Vintervägsaltets miljöpåverkan : Undersökningar i Böksjön och Toren

(1)

Nr314*:1982 ISSN 0347-6049- 3

1;

ter

v.;A-avgsaltets

ndehrsokmngari loksjön och Toren

Statens vag och trahkmsmut (VM,)& 531 ILmkopm l

Natloual Road& Traffic Research Irstltuxe * S-581 01 LmkopxngSweden Y

(2)

Nr 314 0 1982 Statens väg- och trattkinstitut (VTI) 0 581 01 Linköping

ISSN 0347-6049 National Road 8: Traffic Research Institute 0 S-581 01 Linköping ° Sweden

Vintervägsaltets miljöpåverkan

Undersökningar i Böksjön och Toren

(3)

FÖRORD

I föreliggande rapport redovisas en delundersökning inom projektet "Vintervägsaltets miljöpåverkan". Huvuddelen av projektet har tidigare rapporterats i VTI Rapport 197.

Projektet har utförts på uppdrag av Statens vägverk, TUb.

Lars Bäckman

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING l. BAKGRUND 2. PROJEKTMÅL

3. UNDERSÖKNINGSMETODIK

4. UNDERSÖKNINGAR I BÖKSJÖN

4.1 Lokalbeskrivning . 4.2 Utförda undersökningar 4.3 Resultat och kommentarer

5. UNDERSÖKNINGAR I TOREN

5.1 Lokalbeskrivning

5.2 Utförda undersökningar 5.3 Resultat och kommentarer

6. .KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I SKIREN 7. DISKUSSION 8. SLUTSATSER 9. REFERENSER FIGURBILAGA TABELLBILAGA FOTOBILAGA VTI MEDDELANDE 314 sid 12 13

(5)

Vintervägsaltets miljöpåverkan.

Undersökningar i Böksjön och Toren. av Lars Bäckman

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) 581 01 LINKOPING

SAMMANFATTNING

I amerikansk litteratur förekommer uppgifter om att salthaltigt vatten som dräneras från gator och vägar kan förorsaka skador i mindre sjöar. Salthal-tigt vatten som tillförs en sjö kan nämligen p 9 a sin större täthet ansamlas på sjöns botten och där bilda salthaltiga skikt, vilket kan leda till att sjöns cirkulation försämras eller under vissa om-ständigheter helt uteblir.

I föreliggande rapport redovisas undersökningar i två mindre sjöar belägna vid väg E4, Norrköping

-Nyköping (Kolmården). Syftet har varit att, med

hjälp av vattenprovtagningar och temperaturmät-ningar, bestämma salthalterna på olika nivåer och

undersöka om sjöarnas cirkulation påverkas av

vägsaltningen.

Resultaten visar att, med tanke på sjöarnas ringa

volym och utsatta läge, är vägsaltningens påverkan relativt marginell. De uppmätta salthalterna är

förhållandevis låga och sjöarnas cirkulation

påver-kas inte.

De uppmätta salthalterna ligger också relativt nära

de teoretiskt maximala salthalterna vilka beräknats med hjälp av en enkel modell. Med nuvarande salt-ningsintensitet kommer alltså salthalterna i Böksjön och Toren inte att öka nämnvärt i framtiden.

(6)

l BAKGRUND

Inom projektet "Vintervägsaltets miljöpåverkan"

utfördes vissa undersökningar vid en ytvattentäkt (Böksjön) belägen vid väg E4 genom Kolmården (l). Vattenprov insamlades därvid vid vattenverket och

analyserades med avseende på natrium- och

klorid-innehåll. Halterna i de insamlade proven visade sig

dock vara relativt låga och någon större påverkan från vägsaltningen kunde inte påvisas. Detta var

förvånande eftersom Böksjön ligger i ett mycket

utsatt terrängläge i direkt anslutning till motor-vägen. Det är sannolikt att avrinnande vatten från

en ca 1 km lång vägsträcka snabbt når ut i sjön,

vilket borde medföra att stora saltmängder till-förs sjön under vintersäsongerna. Dessutom är sjön

liten med små till- och frånflöden, vilket gjorde

att utspädning och borttransport av föroreningar

L

1 '0 0-" g a n

naånmåag wzr: gv *nrn: 1:n

?-J'øwé-/au ' 'vv-.hva .a *..x-L-.sgsgl 5...*.4'_5.evis ringa omfattning.I

I amerikansk litteratur finns flera uppgifter om

att salthaltigt vatten som dräneras från gator och

vägar kan förorsaka skador i mindre sjöar (2, 3). Salthaltigt vatten som tillförs en sjö kan nämligen

p 9 a sin större täthet ansamlas på sjöns botten

och där bilda mer eller mindre salthaltiga skikt. Detta kan leda till att sjöns cirkulation försämras eller under vissa omständigheter helt uteblir.

Mot bakgrund av det ovan anförda ansågs det vara motiverat att mera i detalj studera vägsaltningens

inverkan på Böksjön. Institutet har därför på

upp-drag av Statens vägverk under drygt ett år genomr fört vattenprovtagningar och temperaturmätningar på olika nivåer i Böksjön. Dessutom har undersök-ningar av mindre omfattning genomförts i en liten sjö benämnd Toren.

(7)

2. PROJEKTMÅL

Projektets målsättning har varit dels att bestämma

salthalterna på olika nivåer i Böksjön och Toren, dels att undersöka om sjöarnas årliga cirkulation påverkas av vägsaltningen.

3. UNDBRSÖKNINGSMETODIK

Huvuddelen av undersökningarna har varit förlagda till Böksjön och Toren, men vissa mindre omfattande undersökningar har även utförts i sjön Skiren.

I Böksjön har följande undersökningar utförts:

- Lodningar av sjöns djup för att kartlägga

bottentopografi och ev djuphålor

- Upprättande av provtagningspunkter

- Vattenprovtagningar och temperaturmätningar på

olika nivåer vid 4-5 tillfällen under drygt ett

år

I Toren har en provtagningspunkt upprättats i sjöns mitt. Vattenprovtagningar och temperaturmätningar

har utförts vid 3 tillfällen under drygt ett år. I Skiren har en provtagningsomgång genomförts för att ge referensvärden från en av vintervägsalt opåverkad sjö.

Samtliga prov har analyserats med avseende på konduk-tivitet (specifik ledningsförmåga). Vissa prov har

dessutom analyserats med avseende på natrium- och

kloridinnehåll.

(8)

4. UNDERSÖKNINGAR I BÖKSJÖN

Böksjön är belägen vid E4, ca 20 km nordost om

Norrköping. Motorvägen går mycket nära sjön,

längs med västra stranden (figur 1, foto l). Vä-gen är delvis insprängd i berg, delvis lagd på en sprängstensfyllning i sjön. Detta gör att

motor-vägen på en sträcka av ca 500 m ligger på ett

av-stånd av endast 10-20 m från stranden (foto 2). På norra sidan av sjön lutar dessutom motorvägen ner mot sjön, vilket gör att ca 1 km av motorvägen

dräneras mer eller mindre direkt till Böksjön. Det-ta medför att stora mängder av det salt som sprids

på motorvägen vintertid relativt snabbt tillförs

sjön.

Cl.

Q-w-rs .21' :i'm er: SET. H: "39 31'.: Armin

4-4-UJ\Jå4 Lists.. »4a w han. --av '..s ;_9' 245.4. '-.J*_alå (0'-i_ U)törcta djupU

på ca 8 m. Enligt uppgift (Norrköpings kommun) är

sjöns medeldjup ca 6 m och den totala volymen ca 1,8 milj m3. Bottnen sluttar relativt kraftigt i närheten av stranden men är i övrigt i stort sett plan med mycket små djupvariationer (7,5-8,0 m). Med

tanke på den bergiga och oregelbundna topografin i

området kan det förefalla något förvånande att Böksjön har en så plan botten helt utan djuphålor.

Förklaringen ligger i att relativt kraftiga

sediment-lager avsatts på sjöns botten och utjämnat alla

ojämnheter. Det har alltså funnits förutsättningar för sedimentation inom området, vilket även några

mindre sedimentområden med odlad mark nordöst om

sjön visar. Detta betyder också att Böksjön är förhållandevis näringsrik trots att den ligger i

ett utpräglat urbergs- skogsområde där de flesta

sjöarna är näringsfattiga. sjöns pH ligger på

(9)

6,0-6,5, dvs sjön är något försurad men pH-vär-dena är dock högre än i de flesta andra sjöarna

'i området (4).

Det största flödet till Böksjön (från Älgsjön)

uppskattas till 2-4 l/s, medan utflödet beräknas till ca 12 1/5. Dessa uppgifter är osäkra men ger dock en uppfattning om vattenomsättningen i sjön.

Böksjön är vattentäkt för Strömsfors samhälle med drygt 2000 personer anslutna. Vattenverkets intag

är placerat 3-6 m under vattenytan i sjöns

syd-östra del (figur 1).

4.2 Utförda undersökningar

Vintern 1981 upprättades fyra provtagningspunkter i Böksjön. Tre av punkterna förlades relativt nära motorvägen (figur 2), medan den fjärde punkten placerades ungefär mitt i sjön. För att kartlägga sjöns bottentopografi utfördes också omfattande

lodningar av sjöns djup. Av dessa framgår att sjön

har relativt branta stränder med en flack botten på ca 8 m djup (figur 3 och 4).

Vid varje provpunkt har prov insamlats vid minst fyra tillfällen under drygt ett år (foto 3). Prov har därvid tagits på varje meter och analyserats med avseende på konduktivitet (specifik ledningsför-måga) samt i vissa fall även natrium- och

klorid-innehåll. Dessutom har temperaturen avlästs vid varje provtagning.

Anledningen till att proven endast i vissa fall

analyserats med avseende på natrium- och

(10)

håll är att det vid den första provomgången visade

sig föreligga ett mycket bra samband mellan konduk-tivitet och innehåll av natrium/klorid (figur 5). I

fortsättningen har därför huvuddelen av proven endast analyserats med avseende på konduktivitet.

4.3 Resultat och kommentarer

Analysresultaten från de prov som insamlats i

Böksjön redovisas i tabellerna 1-4. Av dessa

fram-går att sjön under vintern -81 hade en tydlig

salt-skiktning där kloridhalterna vid botten som mest var ca 10 ggr högre än vid ytan. Temperaturen steg relativt jämnt med ökande djup och nådde strax över bottnen 3,1-3,4 OC.

Vid vårprovtagningen (81-04-28) visade det sig att Uni-*Fanø*-VM*_AÅH -i- b7

i' .

ant-Kn H7

:mhz-12+-HJVÖÅ Vüuåbuu- U) (vårcirkulation) och att

temperaturen i hela sjön låg strax över 5 OC. Lika-så var konduktiviteten i stort sett konstant genom

hela vattenmassan. Detta betyder att det salt som samlats i bottenskiktet under vintern relativt snabbt dragits med i sjöns cirkulation och blandats upp i sjöns övriga vatten. En bidragande orsak till att detta skedde så snabbt var sannolikt den gynnsamma bottentopografin med en nästan helt plan botten. En mera oregelbunden botten med lokala djuphålor skulle

kunna medföra att saltskiktningen bestod under en

längre tid.

Vid höstprovtagningen (81-10-29) var konduktivi-teten fortfarande i stort sett konstant genom hela sjön. Höstvärdena var dock endast obetydligt lägre

jämförda med vårvärdena, vilket tyder på att

vatten-omsättningen i sjön varit relativt låg under somma-ren. De relativt sett höga höstvärdena kan dock

(11)

även bero på att salt som tillfälligt lagrats i

grundvatten och mark under sommaren frigjorts och tillförts sjön. Att salthalterna i grundvatten och i mark kan vara höga under hela sommaren visar bl a undersökningar i Skaraborgs län (1).

Av den sista provtagningen (82-03-01) framgår att

sjön under vintern -82 återigen hade en tydlig

salt-skiktning. Salthalterna var dock betydligt lägre än vintern -81. Detta beror sannolikt på att vintrarna 80/81 och 81/82 var helt olika rent klimatmässigt. Vintern 80/81 var mild och relativt nederbördsrik, vilket medförde att man fick ett stort antal

salt-4-4

.

h GF1 9

;4. L..L'V

;nr-v n Åtfñ n

41.4.1430 uVD nC11 v-A'I-:s.LC-LG 4-L. 84-15Gbor saltmäug»- J- .az-.ÅU

spreds på vägarna denna vinter. Vintern 81/82 var betydligt kallare och under långa tidsperioder var det överhuvudtaget inte möjligt att använda salt. Den mängd salt som spreds denna vinter var

följdakt-ligen betydligt mindre än föregående år.

5. UNDERSÖKNINGAR I TOREN

Toren är en mycket liten sjö belägen vid 84, ca 10 km norr om Norrköping. Motorvägen går nära sjön

på ett minsta avstånd av ca 20 m och på en nivå ca

6 m över sjön(foto 4, figur 6 Och 7). Förutsätt-ningarna är alltså stora för att det salt som vin-tertid sprids på motorvägen skall dräneras ut till sjön.

Sjön har en yta av ca 1,6 ha och ett största djup

på ca 3,5 m. Volymen uppskattas till ca 30.000 m3.

Bottnen är mycket dyig och vattnet är brunfärgat,

dvs innehåller organiskt material.

(12)

Det enda synliga flödet från sjön är en liten

bäck i sjöns västra ände. Sjön avvattnar ett

för-hållandevis litet område utan synliga tillflöden. Det är alltså troligt att sjön har en mycket låg vattenomsättning. Sannolikt förhåller det sig så

att utflödet vid vissa tidpunkter är helt uttorkat.

5.2 Utförda undersökningar

En provtagningspunkt har upprättats ungefär mitt i sjön där vattendjupet är ca 3,5 m. Prov har insam-lats vid tre tillfällen under drygt ett år. Samtliga prov har analyserats med avseende på natriumr och

Ikloridinnehåll.

5.3 Resultat och kommentarer

Av analysresultaten (tabell 5) framgår att natrium-och kloridhalterna varit höga vid samtliga provtag-nignstillfällen. Vintern -8l noterades de högsta

halterna i prov från bottenvatten (natrium 91 mg/l,

klorid 163 mg/l), men även i ytvattnet var halterna relativt höga. Vid höstprovtagningen var saltkone centrationerna lika genom hela vattenmassan, men

fortfarande låg halterna relativt högt (natrium ca

70 mg/l, klorid ca 140 mg/l). Salthalterna var något lägre vintern 81/82 än vintern 80/81, vilket, i

likhet med resultaten från Böksjön, bekräftar att

saltningen varit av mindre omfattning den senare vintern.

Salthalterna i Toren är alltså så pass höga att

vattnet skulle klassas som "anmärkningsvärt" om det skulle användas som dricksvatten. Salthalterna

(13)

är också så höga att man sannolikt har en viss påverkan på växt- och djurliv. Det är således

tro-ligt att saltkänsliga arter trängs undan till för-mån för mera saltresistenta.

6. KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I SKIREN

Skiren är en sjö belägen relativt nära E4, ca

10 km norr om Norrköping (figur 6). Avståndet mellan motorvägen och Skiren är som minst ca 200 m. Skiren avskärmas dock från motorvägen av en bergrygg,

vilket gör att föroreningar från motorvägen inte

bedöms kunna nå fram till sjön.

Skiren är till ytan något mindre än Böksjön (20 ha)

men har ett betydligt större vattendjup och en

större vattenvolym. Till skillnad från Böksjön

C .I ... 1 .

,är_{llen En}n _{?uprqgllu cáoago}3.4- -a :Å HI Han-vn_l_w -n_{med ijnEc}Å mt? 1/ 1-.4

klart.vatten.

En provtagningsomgång har genomförts i en punkt ungefär mitt i sjön för att ge referensvärden

från en av vägsaltning opåverkad sjö. Resultaten

(tabell 6) visar att natrium- och kloridhalterna är

mycket låga, ca 3 mg/l. Det föreligger inte heller

några skillnader mellan saltkoncentrationerna i prov från olika djup.

7. DISKUSSION

I Sverige finns inga egentliga gränsvärden för salt (NaCl) i dricksvatten. För klorid anges en rekommenderad maximal koncentration av 300 mg/l. Detta är dock endast en smakgräns och även om halterna överstiger denna gräns anses detta inte

(14)

vara hälsofarligt. I övrigt anses det

"anmärknings-värt" om kloridhalterna överstiger 100 mg/l. Vad

gäller natrium fins för närvarande inga

gränsvär-den. Enligt uppgift pågår dock diskussioner och

eventuellt kommer ett gränsvärde att införas (1).

I en rapport från en arbetsgrupp inom WHO

rekommen-deras att natriumhalterna i dricksvatten inte

över-stiger 120 mg/l (5). För personer som på grund av

sjukdom måste begränsa sitt natriumintag rekommende-ras att dricksvattnets natriumhalt inte överstiger 20 mg/l.

Provtagningarna i Böksjön visar att salthalterna är något förhöjda jämförda med naturliga bakgrunds-värden. Halterna är dock fortfarande låga och lig-ger långt från kritiska värden.

:a

-r- _WAU_ N" 2 ,_ '1.1 _ v ' 1 1"

i Vicu däremot är saicnalterna Getydllnt nogre\

och man kan inte utesluta en viss påverkan av sjöns

växt- och djurliv. Sannolikt förhåller det sig så

att vissa saltkänsliga arter trängs undan till för-mån för mera saltresistenta. Toren, med sin ringa volym och sitt utsatta läge, är dock ett

extrem-fall och med tanke på detta bedöms salthalterna

vara relativt låga.

Provtagningarna i Böksjön och Toren visar alltså

att salthalterna är förhållandevis låga. Frågan är

då om dessa halter kommer att vara konstanta eller

om de kommer att öka år från år och så småningom nå kritiska värden. För att svara på den frågan

måste man känna till vilka faktorer som är av bety-delse för salthalten i en sjö.

Följande faktorer påverkar salthalten i en sjö som tillförs en given saltmängd varje år:

(15)

10

l. Mängden salt som tillförs varje år.

2. Antal år under vilka salt tillförts sjön.

3. Sjöns volym.

4. Flöde från sjön.

För att belysa hur dessa faktorer påverkar en sjös salthalt har, med hjälp av en förenklad modell, salthalterna beräknats som funktion av tiden för

några olika volymer och flöden (figur 8). Modellen bygger på en del förenklingar och antaganden:

- Hela den årliga saltmängden tillförs sjön

en gång per år.

- Den tillförda saltmängden fördelar sig på hela vattenmassan (alltså ingen bestående

saltskiktning).

- De beräknade salthalterna avser max.värden, dvs värden som nås direkt efter det att den årliga saltgivan tillförts sjön.

Under förutsättning att dessa villkor är uppfyll-da, och om man tillför en sjö en konstant saltgiva varje år, är det alltså sjöns volym och vattenut-byte som vid en given tidpunkt bestämmer hur höga saltkoncentrationerna i sjön kommer att vara. För-enklat kan man säga, att flödet (vattenutbytet) är bestämmande för hur höga salthalterna

teore-tiskt kan bli. Ett stort flöde ger låga salthalter,

ett litet flöde ger höga salthalter. Volymen av sjön bestämmer hur snabbt saltkoncentrationerna når upp till maximala värden. En liten volym gör att

(16)

ll

salthalterna snabbt når maximala värden, medan en stor volym gör att det tar lång tid innan salthal-terna byggts upp till maximala värden.

Trots att den här använda modellen är mycket

förenklad stämmer de beräknade salthalterna rela-tivt väl med de salthalter som uppmätts i Böksjön

(jämför figur 8; volym N 2 Mm3r Q

12 1/5). De

uppmätta salthalterna i Böksjön ligger visserligen något under de teoretiskt beräknade max.värdena.

Man måste dock komma ihåg att de teoretiska max.-värdena förutsätter en konstant årlig saltgiva på

ca 20 ton. I verkligheten har saltgivorna varierat

och långt ifrån alla år har de nått upp till 20 ton.

Vad gäller Toren finns inga flödesuppgifter så

modellen kan inte användas direkt. Toren har dock en så liten volym att man kan göra antagandet att de uppmätta salthalterna ligger relativt nära

max.-värdena. Med hjälp av modellen kan man då beräkna

Torens medelutflöde till ca 0,5 l/s, vilket ger maxi-mala salthalter på ca 190 mg NaCl/l. Dessa halter

nås efter ca 5 års saltning med en årlig saltgiva om

ca 3 ton.

De teoretiskt beräknade max.värdena visar alltså

att salthalterna i Böksjön och Toren inte kommer

att bli nämnvärt högre i framtiden såvida man inte

ökar de nuvarande saltgivorna.

Av figur 8 framgår också att i Böksjöns fall, med en årlig saltgiva på ca 20 ton, skulle utflödet och

volymen vara betydligt mindre för att salthalterna skulle kunna nå kritiska värden. Uppskattningsvis

skulle salthalterna inte nå kritiska värden så

länge flöde och volymn inte är mindre än 4 1/5 resp l Mm3.

(17)

12

Den här förda diskussionen om vilka flöden och

volymer som kan tänkas ge kritiska salthalter

för-utsätter att det tillförda saltet fördelar sig på hela vattenmassan, alltså att ingen bestående

salt-skiktning förekommer. Om det i en sjö finns djupare partier (djuphålor) kan emellertid salthalterna

lo-kalt bli mycket höga. Det är också troligt att en sådan saltskiktning lokalt kan orsaka förändringar

i växt- och djurliv.

8. SLUTSATSER

- Salthalterna i Böksjön är endast svagt förhöjda till följd av vägsaltningen (30-50 mg NaCl/l).

- Salthalterna i Toren är betydligt högre (ca 200 mg NaCl/l), men med tanke på Torens utsatta läge och ringa volym, bedöms dock halterna som förhållandevis låga.

- Med nuvarnade saltningsintensitet kommer inte salthalterna i Böksjön och Toren att öka nämn-värt i framtiden.

- Sjöarnas cirkulation påverkas inte av vägsaltningen.

- I en sjö med oregelbunden botten (djuphålor)

kan sannolikt salthalterna lokalt bli mycket höga.

(18)

13

9. REFERENSER

l. Bäckman, L. l980. Vintervägsaltets miljöpåver-kan. VTI Rapport 197.

2. Hawkins, R H & Judd, J H. 1972. Water Pollution as Affected by Street Salting. Water Resources Bulletin. Vol. 8, No. 6. American Water Resources Association.

3. Diment, W H, Bubeck, R C & Deck, B L. 1973. Some Effects of De-Icing Salts on Irondequoit Bay and Its Drainage Basin. Highway Research Record. Number

425. '

4. PH och alkalinitet. Rapport från en undersökning

i april månad 1977 av 139 sjöar i Östergötlands

län. 1977. Länsstyrelsen i Östergötlands

län. Planeringsavdelningen.

5. Sodium, Chloride and Conductivity in

Drinking-Water. Report on a WHO Working Group. 1979. Regional Office for Europe. World Health Organization.

Copenhagen.

(19)

V T I M E D D E L A N D E 3 1 4 Vatternntog

U

Figur 1. Skola: 0 100 200

Plankarta Över området' vid Böksjön.

300 500 m s i d 1 B i l a g a 1 (8 )

(20)

V T I M E D D E L A N D E 3 1 4 Skaul 0 50 100 150 200n1

'

N

BÖKSJÖN

Eigur 2. Provtagningspunkter i Böksjön B i l a g a 1 si d 2

(21)

V T I M E D D E L A N D E 3 1 4 T

BÖKSJÖN

750*

1 . Provtagnings-

Provtagnings-- punkt 1 punkt 2

BQO*

l ,_..--T I I _| I I I 1 T I I I I I I I I I rn 40 30 20 10 C) 10 20 30 40 50 60 70 30 90 100 110 120 130 nn

Avstånd från strand

Eigur 3. Tvärprofil vid Böksjön genom provtagningspunkterna 1 och 2

s i d 3 -B i l a q a 1

(22)

V T I M E D D E L A N D E 3 1 4

4 _u

_"

m)

BOKSJON

750*D Provtagnings-* punkt 3

700*

i I

65,0-_ W 65,0-_ I T I I I I I 1 I I T 7 r I I I l l

m 1.0

30

20

10

0

10

20

30

1.0

50

60

70

80

90

100

110 120 m

Avstånd från strand

Fi ur 4. Tvärprofil vid Böksjön genom provtagningspunkt 3

s i d 4 .J B i l a g a 1

(23)

Bilaga 1 sid 5

?Norid (+-)

(mgA)

_/

Natrium(0)

_/

r

.+

35-

_/4

+\ l - + 30' _//

25'

20'

15-10'

r

i

1 I

I

5

10

15

20

25

Konduktivitet (mä/m

Figur 5. Samband mellan konduktivitet och natrium- resp. kloridinnehåll (Böksjön 81-01-18).

(24)

V T I M E D D E L A N D E 31 4

r

:Skam

100 200 300

Eigur 6. Plankarta över området vid Toren och Skiren

V B i l a g a 1 si d 6

(25)

V T I M E D D E L A ' \ L J D E 3 1 4

i

_TOREN

Provtagnings

punkt

I

|'

I

T

20 30

40 50 60 70

80 90 100 110 120130(m)

Avstånd från strand

70 60 50 4'0 3'0 261'0 616

Figur_Z. Tvärprofil vid Toren.

s i d 7 d B i l a q a 1

(26)

Bilaga 1 sid 8 Q=121/$ Q: 41/3 FUIIIIIITITIIIITTIFITIrI

_{I ' o}

5

10

15

20 25 (or)

Fiqur 8. Teoretisk beräkning av salthalt som funktion av tid för fyra volymer och två flöden.

Tillförd saltmängd /år: 20 ton.

(27)

Tabell 1. Temperaturer och analysresultat. Provtagningspunkt l, Böksjön.

(m) Djup 81*01"28 81*02-18 PROVTAGNINGSDATUM 81-04-28 81 10-29 82*03*01 Temp Kond

(OC)

Na Cl (mS/m)(m9/1)(mg/l) Temp

(OC)

Kond (ms/m) Temp Kond

(OC) (mS/m)

Temp Kond

(OC) (mS/m) (mg/l)

Na

C1

(m9/l) Temp Kond Na C1

(0C) (mS/m) (mg/l)

(mg/1)

12,0 13,5 16,0 21,0 21,0 21 21 23 18 35 36 6,4 10,0 11,5 11,8 12,0 13,5 14,5 18,1 20,4 4,6 10,8 10,7 10,8 11,0 10,7 10, *D 10,4 10,6 10,6 10,5 10,6 10,6 10,6 10,4 12 12 22 20 11,0 11 19 12,0 12 20 B i l a g a 2 s i d 1 (6 )

(28)

Tabell 2. Temperaturer och analysresultat. Provtagningspunkt 2, BöksJon.

Djup (m) 81-01*28 81-02-18 PROVTAGNINGSDATUM 81*04-28 81-10-29 82-03-01 Temp Kond

(OC)

Na

C1

(ms/m)(mg/l)(m9/l)

Temp Kond

(mS/m)

(OC)

Temp Kond

(mS/m)

Temp

(OC)

Kond (ms/m)(H@/l)(mg/l) Na Temp

(0C)

Kond (ms/m) Na C1

(MQ/l) (mg/1)

10,0 11,3 11,5 11,9 12,5 14,3 19,0 22,0 10 19 22 13 19 32 36 13,8 14,9 18,5 21,0 10,5 10,5 10,8 10,8 10,8 10,7 10,8 10,9 10,9 10,5 10,7 10,7 10,4 12 12 B i l a g a 2 s i d 2 m N 12 20 13 22

(29)

Tabell 3. Temperaturer och analysresultat. Prcvtagningspunkt 3, Böksjön.

Djup (m) 81-01-28 81-02-18 PROVTAGNINGSDATUM 81-04-28 81-10-29 82-03-01 Temp Kond

(OC)

(mS/m)(m9/l)(mg/l Na C1 Temp Kond

(OC)

(ms/m) Temp Kond

(OC) (mS/m)

Temp

(0C)(HG/m) (mg/l)(mg/l)

Kond Na Cl Temp

(OC) (mS/m

Kond

(mg/l) (mg/1)

Na C1

11,5 12,0 13,0 14,5 19,0 20,0 12 19 20 12 22 30 32 5,6 10,0 11,3 12,3 12,4 13,0 14,6 18,8

20,1

5,4 11,2 6,4 10,6

12

20 0,2

4,8

3

5 5,4 11,1 6,4

0,7

8,2

8

13 5,4 11,0

6,4 10,2

1,1

8,9

5,4 11,0

6,4

1,4

9,0

5,4 10,8

6,4 10,7

1,8

9,3

5,4 10,9

6,4

1,9

9,6

5,4 11,0

6,4 10,8

2,1

9,9

10

17 5,4 11,0 6,5

1 2,6

11,8

12

20

5,4 10,9 6,5 10,6 12 21

B i l a g a 2 s i d 3

(30)

Tabell 4. Temperaturer och analysresultat. Provtagningspunkt 4, Böksjön.

Djup (m) 81-02-18 81-04-28 PROVTAGNINGSDATUM 81-10-29 82-03-01 Temp

(0C)

Kond (mS/m) Temp (OC) Kond (mS/m) Temp

(OC)

Kond (mS/m) Na

(mg/l)

Cl

(mg/1) Temp

(0C)

Kond (mS/m)

Na

(mg/l)

C1

(mg/l)

5,5 8,4 11,0 11,6 12,4 13,4 14,5 18,0 21,0 11,2 11,1 11,0 11,0 10,9 11,0 11,2 10,9 11,0 10,4 10,8 10,6 10,5 10,6 12 12 22 22 12 13 13 21 23 B i l a g a 2 s i d 4

(31)

Tabell 5. Temperaturer och analysresultat, Toren.