prostitution finns över hela världen och det som är gemensamt för dessa är ofta att de personer som utsätts för människohandel och prostitution kommer från området där fattigdom, brist på jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter, låg utbildningsnivå och arbetslöshet är vanliga. Men även andra sociala svårighet kan leda till att personen utsätts för prostitution, till exempel missbruk eller andra hälsoproblem. Dessvärre finns en trend av att gränsöverskridande organiserad brottslighet och prostitution hänger samma, de som sysslar med droger, vapen och alkohol säljer även människor främst kvinnor för prostitution och detta leder till att människovärdet inte anses högre än värdet av droger, vapen och alkohol. Handel med människor som främst är kvinnor och barn anses vara vår tids slaveri och därför arbetar Sverige hårt för att följa internationella (FN) och regionala (EU) åtaganden.59
Regeringen kom ut med en handlingsplan under år 2008 detta för att försöka förbättra och stärka arbetet mot människohandel och stöd för offren. Handlingsplanens primära uppdrag är att se till individens behov, och att detta genomsyrar myndigheternas arbete. I handlingsplanen finns beskrivet hur arbetet för bekämpningen av människohandel skall se ut, samt hur offren skall få förbättrat stöd och hjälp. Enligt handlingsplanen är prostitution och människohandel för sexuella ändamål ett hinder för social jämlikhet och jämställdhet mellan könen. Människohandel är ofta ett gränsöverskridande och transnationellt fenomen (förekommer även inom landet) och involverar därför många länder. Människohandel uppskattas av UNODC och Europol vara den organiserade brottslighet som bringar mest pengar. Det finns även en uppskattning om att fyra miljoner människor (främst kvinnor och barn) varje år utsätts för människohandel av någon sort, de flesta utnyttjas sexuellt.60
Handlingsplanen betonar vikten av samarbetet mellan myndigheter, detta är särskilt viktigt för att bättre kunna hjälpa och skydda människohandelsoffer på bästa sätt. Ytterligare en förutsättning i bekämpandet av människohandel är det internationella samarbetet.61 Inom regeringen är man överrens om att utbudet och efterfrågan styr marknaden för sexhandel, och därför måste efterfrågan minskas, detta är ett angripssätt som regeringen tror på. Tanken är även att det skall komma en uppföljare av denna handlingsplan under år 2011. I handlingsplanen delas bekämpning och åtgärderna in i fem områden, ökat skydd och stöd, stärkt förebyggande arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, ökad samverkan samt ökad kunskap 62 Jag kommer i en sammanfattning redogöra för de tre första.
58 Brå, anmälda brott slutlig statistik för år 2009. http://www.strukturerad.info/rapport.asp? act=detail&id=618 .
59 Handlingsplan s 3. 60 Ibid s 4-5.
61 Ibid s 3.
2.4.1 Ökat skydd och stöd till utsatta
Stöd som riktar sig till prostituerade eller människohandelsoffer för sexuella ändamål är inte vanligt förekommande, de hamnar istället i ett ”generellt” bemötande för utsatta personer. Regeringen har gjort den bedömningen att stärkta insatser detta anses behövas för att bemöta dessa personer kanske framförallt ungdomar och barn som blivit utsatta. Det krävs att de yrkesgrupper som kommer i kontakt med offren har den utbildning som krävs för att på bästa sätt tillgodose de utsattas behov. Det finns redan idag organisationer som sysslar med att stödja personer som befinner sig i en sexuellt exploaterande miljö, men regeringen menar att kunskapen om bemötandet av dessa utsatta personer behöver förbättras. Regeringen förslår sju olika åtgärdspunkter inom området för ökat skydd och stöd till utsatta.63
Ökat skydd och stöd till utsatta barn och unga, lämna bidrag till UNICEF Sverige för ökade insatser.
Utbildningsinsats riktad till personal inom sjukvården, socialtjänsten, skyddade boenden och på ungdomsmottagningar.
Skyddade boenden.
Rehabiliteringsinsatser till personer som utsatts för människohandel för sexuella ändamål.
Utvecklad verksamhet inom missbruks- och beroendevården. Förstärkning av Statens institutionsstyrelses verksamhet. Ett tryggare återvändande.
2.4.2 Stärkt förebyggande arbete
En stor del i det förebyggande arbetet är att sprida kunskap hos berörda myndigheter och organisationer som kommer i kontakt med personer som utsatts för människohandel och prostitution. Regeringen menar att det behövs en klar attitydförändring i bemötande och fokus skall ligga på barn och ungdomar. Det behövs även alternativa försörjningsmöjligheter som kan framföras till de utsatta som ger ett positivt intryck till val av annan inkomstkälla (än prostitution). En annan del i det förebyggande arbetet är att minska efterfrågan av sexköp i Sverige. Socialtjänsten bedriver i vissa kommuner runt om i landet så kallade KAST-grupper (köpare av sexuella tjänster) där de erbjuds terapi och rådgivning för att bryta sina sociala mönster. Detta arbete, menar regeringen, behöver utvärderas och spridas över flera kommuner.64
De grupper inom socialtjänsten som arbetar med prostitutionsgrupper (stödjer människohandelsoffer som prostituerar) behöver utvecklas och hitta nya vägar för att stödja dessa personer allt från; krisbearbetning, stödsamtal eller bearbetande samtal, rådgivning, gruppsamtal, missbruksbehandling, ätstörningsbehandling till hälso- och sjukvården, socialtjänsten och psykiatrin. Som tidigare påpekats skall en väsentlig del av det förebyggande arbetet ligga hos barn och ungdomar, de befinner sig nämligen i en riskgrupp som riskerar att utsättas för sexuell exploatering.65 De myndigheter som ansvarar för skolutvecklingen har fått i uppdrag att ta bort all typ av undervisning som är diskriminerande mot kvinnor 63 Ibid s 11-15.
64 Ibid s 16.
och istället förespråka jämställdheten. Den värdegrund som bygger på undervisningen är barns rättigheter, barnkonventionen och FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. De kvinnor som fällts för aningen koppleri eller människohandel har allt som oftast själva varit utsatta för övergrepp och människohandel för sexuella ändamål, det är därför viktigt att de erbjuds den hjälp de behöver för att inte falla tillbaka i samma återfallsbrottslighet.66 Sist men inte minst avser regeringen att stödja frivilligorganisationer som arbetar för att sprida kunskap om människohandel för sexuella ändamål och arbete mot efterfrågan av sexuella köp.67
I utvärderingen av Brå har en högskolekurs inrättats för grund- och gymnasiepersonal som skall stärka kunskapen om jämställdhets- och rättighetsperspektiv samt skall personalen kunna föra diskussioner om komplexa frågeställningar såsom sexuellt utnyttjande, sexuellt våld och sexuell exploatering, könsstympning samt hedersrelaterat våld och förtryck med sina elever.68Detta för att stärka det förebyggande arbetet mot människohandel.
2.4.3 Stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet
Eftersom människohandelsbrott anses som mycket allvarliga och ofta drabbar kvinnor och barn, anser regeringen att detta är ett högt prioriterade brott som måste bekämpas med ”långsiktig strategi” med tanke på brottets karaktär (grov organiserad brottslighet). Under de senare åren har polisen fått möjlighet, genom lag, att i hemlighet kunna avlyssna rum där misstänkte förövare befinner sig, för att ytterligare kunna stärka kvalitén och effektiviteten i rättsväsendet utreder nu på regeringens begäran om det finns möjlighet för polisen att arbeta provokativt i syfte att effektivisera rättsväsendet.69 Ett led i bekämpningen och förebyggandet av människohandel är att ”ge rättsväsendet tillgång till effektiva verktyg för att kunna bekämpa människohandel och prostitution.” 70 I handlingsplanen påpekar regeringen att de operativa insatserna är kostsamma på flera sätt men också effektiva i bekämpningen av människohandel, vilket gör att polis och åklagarmyndigheter behöver utökad metod- och kompetensutveckling. Även brottsoffermyndigheten skall samverka med polis, åklagarmyndigheten, domstolsverket och Migrationsverket för att gemensam plocka fram ett utbildningsprogram som ett led i bekämpningen mot människohandel och för att öka kunskapen människohandelsoffer för sexuella ändamål.71
Ytterligare förslag från regeringens sida är att brottsoffer skall kunna begära en ersättning för de människohandelsbrott som de utsatts för. För att personen skall kunna kräva ersättning krävs det att brottet aningen begåtts i Sverige eller att brottsoffrets hemvist är Sverige. Exakt hur ersättningen skall betalas ut till personer i andra länder så att ersättningen tillfaller dem och inte faller bort under vägen, krävs en mer utarbetad handlingsplan, eventuellt skall
66 Ibid 19-20.
67 Handlingsplan s 21.
68 Brå 2010:5 Prostitution och människohandel för sexuella ändamål - En första uppföljning av
regeringens handlingsplan 24-25.
69 Handlingsplan s 21. 70 Ibid s 22.
brottsoffermyndigheten ansvara för detta.72 Ett viktigt steg i bekämpningen mot människohandel är att främja samverkan och nätverk, CBSS är ett nätverk i Östersjöregionen som anordnar internationella seminarier för verksamma personer inom specifika områden för bekämpningen av människohandel.73 Förslag om nya lagändringar föreslås i SOU 2008:4174 där förslag om bla. effektivisera tillämpningen av lagen för människohandel. I betänkandet finns förslag som skall förstärka skyddet för de utsatta människohandelsoffren (se vidare i SOU 2008:41).75
Sammanlagt 40 miljoner kronor har delats ut till olika projekt hos polisen, bla har polismyndigheten (City Stockholm) fått 3,5 miljoner för att förstärka arbetet med att bekämpa gatuprostitutionen.76 Under 2009 höll RPS (rikspolisstyrelsen) i utbildningstillfällen för att förbättra kunskapen kring människohandel, koppleri och prostitution så att arbetet kan bli mer effektivt. Det har även hållits vidareutbildningar för förundersökningsledare och utredare som kan behöva ytterligare kunskaper i hantering av människohandelsoffer.77
2.4.4 Ett tryggare återvändande
Regeringen vill utveckla och stärka samarbetet med ursprungsländerna för ett säkrare återvändande för personer som utsatts för människohandel för sexuella ändamål. Många av de som är prostituerade i Sverige kommer från andra länder, men är inte nödvändigtvis offer för människohandel, trots detta ser regeringen en möjlighet att även erbjuda dessa hjälp i återvändandet för att de lättare skall kunna ta sig ur sin situation. Det är inte alltid ursprungsländerna är förberedda på att ta emot personer som utsatts för människohandel för sexuella ändamål, utan dessa länder behöver ”aktionsplaner” för att driva igenom sådana projekt.78
Enligt en uppföljning som gjort av Brå utifrån handlingsplanen har flera åtgärder ägt rum, tex har UNICEF Sverige och socialstyrelsen tagit fram ett dokument kan
det vara människohandel? Som olika myndigheter har tagit del av för att lättare
kunna upptäcka och identifiera människohandel. Seminarier har hållits under 2009 för att sprida de riktlinjer som finns i handlingsplanen. Angående ett tryggare återvändande för människohandelsoffer har länsstyrelsen i Stockholm fått i uppdrag att samordna, planera för att kunna genomföra ett tryggare återvändande (arbetet har redan påbörjats och ett dokument finns redan tillgängligt, se i kap om återvändande).79
2.5 Människohandel och effekten utav globaliseringen
Efter andra världskriget har utvecklingen och världen har blivit mer globaliserad allt från snabbare transportmedel till ny data och telefonteknik som gör det möjligt 72 Handlingsplan s 26. 73 Ibid s 28. 74SOU 2008:41. 75 Handlingsplan s 25. 76 Brå 2010:5 s 42. 77 Ibid s 43. 78 Handlingsplan s 15. 79 Brå 2010:5 s 27-28.
för snabba ekonomiska transaktioner. Europas utveckling tog även fart i och med kalla krigets slut och de tidigare kommunistiska länderna fick möjlighet till handel med andra länder, som ledde till en marknadsekonomi.80 På det politiska planet har EU haft stort inflytande på utvecklingen inom unionen, organisationer som OSCE har möjliggjort samarbete mellan europeiska länder genom föreskrifter och policy dokument. Trots många fördelar med globaliseringen finns det även negativa sidor, fördelarna med globaliseringen så som möjlighet till bättre samarbete, har även de kriminella grupperna dragit nytta av. Kontakter över hela världen kan knytas snabbt och enkelt. Det finns tre distinkta saker att lyfta fram som tyder på att globaliseringen gett effekt för de kriminella grupperna. Efter det kalla kriget var det många länder från det forna sovjet som drog sig ur och bildade egna stater, under dess uppbyggnad när regler och system ännu inte fungerade såg kriminella grupper en möjlighet att förlägga deras organisation där de det fanns låg risk för att bli påträffade. Detta gör att en stat i uppbyggnadsfasen är mer sårbar för kriminella aktiviteter inom deras territorier än andra länder. Den andra effekten globaliseringen fått är den gränsöverskridande kriminaliteten, vilket gör det lättare för kriminella organisationer att fatta fäste i andra länder och verka över gränser. Den tredje tydliga effekten och kanske den mest uppenbara är att även kriminella grupper har tillgång till den högteknologiska utrustningen som finns.81 De negativa globaliseringseffekterna som nu har beskrivits blir synliga när ”nya” brott begås; barnpornografi över Internet, data hackers, kreditkortsbedrägeri och penningtvätt, globaliseringen har gjort det möjligt för dessa brott att utvecklas. Däremot finns nu möjligheten att åtala och fängsla medborgare från andra stater och en möjlighet att ställa en person inför rätta i ett land där brottet inte har begåtts. Även utlämnandet av brottslingar har fått en positiv effekt genom globaliseringen. Men detta är inte utan problem, det uppstår då direkt frågor kring jurisdiktion och insamling av bevismaterial, kostnader osv. I och med dessa nya frågor som dyker upp behövs ett tydligt samarbete mellan länder om detta skall ske på nationellt initiativ eller på EU-nivå återstår att se.82 Globaliseringseffekterna har påverkat människohandeln runt om i världen transporten mellan ursprungsländerna till destinationsländerna har öppnats upp kanske främst genom Schengenavtalet och upphävandet av gränskontroller. Det är även allmänt känt att fattigdom och länder som är under utveckling har fler människohandelsoffer än andra länder.83 En annan författare hävdar att det är den ekonomiska globaliseringen som gjort att människohandeln i världen vuxit till vad det är idag, det är klyftan mellan rika och fattiga som bidragit till denna globala kapitalism där människohandeln är starkt rotad.84
En effekt av globaliseringen som Heli Askola lyfter fram är synen på ”bra” och ”dåliga” immigranter till de ”bra” immigranter tillhör de europeiska medborgarna som flyttar inom EU och bidrar till ekonomiska och sociala flödet, samtidigt som de ”dåliga” immigranterna tillhör de som är icke EU medborgare, medborgare från tredje världen samt de forna kommunist länderna de anses istället som ett hot mot välfärden.85 Hon påpekar även att människohandel är ett någorlunda nytt fenomen som bör separeras från olagliga immigranter, då människohandelsoffer 80 Rijken, Conny, Trafficking in persons- prosecution from a European perspective s 1-2.
81 Ibid s 3-4. 82 Ibid s 4-5. 83 Ibid, s 6.
är allt annat än att ses som olagliga immigranter.86 Än så länge är anti-trafficking dokumenten främst fokuserade på kriminaliseringen av människohandelsbrottet och inte så mycket på offret, detta anser författaren har att göra med att människohandel anses som en form av olaglig immigration istället för ett våldsbrott mot kvinnor.87 Sverige införde 2004 möjlighet till tidsbegränsat uppehållstillstånd för människohandelsoffer om offret samarbetar med myndigheter och ställer upp som vittnesmål om det krävs. Detta är utifrån ett polisiärt synsätt bra och ger möjlighet att sätta dit de ”stora fiskarna” men inte lika bra utifrån ett offerperspektiv, menar Askola. Hon understryker även att det är positivt att offren under denna tidsperiod får möjlighet till hälso- undersökningar och socialt bidrag.88
Askola diskuterar även EU- länders syn på prostitution och hur det påverkar människohandeln. Sverige har en prostitutionspolitik som förbjuder köp av sexuella tjänster.89 Andra EU-länder som i Nederländerna har man valt att legalisera prostitution och ser det som ett vanligt yrke. Vilket i människohandelsperspektiv kan leda till att människohandelsoffren blir mer självförsörjande och mer oberoende av människosmugglarna. I länder som Sverige där prostitutionslagstiftningen är prohibitionistisk finns en stor risk att offren hålls undan av hallickarna och offren blir mindre benägna att samarbeta med sociala myndigheter eftersom deras sysselsättning inte är legaliserad på samma sätt som i anda EU länder.90 Om lagstiftningen för prostituerade hade sett annorlunda ut i Sverige hade människohandelsoffer då fått möjlighet att stanna i Sverige, eftersom det ansetts som ett legitimt yrke att vara prostituerad. 91
2.5.1 Staters suveränitet och människohandelsoffer
En suverän stat skall ha kontroll över sitt territorium och har skyldighet att sätta upp lagar och förordningar som skyddar medborgarna. Om staten misslyckas med detta och inte kan skydda sina medborgare inom sitt territorium förlorar staten sin trovärdighet och anseende i och med det förlorar staten även sin suveränitet. I fall detta inträffar har staten skyldighet gentemot sina medborgare att ta ytterligare åtgärder för att stärka säkerheten inom territoriet, detta betyder att det behövs ett stärkt samarbete med andra stater inom brottsbekämpningen. Suveräna stater idag organiserar och strukturerar sina egna lagar och processföring inom straffrätten, vilket i framtiden kanske inte är det mest effektiva sättet att bekämpa brottslighet, menar Rijken92 Samarbete inom straffrätten mellan stater är inte så enkel att etablera, staterna vill gärna hålla fast till sin suveräna auktoritet inom området och tar därför sällan initiativ till samarbete mellan andra stater. Detta kan bero på att straffrätten är nära besläktad med säkerhetspolitiken (safty and public order) i en 85 Askola, Heli, Legal responses to trafficking in women for sexual exploatation in the European union, s 67.
86 Ibid s 67-68. 87 Ibid s 88-89.
88 Ibid s 91-92 samtlagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande 4 § 1 st 4 p, ” Denna lag omfattar
utlänningar som; vistas här med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap 15 § utlänningslagen.” Det står i de inledande bestämmelserna av lagen att utlänningen har rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård. Lagen säger även att landstingen skall erbjuda
människohandeloffer ”så snart det lämpligen kan ske” enligt samma lag 7§.
89 Se avsnitt 2.3 om prostitutionslagstiftningen i Sverige. 90 Askola s 166-167.
91 Ibid 166. 92 Rijken, s 9.
stat och är på så sätt viktig, det kan även beror på att säkerhetspolitiken i ett land ofta sätter den sociala prägeln på staten och de är angelägna om att behålla den statusen.93 Kriminella grupper utnyttjar staterna brist på samarbete, de förlägger sina organisationer och utför brott i de stater som de anser vara minst risk att åka fast, på det sättet försvagas staters suveränitet och kriminella grupper utnyttjar det.94
3 Uppehållstillstånd
Lagen som reglerar uppehållstillstånd i Sverige är Utlänningslagen (2005:716) och migrationsverket är den myndighet som beslutar om uppehållstillståndet skall beviljas. Det finns två olika typer uppehållstillstånd, tidsbegränsat och permanent. Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan beviljas den som är målsägande eller vittne i ett brottmål, och därför måste stanna i landet för rättsprocessen. Permanent uppehållstillstånd beviljas enligt utlänningslagens bestämmelser och kan beviljas 93 Ibid s 9-10.
av olika skäl. Detta kapitel kommer att innehålla ett klarläggandet av människohandelsoffers möjlighet till uppehållstillstånd, både tidsbegränsat och permanent. Rättsfallen belyser tolkningen av utlänningslagen i detta angående angivna lagrum.
3.1 Internationellt och i Sverige
I Sverige finns det stadgat i utlänningslagen (2005:716) sedan oktober 2004 att utlänningar som medverkar vid förundersökningar eller huvudförhandling i brottmål kan beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Efter rådets direktiv 2004/81/EG95 utvidgades lagen genom att ge bevispersonerna möjlighet till en betänketid om 30 dagar, där han/hon ska ta ställning om denne vill vittna i brottsutredningen.
Det är Migrationsverket som beslutar om tidsbegränsat uppehållstillstånd samt permanent uppehållstillstånd i Sverige96 för en eventuell överklagan hänvisas en sökanden till en av de tre Migrationsdomstolarna som finns i Stockholm, Malmö eller Göteborg vill den sökande överklaga är det till kammarrätten i Stockholm denne skall vända sig till.97 Enligt förundersökningskungörelsen har förundersökningsledaren skyldighet att upplysa personer som befinner sig i en situation där de har möjlighet till tidsbegränsat uppehållstillstånd.98
Enligt FN:s deklaration från år 1948 om de allmänna förklaringarna om de mänskliga rättigheterna artikel 14 föreskrivs följande;
”var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse”
Med asylsökande avser i denna uppsats;
”Tredjelandsmedborgare eller statslös person som har ansökt om asyl och vars ansökan ännu inte har lett till ett slutligt beslut”99
Med definition av termen flykting avser i denna uppsats
”den som till följd av händelse och i anledning av välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, religion, nationalitet, tillhör till viss samhällsgrupp eller politisk åskådning, befinner sig utanför de land, vari han är medborgare”100
I Norge har nyligen en nigerians kvinna beviljats uppehållstillstånd då risken för repressalier och förföljelse ansågs överhängande. Kvinnan hade hamnat i Norge via Spanien och Italien. Kvinnan tvingades prostituera sig via hot av människohandlarna om att de skulle skada hennes mor om hon inte samarbetade. Förövarna hotar även med att kvinnorna skall ingå tvångsäktenskap om de blir 95 Rådets direktiv 2004/81/EG av den 29 april 2004 om uppehållstillstånd till
tredjelandsmedborgare som har fallit offer för människohandel eller som har fått hjälp till olaglig invandring och vilka samarbetar med de behöriga myndigheterna.
96 Marie Lennartsson, Migrationsverket (via mail) 2010-06-08. 97http://www.domstol.se/templates/DV_InfoPage____2625.aspx
98 Förundersökningskungörelse (1947:948) 14§a ändring 1 juli 2007 genom förordning (2007:321). 99 Artikel 2c, Asylprocedurdirektivet.
tagna eller kommer i kontakt med polisen, vilket gör att kvinnorna håller sig undan polisen eftersom det även ligger en stor skam i att prostituera sig.101 I prop 2009/10:152 om ett förstärkt straffrättsligt skydd mot människohandel har utredningsgruppen haft i uppdrag att utforska de möjligheter att eventuellt komplettera utlänningslagen om permanent uppehållstillstånd särskiljt för människohandelsoffer eller personer i liknande situation. I nuläget finns lagstiftning om permanent uppehållstillstånd (UtlL 4 kap) men det har tidigare varit oklart om det skall finnas något särskilda utrymme för människohandelsoffer i lagen. I proposition framgick det att det endas är ett fåtal människohandelsoffer som sökt permanent uppehållstillstånd i Sverige och fått det beviljat, utredningsgruppen ser därför inget problem för människohandelsoffer att söka permanent uppehållstillstånd och därför behövs heller inte någon särskild bestämmelse. Det framgår av SOU 2008:41 att människohandelsoffer har beviljats permanent uppehållstillstånd, tre av dem under synnerligen ömmande omständigheter och en som övrigt skyddsbehövande.102 Utredningsgruppen har därför gjort den bedömningen tillsammans med remissinstanser att det inte finns ett behov av särskild lagstiftning för människohandelsoffer utan att gällande rätt som den ser ut idag är tillräcklig, även för människohandelsoffer.103 De olika remissinstanserna är överens om att permanent uppehållstillstånd och kravet på att offret skall medverka i rättsprocessen som vittne, inte är att föredra, detta då vittnets trovärdighet sänks eftersom det permanenta uppehållstillståndet kan anses som en belöning i medverkandet av rättsprocessen. 104 I utlänningslagen 5 kap 1§ kan alltså människohandelsoffer beviljas permanent uppehållstillstånd, det angivna lagrummet gäller för flyktingar eller alternativt skyddsbehövande. Med flykting avses i 4 kap 1 § UtlL;
”en utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon är medborgare, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp och inte kan, eller på grund av fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd”
2§ samma lag om alternativt skyddsbehövande;
”Med skyddsbehövande avses en utlänning som utan att vara flykting befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i därför att det bl.a. finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, och utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses ovan inte vill begagna sig av hemlandets skydd”
Vad som avses med de förhållanden i 2§ sägs att de övergrepp som omfattas av bestämmelsen måste vara allvarliga. Olagligheterna kan t.ex. bestå av bestraffningar, rättsövergrepp och trakasserier som kan uttrycka sig i; godtyckliga som systematiska övergrepp som det till följd av maktförhållandena i landet inte 101http://www.nrk.no/nyheter/distrikt/rogaland/nord-jaeren/1.7156210
102 SOU 2008:41 s 141-142. 103 Prop 2009/10:152 s 29. 104 Ibid s 30.
finns möjlighet för den enskilde att skydda sig mot eller få rättelse för, såsom oproportionerliga straff, misshandel, sexuella övergrepp eller social utstötning. Olagligheterna behöver inte ha begåtts av en stat utan likväl utav en enskild person för att lagen skall vara tillämplig.105
Propositionen refererar till att människohandeloffer har möjlighet att permanent uppehållstillstånd antingen som flykting (4 kap 1§) eller som alternativ skyddsbehövande (4 kap 2 §) men understryker att varje fall skall utredas utifrån individens behov om skyddande omständigheter. Det finns en önskan om uttömmande skyddsbestämmelser för människohandelsoffer, men detta kan få negativa effekter, en uttömmande beskrivning av skyddsbestämmelser människohandelsoffer är därför inte aktuell enligt propositionen. Istället skall varje enskilt fall bedömas utifrån den skyddsbehövandes individuella situation och bedömningen skall ske med hjälp av förarbeten och internationella riktlinjer.106
3.2 Utlänningslagen
I utlänningslagen107 angående synnerligen ömmande omständigheter 5 kap 6 § föreslår propositionen en ändring så att det även den kan omfatta människohandelsoffer. Undantagsbestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter fungerar som ett komplement till flyktingar (4 kap 1§) eller andra skyddsbehövande (4 kap 2§).108 Vid bedömningen av synnerligen ömmande omständigheter skall personens hälsotillstånd stå i centrum, den samlade bedömningen skall se om personen utsatts för social utstötning, är traumatiserad till följd av tortyr eller liknande svåra upplevelser i hemlandet eller till följd av människohandel.109 Propositionen anser att är det är ”olämpligt” att ge människohandelsoffer särskilda skyddsregler eftersom det kan missgynna andra typer av brottsoffer. Propositionen påpekar dock att tolkningen utav synnerligen ömmande omständigheter skall tillämpas mycket restriktivt.110
Det finns två olika ändamål varför en reglering om uppehållstillstånd för människohandelsoffer skulle kunna genomföras. Det ena är intresse i offerskyddet, säkerställa att människohandelsoffer inte utsätt för övergrepp och andra repressalier vid ett återvändande. Det andra ligger i statens intresse och syftar till människohandelsbrottet och skulle då fungera som en slags belöning för att de ställer upp i en rättsprocess.111
3.2.1 Tidsbegränsat uppehållstillstånd
Som jag nämnde ovan är det Migrationsverket som beslutar om både tidsbegränsat uppehållstillstånd och permanent uppehållstillstånd. Det är förundersökningsledaren (polis/åklagare) som begär prövning om tidsbegränsat uppehållstillstånd. En bevisperson är antingen målsägande eller vittne i ett brottmål gällande människohandel. Det är endast förundersökningsledaren som 105 SOU 2008:41, s 132. Även hänvisad till prop. 2004/05:170 s 274.
106 Prop 2009/10:152 s 30. 107 Utlänningslagen 2005:716.
108 Prop 2009/10:152 s 27 se SOU 2008:41 s 132 exempel på vad som innefattas i bestämmelserna
i 4 kap 2 § UtlL.
109 Prop 2004/05:170 s192. 110 Prop 2009/10:152 s 32. 111 Prop 2009/10:152 s 141.
