Reviderade V/D-funktioner på dygns- och timnivå

(1)

Författare

Urban Björketun och Pontus Matstoms

FoU-enhet

Trafik- och säkerhetsanalys

Projektnummer

50414

Projektnamn

Beräkning av nya V/D-funktioner för

landsväg

Uppdragsgivare

Vägverket

Reviderade V/D-funktioner

på dygns- och timnivå

(2)

VTI notat 63-2003

vid fördelning av trafik i nätverk. Statens väg- och transportforskningsinstitut,

VTI, har i tidigare uppdrag tagit fram sådana samband för tätort och landsbygd för

flöden på dygns- eller timnivå. I denna rapport redovisas en revidering av tidigare

samband samt funktioner för några nya vägtyper.

Projektet har genomförts på uppdrag av Vägverket där Peo Nordlöf har varit

vår kontaktperson. VTI:s projektledare har varit Pontus Matstoms som

tillsammans med Urban Björketun, VTI, författat rapporten. Arne Carlsson, VTI,

har bidragit med underlagsdata och värdefulla synpunkter under projektets

genomförande.

Linköping december 2003

(3)

Sammanfattning

5

1 Bakgrund

7

2 Trafiktekniskt underlag

8

2.1 Vägmiljöer och VQ-samband

8

2.2 Variationsindex

8

2.3 Andel trafik för olika fordonskategorier

9

3 V/D-funktioner på dygnsnivå

10

3.1 Beräkningsmetod

10

3.2 Hantering av stora timflöden

12

4 Funktionsanpassning

12

5 Nya V/D-funktioner

14

5.1 På dygnsnivå

14

5.2 Timfunktioner

15

6 Avslutande kommentar

16

7 Referenser

17 Bilagor:

Bilaga 1 Indata för olika vägmiljöer

Bilaga 2 VQ-samband för olika vägmiljöer

Bilaga 3 Månads- och timindex

Bilaga 4 Funktionskoefficienter för dygnsfunktioner

Bilaga 5 Maxavvikelse för dygnsfunktioner

Bilaga 6 Dygnsfunktioner för pb, 411-fil för Emme/2

Bilaga 7 Funktionskoefficienter för timfunktioner

Bilaga 8 Maxavvikelse för timfunktioner

(4)

VTI notat 63-2003

5 mellan olika punkter i ett nätverk. Med en given OD-matris söks sedan normalt

hur motsvarande trafik fördelas och ger upphov till olika länkflöden. En viktig

förutsättning vid uppskattning av flöden på länknivå är kunskap om sambandet

mellan trafikflöde och restid. Det beskrivs genom V/D-funktioner som visar hur

ökande trafik leder till lägre hastigheter och därmed längre restider. Baserat på

antaganden om bland annat hastighetens flödesberoende och särskilda

jämvikt-villkor fördelas trafiken på rutter och länkar.

Beroende på tillämpning avses normalt tim- eller dygns flöden. I båda fallen

härleds V/D-funktionen från för vägmiljön karaktäristiska, styckvis linjära,

sam-band mellan timflöde och hastighet (VQ-samsam-band). På timnivå innebär skattning

av V/D- funktioner i princip endast anpassning av vald matematisk funktion till

underliggande VQ-samband. Vid framtagning av funktioner på dygnsnivå måste

däremot medelhastigheten för respektive medeldygnsflöde (ÅDT) först beräknas.

Det görs genom att varje dygnsflöde, enligt antaganden om trafikvariationen över

dygn och år, fördelas på representativa ”typtimmar” som sedan ligger till grund

för ett viktat medelvärde av motsvarande hastigheter enligt VQ-sambandet.

På uppdrag av Vägverket tog VTI under andra hälften av 90-talet fram nya

V/D-funktioner för landsbygd och tätort på dygns- och timnivå. Föreliggande

rapport innebär en revidering av hela uppsättningen funktioner. För det första är

VQ-sambanden för vissa vägmiljöer justerade och för det andra har funktioner för

några nya vägtyper, främst s.k. mötesfri landsväg, tillkommit.

Tidigare framtagna funktioner på dygnsnivå är de funktioner som idag normalt

används tillsammans i Emme/2 och Sampers. Motsvarande reviderade funktioner

bör därför direkt kunna ersätta tidigare använda funktioner. På timnivå måste

funktionerna för landsbygd också anses tillförlitliga. Det fall där de nya

funk-tionerna däremot måste användas med försiktighet är på timnivå i tätort. Vid

större trafikmängder i tätort är fördröjningar i korsningar ofta en avsevärd del av

den totala fördröjningen. Det gäller fördröjning som genom köer fysiskt sprider

sig ut på länkar men som i princip uppstår i samband med korsningar. De

funk-tioner som presenteras avser endast länkfördröjning och täcker därmed endast en

del av den totala fördröjningen. För några enstaka ”tätortslänkar” har experiment

tidigare gjorts med korsningstillägg, vilket även upprepas här.

Beträffande timfunktioner för tätort hänvisas till den förstudie som under slutet

av 2003 genomförs av VTI på uppdrag av Vägverket. Syftet är där att ta första

steget mot mera långsiktig utveckling av funktioner som på sikt ska kunna ersätta

de funktioner som idag används i bland annat Stockholm.

(5)

matriser och fördelning av motsvarande trafik på länkar i ett nätverk. För denna

typ av analyser finns flera avancerade programsystem. I Sverige används bland

annat Sampers (Transek, 2001) i kombination med Emme/2 (INRO, 1991). Hur

resandet enligt en given OD- matris fördelas och ger upphov till länkflöden

upp-skattas då genom lösning av ett statiskt jämviktsproblem. Utgångspunkten är

antaganden om att trafikanterna har fullständig information om aktuella restider

och att varje trafikant försöker minimerar sin egen restid

1

(user equilibrium).

Restiden för en viss rutt bestäms i huvudsak av egenskaper för respektive länk och

av trafikmängden. Ökande trafikmängd leder normalt till att den verkliga

hastigheten sjunker och att från början mindre attraktiva rutter gradvis blir mer

och mer intressanta. Enligt jämviktsantagandet tas således successivt ”nya” rutter

i anspråk och den totala trafiken fördelas enligt ”minsta motståndets lag”. Se

vidare t.ex. (Sheffi, 1985).

Restiden på en länk bestäms av länklängden men också av bland annat vägtyp,

skyltad hastighet, antal körfält och siktsträcka (landsbygd). Av avgörande

betydelse är också på vilket sätt som restiden ökar med trafikflödet. Sambandet

anges genom V/D- funktioner

2

för respektive länk. Flödet, som här alltid avser den

”egna” riktningen, kan då antingen uttryckas som genomsnittliga dygnsflöden

(ÅDT) eller som timflöden. Vid nätutläggning leder felaktiga antaganden om

V/D-sambandets form i bästa fall endast till att den faktiska restiden blir under-

eller överskattad. Normalt innebär det dock också att fördelningen mellan

alter-nativa rutter blir fel och därmed också beräknade trafikflöden.

På uppdrag av Vägverket tog VTI 1995–96 fram nya ÅDT-baserade

V/D-funktioner för landsväg och tätort (Matstoms, Jönsson et al., 1996). Motsvarande

samband på timnivå togs fram något år senare (Matstoms, 1998). I båda fallen

innefattas funktioner för både landsväg och tätort, även om syftet i första hand var

landsväg. Sedan dess har några nya vägtyper tillkommit, främst s.k. 2+1-vägar

med omväxlande ett eller två körfält i samma riktning. Grundläggande samband

mellan flöde och hastighet har geno m nya mätningar och bedömningar också

reviderats. Det har av denna anledning blivit aktuellt att revidera tidigare

V/D-funktioner. Sådana nya funktioner med tillhörande implementering för Emme/2

redovisas i denna rapport. Rapporten redovisar funktioner för såväl landsbygd

som tätort. Det primära syftet har dock, liksom tidigare, varit att presentera

funktioner för landsbygd. I tätort är t.ex. fördröjning vid korsningar av stor

betydelse, vilket här inte ingår. De funktioner som presenteras avser genomgående

enbart fördröjning på länken.

Framtagning av V/D- funktioner innebär i princip två separata steg. Först

upp-skattning av den sökta medelhastigheten för olika trafikflöden och därefter

funk-tionsanpassning av dessa data. Vid beräkning av V/D- funktioner på timnivå

inne-bär det första steget endast enkel linjär interpolation. Vid beräkning av funktioner

på dygnsnivå är däremot det första steget mera omfattande. Med den metodik som

1

Restid ersätts ofta av en generaliserad kostnad, ofta inkluderande förväntad restid, men grundprincipen är ändå densamma.

2

Vid lösning av det statiska jämviktsproblemet ska V/D-funktionen ange restiden som funktion av trafikflödet. I rapporten studeras dock i första hand medelhastigheten som funktioner av flödet, vilket också (något oegentligt) kallas V/D-funktion. Den korrekta V/D-funktionen (restidsfunk-tionen) räknas enkelt om från länklängden.

(6)

8 VTI notat 63-2003

Jämfört med tidigare arbeten är skillnaden i första steget att det trafiktekniska

underlaget nu delvis är reviderat. I det andra steget prövas en ny funktionsansats

och även en ny metod för funktionsanpassning, baserad på ett adaptivt

viktnings-förfarande.

I avsnitt 2 beskrivs det trafiktekniska underlag som används för framtagningen

av de nya funktionerna. Avsnitt 3 beskriver den metod som används för

fram-tagning av V/D- funktionen på dygnsnivå (steg 1 ovan) och metoden för

funktions-anpassning presenteras i avsnitt 4. De nya funktionerna på tim- och dygnsnivå

diskuteras i avsnitt 5 och i avsnitt 6 ges några avslutande kommentarer.

Beräk-ningsunderlag och resulterande funktioner, uttryckta som funktionskoefficienter

och som Emme/2-uttryck, redovisas i bilagor.

2 Trafiktekniskt underlag

I rapporten presenteras V/D- funktioner för sammanlagt 96 olika vägmiljöer. För

varje sådan trafikmiljö finns antaganden gjorda om trafiktyp (se nedan) och andel

tung trafik; se bilaga 1.

2.1 Vägmiljöer och VQ-samband

Utgångspunkten vid beräkning av V/D- funktioner är grundläggande trafiktekniska

samband mellan timflöde och medelhastighet (VQ-samband). De anges för varje

länktyp och separat för fordonstyperna personbil, lastbil/buss och lastbil med släp.

Vid beräkning av V/D- funktioner har vi för de 96 vägmiljöerna hämtat

VQ-sam-band från bilaga 1 i (Vägverket, 2001) och från (Carlsson, 2003). I underlaget från

Vägverket och VTI beskrivs 86 respektive 20 olika vägmiljöer – i 10 fall är det

samma miljö som beskrivs och då har det reviderade underlaget från VTI använts.

Varje VQ-samband anges som en styckvis linjär funktion, definierad av ett antal

brytpunkter. Det högsta angivna trafikflödet (Q

kap

) utgör en uppskattning av

länk-kapaciteten. Framtagning av V/D-funktioner kräver dock av beräkningstekniska

skäl evaluering även av högre flödesvärden, varför vi i de givna VQ-sambanden

lägger till flödespunkt 1.2

?

Q

kap

med hastigheten 10 km/h. För högre flöden antas

sedan hastigheten ligga kvar på denna konstanta nivå.

2.2 Variationsindex

Beräkning av V/D- funktioner på dygnsnivå innebär att hastigheten vid olika

tid-punkter, under år och dygn, viktas samman med hä nsyn till motsvarande

trafik-flöden. Trafikflödets variation över tiden är därför en viktig förutsättning. Två

ytterligheter är att trafiken å ena sidan är koncentrerad till en viss timma varje dag

och å andra sidan att den är jämnt fördelad över dygn och år. I det första fallet

uppstår trängsel och de som reser på vägen upplever alltid låga hastigheter. I det

andra fallet är trafiken perfekt fördelad och trängsel kan undvikas även för relativt

höga dygnsflöden.

Trafikvariationen beskrivs med månads- respektive timindex, se bilaga 3. I de

utförda beräkningarna har samma indexvärden använts som i (Matstoms, Jönsson

et al., 1996) och (Matstoms 1998). Indexserierna är olika för olika

fordons-kategorier och trafiktyper. För lastbil skiljs på landsbygd och stad och för

(7)

Vid bestämning av variationsindex för de 96 olika vägmiljöerna har

kopp-lingarna gjorts enligt tabell 1.

Tabell 1 Val av trafiktyp för olika länkar och fordonsslag.

Trafiktyp

Beskrivning Pb Tung trafik

(lb/buss/lbs)

Landsbygd Alltrafik Landsbygd Tätort genomfart/infart (GIF ) Närtrafik Stad Tätort tangent Närtrafik Stad Tätort City Citygata Stad

2.3 Andel trafik för olika fordonskategorier

För varje vägmiljö kräver beräkningarna ett antagande om det totala flödets

upp-delning på olika fordonskategorier – personbil, lastbil utan släp och lastbil med

släp. Underlag för skattning av dessa andelar har hämtats från (Vägverket, 2001);

se tabell 2.

Tabell 2 Genomsnittliga fordonsandelar för olika vägtyper.

Fordonsandelar Vägtyp Personbil Lastbil utan

släp+buss

Lastbil med släp

Europaväg 0,86 0,06 0,08 Riks väg+P rimärläns väg 0,92 0,04 0,04 Sekundär och tertiär

länsväg

0,95 0,025 0,025

Tätort 0,93 0,04 0,03

Tabell 3 Klassificering av vägar och gator. Källa: (Carlsson, 2000).

Kategori Längd km Trafikarbete % Statliga vägar 98 000 66 – europavägar 4 900 23 – övr riksvägar 9 800 18 – primära länsvägar 11 600 11 – övr länsvägar 71 900 14 Kommunala vägar och gator 38 500 30 Enskilda vägar 284 000 4 – bidragsberättigade 74 000 3 – ej bidragsberättigade 210 000 1

Totalt 420 500 100

Med uppgifterna i tabell 2 och 3 har andel lastbilstrafik (alfa) av totaltrafiken och

andel av lastbilstrafiken som uträttas av lastbilar med släp (beta) beräknats för

olika vägar, se tabell 4.

(8)

10 VTI notat 63-2003

Landsbygd 110 km/h 0,114 0,540 Vägtyp Ev+Rv Landsbygd 90 km/h 0,107 0,532 Vägtyp Ev, Rv+Pl v Landsbygd 70 km/h 0,070 0,500 Vägtyp Rv+Plv, SoT Tätort exkl. GIF 0,070 0,429 Tätort

Tätort GIF 0,087 0,495 Statliga vägar samt kommunala vägar/gator

3 V/D-funktioner på dygnsnivå

Beräkning av V/D- funktioner på dygnsnivå innebär, som tidigare nämnts,

medel-värdesbildning över olika tidpunkter med olika höga timflöden. För varje

ÅDT-värde görs därmed en nedbrytning på ett antal ”typtimmar” över vilka sedan

medelvärdesbildning sker. De värden som på detta sätt beräknas ligger sedan till

grund för funktionsanpassning. Fallet med V/D- funktioner på timnivå blir i detta

avseende enklare eftersom man då direkt gör funktionsanpassing på

underligg-ande timflödessamband. I detta avsnitt beskrivs det första steget vid beräkning av

funktioner på dygnsnivå.

3.1 Beräkningsmetod

V/D-funktionen v(Q) anger, med hänsyn taget till trafikflödets års- och

dygns-variation, trafikens medelhastighet (km/h) som en funktion av

årsmedeldygns-flödet (ÅDT- värdet) Q. För ett givet Q (fordon/dygn), beräknas medelhastigheten

som den genomsnittliga hastigheten

3

under årets 12 månader och dygnets

24 timmar. I beräkningarna särskiljer vi tidigare nämnda fordonstyper: personbil

(pb), lastbil (lb) och lastbil med släp (lbs). Om

α

beteckna r andelen lastbilar (lb

och lbs) av samtliga fordon och

β

andelen lastbilar med släp (lbs) av samtliga

lastbilar (lb+lbs), så fördelas det genoms nittliga dygnsflödet Q på genomsnittliga

dygnsflöden (ÅDT- värden) för respektive fordonskategori enligt:

Q

pb

=

(

1-

α

)Q

Q

lb

=

α

(1-

β

)Q

(1)

Q

lbs

= (

αβ

)Q

Indexserierna i bilaga 3 anger för en given månad eller timme, aktuellt flöde som

andelar (procent) av medeldygnsflödet (ÅDT). Om m(i) och t(j) betecknar dessa

index för månad i respektive timme j, så ges timflödet q

f

(i,j) (fordon/h) för en

sådan månadstimme av:

q i j

_f

( , )

=

m i t j

( ) ( )

⋅

Q

_f

.

240000

f=pb,lb,lbs

3

Med genomsnittlig hastighet avses här space mean speed. Detta beräknas som den hastighet som motsvarar aritmetiska medelvärdet av tidsåtgången. Matematiskt är detta lika med det harmoniska

medelvärdet av hastigheterna, vilket normalt inte överensstämmer med motsvarande aritmetiska

(9)

q (i,j) = q (i,j) + q (i,j) + q (i, j).

_tot _pb _lb _lbs

För ett fixt värde på totalflödet q

tot

(i,j), beräknas den förväntade medelhastigheten

för de olika fordonsslagen från en given hastighetsfunktion på timnivå. Den

beskrivs för varje vägtyp av 4–5 timflödesvärden med tillhörande uppmätta

medelhastigheter för de olika fordonsslagen (se bilaga 2). Det näst högsta angivna

flödesvärdet svarar mot vägens kapacitetsmaximum (det högsta värdet står för

1.2

?

Q

kap

). Detta värde tolkas som det största flöde som vägen på sikt klarar av att

upprätthålla. Medelhastigheten för timflöden mellan de givna mätpunkterna

bestäms genom linjär interpolation. På detta sätt beräknas för totalflödet q

tot

(i,j)

motsvarande hastigheter v

pb

(i,j), v

lb

(i,j) och v

lbs

(i,j), som svarar mot personbil,

lastbil respektive lastbil med släp.

Hastighetskurvans värde för ett visst ÅDT-värde beräknas som det harmoniska

medelvärdet av medelhastigheten räknat under årets månader och dygnets timmar.

Det harmoniska medelvärdet

x

av n observationer x

1

,..., x

n

beräknas allmänt

enligt:

1

1 1

x

n

x

n

x

n n

=

+ ⋅⋅⋅+

⇔ =

+ ⋅⋅⋅+

.

Medelhastigheten, och därmed hastighetskurvans värde, för ett givet ÅDT-värde

Q ges därför för de olika fordonstyperna f enligt:

v Q

q i j

v i j

Q

q i j

v i j

f f j i f f j i f f f j i

( )

( , )

,

=

⋅

=

⋅

= = = = = =

∑

1 24 1 12 1 24 1 12 1 24 1 12

1

12 f=pb,lb,lbs

där Q

f

ges enligt (1). Täljaren i det första och andra uttrycket svarar mot antalet

observationer (fordon) n. Nämnaren uttrycker summan av inverterade hastigheter

över alla observationer. Uttrycket för v

f

(Q) följer alltså direkt av definitionen för

harmoniskt medelvärde.

Hastighetsvärden för den fjärde fordonskategorin, lastbil totalt, erhålles genom

sammanvägning av värden för lastbil med respektive utan släp. Beräkningarna

görs enligt följande formel, som innebär summering av tiderna som åtgår för

lastbil med respektive utan släp att tillryggalägga en sträcka.

(

)

lbs lb lb lbs lbtot

V

⋅

−

+

⋅

=

β

1

(10)

12 VTI notat 63-2003

genom simulering beräknade värden

{q , v }_k _{k k=1}m

, mellan vilka linjär interpolation

görs. Den medelhastighet som svarar mot timflödet q, q

p

< q < q

p+1

, beräknas

sålunda enligt:

v q

v

q

v

p p p p p p

( )

=

+

−

(

).

−

+1 + 1

För flöden större än 1.2

?

Q

kap

sätts hastigheten till 10 km/h fö r alla

fordons-kategorier.

4 Funktionsanpassning

Med givna värden på tim- eller dygnsflöde och motsvarande beräknade

medel-hastigheter, söks en lämplig approximerande matematisk funktion. En bra sådan

funktion skall:

• Ge god överensstämmelse med underliggande beräknade värden. Det gäller

såväl i fråga om största fel som genomsnittligt fel.

• Ha realistisk form. Den bör t.ex. vara monotont avtagande.

• Inte vara alltför omfattande. Tillämpningar innebär ofta att funktionerna

evalueras ett stort antal gånger. Omfattande och komplexa funktioner leder

därmed till långa beräkningstider.

Ett exempel på underliggande beräknade data, till vilka en approximerande

funktion söks, ges i figur 1.

(11)

visade sig lämplig var en på formen:

)

1 ),

0 (

min(

)

(

3 3 4 2 1 0 c Q Q c

e

c

e

c

v

Q

v

_⋅ ⋅

⋅

+

⋅

+

=

Koefficienterna i funktionen bestäms genom minsta kvadrat-anpassning över ett

visst intervall och med viss upplösning i ÅDT-värden. Eftersom den anpassade

funktionen ska ha ett asymptotiskt beteende, att medelhastigheten asymptotiskt

går mot en konstant nivå (se figur 1) och särskilt att den inte fortsätter att avta och

blir negativ, är det viktigt att skattning baseras på ett relativt långt intervall. Å

andra sidan är det klart, att de beräknade funktionerna främst kommer att

användas för flöden under kapacitetsmaximum. Det är viktigast att funktionen har

god överensstämmelse med underliggande värden för flöden i intervallet under

kapacitetsmaximum.

Ett sätt att styra var noggrannheten blir som störst är genom viktning. Vid

minsta-kvadrat uppskattning söker man en uppsättning koefficienter som

mini-merar den totala kvadratiska avvikelsen, räknat över samtliga punkter. Genom att

lägga till en viktning som kan vara olika för olika punkter, ”straffas” avvikelser

mer eller mindre hårt i olika punkter. Konstant viktning innebär naturligtvis inge n

skillnad men genom att sätta den högt på kritiska intervall eller punkter kan fel

”flyttas” till andra, mindre kritiska platser.

Viktvariabeln ges initialt värdet 5 för det lägsta ÅDT-värdet, värdet 1,0 för

ÅDT mellan 1 och Q

kap

/0,11 (Q

kap

uppskattas motsvara 11 procent av ÅDT) samt

för de 30 procent av punkterna som har högst ÅDT- värde. Resten av punkterna

ges vikten 0, dvs.











≥

<

≤

<

=

max max

*

7 ,

0 ,

1 *

7 ,

0

11 .

0 /

,

0

11 .

0 /

1 ,

1

0 ,

5 ÅDT

ÅDT

om

ÅDT

Q

om

Q

ÅDT

om

ÅDT

om

Vikt

kap kap

Funktionsanpassningen görs iterativt där maximala avvikelsen mellan

funk-tionsvärde och beräknad hastighetskurva bestäms för ÅDT mindre än Q

kap

/0,11. I

varje steg ökas vikten med 0,5 för den punkt där avvikelsen är som störst.

Iterationen avbryts när maximala avvikelsen understiger 1 (km/h) eller ökar från

föregående iteration.

Vid skattning av funktionskoefficienterna kan man lätt visa att felet kan

minskas genom skalning av flödesvärdena. Det innebär att istället för att i

funktionsanpassningen gå in med ursprungliga flödesvärden, divideras dessa med

lämpligt tal. Genom skalningen är problemet matematiskt oförändrat men det

numeriska problemet blir ”lättare” och lösningen bättre. Numeriska experiment

visar att det inte på förhand går att bestämma optimal skalfaktor. Istället prövas

några olika alternativ (500, 1 000, 2 000, 3 000, 4 000, 5 000 och 10 000), varefter

de koefficienter väljs som leder till minst fel.

(12)

14 VTI notat 63-2003

hastigheten att sjunka drastiskt – återges funktionsutrycken på en form anpassad

för Emme/2. Där finns en begränsning i antal operatorer, men också möjlighet att

med put och get återanvända delar av ett funktionsuttryck vilket framgår av den

principiella formen för dygns funktioner:

Här betecknar v0 free flow-hastigheten (ha stighet vid flöde 0 i bilaga 2) och Q

aktuellt flöde.

5 Nya V/D-funktioner

5.1 På dygnsnivå

Skattningen av nya V/D- funktioner på dygnsnivå visar att den valda funktionen är

lämplig och i flertalet fall ger mycket god anpassning till beräknade

hastighets-kurvor. Funktionen skattas, som tidigare nämnts, över ett relativt långt intervall.

Det viktiga är dock att kurvorna har korrekt asymptotiskt beteende samt att

anpassningsfelet är litet i det begränsade intervallet 0 <ÅDT <Q

kap

/0,11.

Beräkna-de funktionskoefficienter (c

0

-c

4

)

redovisas i bilaga 4 och i bilaga 5 redovisas

maximal avvikelse för samtliga 96 vägmiljöer. Hastighetskurvan i figur 2 visar

funktionens normala form, med en inledande platå följt av snabbt minskande

hastigheter och slutligen utplaning. I figuren markeras det intressanta intervallet,

som också finns förstorat i figurens nedre del.

Figur 2 Anpassade funktioner för olika fordonskategorier (röd=personbil,

blå=lastbil, grön=lastbil med släp, svart=lastbilar (alla)). Den övre grafen visar

hela ÅDT-intervallet, den undre endast den inramade delen som går upp till

Q

kap

/ 0,11.

(13)

kurvan sjunker redan vid låga ÅDT-värden, blir dock anpassningen mindre bra.

Figur 3 visar ett sådant exempel, där hastighetskurvan för personbil avviker

relativt mycket från den underliggande hastighetskurvan.

Figur 3 Vägmiljö med största avvikelsen mellan beräknade punkter och

anpassad funktion för personbilshastigheter.

Bilaga 6 ger de beräknade dygnsfunktionerna för personbil uttryckta på

Emme/2-form.

5.2 Timfunktioner

För skattning av V/D-funktioner på timnivå har anpassning gjorts både till det

tidigare använda exponentialuttrycket och till polynom av grad 4. Polynomen

valdes inledningsvis för de vägmiljöer där de gav bättre anpassning till

under-liggande hastighetssamband (VQ-sambanden). Det villkor som användes var att

största avvikelsen vid polynomanpassning skulle vara mindre än 75 % av

motsvarande avvikelse för exponentialuttrycket.

Polynomen ger i flera fall markerat bättre anpassning. Å andra sidan är de ofta

inte monotont avtagande på det intressanta intervallet, vilket är en allvarlig

nackdel. Ett exempel på restidsuppskattning på länk, då hastighetsfunktionen

beskrivs av polynom, ges i figuren nedan. Problemet med icke- monotonitet gör att

vi genomgående har valt exponentialuttrycket även för timfunktionerna.

(14)

16 VTI notat 63-2003

Figur 4 Restid i minuter per kilometer på en länk där hastighetsfunktionen

beskrivs av polynom.

Korsningstillägg

För funktionerna fd40–fd50, motsvarande vägar i tätort, görs på samma sätt som i

tidigare framtagna timfunktioner (Matstoms, 1998) ett s.k. korsningstillägg som

ger fördröjning i korsning. Detta exemplifieras nedan.

6 Avslutande kommentar

I rapporten redovisas hastighet/flödes- funktioner på dygns- och timnivå för

knappt hundra vägmiljöer, avseende såväl landsbygd som tätort. Tidigare

fram-tagna dygnsfunktioner är etablerade och är de som sedan flera år huvudsakligen

används för analyser i Emme/2 på dygnsnivå. De dygnsfunktioner som nu

redo-visas innebär endast mindre revideringar och tillägg till dessa. Dygnsfunktionerna

bör därmed kunna anses vara tillförlitliga.

De nya timfunktionerna baseras direkt på underliggande VQ-samband för

landsbygd och tätort. Vid tillämpningar i tätort, särskilt vid högre flöden, består

den totala fördröjningen mellan punkter i nätverket till stor del av fördröjning i

samband med korsningar. Detta fel fångas inte alls upp av framtagna

länk-funktioner. I ett försök att även täcka korsningsfördröjningen har försök gjorts

med särskilda korsningstillägg (se ovan). Erfarenheten är dock att de resulterande

funktionerna inte tillräckligt väl beskriver restidsökningen under ökande flöde. I

Stockholm används istället de s.k. TU71-funktionerna. Ett separat projekt,

syftande till nya hastighetsfunktioner för tätort, har på uppdrag av Vägverket

nyligen påbörjats av VTI.

+put(0.95put(913.12000000lanes) .min. volau)/(1- get(4)/get(3))/

358607.12724782+0.18750000

(15)

Carlsson, A: Klassificering av vägtrafikanläggningar. Linköping. 2000.

Carlsson, A: Reviderade V-Q-samband. Linköping. 2003.

INRO : Emme/2 User's manual. 1991.

Matstoms, P: Nya timbaserade V/D-funktioner med korsningstillägg. Statens

väg- och transportforksningsinstitut. Linköping. 1998.

Matstoms, P., Jönsson, H., et al.: Beräkning av volume/delay-funktioner för

nätverksanalys. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 1996.

Sheffi, Y: Urban transportation networks: Equilibrium analysis with mathe

-matical programming methods . Prentice-Hall. 1985.

Transek: SAMPERS – Systembeskrivning. Transek AB. 2001.

Vägverket: Effektsamband 2000 – Nybyggnad och Förbättring. Borlänge.

2001.

(16)

VTI notat 63-2003

Indata för olika vägmiljöer

Trafiktyp i tabellen nedan har följande innebörd.

Lastbil: 1-Landsbygd, 2-Stad

Personbil: 1-Turisttrafik, 2-Genomfart, 3-Närtrafik, 4-Storstad, 5-Citygata,

6-All-trafik

a är andel lastbilstrafik av totaltrafiken och ß är andel av lastbilstrafiken som

uträttas av lastbilar med släp

Funk -tion Beskrivning Rikt- ningar Trafiktyp a ? pb Lb/lbs 1 110 km/h MV 6 kf Land/Tät 1 6 1 0,114 0,540 2 90 km/h MV 6 kf Land/Tät 1 6 1 0,107 0,532 3 110 km/h MV 4 kf Land/Tät 26,5 m 1 6 1 0,114 0,540 4 90 km/h MV 4 kf Land/Tät 26,5 m 1 6 1 0,107 0,532 5 110 km/h 4F 4 kf Land 4F_alt4 1 6 1 0,114 0,540 6 90 km/h 4F 4 kf Land 4F_alt4 1 6 1 0,107 0,532 7 110 km/h MML 1 6 1 0,114 0,540 8 90 km/h MML 1 6 1 0,107 0,532 9 90 km/h MLV 1 6 1 0,107 0,532 10 110 km/h ML 2 kf Land 2 6 1 0,114 0,540 11 90 km/h ML 2 kf Land 2 6 1 0,107 0,532 12 90 km/h Vanlig 2 kf Land >11,5 sikt 1 2 6 1 0,107 0,532 13 90 km/h Vanlig 2 kf Land >11,5 sikt 2 2 6 1 0,107 0,532 14 110 km/h Vanlig 2 kf Land 10,1–11,5 m sikt 1 2 6 1 0,114 0,540 15 90 km/h Vanlig 2 kf Land 10,1–11,5 m sikt 1 2 6 1 0,107 0,532 16 90 km/h Vanlig 2 kf Land 10,1–11,5 m sikt 3 2 6 1 0,107 0,532 18 90 km/h Vanlig 2 kf Land 8–10 m sikt 1 2 6 1 0,107 0,532 19 90 km/h Vanlig 2 kf Land 8–10 m sikt 3 2 6 1 0,107 0,532 20 110 km/h Vanlig 2 kf Land 5,7–10 m sikt 1 2 6 1 0,114 0,540 21 90 km/h Vanlig 2 kf Land 6,7–7,9 m sikt 1 2 6 1 0,107 0,532 22 90 km/h Vanlig 2 kf Land 6,7–7,9 m sikt 3 2 6 1 0,107 0,532 24 90 km/h Vanlig 2 kf Land 5,7–6,6 m sikt 1 2 6 1 0,107 0,532 25 90 km/h Vanlig 2 kf Land 5,7–6,6 m sikt 3 2 6 1 0,107 0,532 26 90 km/h Vanlig 2 kf Land < 5–7 m sikt 1 2 6 1 0,107 0,532 27 90 km/h Vanlig 2 kf Land < 5–7 m sikt 3 2 6 1 0,107 0,532 28 70 km/h Vanlig 2 kf Land 10,1–11,5 m sikt 1 2 6 1 0,070 0,500 29 70 km/h Vanlig 2 kf Land 10,1–11,5 m sikt 3 2 6 1 0,070 0,500 30 70 km/h Vanlig 2 kf Land 8–10 m sikt 2 2 6 1 0,070 0,500 31 70 km/h Vanlig 2 kf Land 8–10 m sikt 4 2 6 1 0,070 0,500 32 70 km/h Vanlig 2 kf Land 6,7–7,9 m sikt 2 2 6 1 0,070 0,500 33 70 km/h Vanlig 2 kf Land 6,7–7,9 m sikt 4 2 6 1 0,070 0,500 34 70 km/h Vanlig 2 kf Land 5,7–6,6 m sikt 2 2 6 1 0,070 0,500 35 70 km/h Vanlig 2 kf Land 5,7–6,6 m sikt 4 2 6 1 0,070 0,500 36 70 km/h Vanlig 2 kf Land < 5–7 m sikt 2 2 6 1 0,070 0,500 37 70 km/h Vanlig 2 kf Land < 5–7 m sikt 4 2 6 1 0,070 0,500 38 70 km/h MV 6 kf Land/Tät 1 3 2 0,087 0,495 39 70 km/h MV 4 kf Land/Tät 1 3 2 0,087 0,495 40 70 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Ytter GIF 1 3 2 0,087 0,495 41 70 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Ytter tan 1 3 2 0,070 0,429 42 70 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Mellan GIF 1 3 2 0,087 0,495 43 70 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Mellan tan 1 3 2 0,070 0,429 44 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Ytter GIF 1 3 2 0,087 0,495 45 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Ytter tan 1 3 2 0,070 0,429 46 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Mellan GIF 1 3 2 0,087 0,495

(17)

47 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Mellan tan 1 3 2 0,070 0,429 48 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Mellan City 1 5 2 0,070 0,429 49 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Centrum tan 1 3 2 0,070 0,429 50 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Centrum City 1 5 2 0,070 0,429 60 70 km/h Vanlig 2 kf Tätort Ytter GIF 2 3 2 0,087 0,495 61 70 km/h Vanlig 2 kf Tätort Ytter tan 2 3 2 0,070 0,429 62 70 km/h Vanlig 2 kf Tätort Mellan GIF 2 3 2 0,087 0,495 63 70 km/h Vanlig 2 kf Tätort Mellan tan 2 3 2 0,070 0,429 64 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Ytter GIF 2 3 2 0,087 0,495 65 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Ytter tan 2 3 2 0,070 0,429 66 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Mellan GIF 2 3 2 0,087 0,495 67 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Mellan tan 2 3 2 0,070 0,429 68 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Mellan City 2 5 2 0,087 0,495 69 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Centrum tan 2 3 2 0,070 0,429 70 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Centrum City 2 5 2 0,070 0,429 71 110 km/h MLV 1 6 1 0,114 0,540 72 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort 4F_VDB 1 3 2 0,087 0,495 73 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Centrum GIF 1 3 2 0,087 0,495 74 50 km/h Flerfälts 6 kf Tätort 6F_VDB 1 3 2 0,087 0,495 75 50 km/h Flerfälts 6 kf Tätort Ytter GIF 1 3 2 0,087 0,495 76 50 km/h MV 4 kf Land/Tät 1 3 2 0,087 0,495 77 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Centrum GIF 2 3 2 0,087 0,495 78 70 km/h Flerfälts 4 kf Tätort 4F_VDB 1 3 2 0,087 0,495 79 70 km/h Flerfälts 6 kf Tätort 6F_VDB 1 3 2 0,087 0,495 80 70 km/h Flerfälts 6 kf Tätort Ytter GIF 1 3 2 0,087 0,495 81 70 km/h Vanlig 2 kf Land < 5–7 m sikt 1 2 6 1 0,070 0,500 82 70 km/h Vanlig 2 kf Land < 5–7 m sikt 3 2 6 1 0,070 0,500 83 70 km/h Vanlig 2 kf Land 10,1–11,5 m sikt 2 2 6 1 0,070 0,500 84 70 km/h Vanlig 2 kf Land 5,7–6,6 m sikt 1 2 6 1 0,070 0,500 85 70 km/h Vanlig 2 kf Land 5,7–6,6 m sikt 3 2 6 1 0,070 0,500 86 70 km/h Vanlig 2 kf Land 6,7–7,9 m sikt 1 2 6 1 0,070 0,500 87 70 km/h Vanlig 2 kf Land 6,7–7,9 m sikt 3 2 6 1 0,070 0,500 88 70 km/h Vanlig 2 kf Land 8–10 m sikt 1 2 6 1 0,070 0,500 89 70 km/h Vanlig 2 kf Land 8–10 m sikt 3 2 6 1 0,070 0,500 90 90 km/h Vanlig 2 kf Land < 5–7 m sikt 2 2 6 1 0,107 0,532 91 90 km/h Vanlig 2 kf Land < 5–7 m sikt 4 2 6 1 0,107 0,532 92 90 km/h Vanlig 2 kf Land 10,1–11,5 m sikt 2 2 6 1 0,107 0,532 93 90 km/h Vanlig 2 kf Land 5,7–6,6 m sikt 2 2 6 1 0,107 0,532 94 90 km/h Vanlig 2 kf Land 5,7–6,6 m sikt 4 2 6 1 0,107 0,532 95 90 km/h Vanlig 2 kf Land 6,7–7,9 m sikt 2 2 6 1 0,107 0,532 96 90 km/h Vanlig 2 kf Land 6,7–7,9 m sikt 4 2 6 1 0,107 0,532 97 90 km/h Vanlig 2 kf Land 8–10 m sikt 2 2 6 1 0,107 0,532 98 90 km/h Vanlig 2 kf Land 8–10 m sikt 4 2 6 1 0,107 0,532 99 110 km/h Flerfälts 4 kf Tät 4F_VDB 1 3 2 0,087 0,495 100 110 km/h MV 4 kf Land/Tät 21,5 m 1 6 1 0,114 0,540 101 110 km/h Vanlig 2 kf Land >11,5 sikt 1 2 6 1 0,114 0,540 102 90 km/h Flerfälts 4 kf Tät 4F_VDB 1 3 2 0,087 0,495 103 90 km/h MV 4 kf Land/Tät 21,5 m 1 6 1 0,107 0,532 104 110 km/h ML 2+1 målat 1 6 1 0,114 0,540 105 110 km/h MML 2+2 1 6 1 0,114 0,540 106 90 km/h ML 2+1 målat 1 6 1 0,107 0,532 107 90 km/h MML 2+2 1 6 1 0,107 0,532

(18)

VTI notat 63-2003

VQ-samband för olika vägmiljöer

Timflöde (f/h) och medelhastighet (km(h).

Väg 1: 110 km/h MV 6 kf Land/Tät Flöde Pb 0 2 700 4 550 5 800 6 960 Hast Pb 111 111 103 69,5 10 Flöde Lb 0 2 900 4 600 5 800 6 960 Hast Lb 94 94 87 69,5 10 Flöde Lbs 0 3 100 4 720 5 800 6 960 Hast Lbs 85,5 85,5 79,5 69,5 10 Väg 2: 90 km/h MV 6 kf Land/Tät Flöde Pb 0 2 800 4 700 6 000 7 200 Hast Pb 98 98 92 63 10 Flöde Lb 0 3 000 4 760 6 000 7 200 Hast Lb 88,5 88,5 82,5 63 10 Flöde Lbs 0 3 200 4 760 6 000 7 200 Hast Lbs 85 85 79,5 63 10 Väg 3: 110 km/h MV 4 kf Land/Tät 26,5 m Flöde Pb 0 1 780 3 390 4 400 5 280 Hast Pb 111 111 103 69,5 10 Flöde Lb 0 1 910 3 430 4 400 5 280 Hast Lb 94 94 87 69,5 10 Flöde Lbs 0 2 070 3 520 4 400 5 280 Hast Lbs 85,5 85,5 79,5 69,5 10 Väg 4: 90 km/h MV 4 kf Land/Tät 26,5 m Flöde Pb 0 1 890 3 460 4 500 5 400 Hast Pb 98 98 92 63 10 Flöde Lb 0 2 040 3 510 4 500 5 400 Hast Lb 88,5 88,5 82,5 63 10 Flöde Lbs 0 2 170 3 510 4 500 5 400 Hast Lbs 85 85 79,5 63 10 Väg 5: 110 km/h Flerfälts 4 kf Land 4F_VDB Flöde Pb 0 1 700 3 230 4 200 5 040 Hast Pb 109 109 101 68 10 Flöde Lb 0 1 830 3 280 4 200 5 040 Hast Lb 93,5 93,5 86 68 10 Flöde Lbs 0 1 980 3 360 4 200 5 040 Hast Lbs 85,5 85,5 79 68 10 Väg 6: 90 km/h 4F 4 kf Land 4F_alt4 Flöde Pb 0 1 810 3 310 4 300 5 160 Hast Pb 97 97 91 62 10 Flöde Lb 0 1 960 3 350 4 300 5 160 Hast Lb 88,5 88,5 82 62 10 Flöde Lbs 0 2 080 3 350 4 300 5 160 Hast Lbs 85 85 79 62 10 Väg 7: 110 km/h MML Flöde Pb 0 500 1 000 1 450 1 500 1 800 Hast Pb 109 109 100 93 80 10 Flöde Lb 0 500 1 000 1 450 1 500 1 800

(19)

Hast Lb 94 93 90 88 80 10 Flöde Lbs 0 500 1 000 1 450 1 500 1 800 Hast Lbs 85,5 85 84 83,5 80 10 Väg 8: 90 km/h MML Flöde Pb 0 500 1 000 1 500 1 550 1 860 Hast Pb 100 97 94 88 80 10 Flöde Lb 0 500 1 000 1 500 1 550 1 860 Hast Lb 88 87 85 83,5 80 10 Flöde Lbs 0 500 1 000 1 500 1 550 1 860 Hast Lbs 85 84,5 83,5 83 80 10 Väg 9: 90 km/h MLV Flöde Pb 0 500 1 000 1 500 1 550 1 860 Hast Pb 95 93,5 91 86 79 10 Flöde Lb 0 500 1 000 1 500 1 550 1 860 Hast Lb 86 85 83,5 82 79 10 Flöde Lbs 0 500 1 000 1 500 1 550 1 860 Hast Lbs 82,5 82 81,5 81 79 10 Väg 10: 110 km/h ML 2 kf Land Flöde Pb 0 600 1 800 2 900 3 300 3 960 Hast Pb 109 109 102 90 67 10 Flöde Lb 0 600 1 800 2 900 3 300 3 960 Hast Lb 93,5 93,5 88 81 67 10 Flöde Lbs 0 600 1 800 2 900 3 300 3 960 Hast Lbs 85,5 85,5 81,5 75 67 10 Väg 11: 90 km/h ML 2 kf Land Flöde Pb 0 600 1 800 2 900 3 400 4 080 Hast Pb 97 97 92 82 65 10 Flöde Lb 0 600 1 800 2 900 3 400 4 080 Hast Lb 88 88 83 77 65 10 Flöde Lbs 0 600 1 800 2 900 3 400 4 080 Hast Lbs 85 85 81 75 65 10

Väg 12: 90 km/h Vanlig 2 kf Land >11,5 sikt 1

Flöde Pb 0 600 1 800 2 800 3 200 3 840 Hast Pb 92 92 88 79 65 10 Flöde Lb 0 600 1 800 2 800 3 200 3 840 Hast Lb 85 85 81 75 65 10 Flöde Lbs 0 600 1 800 2 800 3 200 3 840 Hast Lbs 81 81 78 73 65 10

Flöde Pb 0 450 1 800 2 500 3 000 3 600 Hast Pb 90,5 90,5 87,1 81,9 64.8 10 Flöde Lb 0 450 1 800 2 500 3 000 3 600 Hast Lb 82,6 82,6 79,2 74,3 64,8 10 Flöde Lbs 0 450 1 800 2 500 3 000 3 600 Hast Lbs 76,3 76,3 73,6 69 64,8 10

Väg 14: 110 km/h Vanlig 2 kf Land 10,1–11,5 m sikt 1

Flöde Pb 0 400 1 800 2 600 2 900 3 480

Hast Pb 101 101 86 77 65 10

(20)

VTI notat 63-2003

Hast Lb 90 90 82 74 65 10

Flöde Lbs 0 400 1 800 2 600 2 900 3 480

Hast Lbs 81 81 74 69 65 10

Väg 15: 90 km/h Vanlig 2 kf Land 10.1–11.5 m sikt 1

Flöde Pb 0 200 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Pb 89,1 89,1 74,7 67,7 63 10 Flöde Lb 0 200 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Lb 81,4 81,4 72,4 66 63 10 Flöde Lbs 0 200 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Lbs 75,2 75,2 67,5 65 63 10

Väg 18: 90 km/h Vanlig 2 kf Land 8–10 m sikt 1

Flöde Pb 0 75 1 000 2 000 2 600 3 120 Hast Pb 89,1 89,1 75,3 69 60 10 Flöde Lb 0 75 1 000 2 000 2 600 3 120 Hast Lb 81,4 81,4 74,9 69 60 10 Flöde Lbs 0 75 1 000 2 000 2 600 3 120 Hast Lbs 75,2 75,2 70 66 60 10

Väg 20: 110 km/h Vanlig 2 kf Land 5,7–10 m sikt 1

Flöde Pb 0 200 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Pb 89 89 79 71 58 10 Flöde Lb 0 200 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Lb 82,5 82,5 77 70 58 10 Flöde Lbs 0 200 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Lbs 76,5 76,5 72 67,5 58 10

Flöde Pb 0 75 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Pb 85,6 85,6 71,8 65 58 10 Flöde Lb 0 75 1 000 2 000 2 500 3 000

(21)

Hast Lb 79,5 79,5 71,8 65 58 10 Flöde Lbs 0 75 1 000 2 000 2 500 3 000

Hast Lbs 74,4 74,4 69 64 58 10

Flöde Pb 0 150 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Pb 84,5 84,5 67 60 55 10 Flöde Lb 0 150 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Lb 79,5 79,5 67 60 55 10 Flöde Lbs 0 150 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Lbs 75 75 67 60 55 10

Flöde Pb 0 50 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Pb 81,8 81,8 60 57 55 10 Flöde Lb 0 50 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Lb 77 77 60 57 55 10 Flöde Lbs 0 50 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Lbs 72,8 72,8 60 57 55 10

Väg 26: 90 km/h Vanlig 2 kf Land < 5–7 m sikt 1

Flöde Pb 0 150 1 000 1 800 2 160 Hast Pb 80 80 62,5 51 10 Flöde Lb 0 150 1 000 1 800 2 160 Hast Lb 74 74 61,5 51 10 Flöde Lbs 0 150 1 000 1 800 2 160 Hast Lbs 70 70 61 51 10

Flöde Pb 0 50 1 000 1 800 2 160 Hast Pb 78 78 56 51 10 Flöde Lb 0 50 1 000 1 800 2 160 Hast Lb 72 72 55 51 10 Flöde Lbs 0 50 1 000 1 800 2 160 Hast Lbs 68 68 55 51 10

Flöde Pb 0 400 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Pb 83,5 83,5 76 71,3 63 10 Flöde Lb 0 400 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Lb 77,5 77,5 73,1 69,2 63 10 Flöde Lbs 0 400 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Lbs 73 73 69,1 66,1 63 10

Flöde Pb 0 200 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Pb 81 81 71,2 66,3 63 10 Flöde Lb 0 200 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Lb 75,2 75,2 69,1 65 63 10 Flöde Lbs 0 200 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Lbs 70 70 65,6 64,2 63 10

Flöde Pb 0 150 1 000 2 000 2 600 3 120

Hast Pb 82 82 72 66 60 10

(22)

VTI notat 63-2003

Hast Lb 76 76 71,5 66 60 10

Flöde Lbs 0 150 1 000 2 000 2 600 3 120 Hast Lbs 71,5 71,5 67,5 64 60 10

Flöde Pb 0 1 000 2 000 2 600 3 120 Hast Pb 79,6 69 64,5 60 10 Flöde Lb 0 1 000 2 000 2 600 3 120 Hast Lb 74 68,7 64,5 60 10 Flöde Lbs 0 1 000 2 000 2 600 3 120 Hast Lbs 68 65 63,5 60 10

Flöde Pb 0 150 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Pb 79,5 79,5 70 64 58 10 Flöde Lb 0 150 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Lb 74,6 74,6 69,8 64 58 10 Flöde Lbs 0 150 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Lbs 70 70 66,3 62,5 58 10

Flöde Pb 0 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Pb 77,4 66 62,5 58 10 Flöde Lb 0 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Lb 72,8 66 62,5 58 10 Flöde Lbs 0 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Lbs 66,7 63,5 61,4 58 10

Flöde Pb 0 100 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Pb 77 77 60,5 57,4 55 10 Flöde Lb 0 100 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Lb 73,7 73,7 60,5 57,4 55 10 Flöde Lbs 0 100 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Lbs 69,3 69,3 60,5 57,4 55 10

Flöde Pb 0 1 000 2 200 2 640 Hast Pb 75,3 56,5 55 10 Flöde Lb 0 1 000 2 200 2 640 Hast Lb 71.8 56,5 55 10 Flöde Lbs 0 1 000 2 200 2 640 Hast Lbs 66 56,5 55 10

Flöde Pb 0 150 1 000 1 800 2 160 Hast Pb 74,5 74,5 57 51 10 Flöde Lb 0 150 1 000 1 800 2 160 Hast Lb 71,5 71,5 56,5 51 10 Flöde Lbs 0 150 1 000 1 800 2 160 Hast Lbs 68,5 68,5 56,5 51 10

Flöde Pb 0 1 000 1 800 2 160

Hast Pb 73 53 51 10

(23)

Hast Lb 70 52,5 51 10 Flöde Lbs 0 1 000 1 800 2 160 Hast Lbs 65 52,5 51 10 Väg 38: 70 km/h MV 6 kf Land/Tät Flöde Pb 0 2 700 4 500 5 600 6 720 Hast Pb 79 79 74 53 10 Flöde Lb 0 2 900 4 530 5 600 6 720 Hast Lb 76 76 70,5 53 10 Flöde Lbs 0 3 080 4 560 5 600 6 720 Hast Lbs 74 74 69 53 10 Väg 39: 70 km/h MV 4 kf Land/Tät Flöde Pb 0 1 690 3 080 4 000 4 800 Hast Pb 79 79 74 53 10 Flöde Lb 0 1 830 3 100 4 000 4 800 Hast Lb 76 76 70,5 53 10 Flöde Lbs 0 1 940 3 120 4 000 4 800 Hast Lbs 74 74 69 53 10

Väg 40: 70 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Ytter GIF

Flöde Pb 0 1 700 2 500 2 900 3 200 3 840 Hast Pb 68 68 62 55 48 10 Flöde Lb 0 1 700 2 500 2 900 3 200 3 840 Hast Lb 67 67 61,5 55 48 10 Flöde Lbs 0 1 700 2 500 2 900 3 200 3 840 Hast Lbs 66 66 61 55 48 10

Väg 41: 70 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Ytter tan

Väg 42: 70 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Mellan GIF

Väg 43: 70 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Mellan tan

Flöde Pb 0 1 800 2 200 2 700 3 000 3 600

Hast Pb 57 57 56 51 45 10

(24)

VTI notat 63-2003

Hast Lb 56 56 55,5 51 45 10

Flöde Lbs 0 1 800 2 200 2 700 3 000 3 600

Hast Lbs 55 55 55 51 45 10

Väg 45: 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Ytter tan

Väg 46: 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Mellan GIF

Väg 47: 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Mellan tan

Väg 48: 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Mellan City

Flöde Pb 0 1 000 1 800 2 100 2 520 Hast Pb 51 51 46 35 10 Flöde Lb 0 1 000 1 800 2 100 2 520 Hast Lb 50 50 45,5 35 10 Flöde Lbs 0 1 000 1 800 2 100 2 520 Hast Lbs 49 49 45 35 10

Väg 49: 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Centrum tan

Väg 50: 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Centrum City

Väg 60: 70 km/h Vanlig 2 kf Tätort Ytter GIF

Flöde Pb 0 800 1 600 2 000 2 300 2 760

Hast Pb 65 65 61 57 45 10

(25)

Hast Lb 65 65 61 57 45 10 Flöde Lbs 0 800 1 600 2 000 2 300 2 760

Hast Lbs 65 65 61 57 45 10

Väg 61: 70 km/h Vanlig 2 kf Tätort Ytter tan

Väg 62: 70 km/h Vanlig 2 kf Tätort Mellan GIF

Flöde Pb 0 1 000 1 400 1 700 2 000 2 400 Hast Pb 60 60 55 49 42 10 Flöde Lb 0 1 000 1 400 1 700 2 000 2 400 Hast Lb 60 60 55 49 42 10 Flöde Lbs 0 1 000 1 400 1 700 2 000 2 400 Hast Lbs 60 60 55 49 42 10

Väg 63: 70 km/h Vanlig 2 kf Tätort Mellan tan

Väg 64: 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Ytter GIF

Flöde Pb 0 1 000 1 700 2 000 2 400 Hast Pb 55 55 51 45 10 Flöde Lb 0 1 000 1 700 2 000 2 400 Hast Lb 55 55 51 45 10 Flöde Lbs 0 1 000 1 700 2 000 2 400 Hast Lbs 55 55 51 45 10

Väg 65: 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Ytter tan

Väg 66: 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Mellan GIF

Väg 67: 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Mellan tan

Flöde Pb 0 700 1 000 1 400 1 680

Hast Pb 51 51 47 37 10

(26)

VTI notat 63-2003

Hast Lb 51 51 47 37 10

Flöde Lbs 0 700 1 000 1 400 1 680

Hast Lbs 51 51 47 37 10

Väg 68: 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Mellan City

Väg 69: 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Centrum tan

Väg 70: 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Centrum City

Flöde Pb 0 600 900 1 200 1 440 Hast Pb 45 45 42 35 10 Flöde Lb 0 600 900 1 200 1 440 Hast Lb 45 45 42 35 10 Flöde Lbs 0 600 900 1 200 1 440 Hast Lbs 45 45 42 35 10 Väg 71: 110 km/h MLV Flöde Pb 0 500 1 000 1 450 1 500 1 800 Hast Pb 104 104 98 92 79 10 Flöde Lb 0 500 1 000 1 450 1 500 1 800 Hast Lb 91 90 88 86 79 10 Flöde Lbs 0 500 1 000 1 450 1 500 1 800 Hast Lbs 83 82,5 82 81,5 79 10 Väg 72: 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort 4F_VDB Flöde Pb 0 1 800 2 200 2 700 3 000 3 600 Hast Pb 57 57 56 51 45 10 Flöde Lb 0 1 800 2 200 2 700 3 000 3 600 Hast Lb 56 56 55,5 51 45 10 Flöde Lbs 0 1 800 2 200 2 700 3 000 3 600 Hast Lbs 55 55 55 51 45 10

Väg 73: 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Centrum GIF

Flöde Pb 0 1 600 2 100 2 400 2 700 3 240 Hast Pb 54 54 52 49 42 10 Flöde Lb 0 1 600 2 100 2 400 2 700 3 240 Hast Lb 53 53 51,5 49 42 10 Flöde Lbs 0 1 600 2 100 2 400 2 700 3 240 Hast Lbs 52 52 51 49 42 10 Väg 74: 50 km/h Flerfälts 6 kf Tätort 6F_VDB Flöde Pb 0 2 800 3 700 4 500 5 400 Hast Pb 57 57 53 46 10 Flöde Lb 0 2 800 3 700 4 500 5 400

(27)

Hast Lb 56 56 52,5 46 10 Flöde Lbs 0 2 800 3 700 4 500 5 400

Hast Lbs 55 55 52 46 10

Flöde Pb 0 2 800 3 700 4 500 5 400 Hast Pb 57 57 53 46 10 Flöde Lb 0 2 800 3 700 4 500 5 400 Hast Lb 56 56 52,5 46 10 Flöde Lbs 0 2 800 3 700 4 500 5 400 Hast Lbs 55 55 52 46 10 Väg 76: 50 km/h MV 4 kf Land/Tät Flöde Pb 0 1 800 2 200 2 700 3 000 3 600 Hast Pb 57 57 56 51 45 10 Flöde Lb 0 1 800 2 200 2 700 3 000 3 600 Hast Lb 56 56 55,5 51 45 10 Flöde Lbs 0 1 800 2 200 2 700 3 000 3 600 Hast Lbs 55 55 55 51 45 10

Väg 77: 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Centrum GIF

Flöde Pb 0 1 000 1 200 1 500 1 800 Hast Pb 52 52 47 40 10 Flöde Lb 0 1 000 1 200 1 500 1 800 Hast Lb 52 52 47 40 10 Flöde Lbs 0 1 000 1 200 1 500 1 800 Hast Lbs 52 52 47 40 10 Väg 78: 70 km/h Flerfälts 4 kf Tätort 4F_VDB Flöde Pb 0 1 700 2 500 2 900 3 200 3 840 Hast Pb 68 68 62 55 48 10 Flöde Lb 0 1 700 2 500 2 900 3 200 3 840 Hast Lb 67 67 61,5 55 48 10 Flöde Lbs 0 1 700 2 500 2 900 3 200 3 840 Hast Lbs 66 66 61 55 48 10 Väg 79: 70 km/h Flerfälts 6 kf Tätort 6F_VDB Flöde Pb 0 2 700 3 800 4 700 5 640 Hast Pb 70 70 64 50 10 Flöde Lb 0 2 700 3 800 4 700 5 640 Hast Lb 68 68 63 50 10 Flöde Lbs 0 2 700 3 800 4 700 5 640 Hast Lbs 67 67 62 50 10

Flöde Pb 0 150 1 000 1 800 2 160

Hast Pb 76 76 61 51 10

(28)

VTI notat 63-2003

Hast Lb 72,5 72,5 60,5 51 10 Flöde Lbs 0 150 1 000 1 800 2 160

Hast Lbs 69 69 60,5 51 10

Flöde Pb 0 150 1 000 1 800 2 160 Hast Pb 74 74 55,5 51 10 Flöde Lb 0 150 1 000 1 800 2 160 Hast Lb 71 71 55 51 10 Flöde Lbs 0 150 1 000 1 800 2 160 Hast Lbs 67,5 67,5 55 51 10

Flöde Pb 0 300 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Pb 82 82 72,8 67,9 63 10 Flöde Lb 0 300 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Lb 76 76 70,4 66.3 63 10 Flöde Lbs 0 300 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Lbs 71,5 71,5 67 64,7 63 10

Flöde Pb 0 150 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Pb 78,5 78,5 64,5 59 55 10 Flöde Lb 0 150 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Lb 75 75 64,5 59 55 10 Flöde Lbs 0 150 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Lbs 70 70 64 59 55 10

Flöde Pb 0 50 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Pb 76,3 76,3 59 56,6 55 10 Flöde Lb 0 50 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Lb 73 73 59 56,6 55 10 Flöde Lbs 0 50 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Lbs 68,2 68,2 59 56,6 55 10

Flöde Pb 0 200 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Pb 81 81 73,6 67,5 58 10 Flöde Lb 0 200 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Lb 76 76 72 67 58 10 Flöde Lbs 0 200 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Lbs 71 71 68 64,8 58 10

Flöde Pb 0 75 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Pb 78,6 78,6 68,3 63,2 58 10 Flöde Lb 0 75 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Lb 74 74 68,2 63,2 58 10 Flöde Lbs 0 75 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Lbs 68,8 68,8 65,3 62 58 10

Flöde Pb 0 200 1 000 2 000 2 600 3 120

Hast Pb 83,5 83,5 76 70 60 10

(29)

Hast Lb 77,5 77,5 74 70 60 10 Flöde Lbs 0 200 1 000 2 000 2 600 3 120

Hast Lbs 73 73 69,7 66,5 60 10

Flöde Pb 0 75 1 000 2 000 2 600 3 120 Hast Pb 81 81 71 65 60 10 Flöde Lb 0 75 1 000 2 000 2 600 3 120 Hast Lb 75,2 75,2 70,5 65 60 10 Flöde Lbs 0 75 1 000 2 000 2 600 3 120 Hast Lbs 70 70 66,5 63,5 60 10

Flöde Pb 0 100 1 000 1 800 2 160 Hast Pb 78,5 78,5 58 51 10 Flöde Lb 0 100 1 000 1 800 2 160 Hast Lb 73 73 57 51 10 Flöde Lbs 0 100 1 000 1 800 2 160 Hast Lbs 69 69 56,5 51 10

Flöde Pb 0 1 000 1 800 2 160 Hast Pb 76,5 53 51 10 Flöde Lb 0 1 000 1 800 2 160 Hast Lb 71 52,5 51 10 Flöde Lbs 0 1 000 1 800 2 160 Hast Lbs 66,5 52,5 51 10

Flöde Pb 0 300 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Pb 90,5 90,5 77 70 63 10 Flöde Lb 0 300 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Lb 82,6 82,6 74 68 63 10 Flöde Lbs 0 300 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Lbs 76,3 76,3 69 65,5 63 10

Flöde Pb 0 100 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Pb 82,7 82,7 62 58 55 10 Flöde Lb 0 100 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Lb 78 78 62 58 55 10 Flöde Lbs 0 100 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Lbs 73,9 73,9 62 58 55 10

Flöde Pb 0 1 000 2 200 2 640 Hast Pb 80,4 57 55 10 Flöde Lb 0 1 000 2 200 2 640 Hast Lb 75,7 57 55 10 Flöde Lbs 0 1 000 2 200 2 640 Hast Lbs 70,6 57 55 10

Flöde Pb 0 150 1 000 2 000 2 500 3 000

Hast Pb 86,8 86,8 74 66 58 10

(30)

VTI notat 63-2003

Hast Lb 80,6 80,6 74 66 58 10

Flöde Lbs 0 150 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Lbs 75,5 75,5 70 64,5 58 10

Flöde Pb 0 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Pb 84,1 69 64 58 10 Flöde Lb 0 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Lb 78 69 64 58 10 Flöde Lbs 0 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Lbs 72,4 67 63,5 58 10

Flöde Pb 0 150 1 000 2 000 2 600 3 120 Hast Pb 90,5 90,5 77,8 69,8 60 10 Flöde Lb 0 150 1 000 2 000 2 600 3 120 Hast Lb 82,6 82,6 76,6 69,8 60 10 Flöde Lbs 0 150 1 000 2 000 2 600 3 120 Hast Lbs 76,3 76,3 71,2 66 60 10

Flöde Pb 0 1 000 2 000 2 600 3 120 Hast Pb 87,5 72,5 68 60 10 Flöde Lb 0 1 000 2 000 2 600 3 120 Hast Lb 79,6 72,5 68 60 10 Flöde Lbs 0 1 000 2 000 2 600 3 120 Hast Lbs 73,4 68 65,5 60 10 Väg 99: 110 km/h 4F 4 kf Tät 4F_alt4 Flöde Pb 0 1 740 3 310 4 300 5 160 Hast Pb 108 108 101 68,5 10 Flöde Lb 0 1 870 3 350 4 300 5 160 Hast Lb 93 93 86 68,5 10 Flöde Lbs 0 2 030 3 440 4 300 5 160 Hast Lbs 84,5 84,5 78,5 68,5 10 Väg 100: 110 km/h MV 4 kf Land/Tät 21,5 m Flöde Pb 0 1 740 3 310 4 300 5 160 Hast Pb 110 110 102 69 10 Flöde Lb 0 1 870 3 350 4 300 5 160 Hast Lb 93,5 93,5 86,5 69 10 Flöde Lbs 0 2 030 3 440 4 300 5 160 Hast Lbs 85,5 85,5 79,5 69 10

Flöde Pb 0 600 1 800 2 800 3 100 3 720 Hast Pb 102 102 96 85 67 10 Flöde Lb 0 600 1 800 2 800 3 100 3 720 Hast Lb 91 91 85 78,5 67 10 Flöde Lbs 0 600 1 800 2 800 3 100 3 720 Hast Lbs 81 81 78 73 67 10 Väg 102: 90 km/h Flerfälts 4 kf Tät 4F_VDB Flöde Pb 0 1 850 3 390 4 400 5 280 Hast Pb 96 96 90,5 62 10 Flöde Lb 0 2 000 3 430 4 400 5 280

(31)

Hast Lb 87,5 87,5 81,5 62 10 Flöde Lbs 0 2 130 3 430 4 400 5 280 Hast Lbs 84 84 78,5 62 10 Väg 103: 90 km/h MV 4 kf Land/Tät 21,5 m Flöde Pb 0 1 850 3 390 4 400 5 280 Hast Pb 97,5 97,5 92 63 10 Flöde Lb 0 2 000 3 430 4 400 5 280 Hast Lb 88,5 88,5 82,5 63 10 Flöde Lbs 0 2 130 3 430 4 400 5 280 Hast Lbs 85 85 79,5 63 10 Väg 104: 110 km/h ML 2+1 målat Flöde Pb 0 500 1 000 1 450 1 500 1 800 Hast Pb 110 110 101 93 80 10 Flöde Lb 0 500 1 000 1 450 1 500 1 800 Hast Lb 94 93 90 88 80 10 Flöde Lbs 0 500 1 000 1 450 1 500 1 800 Hast Lbs 85,5 85 85 84 83,5 10 Väg 105: 110 km/h MML 2+2 Flöde Pb 0 1 700 3 100 4 000 4 800 Hast Pb 109 109 100 68 10 Flöde Lb 0 1 700 3 100 4 000 4 800 Hast Lb 94 94 86 68 10 Flöde Lbs 0 1 700 3 100 4 000 4 800 Hast Lbs 85,5 85,5 80 68 10 Väg 106: 90 km/h ML 2+1 målat Flöde Pb 0 500 1 000 1 500 1 550 1 860 Hast Pb 100 98 95 89 80 10 Flöde Lb 0 500 1 000 1 500 1 550 1 860 Hast Lb 88,5 87,5 85 83,5 80 10 Flöde Lbs 0 500 1 000 1 500 1 550 1 860 Hast Lbs 85 84,5 83,5 83 80 10 Väg 107: 90 km/h MML 2+2 Flöde Pb 0 1 800 3 180 4 100 4 920 Hast Pb 97 97 91 62 10 Flöde Lb 0 1 800 3 180 4 100 4 920 Hast Lb 88 88 82 62 10 Flöde Lbs 0 1 800 3 180 4 100 4 920 Hast Lbs 85 85 79,5 62 10

(32)

VTI notat 63-2003

Månads- och timindex

Månad Lastbil Personbil

Lands-bygd Stad Turist-trafik Genom-fart När-trafik Stor-stad City-gata All-trafik 1 85 85 67 76 76 84 96 74 2 100 100 74 87 83 89 99 77 3 110 110 84 95 88 95 102 89 4 100 100 93 100 101 102 104 96 5 105 105 106 104 116 107 104 110 6 110 105 126 116 116 110 101 118 7 75 85 164 131 109 100 92 137 8 105 105 127 116 118 108 100 123 9 110 105 98 105 113 111 104 103 10 110 110 95 99 104 107 102 100 11 105 105 87 89 92 99 100 91 12 85 85 79 82 84 88 96 82

Timme Lastbil Personbil

Lands-bygd Stad Turist-trafik Genom-fart När-trafik Stor-stad City-gata All-trafik 1 55 30 14 14 16 16 7 16 2 40 20 9 9 11 11 4 10 3 30 15 6 6 8 8 4 7 4 25 15 7 7 8 8 3 7 5 45 30 15 15 11 11 6 15 6 70 60 30 30 63 63 23 34 7 105 100 110 110 159 159 103 120 8 130 140 122 122 182 182 156 137 9 145 160 125 125 158 158 130 129 10 155 170 118 118 127 127 115 120 11 160 180 128 128 117 117 124 127 12 160 180 138 138 111 111 138 133 13 155 175 146 146 120 120 167 139 14 150 170 156 156 130 130 157 144 15 145 160 167 167 145 145 154 153 16 135 145 183 183 166 166 176 174 17 120 130 232 232 218 218 228 230 18 110 115 188 188 178 178 201 188 19 100 100 151 151 150 150 175 154 20 90 85 110 110 112 112 114 110 21 80 70 88 88 72 72 87 88 22 70 60 76 76 63 63 75 76 23 65 50 49 49 45 45 37 57 24 60 40 32 32 30 30 16 32