ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Socialt arbete
Vuxna barn till alkoholmissbrukare
Kvinnors upplevelser av förälderns missbruk och missbrukets
påverkan under barndom och vuxenliv
C-uppsats socialt arbete, 41-60 p Seminariedatum: 2008-01-14
Författare: Holmstedt, Jenny & Siipo, Erika Handledare: Drugge, Gunnel
ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Socialt arbete
C-uppsats 41-60 p
Vuxna barn till alkoholmissbrukare
__________________________________________________________________________
Kvinnors upplevelser av förälderns missbruk och missbrukets
påverkan under barndom och vuxenliv
Författare: Holmstedt, Jenny och Siipo, Erika Handledare: Drugge, GunnelSyftet med studien är att få en djupare inblick i hur en kvinna kan påverkas som barn men även som vuxen av att växa upp i en familj där den ena föräldern är alkoholmissbrukare. Intresseområdet är att studera uppväxtförhållanden samt hur dessa påverkar individen psykiskt, fysiskt och socialt. Då tidigare forskning i huvudsak fokuserar på hur pojkar och män påverkas av att växa upp i familjer där en förälder missbrukar alkohol, inriktar sig denna studie på kvinnor. För att få en djupare inblick i problemområdet valdes en kvalitativ metod där fyra kvinnor intervjuades. I studien framkommer flera likheter mellan kvinnorna, exempelvis funktioner inom familjesystemet, så som lojalitet, samt de roller som kvinnorna antog. Studien redovisar även vissa skillnader och det visar sig att faktorer som påverkar dessa olikheter bland annat är den missbrukande förälderns kön samt närvaron av andra viktiga vuxna. Uppväxten har påverkat kvinnorna i vuxen ålder på flera sätt, exempelvis har alla, eller har haft, svårt att känna tillit samt flera har haft problematiska förhållanden till män.
Nyckelord: Alkoholmissbruk, föräldrar, kvinnor, uppväxtförhållanden samt vuxna barn till alkoholister.
ÖREBRO UNIVERSITY
Department of Behavioural-, Social- and Legal Sciences Social work
C-essay 41-60 p
Adult children of alcohol abusers
__________________________________________________________________________
Women’s experiences of the parent’s drug abuse and the influence of drug abuse during childhood and adultship
Authors: Holmstedt, Jenny and Siipo, Erika Tutor: Drugge, Gunnel
The purpose of this study is to obtain a deeper insight regarding how a woman can be affected as a child but also as an adult by growing up in a family where one of the parents is an alcohol abuser. The field of interest is to study the childhood environment and its influence on the individual in psychological terms as well as physically and socially. Since earlier research has mainly focused on how boys and men are influenced by growing up in families where one parent is an alcoholic, this study concentrates on women. Aiming to get a deeper insight into the problem area, a qualitative method was chosen, including in-depth interviews with four women. The study reveals several similarities between the four women, including similar functions in the family system, such as loyalty, and which roles the women assumed. The study also suggests certain differences between the women and the families and it is shown that some of the factors influencing these differences are the sex of the alcohol abusing parent and the presence of other adults. Growing up in a family where one parent was an alcoholic has affected the adult women in several ways, for instance has everyone, or had, problems regarding trust and several had problematic relationships with men.
Key words: Alcohol abuse, parents, women, childhood environment and adult children of alcoholics.
Förord
Vi vill tacka de kvinnor som ställt upp på att delta i denna studie för att de öppet delat med sig av sina livshistorier. Det har varit intressant och lärorikt att intervjua de medverkande kvinnorna och vi vill även tacka den kvinna som hjälpt oss att komma i kontakt med våra respondenter.
Vi vill även tacka vår handledare Gunnel Drugge för att hon kommit med värdefulla synpunkter samt goda råd under arbetet med uppsatsen.
Innehållsförteckning
Inledning
1Syfte
2Frågeställningar 2
Metod
2Litteratursökning och källkritik 3
Avgränsning och urval 3
Etiska överväganden 5
Genomförande av intervjuer 5
Bearbetning av material samt analysprocessen 5
Validitet och reliabilitet 6
Kritik av metodval 7
Tolkningsram
7Riskfaktorer 7
Skyddsfaktorer 8
Uppväxtvillkor för barn till alkoholmissbrukare 9
Rolltagande 11
Förälderns missbruks påverkan på tonåringen 11
Missbrukets påverkan på föräldraskapet 12
Vuxna barn till alkoholister 13
Systemteori 14
Resultat och analys
15Bakgrund 16
Uppväxtförhållanden
16
Relation till den missbrukande föräldern 16
Relation till den nyktra föräldern 18
Relation till övrig familj 19
Missbrukets påverkan på familjesystemet 20
Roller under uppväxten 21
Uppväxtens påverkan på hälsa och socialt liv 22
Fysisk och psykisk hälsa 22
Skolgång 23
Vänskapsrelationer 24
Övrigt socialt nätverk 24
Uppväxtens påverkan på vuxenlivet
25
Behandling och personlig utveckling 25
Förhållande till alkohol 27
Relationer till män 29
Nuvarande familjeförhållanden 30
Arbetsliv 31
Diskussion
33Förslag till vidare forskning 35
Inledning
Forskning har påvisat att många barn växer upp i ett hem där en eller båda vårdnadshavarna har en alkoholrelaterad missbruks- eller beroendeproblematik. Exempelvis fanns det år 2002 cirka fem miljoner familjer i USA där ett eller flera barn växte upp under sådana förhållanden (The National Center of Addiction and Substance Abuse at Columbia University [CASA], 2005). Det finns inga säkerställda uppgifter om hur många barn i Sverige som växer upp med alkoholmissbrukande vårdnadshavare men år 1985 hade 12 000 barn minst en vårdnadshavare som vårdades på sjukhus för alkoholrelaterad diagnos. Senare utredningar har undersökt både alkohol- och narkotikamissbruk. År 2000 genomfördes en undersökning gällande barn som hade minst en vårdnadshavare som hade en alkohol- eller narkotikamissbruksdiagnos som föranlett vård. Uppföljningsstudien som utfördes år 2000-2004 påvisade att 22 600 barn hade minst en förälder som behandlats i slutenvård. Dessa siffror säkerställer inte hur många barn som faktiskt växer upp i en missbruksmiljö eftersom siffrorna endast bygger på hur många vårdnadshavare som vårdats i slutenvård. Då många alkoholmissbrukare behandlas inom öppenvården, eller har ett dolt missbruk, innebär det att en betydande del av de drabbade barnen inte ingår i denna statistik. Trots att det inte finns några säkerställda siffror talas det om att upp emot 200 000 barn i Sverige lever med missbruk i familjen (Socialstyrelsen [SoS], 2007).
Missbruksproblem i barnfamiljer finns i alla samhällsklasser och formerna för missbruket varierar. De föräldrar som missbrukar och samtidigt är socialt etablerade har ofta ett dolt missbruk och barnen i dessa familjer är oftast svårast att upptäcka (SoS, 2007). Christensen (1993) förklarar detta som ett fenomen som härrör ifrån vår förförståelse. När det talas om familjer med missbruksproblematik förs tankarna automatiskt till en dysfunktionell familj med multiproblematik men dessa familjer utgör en mycket liten del av de som är drabbade av missbruk.
Barn som växer upp i en miljö som präglas av missbruk löper större risk än andra att drabbas av både psykiska och fysiska skador. De psykiska skadorna kan yttra sig på olika sätt, alltifrån tillbakadragenhet till utagerande (CASA, 2005). Då deras dåliga mående kan yttra sig på olika sätt finns det inte några enkla sätt att identifiera dessa barn (SoS, 2007).
Hur påverkat barnet blir av den dysfunktionella uppväxten beror dels på om det är en eller båda föräldrarna som har missbruk- eller beroendeproblematik och dels om det finns andra familjemedlemmar som kan kompensera föräldern/föräldrarna (CASA, 2005). Dock är det långt ifrån alla barn som växer upp i ett hem där en eller båda får problem under uppväxten och likaledes inte får problem som vuxna (SoS, 2007). Det finns olika faktorer i omgivningen som påverkar ”[…] såsom familjedynamik, tillgång till stödinsatser och barnets egna egenskaper” (SoS, 2007, s. 34).
Enligt Lagerberg och Sundelin (2005) är det av stor vikt att föräldrarna missbrukar som undersöka den grupp barn till missbrukare som inte tar skada av föräldern eller föräldrarnas missbruk. Vidare refererar de till El-Guebaly och Offord (1979) som menar att det inte utförts lika mycket forskning kring döttrar till alkoholmissbrukare som det har forskats kring söner. Denna uppfattning delar även Statens Offentliga Utredningar (SOU) (1994) som menar att det finns mycket forskning gällande hur pojkar påverkas av att växa upp i familjer med alkoholmissbruk. Detta förklaras av att pojkars problem syns väl då de ofta har ett utagerande beteendemönster. Flickors problem syns i allmänhet inte lika tydligt då de uppvisar andra symtom på dåligt mående och dessa problem har inte uppmärksammats i lika hög grad i forskarvärlden. Det saknas även forskning som påvisar förklaringar till att vissa individer, trots uppväxten i en familj med missbruksproblematik, ändå växer upp till skötsamma och trygga vuxna.
Intresset över hur en kvinna påverkas även som vuxen av att ha växt upp i ett hem där det förekommer alkoholmissbruk väcktes då författarna, i utbildningssyfte, gick en
anhörigutbildning där bland annat vuxna döttrar till alkoholister deltog. Kvinnornas berättelser från uppväxten samt hur de mår idag väckte intresset hos författarna att vidare fördjupa sig i hur en dysfunktionell uppväxt kan påverka en individ som barn men även som vuxen.
Syfte
Syftet med studien är att få en djupare inblick i hur en kvinna kan påverkas som barn men även som vuxen av att växa upp i en familj där den ena föräldern är alkoholmissbrukare.
Frågeställningar
• Hur såg kvinnornas uppväxtförhållanden ut?
• Hur påverkades kvinnorna psykiskt, fysiskt och socialt under uppväxten? • Hur har uppväxten påverkat kvinnorna som vuxna?
Metod
I denna studie används en kvalitativ forskningsmetod och det utmärkande draget i den kvalitativa metoden är närheten till forskningsobjekten. Forskaren måste komma forskningsobjekten nära i syfte att förstå de situationer som de befinner sig i. Metoden ska innehålla en sanningsenlig rapportering av viktiga, men även mindre viktiga händelser vid forskningstillfället, något som författarna strävar efter i beskrivningen av studiens planering och dess genomförande (Lofland, 1971 refererad i Holme & Solvang, 1997).
En undersökning börjar alltid med ett problem som ska klarläggas eller lösas. Problemet är inte nödvändigtvis ett problem i ordets vardagliga mening utan det kan handla om en önskan att skaffa en djupare kunskap om ett speciellt ämne. Som tidigare nämnt önskar författarna få en djupare inblick i hur en kvinna kan påverkas som barn men även som vuxen av att växa upp i en familj där ena föräldern är alkoholmissbrukare. Därigenom används en kvalitativ ansats då syftet med den kvalitativa studien är att undersöka av vilken natur en viss företeelse är. Då författarna vill förmedla kvinnornas subjektiva känslor och upplevelser är en kvalitativ undersökning erforderlig (Patel & Davidson, 1994; Wallén, 2002).
Vid kvalitativa bearbetningar sker arbetet i de flesta fall utifrån en text och denna text kan exempelvis vara en utskrift av en intervju. I denna studie har intervjuguiden konstruerats utifrån det valda problemområdet samt ifrån den tidigare forskningen. Intervjufrågorna har utvecklats ifrån olika teman som berör respondenternas bakgrund, uppväxtförhållanden, psykisk-, fysisk och social påverkan samt hur uppväxten påverkat de nu vuxna kvinnorna. Inom dessa områden har författarna sökt en djupare förståelse och det enda sättet att få reda på vad människor egentligen har upplevt är att ställa frågor. I syfte att uppnå en djupare förståelse för det problemområde som är av intresse är således intervjuer ett fördelaktigt alternativ för att hämta kunskap. Som regel är det även gynnsamt att använda sig av en djupintervju och i denna studie valde författarna att använda sig av en omfattande intervjuguide. Detta i syfte att erhålla en djupare inblick i respondenternas upplevelser då forskaren i djupintervjun är fri att anpassa frågorna och följdfrågorna utifrån varje individs förutsättningar (Wallén, 2002; Patel & Davidson, 1994).
Den kvalitativa intervjun utgår således inte ifrån standardiserade intervjufrågor då det är respondenternas upplevelser som är i fokus. Utifrån författarnas intresseområde utformades en intervjuguide som tillät respondenternas egna uppfattningar inom vissa bestämda områden. Intervjun behöver inte genomföras i någon viss ordning och inte heller behöver guidens alla frågor ställas då det under intervjutillfället ofta dyker upp nya infallsvinklar som fördjupar det
ämne som undersöks. Detta är ett faktum i denna studie då författarna under intervjuernas gång blev varse om att flertalet av frågorna blev besvarade under tiden intervjun pågick. Intervjuguiden kom främst att användas som ett stöd under intervjuerna och de följdfrågor som uppstod är inte redovisade i intervjuguiden (Holme & Solvang, 1997).
Litteratursökning och källkritik
Författarna sökte efter relevant litteratur genom Örebro Universitetsbiblioteks hemsida samt Lindesbergs biblioteks hemsida. De sökord som användes var: barn, familj, alkohol, missbruk, vuxna barn, skyddsfaktor, riskfaktor samt kvinnor. Till studien har det även används tidigare kurslitteratur. Vidare sökte författarna efter relevanta artiklar genom Universitetsbibliotekets sökmotor Elin@Örebro. De sökord som användes var: alcoholic, children, women, resilient, substance, abuse samt family. Genom dessa sökord presenterades ett flertal artiklar som författarna sedan granskade för att tillslut välja ut de som ansågs mest relevanta. För att utöka sökområdet valde författarna att även använda dessa sökord på Google. Sökningen resulterade i att ytterligare en intressant artikel valdes ut. För att ytterligare utöka kunskapen kring det aktuella ämnet valde författarna att söka information på Internetsidor som belyser missbruksproblematiken. Från Alkoholkommitténs hemsida beställdes en folder som används som referensmaterial (Patel & Davidsson, 1998).
Att använda sig av en primärkälla menar Hellspong (2001) ofta anses vara ett bättre alternativ än att använda sig av en sekundärkälla, då primärkällan anses innehålla större del av grundläggande fakta. Dock är det inte alltid som sekundärkällan är av en sämre kvalitet då författaren till denna i vissa fall hittat felaktigheter i primärkällan genom en kritisk granskning. I såväl primär- som sekundärkällan finns en risk att författaren utelämnar resultat som inte passar dennes studie och på samma sätt kan författaren välja att använda sig av fakta som passar bättre in i det valda problemområdet. Således kan det vara svårt att granska såväl primär- som sekundärkällor. Hellspong (2001) menar vidare att en student som skriver en seminarieuppsats bör bedöma källornas pålitlighet genom att bland annat utgå ifrån om det är en ansedd författare samt om det går att härleda var primärkällan är publicerad. I denna uppsats används, förutom primärkällor, främst sekundärkällor som refereras av Socialstyrelsen samt Lagerberg och Sundelin. Författarna anser att Socialstyrelsen kan anses vara en pålitlig källa då det är en statlig myndighet. Vad gäller Lagerberg och Sundelins bok Risk och prognos i socialt arbete med barn. Forskningsmetoder och resultat från 2005 kan den anses pålitlig då boken är skriven på uppdrag av Centrum för utvärdering av socialt arbete (CUS) vid Socialstyrelsen. Boken innehåller såväl nationell som internationell forskning och ger därmed en bred forskningsöversikt som är till gagn för denna studie.
I denna studie har författarna valt att använda sig av referenssystemet Publication manual of the American Psychological Association (APA) (Nilsson, 2004; Wahlfridsson Unemo, 2003). För uppsatsens formalia användes Svenska skrivregler (Svenska språknämnden, 2003).
Avgränsning och urval
Stor del av tidigare forskning berör pojkar och mäns uppväxtförhållanden i hem där en eller båda föräldrarna är alkoholmissbrukare, samt hur de påverkats av dessa. Utifrån detta valde författarna att fokusera på kvinnor för att belysa hur deras situation kan se ut och därmed fördjupa kunskapen kring kvinnors uppväxtförhållanden. Hur individen påverkas av en dysfunktionell uppväxt varierar beroende på om en eller båda föräldrarna missbrukar. Denna studie har begränsats till att omfatta respondenter som endast vuxit upp med en missbrukande förälder. Då undersökningar i många fall berör individer som utvecklat ett eget missbruk på grund av den dysfunktionella uppväxten var ett av urvalskriterierna att respondenterna inte utvecklat ett eget missbruk. Detta då denna grupp ofta kommer i skymundan trots att även de
kan må psykiskt dåligt och därmed kan vara i behov av hjälp. Författarna anser därmed att denna grupp bör uppmärksammas (Bengtsson & Gavelin, 2004).
I denna studie har inte urvalet av respondenter skett slumpmässigt. Då syftet är att öka förståelsen för den företeelse som studeras sker urvalet systematiskt utifrån strategiskt formulerade urvalskriterier. Urvalet sker dock inte ”[…] genom en klart definierad teoretisk ståndpunkt utan utifrån den för- förståelse, de för-teorier och de förutfattade meningar vi har då vi startar vårt projekt” (Holme & Solvang, 1997, s. 101) Då det sker ett systematiskt urval krävs det att författaren besitter stor kunskap om det område som ska studeras. Då författarna genomgått utbildning i socialt arbete och därmed studerat ämnen så som missbruk, barn och familjeproblematik samt olika teorier kan det anses att författarna har kunskap om det ämne som ska studeras. Inför intervjuerna valde författarna även att studera litteratur och artiklar som direkt fokuserar på det valda ämnesområdet. Det är även av vikt att urvalet sker utifrån den grupp av respondenter som anses ha störst kunskap om problemområdet. Då samtliga respondenter har växt upp i familjer där de anser att en av föräldrarna var alkoholmissbrukare kan det anses att de har störst kunskap om de frågeställningar författarna önskar undersöka. Inför valet av respondenter till denna studie kontaktades en kvinna som författarna kom i kontakt med under utbildningen där anhöriga till alkoholmissbrukare deltog. Då denna kvinna har kännedom om problemområdet samt är utbildad inom socialt arbete kontaktades hon som sedan i sin tur berättade för eventuella respondenter om möjligheten att delta i studien. Intresset att delta i denna studie var stort och det är av vikt att välja respondenter som dels är villiga att bli intervjuade samt även att de förmår att uttrycka tankar och känslor då intervjun ofta är av personlig karaktär. Då studiens ambition var att få en djupare inblick i kvinnors upplevelser valde författarna att begränsa sig till fyra respondenter (Enderud, 1979 refererad i Holme & Solvang, 1997; Holme & Solvang, 1997).
Alkoholbruket bland kvinnor är som regel högst i 18-29 års ålder för att sedan vanligtvis minska. Utifrån detta drogs slutsatsen att risken för att utveckla ett alkoholmissbruk således bör minska med stigande ålder. Då ett av urvalskriterierna i valet av respondenter var att de inte utvecklat ett eget alkoholmissbruk och att risken för framtida alkoholmissbruk skulle vara liten valde författarna respondenter i åldrarna runt 40 till 50 år. Det finns dock aldrig några garantier för att en individ inte ska utveckla ett missbruk då det kan antas att olika faktorer, såsom traumatiska upplevelser kan leda till ett dåligt mående som i förlängningen skulle kunna innebära en ökad risk (Leissner & Hedin, 2002).
Det fanns ingen möjlighet att i förväg bedöma om respondenterna stämde in på urvalskriterierna då författarna inte hade någon kännedom om vare sig respondenternas karaktär, deras bakgrund eller nuvarande situation. Men då författarna hade stor tilltro till omdömet hos den kvinna som hjälpte till att komma i kontakt med respondenterna bedöms inte urvalsförfarandet vara ett problem. Författarna kan inte se att studiens resultat skulle ha fått ett annat utfall vid ett annat urvalsförfarande då de funnit likheter mellan respondenternas utsagor trots studiens ringa omfattning. En annan tänkbar väg för att nå respondenter hade kunnat vara att kontakta olika anhörigorganisationer men då denna studie haft begränsade resurser gjordes bedömningen att det valda urvalsförfarandet var lämpligast.
Då studiens syfte är att få en djupare inblick i kvinnors upplevelse av att ha växt upp med en förälder som de själva definierar som alkoholmissbrukare har inte några erkända diagnoskriterier för alkoholmissbruk tagits i beaktning i denna studie. I denna studie används begreppet alkoholmissbruk synonymt med begreppet missbruk.
Etiska överväganden
Enligt Vetenskapsrådet (1990) finns det fyra huvudkrav som är till för att skydda individen i forskningssammanhang. Informationskravet innebär att forskaren ska meddela undersökningsobjektet om vad forskningen syftar till och även att informera respondenten om
att denne när som helst har rätt att avbryta sitt deltagande. I denna studie var respondenterna villiga att dela med sig av sina erfarenheter och deltagandet var på frivillig basis. Även Samtyckeskravet handlar om individens rätt att avbryta sin medverkan (Vetenskapsrådet, 1990). Vid varje intervjutillfälle informerades respondenterna om att de hade rätt att avböja att svara på frågor, således gavs även möjligheten att helt avsluta sin medverkan.
Konfidentialitetskravet innebär att de respondenter som deltar i undersökningen ska skyddas, dels genom att förvara deras personuppgifter på ett säkert vis men även att deras identiteter inte kan röjas på annat sätt (Vetenskapsrådet, 1990). I denna studie har författarna valt att inte redovisa boendeorter, arbetsplatser eller andra fakta som kan bidra till att respondenternas identitet röjs. På liknande sätt har inte heller några dokument innehållande exempelvis telefonnummer eller adresser funnits på något annat ställe än i författarnas datorer. Författarna valde att presentera resultatet på sådant sätt att risken för identifikation skulle reduceras, bland annat genom att använda fingerade namn samt att endast särskilja respondenterna där resultatet avvek från de övriga respondenterna samt vid citat. Patel och Davidson (2003) menar att genom att särskilja respondenter vid citat så stärker detta trovärdigheten då läsaren kan se att citaten är tagna från samtliga respondenter.
Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlas in inte får användas till annat än forskningsändamål och inte heller i kommersiellt syfte (Vetenskapsrådet, 1990). Detta är säkerställt i denna studie men författarna kan inte garantera hur studiens resultat används efter publicering.
Genomförande av intervjuer
Vid telefonsamtalet med respektive respondent bestämdes tid och plats för intervjuerna. En intervju genomfördes på respondentens arbetsplats, två av respondenterna valde att bli intervjuade i respektive bostad och en intervju genomfördes hemma hos en av författarna av, för respondenten, praktiska skäl. Vid intervjutillfällena blev varje respondent informerad om intervjuns upplägg, de fick även ännu en gång godkänna inspelning av intervjun.
Vid planeringen av intervjuernas genomförande ansågs det mest lämpligt att en av författarna höll i intervjun. Den andra författarens uppgift skulle vara att kontrollera att alla frågor blev besvarade samt formulera följdfrågor utifrån respondenternas berättelser. Dock höll inte denna planering då författarna i stort sett frångick intervjuguiden, detta eftersom många av frågorna blev besvarade utifrån kvinnornas berättelser, emellertid kontrollerades det att majoriteten av frågorna hade blivit besvarade. Under intervjuerna blev några av respondenterna känslomässigt berörda. Vid ett tillfälle avbröts därmed intervjun ca tio minuter och av hänsyn till respondenten valde författarna att inte ställa ytterligare frågor kring det specifika ämnet. Vid intervjuerna informerades kvinnorna att de inte behövde svara på samtliga frågor. Detta utnyttjade dock endast en av respondenterna vid ett tillfälle.
Bearbetning av material samt analysprocessen
Intervjuerna, som i snitt tog en och en halv timme per intervju, spelades in på band. Dessa transkriberades sedan och av de sammanlagt 47 sidorna genomfördes sammanställningar av respektive intervju. Dessa sändes sedan till vederbörande respondent för granskning. Samtliga godkände sammanställningarna, dock valde en respondent att göra ett tillägg. Samtliga intervjuer var förlagda så att författarna ansåg sig ha tillräckligt med tid att därefter bearbeta och analysera materialet inom den utsatta tidsramen (Vetenskapsrådet, 1990; Patel & Davidson, 2003; Holme & Solvang, 1997).
Det kvalitativa materialet bearbetades då samtliga intervjuer var genomförda, transkriberade samt när respondenterna godkänt sammanställningarna. Dock analyserades även materialet indirekt under intervjuprocessens gång då författarna tolkade respondenternas berättelser utifrån sin förförståelse och studiens tolkningsram. Detta påverkade i sin tur de
följdfrågor som författarna ställde till respondenterna. Dessa följdfrågor kan även anses öka reliabiliteten i studien genom att kvinnorna fick möjlighet att bekräfta eller rätta till de tolkningar som författarna gjorde (Patel & Davidson, 2003; Lindberg, 2007; Kvale, 1997).
Med intervjuguiden som stöd sökte författarna, under bearbetningen av materialet, efter mönster i respondenternas berättelser och materialet sorterades sedan in under rubriker i separata dokument i dataprogrammet Microsoft Word. De slutgiltiga rubriker som används redovisas under studiens resultat- och analysavsnitt. I det transkriberade materialet fanns även fakta som författarna valde att inte använda sig av. Dessa bedömningar gjordes då författarna ansåg att informationen var utanför studiens ämnesfokus, samt i vissa fall där respondenternas identitet inte kunde skyddas (Patel & Davidson, 2003; Kvale, 1997).
De material som sorterats granskades sedan under respektive rubrik för att till slut sammanställas till ett samlat dokument. Citat valdes även ut då de ansågs förtydliga resultatet. Citaten ger även en tydligare bild över kvinnornas egna upplevelser och tankar samt stärker tillförlitligheten i resultaten. Författarna strävade efter att hitta en balas i användandet av citat i förhållande till den övriga texten. Detta då för mycket citat skulle ge begränsat utrymme för författarnas analyser (Patel & Davidson, 2003).
Då det är av vikt att analysen inleds snart efter det att intervjuerna genomfördes, detta för att uppnå en högre kvalité på analysen, inleddes analysprocessen endast någon dag efter den senast genomförda intervjun (Patel & Davidson, 2003). Enligt Kvale (1997) ska forskaren analysera materialet genom att: ”[…] beskriva och tolka de teman som förekommer i intervjupersonens livsvärld” (a.a. s.170). I denna studie kan det anses att detta faktum tagits i beaktning då författarna beskriver viktiga aspekter från kvinnornas uppväxt och vuxenliv som är relaterade till förälderns missbruk och missbrukets påverkan. Dessa redogörs för under tidigare nämnda rubriker i resultat- och analysavsnittet. Tolkningen av kvalitativa resultat görs utifrån en teoretisk grund och i denna studie har författarna tolkat resultatet från intervjuerna utifrån studiens tolkningsram. Tolkningsramen innehåller tidigare forskning, både nationell och internationell, som behandlar hur en förälders missbruk påverkar barnet i familjen under dess uppväxt och senare under vuxenlivet. Tolkningsramen innehåller även hur föräldraskapet kan bli påverkat av det egna, eller partnerns, missbruk. Författarna har även valt att analysera resultatet utifrån systemteori då denna anses kunna ge en förklaringsaspekt till situationen för familjer där en förälder missbrukar alkohol. Exempelvis belyses begrepp så som rollkonflikter, systemets påverkan på individen, jämvikt samt stödsystem. Andra teorier kunde ha används men författarna valde att begränsa sig till systemteorin då denna kan anses vara relevant (SOU, 1994; Wallén, 2002).
Validitet och reliabilitet
För att genomföra en undersökning bör forskaren vara medveten om att undersökningen verkligen sker inom det avsedda området, detta i syfte att uppnå god validitet (Patel & Davidson, 1994). Forskaren ska endast undersöka det denne avser att mäta och ”detta tillgodoses genom tydliga definitioner av begreppen, en klar uppfattning av bakgrundsfaktorer och orsak-verkan- relationer genom noggrann experimentplanering” (Wallén, 2002, s. 67). Validiteten i denna studie kan anses relativt hög då författarna har undersökt det de avsett, dock kan det brista i att intervjuerna inte genomfördes enligt planering. Däremot anser författarna att de trots detta fått svar på de frågor som ansetts nödvändiga för att ha möjlighet att besvara studiens syfte.
En undersöknings reliabilitet beror på om undersökningen sker på ett tillförlitligt sätt (Patel & Davidson, 1994) och Wallén (2002) menar att reliabiliteten är beroende på om mätningen som utförs går att upprepa. Då det gäller levande varelser går det inte alltid att upprepa mätningen, dels på grund av att de kan ha lärt sig nya saker men även på grund av att de kan ha blivit utsatt för påverkan av något slag. Reliabiliteten är beroende av ett pålitligt
mätinstrument som ska ge samma resultat vid upprepning, det vill säga om mätobjektet är stabilt (Wallén, 2002). I den kvalitativa forskningsprocessen sätts dock inte reliabiliteten i centrum då forskaren inte är ute efter att uppnå generaliserbara resultat (Holme & Solvang, 1997). Reliabiliteten i denna studie kan anses relativt låg då det inte går att fastställa att respondenterna skulle ge samma svar om intervjuguiden användes vid ett annat tillfälle. Detta på grund av att författarna ställde följdfrågor utifrån respondenternas berättelser och dessa följdfrågor finns inte redovisade då de formulerades under intervjuernas gång. Reliabiliteten kan även anses vara beroende av situationen och i hur stor utsträckning respondenten känner förtroende att öppet delge författaren sina upplevelser.
Kritik av metodval
Denna studie är främst en retrospektiv studie som till stor del baseras på respondenternas minnesbilder. Problemet med detta, då det i dessa fall gått relativt lång tid sedan händelserna utspelade sig, kan vara att minnena riskerar att förändras. Ytterligare ett problem är det faktum att vissa bilder kan vara starkare hos individen än andra, något som kanske resulterar i att andra minnen kommer i skymundan. Därigenom riskerar helhetsbilden att bli fragmentarisk.
Under arbetets gång insåg författarna att urvalskriterierna borde ha varit tydligare definierade då respondenternas uppväxtmiljö skilde sig åt, exempelvis könet på den missbrukande föräldern. Detta visade sig senare problematiskt vid analysen då författarna exempelvis lättare kunde identifiera mönster och likheter hos respondenterna som växt upp i en familj där pappan var missbrukare. Då endast en av respondenterna växte upp med en mamma som missbrukade är det svårt att spekulera i huruvida hennes upplevelser är specifika för just henne eller om andra kvinnor som växt upp i liknande situation påverkats på samma sätt. En annan faktor som också kan ha påverkat resultaten var att inte samtliga respondenter levde med både en missbrukande samt en nykter förälder under hela uppväxtperioden, något som ytterligare försvårande analysen.
Tolkningsram
Följande avsnitt består av en tolkningsram innehållande dels tidigare forskning och dels systemteori. Från den tidigare forskningen redovisas risk- och skyddsfaktorer, uppväxtvillkor för barn till alkoholmissbrukare samt uppväxtens påverkan på individen i vuxen ålder.
Riskfaktorer
Enligt Lagerberg och Sundelin (2005) finns det ett flertal risker som kan inverka negativt på ett barns utveckling och dess välmående. Hur pass stor inverkan en risk har på barnet är beroende på ett flertal faktorer så som barnets kön och psykiska hälsa. Författarna refererar till Goodyer (1995) som menar att det även är av betydelse var barnet är i utvecklingen samt hur gammalt barnet är. Enligt Lagerberg och Sundelin (2005) är barnet extra utsatt om denne utsätts för flera risker. Ett barn kan även lida av tidigare påfrestningar men uttrycka detta först långt senare, dessa risker kan då betraktas som dolda eller vilande. Den senare typen av risker kategoriseras under namnet latenta effekter och då barnet utsätts för flera risker är det en tröskeleffekt.
Lagerberg och Sundelin (2005) menar att risker kan hänföras till barnet själv, dennes föräldrar, omgivningen eller familjen som helhet. En av de risker som kan hänföras till föräldrar är missbruk. Barn är som mest utsatta i de fall då båda föräldrarna missbrukar, men även då enbart ena föräldern missbrukar finns det risker för barnets hälsa och utveckling. Hur ett barn påverkas av att föräldern missbrukar beror delvis på om det är pappan eller mamman
som missbrukar. Författarna refererar vidare till en studie av Nylander (1960) som undersökte barn, fyra till tolv år, i familjer där pappan missbrukade. I studien framkom bland annat att barnen hade fler psykiska och psykosomatiska besvär än barnen i kontrollgruppen. Huruvida det var fler barn än ett i familjen spelade också roll då de barn som hade syskon uppvisade färre psykiska symtom. Även mammans psykiska hälsa var av stor vikt då det förelåg en större risk att döttrarna skulle få psykiska besvär om mamman hade det. Försummelse var en annan viktig faktor i de fall där pappan missbrukade då dessa barn bland annat hade mindre kontakt med barnavårdcentralen. Lagerberg och Sundelin (2005) hänvisar även till Rydelius (1981) som följde upp Nylanders (1960) studie när barnen blivit vuxna. Uppföljningen visade bland annat att det var en högre andel av pojkarna än av kontrollpojkarna som exempelvis hade utvecklat ett eget missbruk, använt sig av våld, försökt ta sitt eget liv eller fått fängelsestraff. Bland flickorna var det en högre andel än kontrollflickorna som exempelvis utvecklat ett eget missbruk, försökt ta sitt eget liv eller sökt hjälp för psykiska problem.
Om det är mamman i familjen som missbrukar, och även gjorde det under graviditeten, menar Lagerberg och Sundelin (2005) att barnet är utsatt för risker som kan påverka dess fysiska hälsa och utveckling. Exempelvis är det vanligt att barn till missbrukande mammor föds för tidigt, väger mindre samt är kortare än andra barn. Författarna refererar till Steinhausen (1995) som menar att det inte alltid krävs ett kraftigt missbruk av mamman för att barnet ska ta skada. Även om mamman dricker en mindre mängd alkohol per vecka under graviditeten kan detta resultera i att barnets utveckling påverkas negativt.
Lagerberg och Sundelin (2005) refererar vidare till Steinhausen (1995) som menar att barn till missbrukare generellt sett löper högre risk än andra att drabbas psykiskt och psykosomatiskt. Exempelvis är ångest och sömnproblem vanligt förekommande. Barnen lever även ofta i en hemmiljö präglad av konflikter, dysfunktionell kommunikation och mindre sammanhållning än familjer utan missbruksproblematik. Även Mylant, Ide, Cuevas och Meehan (2002) belyser psykiska problem och risk för självmord. De menar vidare att barn till missbrukare även löper högre risk att bli gravida under tonåren. Detta visade sig även i en studie av Kitaj och Frost (1995) där flera av de kvinnliga respondenterna, som var vuxna barn till missbrukande fäder, bland annat uppgav att de gjort självmordsförsök, haft ätstörningar, depressioner samt utvecklat egen alkoholism.
Skyddsfaktorer
Det är inte alla barn till missbrukande föräldrar som får psykiska, fysiska, sociala eller beteendemässiga problem. Dock är det flera faktorer som kan samverka och detta är något att vara uppmärksam på (Lagerberg & Sundelin, 2005).
Huvudpoängen är i så fall att missbrukets effekter måste studeras i ljuset av andra försvårande omständigheter som kan finnas i familjerna, t.ex. konflikter. Det förefaller rimligt att familjer där konfliktnivån är låg och omsorgen om barnen god kan erbjuda acceptabla uppväxtvillkor även om där förekommer alkoholmissbruk (Lagerberg & Sundelin, 2005, s. 163).
Att det är låg konfliktnivå i familjen och att barnen får bra omsorg är två typer av skyddsfaktorer. Skyddsfaktorer är ett begrepp som förekommer i samband med riskfaktorer och innebär att den negativa effekten av riskfaktorn minskar om det samtidigt finns en eller flera skyddsfaktorer. Vilken eller vilka faktorer som verkar skyddande för en individ är beroende på den specifika individens behov. De barn som är extra utsatta kan gynnas av skyddsfaktorer som kanske inte är av lika stor betydelse för andra barn (Lagerberg & Sundelin, 2005).
Enligt Lagerberg och Sundelin (2005) finns det olika typer av skyddsfaktorer som kan härledas till exempelvis barnet, föräldrarna, det sociala nätverket och det omgivande samhället. Författarna refererar till Masten och Coatsworth (1995) som menar att det bland annat kan fungera som en skyddsfaktor om barnet får god omvårdad från mamman, om familjen har en bra ekonomi och tillhör en högre socialgrupp. Lagerberg och Sundelin (2005) hänvisar vidare till Garmezy (1987) som menar attandra faktorer som kan vara av vikt är om barnet har tillgång till stödjande vuxna utanför familjen samt om barnet självt har gynnande personlighetsdrag, så som samarbetsförmåga. Barnets motståndskraft är också av vikt. Med motståndskraft menas: ”[…] ett sätt att tänka […] som främjar individens känsla av optimism, hopp, sammanhang och kontroll” (Lagerberg & Sundelin, 2005, s. 217). Tidigare forskning har även visat att skolan är en viktig skyddsfaktor och att de barn som visat sig motståndskraftiga tyckt om att gå i skolan (Mylant et al., 2002). Dock är motståndskraft ingen garanti för att inte ta skada av olika påfrestningar och risker. Ytterligare ett viktigt begrepp är barnets kontrollplacering. Känner barnet att det själv kan påverka sitt liv har barnet en intern kontrollplacering vilket anses som positivt för barnets hälsa. Mindre positivt är om barnet har en extern kontrollplacering vilket innebär att barnet känner att det inte är det självt som har kraften att påverka sitt eget liv (Lagerberg & Sundelin, 2005).
Lagerberg och Sundelin (2005) refererar till Fields och Prinz (1997) som menar att det är av vikt hur barnet hanterar problem, svåra situationer och stress. Detta då det påverkar dess hälsa och välmående. Denna hantering kallas för coping det finns huvudsak tre olika copingmodeller. En modell innebär att barnet antingen försöker lösa det aktuella problemet genom en problemfokuserad strategi eller hantera sina känslor genom en känslofokuserad strategi. En annan modell innefattar att barnet genom primär kontroll försöker anpassa förhållandet till sig självt eller genom sekundär kontroll anpassar sig självt till det aktuella förhållandet. Slutligen finns det en modell som innebär att barnet närmar sig problemet genom att exempelvis skaffa sig information kring det. Alternativt undviker barnet problemet genom olika strategier. Enligt Mylant et al. (2002) har många barn till alkoholister en svag problemlösnings- och copingförmåga. Detta kan resultera i att de istället är mer passiva och även detta kan visa sig genom exempelvis ätstörningar, eget missbruk eller självmord. Ofta hjälper terapi dessa individer att angripa problem mer aktivt. Dock är det sällan barn till alkoholister får professionell hjälp och stöd då det ofta krävs att föräldern får hjälp för att någon även ska uppmärksamma att barnet tar skada av förälderns missbruk och därför också behöver hjälp.
Uppväxtvillkor för barn till alkoholmissbrukare
I en familj med missbruksproblematik finns det tysta livsregler som barnen accepterar, dels av lojalitet men även på grund av skamkänslor. En tyst regel är att inte tala om problemet och barnen lär sig att ljuga för omgivningen för att undvika skammen. Det så kallade normala familjelivet blir fyllt av lögner och bortförklaringar. Det är inte bara gentemot omvärlden som problemet tystas ner utan det talas inte heller om hemligheten inom familjen. Syskon förhindras att tala med varandra på grund av lojalitet till sina föräldrar och hemligheten är störst i de familjer som lever med ett dolt missbruk (SoS, 1993). Många barn som växer upp under missbruksproblematiska förhållanden känner sig ensamma och tror inte att någon vare sig kan eller vill förstå dem. Många tror även att de bär skulden till förälderns missbruk, att de varit så olydiga att föräldern måste dricka (Alkoholkommittén, 2004). Familjehemligheten medför en lojalitet som innebär att alla förnekar missbruket. Dock är lojaliteten även en av de få saker som håller samman familjen (Hägertz, 1992 refererad i SoS, 1993). Enligt CASA (2005) känner barnen ofta en stor oro för sin hemsituation: ”Family members of substanse abusers often live in constant fear that their fragile environment could collapse” (a.a. s. 15).
Missbruksfamiljer tenderar i hög grad att isolera sig från andra familjer då missbrukaren ofta saknar emotionella anknytningar till andra människor. Detta leder till att barnen får svårt att veta hur ett vanligt familjeliv ser ut, de anar att deras familj är annorlunda men förstår inte på vilket sätt (SoS, 1993). Det som är normalt i barnets värld kan i andras ögon te sig både avvikande och egendomligt (Woititz, 2002). Isoleringen drabbar även barnen på andra sätt. Dels är de ofta hemma för att se till att inget händer föräldrarna och dels påverkar det deras kamratrelationer. På grund av rädsla för hur hemmet ser ut, eller på grund av osäkerhet om den missbrukande föräldern är påverkad, tar barnen sällan med sig kamrater hem. Följderna av denna isolering blir att barnets hemförhållanden blir ett mysterium för andra och barnet målar ofta upp en förskönad bild av sin familjesituation. Denna omskrivning av verkligheten kan benämnas som en överlevnadsstrategi och är en viktig del i barnets sätt att hantera en nästintill outhärdlig tillvaro (Christensen 1988 refererad i SoS, 1993).
En annan livsregel är att inte lita på någon. Då barnen ofta blir svikna av sina föräldrar får de även ofta problem med att lita på andra vuxna. De upprepade besvikelser som barnet får utstå kan det tillslut medföra att de varken känner förväntan eller utrycker någon önskan. Följderna av att inte lita på någon är att tilliten skadas, och förmågan att känna tillit är grundvalen i barnets utveckling. Då föräldern dricker alkohol förändras dennes personlighet och under alkoholpåverkan blir känsloyttringarna vidare. Ett beteende som ena stunden belönas kan vid ett senare tillfälle bestraffas och denna nyckfullhet medför att barnets förmåga till tillit skadas på djupet (SoS, 1993). Den press som det innebär att alltid vara på sin vakt innebär att barnet många gånger glömmer bort att tillgodose sina egna behov. Även den nyktra föräldern kan få problem med att tillgodose både sina egna och barnens behov. Detta leder till barnen ofta blir desillusionerade då de förväntar sig mer stöd från den nyktra föräldern (Alkoholkommittén, 2004).
Ytterligare en livsregel är att inte känna efter. Då det finns mycket att vara ledsen över blir barnet i alkoholistfamiljen duktig på att dölja sina känslor och att finna nya sätt att hantera vardagen. Barnet i alkoholistfamiljen begär inte något för sin egen skull och det har inte heller fått lära sig att det har rätt att säga nej till andras krav. Då barnet ständigt undertrycker sina känslor blir detta ett livsmönster (SoS, 1993).
Konflikt och oförutsägbarhet är två andra utmärkande drag för missbruksfamiljen. Konflikten behöver inte nödvändigtvis enbart vara fysiskt våldsam eller verbal utan den kan även yttra sig i nervositet över att något faktiskt kan hända. Exempelvis tror ofta barnen att de är orsaken till att föräldrarna bråkar och på så sätt blir de ändå involverade. Dessa konflikter kan leda till en fysisk och psykisk påverkan hos barnen oavsett om de är direkt inblandade i konflikten eller om de drabbas av följderna. Oförutsägbarheten som även den präglar vardagen för ett barn som lever i en familj med missbruk yttrar sig på olika sätt. Det är den vuxnes psykiska mående som bestämmer hur barnet ska uppföra sig och det är omöjligt för barnet att förutsäga vilket beteende som belönas eller bestraffas för stunden. Barnets energi läggs således på att försöka avgöra vad som är godtagligt för stunden (Haugland et al., 1987 refererad i SoS, 1993). SoS (1993) refererar till Rothe (1983) som menar att barnet använder sig av ”[…] ett så kallat kameleontliknande beteende, där det alltid tar färg efter omgivningen” (a.a. s. 13). Då vardagen ständigt är präglad av oförutsägbarhet och fylld av konflikter kan barnets samvete, det vill säga känslan om rätt eller fel, bli påverkat (SoS, 1993).
En del barn försöker dölja de problem som finns hemma genom att vara väldigt duktiga i skolan. Dock finns det även barn som reagerar tvärtemot och då får en problematisk skolgång. Även om barnet presterar bra i skolan är det vanligt att denne får klara sig utan stöd och hjälp från föräldrarna då många av dessa föräldrar brister i att ge hjälp och uppmuntran till sina barn (CASA, 2005).
Barndomen i en missbruksfamilj präglas av brister i omsorgen som bland annat kan yttra sig i otillräcklig tillsyn, att barnet inte är klätt på ett ordentligt sätt eller att barnet inte alltid får den mat det behöver (Haugland, Dundas & Hanses, 1984 refererad i SoS, 1993). Bristerna i omsorgen medför att barnet i missbruksfamiljen bland annat, i jämförelse med andra barn, i högre grad riskerar att råka ut för förgiftningsolyckor och ohälsa. Barn som växer upp i en miljö som är präglad av missbruk får även i många fall problem med sömnen, depressiva besvär och ångest (Bijur, Kurzon, Overpeck & Scheidt, 1992 refererad i SoS, 1993). Även Bengtson och Gavelin (2004) diskuterar denna aspekt och menar att då barnen ofta åsidosätter sina egna fysiska och psykiska behov är risken stor att de med tiden utvecklar både kroppsliga och psykosomatiska besvär.
Rolltagande
Förändring och oklarhet i familjerollerna är en annan aspekt på hur barnen påverkas att växa upp i en missbruksmiljö. Barnen tar ofta på sig delar av vuxenrollen och främst den omhändertagande funktionen där de tröstar och håller ett öga på föräldern så att denne exempelvis inte skadar sig. Barnen tar ofta ett stort ansvar gällande skötsel av hemmet och utför vuxensysslor så som att ta hand om småsyskon och matlagning. Denna omvända rollfördelning innebär att barnet inte får den omsorg det behöver från föräldern utan omsorgen riktas istället från barnet mot föräldern (SoS, 1993).
Barnen antar dessa roller för att dölja det verkliga problemet (Alkoholkommittén, 2004) och SoS (1993) menar att dessa roller är överlevnadsstrategier som bland annat används för att hålla undan känslor. Detta rolltagande växer till slut till ett livsmönster och det finns olika sorters lätt identifierbara roller varav två är typiska för flickor.
En av rollerna innebär att barnet tar på sig funktionen som ”Familjehjälte” och genom sin duktighet försöker barnet att dölja familjens problem. Att vara familjehjälte, en roll som i regel tillhör en flicka, innebär att barnet tar på sig en vuxenroll där det sköter om föräldrarna istället för att vara den som får omsorg. Trots att barnet anstränger sig hårt så lyckas det inte att förändra situationen. Detta bidrar till att barnet, då det känner sig otillräckligt, blir osäkert och utvecklar en låg självkänsla. Som vuxen har hon ofta uppfattningen att hon är otillräcklig och Familjehjälten bär även med sig känslor av skuld (SoS, 1993).
En annan roll som barnet i missbruksfamiljen kan ta på sig är ”Väggblomman”. Väggblomman är det tysta, blyga och snälla barnet som nästan glöms bort eftersom det alltid drar sig undan. Väggblomman är en observatör som är medveten om allt som sker i familjen och genom sin foglighet ser hon till att det inte uppstår några ytterligare problem. Väggblomman är som regel en flicka men ibland kan även pojkar anta denna roll. Den svaga identiteten samt starka viljan att vara till lags medför att barnet ofta blir utnyttjat och detta faktum gäller oavsett kön (SoS, 1993).
Dessa roller måste brytas och barnet måste finna nya, mindre nedbrytande överlevnadsstrategier och Sos (1993) refererar till Christensen (1991) som menar att:
Familjehjälten behöver höra att hon duger fast hon inte hjälper till i alla lägen. […] Visa Väggblomman att hon är sedd och att du är glad för att hon finns där. Tvinga inte in Väggblomman i en gemenskap, för det klarar hon oftast inte. Om de vill bli sedda kanske de vågar ta egna initiativ […] (a.a. s.10).
Förälderns missbruks påverkan på tonåringen
De lite äldre barnen känner sig ofta ensamma och övergivna då de inser att den missbrukande föräldern väljer flaskan före dem (Bengtsson & Gavelin, 2004) och flykt är en typ av överlevnadsstrategi som i synnerhet märks bland dessa barn (Konrádsdóttir, 1992 refererad i SoS, 1993). De lite äldre barnen tenderar att isolera sig från resten av familjen. Detta kan innebära att barnet exempelvis ägnar mycken tid åt olika fritidsaktiviteter eller att det ofta
stänger in sig på sitt rum för att slippa påfrestningarna från familjen. Vissa av de barn som inte umgås med kamrater i hemmet ersätter ibland sin egen familj med en kamrats och mer eller mindre flyttar in hos dem. Denna strävan efter en ny familj kan kortsiktigt innebära en avlastning men på lång sikt kan det innebära problem. När kamraterna växer upp och skaffar sig ett liv utanför den egna familjen innebär detta att barnet, som haft kamratens familj som en ersättningsfamilj, står utan nära relationer då det tagit avstånd från sin egen familj (SoS, 1993).
Många utvecklar ett eget missbruk under tonåren, även då de försäkrat sig om att inte någonsin bli som föräldrarna (SOU, 1994). En bidragande orsak till detta menar CASA (2005) kan vara att missbruk delvis är ärftligt. Användandet av alkohol börjar dessutom tidigare hos dem som har en missbrukande förälder. Vidare menar CASA (2005) att:
COAs [children of alcoholics, författarnas anmärkning] have more positive beliefs and expectations than non-COAs about the effects of alcohol and experience increased feelings of pleasure and relaxation, decreased muscle tension and decreased feelings of intoxication at the same blood alcohol level as non-COAs (a.a. s. 13).
Även Mylant et al. (2002) belyser barnens positiva förväntningar av alkohol: ”[…] COAs often identify with only the positive effects of alcohol use […] thereby increasing their risk for excessive drinking” (a.a. s. 62).
Missbrukets påverkan på föräldraskapet
I barnfamiljen måste föräldraskapet anpassas och förändras över tid för att samspelet med det växande barnet ska fungera. I en familj med missbruksproblematik störs samspelet mellan barn och föräldrar och förmågan att utvecklas i föräldraskapet påverkas. Detta oavsett om det är en eller båda av föräldrarna som missbrukar och oavsett om missbruket sker periodvis eller i samband med psykiska problem (SOU, 1994). Missbruket jämställs med ”[…] att ’ha en påse’ över huvudet som hindrar föräldern att ’se’ och samspela med barnet” (SOU, 1994, s. 33). Individer som missbrukar blir som regel nästan likgiltiga för andras känslor samtidigt som de blir hyperkänsliga för egen del. Oftast uppvisar de självömkan och skyller sitt missbruk på att det inte finns någon som förstår hur de mår och detta rättfärdigar i förlängningen alkoholkonsumtionen (Ditzler & Ditzler, 1987).
Då den missbrukande föräldern är nykter drabbas denne i många fall av skuldkänslor som ibland resulterar i att denne även i nyktert tillstånd undviker att ”se” barnet och ibland utmynnar skuldkänslorna i aggressivitet och fysiskt våld. Missbruket påverkar även den nyktra partens förmåga till föräldraskap, delvis på grund av förnekelsen som bidrar till en oförmåga att tillgodose barnens behov. Då många föräldrar i familjer med missbruksproblematik i sin tur växt upp under liknande förhållanden saknar dessa ofta referensramar för hur ett bra föräldraskap ska te sig (SOU, 1994). Ytterligare något som kan orsakas av missbruket är medberoende. Familjemedlemmarna blir då beroende av missbrukaren vilket tar sig uttryck i att denne exempelvis försvarar missbrukaren och förnekar förekomsten av missbruket. Om det är den nyktra föräldern som är medberoende kan detta påverka barnen i familjen negativt, bland annat kan det normalisera förekomsten av missbruk för barnen (CASA, 2005).
Något som visat sig vara avgörande för barnets välbefinnande är vem av föräldrarna som missbrukar. Forskning har påvisat att om mamman missbrukar är risken stor att hon är ensam vårdnadshavare då få nyktra män stannar kvar hos en kvinna som missbrukar. Följden blir, då kvinnan i de flesta fall har vårdnaden om barnet, att det blir utlämnat till en missbrukande förälder. Barnet får i dessa fall som regel ta ett stort ansvar för hemmet och
risken för vanvård ökar markant. Vid omvänt förhållande, där det är pappan i familjen som missbrukar, stannar ofta mamman kvar i förhållandet men trots att hon inte har ett eget missbruk far barnen illa. Mamman får i dessa fall oftast ta hela ansvaret över hem och familj och detta leder inte sällan till att hon inte orkar finnas till för barnen på ett adekvat sätt (Bengtsson & Gavelin, 2004).
Vuxna barn till alkoholister
Vuxna barn till alkoholister verkar i många fall ha klarat sin barndom bra men många får ändå bestående problem med bland annat obearbetade känslor (SOU, 1994). Många vuxna barn till alkoholister har låg självkänsla och dömer sig själva hårt, något som bottnar i att de i barndomen sällan fick positiv respons på saker de utförde. I vissa fall är det även barnet som fått skulden för förälderns drickande (Woititz, 2002). Då de ständigt blir svikna får de som vuxna även svårt med tillit, både i nära och tillfälliga relationer, och ett vuxet barn till en alkoholist har ofta svårt att utrycka känslor (SoS, 1993). Att växa upp i en familj med missbruksproblematik innebär således att förmågan att knyta nära relationer till andra skadas och resultatet av detta kan bli att de får svårt med sociala kontakter. De förväntar sig att bli svikna (Woititz, 2002). I en studie av Kitaj och Frost (1995) som undersökte kvinnor som växt upp i en familj med missbruksproblematik framkom att flertalet kände känslor av skuld, ensamhet och osäkerhet i vuxen ålder.
Att vuxna barn till alkoholister själva utvecklar ett missbruk kan även förklaras av att de som barn blivit medberoende genom att de sällan blivit respekterade, sällan fått sina behov tillgodosedda eller att de blivit utsatta för psykiska och/eller fysiska övergrepp. Medberoendet grundas således i barndomen och följderna leder inte sällan till att relationsproblemen fortsätter även i vuxen ålder (SOU, 1994). Det är vanligt att barn till alkoholister flyttar hemifrån tidigare än andra barn för att komma ifrån den svåra hemsituation som missbruket bidragit till. Det är även vanligt att de gifter sig tidigt. Dock blir inte sällan även dessa äktenskap dysfunktionella, bland annat då det i den nya familjen ofta förekommer missbruk hos någon eller båda av makarna (CASA, 2005). Även SOU (1994) betonar att många som växter upp under alkoholproblematiska förhållanden även som vuxna lever ihop med alkoholmissbrukare. Detta kan, enligt Woititz (2002), bero på att de inte har någon erfarenhet av vad som är att betrakta som ett sedvanligt familjeliv och därigenom har de inga ”normala” referensramar den dag då de själva ska bilda familj. Bengtsson och Gavelin (2004) menar att relationssvårigheterna bland annat är en produkt av den känslomässiga isolering de upplevde som barn och detta gäller inte bara i nära familjära relationer utan även i andra sammanhang.
Många vuxna barn till alkoholister arbetar inom vården, något som grundar sig i deras tidiga förmåga att vårda och ta ansvar över sin familj. Yrkesvalet kan även bottna i en önskan att ge andra den vård som de själva har saknat. Detta yrkesval som många gör är inte helt problemfritt och individen bör själv bearbeta sina upplevelser innan denne kan försöka hjälpa andra. Detta då det annars finns en risk att de inte ser helt klart på vårdtagarens situation utan istället färgas av sin egen förförståelse (Bengtsson & Gavelin, 2004).
Vuxna barn till alkoholister kan även ha svårt att hålla sig till sanningen i olika situationer. Att inte tala sanning blir en vana som används för att göra livet lättare, något som de lärt sig som barn, exempelvis lögnerna kring familjehemligheten (Woititz, 2002). Följden av att tala med någon utomstående innebär illojalitet mot dem som står närmast, det vill säga föräldrar och syskon, och denna känsla av ensamhet är något som vuxna barn till alkoholister ofta talar om (SoS, 1993).
Undersökningar har visat att barn som tidigt i livet blir utsatt för missbruksproblematik förstärker sin förmåga till psykisk förnekelse. Människan använder sig av förnekelse vid förhållanden som innebär stor psykisk stress eller när hon inte förstår saker och ting som sker runt henne (SoS, 1993). Om en individs beteende ofta kännetecknas av förnekelse innebär det
många gånger att denne i tidig ålder haft behov av att förneka tillvaron och detta beteende var ”[…] så nödvändigt att vederbörande har hållit fast vid den först utvecklade formen av psykiskt försvar” (SoS, 1993, s.18). Förnekelsen innebär att de traumatiska händelserna förlorar sin giltighet, de har överhuvudtaget inte skett. I förlängningen innebär detta att de obearbetade upplevelserna inte blir bekräftade av andra och genom detta blir inte heller traumat bekräftat som verklighet (Hansen, 1990 i SoS, 1993). Sårbarheten hos det vuxna barnet till en alkoholist är på samma nivå som ett litet barns men dessa uppväxtförhållanden innebär också att barnet får resurser som vuxen. Om individen försonar sig med, samt medvetandegör den dysfunktionella uppväxten, ökar chansen att förstå sina egna reaktioner och se samband mellan barndom och vuxenliv (Bengtsson & Gavelin, 2004).
Trots att uppväxten varit dysfunktionell klarar sig vissa bra och det är avgörande om de får hjälp att bearbeta sina, ofta traumatiska, upplevelser (SoS, 1993). Vikten av terapi för kvinnor som växt upp i en familj med missbruksproblematik belyser Kitaj och Frosts (1995) studie:
A striking finding was that the large majority of these women […] indicated their own experience with psychotherapy changed the way they take care of themselves. […] This finding provides strong support for the thesis that therapeutic intervention in adulthood is an invaluable tool for reversing the effects of potentially damaging early experiences (a.a. s.65).
Även stödgrupper visade sig vara en bra hjälp för dessa kvinnor (Kitaj & Frost, 1995). Dock föreligger det svårigheter med detta då de inte är vana att tala om familjehemligheten (SoS, 1993).
Systemteori
Det finns olika förklaringsmodeller som används för att förstå alkoholistfamiljen. En av dem är teorin om familjen som ett system, där den centrala punkten är missbrukets funktion som upprätthållare av familjesystemets jämvikt (SOU, 1994). Payne (2002) refererar till Bertalanffys (1968) generella systemteori som har sin grund inom biologin. Enligt denna är allt en del av ett system som i sin tur står i relation till andra system. Enligt Lundsbye et al. (2005) är denna teori väl användbar inom det sociala arbetet då individen ingår i ett familjesystem som i sin tur står i relation till andra system, så som olika sociala nätverk. I familjesystemet finns även flera subsystem, exempelvis syskon- och föräldrasubsystem. Subsystemen har olika funktion inom familjesystemet. Exempelvis lär sig barn att samspela med jämnåriga genom syskonsubsystemet och deras socialisation in i samhället sker med hjälp av föräldrasubsystemet. Familjemedlemmarna har även olika roller inom familjesystemet. Var och en har ett flertal roller, exempelvis kan en individ bland annat ha en formell familjeroll som mamma samt en förvärvad roll som tröstare i familjen. Det är av vikt att alla i familjen definierar rollerna, exempelvis mammarollen, lika och tillskriver rollen liknande innebörd för att det inte ska uppstå problem. Det kan även orsaka problem om det är svårt för individen att förena olika roller, detta gör att det kan uppstå en så kallad rollkonflikt.
Det finns vissa centrala begrepp och aspekter inom systemteorin vad gäller systemens funktioner. Ett begrepp är systemets homeostas vilket innebär att systemet strävar efter att upprätthålla jämvikt inom systemet. Systemteorin anser även att systemets helhet är mer än summan av delarna. Ytterligare en central aspekt är delarna ständigt påverkar och påverkas av de andra delarna inom systemet. Kopplat till familjen som system genomgår familjemedlemmarna, som är delar av familjesystemet, samma process, det vill säga att familjemedlemmen påverkar och påverkas av de andra familjemedlemmarna (Payne, 2002). Ett system är mer påverkat av ett överordnat system än vad systemet självt kan påverka det
överordnade systemet: ”Analogt kommer alltså förändringar i familjesystemet påverka individen mer än vad förändringar inom den enskilda familjemedlemmen påverkar familjen” (Lundsbye et al., 2005, s. 73).
För att lösa problem i en familj är det inte gynnsamt att söka efter orsak-verkan samband. Detta då ett flertal faktorer kan göra att ett problem uppstår och vidmaktshålls. Det är heller inte fruktsamt att försöka identifiera någon i familjen som den som orsakar problemet eftersom alla i familjen påverkar situationen, problemet tar då formen av en process. Problemet finns mellan familjemedlemmarna (Lundsbye et al., 2005).
Som tidigare nämnt är en av systemets huvudfunktioner att behålla jämvikten inom systemet, detta även om jämvikten innebär att familjesystemet vidmakthåller en negativ struktur med dysfunktionella familjemönster. Systemet har egna gränser för hur mycket förändring det accepterar från en familjemedlem. Detta kan liknas vid en termostat vilken gör att familjesystemet är självreglerande. Gränserna kan exempelvis bestå i olika regler inom familjen. Dessa regler kan antingen vara öppet bestämda inom familjen men även outtalade, exempelvis vilka känslor som får uttryckas öppet. Det finns även regler kring reglerna, så kallade metaregler. Samtliga regler är av stor vikt för systemet och utgör en social kontroll då de styrs av familjens normer (Lundsbye et al., 2005).
Det finns även andra sätt för familjesystemet att behålla sin jämvikt, varav konstanta termostatfunktioner är ett sätt. Detta begrepp innefattar bland annat myter inom familjen som aldrig får ifrågasättas av någon familjemedlem eftersom detta skulle vara destruktivt för systemet. Andra konstanta termostatfunktioner kan vara att alla i familjen vet om något som kan skada systemet vilket gör att de inte låtsas om det. En familjemedlem kan även bli fysiskt eller psykiskt sjuk som en konsekvens av att kunna skydda systemets jämvikt från att rubbas (Lundsbye et al., 2005).
Ett annat sätt för systemet att upprätthålla sin jämvikt är genom reaktiva termostatfunktioner. Även här finns ett flertal sätt. Det kan exempelvis vara sanktioner av skilda slag, både formella och informella, som tillämpas då någon av familjens regler brutits. Det kan även vara att en familjemedlem tar på sig rollen som syndabock för att skydda systemets jämvikt. De olika termostatfunktioner som finns inom familjesystemet tillämpas främst för de effekter de får på systemet, som i sin tur bidrar till en bibehållen jämvikt, och inte på grund av den utlösande faktorn (Lundsbye et al., 2005).
En individ är en del av ett flertal olika system och Payne (2002) menar att individen är beroende av dessa system för dennes välmående. De menar vidare att det finns tre olika typer av system som kan hjälpa och stödja individen: informella system, vilka bland annat innefattar familj och arbetskamrater; formella system så som myndigheter; samt sociala system, här ingår institutioner så som skolor. Trots att dessa system finns till för att hjälpa individen är det inte alltid denne kan dra nytta av hjälpen. Exempelvis kan individen sakna viktiga system, så som släktsystemet, individen kan även vara ovetande om att vissa system finns att få hjälp av eller vad hjälpen kan få för konsekvenser. Payne (2002) ger ett exempel: ”Barn som misshandlas av sina föräldrar kanske inte vet vart de ska vända sig för att få hjälp eller är rädda för att en kontakt med polisen eller socialtjänsten ska innebära att de måste flytta från föräldrarna […]” (a.a. s. 198).
Resultat och analys
För att ge en överblick över kvinnornas bakgrund redovisas nedan en kort redogörelse för varje respondents familjesituation under uppväxten. Därefter redogörs för samt analyseras studiens resultat utifrån syfte och frågeställningar.
