Patienters perspektiv av vård på akutmottagningar : En litteraturöversikt

Akademin för hälsa, vård och välfärd

PATIENTERS PERSPEKTIV AV VÅRD

PÅ AKUTMOTTAGNINGAR

En litteraturöversikt

SOFIA HÖGLUND

FRIDA LINDBLOM

Huvudområde: Vårdvetenskap Handledare: Birgitta Kerstis & Jana Stenås med inriktning mot omvårdnad Examinator: Annica Lövenmark

Nivå: Grundnivå

Högskolepoäng: 15 hp Seminariedatum: 2020-06-04 Program: Sjuksköterskeprogrammet Betygsdatum: 2020-06-18

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Till akutmottagningar kommer människor som är i behov av akutsjukvård. Att arbeta som sjuksköterska på akutmottagning innebär varierande arbetsuppgifter och ett snabbt agerande kan behövas i akuta situationer. Sjuksköterskor beskriver att det är viktigt men också en utmaning att under det korta mötet med patienter skapa en förtroendefull relation. Problem: Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande på akutmottagningar och sjuksköterskor kan erfara att tiden för patienter inte räcker till. Trots detta är det viktigt att vården blir god och säker. En stressad arbetssituation kan komma att påverka mötet med patienten. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av vård på akutmottagningar. Metod: En allmän litteraturöversikt. Åtta studier med kvalitativ ansats och två studier med

kvantitativ ansats. Resultat: Information var viktigt för att patienterna skulle ha positiva erfarenheter av vård på akutmottagningar. Bristande information angående behandling, hälsotillstånd och väntetid hade negativ inverkan på välbefinnandet. Sjukvårdspersonal som var närvarande och bekräftade patienternas symtom förmedlade trygghet. Lång väntetid kunde orsaka frustration hos patienterna. Slutsatser: Många av patienterna var nöjda med vården. Patienterna hade önskat mer lättförståelig information och mer information

angående den förväntade väntetiden.

Nyckelord: Akutmottagning, kommunikation, litteraturöversikt, sjukvårdspersonal, triagering.

ABSTRACT

Background: To emergency departments people come who are in need of emergency care. Working as a nurse at an emergency department involves a variety of tasks and quick action may be needed in emergency situations. Nurses describe it is important but also a challenge to create a trusting relationship during the short meeting with patients. Problem: work-related stress is a common occurrence in emergency departments and nurses may find that the time for patients is insufficient Despite this, it is important that the care is good and safe. A stressful work situation may affect the meeting with the patient. Aim: To describe patients' experiences of care at emergency departments. Method: A general literature review. Eight studies with a qualitative approach and two studies with a quantitative approach. Result: Information was important for patients' positive experiences of care at emergency

departments. Defective information regarding treatment, health status and waiting time had a negative impact on well-being. Healthcare personnel who were present and confirmed the patient's symptoms convey safety. Long waiting times could cause frustration among

patients. Conclusions: Many patients were satisfied with the care. The patients had wanted comprehensible information and more information about the expected waiting time.

Keywords: Communication, emergency department, healthcare personnel, literature review, triage.

INNEHÅLL

2.2 Kommunikation inom vården ...3

2.3 Lagar och styrdokument ...4

2.4 Sjuksköterskans ansvarsområde ...5

2.5 Tidigare forskning ...5

Tiden på akutmottagning ...5

Vårdmiljö på akutmottagning ...6

2.6 Vårdvetenskapligt perspektiv ...8

Den lidande människan ...8

Vårdandets värld ...8

Vårdprocessens natur ...8

2.7 Problemformulering ...9

3 SYFTE ...10

4 METOD ...10

4.1 Urval och datainsamling ...10

4.2 Genomförande och analys ...12

4.3 Etiska överväganden ...12

5 RESULTAT ...13

5.2 Studiernas metoder ...14 5.3 Studiernas resultat ...15 Mötets utmaningar ...15 Väntans utmaningar ...18 6 DISKUSSION...19 6.1 Resultatdiskussion ...20

Syften och metoder ...20

Resultat...21

6.2 Metoddiskussion ...24

6.3 Etikdiskussion ...27

7 SLUTSATSER ...27

8 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ...28

REFERENSLISTA ...29

BILAGA: A SÖKMATRIS

BILAGA: B1 KVALITETGRANSKNING AV KVALIATIVA STUDIER BILAGA: B2 KVALITETSGRANSKNING AV KVANTITATIVA STUDIER BILAGA: C ARTIKELMATRIS

1

1

INLEDNING

Till akutmottagningar söker dagligen människor som är i behov av akutsjukvård.

Sjuksköterskan får ta del av situationer där varje möte mellan patient och sjuksköterska är unikt. Intresseområdet som Mälardalens Högskola tillhandahöll väckte vårt intresse om hur patienter uppfattar vården på akutmottagningar samt hur media beskriver arbetsklimatet inne på akutmottagningar. Som blivande sjuksköterskor har vi uppmärksammat situationer som förekommer på akutmottagningar samt olika erfarenheter av vården. Vi har uppfattat akutmottagningar som en fartfylld miljö med högt arbetstempo och en variation i arbetet. Vi har även uppmärksammat kommunikationens betydelse inom akutmottagningar då den kan ha en avgörande roll för patientupplevelsen. Detta examensarbete vill höja den egna

kompetensen angående patienters erfarenheter av vård på akutmottagningar och förhoppningsvis bidra till annan sjukvårdspersonals kompetensutveckling.

2

BAKGRUND

Nedan presenteras centrala begrepp följt av kommunikation inom vården, lagar och styrdokument, tidigare forskning, vårdvetenskapligt perspektiv och problemformulering.

2.1 Centrala begrepp

En definition av centrala begreppen akutmottagning, vårdrelation, sjukvårdspersonal samt triagering.

Akutmottagning

Till akutmottagningar inkommer patienter som är i behov av akutsjukvård. Att arbeta som sjuksköterska på akutmottagningar innebär ofta att möta patienter i olika situationer. Som inom all hälso- och sjukvård utgår arbetet i empirisk kunskap och praktiskt handlande. Miljön kan uppfattas som rörigt och stressigt på akutmottagningar då sjukvårdspersonal agerar snabbt i akuta situationer. Patienter vistas oftast under en kortare period på

2

akutmottagningar. Detta kan ses som en utmaning för sjukvårdspersonal att hinna skapa en helhetsbild av patienter. Sjuksköterskor har ett antal arbetsuppgifter på akutmottagningar med variation och det gäller att hantera de komplexa situationer som kan uppstå (Wikström, 2018).

Arbetet på akutmottagningar innebär nära kontakt med glädje och sorg, att få vara med och rädda människors liv ses som något viktigt och betydelsefullt för sjukvårdspersonal.

Akutmottagningar kan indelas i diverse kliniker som ortopedi, medicin och kirurgi. Det förekommer avdelningar tillhörande akutmottagningar där patienter kan läggas in och vårdas i timmar och dygn (Wikström, 2018). Mer än hälften av alla besök på

akutmottagningar i Sverige varar i mer än tre timmar och 40 minuter (Socialstyrelsen, 2019).

Vårdrelation

En svensk studie beskriver vårdrelation som en balans mellan sårbarhet och värdighet. Vårdrelationen kan även ses som återhämtning för hälsa genom en hjälpande hand.

Sjuksköterskor bör vara genuina och anpassningsbara mot personen och vårdsituationen. Att skapa en god vårdrelation kan påverka upplevelsen av omvårdnaden positivt (Wälivaara, Sävenstedt & Axelsson, 2013).

Österberg-Almerud (2014) beskriver att vid omhändertagandet av patienter är

vårdrelationen betydelsefull gällande vårdandet, både utifrån ett sjuksköterskeperspektiv och patientperspektiv. Genom vårdrelation ska sjuksköterskan ansvara för att skapa trygghet hos patienter genom att stödja välbefinnandet. Det handlar om att skapa sig uppfattning genom att lyssna och ha mod att våga komma nära. Även att låta patienter får ta del av information, för att på så sätt känna delaktighet och komma med synsätt gällande vårdandet. Detta för att inte känna sig osedd. Det gäller också att som sjuksköterska ha balans mellan det medicinska och personliga perspektivet i mötet med patienter, där det personliga kan handla om känslor som beaktas. Patienter som lider av akut sjukdom eller skada är i ett ömtåligt tillstånd, vilket sjukvårdspersonal bör ta hänsyn till och som sjuksköterska kunna bekräfta genom att

upplysa vad som ska hända eller händer. Detta är betydelsefullt för vårdrelationen, betydande för att kunna skapa trygghet samt låta personen i fråga känna sig viktig och delaktig. Sjuksköterskan kan skapa lugn hos patienter genom bland annat beröring, vilket anses vara av betydelse för patienters uthärdande vid svåra situationer. Österberg-Almerud (2014) beskriver också att mötet mellan patienter och sjukvårdspersonal på

akutmottagningar kan hamna i obalans om tiden är knapp, gällande exempelvis viss beröring som inte är så aktuellt eftersom målet i större utsträckning handlar om att vara tidseffektiva och istället ha fokus på det medicinska omhändertagandet.

3

Sjukvårdspersonal

Med sjukvårdspersonal menas all personal som ger vård inom strukturerade sjukvårdsinrättningar (Svensk MeSH, 2020). I resultatet kommer begreppet sjukvårdspersonal användas.

Triagering

Statens beredning för medicinsk utvärdering SBU (2010) redogör triagering som ett slags kösystem där patienter bedöms utifrån sitt hälsotillstånd, vilket kommer att påverka vistelsetiden på akutmottagningar. Patienter som bedömts ha lättare åkommor kommer därför hamna i en särskild process och detta påverkar tiden för första läkarkontakt. Enligt Wikström (2018) kommer ordet triage från det franska ordet trier som betyder sortera. Sjuksköterskor gör bedömningar av inkomna patienter på akutmottagningar genom anamnes och kontroller. Detta vägs samman med teoretiska kunskaper och kliniska erfarenheter samt andra patienter på akutmottagningen, vilket skapar en turordningslista. Det är först och främst den patient som befinner sig i det mest akuta tillståndet som får hjälp först och sedan prioriteras patienter tidsmässigt, vilket innebär att den som väntat längst får hjälp först. Erfarenhet är betydelsefullt hos sjuksköterskor för att göra bedömningar av patienter, det handlar om att kunna fatta rätt beslut där det mest akuta tillståndet ska prioriteras först. Enligt SBU (2010) finns det flera triagesystem. Det som främst används i Sverige är METTS (Medical Emergency Triage and Treatment System) samt ADAPT (Adaptivt processtriage). METTS och ADAPT innebär att patienter bedöms redan i receptionen i färgkoder efter prioritering i färgerna röd, orange, gul, grön och blå. Om patienter efter första bedömning anses vara lågprioriterad får patienter färgen blå. Resterande patienter genomgår fler kontroller som vitala parametrar, anamnes och provtagningar. Patienter med högst

prioritering får färgen röd. ADAPT har även lila färg i sin sortering av patienter och betyder att patienten i princip förflyttas direkt till avsedd avdelning. Syftet med triagesystem är att främja patientsäkerhet och arbeta effektivt.

2.2 Kommunikation inom vården

Kommunikationsprocessen påverkas av erfarenheter och tolkningar. Ett bra teamarbete inom vårdrelaterade yrken grundar sig i en god verbal kommunikation men även icke verbal kommunikation. Kommunikation inom vården har en betydande roll för att vården ska vara säker och för att informationsutbyte mellan sjuksköterska och patient kan ske. En

4

bevittnar situationen och tryggheten, vilket i sin tur har betydelse för patienters erfarenheter av hälsa, vård och behandling. Om kommunikationen mellan olika yrkesgrupper inom vården är funktionell har detta visat att arbetet blir mer effektivt, och det är viktigt för att sjukvårdspersonal ska bli ett komplett och väl fungerande team. Missförstånd som kan uppstå i kommunikationen beror oftast inte på att sjukvårdspersonal emellan inte har intresse av vad den andre har att tillföra, utan beror oftast på att koncentrationen är på en annan arbetsuppgift. Detta kan leda till svårigheter att ta in ny information som resulterar i att information kan uppfattas felaktigt. Detta kan leda till att patientsäkerheten riskerar att bli bristfällig. Brister i kommunikationen kan leda till att patienter och anhöriga får en kritisk bild av vården (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Baggens och Sandén (2014) beskriver ett rationellt synsätt som handlar om att kunna kommunicera sitt lidande och erfarenheter till andra. Personen får presentera sitt lidande exempelvis genom en berättelse. Berättelsen möts genom bekräftelse, respekt eller förminskning. Kommunikationen möjliggör förståelse för hur olika förhållanden hänger ihop. Genom ett personcentrerat förhållningssätt där sjukvårdspersonal försöker förstå patienters känslor och erfarenheter skapas ett förtroende hos patienten och gör det lättare att prata om sitt lidande.

2.3 Lagar och styrdokument

Sjukvården styrs av lagar bland annat Hälso-sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen och Patientlagen. Enligt Hälso-sjukvårdslagen (SFS 2017:30) 1§ kap. 5 ska vården bedrivas med hänsyn till patienters integritet och bestämmelse över sin egen vård och bedrivas av god kvalitet och hygienisk standard. Kommunikation mellan patient och sjukvårdspersonal ska vara god. Enligt Hälso-sjukvårdslagen (SFS 2017:30) 1§ kap. 3 framgår det att god hälsa och en vård på likvärdiga villkor är målet, och de med störst behov till vård har företräde. I Patientsäkerhetslagen (SFS 2010: 659) 1§ kap. 1 framgår förhållningssätt som bör uppmärksammas för att skapa säker vård för patienter. Lagen består av skyldigheter sjukvårdspersonal har för att det ska kunna bedrivas trygg och säker vård. Det framgår i 1§ kap.6 av Patientsäkerhetslagen att förhållningssätt som bör eftersträvas är att vårda utifrån vetenskaplig forskning. I Patientlagen (SFS 2014:821) 1§ kap. 1 framgår det att patienter ska få ta del av information, vara delaktiga och påverka beslut. Lagen är till för att klargöra patienters ställning i vården. Det framgår även att patienter har rättigheter till information bland annat om sitt hälsotillstånd, förväntad vård, tidpunkt för vård och att informationen anpassas efter ålder, mognad, språk och erfarenhet enligt Patientlagen (SFS 2014:821) 3§ kap.

5

Svensk sjuksköterskeförening (2017b) redogör i International Council of Nurses (ICN):s etiska kod för sjuksköterskor, att all vård ska utföras med respekt för mänskliga och

kulturella rättigheter. Det betyder att oavsett kön, ålder eller hudfärg ska vården ges på lika villkor. Varje sjuksköterska har en moralisk skyldighet av val och bedömningar av

beslutsfattande i vårdandet.

2.4 Sjuksköterskans ansvarsområde

Sjuksköterskans roll är att ha en del i ansvaret av patienter och föra omvårdnadsarbetet framåt i syfte att eftersträva att patienter ska upprätthålla, förbättra eller återfinna sin hälsa. Det innebär att som sjuksköterska kunna planera, diagnostisera och göra bedömningar vad gäller patienters omvårdnad samt arbeta utifrån ett etiskt förhållningssätt. Omvårdnaden som sjuksköterskan utför ska vara med respekt för människans rättigheter och värderingar där integritet och värdighet har hög prioritet. En grund för detta är att skapa en tillitsfull relation med patienter och patienters anhöriga så ett förtroende skapas i den gemensamma relationen och dialogen. Arbetet som sjuksköterskan utför ska genomföras utifrån

författningar, lagar och styrdokument som utgår från hälso- och sjukvården (Svensk sjuksköterskeförening, 2017c).

2.5 Tidigare forskning

Nedan presenteras tidigare forskning om akutmottagningar och sjuksköterskors beskrivningar av akutmottagningar.

Tiden på akutmottagning

I en svensk studie framkommer det att akutmottagningar tar emot akut sjuka eller skadade personer som är i behov av akutsjukvård. När patienter inkommer till akutmottagningar görs vanligtvis en triagebedömning, vanligtvis av en sjuksköterska eller en läkare utifrån

vårdbehovet. För att främja patientsäkerhet är det viktigt att prioriteringar av patienter blir rätt (Burström, Starrin, Engström & Thulesius 2013). I en annan svensk studie framkommer det att patienter inte bör vårdas på akutmottagningar i mer än fyra timmar då

akutmottagningar inte är försedda eller bemannade för att vårda patienter under en längre tid. Utifrån ett sjuksköterskeperspektiv beskrivs vården påverkas negativt av de långa väntetiderna samt de överbeläggningar som kan förekomma. Sjuksköterskor beskriver att patientsäkerheten samt de arbetsrutiner som finns för att säkerställa god vård kan bli bristfällig och möjligheten till att möta patienters behov försvåras och kan resulterar i en

6

bristfällig vårdkvalité (Eriksson, Gellerstedt, Hillerås och Craftman, 2017). En kanadensisk studie redogör hur sjuksköterskor på en akutmottagning uppfattar omsorgen mot patienter. Omsorg beskrivs vara en grund i omvårdnad som är viktig att ta hänsyn till för att hålla vårdandet professionellt. Det som beskrivs av sjuksköterskor påverka akutmottagningar samt omsorgen negativt är brist av tid. Sjuksköterskor beskriver att de inte alltid räcker till för att tillfredsställa patienters behov och att omsorgen till sig själva är bristande då hälsan inte är optimal. De menar att arbetet med patienter inte känns bra eftersom de inombords

genomlever ohälsa. En annan svaghet som framkommer är att arbeta övertid, på grund av personalbrist. Detta beskrivs som ohälsosamt och ogynnsamma attityder kan framkomma, detta på grund av exempelvis trötthet. Det framkommer även en bild av en arbetsmiljö som kan präglas av att vara fartfylld, tung och kaotisk vilket påverkar omsorgsarbetet med patienter. De framkommer en oro gällande brist av personal och en oro för att arbeta med yngre, oerfarna personer (Enns & Sawatsky, 2016).

En studie från Sverige framför att arbetet på en akutmottagning innebär att möta en variation av patienter med olika symtom och behov. För att möta patienter på bästa sätt är det av stor vikt att sjukvårdspersonal besitter adekvat kunskap. Det är bland annat

sjuksköterskor som ansvarar för medicinsk administrering, triageutvärdering och

övergripande omvårdnad. Sjuksköterskor beskriver att det är viktigt men ibland också en utmaning att under det korta mötet med patienter skapa förtroende och involvera patienter och anhöriga i vårdprocessen. Det är betydelsefullt att ha ett bra samarbete inom

professionerna på akutmottagningar, det pågår en ständig kommunikation där arbetssysslor fördelas (Andersson, Jakobsson, Furåker & Nilsson, 2012).

Vårdmiljö på akutmottagning

I en thailändsk studie framgår det att hög arbetsbelastning på akutmottagningar kan leda till utbrändhet och en hög omsättning av sjuksköterskor vilket ibland har visat sig påverka verksamheten och vårdkvalitén negativt. Sjuksköterskor beskriver brister gällande rätt information och behandling. Det framgår även att sjuksköterskor ibland har försämrad koncentration på arbetet som orsakats av den arbetsrelaterade stress som kan förekomma på akutmottagningar. Sjuksköterskor ansvarar och utför ett flertal arbetsuppgifter vilket är några orsaker till den höga arbetsbelastningen. Arbetsuppgifter som exempelvis att dokumentera i patienters journal kan behövas utföras under en begränsad tid. Ibland förekommer det att sjuksköterskor får ta över andra sjukvårdspersonals arbetsuppgifter. Brist av sjukvårdspersonal påverkar också arbetsbelastningen och det framgår att det holistiska synsättet mot patienter kan brista då sjuksköterskor beskriver att de fokuserar på patienters fysiska behov. Vidare beskriver sjuksköterskor att patienter kan ha svårigheter

7

med att förstå innebörden av triagering och varför vissa patienter får vård före dem, vilket sjuksköterskor ibland ser som en stressfaktor (Yuwanich, Sandmark & Akhavan, 2016). En palestinsk studie redogör för att arbetsrelaterad stress är relativt vanligt inom hälso-och sjukvården. På akutavdelningar visar det sig att arbetsrelaterad stress är en betydande orsak till sjukvårdspersonals risk för utbrändhet. Det beror framförallt på hög arbetsbelastning och bristande resurser. Utbrändhet förekommer på akutmottagningar och då i hög grad hos sjuksköterskor och läkare. Detta som ett resultat av hög arbetsbelastning och att arbeta med mänskligt lidande (Hamdan & Abu Hamra, 2017). I en studie från Taiwan beskriver

sjuksköterskor att överbeläggningar på akutmottagningar är en vanlig orsak till

arbetsrelaterad stress och utbrändhet bland sjukvårdspersonal och även brist på resurser. Sjuksköterskor beskriver att patienters grundläggande behov kan bli lidande (Chen, Lin, Han, Hsieh, Wu & Liang, 2018). Arbetsrelaterad stress kopplat till sjuksköterskors

psykologiska och fysiologiska status kan få en ogynnsam inverkan på välbefinnandet och det har bevisats att stress leder till en försämrad kvalitét på vården då stress kan medföra svårigheter för sjuksköterskor att känna medlidande för patienter. De främsta orsakerna till arbetsrelaterad stress har framförts vara de situationer i förhållande med döden, konflikter med medarbetare och vid situationer där det finns osäkerhet om vilka behandlingsmetoder som ska användas (Sarafis, Rousaki, Tsounis, Malliarou, Lahana, Bamidis & Papastavrou, 2016).

En belgisk studie beskriver att sjuksköterskor som arbetar med vård på akutmottagningar kan utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), detta som ett resultat av stressande arbetsförhållanden och att de utsätts för intensiva situationer med traumatisk inverkan. I studien framkommer det även att vårdkvalitén kan påverkas av stressiga arbetsförhållanden och trauman (Adriaenssens & De Gucht & Maes, 2012).

I en australiensisk studie beskriver sjuksköterskor värdet av kommunikation. Det framgår att teamarbete på akutmottagningar kan resultera i att arbetsrelaterad stress minskar och att patienters behov kan tillgodoses på ett effektivt sätt. Det kan innebära att bedömningar av patienter, smärtlindring och dokumentation fortgår effektivt, vilket kan resultera i ett lugn bland patienter. Sjuksköterskor beskriver att arbeta i team påverkar arbetstillfredsställelsen positivt med ökad problemlösningsförmåga och omtänksamma attityder mellan

sjukvårdspersonal, som innebär en vilja att hjälpa sina arbetskollegor. Hinder som beskrivs påverka teamarbete är bristande kunskaper hos sjukvårdspersonal exempelvis att

sjukvårdspersonal är ny på arbetsplatsen. Även när det är hög arbetsbelastning och

tidspressat beskriver sjuksköterskor att teamarbetet kan brista (Grover, Porter & Morphet, 2017).

8

2.6 Vårdvetenskapligt perspektiv

Det vårdvetenskapliga perspektivet utgår från Katie Erikssons teorier då uppmärksamheten riktas mot den lidande människan (Eriksson, 2015), miljön som benämns som vårdkultur (Eriksson, 1987) och vårdprocessen (Eriksson,2014). Detta examensarbete kommer att använda dessa teorier som ett vårdvetenskapligt perspektiv då det är relevant att beakta eftersom patienter som kommer till en akutmottagning hamnar i en främmande miljö och befinner sig i ett lidande där vårdprocessen pågår.

Den lidande människan

Eriksson (2015) delar in lidandet i vårdlidande, sjukdomslidande och livslidande.

Vårdlidande är en benämning som innebär att mötet mellan patient och sjukvårdspersonal är bristfällig. Detta kan orsakas av ett hinder exempelvis bristande kunskap och förhållningssätt av sjuksköterskan vilket kan resultera i att det patienter försöker förmedla förbises och vårdandet kan utebli. Detta är ett så kallat onödigt lidande som går att undvika genom att sjuksköterskan låter patienten vara delaktig i vårdandet och tar patientens tankar med uppriktighet. Sjukdomslidande handlar om ett lidande som uppstår på grund av sjukdom. Livslidande kan uppstå när livet får en oväntad vändning och tillvaron vänds upp och ner. Det kan exempelvis handla om svåra förluster, dödsfall eller sjukdom, något som kan ta tid när det gäller att hitta tillbaka till sin vanliga tillvaro.

Vårdandets värld

Vårdandets värld benämner Eriksson (1987) för vårdkultur. Vårdkulturen handlar om miljön, att den kan påverka en människas hälsa. Att träda in i en oerfaren miljö kan skapa intryck av erfarenheter. En vårdande kultur ska ge en positiv erfarenhet för berörda personer men det finns vårdkulturer som är icke-vårdande, där miljön är skrämmande för patienter. Eriksson (1987) talar om den yttre världen som innebär den miljö som finns i vår omgivning, som färger och förfogande till information. Det finns också en mellanvärld, som speglar relationer människor har till varandra, där vårdkulturen kan komma till uttryck. Människors inre värld som innebär de personliga tankarna och erfarenheterna kan påverkas av den yttre världen, liksom mellanvärlden. Vårdkulturen ska bestå av ett tydligt ethos, där det finns traditioner samt elementära värden som en grund för vårdandet (Eriksson, 1987).

Vårdprocessens natur

Vårdprocessen innebär enligt Eriksson (2014) ett samspel mellan patient och

9

vårdprocessen är patient-vårdarrelationen. I denna relation sker ett möte med hela människan och är nödvändig för att patienten ska finna styrka i att medverka i vårdprocessen. En helhetssyn på människan innebär inte endast att respektera den biologiska kroppen utan också ett perspektiv på livet som helhet. Vårdprocessen äger rum här och nu och det är betydelsefullt att våga stanna upp och möta hela människan.

Vårdprocessens form är i presens vilket betyder att den framställs efter den aktuella situationen. Att vårda är att stötta och visa vägen i patientens takt, utan att ta över situationen. Förståelse för vårdprocessens form är betydande för konstaterandet av vårdprocessens natur. Vårdprocessen kan ses som en vetenskaplig metod där praktik och teori möts. Vårdkvalitén beror på sammanförandet mellan vetenskap, verklighet och

vårdandets kärna. Det är vårdaren som vägleder patienten till att komma fram till lösningar av problem, uppfylla behov och begär, samtidigt vägledning mot hälsa eller död och

tillsammans komma fram till lösningar i de olika faserna i vårdprocessen. Utöver patient och vårdare medverkar anhöriga och samhället i ställningstagande gällande vården.

Vårdprocessen är hälsocentrerad och målet är en gynnsam hälsa, vårdprocessen pågår tills detta är uppnått. Det är i patientanalysen som möjliga hinder för hälsa tydliggörs och senare i vårdskeendet är målet att eliminera hinder. Det är det friska hos patienten som bör beaktas för att kunna eliminera hälsohinder. Patientens enskilda erfarenhet av hälsa och behov av stöd bör vara tillräckligt för påbörjande av vårdprocessen. Det är betydelsefullt att

kontinuerligt utvärdera processen.

2.7 Problemformulering

Tidigare forskning visar att arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande på

akutmottagningar och sjuksköterskor kan erfara att tiden för patienter inte räcker till. Trots överbeläggningar och korta möten med patienter beskriver sjuksköterskor det viktigt att ge god och säker vård. Tidigare forskning visar även att sjuksköterskors arbete på

akutmottagningen innebär nära kontakt med patienter och att vårdmiljön kan påverka vårdandet av patienter ogynnsamt. Det framgår att sjuksköterskor som arbetar med vård på akutmottagningar ofta har en arbetssituation där fokus ligger på att rädda liv och att detta utifrån ett sjuksköterskeperspektiv kan påverka mötet med patienter. Sjuksköterskor beskriver även svårigheter över att ha ett holistiskt synsätt i mötet med patienter, att skapa förtroende samt involvera patienter i vårdprocessen. Utifrån det vårdvetenskapliga

perspektivet handlar vårdprocessen om att möta patienters kropp, själ och ande. Kunskaper om patienters erfarenheter av akutmottagningar är betydelsefullt eftersom det kan bidra med ny kunskap som kan vara användbar för sjukvårdspersonals bemötande av patienter. Därför vill författarna till detta examensarbete beskriva patienters erfarenheter av vård på

10

akutmottagningar för att få ökad medvetenhet om hur patienters förhållanden ser ut. Denna kunskap är användbar för oss som blivande sjuksköterskor och kan förhoppningsvis vara användbar även för annan sjukvårdspersonal.

3

SYFTE

Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av vård på akutmottagningar.

4

METOD

Metoden som användes var en litteraturöversikt som enligt Friberg (2017) handlar om att skapa en översikt gällande den kunskap som finns inom området som ska studeras eller ett problem gällande sjuksköterskors kompetens eller verksamhetsområde. Både kvantitativa och kvalitativa studier användes vilket kan ses som en fördel då en ökad förståelse för fenomenet som är i fokus kan uppnås. Det handlar om att söka och granska forskning inom det aktuella området för att få ett helhetsperspektiv på det som ska studeras. En

litteraturöversikt kan vara lämpligt för ett examensarbete då det är ett strukturerat sätt för att utforma en beskrivande översikt om ett specifikt område. I detta examensarbete var en litteraturöversikt lämplig då syftet inte var att söka evidens utan få en översikt om patienters erfarenheter av vård på akutmottagningar. Uppmärksamheten riktades mot patienters perspektiv. Denna metod är också relevant då det som studerades förekom i kvalitativ och kvantitativ forskning som har framtagits genom intervjuer och i frågeformulär. Analysen i en litteraturöversikt medför ett systematiskt tillvägagångssätt där data analyseras utifrån genomarbetade rapporter och studier (Friberg, 2017).

4.1 Urval och datainsamling

Syftet att studera patienters erfarenheter på en akutmottagning har ett vårdvetenskapligt perspektiv därav har databasen CINAHL Plus använts som datainsamlingsmetod med anledning av dess innehåll av vårdvetenskapliga publikationer (Glanville, Dooley,

11

med sitt utbud av vårdvetenskapliga publikationer. Utifrån Friberg (2017) framtogs urval och datamaterial. I CINAHL Plus var begränsningen peer reviewed på samtliga studier, med anledning av att det innebär att studierna blivit granskade av ett flertal forskare (Friberg, 2017). I PubMed saknades begränsningen peer reviewed. Två kvantitativa och åtta kvalitativa studier valdes ut, en studie från PubMed och nio studier från CINAHL Plus. Sökmotorerna har använts mellan den första april och fjortonde april 2020. Studier i fulltext har ett flertal gånger används vid sökning, likaså studier med engelsk text. Svensk MeSH användes för att få användbara begrepp för en systematisk sökning. Svenska ord översätts till engelska eller vise versa. Ordet Patient söktes och då hittades Patient satisfaction, ordet sjuksköterska söktes och då framgick nurses och nurses role. Vid sökning på akutmottagningen framkom emergency service hospital, men då urvalet var begränsat användes emergency department, då det framgick att många studier använder detta begrepp. Sökord som användes var

Patients experiences AND emergency department AND waiting time, Emergency department AND triage AND patients perspective, Emergency care AND emergency department AND first encounter, Emergency department AND patient perspective AND situation, Emergency department care AND patients satisfaction AND visit AND experience, Emergency

department AND patient experience AND Sweden, Emergency department AND patients satisfaction AND communication with nurses, Emergency department AND patients AND triage encounter, Emergency department AND triage AND nurse perspective, Experience AND patient AND emergency department AND waiting time (Bilaga A).

Inklusionskriterier för samtliga studier var att de genomförts på vuxna patienter över 18 år samt att studierna hade perspektivet av patienters erfarenheter av akutmottagningar. Studiernas titlar som väckte intresse öppnades och dess abstract lästes, om studien

uppfattades relevant öppnades den i fulltext och lästes med fokus på studiers syfte, resultat och metod. De studier vars resultat svarade på syftet valdes ut. Endast studier skrivna på engelska inkluderades. Peer reviewed var även ett inklusionkriterie för att säkerställa studiernas vetenskaplighet. Samtliga tio studier har sökts fram mellan åren 2010–2020 för att få relativ nutida forskning, studier före 2010 exkluderades. Ett annat exklusionskriterie var när studierna var utförda på olika akutavdelningar då detta examensarbetes syfte var att beskriva patienters erfarenheter av vård på akutmottagningar. Studier som beskrev

patienters och anhörigas erfarenheter exkluderades om det inte tydligt framgick att det var patienters erfarenheter som presenterades.

En kvalitetsgranskning genomfördes med ett urval av granskningsfrågor från Friberg (2017), (Bilaga B). Detta som ett underlag för att påvisa att valda studier (Bilaga C) är relevanta och tillförlitliga. Enligt Friberg (2017) ska studierna noggrant granskas för att sedan göra en bedömning om studierna uppfyller god kvalitet samt om syftet stämmer överens med

12

texterna. De kvalitativa studierna granskades med tio frågor och de kvantitativa med elva frågor. En poäng per fråga om studien uppfyllde granskningsfrågornas kriterier. Under fyra poäng innebär låg kvalitet, poäng mellan fyra och åtta är medelkvalitet och åtta till 11 poäng är hög kvalitet. Valda studier var samtliga av hög kvalitet (Bilaga C).

4.2 Genomförande och analys

Analysen genomfördes utifrån tre faser enligt Friberg (2017). Litteraturöversikten påbörjades utifrån ett helikopterperspektiv vilket gav en överblick gällande vad tidigare forskning visar. Efter detta gjordes en analys av de valda studierna med innebörden att studierna lästes ett flertal gånger, detta för att skaffa sig förståelse för innehåll och kontext, samt om det är relevant. Uppmärksamheten låg på studiernas syften, metoder och resultat. När studierna noga hade lästs igenom fördes studiernas syften och metoder in i ett Worddokument och färgmarkeringar användes för att utskilja likheter och skillnader. Vidare fördes studiernas resultat som svarade på examensarbetets syfte in i ett Worddokument och färgmarkeringar gjordes för att utskilja likheter och skillnader. Slutligen genomfördes en sammanställning, vilket innebar att resultatet sorterades under teman. Det var två teman som framkom och som illustrera tydligare förståelse för vad studierna innehåller, då studier med lika innehåll sätts under samma kategori.

4.3 Etiska överväganden

För att en studie ska räknas som vetenskaplig forskning bör den granskas kritiskt, en så kallad peer-reviewed. Det innebär att den är metodisk, argumenterade och källkritisk. Den måste utgöra flera vetenskapliga kontroller för att få benämnas som vetenskaplig och för att godtas som kunskap. Forskaren har ett eget ansvar över att forskningen är pålitlig samt etiskt godtagbar. Oredligheter i forskning betyder att vetenskapliga data har plagierats, förfalskats eller stulits från originalförfattare (Codex, 2020). För att undvika att författarnas egna värderingar, åsikter och förförståelse i ämnet ska påverka examensarbetets genomförande och resultat har detta aktivt lagts åt sidan. Enligt Priebe och Landström (2017) handlar förförståelse om personlig kunskap. APA-manualen (American Psychological Association) har använts för att referera till källor och gör tydligt var informationen har sitt ursprung. Valda studier är samtliga skrivna på engelska vilket inte är modersmålet för det här examensarbetets författare. Enligt Kjellström (2017) kan detta innebära en risk för

13

ett engelskt-svenskt lexikon och en handbok för synonymer använts som ett komplement till författarnas engelskkunskaper.

5

RESULTAT

Resultatet presenteras utifrån analys utifrån likheter och skillnader i studiernas syften, metoder samt resultat.

5.1 Studiernas syften

Samtliga studier handlade om patienters erfarenheter av akutmottagningar. I tre kvalitativa studier handlade syftena om triagering (Möller, Fridlund & Göransson, 2010; Olofsson, Carlström & Bäck-Pettersson, 2012). Två kvalitativa studier undersökte patienters

beskrivningar av triagering på akutmottagningar (Möller m.fl., 2010; Olofsson m.fl., 2012). I en kvalitativ studie var syftet att beskriva äldre patienters erfarenheter som var kroniskt sjuka (Olofsson m.fl., 2012). I två av de kvalitativa studiernas syften var kommunikation i fokus (Blackurn, Ousey & Goodwin, 2019; Hermann, Long & Trotta, 2019). Syftet i studien av Blackburn m.fl. (2019) var att utveckla en fullständig förståelse angående krav gällande kommunikation och information för patienter. I den andra var syftet att undersöka patienters erfarenheter gällande kommunikation med sjukvårdspersonal (Hermann m.fl., 2019).

Fyra kvalitativa studier skiljde sig från övriga studier. Syftet i studien av Forsgärde, From-Attebring och Elmqvist (2015) handlade om patienters upplevelser av en akutmottagning med fokus på missnöje. I en studie var syftet att utifrån en beskrivning av patienter förstå första mötet på en akutmottagning (Elmqvist, Fridlund & Ekebergh, 2011). En annan studies syfte var att beskriva patienters tillvägagångssätt för att hantera situationen på en

akutmottagning (Elmqvist & Frank, 2015). I en studie var syftet att beskriva erfarenheter under väntetiden hos patienter som blivit lågprioriterade på en akutmottagning (Dahlen, Westin & Adolfsson, 2012).

I de två kvantitativa studierna handlade syftena om triagering (Ekvall, 2013; Göransson & Von Rosén, 2010). Syftet i studien av Ekwall (2013) var att jämföra patienters bedömningar av sjukvårdspersonals bedömningar i samband med triagering, samt patientnöjdhet och mentala hälsa när patienter anländer och skrivs ut. I studien av Göransson m.fl. (2010) var syftet att beskriva patienters erfarenheter av triagering på en akutmottagning.

14

5.2 Studiernas metoder

Två av de tio studierna var kvantitativa och de åtta resterande kvalitativa. Sex av de kvalitativa studierna genomfördes i Sverige (Dahlen m.fl., 2012; Elmqvist m.fl., 2011;

Elmqvist m.fl., 2015; Forsgärde m.fl., 2015; Möller m.fl., 2010; Olofsson m.fl., 2012), och en i USA (Hermann m.fl., 2019). I en kvalitativ studie framgick inte landet (Blackburn m.fl., 2019). Även de två kvantitativa studierna genomfördes i Sverige (Ekwall, 2013; Göransson & Von Rosén, 2010).

I samtliga åtta kvalitativa studier användes intervjuer med öppna frågor (Blackburn m.fl., 2019; Dahlen m.fl., 2012; Elmqvist m.fl., 2011; Elmqvist & Frank, 2015; Forsgärde m.fl., 2015; Hermann m.fl., 2019; Möller m.fl.,2010; Olofsson m.fl., 2012) och tre av dem hade semistrukturerade intervjuer (Blackburn m.fl., 2019; Hermann m.fl., 2019; Möller m.fl., 2010). Vidare framgick att två kvalitativa studier hade en fenomenologisk hermeneutisk analysmetod (Dahlen m.fl., 2012; Forsgärde m.fl., 2015). I en av studierna deltog 14 patienter som väntat på vård i mer än tre timmar och fått en låg triagekategori (Dahlen m.fl., 2012). I den andra deltog två patienter där fenomenet missnöje studerades (Forsgärde m.fl., 2015). I en annan studie intervjuades 15 patienter. Samtliga hade besökt en akutmottagning och därefter blivit inlagda på en avdelning. Action Research användes vid studerandet av patienters erfarenheter gällande information och kommunikation (Blackburn m.fl., 2019). Två studier använde en fenomenologisk analys (Elmqvist m.fl., 2011; Olofsson m.fl., 2012). I en av studierna intervjuades fyra patienter. Patienterna hade olika symtom och

triagekategorier, de inkom till akutmottagningen med ambulans, självmant, eller genom rådgivning via telefon eller från primärvården (Elmqvist m.fl., 2011). I en studie intervjuades 14 patienter och det var ett induktivt tillvägagångssätt. Patienter hade besökt

akutmottagningen minst tre gånger det senaste året och hade minst tre sjukdomstillstånd. Data analyserades i olika steg (Olofsson m.fl., 2012).

Två kvalitativa studier hade innehållsanalys som dataanalys (Elmqvist & Frank, 2015; Hermann m.fl., 2019). En av studierna genomfördes på två akutmottagningar, 13 patienter intervjuades. Det var fokus på fenomen gällande patienters tillvägagångssätt för att hantera situationen på akutmottagningar (Elmqvist & Frank, 2015). I den andra studien

telefonintervjuades 30 patienter gällande erfarenheter gällande kommunikation med sjukvårdspersonal (Hermann m.fl., 2019). I en kvalitativ studie intervjuades 20 patienter som analyserades genom en fenomenografisk analys av data (Möller m.fl., 2010).

I de två kvantitativa studierna studerades patienter som hade fått en låg triagekategori, båda var tvärsnittsstudier (Ekwall, 2013; Göransson & Von Rosén, 2010). I den ena studien användes frågeformulär med 23 frågor, besvarade av 146 patienter. Beskrivande statistisk

15

analys användes. Sjukvårdspersonal delade ut frågeformulären på en akutmottagning och hjälpte till att fylla i vid behov (Göransson & Von Rosén, 2010). I den andra studien användes frågeformulär till 72 patienter. Statistik för samhällsvetenskap användes vid analys (Ekwall, 2013).

5.3 Studiernas resultat

Resultatet presenteras i två teman: Mötets utmaningar och Väntans utmaningar.

Mötets utmaningar

Patienterna beskrev att inför besöket på akutmottagningar så var tidigare erfarenheter inom vårdyrket eller tidigare besök på akutmottagningar till hjälp. Detta kunde underlätta för patienterna att hantera situationer på akutmottagningar (Blackburn m.fl., 2019; Elmqvist m.fl., 2015). Patienterna beskrev också att de tidigare erfarenheterna resulterade i att de blev mer delaktiga i vården (Blackburn m.fl., 2019). Däremot beskrev vissa av patienterna en oro inför ankomsten gällande sjukvårdspersonals frågor, att kunna beskriva symtom och de hade en oro inför fastställande av diagnos och dess orsak (Möller m.fl., 2010). Vidare beskrev patienterna att sjukvårdspersonal inte alltid tog patienternas symtom på allvar vid ankomst, framförallt om de inkom med egen bil (Forsgärde m.fl., 2015). Vissa av patienterna trodde att sjukvårdspersonal var förberedda när de anlände till akutmottagningen, eftersom de blivit remitterade från exempelvis primärvården (Elmqvist m.fl., 2011; Möller m.fl., 2010). Det framkom att det ibland kunde vara mycket patienter på akutmottagningen vilket ledde till att sjukvårdspersonal ibland uttalat sig om att patienter skulle sökt vård hos primärvården istället (Möller m.fl., 2010).

Patienterna beskrev sig välkomna i triagerummet och uppfattade att själva vårdandet

startade där (Möller m.fl., 2010). Det uppskattades enligt patienterna när sjukvårdspersonal presenterade sig (Dahlen m.fl., 2012; Hermann m.fl., 2019; Olofsson m.fl., 2012). Patienterna beskrev att sjukvårdspersonal tog emot dem med öppenhet (Möller m.fl., 2010). Under mötet med sjukvårdspersonal framkom det att sjukvårdspersonal oftast beskrevs som lyssnande vilket ledde till positiva erfarenheter bland patienterna (Dahlen m.fl., 2012; Göransson & Von Rosén, 2010; Hermann m.fl., 2019; Olofsson m.fl., 2012). Patienterna uppskattade när

sjukvårdspersonal öppnade upp för samtal (Olofsson m.fl., 2012). Det framgick att 95 % av patienterna skattade sjukvårdspersonal som helt eller till viss del lyssnade, och tog eventuella missnöjen på allvar (Göransson & Von Rosén, 2010). Patienterna beskrev att de blev tagna på allvar i samband med att de fick utrymme att fritt beskriva symtom och känslor samt prata till punkt (Dahlen m.fl., 2012; Hermann m.fl., 2019). Däremot beskrev vissa av patienterna

16

att de kunde ha frågor som de ibland inte fick besvarade (Elmqvist m.fl., 2011). Det var 37 % av patienterna som inte hade något behov av att samtala med sjukvårdspersonal gällande sitt hälsotillstånd i samband med triagering. Samtidigt var det 86 % av patienterna som menade att de helt eller till viss del fick prata med sjukvårdspersonal i samband med triagering (Göransson & Von Rosén, 2010).

Vidare beskrev patienterna att de var i goda händer hos sjukvårdspersonal (Dahlen m.fl., 2012; Elmqvist m.fl., 2011; Elmqvist & Frank, 2015; Möller m.fl., 2010). Patienterna beskrev även att de kände sig uppmärksammade av sjukvårdspersonal (Dahlen m.fl., 2012; Elmqvist m.fl., 2011;). Sjukvårdspersonal vårdade med vördnad och omtanke enligt 96 % av

patienterna (Göransson & Von Rosén, 2010). Patienterna beskrev även att sjukvårdspersonal medförde ett lugn (Möller m.fl., 2010; Olofsson m.fl., 2012). Detta trots att det ibland kunde vara stressigt (Olofsson m.fl., 2012). Patienterna beskrev att sjukvårdspersonal hade ett humanistiskt synsätt, då oro, värderingar och värdighet beaktades. Vissa av patienterna menade att det var som att samtala med en vän och artighet och respekt från

sjukvårdspersonal påverkade patienttillfredsställelsens poäng. Patienterna beskrev att rädslor bekräftades i samband med att sjukvårdspersonal hade ett trevligt bemötande, log och tog sig tid (Hermann m.fl., 2019). När sjukvårdspersonal var närvarande och bekräftande beskrev patienterna en trygghet och det uppskattades när sjukvårdspersonal frågade om de önskade sig något att äta eller dricka eller frågade hur de mådde (Elmqvist m.fl., 2011). Patienterna beskrev att sjukvårdspersonal tog hänsyn till den vårdande relationen. Det innebar att sjukvårdpersonal var lätt att nå och att patienterna beskrev sig sedda. Patienterna beskrev att det förhållningssätt som sjukvårdspersonal hade var ett viktigt stöd (Dahlen m.fl., 2012). Däremot framkom det att patienterna beskrev att de inte alltid blev sedda av

sjukvårdspersonal (Elmqvist & Frank, 2015; Forsgärde m.fl., 2015). Detta kunde ibland skapa frustration (Elmqvist & Frank, 2015). Det framkom även att sjukvårdspersonal ibland hade fokus på det medicinska (Elmqvist m.fl., 2011; Möller m.fl., 2010). Detta för att undvika livshotande tillstånd, samtidigt framgick att patienternas tankar och känslor inte alltid beaktades vilket skapade en osäkerhet enligt patienterna (Elmqvist m.fl., 2011). Vidare beskrevs det att det psykologiska behovet inte alltid beaktades enligt patienterna (Möller m.fl., 2010).

Vidare framkom att sjukvårdspersonal beskrevs som kompetenta (Blackburn m.fl., 2019; Hermann m.fl., 2019; Möller m.fl., 2010; Olofsson m.fl., 2012). Patienterna menade att sjukvårdspersonal utförligt förklarade behandling och vårdplaneringen på ett icke medicinskt språk (Hermann m.fl., 2019). Det framkom att 98 % av patienterna beskrev

sjukvårdspersonal som kompetenta i samband med triagering och 88 % av patienterna kände förtroende för dem. Vidare framkom att 90 % av patienterna menade att det var tydlig

17

information de fick från sjukvårdspersonal (Göransson & Von Rosén, 2010). Dessutom ställde sjukvårdspersonal väsentliga frågor enligt patienterna vilket också bidrog till att de fick förtroende för dem (Olofsson m.fl., 2012). Däremot beskrev patienterna även att sjukvårdspersonal ibland informerade dem med medicinska termer och de beskrev att de önskade sig informationen på ett mer lättförståeligt sätt. Information kunde efterfrågas på olika sätt beroende på patienternas tillstånd. Vissa av patienterna efterfrågade skriftlig information och vissa var för sjuka för att ta del av skriftlig information och föredrog att få den muntlig. Patienterna menade att den skriftliga informationen var av fördel om

sjukvårdspersonal hade hög arbetsbelastning och inte hann kommunicera effektivt (Blackburn m.fl., 2019).

Vidare beskrev patienterna att de ibland inte fick tillräcklig information under besöket på akutmottagningar (Blackburn m.fl., 2019; Dahlen m.fl., 2012; Elmqvist m.fl., 2011; Elmqvist & Frank, 2015; Möller m.fl., 2010; Olofsson m.fl., 2012). Det framkom att 105 patienter (76 %) önskade att bli tilldelad information, och utav dem var det 57 % av patienterna som

beskrev att deras önskan om information var tillräcklig eller till viss del tillräcklig (Göransson & Von Rosén, 2010). Patienterna beskrev att de önskade mer information om vad som skulle hända, exempelvis av vem de skulle bli behandlade av och information om hälsotillståndet (Blackburn m.fl., 2019). De ville även ha information om vilka prover som togs och varför de togs (Elmqvist m.fl., 2011; Elmqvist m.fl., 2015), även vad vitalparametrar visade (Elmqvist m.fl., 2011). Vidare framkom en önskan om vad som dokumenterades om dem i journalen (Dahlen m.fl., 2012). Det framkom även en önskan om information om hur triagering

fungerar (Möller m.fl., 2010). Den bristfälliga information som kunde förekomma påverkade enligt vissa av patienterna välbefinnandet och det psykologiska behovet (Blackburn m.fl., 2019). Patienterna beskrev att detta även orsakade att de inte fick var delaktiga i beslut angående vården (Blackburn m.fl., 2019; Dahlen m.fl., 2012; Elmqvist m.fl., 2011).

Det framkom att det ibland kunde uppstå brister i kommunikationen med sjukvårdspersonal (Blackburn m.fl., 2019; Dahlen m.fl., 2012; Elmqvist m.fl., 2011). Patienterna var överens om att tydligare kommunikation hade förbättrat erfarenheterna på akutmottagningar (Blackburn m.fl., 2019; Dahlen m.fl., 2012). Det framkom att patienterna ibland beskrev en förvirring gällande att bli behandlad av olika sjukvårdspersonal (Blackburn m.fl., 2019). Det

uppskattades att vårdas av samma sjukvårdspersonal under hela besöket (Dahlen m.fl., 2012). Vidare beskrev vissa av patienterna att deras rättigheter blev kränkta då vården inte blev som de tänkt sig. Enligt patienterna berodde detta på underbemanning av

sjukvårdspersonal (Dahlen m.fl., 2012). Brist på sjukvårdspersonal påverkade ibland hur produktivt patienterna omhändertogs (Forsgärde m.fl., 2015). Under besökstiden på en akutmottagning beskrev vissa av patienterna att anhöriga var ett stöd, de lyssnade och kunde

18

ställa frågor till sjukvårdspersonal (Elmqvist & Frank, 2015). Det var 91 % av patienterna som betygsatte besökstiden med sjukvårdspersonal som bra eller mycket bra (Göransson & Von Rosén, 2010).

Väntans utmaningar

När patienterna kom till en akutmottagning framkom det att 59 % att patienterna triagerats omgående och att de inte behövde vänta och 56 % av patienterna beskrev väntetiden för triagering som något eller mycket lång (Göransson & Von Rosén, 2010). Vissa av patienterna beskrev att de väntade i ovisshet då deras förväntningar inte stämde överens med de

förhoppningar de hade av att få träffa sjukvårdspersonal vid ankomst och inte behöva vänta så länge (Forsgärde m.fl., 2015).

Efter att patienterna blivit triagerade framkom det att patienterna ibland inte hade någon kännedom om vilken triagekategori de blev tilldelade. Detta beskrevs som positivt för om de hade vetat hade det kunnat leda till ett klagande från dem under väntetiden. Vissa av

patienterna tyckte det motsatta, att de hade kunnat acceptera väntetiden mer om de fått reda på aktuell triagekategori (Möller m.fl., 2012). Av patienterna var det 22 % som fick

information om vilken triagekategori de tilldelats och information om att väntetiden kunde påverkas av det (Göransson & Von Rosén, 2010). Patienterna önskade mer information om den beräknade väntetiden(Blackburn m.fl., 2019; Dahlen m.fl., 2012; Elmqvist m.fl., 2011; Elmqvist & Frank, 2015; Forsgärde m.fl., 2015; Möller m.fl., 2012). Vissa av patienterna beskrev ett obehag av att vänta utan att få någon information (Dahlen m.fl., 2012). Av patienterna fick 31 % information om uppskattad väntetid och 44 % av patienterna

accepterade väntetiden (Göransson & Von Rosén, 2010). Det visade sig att patienterna som fick information gällande den uppskattade väntetiden var mer nöjda (p = 0,023) jämfört med de som inte fick information om väntetiden. Det var ingen skillnad mellan patienterna som var nöjda eller neutrala/inte nöjd gällande uppdaterad information om väntetiden (p = 0.317) (Ekwall, 2013). Däremot hade vissa av patienterna svårt att förstå varför nyligen inkomna patienter ibland fick vård före dem (Olofsson m.fl., 2012).

Patienterna beskrev att väntan efter triagering ibland blev för lång (Dahlen m.fl.,2012; Möller m.fl., 2010; Olofsson m.fl., 2012). Vissa av patienterna beskrev att tidigare erfarenheter gav en förståelse gällande väntetider och hur prioriteringar av patienter brukar se ut, bland annat att det kan vara stressigt (Blackburn m.fl., 2019; Elmqvist & Frank, 2015). Det beskrev också bero på att sjukvårdspersonal kan vara ovan (Elmqvist & Frank, 2015). När patienterna väntade på fortsatt vård efter triagering beskrevs sjukvårdspersonal ibland vara obrydda, de gav otillräcklig smärtlindring och gav inget erbjudandande om mat och dryck (Dahlen m.fl., 2012; Olofsson m.fl., 2012). Detta önskade patienterna att sjukvårdspersonal beaktade och

19

det beskrevs frustrerande att sjukvårdspersonal inte kom förbi och pratade under väntetiden (Dahlen m.fl., 2012). Vidare beskrev patienterna sig ibland övergivna av sjukvårdspersonal när de satt i väntrummet (Dahlen m.fl., 2012; Forsgärde m.fl., 2015; Olofsson m.fl., 2012). De beskrev även en rädsla för att glömmas bort (Möller m.fl., 2012). Patienterna beskrev sig som osynliga i väntrummet och hade önskat ögonkontakt med sjukvårdspersonal (Forsgärde m.fl., 2015). Däremot framgick det att efter triagering så såg sjukvårdspersonal till så att anhöriga till patienterna fick vara med patienterna under väntetiden, vilket beskrevs vara ett viktigt stöd enligt vissa av patienterna (Dahlen m.fl., 2012).

Patienterna hade olika strategier gällande väntetiden. Vissa visade tålamod genom att vara tysta och vänta på sin tur och acceptera väntetiden (Elmqvist & Frank, 2015; Forsgärde m.fl., 2015). Vissa av patienterna tog till vara på väntetiden, läste tidningar och funderade ut vilka frågor de skulle ställa och ville ha svar på av sjukvårdspersonal. Vidare framgick att vissa av patienterna ställde frågor om väntetiden samt hotade med att gå därifrån och söka på ett annat ställe (Elmqvist & Frank, 2015). Vissa av patienterna försökte locka till sig

uppmärksamhet från sjukvårdspersonal under väntetiden genom att vandra i korridorer (Elmqvist & Frank, 2015; Forsgärde m.fl., 2015). Det framkom att det var 67 % av patienterna som bad om hjälp under väntetiden och 94 % fick hjälp (Göransson & Von Rosén, 2010). Det framkom att patienterna som under väntetiden hade pratat med sjukvårdspersonal hade en högre patientnöjdhet (p = 0,003) jämfört med de som inte pratat med sjukvårdspersonal under väntetiden (Ekwall, 2013). Vidare uppskattades det när sjukvårdspersonal tittade till dem under väntetiden även fast de inte hade någon ny information att förmedla. Patienterna beskrev att detta kunde ta bort rädslor angående sitt hälsotillstånd (Hermann m.fl., 2019). När patienterna samtalade med sjukvårdspersonal i väntrummet beskrev 75 % av patienterna att sjukvårdspersonalen hanterade sekretessen bra eller mycket bra (Göransson & Von Rosén, 2010).

6

DISKUSSION

Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av vård på akutmottagningar. Inledningsvis presenteras resultatdiskussion gällande studiernas syften, metoder samt resultat. Studiernas resultat diskuteras kontra begreppet triagering, kommunikation inom vården, lagar och styrdokument, sjuksköterskans ansvarsområde, tidigare forskning och vårdvetenskapligt perspektiv. Avslutningsvis följer en metod- och etikdiskussion.

20

6.1 Resultatdiskussion

Nedan kommer en diskussion utifrån studiernas syften och metoder samt resultat, och dess likheter och skillnader.

Syften och metoder

Samtliga tio studier handlade om patienters erfarenheter av akutmottagningar. Det var åtta kvalitativa studier och två kvantitativa studier. Datainsamlingsmetoden för samtliga

kvalitativa studier var intervjuer med öppna frågor och tre av dem var semistrukturerade intervjuer. När fenomen, företeelser och situationer ska studeras är intervju som

datainsamlingsmetod adekvat enligt Danielsson (2017). Öppna frågor innebär enligt Danielsson (2017) att frågorna inte ställs i en specifik ordning, utan intervjuaren anpassar utifrån samtalet, vilket resulterar i det som Polit och Beck (2016) skriver att deltagaren kan yttra sig obehindrat. Två av de semistrukturerade intervjuerna hade liknande syften. I en av studierna var syftet att få en förståelse angående krav gällande kommunikation och

information för patienter. I den andra studien var syftet att undersöka patienters erfarenheter gällande kommunikation. I den tredje studien var syftet att undersöka

patienters uppfattningar om triagering. Enligt Danielsson (2017) innebär semistrukturerade intervjuer att frågorna utformas i en bestämd uppbyggnad men intervjuaren anpassar

frågorna utifrån samtalet, detta för att undvika att intervjuaren styr samtalet med detaljerade frågor.

I övriga kvalitativa studier med intervjuer med öppna frågor handlade en studie om

erfarenheter under väntetiden hos patienter som blivit lågprioriterade, och en handlade om patienters beskrivningar om det första mötet. Vidare framgick att en studie syftade till att beskriva tillvägagångssätt av strategihantering och en studie hade syftet att beskriva äldre patienter med kronisk sjukdoms erfarenheter av triagering. I en studie var syftet att beskriva patienters erfarenheter med fokus på missnöje. En reflektion är om denna studie innebär att förutfattade meningar finns, att bara fokusera på missnöje.

Datainsamlingen för de två kvantitativa studierna genomfördes genom tvärsnittsstudier med frågeformulär. Tvärsnittsstudier används vid en viss tidpunkt, ibland för att undersöka om något förändras med tiden hos en viss åldersgrupp eller utvecklingsgrupp. Datainsamling gällande kvantitativa studier innebär att mätningar görs för att sedan framställa

informationen i siffror (Polit & Beck, 2016) I en av studierna var syftet att jämföra patienters bedömningar av sjukvårdspersonals bedömningar i samband med triagering, samt

patientnöjdhet och mentala hälsa när patienter anländer och skrivs ut. Den andra studien hade liknande syfte att undersöka patienters beskrivningar av triagering. En reflektion

21

gällande triagering är hur väl patienter förstår innebörden av triagering. Ytterligare en

reflektion gällande en av studierna är att det framgick att sjukvårdspersonal vid behov hjälpte patienter med frågeformulären, detta kan ha påverkat vad patienter svarade. I en annan studie deltog två patienter, vilket kan diskuteras om detta räcker för att påvisa ett relevant resultat.

Resultat

Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av vård på akutmottagningar. Två teman framkom som beskrev patienternas erfarenheter: Mötets utmaningar och Väntans utmaningar. Resultatet visade att många av patienterna var nöjda med vården på

akutmottagningar. Patienterna beskrev att sjukvårdspersonal hade ett humanistiskt synsätt då bland annat patienternas oro beaktades. De uppskattade när de fick information av sjukvårdspersonal angående den uppskattade väntetiden. Patienterna beskrev även att sjukvårdspersonal var upplysande angående vård och behandling men det var inte alltid de förstod innebörden av medicinska termer och önskade mer lättförståelig information. Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) ska information till patienter anpassas efter ålder, mognad, språk och erfarenhet. Den som överlämnar informationen har ansvar för att patienter förstått innebörden av informationen (SFS 2014:821). Resultatet visade även att patienterna beskrev att det ibland förekom bristande information på akutmottagningar. Patienterna önskade mer information om den beräknade väntetiden, prover, sitt hälsotillstånd, vilken

sjukvårdspersonal de skulle träffa och om vad som skulle hända. Detta kunde påverka välbefinnandet och det mentala beskrev vissa av patienterna. Att kliva in i en oerfaren miljö kan påverka patienters hälsa genom att den yttre världen påverkas av olika erfarenheter av information (Eriksson, 1987).

Vidare visade resultatet att patienterna inte alltid visste vad sjukvårdspersonal

dokumenterade, och att det var brist på information om hur triagering fungerar. I tidigare forskning framgår att sjuksköterskor menar att dokumentation i patienters journal kan på grund av hög arbetsbelastning behövas utföras under en begränsas tid (Yuwanich m.,fl., 2016). Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) framgår det att patienter ska bli tilldelad information gällande sitt hälsotillstånd, förväntad vård och tider för vård. Patienterna beskrev att sjukvårdspersonal ibland fokuserade på det medicinska tillståndet och ibland glömde de bort det psykologiska behovet, vilket skapade en osäkerhet och bristande delaktighet. Detta kan relateras till vårdprocessens natur beskrivet av Katie Eriksson där vårdprocessen utgår ifrån kropp, själ och ande och ett möte med hela människan. Det är inte endast den biologiska kroppen som står i fokus utan människan som helhet (Eriksson, 2014). När patienternas psykiska hälsa ej beaktades hade sjukvårdspersonal inte vårdprocessens

22

natur i åtanke. Sjukvårdspersonal som var närvarande och bekräftade patienterna beskrevs som en trygghet för patienterna. Tidigare forskning beskriver att för sjuksköterskor är det viktigt att delge information samt att göra patienterna delaktiga i vårdprocessen även om möten med dem var korta (Andersson m.fl., 2012). Enligt Katie Erikssons syn på

vårdprocessen handlar vårdandet om att stötta och visa vägen utan att sjukvårdspersonal tar över situationen, det är patienten som bestämmer takten. Målet med vårdprocessen är en god hälsa som pågår fram tills resultatet är uppnått (Eriksson, 2014).

Fortsättningsvis visade resultatet att patienterna litade på sjukvårdspersonals kompetens gällande triagering men att patienterna kunde känna sig övergivna under väntetiden och hade en rädsla över att glömmas bort. Vissa av patienterna önskade att sjukvårdspersonal hade uppmärksammat dem, bland annat genom ögonkontakt. Patienterna som hade samtalat med sjukvårdspersonal under väntetiden var mer nöjda jämfört med de som inte hade

samtalat med någon sjukvårdspersonal. Även långa väntetider kunde orsaka frustration. Även grundläggande behov glömdes bort ibland då patienterna fick vänta i flera timmar utan att blivit erbjudna något att äta eller dricka. I tidigare forskning framgår det att

sjuksköterskors höga arbetsbelastning till följd av personalbrist kan orsaka missförhållanden, till exempel påverkas sjuksköterskors holistiska synsätt mot patienterna och koncentrationen riktas mot det somatiska (Yuwanich m.fl., 2016). Patienterna beskrev det negativt att vänta i flera timmar eftersom det uppfattades som respektlöst att sjukvårdspersonal inte alltid tog symtom på allvar och de fick ibland otillräckligt med smärtlindring. I tidigare forskning beskriver sjuksköterskor att teamarbete mellan sjukvårdspersonal skapar lugn hos patienter, genom att bedömningar, dokumentation och smärtlindring utförs effektivt av att

sjukvårdspersonal samarbetar (Grover, 2017). Författarnas reflektion är att teamarbetet mellan sjukvårdspersonal kan påverka patienters erfarenheter av akutmottagningar, då grundläggande behov inte missas om teamarbetet och kommunikation sker effektivt. I resultatet visades det att patienterna som blivit erbjudna något att äta och dricka och som hade samma sjukvårdspersonal beskrev att detta var ett viktigt stöd för dem. Patienterna beskrev att sjukvårdspersonal då tog hänsyn till den vårdande relationen eftersom de var uppmärksamma. I tidigare forskning beskriver sjuksköterskor det som viktigt att hålla den beräknade väntetiden för att inte riskera överbeläggningar som kan leda till högre

arbetsbelastning och mindre tid för patienterna vilket resulterar i sämre vårdkvalitet

(Eriksson m.fl., 2017). Detta kan relateras till Katie Erikssons teori där vårdlidande beskrivs uppstå när mötet mellan patienten och sjukvårdspersonal blir bristfälligt. I detta fall har sjukvårdspersonal ett förhållningssätt som på något sätt orsakar ett lidande hos patienten, då grundläggande behov som anses vara viktiga för patienten inte beaktas av sjukvårdspersonal. Ett vårdlidande kan uppstå om sjukvårdspersonal inte har adekvat kunskap eller av bristande attityder (Eriksson, 2015).

23

I resultatet framkom det att en del patienter beskrev det som onödigt med triagering vid ankomst till akutmottagningen eftersom de ansåg sig ha blivit bedömda på en vårdcentral redan och det kunde vara svårt att förstå bedömningen av triageringen, det uppfattades som orättvist prioriterat. Vissa av patienterna hade svårt att förstå varför patienter som inkommit senare ibland fick vård före dem. I tidigare forskning framgår det att sjuksköterskor beskriver att patienterna ibland har svårt att förstå triagering och beskriver det som orättvist när de ser att andra får vård före dem (Yuwanich m.fl. 2016). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ges vård till dem med störst behov och enligt SBU (2010) genomförs en triagering på akutmottagningar då bedömningar utifrån patienters hälsotillstånd utförs vilket sedan påverkar väntetiden. Resultatet visade att de patienter som hade tidigare erfarenheter av vårdyrket eller de som hade vårdats inom hälso-och sjukvården tidigare hade lättare att hantera situationen på akutmottagningar. De hade en förståelse för väntetiden, triagering och beskrev sig mer delaktiga. Även en förståelse gällande att det kan vara stressigt och sjukvårdspersonals olika kunskapsnivåer.

I resultatet framkom det också att patienterna beskrev sjukvårdspersonal som lugna i bemötandet trots stress som ibland kunde förekomma. Sjukvårdspersonal beskrevs även ha god kompetens angående patienternas tillstånd och behandlingar. Det framgår i tidigare forskning att teamarbetet mellan sjukvårdspersonal kunde minska arbetsrelaterad stress, och patienters behov kunde tillgodoses (Grover, 2017). Vidare visade det sig i tidigare forskning att sjuksköterskor beskriver det som viktigt att besitta rätt kompetens som behövs på en akutmottagning (Andersson m.fl., 2012). I tidigare forskningen framkommer det att sjuksköterskor beskriver att arbetsrelaterad stress påverkar omvårdnaden då de inte har tillräckligt med tid för patienter och för att tillfredsställa patienters behov. De beskriver också att attityder påverkas negativt när de är trötta och stressade (Enns & Sawatsky, 2016). Den arbetsrelaterade stressen som sjuksköterskor ibland erfar påverkar informationsöverföringen och vårdkvalitén på behandlingen (Adriaenssens m.fl., 2012; Sarafis m.fl., 2016; Yuwanich m.fl., 2016). Sjuksköterskors stress kan kopplas till den vårdande kulturen. Den vårdande kulturen ska ge positiva erfarenheter och gör den inte det ses den som en icke-vårdande kultur (Eriksson, 1987). Egna reflektioner kring en vårdande kultur är att den inte endast berör patienters erfarenheter av en sjukhusmiljö utan kan också kopplas till miljön på olika arbetsplatser. Den arbetsrelaterade stressen påverkar arbetsmiljön. En vårdande kultur ska ge en positiv erfarenhet för berörda personer men det finns vårdkulturer som är icke-vårdande, där miljön är skrämmande för patienter. Eriksson (1987) talar om den yttre världen som innebär den miljö som finns i vår omgivning, som färger och förfogande till information I Patientsäkerhetslagen (SFS 2010: 659) framgår betydelsen av hög

24

verksamheten bedrivs patientsäkert och alltid följa de handlingar som behövs för att undvika vårdskador.

Det framkom i resultatet att patienterna var överens om att mer kommunikation hade förbättrat patienternas erfarenheter av akutmottagningar. Det framkom även att patienterna menade att sjukvårdspersonal ibland inte förklarade vad de gjorde och patienterna beskrev sig ibland exkluderade i vården. Vissa av patienterna beskrev även en förvirring över att behandlas av flera olika sjukvårdspersonal på akutmottagningen. Detta kan relateras till Katie Erikssons teori om vårdlidande, på grund av att de beskrev sig exkluderade och att sjukvårdspersonal inte förklarade vad de gjorde så kan det uppstå ett onödigt lidande då sjukvårdspersonal inte lät patienterna vara delaktiga (Eriksson, 2015). I två studier i tidigare forskning beskrivs betydelsen av en fungerade kommunikation inom teamet (Andersson m.fl., 2012; Grover m.fl., 2017). Ingen av studierna lyfter betydelsen av kommunikation mellan patienterna och sjuksköterskor. Inom sjuksköterskans ansvarsområden ligger det att kommunicera med patienter, anhöriga och medarbetare på ett empatiskt och hänsynsfullt sätt (Svensk sjuksköterskeförening, 2017c).

Vidare visade resultatet att patienterna beskrev att sjukvårdspersonal lyssnade på dem, att det var som att samtala med en vän. Patienternas rädslor bekräftades och missnöjen togs på allvar. Patienterna beskrev att de var i goda händer och togs emot med öppenhet. När patienterna fick uttrycka sig och förklara symtom beskrev de att de blev bemötta med uppriktighet. Detta kan relateras till det Baggens och Sandén (2014) skriver om att kunna kommunicera sitt lidande genom berättelse. När sjukvårdspersonal försöker förstå känslor och upplevelser skapas ett förtroende hos patienten och det underlättar att prata om lidandet.

6.2 Metoddiskussion

Syftet med det här examensarbetet var att beskriva patienters erfarenheter av vård på akutmottagningar. Därför har en allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017) valts som metod. Både kvalitativa och kvantitativa studier kunde användas vilket underlättade själva sökandet av studierna då det blev en bredare sökning och fanns fler valmöjligheter till att undersöka fenomenet. Det fanns även möjlighet att se det ur flera perspektiv. Enligt Polit och Beck (2016) kan användning av både kvalitativa och kvantitativa studier ses som en fördel då studiernas resultat kan komplettera varandra. Kvalitativa data kan ses som subjektiv och beskrivande för människors upplevelser och kvantitativa data betonar formella mätningar, statistiska analyser och numeriska uppgifter.