Så påverkar vi miljön

(1)

så

påverkar

vi miljön

NATURVÅRDSVERKETS

(2)

naturvardsverket.se

En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer. Naturvårdsverkets vision

Ytterligare exemplar av miljöredovisningen kan beställas från Naturvårdsverkets ordertel: 08-505 933 40, fax: 08-505 933 99, e-post: natur@cm.se isBn 978-91-620-8390-8. TRYCK: CM Gruppen, Stockholm, 09-05. PRODUKTION: Naturvårdsverket.

(3)

Gd har ordet

Naturvårdsverkets vision är En bra livsmiljö för människan och allt annat le-vande, nu och för kommande generationer. För att nå dit behöver vår verksamhet

hela tiden utvecklas och förbättras, eftersom vår omvärld hela tiden förändras. Ett av flera sätt att utveckla verksamheten är att följa EMAS, EU:s frivil-liga miljöstyrnings- och miljörevisionsförordning. Vi är sedan 2006 registrerade enligt den förordningen. EMAS står för Eco Management and Audit Scheme. Vi är redan tidigare certifierade enligt den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001. Att vara EMAS-registrerad innebär också att vi varje år ska göra en miljöredovisning som är tillgänglig för allmänheten. Det är den du nu håller i din hand.

Vad vi gör på Naturvårdsverket påverkar miljön både direkt och indirekt. Indirekt påverkar vi genom det uppdrag vi har att värna om vår miljö. När det gäller vår indirekta miljöpåverkan har vi här valt att lyfta fram några exempel på insatser som gjorts på de tre områden vi särskilt prioriterat 2008, det vill säga

Klimat, Havsmiljö och Hållbart nyttjande av naturresurser. En mer omfattande

redovisning av vår verksamhet finns i vår årsredovisning 2008.

Direkt påverkar vi miljön genom vår dagliga verksamhet, vår pappersför-brukning, våra tjänsteresor, vår energiförbrukning med mera. Vi har dock inte nått alla våra mål för vår direkta miljöpåverkan 2008. Vi har minskat vår pap-persförbrukning och nått målet om att ha minst 200 webbmöten eller videokon-ferenser mellan våra olika kontor. Vårt mål om att 60 procent av de bilar vi hyr ska vara miljöanpassade är också uppnått. Men målet för flygresor och målet för övrigt avfall har vi inte riktigt lyckats nå. Det finns alltså fortfarande utrymme för förbättringar.

Maria Ågren

(4)

Innehåll

6

miljöpolicy

8

klimat i förändring

14

mer måste göras för att klara havsmiljön

18

vi mår bra om naturen mår bra

20

nu är det bråttom om vi ska nå miljömålen!

21

så granskas vårt miljöarbete

22

så här påverkar vi miljön genom driften av vår verksamhet

29

systematiskt arbete för en bättre miljö STÄNDIG FÖRBÄTTRING UTGÅNGSPUNKTER PRIORITERINGAR VERKSAMHETSPLANERING GENOMFÖRANDE UPPFÖLJNING UTVÄRDERING

(5)

Naturvårdsverkets roll

Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten i Sverige. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt.

Verksamheten styrs av de miljökvalitetsmål och strategier som fastställts av riksdagen. Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för frågor om mil-jömål och naturmiljön samt ett särskilt ansvar för samordning, uppföljning och rapportering för 10 av de 16 miljökvalitetsmålen.

Naturvårdsverkets huvudsakliga uppgifter är att:

• Utveckla miljöarbetet genom att föreslå mål, åtgärdsstrategier och styrmedel i miljöpolitiken.

• Genomföra miljöpolitiska beslut med stöd av statliga anslag, lagtillämpning med mera.

• Följa upp och utvärdera miljösituationen och miljöarbetet. • Inspirera till att miljöansvaret stärks och breddas såväl i Sverige

som internationellt.

Verket har cirka 550 anställda placerade på tre orter, Stockholm, Östersund och Kiruna. Vi är fördelade på fem avdelningar; miljörätt, naturresurs, klimat, miljö-analys samt verksamhetsstöd. Därutöver finns en verksstab och fyra sekretariat för forskning, internationella frågor, personal samt information. Vidare finns elva råd och nämnder för olika frågor knutna till Naturvårdsverket.

(6)

naturvårdsverketsmil jöarbetete2008

6

Miljöpåverkan från vår verksamhet

Den stödjande och pådrivande verksamhet som

Natur-vårdsverket bedriver har en övervägande positiv inverkan

på miljön. I vår årsredovisning redovisar vi de mål som

skulle uppnås 2008 och vilka effekter verksamheten har

både i miljön och i samhället. Årsredovisningen finns att

läsa på www.naturvardsverket.se.

De områden som Naturvårdsverket särskilt prioriterat

2008 är Klimat, Havsmiljö och Hållbart nyttjande av

naturresurser. Här lyfter vi fram några exempel på vad

vi gjort och gör inom dessa områden.

miljöpolicy

Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Vi prioriterar särskilt klimat, havsmiljön och hållbart nyttjande av naturresurser.

Vi får saker att hända genom att;

• vara aktiva och tydliga i vår kommunikation med omvärlden. • vara kunniga och kompetenta i våra frågor och arbeta resultatinriktat. • följa upp och utvärdera resultatet av miljöarbetet i syfte att höja effektivitet och kvalitet.

• arbeta långsiktigt och förebyggande för en hållbar samhällsutveckling. • samarbeta och lära oss av andra.

• ha ett medborgarperspektiv i vårt arbete.

Vi ska minimera och förebygga den negativa miljöpåverkan vår kontorsdrift ger upphov till, framförallt genom att minimera miljöpåverkan från våra transporter samt minska vår energiförbrukning, vår resursanvändning och vårt avfall.

Vi ska ständigt utveckla och förbättra vårt sätt att arbeta, både när det gäller vår egen direkta miljöpåverkan och vår indirekta påverkan på miljön via våra leverantörer och andra aktörer i samhället.

(7)

klimat Havsmiljö

HållBart nyttjande av naturresurser

(8)

8

Klimat i förändring

FN.s klimatmöte, som hålls i Köpenhamn 2009, ska förhoppningsvis leda till ett nytt skarpare globalt klimatavtal. Oavsett hur det avtalet kommer att se ut, finns det mycket vi som konsumenter kan göra för att stävja klimatförändringen. Vad och hur vi konsumerar och vad som får oss att handla miljövänligt försöker Naturvårdsverket ta reda på.

(9)

vad vi konsumerar påverkar klimatet

Varje svensk ger i genomsnitt årligen upphov till drygt 10 ton växthusgaser bara genom det vi konsumerar. En del av dessa gaser uppstår utanför Sveriges gränser, de uppkommer när det vi konsumerar produceras utomlands. Och eftersom vår import är ungefär dubbelt så stor som vår export måste vi plussa på ungefär 25 procent till vad vi åstadkommer här hemma.

Drygt 80 procent av konsumtionen är privat, resten är offentlig konsumtion. För en genomsnittlig svensk behöver utsläppen minska från dagens 10 ton till hälften år 2020 och till en femtedel år 2050 om vi ska nå klimatmålen.

Om vi ska lyckas minska utsläppen är det främst fem områden vi kan rikta in oss på, eftersom de står för ungefär hälften av de totala utsläppen från konsum-tionen. • Hur mycket och vilken bil vi kör • Hur vi värmer våra bostäder • Hur mycket el som används i bostaden • Hur mycket och vilket kött vi äter • Hur långt och hur ofta vi flyger

En personbil som drivs av bensin kan till exempel släppa ut lika mycket, (2-3 ton växthusgaser) som en persons flygresa tur och retur till Asien. En dåligt isole-rad oljeuppvärmd villa släpper ut flera ton mer koldioxid per år jämfört med ett energieffektivt hus med miljömärkt fjärrvärme. Och att äta en köttbit varje dag innebär utsläpp på över ett ton per person och år.

Med ny teknik kan mycket åtgärdas, boendet kan bli energisnålare, det dagliga resandet kan ske mer energieffektivt med kollektivtrafik, cykel eller med snålare bilar. Men ska vi åka långt med flyget blir det svårare. Där finns idag inga tekniska lösningar som minskar utsläppen tillräckligt. När det gäller biffen på middagsbordet blir det också svårare. Det går inte att ändra på kossorna, vi måste förändra våra matvanor och äta mindre kött i framtiden.

(10)

vad får oss att Handla miljövänligt?

Vad får oss att handla miljövänligt och vad hindrar oss? Hur påverkas vi i vår vardag av miljöpolitik och styrmedel? Det har ett femårigt forskningsprogram inom Naturvårdsverket, kallat SHARP, studerat.

Forskarna kom fram till att vi vill ha tydliga signaler. Uppmanas vi att använda bilen mindre fungerar det inte om det samtidigt planeras för nya parke-ringsplatser i stadskärnan. Det visade sig också att det finns tydliga gränser för hur långt man kan komma med att betona det individuella ansvaret. Förändring måste också ske i samhället, till exempel investeringar i infrastruktur som under-lättar att leva miljövänligt.

Friheten värderas högt, men vi kan gå med på att den kan begränsas till förmån för miljön. Vi vill göra rätt, det är minst lika viktigt som ekonomiska motiv. Moral och ekonomi styr alltså vårt handlande. Men dessvärre är det också så att ord inte alltid omsätts i handling, att vi är duktiga på källsortering kan ofta ursäkta andra mindre miljövänliga beteenden.

Källa: SHARP ,”Hållbara hushåll, miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i varda-gen”, Naturvårdsverkets rapport 5899.

det vi inte äter upp påverkar klimatet

Att vi kastar gamla rester eller sånt som har passerat bäst-före datum påverkar faktiskt också vårt klimat. När livs-medel produceras och transporteras åtgår både naturresurser och energi. Kastas sedan maten bort har naturresurser och energi använts i onödan och vi får istället avfall som måste tas om hand.

Därför är det viktigt, inte minst från klimatsynpunkt, att minska svinnet av mat.

Mellan 10 och 20 procent av de livsmedel hushållen köper in kastas dessvärre idag. Då har man ändå räknat bort skal, ben och de delar av råvaran som inte används. Hushål-len svarar för det enskilt största svinnet i livsmedelskedjan.

Men det är inte bättre i storkök eller lunchrestauranger som faktiskt står för det mesta av svinnet.

En studie från 2001 visade att cirka 20 procent av maten

från storköken kastades bort, ungefär hälften försvann vid beredningen och hälf-ten vid serveringen. Lika mycket kastades från de lunchrestauranger vi besöker.

VAD KAN MAN DÅ GÖRA Åt DEt?

I rapporten Svinn i livsmedelskedjan har författarna tittat på möjligheterna att minska de mängder som försvinner. Att satsa på information om sambandet mat-miljö-hälsa-ekonomi till alla i livsmedelsked-jan är ett av flera förslag. Ett annat är att planera för bra förvaringsmöjligheter när nya bostäder och

(11)

livsmedelslokaler byggs. till exempel kan ett kallskafferi vara ett komplement till kylskåp. Frukt och rotsaker lagras mycket bättre i ett sådant skafferi än i en kyl. Miljömärkning av livsmedel med fokus på klimatpåverkan skulle också kunna underlätta för oss när vi handlar.

Källa: Svinn i livsmedelskedjan, möjligheter till minskade mängder, Naturvårdsverkets rapport 5885.

(12)

12

förBifart stockHolm försvårar klimatmålet

Det svenska klimatmålet är att koldioxidutsläppen från transport- och energisek-torn ska ha minskat med 40 procent år 2020. Naturvårdsverket anser att planer-na på Förbifart Stockholm kraftigt skulle försvåra möjligheten att nå det målet.

Den planerade sexfiliga motorvägssträckan som ska gå från Sollentuna över Lovön för att sluta vid Kungens kurva fick redan 2007 kritik av Naturvårdsverket. De två vägbyggnadsalternativ som då fanns, Förbifarten och Diagonal Stock-holm, var inte förenliga med miljöbalkens be-stämmelser. Förbifarten, det alternativ Vägverket förordar, leder bl a till kraftigt ökade utsläpp av koldioxid, ingrepp i Natura 2000 områden och områden av riksintresse, samt bullerstörningar i de välbehövliga grönområden som finns utmed sträckorna.

Naturvårdsverket anser att en trafiklösning som svarar både mot transportbehoven och miljökraven inte kan begränsas till att utreda olika vägalternativ.

Under 2008 föreslog verket därför att regeringen skulle ge Vägverket, Banver-ket, SIKA och Länsstyrelsen i Stockholm i uppdrag att i samråd ta fram alterna-tiv som kan klara både miljökvalitetsmålen och de transportpolitiska målen.

Hur går det med vindkraften?

År 2015 ska 10 tWh el per år komma från vind-kraft. Det har riksdagen tidigare beslutat. Nu finns förslag på ett nytt planeringsmål, 30 tWh per år till år 2020.

Men vi är ännu långt ifrån det målet, för närvarande produceras ungefär 1,5 tWh per år. Men vindkraften är inte okontroversiell, pla-ceringen av snurrorna kan innebära ingrepp i känslig natur, vara störande för närboende och också påverka växter och djur.

En av Naturvårdsverkets uppgifter är att främja en hållbar utveckling av vindkraften, det vill säga undersöka möjligheterna att samordna den med naturvård och friluftsliv.

Ett sådant exempel är en planerad havsbaserad vindkraftsanläggning vid St Mid-delgrund utanför Halmstad. trots att området var på gång att bli Natura-2000 område tillstyrkte verket anläggningen. Undersökningar visade att naturvärdena kan bevaras trots att ett hundratal fundament kommer att ställas på sjöbotten. Däremot bedöms många andra utsjöbankar vara olämpliga för vindkraft, där anser Naturvårdsverket att det inte går att förena de bägge intressena.

(13)

Aapua Rautiorova i Norrbotten. Miljöverdomstolen har sagt ja, men Natur-vårdsverket överklagade beslutet till Högsta domstolen. Här kom anläggningen i konflikt med behovet att skydda värdefull skog, och det behovet överväger enligt Naturvårdsverket.

I Blaiken-området, som ligger i Västerbotten, planeras också en anläggning. I området som ligger både i Storumans och Sorseles kommun finns ett blivande naturreservat. Domänverket var tidigare ägare till marken, men numera ägs den av Naturvårdsverket. Här fanns tidigare en stor vattenkraftverksanläggning. Större delen är idag inte använd och en kraftledning står idag till största delen outnyttjad.

Konflikten mellan naturvårdens och elförsörjningens intressen kan lösas på så sätt att snurrorna placeras så långt österut som möjligt i området, där också naturvärdena är minst. Vindkraftverken hamnar då utanför det planerade natur-reservatet.

vi exporterar kunskap

När den svenska miljöskyddslagen kom till 1969 revolutionerade det miljövården. När miljöstörande industrier skulle få tillstånd för sin verksamhet kunde man med miljöskyddslagens hjälp granska hela processen inom företaget.

Det innebar till exempel att myndigheterna hade möjlighet att kräva att det miljöfarliga kloret i en pappersmassaindustri skulle bytas ut mot miljövänligare alternativ vid pappersblekningen, att så lite vatten som möjligt skulle användas i tvättprocessen, att man skulle använda torrbarkning istället för våtbarkning. Man kunde helt enkelt kräva att så slutna system som möjligt användes för att minimera miljöskadorna.

Det svenska systemet exporterades senare till Europa och blev det direktiv som nu kallas IPPC, Integrated Pollution Prevention Control.

Naturvårdsverkets samarbetar nu med Indien och Kina om integrerad prövning. De bägge länderna vill lära sig mer och se hur en sådan prövning kan tillämpas på miljöstörande verksamheter. Både Indien och Kina jobbar idag med utsläpps- och miljökvalitetsnormer som instrument.

I den indiska delstaten Andhra Pradesh tillämpas till exempel ännu utsläpps-standarder vid miljöprövningarna. Det innebär i korthet att företagen får till-stånd att släppa ut en viss koncentration av föroreningar och de gränserna får inte överskridas. Problemet är bara att lösningen brukar bli att man hänger på en reningsanläggning i slutet av processen och inte ser på vad hur man kan minska hela processens miljöpåverkan. Eller så späder man ut föroreningarna för att klara sig undan.

I delstaten Maharashtra arbetar myndigheterna redan delvis med den integre-rade prövningen och för en dialog med företagen där. Delstatens miljömyndighet använder sig dock fortfarande av utsläppsstandarder. Universitetet i Mombai och det indiska Industriförbundet är också intresserade av att ha en dialog med Naturvårdsverket om hur IPPC kan användas.

(14)

14

Kraftfulla åtgärder måste till om Östersjön ska räddas konstateras i den svenska nationella planen som görs inom ramen för Helsingforskommissionens aktions-plan för Östersjön, Öresund och Kattegatt. Och att Kattegatt gradvis har försu-rats, i likhet med hav världen över, gör det än viktigare att komma tillrätta med de ökande koldioxidutsläppen.

försurningen av Haven oroar

För åren 2008-2009 fick Naturvårdsverket 20 miljoner extra av regeringen för att förbättra övervakningen av haven. Med pengarna skulle man också se över möjligheterna att stärka förmågan att slå larm om något oväntat händer i miljön. Ett konkret och oroande resultat av de extra pengarna är att man kunnat konsta-tera att Kattegatt har försurats, den 40-åriga tidsstudie över pH-värden som finns därifrån visar att det har skett en gradvis försurning under denna tid.

Att Kattegatt försurats är tyvärr inte ett enskilt svenskt problem, forskare världen över har nu konstaterat att alla hav blir surare på grund av ökande koldioxidutsläpp. Att haven får allt lägre pH-värde kan i längden innebära att hela näringsväven i haven kollapsar. Kalkbärande organismer får svårt att bygga upp sina kiselskal, och det drabbar allt från mikroskopiska plankton, kiselalger och koraller till kräftdjur. Det finns nu flera exempel på korallrev som dör ut på

Mer måste göras för att

klara havsmiljön

(15)

grund av försurning och ökad temperatur. En fortskridande försurning kommer att ge oerhörda ekonomiska, ekologiska och sociala konsekvenser för oss män-niskor.

mycket återstår att göra om östersjön ska räddas

Baltic Sea Action Plan är Östersjöländernas och EU-kommissionens

gemen-samma åtgärdsplan för Östersjön, Öresund och Kattegatt. Enligt den planen ska varje Östersjöland ta fram nationella planer som ska bedömas vid ett minister-möte 2010.

Den svenska nationella planen tas fram av Naturvårdsverket i samråd med Jordbruksverket och andra myndigheter. En första delrapport lämnades i april 2008 och den andra och sista kommer att lämnas sista juli 2009.

Rapporten innehåller cirka 150 aktiviteter och har fyra huvudområden: Övergödning, farliga ämnen, biologiska mångfald inklusive fiske samt maritima frågor, det vill säga sjöfart, olyckor, räddningstjänst med mera.

Rapporten visar tydligt att mycket måste göras för att rädda Östersjön. Den största utmaningen är att få ner utsläppen av kväve och fosfor till haven. Dessa näringsämnen kommer till största delen från kommunala renings-verk, skogsindustri och jordbruk. Jordbruket står idag för ungefär hälften av de svenska utsläppen av kväve och fosfor trots att mycket redan gjorts. Därför föreslår man nu skyddszoner kring odlingsmark i nitratkänsliga områden och

(16)

16

strängare regler för spridning av stallgödsel. För skogsindustrin och de kommunala avloppsreningsverken krävs ytterligare rening.

Sjöfarten släpper också ut allt större mängder kväve till luften och därför föreslås bland annat att färjorna ska ha reningsutrust-ning.

För att rädda den biologiska mångfalden föreslår Naturvårds-verket en rad åtgärder. Marina skyddsområden, fiskefria områ-den, förvaltningsplaner för torsk och ål och förbättrad övervak-ning är några av dem.

Men trots att man i rapporten föreslagit cirka 150 åtgärder kommer det inte att räcka. Mer måste till för att klara målet, en god ekologisk miljöstatus år 2021.

Kunskapen om spridningen av giftiga ämnen i Östersjön måste till exempel öka. Vi vet idag för lite om hur mycket som släpps ut och vilka effekter de giftiga ämnena har på livet i havet.

Det är alltså kraftfulla åtgärder som måste till för att rädda Östersjön som idag är ett av Europas smutsigaste havsområden. Alla länder i området måste samarbeta och ställa egna hårda krav för att få ett friskare hav.

Miljögifter kartlagda

Under 2008 kartlades också metaller och organiska miljögifter i havsedimenten, tack vare de extra havsmiljo-nerna. Resultaten av dessa undersökningar blir dock inte färdiga förrän 2009. Vi fick också fram ett förbätt-rat underlag för att beräkna belastningen av miljögifter i havet. Bland annat analyse-rades Antifoulingämnen, det vill säga båtbottenfärger, för att se vilka giftiga färger som fortfarande florerar i haven trots att de sedan länge är förbjudna.

Den förbättrade larmfunktio-nen innebär i klartext att man satsar på datavärdskap för alla de data som övervakning-en gövervakning-enererar. Det blir snab-bare tillgång till de data som finns och fler får möjlighet att uppmärksamma avvikelser el-ler konstiga streck i kurvorna. Allt enligt principen fler ögon ser mer. Datavärdarna som kvalitetssäkrar data ska också rapportera eventuella avvikelser från det normala till Naturvårdsverket.

(17)

snart lättare välja minireningsverk

Det finns uppemot 1 miljon fastigheter med enskilda avlopp i Sverige. En stor del av dem, uppskattningsvis ca 60 procent har avlopp som idag inte skulle godkännas om fastigheten fick besök av kommunens miljönämnd. Det innebär i sin tur att onödigt mycket kväve och fosfor kommer ut och förorenar vattendragen.

Men marknaden för enskilda avloppsanläggningar är idag en djungel. Inga minireningsverk är egentligen kvalitetssäkrade. Det är alltså svårt att som ägare av bostadshus eller fritidshus veta vad man ska välja. Miljönämnden kan tala om vilka krav anläggningen ska uppfylla men inte vilket du ska välja. Dessutom varierar kraven

bero-ende på var du bor, är det ett särskilt skyddsvärt område eller ett område med svåra markförhållanden, blir kraven på rening av kväve och fosfor större.

Därför arbetar nu Naturvårdsverket tillsammans med Boverket på att kunna kvalitetssäkra olika typer av minireningsverk. Dessutom vill man få till en frivillig certifiering av de företag som installerar enskilda avloppsanläggningar, eftersom det är viktigt att det görs rätt. Vi arbetar också med att få fram bättre information till fastighetsägarna om vikten av bra anläggningar och hur de bör skötas. Från och med december 2008 ryms också arbetet med att installera enskilda avlopp i skatteavdraget för hushållsnära tjänster, ett avdrag som gäller både för bostadshus och fritidshus.

(18)

18

Vi mår bra om naturen mår bra

Naturlandskapet, naturresurserna och den biologiska mångfalden är viktiga för vår livskvalitet och välfärd.

svensk renskötare Hjälper ryska nentser

Hur kan en svensk same hjälpa Ryssland med integrerad ekosystemsförvaltning? Jo, genom att förmedla den kunskap han har om renskötsel till ursprungsbe-folkningen på Kolgujevön. På Kolgujevön finns många viktiga häckningsplatser för fåglar och här finns också många intressanta växter och djur. Där bor också ungefär 100 renskötande nentser som på grund av historiska orsaker nu driver en ineffektiv renskötsel. Bland annat tar de inte tillvara allt som går att få ut av ren-slakten. Den svenske renskötaren hjälper dem att plocka fram de gamla kunska-perna de en gång hade men nu förlorat. Lyckas nentserna effektivisera renskötseln får de en bättre ekonomi per ren. De kan minska hjordarna och slipper riskera att markerna blir överbetade. De får dessutom en bättre självkänsla och kan vara stolta igen över sitt arbete.

Det här projektet är en del i verkets långsiktiga stöd till ett FN-finansierat projekt, ECORA-Kolgujevön.

På ön pågår också provborrning efter olja. Visar det sig att borrningen blir kommersiellt intressant hotas emellertid viktiga naturvärden. Därför stöder Naturvårdsverket också ett projekt som går ut på att skydda naturvärdena på ön i samråd med urbefolkningen och industrin.

ålen ska få Hjälp

Att ålen är starkt utrotningshotad har varit tydligt ett tag. Beståndet av ål har minskat drastiskt de senaste 30 åren och är nu nere på 1-5 procent jämfört med vad som fanns i slutet av 1970-talet.

På sin väg till och från Sargassohavet möter ålen många hot och hinder. Ett dödsfälla är vattenkraftsverken i de vattendrag ålar, lax och andra lekvandrande fiskar tar sig upp för i syfte att reproducera sig. Upp kan de vandra med hjälp av laxtrappor, men på vägen ner hittar lax och öring inte ut utan dör. Smolt och ål tvingas gå genom turbinerna och majoriteten av dem blir dessvärre till fiskfärs. Fem rödlistade, vandrande fiskarter, drabbas av detta öde: havs- och flodnejonö-ga, vimma, öring, ål och vårlekande siklöja.

I den halländska ån Ätran planerar man nu att öppna den gamla forsen för att ge både upp- och nervandrande fisk en chans att överleva. Det innebär bland annat att den nuvarande kraftverksdammen öppnas och att torrfåran åter fylls med vatten. Dessutom måste det ena av de två kraftverken, som ägs av Falken-bergs kommun, stängas av för att vattnet ska kunna rinna fritt. Kostnaden för att återställa forsen beräknas bli cirka 21 miljoner kronor, men då är inte förlusten av ett kraftverk mindre medräknat. Diskussioner förs nu om Naturvårdsverket tillsammans med Falkenberg Energi ska finansiera delar av projektet, förutsatt att länsstyrelsen i Halland också söker medel för projektet ur EU:s fiskefond.

(19)

fakta

Eftersom många av Sveriges miljökvalitetsmål inte går att uppnå utan internationellt samarbete driver Naturvårds-verket med hjälp av SIDA-pengar ett antal miljöprojekt i tio andra länder, varav Ryssland är ett. Där pågår till exempel två olika projekt för att skydda den värdefulla

De skyddsvärda områdena identifieras och inventeras. Och kopplat till Baltic Sea

Action Plan, Helcoms plan

för att skydda Östersjön, har vi, med hjälp av medel från miljödepartementet, förberett ett projekt för att hjälpa Ryssland att bilda en marin nationalpark,

(20)

Ingermanland-naturvårdsverketsmil jöarbetete2008

20

Ska vi nå de miljömål riksdagen beslutat om, att de stora miljöproblemen ska vara lösta till år 2020. Ja, då börjar det bli bråttom. Det visar den fördjupade utvärdering av miljömålen som Miljömålsrådet gjorde 2008. Mycket pekar åt rätt håll, men det går för långsamt. Nio av sexton mål bedöms som mycket svåra att nå i tid. Särskilt bekymmersamt är läget för klimatmålet, som visserligen inte ska uppnås förrän 2050 men ändå blir svårt att nå. Utvecklingen går åt fel håll trots att de svenska utsläppen minskat. Inte heller situationen i haven ger någon större anledning till glädjeskutt. Därför behövs krafttag, där alla måste engageras i kampen, stat, kommun, näringsliv och konsumenter. Det handlar helt enkelt om en omställning av hela samhället.

Rådet har därför lämnat flera hundra förslag på hur målen ska nås. Förslagen kommer att kosta staten 5-10 miljarder kronor extra per år, men bedöms ändå vara samhällsekonomiskt lönsamt. Några av förslagen på energi- och transport-området: Höjd skatt på bensin och diesel, kilometerskatt för godstransporter på väg, förlängt stöd till solvärme, skatt på nya dubbdäck.

För att nå målet en giftfri miljö förslås bland annat ett nytt kunskapscentrum för att påskynda utvecklingen mot hållbar produktion och användning av kemi-kalier. Dessutom behöver hushållningen med råvaror och energi inom bygg- och fastighetssektorn förbättras.

Att det är svårt att nå vissa miljömål beror också på att ekosystem och natur-resurser överutnyttjas. Här vill miljömålsrådet bland annat få fram kriterier för ett miljöanpassat byggande och vägledning till kommuner om miljökrav vid byg-gande. Rådet vill också införa bidrag till fartygsskrotning och miljöcertifiering för att anpassa uttaget av fisk och minska bifångsterna av fåglar och däggdjur inom fisket. Fler behöver göra mer för att vi ska ha en chans att nå våra miljömål!

Förslagen behandlas i klimatpropositionen och havsmiljöpropositionen som kommer 2009.

nu är det bråttom om

vi ska nå miljömålen!

(21)

Så granskas vårt miljöarbete

Varje år reviderar Riksrevisionen vår verksamhet. I vår årsredovisning som gran-skas och utvärderas av regeringen och Riksrevisionen beskriver vi hur vi uppfyllt de mål regeringen ålagt oss.

Varje år genomförs också en så kallad mål- och resultatdialog med regering-en, där just mål och resultat av verksamheten diskuteras.

Slutligen granskas vårt sätt att arbeta också av ackrediterade miljökontrollan-ter inom ramen för vår EMAS- och ISO-certifiering.

(22)

22

Så här påverkar vi miljön genom

driften av vår verksamhet

Här beskriver vi hur vår verksamhet direkt påverkar miljön.

Direkta miljöaspekter är här detsamma som de aktiviteter, verksamheter, pro-dukter eller tjänster som kan påverka miljön.

Vi arbetar med de direkta miljöaspekterna i enlighet med gällande författ-ningar och andra krav, dessutom styrs arbetet via interna policys och rutiner. Uppföljning genomförs genom nyckeltal.

De betydande direkta miljöaspekterna bygger på miljöutredningen från 2008, med statistik från 2007. Där vi har uppföljningsbara mål, är dessa markerade med vinröd färg.

De betydande direkta miljöaspekterna för 2008 är utrikes flygresor, inrikes flygresor längre än 50 mil, inrikes flygresor kortare än 50 mil, el, kyla och venti-lation, datorutrustning, batterier och uttjänta batterier samt restavfall.

En fullständig miljöutredning med värdering genomförs under våren 2009, statistik från 2008 används. Utifrån denna kommer målen för de viktigaste miljö-aspekterna för år 2010 och framåt att ses över.

naturvårdsverkets Betydande direkta miljöaspekter

UTRIKES FLYGRESOR

miljöpåverkan Utsläppen från flygtransporter bidrar till den ökande växthuseffekten.

Dess-utom är bullret från flygplatser ett hälsoproblem. kommentar Naturvårdsverket medverkar

i ett omfattande internationellt arbete, Detta internationella samarbete kan förväntas öka, inte minst i samband med det svenska ordförandeskapet i EU 2009. Det innebär att våra utrikes flygresor också kan komma att öka. Men vi bedömer att vårt internationella arbete i ett längre perspektiv ska medföra en positiv miljöpåverkan.

inrikes flygresor längre än 50 mil

miljöpåverkan Se flygresor utrikes ovan. kommentar Antalet inrikes flygresor påverkas av

att Naturvårdsverket bedriver verksamhet i Östersund. En konsekvens av den blir att våra inrikes flygresor kommer att ligga på en högre nivå än tidigare. Samtidigt arbetar vi aktivt med distansöverbryggande teknik som ett alternativ till fysiska resor.

inrikes flygresor kortare än 50 mil

miljöpåverkan Se flygresor utrikes ovan. kommentar Vår resepolicy säger att alla resor

som görs i tjänsten ska göras på ett kostnadseffektivt sätt samt belasta miljön så lite som möjligt. Tåg och lokal kollektivtrafik bör användas så långt möjligt för att miljöanpassa vårt resande. Innan en resa beställs ska man noga överväga om den går att ersätta med telekommunikation, till exempel telefonmöte eller videokonferens. Naturvårdsverket ska vara föregångare när det gäller att nyttja alternativ till resor.

el, värme ocH kyla

miljöpåverkan Stockholmskontoret Från januari – september 2008 har vi haft 17 procent

grön el. Därefter 100 procent grön el. Östersundskontoret Den el som vi köper och kan påverka är miljömärkt (vatten, vind och biobränsle). Den el som ingår i hyran och som vi ej kan påverka är inte miljömärkt. kommentar Vi planerar olika slags fastighets- och

(23)

beteenderelaterade åtgärder för att minska elförbrukningen. Vi försöker även få till stånd beteendeförändringar för att minska förbrukningen. Vid varje skrivbord finns en kontakt som slår av strömförsörjningen, detta för att minska smygförbrukningen vid stand-by läge. Energiförbrukningen i Kiruna baseras på schablon (yta).

energiförBrukning 2008 i kWH

stockholm östersund kiruna

Brukarel 911 000 70 948 7 163

(hushållsel + verksamhetsel)

Fastighetsel 236 000 26 432 Ingår i ovan

Värme 1 046 000 93 310 9 210

Kyla 732 000 0 Finns ej

total 2 925 000 190 690 16 373

DATORUTRUSTNING

miljöpåverkan Datorutrustning innehåller en del giftiga ämnen som påverkar miljön

nega-tivt. Utrustningen är dessutom energikrävande under den tid den används. Detta bidrar bland annat till ökad växthuseffekt då fossila bränslen används vid elproduktionen. kom-mentar Naturvårdsverket strävar efter att vid val av produkter välja produkter med Svanen

eller TCO03 märkning för att därigenom ta hänsyn till miljön.

BATTERIER OCH UTTJäNTA BATTERIER

miljöpåverkan Batterier kan innehålla olika tungmetaller, såsom bly, kadmium och

kvick-silver. Dessa är extremt giftiga och farliga för miljön och människans hälsa. kommentar

Batterierna används för trådlös datorutrustning, etikettskrivare, bandspelare som används i verksamheten, klockor, miniräknare m.m.

restavfall

miljöpåverkan Förbränning av avfall bidrar till ökande växthuseffekt och hälsoskador. kom-mentar Naturvårdsverket ser kontinuerligt över källsorteringen och utreder vilka

möjlighe-ter som finns till förbättringar. Informationen om hur vi ska källsormöjlighe-tera utvecklas ständigt. Restavfall på Naturvårdsverket är det som inte sorteras i något av följande fraktioner: Or-ganiskt avfall, returpapper, pappersförpackningar, kartong/wellpapp, metallförpackningar, övrig metall, hårdplastförpackningar, övrig plast, ofärgat och färgat glas, returburkar, petflaskor, elektronikskrot, batterier, lysrör och övriga ljuskällor.

mål, måluppfyllelse ocH analys

I det följande redovisas mål, måluppfyllelse, åtgärder och analys för de sex utvalda direkta miljöaspekterna under 2008.

(24)

24

redogörelse av måluppfyllelse

Målet är inte uppnått, eftersom ett antal resor kortare än 50 mil genomförts. •

Inrikes flygresor under 50 mil har minskat under året jämfört med 2007, från 67 till •

53 km per person.

Tågresor har minskat något under 2008 jämfört med 2007, från 1 632 till 1 606 km •

per person.

genomförda åtgärder

Om en flygresa kortare än 50 mil måste genomföras ska skälen därtill anges på •

reseordern.

analys och korrigerande/förebyggande åtgärder om målet inte uppfyllts

Informations- och uppföljningsinsatser under året har inte varit tillräckliga. Framförallt uppföljningen kommer att intensifieras under 2009.

Driftsamordnarna tar upp frågan med cheferna på avdelningarna/sekretariaten och •

betonar vikten av att reseordern fylls i korrekt.

Varje enskilt fall där särskilda skäl till flygresan saknas kommer att följas upp. •

BILRESOR MED HYRBIL

verksamhetsmål 2008

60 procent av de bilar vi hyr är miljöanpassade bilar (kombination bensin-etanol, bensin-biogas eller hybridbilar).

Målet har nåtts.

Under året har verket hyrt 105 bilar, varav 65 (62 procent) var miljöbilar. •

Ett nytt statligt ramavtal innebär att hyrbilsleverantörerna är skyldiga att erbjuda oss •

i första hand en miljöbil. Carlson Wagonlit Travel har informerats om ramavtalet. Informationsinsatser har genomförts.

•

Anette Andersson

naturvårdsverkets resepolicy

alla resor som görs i tjänsten ska göras på ett kost-nads- och tidseffektivt sätt samt belasta miljön så lite som möjligt. tåg och lokal kollektivtrafik bör användas så långt möjligt för att miljöanpassa vårt resande. innan en resa beställs ska du noga överväga om den går att ersätta med telekommunikation, t ex telefon-möte eller videokonferens. naturvårdsverket ska vara föregångare när det gäller att nyttja alternativ till resor.

(25)

DISTANSÖVERBRYGGANDE TEKNIK

Under 2008 ska minst 200 webbmöten eller videokonferenser genomföras mellan Stockholm och Östersund.

Målet har nåtts.

Under året har vi genomfört 120 webbmöten och 226 videokonferenser med Östersund. •

Informationsåtgärder.

ELFÖRBRUKNING

Elförsörjningen till skrivborden ska vara avstängd via tryckknappen under bordet vid minst 95 procent av alla skrivbord när personalen har gått hem.

Målet har inte nåtts.

Under året har totalt 2 479 bord kontrollerats av driftsamordnarna. Av dessa var 1 779 •

avstängda motsvarande 72 procent.

Informationsinsatser har genomförts löpande under året. •

Under 2009 kommer kampanjer att genomföras, dessutom ska mätningar göras som •

visar möjlig energibesparing vid varje arbetsplats samt totalt sett för hela verket.

tjänsteresor, km per anställd* ocH år

resesätt 2004 2005 2006 2007 2008

Inrikes flygresor < 50 mil 84 93 42 67 53 Inrikes flygresor > 50 mil 800 1 015 1 262 1 754 1 512 Utrikes flygresor 6 414 6 342 6 965 7 320 6 516

Tåg 1 109 1 264 1 446 1 632 1 606

Egen bil 146 130 75 131 91

Hyrbil 50 72 62 125 77

Taxi (endast Stockholm) 6 6 6 6 4

distansöverBryggande teknik mellan stockHolm ocH östersund

Videokonferenser, antal 106 104 226

(26)

26

RESTAVFALL

Fraktionen övrigt avfall ska innehålla max 15 vikt-procent felsorterat material.

Vi har inte uppnått målet.

Gjorda kontroller/plockanalyser visar att felprocenten var 39 och 44 procent. •

Informationsåtgärder.

Under 2009 kommer märkningssystemet för avfall att omarbetas och informations-•

insatser att genomföras vid flera tillfällen.

PAPPERSFÖRBRUKNING

Naturvårdsverket ska minska sin förbrukning av kopieringspapper med 5 procent jämfört med medelförbrukningen 2005-2007 mätt i antal ark per anställd. Det betyder att för-brukningen för 2008 ska understiga 5 001 ark per anställd.

Vi har uppnått målet.

Under 2008 minskade vi vår pappersförbrukning med 12 procent. Förbrukningen per anställd • var 4 625 ark/anställd. genomförda åtgärder Informationsåtgärder. 0 2 3 5 FÖRBRUKNING AV KOPIERINGSPAPPER 2005 2006 2007 4 1 snitt 2005-07 2008 Antal ark per anställda i 1000-tal.

(27)

arBetet med de direkta miljöaspekterna under 2008

I lokalerna i Östersund och Stockholm har de direkta miljöaspekterna i stor utsträckning beaktats. Exempel på detta är:

• Kylrum för förvaring av organiskt avfall vilket möjliggör utsortering av organiskt avfall

• Avslagbar strömförsörjning till arbetsplatser för att kunna minska ”smygförbrukning” vid stand-by läge

• Snålspolande toaletter • Miljövänliga oljor till golv • Ändrade skrivarrutiner • Datoriserad övervakning av elförbrukningen • Rörelsedetektorer för belysning på toaletter, skrivar- och konferensrum • Sektorisering av takbelysning

arBete med de direkta miljöaspekterna under 2009

ÖVERGRIPANDE MILJÖMÅL

Från och med 2009 gäller två övergripande mål för Naturvårdsverkets direkta miljöaspekter:

1. Övergripande mål för direkt miljöpåverkan från våra resor

Naturvårdsverket genomför sitt uppdrag med så liten negativ miljöpåverkan som möjligt från sina tjänsteresor.

2. Övergripande mål för direkt miljöpåverkan från vår kontorsdrift

Naturvårdsverket begränsar den negativa miljöpåverkan från kontorsdriften så långt det är rimligt med fokus på resursanvändning och energiförbrukning. MILJÖUtREDNING

En fullständig miljöutredning med värdering genomförs under våren 2009. Uti-från miljöutredningen kan målen för de direkta miljöaspekterna 2010 revideras. MÅL 2009

Verksamhetsmål (verksgemensamma)

Resor och distansöverbryggande kommunikation

• Inga flygresor görs på sträckor som är kortare än 50 mil och där en resa med tåg är kortare än fyra timmar, om inte särskilda skäl finns.

• Under 2009 ska vi genomföra minst 300 webb- eller videokonferensmöten mellan Stockholm och Östersund.

Energi

• Elförsörjningen till skrivborden ska vara avstängd via tryckknappen under bordet vid minst 95 procent av alla skrivbord när personalen gått hem för dagen.

(28)

28

UtSLÄPPSREDUKtION

Naturvårdsverket har ett internt miljöarbete som syftar till att minimera utsläp-pen från verksamhetens resor. För de utsläpp som kvarstår, kommer Naturvårds-verket, som ytterligare ett led i sitt miljöarbete, att under 2009 förvärva utsläpps-rätter. De innebär att utsläppen finns kvar men balanseras genom att Natur-vårdsverket införskaffar utsläppsminskningar som genomförts på andra ställen. Det sker i en mängd som motsvarar storleken på Naturvårdsverkets utsläpp. Energimyndigheten kommer att bistå Naturvårdsverket i arbetet med att förvärva reduktionsenheter som garanterat leder till en verklig utsläppsminskning. BENCHMARKING

Naturvårdsverket ingår också i en benchmarking-grupp som består av fem myn-digheter. Syftet är bland annat att ta fram gemensamma nyckeltal så att myndig-heter sinsemellan kan jämföra statistik för de direkta miljöaspekterna.

Gruppen konstaterar att de deltagande myndigheterna mäter i stort sett samma direkta miljöaspekter, som t ex:

• Resor i tjänsten • Pappersförbrukning • Elförbrukning

• Återvinning av papper

Att göra en relevant jämförelse myndigheterna emellan är svårt eftersom vi har olika förutsättningar; lokalernas utformning, olika verksamheter, tekniska för-utsättningar osv. Med tanke på detta är det bra om en jämförande analys myn-digheterna emellan kan göras. Når man inte dit kan man åtminstone jämföra den enskilda myndigheten över tiden.

MILJÖANPASSAD UPPHANDLING

Vi har en upphandlingspolicy och rutiner som ligger till grund för de miljökrav vi ställer vid anskaffning. Då den nya upphandlingslagstiftningen lämnar större utrymme att ställa miljökrav än den tidigare, har vi inlett projektet ”Naturvårds-verkets miljökrav vid anskaffning av tjänster, varor och entreprenader”. Detta är tänkt att förbättra och ytterligare strukturera vårt sätt att ställa miljökrav vid anskaffning. Samråd sker med Miljöstyrnings¬rådet. På grund av tidsbrist har inte projektet kunnat färdigställas i tid. Vi har förlängt tiden för färdigställandet till 2009-06-01.

(29)

Systematiskt arbete

för en bättre miljö

Ledningssystemet hjälper oss att styra miljöarbetet på ett strukturerat och ef-fektivt sätt. Systemet omfattar både sakverksamheten och den miljöpåverkan som uppkommer från driften av vår verksamhet.

Sedan mars 2003 är systemet certifierat enligt den internationella miljöled-ningsstandarden ISO 14001. Certifieringen omfattar all verksamhet utom för-valtning av våra fastigheter, samt våra råd och en nämnd. Från och med februari 2006 är vi även EMAS-registrerade.

utgångspunkter för vårt arBete

Som utgångspunkt för allt arbete på Naturvårdsverket ligger författningar och andra externa krav som verkets instruktion, regleringsbrevet, förvaltningslagen etc. Vi har också interna krav, bland annat vår vision, vår miljöpolicy och andra internt styrande dokument.

prioritering

Naturvårdsverket gör årligen en intern prioritering av vissa områden inom sak-verksamheten för att särskilt kunna fokusera på dessa under kommande år.

Vi prioriterar även vissa områden då det gäller miljöpåverkan från vår drift. Som underlag för prioriteringen genomför vi en årlig utredning.

verksamHetsplanering

Naturvårdsverket fastställer årligen verksamhet och budget i en övergripande verksamhetsplan, i verksamhetsplaner för avdelningar och sekretariat, samt

en-STÄNDIG FÖRBÄTTRING UTGÅNGSPUNKTER PRIORITERINGAR VERKSAMHETSPLANERING GENOMFÖRANDE UPPFÖLJNING UTVÄRDERING

(30)

genomförande av vårt arBete

Vi genomför vårt arbete på avdelningar/sekretariat och enheter enligt beslut i verksam-hetsplaner, arbetsordning och beslutsordning, samt i särskilda beslut. För att kunna göra det på ett effektivt sätt finns personal- och kompetensutveckling samt stödfunktio-ner för bland annat intern och extern kommunikation, dokumenthantering och verk-samhetsstyrning.

uppföljning av verksamHeten

Varje vecka följer vi upp och stämmer av verksamheten vid föredragningar för general-direktören. Varje tertial följer vi upp verksamhet och ekonomi på olika nivåer i organi-sationen. Månadsvis gör vi även uppföljning av ekonomin. Vid de externa revisioner och interna granskningarna av verksamheten följer vi dessutom upp hur vårt ledningssystem fungerar. Årsredovisningen är Naturvårdsverkets årliga rapportering av verksamhet och ekonomi till regeringen. Därutöver sker rapportering till regeringen enligt vad som fram-går av regleringsbrevet, samt av särskilda regeringsbeslut och författningar.

utvärdering av vårt ledningssystem

två gånger per år utvärderas ledningssystemets funktion och effektivitet. Det kallas Ledningens genomgång av ledningssystemet. Då får generaldirektören en redovisning av systemets helhet och fattar beslut om förbättringar.

förBättringsarBetet

Grundtanken i ledningssystemet är att vi ständigt ska kunna förbättra vårt arbete. För-slag till förbättringar och avvikelser kan man lämna på flera olika sätt, t. ex. i FörFör-slags- Förslags-lådan, vid verksamhetsplaneringsarbetet eller vid arbetsplatsträffar. Förslagslådan är vårt tekniska system där vi administrerar förslag och avvikelser. Där finns förbättrings-förslag och avvikelser från interna och externa revisioner samt från enskilda medarbetare.

All dokumentation kring vårt ledningssystem finns tillgänglig för medarbetarna på intranätet. I övrigt får medarbetarna information om miljöarbetet löpande vid stormö-ten, avdelningsmöten samt vid behov extrainsatta möten.

godkännande

Det Norske Veritas Certification AB (DNV) är en av SWEDAC ackrediterad miljökon-trollant (ackrediteringsnummer 1053) enligt EMAS. DNV har granskat Naturvårdsver-ket, i Stockholm och konstaterat att företaget har ett miljöledningssystem som uppfyller kraven i EMAS-förordningen (nr 761/2001).

DNV har även granskat miljöredovisningen och funnit den vara korrekt och till-räckligt detaljerad för att uppfylla kraven i EMAS.

Stockholm, 2009-06-08

Ann-Louise Pått

Management Representative DNV Certification AB

(31)

naturvardsverket.se

En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer. Naturvårdsverkets vision U lf N or en iu s/ M eg ap ix

(32)

The Swedish Environmental Protection Agency SE-106 48 Stockholm

Besöksadress: Stockholm - Valhallavägen 195 Östersund - Forskarens väg 5 hus Ub

Kiruna - Kaserngatan 14

Tel: +46 8 698 10 00, fax: +46 8 20 29 25 E-post: registrator@naturvardsverket.se

Beställningar: tel +46 8 505 933 40, fax +46 8 505 933 99 E-post: natur@cm.se Internet: www.naturvardsverket.se/webbokhandeln

naturvardsverket.se

N V 8 39 0 , 0 9 -0 6