Mäns upplevelser av hur ett alkohol- och/eller narkotikaberoende påverkar deras aktivitetsutförande : - En kvalitativ studie

Mäns upplevelser av hur

ett alkohol- och/eller

narkotikaberoende

påverkar deras

aktivitetsutförande

HUVUDOMRÅDE: Arbetsterapi

FÖRFATTARE: Imonida Gjikokaj och Matilda Modin HANDLEDARE: Christina Ekelund

JÖNKÖPING 2017 Juni

Sammanfattning

Bakgrund: Individer med ett beroende upplever fysiska och psykosociala problem vilket gör att deras aktivitetsutförande blir bristande. Beroende och missbruk är ett betydande folkhälsoproblem med hög återfallsfrekvens. I dagsläget är det ca 90 % av personer med missbruk som hamnar i återfall inom det första året av återhämtning. Syfte: Syftet är att undersöka hur män i arbetsför ålder med narkotika och/eller alkoholberoende upplever sitt aktivitetsutförande i dagliga aktiviteter.

Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Åtta män i arbetsförålder intervjuades om upplevelsen av hur ett beroende påverkar deras aktivitetsutförande. Datamaterialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet redogjordes i 4 stycken

huvudkategorier: förändrade roller påverkar sociala aktiviteter, upplevelsen av att vardagliga aktiviteter omprioriteras, känslan av att bli begränsad i vardagssituationer och hälsan påverkar aktivitetsutförandet negativt. Under varje huvudkategori togs underkategorier ut som beskrev sammanfattningsvis innehållet från intervjuerna. Slutsats: Beroendet hade en stor påverkan på individens aktivitetsutförande. Det framkom att drogen blev den första prioriteringen i vardagen och styrde valet av aktiviteterna.

Nyckelord: Arbetsterapi, intervjustudie, beroendeproblematik, aktiviteter i vardagen

Summary

Titel: Men’s experiences of how alcohol and/or drug addiction affect their activity performance. A qualitative study.

Background: Individuals that suffers fromaddiction experience physical and psychosocial problem, which means that their activity performance becomes

inadequate. Addiction and abuse is a significant public health issues with a high rate of recurrence. At present, about 90% of people with an addiction ends up in relapse within the first year of recovery. Aim: The aim of this study was to investigate how men of working age with an addiction to drugs and / or alcohol experience their activity performance in the daily activities. Method: The study was conducted based on a qualitative method with semi structured interviews. Eight men in working age were interviewed about their experience of how addiction affects their activity performance. The data were analyzed using a qualitative content analysis. Results: The results were reported in 4 main categories: Changed roles affect social activities, The perception of everyday activities, The feeling of being restricted in everyday situations and Health impacting activity performance negatively. Under each main category, subcategories identified , describing different experiences of each main category. Conclusion: Addiction had a major impact on the individual’s activity performance. The interviewees found that the drug became the priority in everyday life and governed the choice of activities.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Syfte ... 4

Material och metod ... 5

Urval ... 5

Datainsamling ... 6

Databearbetning ... 6

Etiska överväganden ... 7

Resultat ... 7

Förändrade roller påverkar sociala aktiviteter ... 8

Familj och vänner drog sig undan ... 8

Isolering från omvärlden ... 8

Strävan efter att återfå förlorade roller ... 9

Vardagliga aktiviteter omprioriteras ... 9

Brist på engagemang i utförandet ... 9

Vardagen kretsar kring drogen ... 10

Begränsade i samhället ... 10

Begränsningar i den fysiska miljön ... 11

Känslan av ett utanförskap ... 11

Hälsan påverkar aktivitetsutförandet negativ ... 11

Psykiska påverkan ... 12 Fysisk påverkan ... 12

Diskussion ... 13

Slutsatser ... 17

Bilagor ... 20

Bilaga 1: Informationsbrev till deltagarna ... 20

Bilaga 2: Informationsbrev till personal ... 22

Bilaga 3: Informationsbrev till enhetschef ... 24

1

Inledning

Individer med ett beroende upplever fysiska och psykosociala problem vilket gör att deras aktivitetsutförande blir bristande (Martin, Biven & Boisvert, 2008). I Sverige idag finns det över en miljon människor med ett riskbruk, missbruk eller ett beroende av alkohol eller narkotika (Johnson, Richert & Svensson, 2017). Det är betydligt fler män än kvinnor som konsumerar alkohol och narkotika enligt Centralförbundet för alkohol - och narkotikaupplysning (2017). Beroende och missbruk är ett betydande folkhälsoproblem med hög återfallsfrekvens. I dagsläget är det ca 90 % av personer med missbruk som hamnar i återfall inom det första året av återhämtning (Wasmuth, Crabtree & Scott, 2014). Martin, Biven & Boisvert, (2008) beskriver att ett beroende hämmar deltagandet i de dagliga aktiviteterna och försämrar livskvalitén. Det har observerats att missbrukare får funktionella problem, bristande struktur och rutiner i vardagen. Det bidrar till låg motivation, begränsad sysselsättning och ett begränsat socialt nätverk. Individen förlorar de färdigheter som krävs för att livet ska fungera och de negativa effekterna av ett missbruk drabbar inte bara individen utan även familjen och samhället. I dagsläget finns det bristande evidens om den subjektiva upplevelsen på aktivitetsutförande för individer med drogproblematik (Martin, Biven & Boisvert, 2008). Det finns därför ett behov av att studera hur individer med narkotika och/eller alkoholberoende upplever sitt aktivitetsutförande i det dagliga livet, för att professionerna inom missbruksvården tidigt ska kunna sätta in rätt interventioner i individens behandling, i avsikt att minska återfallsfrekvensen som bekostar samhället (Wasmuth, Crabtree & Scott, 2014).

Bakgrund

Inom missbruksvården är det viktigt att skilja på begreppen; riskbruk, missbruk och beroende. Nyberg (2016) beskriver att riskbruk innebär att individen konsumerar drogen utan att vara beroende. Det innebär också att individen eller dennes omgivning inte tar skada av användandet. När riskbruk övergår till missbruk drabbas individen så pass mycket att det sociala livet påverkas som till exempel hem, familj, arbete och skola (Nyberg, 2016). När ett missbruk övergår till ett beroende innebär det att individen inte längre kan styra över sitt användande, drogerna blir dominerande i individens tankar och känslor (Wrammer, Pellmer & Hellström, 2010).

Ett vanligt förekommande uttryck är att hjärnan kidnappats av alkohol och narkotika (Wirbing & Artiz, 2014). Alkohol och narkotika har en negativ effekt på det centrala nervsystemet, d.v.s. hjärnan och ryggmärgen. Dessa psykoaktiva substanser påverkar överföringen av signaler mellan nervceller och nervcentra i centrala nervsystemet negativt. Överföringen av signalerna mellan nervceller brukar förklaras som en stafettlöpning. Istället för att de sker en överlämning av en stafettpinne, lämnas det över ett meddelande som tas upp av receptorer. Alkohol och narkotika har inga egna

2

receptorer att nå fram till utan de skadar eller påverkar istället kroppens egna signalämnen i det centrala nervsystemet (Wrammer, Pellmer & Hellström, 2010). De beroendeframkallande substanserna har även en påverkan på hjärnans belöningssystem. Vid intag av antingen alkohol eller narkotika frisätts dopamin i hjärnan. Vid aktivering av dopaminsystemet leder det till att individen känner en upplevelse av avslappning och lugn (Wirbing & Artiz, 2014). Hjärnan vänjer sig sedan vid effekten av drogen och när effekten avtar uppstår ett abstinensbesvär och suget efter mer ökar (Nyberg, 2016). Vid en kontinuerlig användning av beroendeframkallande substanser minskar det nivån av dopamin samt andra signalsubstanser som har betydelse för stämningsläget. Det här resulterar till att belöningskänslan minskar vilket leder till att individen känner sig nedstämd (Wirbing & Artiz, 2014). Förutom belöningssystemet påverkas även hjärnbarken vid intag av alkohol och narkotika, där bland annat funktioner som minne, inlärning, problemlösning och beslutsfattande sitter (Nyberg, 2016).

Det är viktigt att förstå att drogen som intas fyller en viktig funktion för individen. Syftet till att individen intar drogen kan vara olika, några exempel på varför kan vara: ångestlindring, smärtlindring, avslappning, känna gemenskap, glömma problem och få energi. Drogens funktion kan ha stor betydelse för individen även om inte ett beroende har utvecklats, vilket gör att det är svårt att bryta vanan (Johansson & Wirbring, 2005). Användning av narkotika och/eller alkohol kan förklaras i vissa sammanhang av att skapa identiteter, känna sociala tillhörigheter eller uttrycka känslor (Dodes, 2009). Det finns flera förklaringar till varför vissa har lättare för att fastna i ett beroende, ur ett psykologiskt perspektiv beskriver författaren att det är känslor av överväldigande hjälplöshet eller maktlöshet. Faktorer som framkallar dessa känslor kan vara misslyckanden, konflikter, skam och förnedring. Syftet med att inta narkotika och/eller alkohol blir att dämpa dessa känslor och bidrar till en känsla av kontroll, vilket blir en förskjutning av sina känslor och för individen blir det ett tvång att inta drogen på nytt för att inte uppleva hjälplöshet (Dodes, 2009).

Beroende är en mångfacetterad sjukdom och bör åtgärdas på flera olika sätt, såsom känslomässiga, sociala och neurologiska nivåer. Det är viktigt att förstå att enbart farmakologiska insatser inte kan behandla ett beroende (Gutman 2006). Enligt en artikel skriven av Davis (2006) beskriver styrkan av att använda sig av olika arbetsterapeutiska interventioner som behandling för individer med ett beroende. Bonsaksen (2015) menar dock att arbetsterapeutisk litteratur kopplat till beroende är tunn. Detta kan bero på att den teoretiska förståelsen bland arbetsterapeuter för ett beroende inte är helt utvecklad. Författaren beskriver att forskarna har kommit fram till en ny syn på beroende och arbetsterapi, där beroendet beskrivs som en central del av en individs vardagliga liv, det utgör val av aktiviteter och påverkar individens aktivitetsutförande. Fisher (2009) benämner det centrala begreppet aktivitetsutförande, vilket är när individens engagemang i en aktivitet beskrivs. Ett engagemang vid aktivitetsutförandet är betydelsefullt för att individen ska kunna uppnå uppsatta mål och ska ha ett syfte eller vara meningsfullt för individen. Detta är

3

viktigt för att motivera individen till att utföra aktiviteten (Fisher, 2009). Arbetsterapeuten kartlägger individens förmågor och aktivitetsbegränsningar, för att få en bild av hur vardagen fungerar i dagliga livet. Om individen lyckas bli av med beroendet och sluta med sitt missbruk upplevs en stor förlust av centrala aktiviteter i det dagliga livet och även sin identitet. Det här bidrar till den stora återfallsfrekvensen och svårigheter att få individer att fortsätta sin behandling (Bonsaksen 2015).

Kielhofner (2012) tar upp centrala begrepp som vanor, roller och rutiner. Vanor styr en människas beteende, de gör det lättare för individen att hantera situationer snabbt vilket resulterar till att de sparar tid i vardagen. Det gör att individen vet hur de ska bete sig under ett visst tillfälle och agerar därför automatiskt. Vanor beskrivs även som att människor identifierar sig och uppträder på ett visst sätt, vilket är förknippat med en social position eller en identitet. Skapandet av rutiner i vardagen gör att människan skapar en struktur och förutsägbarhet. I en roll ingår olika förväntningar som måste uppnås, en balans mellan för få och för många roller eftersträvas för att uppnå ett aktivitetsmönster i det dagliga livet (Kielhofner, 2012). Beroendet ger både en rutin i vardagen och formar en identitet vilket gör att beroendet framkallar nya roller och individen förlorar gamla (Wasmuth, Crabtree & Scott, 2014). Det är då viktigt för arbetsterapeuten att hjälpa dessa individer med ett beroende genom att bryta vanor och roller som är förknippade med missbruks användning. För att minska risken för återfall hjälper arbetsterapeuten även till att identifiera nya meningsfulla aktiviteter i vardagen (Davis 2006). Genom att identifiera deras begränsningar och förmågor i ett tidigt skede resulterar det till att tidiga interventioner kan sättas in, som i sin tur kan minska återfallsrisken (SOU, 2011). För att få en förståelse för hur aktivitetsutförandet påverkar individer med ett beroende och/eller alkoholberoende i missbruksvården finns det ett behov av att inhämta mer kunskap inom området och därför görs denna studie.

4

Syfte

Att undersöka hur män i arbetsför ålder med narkotika och/eller alkoholberoende upplever sitt aktivitetsutförande i dagliga aktiviteter.

5

Material och metod

Kvalitativa semistrukturerade intervjuer analyserades med hjälp av innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004). En kvalitativ intervjustudie har sitt fokus på beskrivningar, uppfattningar och individers upplevelse (Kristensson, 2014). Metoden var lämplig för studien då syftet var att undersöka den subjektiva upplevelsen på hur män med narkotika och/eller alkoholberoende uppfattar sitt aktivitetsutförande i de dagliga aktiviteterna.

Författarna har erfarenhet av att arbeta inom missbruksvården och har därför fått en förförståelse av att individer med narkotika och/eller alkoholberoende har ett bristande aktivitetsutförande i de vardagliga aktiviteterna.

Urval

Inklusionskriterier till att delta i studien var män i arbetsför ålder med narkotika och/eller alkoholberoende. Individerna var mellan 20–60 år och talade samt förstod det svenska språket. De hade ett pågående beroende av narkotika av/och eller alkohol och var inskrivna i behandling. Exklusionskriterier var personer som inte förstod eller talade det svenska språket. Urvalet togs fram genom att personal på verksamheterna rekryterar personer som var lämpliga utifrån de inklusionskriterier som var avsatta för studien. Ett informationsbrev tilldelades först till enhetschef som godkände att kontakt med personal på verksamheten kunde tas angående rekrytering av deltagare. Därefter togs kontakt med personal och studiens syfte samt målgrupp presenterades via ett informationsbrev. Personalen rekryterade presumtiva deltagare till studien och kontaktade författarna för att ge återkoppling på hur många som ville delta i studien. Lämpliga tider planerades in utifrån när deltagarna och personalen hade tid. Totalt ingick 8 män i arbetsför ålder i studien. Se tabell 1 för en översikt på informanternas demografi.

Tabell 1. Översikt på informanternas demografi

Variabel Kategorier Antal

(n=8) Ålder 20-29 3 30-39 2 40-49 2 50-60 1 Alkoholberoende 3 Narkotikaberoende 5 Antal barn 0 5 1 2 2 1 Beroende i antal år 0-10 4 11-20 0 21-30 3 31-40 1

6 Datainsamling

Studiens data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, vilket innebar att alla deltagare fick samma typ av frågor. Det ställdes öppna frågor vilket resulterade att deltagarna fick möjlighet att berätta fritt vilket gjorde att det fanns utrymme till att ställa följdfrågor (Kristensson, 2014). Intervjuerna genomfördes på respektive verksamhet och spelades in via mobiltelefon.

Databearbetning

Vid bearbetning av insamlad data, gjordes en transkribering av intervjuerna och sedan en innehållsanalys (Kristensson, 2014). Innehållsanalysen bearbetades utifrån de olika steg som Graneheim & Lundman (2004) beskriver. Data lästes igenom ett flertal gånger för att få en större och tydligare bild av innehållet. Det insamlade materialet granskades enskilt av författarna och därefter bearbetades innehållet tillsammans för att diskutera intryck och tolkningar som texten har förmedlat. Meningsbärande enheter togs sedan ut ur texten, det var meningar eller fraser som var relevanta utifrån studiens syfte, dvs meningar eller uttryck som beskrev upplevelser av deltagarnas aktivitetsutförande i det dagliga livet. I det tredje steget kodades de meningsbärande enheterna, vilket innebar att ett eller flera ord sammanfattade en del av den meningsbärande enheten. I det fjärde steget togs likheter och skillnader ut och därefter sammanfattades kodernas betydelse och blev kategorier. Dessa kategorier tydliggör innehållet i intervjuerna. I det sista steget lästes kategorierna, koderna och texterna för att få fram helheten och därefter togs underkategorier fram (Graneheim & Lundman, 2004). Se tabell 1 för exempel på meningsbärande enheter, koder och kategorier från studiens innehållsanalys.

Tabell 2: Exempel på meningsbärande enheter, koder och kategorier från innehållsanalys. Meningsbära nde enheter Kondenserande meningsenheter Kod Underkategori er Huvudkate gorier ”Asså det har

väl förstörts väldigt mycket har det gjort, jag har förlorat största delen av min familj på grund av mitt missbruk” (Deltagare 2) Det har förstört väldigt mycket, jag har förlorat största delen av min familj på grund av mitt missbruk Förlorat största delen av familjen på grund av missbruket Familj och vänner drar sig undan Förändrade roller påverkar sociala aktiviteter “Jag var ansvarig på jobbet men satt på toaletten hela tiden för det tog 1 timme varenda gång

Jag var ansvarig på jobbet men satt på toaletten för att injicera. Drogen prioriteras före arbetet. Vardagen kretsar kring droger Vardagliga aktiviteter omprioriteras

7 Etiska överväganden

I studien togs det hänsyn till individskyddskravet, individen fick inte under några omständigheter utsättas för någon psykisk eller fysisk skada, kränkning eller någon form av förödmjukelse. Individskyddskravet konkretiseras i fyra huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Författarna informerade deltagarna om studiens syfte och om att deltagandet var frivilligt. De informerades även om att de fick avbryta sitt medverkande utan att det ska kunna medfölja några negativa konsekvenser. Författarna undertecknade även en förbindelse om tystnadsplikt och allt som framkom i intervjuerna behandlades konfidentiellt för att det ska vara omöjligt för dem som läser arbetet att urskilja vem som har sagt vad. Det insamlade materialet används enbart i vetenskapligt syfte (Vetenskapsrådet, 2002).

Resultat

Resultatet presenterades i fyra stycken huvudkategorier som beskriver hur männen upplever att beroendet påverkar aktivitetsutförandet i dagliga aktiviteter: förändrade

roller påverkar sociala aktiviteter, vardagliga aktiviteter omprioriteras, begränsade i samhället och hälsan påverkar aktivitetsutförandet negativt. Under

varje huvudkategori togs underkategorier ut som beskriver olika upplevelser av varje huvudkategori. Se tabell 2 för översikt av huvudkategorier och underkategorier. Deltagarna numreras från 1–8 och samtliga är representerade i resultatredovisningen.

Tabell 3. Översikt på huvudkategorier och underkategorier Förändrade roller påverkar sociala aktiviteter Vardagliga aktiviteter omprioriteras Begränsade i samhället Hälsan påverkar aktivitetsutförandet negativt Familj och vänner drar sig undan Brist på engagemang i aktivitetsutförandet Begränsningar i den fysiska miljön Psykisk påverkan Isolerar sig från omgivningen Vardagen kretsar kring droger Känslan av utanförskap Fysisk påverkan att injicera” (Deltagare 1)

8 Strävan efter

att återfå förlorade roller

Förändrade roller påverkar sociala aktiviteter

I studien framkom det att beroendet har en stor inverkan på individens roller. I intervjuerna beskriver deltagarna att de har förlorat många olika roller på grund av beroendet. Det som karakteriseras under intervjuerna är att familj och vänner tar avstånd eller avbryter kontakten helt från individerna, vilket resulterar att deltagarna isolerar sig från omvärlden då förluster av roller påverkar dem starkt och känslan av att vara utstött uppstår. De här påverkar de sociala aktiviteterna exempelvis familjemiddagar, umgås med sitt barn och träffa vänner som inte längre kan utföras. En stor drivkraft och motivation för deltagarna är att bli drogfria så de kan återfå de roller som de har förlorat på grund av deras beroende.

Familj och vänner drar sig undan

Deltagarna berättar att familj och vänner tar avstånd från dem på grund av rädsla av att bli utsatt för fara samt trötta på att bli bortprioriterade och svikna. Familj och vänner känner inget förtroende för dem längre och därmed säger de upp kontakten med individerna. Det resulterar i att de sociala aktiviteterna med familj och vänner försvinner och upplevelsen av ensamhet uppstår.

”Det var ju det att jag såg ju själv inte att det var ett problem utan jag trodde att jag var en bättre version av mig själv. Asså förtroendet försvinner ju hos familj och vänner och sådär. Man säger att man ska komma på vissa saker och sen dyker man

inte upp för man har tagit droger istället, så att nej jag kände att jag började tappa mer och mer och till slut blir man helt ensam” (Deltagare 4)

”Man var typ avskärmad från verkligheten typ och sen att vissa personer drog sig undan och sånt också, nära vänner drog sig undan mer och mer, man fattade inte vad det berodde på. Men det är ju för att de inte vågar vara med en, alltså de vill

inte bli utsatta för fara” (Deltagare 7) Isolerar sig från omgivningen

Deltagarna berättar att drogen blir den största prioriteringen i deras liv, det här resulterar i att vänner och familj blir bortprioriterade. All tid och energi går åt att

9

inta, inskaffa och sälja droger, därför finns det ingen energi till att behålla kontakt med individens omgivning. I intervjuerna framkommer det att de ofta gör val mellan drogen eller behålla relationer, under dessa val värdesätts drogen före allt annat. Deltagarna beskriver att de ofta tar avstånd och isolerar sig från sin omgivning och lägger ingen större vikt när familj och vänner blir oroliga för dem.

”Här tappade jag kontakten med barnen, allt som betydde någonting för mig det var att injicera ” (Deltagare 1)

”Jag släpper kontakt med allt och alla egentligen, men sen blir ju folk bara oroliga, familjen blir jätteorolig liksom. Det är ju som man brukar säga det är ju inte en

själv man förstör för egentligen utan det är alla andra” (Deltagare 6) Strävan efter att återfå förlorade roller

Deltagarna berättar att en stor drivkraft för dem är familjen, de vill återskapa relationer samt återfå den förlorade rollen i samhället som de tidigare har förlorat på grund av sitt beroende. De beskriver att de saknar sin familj och vill närvara i deras liv. De vill vara med på släktmiddagarna som familjen har, umgås med sina syskonbarn och bara känna sig som en del av familjen igen. Många av deltagarna har även barn som de vill vara ett bra föredöme för och detta motiverar dem till att bryta sitt beroende. Deltagarna berättar att de även vill återfå sin identitet och normalisera sig i samhället igen, vilket innebär att kunna få en egen bostad och ett arbete.

”Jag vill vara närvarande och nära familjen så det påverkar mycket, jag saknar min familj” (Deltagare 3)

“Det är väl att hitta ett arbete, få egen bostad och sen kunna sköta relationen med mitt barn” (Deltagare 2)

Vardagliga aktiviteter omprioriteras

Resultatet visar att viktiga aktiviteter i vardagen prioriteras bort på grund av beroendet. Det visar även att individerna har svårigheter att klara av vissa aktiviteter i vardagen och det resulterar i att aktivitetsutförandet påverkas negativt. Deltagarna berättar att aktiviteter som arbete, hushållssysslor samt fritidsintressen prioriteras bort, på grund av att de antingen har brist på engagemang, energibrist eller att vardagen kretsar kring drogerna.

Brist på engagemang i utförandet

Deltagarna berättar att aktivitetsutförandet är bristande i aktiviteter som att sköta sin hygien, hushållssysslor och intaget av mat på grund av det antingen blir bortprioriterat eller att de inte ser någon mening med det. I intervjuerna uttrycker deltagarna att de inte lägger någon större vikt vid de vardagliga aktiviteterna. Deltagarna berättar att aktiviteterna upptar för mycket av deras tid. Det resulterar i att det kan gå flera dagar eller veckor innan viktiga aktiviteter blir gjorda eller så ber

10

de personer i individens omgivning att göra dem. Deltagarna beskriver att det exempelvis kan gå flera dagar innan de intar föda på grund av att drogen bidrar med en mättnadskänsla, vilket resulterar i att de hamnar i ett ännu sämre tillstånd.

“Samma med mat och sånt det kunde gå flera dagar innan man åt” (Deltagare 4)

”Nä, det sista så gav jag upp liksom, jag sket i alla hushållssysslor total. Jag tänkte skit samma, jag var så mentalt död” (Deltagare 8)

Vardagen kretsar kring drogen

Resultatet visar entydigt att rutiner endast fungerar när tankarna kretsar kring drogerna och de övriga rutinerna fungerar inte alls, vilket sedan förföljer deras tankar och prioriteringar under hela dagen. Två aktiviteter som deltagarna berättar blir

bortprioriterade eller underliggande är arbetet och fritidsintressen. Resultatet visar

att aktivitetsutförandet och närvaron på arbetet är bristande vid användandet av droger. I resultatet framkommer det att arbetsuppgifterna inte kan utföras på grund av att drogerna intas på arbetet eller att tankarna domineras av droger. Flera av deltagarna beskriver att de förlorar både tid och pengar på att vara på ett vanligt arbete då de känner att de kan tjäna in den summan pengar på kortare tid genom att sälja droger. Vidare framkommer det även att deltagarnas koncentrationsförmåga, omdöme och förmågan att fatta beslut påverkas i stor grad. Det här resulterar i att de inte kan prestera eller behålla ett arbete under en längre period. I intervjuerna framkommer det även att fritidsintressen som de själva tycker om prioriteras bort på grund av drogerna. Innan beroendet hade deltagarna många olika intressen som de tyckte om att ägna sin tid åt. Fritidsintressena kunde vara motocross, fiske, matlagning och träna på gym men vid beroendet prioriteras dessa aktiviteter bort. Det resulterar till att alla deras fritidsintressen försvann och det enda som de har intresse för är droger.

“Jag var ansvarig på jobbet men satt på toaletten hela tiden för det tog 1 timme varenda gång att injicera” (Deltagare 1).

”Alltså knarket blev mina intressen till slut, blev det ju. Det blev en slags fascination utav det, så intressena försvann ju mer och mer. Jag hade inga intressen alls de sista, de blev så att knarket och kriminaliteten runt omkring blev intresset. Man

blev nästan hjärntvättad tillslut” (Deltagare 7)

Begränsade i samhället

Resultatet visar tydligt att individerna är begränsade i de vardagliga aktiviteterna men även när det gäller att komma in i samhället igen. Att inte kunna ta del av samhället på samma sätt som innan missbruket renderar en tydlig frustration hos deltagarna. Begränsningar när det gäller att kunna befinna sig på vilka platser som helst är ett genomgående dilemma för deltagarna. Det här bidrar till en isolering eller

11

ett utanförskap. Det påverkar i sin tur aktivitetsutförandet negativt då meningsfulla aktiviteter på offentliga platser inte kan utföras.

Begränsningar i den fysiska miljön

En känsla deltagarna har gemensamt är att de upplever begränsningar i var och när de kan vistas på vissa platser. De blir begränsade från att utföra vissa aktiviteter på grund av att de inte kan vara på platser där exempelvis polisen kan befinna sig. Många av deltagarna har tidigare hamnat i konflikt med polisen och blivit avvisade från att befinna sig på exempelvis krogar, restauranger eller biosalonger. Samhällets regler och normer bidrar till att de blir avskärmade från verkligheten och det styr många val av aktiviteter.

“Man kunde inte ju inte vistas på vissa platser, det var territorium, alltså sen att man inte kan visas vissa tidpunkter på dagen. Alltså man var påverkad av knarket

dygnet runt, man var avskärmad från verkligheten” (Deltagare 7).

“Det har begränsat mig, jag tycker om att gå på konserter, resa, mat och livskvalité. (Deltagare 3).

Känslan av ett utanförskap

Det framkommer tydligt att deltagarna blir begränsade från att få en egen bostad och arbete. Deltagarnas upplevelse av att vara en del av samhället inkluderar bostad och ett fungerande arbete. Drogerna bidrar till svårigheter att behålla ett arbete vilket leder till att många deltagare byter arbetsplats ofta. Deras förflutna gör att de inte kan införskaffa sig en egen lägenhet vilket utgör ett utanförskap hos individerna. För att inte hamna i sitt beroende igen är känslan av att vara en del av samhället viktigt för deltagarna att återfå. Deltagarna förklarar att inte få en egen bostad och arbete gör att de står utanför samhället, vilket resulterar till dem tar den “lätta” vägen tillbaka genom att söka sig till likasinnade. Vilket bidrar till återfall och att de går tillbaka till sina gamla rutiner och roller igen.

“Du är missbrukare, du är kriminell och när arbetsgivare och hyresvärden blir kontaktade och säger att du är med i en kriminell gruppering, då är det svårt att få bostad, svårt att få jobb” (Deltagare 3).

“Sen kunde man inte söka vissa arbeten heller för man visste att där måste man lämna urinprov och då kan jag inte söka dit” (Deltagare 7).

Hälsan påverkar aktivitetsutförandet negativt

I intervjuerna framkommer det att intag av droger har en negativ inverkan på individens hälsa, både psykiskt och fysiskt. De beskriver att beroendet bidrar till negativa beteendeförändringar, förändringar på individens utseende och på kroppens muskler och leder. Många av deltagarna berättar att de inte känner igen sig själva och

12

att de blir en helt annan människa. En negativ inverkan på hälsan resulterar till att aktivitetsutförandet blir bristande.

Psykiska påverkan

Resultatet visar att intagandet av droger har en negativ effekt på deltagarnas psykiska mående. Deltagarna berättar att de känner sig psykiskt utmattade. En anledning till detta är att beroendet påverkar deras sömnvanor negativt. De beskriver att det kan gå flera dagar samt veckor innan de sover på nätterna. Det här påverkar deras aktivitetsutförande i andra aktiviteter på grund av att ingen har någon energi kvar till att sysselsätta sig på dagarna. De berättar även att beroendet bidrar till beteendeförändringar, exempelvis aggressivitet, impulsiva handlingar och stöld från sina vänner. Deltagarna beskriver att de inte känner igen sig och kan utföra vissa handlingar som de aldrig annars skulle ha gjort. Detta bidrar till att vänner och familj tar avstånd från individen och därmed påverkar aktivitetsutförandet som inkluderade aktiviteter med dem. Flera av deltagarna låser in sig i perioder och isolerar sig från omvärlden. Deltagarna berättar att det var på grund av att de mår psykisk dåligt och hamnar i tunga depressioner som de sedan försöker dämpa med hjälp av droger. I perioder har de ingen livslust och är väl medvetna om riskerna att dö då släkt och vänner till deltagarna hade dött på grund av droger. Rädslan för att dö var en känsla som alla deltagarna upplever och var en känsla som skrämmer dem, vilket gör att det motiverade dem till att bryta sitt beroende till slut.

”Jag har ju liksom alltid varit en snäll kille som inte har gjort någon något dumt, men när jag började ta piller och alkohol så började jag misshandla folk på stan”

(Deltagare 1)

”Dagarna för mig är upp och ner vissa dagar och helger låser jag in mig och ligger bara i sängen och öppnar inga dörrar eller svarar i telefon” (Deltagare 5)

Fysisk påverkan

Deltagarna beskriver att drogerna påverkar deras muskler, leder och utseendet negativt. De berättar om stora viktnedgångar, slitningar på kroppsdelar samt negativa utseendeförändringar. På grund av att beroendets påverkar den fysiska hälsan kan inte deltagarna genomföra meningsfulla och nödvändiga aktiviteter såsom träffa vänner, träna och arbeta. De undviker även aktiviteter som inkluderar någon form av interaktion med människor på grund av att de skäms över vad beroendet har orsakat den fysiska hälsan. De blir stillasittande hemma mer och mer och fysiskt krävande aktiviteter blir för omfattande för dem.

”Man såg för jävlig ut, nu ser man ju pigg och fräsch ut men innan alltså man såg helt jävla säckig ut och tanig så man skäms ju typ” (Deltagare 4)

13

”Kroppen för mig blev helt trasig, lederna höll ju på att gå sönder, axeln är trasig, kroppen höll på att tyna bort. Alltså jag vägde 76 kg när jag kom hit och nu väger

jag typ 90” (Deltagare 7)

Diskussion

I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att få en detaljerad förståelse av fenomenet. En kvalitativ studiedesign valdes för att få en djupare insikt av individens egna erfarenheter, tankar och känslor kring detta ämne (Dalen, 2015).

Urvalet av deltagare i studien var 8 män i 20–60 års ålder i södra Sverige. Åldern valdes för att individerna skulle vara inskrivna i en behandling vid intervjutillfället och därför avgränsades det till åldersspannet som är vanligast i en behandling. På grund av att studiens etiskt känsliga ämne hade författarna i början av studiens gång svårigheter att hitta lämpliga deltagare till studien. Slutligen blev det två verksamheter som kunde bidra med deltagare. För att öka studiens tillförlitlighet strävade författarna efter variation i urvalet. Därför valdes två olika verksamheter med män i olika åldrar för att få en bredd på upplevelse och uppfattning som rör det fenomenet som undersöktes (Kristensson, 2014). Urvalet i studien kan uppfattas som litet vilket kan bidra till en minskad tillförlitlighet, men resultatet bedömdes ändå som variationsrikt. Intervjuerna varade i 20-55 minuter vilket resulterar till att datamaterialet är djupt. Kristensson (2014) beskriver att tillförlitligheten stärks om de insamlade datamaterialet är djupt och brett. Därmed bedömdes resultatet tillförlitligt.

Intervjuerna genomfördes enskilt i en avskild miljö på grund av att minska risken för att viktig information inte kommer fram. Dessutom för att deltagarna inte ska kunna påverkas varandras synpunkter (Trost, 2010). Dalen (2015) beskriver att miljön där intervjuerna genomförs kan ha en stor betydelse för resultatet. Därför valdes en plats där deltagarna kände sig trygga och bekväma på samt där risken för störning var liten. Vid intervjuerna var båda författarna närvarande då det är en större chans att få en bredare informationsmängd och förståelse av intervjuerna (Trost, 2010). Kristensson (2014) beskriver att de är viktigt för de som intervjuar att aktivt lyssna och vara lyhörd av vad deltagaren har att förmedla. Lyssna är basen för

14

kommunikation, de är viktigt att följa deltagarnas berättelse och lyssna på deras tankegångar (Fossum, 2013). Intervjun spelades därför in via mobiltelefon för att ha möjlighet till att fokusera på att lyssna på vad deltagarna hade att säga under intervjuerna. Inspelning av intervjuerna utgjorde även att verifierbarheten i studien kunde stärkas, genom att författarna kunde transkribera den insamlade datan. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av en innehållsanalys för att ta ut likheter och skillnader från intervjuerna (Graneheim & Lundman, 2004). Materialet granskades av båda författarna, genom att två personer analyserar och tolkar den insamlade data tillsammans stärker det resultatet och tillförlitligheten vilket kallas för triangulering (Kristensson, 2014). Det gjorde de även lättare för författarna att synliggöra analysprocessen, vilket gjordes genom att processen dokumenterades noggrant detta stärkte även tillförlitligheten i studien. För att stärka giltigheten i denna intervjustudie gjordes en intervjuguide (Se bilaga 4) för att lättare kunna besvara studiens syfte och att säkerställa att liknande frågor ställdes till alla deltagarna (Kristensson, 2014).

Intervjuguiden innehöll 14 frågor som utgick ifrån studiens syfte och upptog stora delområden hur det är att leva med ett beroende och hur det påverkar de dagliga aktiviteterna. Trost (2010) beskriver att intervjuguiden ska vara relativt kort och ta upp stora delar av delområden för att författarna ska få ut så mycket information som möjligt utav frågorna. Det är viktigt att författarna har en tanke med i vilken ordningsföljd frågorna har för att få en röd tråd igenom hela intervjun (Trost, 2010). Författarna har därför strukturerat upp frågorna genom att individen i början av intervjun får beskriva en generell bild av sig själv. För att senare i intervjun komma in på sitt beroende och konsekvenserna av det i vardagen. Frågorna 5, 10 och 13 i intervjuguiden (se bilaga 4) var indirekt kopplat till studiens syfte. Författarnas avsikt med frågorna var att skapa sig en generell beskrivning av hur individens vardag ser ut i dagsläget jämfört med när de var i aktivt beroende, vilket resulterade i att de frågorna och svaren inte var relevanta till studiens syfte och användes därför inte i resultatet.

Resultatdiskussion

I denna studie framkom det att aktiviteterna i det dagliga livet drabbades negativt på grund av individernas beroende. Resultatet visade att deltagarna inte var fysiskt eller psykiskt kapabla till att genomföra vissa aktiviteter i vardagen. I intervjuerna framkom det att aktiviteter som arbete, intressen och hushållssysslor blev bristande i aktivitetsutförandet. Deltagarna beskrev till exempel att de inte var närvarande på arbetet eller inte hade kapaciteten till att klara av arbetsuppgifterna på grund av att de hade brist på energi eller engagemang. Martin, Biven & Boisvert (2008) beskriver i sin studie att narkotika och alkoholberoende hämmar de dagliga aktiviteterna i vardagen. Intaget av drogen har visat ha en negativ påverkan på individens fysiska och psykiska välmående och som i sin tur påverkar förmågan av att utföra aktiviteter. Al-kandari, Yacoub & Omu (2007) bekräftar i sin studie att drogmissbruket ofta drabbar deras prestation och närvaro på arbetet på grund av följderna av drogintaget

15

och har en negativ påverkan på deras psykiska och fysiska hälsa. Rojo-Mota, Pedrero-Pérez, Ruiz-Sánchez & Miangolarra (2014) beskriver en anknytning mellan att de kognitiva och motoriska förmågorna, vilka försämrades i det dagliga livet i samband med missbruket.

I vårt resultatet framkom även att användandet av droger bidrog till att viktiga aktiviteter såsom matintag och sömn förändrades helt och hållet på grund av beroendet. De kunde gå flera veckor och månader innan deltagarna sov eller åt vilket resulterade till att de inte hade orken till att genomföra aktiviteter i vardagen. Rojo-Mota, Pedrero-Pérez, Ruiz-Sánchez & Miangolarra (2014) bekräftade i sin studie att beroendet framkallar allvarliga förändringar på de vardagliga aktiviteterna, som i sin tur har en negativ effekt på deras hälsa.

Resultatet från studien visar även att aktiviteterna blev bristande på grund av att drogen upptog största delen av individens vardag. Det framkom tydligt att de aktiviteter som blev bortprioriterade var bland annat deltagarnas fritidsintressen och hushållssysslor. Deltagarna berättade att drogen blev deras enda intresse och blev därmed deras första prioritering i vardagen. I en studie gjord av Wrammer, Pellmer & Hellström (2010) beskriver de att drogen domineras i individers tankar och känslor vilket bidrar till att de inte kan styra användandet av drogerna och att allt annat runt omkring prioriteras bort.

Drogerna upptog så mycket av individernas vardag att även deras sociala nätverk blev mindre och mindre. Familj och vänner drog sig undan eller bröt kontakten helt från individerna på grund av att drogerna påverkade dem negativt. Detta bidrog till att deltagarna förlorade betydelsefulla roller och även sociala aktiviteter. Martin, Biven & Boisvert (2008) beskriver att individer med ett beroende får bristande struktur och rutiner i vardagen vilket bidrar till bland annat begränsad sysselsättning och socialt nätverk. Individen förlorar de färdigheter som krävs för att livet ska fungera och de negativa effekterna av ett missbruk drabbar inte bara individen utan även familjen (Martin, Biven & Boisvert ,2008).

I resultatet framgick det att deltagarnas vardag var uppbyggd av rutiner kring drogerna vilket ledde till att dessa rutiner blev svåra att bryta. Det handlade om vilka de umgicks med, var de bodde, vad de kunde göra för att få pengar och hur de skulle få tag på droger. De här rutinerna skapade trygghet och var centrala aktiviteter för individerna. Johansson & Wirbring (2005) beskrev att drogerna fyller en viktig funktion och har en stor betydelse i individens liv, vilket gör att det blir svårt att bryta rutiner som kretsar kring det.

Deltagarna beskrev också att när rutinerna och de centrala aktiviteterna togs ifrån dem upplevdes en stor förlust. De beskrev tydligt känslan av att förlorat sin identitet när de försöker bryta sitt missbruk. Det här i sin tur öka risken för återfall på grund av att det är lättare att falla tillbaka till de gamla rutiner och roller. Drogerna har varit

16

det enda meningsfulla i deltagarnas liv och de beskriver att de har svårigheter att ersätta drogernas roll med något annat meningsfullt. Bonsaksen (2015) beskriver i sin studie att när individen lyckas bryta sitt missbruk och vill bli av med sitt beroende är det viktigt att förstå att centrala aktiviteter för individen i det dagliga livet blir en stor förlust. Individen upplever också en förlust av sin identitet då viktiga roller försvinner. En stor utmaning för professionerna inom missbruksvården kan då vara att stötta och motivera individerna till att inte falla tillbaka till sina gamla roller som är förknippade med beroendet.

Betydelsen av arbetsterapi

I studiens resultat blev det uppenbart att deltagarnas beroende påverkade deras aktivitetsutförande i de dagliga aktiviteterna. Författarna identifierade även anledningar till varför och vilka aktiviteter som blev bristande för respektive deltagare. Genom att identifiera dessa begränsningar och förmågor, kan det resultera i att klientcentrerade interventioner sätts in i behandlingen i ett tidigt skede. Det här skulle kunna resultera till att professionerna i behandlingen vet vad som motiverar och är meningsfullt för deltagarna. Det i sin tur skulle kunna leda till att det blir lättare att få deltagarna till att fullfölja sin behandling. Arbetsterapeuter har en unik kompentens för att identifiera, möjliggöra samt främja meningsfulla sysselsättningar (Withers & Shann, 2008). Davis (2006) beskriver styrkan av att använda arbetsterapeutens kompentens för att i tidigt skede identifiera individens problem som påverkar individens tillstånd negativt. Arbetsterapeuten har ett holistiskt synsätt (Withers & Shann, 2008). Det är en viktig egenskap som arbetsterapeuten kan använda i behandlingen för individer med beroende problematik. I resultatet framkom det att det är många olika faktorer som påverkar individens tillstånd. Dessa faktorer har en inverkan på varandra och det är därför viktigt att se helheten kring individen för att få vardagen att fungera.

Resultatet i vår studie visade även att beroendet inte bara påverkar det fysiska och psykiska måendet utan även det sociala välbefinnandet. De hade svårt att behålla relationer med sin familj, vänner samt partners. Det här utgjorde att många roller försvann i individernas liv och det var lätt hänt att de gick tillbaka till sina gamla roller och vanor som är förknippade med sitt beroende. Resultatet visade att de hade svårigheter att bryta dessa roller och vanor och gick ofta tillbaka till dem på grund av de kände en trygghet. De hade svårt att hitta nya aktiviteter, vanor och roller som kunde ersätta dem gamla. Forskning visar att arbetsterapeuten har kompetensen till att hjälpa individer med att bygga nya roller, aktiviteter, vanor och rutiner som inte är förknippade med tidigare missbruk användning (Gutman, 2006).

Denna studie kan bidra till att arbetsterapiyrket utvidgas och stärker betydelsen av att ha en självklar roll i missbruksvården. Arbetsterapeuten bör ha en central roll i individens behandling, där professionen i tidigt skede identifierar individens förmågor, begränsningar och behov, för att sedan sätta in tidiga interventioner och

17

kunna utforma en individanpassad rehabiliteringsplan för att fungera självständigt i dem dagliga aktiviteterna.

Framtida forskning

Idag finns det forskning kring hur ett alkohol och/eller narkotikaberoende påverkar vardagen. Det finns däremot lite forskning kring vilka aktiviteter beroendet har en påverkan på, samt vilken inverkan de har på individens aktivitetsutförande. Studier liknande denna med i stor skala bör därför genomföras, för att få en bredare förståelse för hur individer upplever att ett beroende påverkar deras utförande i vardagsaktiviteterna. Vidare forskning inom detta område kan bidra till att tidiga interventioner kan identifieras för att skapa en fungerande vardag för varje individ.

Slutsatser

Slutsatserna utifrån resultatet var att drogen hade en stor påverkan på individens aktivitetsutförande. De framkom att drogen blev den första prioriteringen i vardagen och styrde valet av aktiviteterna. De aktiviteter som blev bristande i individens liv var framförallt arbetet, hushållssysslor, sömn, fritidsintressen och sociala aktiviteter. Beroendet hade en stor inverkan på psykiska och fysiska måendet vilket gjorde att aktivitetsutförandet påverkas negativt. En arbetsterapeut bör ha en central roll i individens behandling för att bland annat identifiera, möjliggöra samt främja meningsfulla aktiviteter, roller och rutiner i vardagen.

18

Referenser

Al-Kandari, F., Yacoub, K., & Omu, F. (2007). Effect of drug addiction on the biopsychosocial aspects of persons with addiction in Kuwait: nursing implications.

Journal Of Addictions Nursing, 18(1), 31-40.

Bonsaksen, T. (2015). Addiction as occupation?. British Journal of Occupational Therapy. British Journal Of Occupational Therapy,78(3), 205-206.

Davies, R. (2006). According to the Models of Care for the Treatment of Drug Misusers, does occupational therapy have a role in the treatment of drug misuse?.

British Journal Of Occupational Therapy, 69(12), 575-577.

Dodes, L., (2009). Addicition as a psychological symptom. Psychodynamic Practice.

15(4), 381-392.

Fischer, A.G. (2009). Occupational Therapy Intervention Process Model. Fort Collins: Three Star Press, Inc.

Graneheim, & Lundman. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education

Today, 24(2), 105-112.

Gutman, S. (2006). Why addiction has a chronic, relapsing course. The neurobiology of addiction: implications for occupational therapy practice. Occupational Therapy

In Mental Health, 22(2), 1-29.

Johansson, K., & Wibring, P. (2005) Riskbruk och missbruk. Stockholm: Natur och kultur.

Johnson, B., Richert,T., & Svensson, B . (2017). Alkohol- och narkotikaproblem. Lund :Studentlitteratur.

Kielhofner, G. (2012). A Model of Human Occupation. Teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för

studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

Martin, L., Bliven, M. & Boisvert, R. (2008). Occupational performance, self-esteem, and quality of life in substance addictions recovery. OTJR: Occupation, Participation

& Health.

Nyberg, F. ”Att må dåligt-en orsak till missbruk och beroende”. Socialmedicin 1 (2016): 53-59.

19

Rojo-Mota, G., Pedrero-Pérez, E. J., Ruiz-Sánchez de León, J. M., & Miangolarra Page, J. C. (2014). Assessment of motor and process skills in daily life activities of treated substance addicts. Scandinavian Journal Of Occupational Therapy, 21(6). SOU 2011:23. Bättre insatser vid missbruk och beroende. Individen, kunskapen och

ansvaret. Missbruksutredningens förslag. Stockholm: Allmänna förlaget.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom

humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. [Hämtad

2011-04-06].http://www.codex.vr.se.

Wasmuth, S., Crabtree, J. L., & Scott, P. J. (2014). Exploring addiction-as-occupation.

British Journal Of Occupational Therapy, 77(12), 605-613.

Wirbing, P. & Ortiz, L. (2014). Riskbruk & beroende: beroendelära för socialtjänsten. (1. uppl.) Stockholm: Gothia fortbildning.

Withers, C., & Shann, S. (2008). Embracing Opportunities: Stepping Out of the Box.

British Journal of Occupational Therapy, 71 (3), 122-124.

Wramner, B., Pellmer K. & Hellström, C. (2010). Beroende och droger: förekomst, effekter, förändringsmöjligheter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

20

Bilagor

Bilaga 1: Informationsbrev till deltagarna Hej!

Du får detta informationsbrev och förfrågan om att medverka i en intervjustudie, med titeln; hur ett beroende påverkar

aktivitetsutförandet hos män i arbetsförålder. Nedan följer information om studiens och vad det skulle innebära för dig om du väljer att

medverka.

Vi heter Matilda Modin och Imonida Gjikokaj och är arbetsterapeutstudenter på Hälsohögskolan i Jönköping och går termin 6. I denna termin ingår det att genomföra en studie som underlag för vår c-uppsats.

Studiens bakgrund och syfte

I dagsläget finns det bristande evidens på den subjektiva upplevelsen på

aktivitetsutförande för individer med drogproblematik. Därför syftar denna studie till att undersöka hur män i arbetsförålder med drogproblematik upplever sitt

aktivitetsutförande i de dagliga aktiviteterna. Vad är aktivitetsutförande?

Aktivitetsutförande är ett begrepp som handlar om förmågan att kunna utföra aktiviteter baserat på individens nuvarande tillstånd (Fischer, 2009).

Vilka kan delta i studien?

Deltagarna i studien ska vara män mellan 20-60 år med ett pågående beroende av droger och/ eller alkohol. De ska kunna tala och förstå det svenska språket. Studien omfattar 10 deltagare.

Vad innebär deltagande i studien?

Genomförandet av studien innebär att 10 intervjuer kommer att genomföras på er verksamhet. Intervjuerna beräknas ta omkring 20-30 minuter. Hela intervjun

kommer att spelas in via mobiltelefon. Deltagandet i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.

Vad händer med informationen du lämnat under studien?

Intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt vilket betyder att intervjuerna kommer att avidentifieras så att det inte går att koppla resultatet till enskilda individer. Materialet kommer förvaras så att ingen obehörig få ta del av det. Hur redovisa studien?

Studien kommer att redovisas i en skriftlig rapport som blir underlaget för vår C-uppsats.

21

Vi frågar härmed om du vill delta i denna studie. Genom att skriva på blanketten ger du samtycke till att delta i studien.

Härmed samtycker jag till att delta i studien. Namn: ________________________

Har du frågor om studien är du välkommen att höra av dig till någon av oss.

Matilda Modin Student Matilda_s_89@hotmail.com Imonida Gjikokaj Student Imonida_2@hotmail.com Christina Ekelund Handledare ekechr@ju.se

22 Bilaga 2: Informationsbrev till personal Hej!

Vi heter Matilda Modin och Imonida Gjikokaj och är två

arbetsterapeutstudenter på Hälsohögskolan i Jönköping och går termin 6. I denna termin ingår det att genomföra en studie som underlag för vår c-uppsats. Vi frågar här med om hjälp för att rekrytera deltagare till vår studie i från er verksamhet.

Studiens bakgrund och syfte

I dagsläget finns det bristande evidens på den subjektiva upplevelsen på

aktivitetsutförande för individer med drogproblematik. Därför syftar denna studie till att undersöka hur män i arbetsförålder som har eller har haft ett pågående beroende av droger och/ eller alkohol upplever sitt aktivitetsutförande i de dagliga

aktiviteterna.

Vad är aktivitetsutförande?

Aktivitetsutförande är ett begrepp som handlar om förmågan att kunna utföra aktiviteter baserat på individens nuvarande tillstånd (Fischer, 2009).

Varför görs denna studie?

Det finns bristande evidens för arbetsterapeutens effekter i en behandling för ett beroende. Den teoretiska förståelsen för ett beroende hos arbetsterapeuter inte är utvecklat (Wasmuth, Crabtree & Scott, 2014) och därför behöver denna typ av studier göras för att professionen ska kunna utvecklas inom detta område. I samhället ökar missbruksproblematiken och det är hög återfallsfrekvens. Genom att identifiera deras begränsningar och förmågor tidigt i en behandling resulterar det till att en tidig

intervention kan sättas in, som i sin tur kan minska återfallen. Vilka kan delta i studien?

Deltagarna i studien ska vara män mellan 20-60 år som har eller har haft ett pågående beroende av droger och/ eller alkohol. De ska kunna tala och förstå det svenska språket. Studien omfattar 10 deltagare.

Vad innebär deltagande i studien?

Genomförandet av studien innebär att intervjuer kommer att genomföras på er verksamhet. Intervjuerna beräknas ta omkring 20-30 minuter. Hela intervjun

kommer att spelas in via mobiltelefon. Deltagandet i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.

Vad händer med informationen du lämnat under studien?

Intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt vilket betyder att intervjuerna kommer att avidentifieras så att det inte går att koppla resultatet till enskilda individer. Materialet kommer att förvaras så att ingen obehörig få ta del av det.

23 Hur redovisa studien?

Studien kommer att redovisas i en skriftlig rapport som blir underlaget för vår C-uppsats.

Hur kan du hjälpa oss?

Du arbetar i en verksamhet med målgruppen vi söker. Därför skulle vi vara oerhört tacksamma om du berättar för dina klienter om vår studie och rekryterar fler lämpliga deltagare som skulle kunna tänka sig medverka.

Vi är tacksamma om ni hör av er så snabbt som möjligt om besked. Vi frågor och funderar tveka inte att höra av er till oss.

Matilda Modin Student Matilda_s_89@hotmail.com Imonida Gjikokaj Student Imonida_2@hotmail.com Christina Ekelund Handledare ekechr@ju.se

24 Bilaga 3: Informationsbrev till enhetschef Hej!

Vi heter Matilda Modin och Imonida Gjikokaj och är två

arbetsterapeutstudenter på Hälsohögskolan i Jönköping och går i termin 6. I denna termin ingår det att genomföra en studie som underlag för vår c-uppsats. Vi behöver hjälp att rekrytera 10 deltagare till vår studie. Vi frågar härmed om ni på er verksamhet har möjlighet för att hitta presumtiva deltagare.

Studiens bakgrund och syfte

I dagsläget finns det bristande evidens på den subjektiva upplevelsen på

aktivitetsutförande för individer med drogproblematik. Därför syftar denna studie till att undersöka hur män i arbetsförålder med drogproblematik upplever sitt

aktivitetsutförande i de dagliga aktiviteterna. Vad är aktivitetsutförande?

Aktivitetsutförande är ett begrepp som handlar om förmågan att kunna utföra aktiviteter baserat på individens nuvarande tillstånd (Fischer, 2009).

Varför görs denna studie?

Det finns bristande evidens för arbetsterapeutens effekter i en behandling för ett beroende. Den teoretiska förståelsen för ett beroende hos arbetsterapeuter inte är utvecklat (Wasmuth, Crabtree & Scott, 2014) och därför behöver denna typ av studier göras för att professionen ska kunna utvecklas inom detta område. I samhället ökar missbruksproblematiken och det är hög återfallsfrekvens. Genom att identifiera deras begränsningar och förmågor tidigt i en behandling resulterar det till att en tidig

intervention kan sättas in, som i sin tur kan minska återfallen. Vilka kan delta i studien?

Deltagarna i studien ska vara män mellan 20-60 år med ett pågående beroende av droger och/ eller alkohol. De ska kunna tala och förstå det svenska språket. Studien omfattar 10 deltagare.

Vad innebär deltagande i studien?

Genomförandet av studien innebär att 10 intervjuer kommer att genomföras på er verksamhet. Intervjuerna beräknas ta omkring 20-45minuter. Hela intervjun

kommer att spelas in via mobiltelefon. Deltagandet i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.

Vad händer med informationen du lämnat under studien?

Intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt vilket betyder att intervjuerna kommer att avidentifieras så att det inte går att koppla resultatet till enskilda individer. Materialet kommer att förvaras så att ingen obehörig få ta del av det.

25 Hur redovisa studien?

Studien kommer att redovisas i en skriftlig rapport som blir underlaget för vår C-uppsats.

Vi är tacksamma om du hör av dig så snabbt som möjligt om besked. Vid frågor och funderar tveka inte att höra av dig till oss.

Matilda Modin Student Matilda_s_89@hotmail.com Imonida Gjikokaj Student Imonida_2@hotmail.com Christina Ekelund Handledare ekechr@ju.se

26 Bilaga 4 :Intervjuguide1

1. Ålder, kön, civilstatus

2. Vill du beskriva kort om dig själv? 3. Vad hade du för beroende?

4. Hur länge var du beroende?

5. Hur ser en vanlig dag ut för dig i dagsläget?

6. Hur såg en vanlig dag ut för dig när du hade ditt beroende från att du gick upp tills du gick och la dig?

7. Påverkade beroendet dina dagliga aktiviteter? Ex arbetet, hushållssysslor, hygien, sömn

8. Påverkade beroendet dina roller i livet? Exempelvis man, son, far, vän, kollega. 9. Påverkade beroendet dina intressen?

10. Har du några rutiner i dagsläget ?

11. Vad är skillnaden mellan dina rutiner du hade innan ditt beroende med nu? 12. Har beroendet begränsat dig i det vardagliga livet?

13. Har/Hade du några strategier när du känner ett behov av att inta drogen? 14. Vad motiverade dig till att bryta beroendet?

Följdfrågor:

Hur menar du här? På vilket sätt? Kan du ge exempel?

1 _{Deltagarna är i behandling och är därför inte i ett aktivt beroende vid intervjutillfället.} Intervjuguiden är utformad i dåtid, för att deltagarna ska svara utifrån när de var i ett aktivt beroende.