Utveckling av ett verktyg för produktkataloggenerering

Full text

(1)LiU-ITN-TEK-G-13/009-SE. Utveckling av ett verktyg för produktkataloggenerering Jenny Fritz 2013-04-19. Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden. Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings universitet 601 74 Norrköping.

(2) LiU-ITN-TEK-G-13/009-SE. Utveckling av ett verktyg för produktkataloggenerering Examensarbete utfört i Tekniska informationssystem vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Jenny Fritz Handledare Stefan Gustavson Handledare Daniel Berglund Examinator Jan Petersson Norrköping 2013-04-19.

(3) Upphovsrätt Detta dokument hålls tillgängligt på Internet eller dess framtida ersättare under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/ Copyright The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible replacement - for a considerable time from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se/. Jenny Fritz.

(4) Abstract Today, product catalogs are published and distributed by a large share of retail companies. However, the process of catalog production can be both time consuming and resource heavy. The purpose of this thesis has been to find a solution to that problem. This was done by researching different needs and demands regarding catalog production which was then followed by implementation of a software tool that could accomodate those needs. The goal was to automatically produce a product catalog in PDF format out of an existing product database. A pilot study showed that despite differences in existing catalog layouts, there still are some common elements such as product image and price. This was used as a basis during the implementation in which it was assumed that a product database, no matter the type of data source, always contains specific information elements to be published. To allow for different layouts of a product catalog, a separate template handler was implemented. The purpose of this was to give the user an opportunity to configure for instance text field placements, image dimensions and which background images to use - all in favor of individual needs and oppinions. To reach the goals the scope of the project was extended and during spring 2013 it was finalized with the desired functionalities. Despite this, a whole lot of possibilities regarding further development can be seen, especially since the need of a more efficient process of catalog production seems to exist.. Sammanfattning Produktkataloger publiceras och distribueras idag av många detaljhandelsföretag, stora som små. Dock har det påvisats att katalogproduktion kan vara både tids- och resurskrävande. Detta examensarbete har därför syftat till att finna en lösning på problemet genom att undersöka behov och förutsättningar och därpå utveckla ett verktyg som kan underlätta arbetet med att skapa produktkataloger. Målsättningen var att det resulterande verktyget per automatik skulle framställa en produktkatalog i PDF-format utifrån ett befintligt artikelregister. En förstudie visade att trots olikheter i befintliga produktkatalogers utformning finns ändå vissa gemensamma element såsom produktbild och pris. Detta faktum utnyttjades vid utvecklingsarbetet där det förutsattes att ett artikelregister, oavsett typ av datakälla, alltid innehåller vissa informationselement som kan publiceras. För att sedan ge utrymme för olikheter i den grafiska utformningen av en katalog implementerades en separat mallhantering. Syftet med detta var att ge användaren möjligheten att justera exempelvis placering av textfält, bilddimensioner och bakgrundsbilder efter eget behov och tycke. För att komma i hamn tilläts projektet att växa i omfattning och under våren 2013 fungerade kataloggenereringsverktyget i enlighet med de mål som satts upp. Trots detta ses fortfarande stora möjligheter för vidareutveckling, särskilt som behovet av effektiviserad katalogproduktion tycks stort.. i.

(5)

(6) Förord Det här projektet har varit en stor personlig utmaning för mig och jag skulle inte ha lyckats genomföra det om det inte vore för personerna i min närhet som stöttat och drivit på mig. Jag vill först och främst tacka Kerstin och Kåwe Agentur. Det var tack vare denna kontakt som jag fick idén till projektet från första början och den fria tillgången till Kåwe:s artikelregister gav mig något att utgå ifrån. Tack till min familj och mina vänner som försiktigt manat på mig och försökt uppmuntra mig när det varit jobbigt. Till sist vill jag tacka min handledare Daniel Berglund som fått jobba minst lika hårt som mig för att ro detta projekt i hamn. Tack för tekniskt stöd, hjälp att tänka och framför allt för ett till synes oändligt tålamod. Nu är det äntligen över.... iii.

(7)

(8) Innehåll 1. 2. 3. Inledning 1.1 Bakgrund . . . . . . . . . 1.2 Syfte . . . . . . . . . . . . 1.3 Avgränsningar . . . . . . . 1.4 Mål . . . . . . . . . . . . 1.5 Metod . . . . . . . . . . . 1.5.1 PPS . . . . . . . . 1.5.2 Utvecklingsmetod 1.6 Disposition . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. Förstudie 2.1 Kravspecifikation . . . . . . . . . . . . . 2.2 Produktkataloger . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Produktkatalogen som företeelse . 2.2.2 Innehålls- och layoutkonventioner 2.3 Behovsanalys . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Befintliga verktyg och tjänster . . . . . . 2.4.1 Layoutprogram . . . . . . . . . . 2.4.2 Katalogproduktion . . . . . . . . 2.4.3 Slutsats . . . . . . . . . . . . . . 2.5 Mjukvara . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5.1 Kort om Excel . . . . . . . . . . 2.5.2 PDF . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5.3 Javabiblioteket iText . . . . . . . 2.5.4 Excel-import i Java . . . . . . . . 2.5.5 XML . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. . . . . . . . .. 1 1 1 2 2 2 2 3 3. . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . .. 5 5 5 5 6 10 12 12 12 16 16 16 17 20 21 22. Utveckling 3.1 Utvecklingsmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Grafisk design . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Övergripande kataloglayout och design 3.2.2 Artikellayout . . . . . . . . . . . . . . 3.2.3 Övrig layout . . . . . . . . . . . . . . 3.2.4 Grafiskt material . . . . . . . . . . . . 3.3 Programutveckling . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.1 Verktygets funktionaliteter . . . . . . . 3.3.2 Implementering . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. . . . . . . . . .. 25 25 26 26 26 29 29 30 30 31. v. . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . ..

(9) vi. Innehåll. 4. Resultat och diskussion 41 4.1 Utvärdering av verktyget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 4.2 Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 4.3 Vidareutveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Litteraturförteckning. 45. Bilaga 1 Kravspeci kation. 47.

(10) Figurer 1.1. Arbetsprocess . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8. Färgkodning i innehållsförteckning och i sidhuvud, exempel ur Biltemas katalog 2012/13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Uppslag ur Biltemas katalog Höst/Vinter 2012/13 . . . . . . . . . . . . . . . Uppslag ur Nevotex katalog 2012-2013 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . EasyCatalog i InDesign . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kataloggenerering i CMS-systemet Magento . . . . . . . . . . . . . . . . . Sektionerna i en PDF-fil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . iText exempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . XML exempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . .. 7 8 9 14 15 19 21 23. 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 3.10 3.11 3.12 3.13. Layout för artikel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gruppering av liknande artiklar . . . . . . . . . . . . . . . . . . En artikel - flera bilder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fullständig sido-layout . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Layout för innehållsförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . Layout för titelsida till kapitel . . . . . . . . . . . . . . . . . . Programflöde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utdrag ur artikelregistret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . XML-dokumentets strukturprincip . . . . . . . . . . . . . . . . Flödesschema över katalogexport . . . . . . . . . . . . . . . . . Flödesschema över generering och infogande av artikeldokument Dialogruta vid fel sökväg till artikelregister . . . . . . . . . . . Dialogruta då katalogfil redan existerar . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . .. 27 28 28 29 30 30 30 32 33 35 37 38 38. vii. . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . .. 3.

(11)

(12) Ordlista .ps. Filformatet för PostScript.. .xls. Filformat för dokument skapade i MS Excel.. .xlsx. XML-baserat filformat för dokument skapade i MS Excel.. Adobe Acrobat. Kommersiellt datorprogram för att skapa och editera PDF-dokument.. Adobe Reader. Fritt datorprogram för att visa PDF-dokument.. AOT. Ahead-Of-Time kompilator. Kompilerar exempelvis Java-kod till maskinkod för en specifik plattform.. Apache PDFBox. Öppet Java-bibliotek för att arbeta med PDF-filer.. Apache POI. Apache Poor Obfuscation Implementation. Fritt Java API för att hantera digitala dokument.. API. Application Programming Interface. ASP.NET. Programspråk för att skapa dynamiskt webb-innehåll.. BFO. Syftar till Big Faceless Java PDF Library, ett öppet Java-bibliotek skapat av BFO.. CMS. Content Management System. Webbaserat innehållshanteringssystem för elektronisk publicering.. CMYK. Färgmodell för fyrfärgstryck.. Dictionary. Objektstyp som beskriver innehållsobjekt i en PDF-fil.. DOM. Document Object Model. Konvention för trädstrukturerat dokumentinnehåll.. Drupal. Öppet blogg- och innehållshanteringssystem.. DTD. Document Type Definition. Dokumentmall för XML-filer.. DTP. DeskTop Publishing. Datorstödd layout av trycksaker.. EasyCatalog. Plug-in modul till InDesign för databaskoppling och katalogproduktion. ix.

(13) x. Ordlista. Eclipse. Utvecklingsmiljö för Java-applikationer.. F/OSS. Free and Open Source Software. GiBi sPrint. Plug-in modul till Joomla för att skapa produktkataloger.. GIF. Bildformatsstandard för icke-destruktiv komprimering.. GNU GPL. GNU General Public License. Upphovsrättslicens för fri programvara.. GNU LGPL. GNU Lesser General Public License. Upphovsrättslicens för fri programvara utan distribution av tillhörande källkod.. HSSF. Horrible SpreadSheet Format. Java-bibliotek inom Apache POI för att skapa och läsa .xls-filer.. Illustrator. Illustrationsprogram utvecklat av Adobe.. InDesign. Program för desktop publishing utvecklat av Adobe Systems.. ISO. Internationella StandardiseringsOrganisationen. iText. Öppet Java-bibliotek för att arbete med PDF-filer.. JAR. Java ARchive. JAXP. Java API for XML Processing. Fritt Java-bibliotek för XMLhantering.. JDK. Java Development Kit. JDOM. Fritt Java-bibliotek för XML-hantering.. JExcel. Fritt Java API för att hantera Excel-dokument.. Joomla. Öppet innehållshanteringssystem. JPEG. Bildformatsstandard för destruktiv komprimering. Lämpligt för lagring av fotografier.. Litium Studio. Kommersiellt innehållshanteringssystem utvecklat av Microsoft.. Magento. Kommersiell webbapplikation för e-handel utvecklat av Varien.. MS Access. Databashanteringssystem utvecklat av Microsoft.. MS Publisher. Program för desktop publishing utvecklat av Microsoft.. MySQL. Databashanteringssystem som använder sig av frågespråket SQL.. ODBC. Open DataBase Connectivity. Standardiserad åtkomstmetod för databaser..

(14) Ordlista. xi. OLE2. Objekt Linking and Embedding Compound Document. Standard för dokumentformat skapade av Microsoft.. OOXML. Office Open XML. Standard för dokumentformat.. Oracle Database. Databashanteringssystem utvecklat av Oracle Corporation.. osCommerce. Öppet webbutikssystem.. PDF. Portable Document Format. Standardiserat dokumentformat skapat av Adobe Systems.. PDF Catalog Creator. Modul till osCommerce för att skapa produktkataloger.. PDF/A. Delmängd av PDF-standarden som särskilt berör bevarande av dokument.. PDF/X. Delmängd av PDF-standarden som särskilt berör grafiskt utbyte inom exempelvis tryckeribranschen.. PHP. Hypertext PreProcessor. Skriptspråk för att skapa dynamiskt webbinnehåll.. PNG. Bildformat lämpligt för lagring av icke-fotografiska bilder.. PostScript. Programspråk för att beskriva utseendet på sidor i digitala dokument.. PPS. Praktisk ProjektStyrning. Projektstyrningsmodell framtagen av TietoEnator.. QuarkXPress. Program för desktop publishing utvecklat av Quark.. RIP. Raster Imaging Processor. Del i utskriftssystem som konverterar text och bild till ett rastermönster.. SAX. Simple API for XML. SQL. Structured Query Language. Frågespråk för databashantering.. StAX. Streaming API for XML. SVN. Subversion. Versionshanteringssystem.. TIFF. Bildformat för bitmapsuppbyggda bilder.. VirtueMart Catalog. Plug-in modul till Joomla för att skapa produktkataloger.. Visma Administration. Vanligt förekommande ekonomisystem.. Wordpress. Öppet blogg- och innehållshanteringssystem.. WYSIWYG. What You See Is What You Get. Gränssnitt som återger slutresultatet då dokument och innehåll skapas.. XML. EXtensible Markup Language.

(15) xii. Ordlista. XML Namespace. Specifikation av namnrymden i en XML-fil.. XML schema. Deklarerar egenskaper och regler för en XML-fil.. XPath. Frågespråk för hantering av XML-filer.. XSLT. Märkspråk för att transformera XML-dokument.. XSSF. XML SpreadSheet Format. Java-bibliotek inom Apache POI för att skapa och läsa .xlsx-filer..

(16) Kapitel 1 Inledning Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utfört på Institutionen för Teknik och Naturvetenskap vid Linköpings Universitet inom högskoleingenjörsutbildningen Medie- och Kommunikationsteknik. Rapporten utreder problematiken kring att implementera ett verktyg som automatisk framställer produktkataloger.. 1.1. Bakgrund. Det enskilt viktigaste som företagare inom detaljhandeln är att visa och marknadsföra sitt produktsortiment för potentiella kunder. Många företag utnyttjar idag Internet och e-handel för detta ändamål. Trots detta är den mer traditionella tryckta produktkatalogen ett utmärkt sätt att nå ut till kunder, vilket fortfarande utnyttjas inom de flesta branscher. Detta kan särskilt sägas för de mer traditionsbundna branscherna, samt där det inte finns benägenhet att ligga i den tekniska utvecklingens framkant. Som småföretagare kan det dock innebära att det saknas både tid och tillräcklig kunskap inom nödvändig mjukvaruhantering för att kunna framställa en produktkatalog från grunden. Alternativet att leja ut uppdraget kan istället innebära en större kostnad som inte kan motiveras företagsekonomiskt. Utöver föregående problem finns alltid risken att infoga felaktig information vid manuell framställning av en produktkatalog. Möjligheten att kunna använda ett enkelt mjukvaruverktyg som automatiskt framställer en produktkatalog från ett befintligt artikelregister skulle potentiellt kunna avhjälpa problemen ovan, samt underlätta vid uppdateringar av materialet. Idén till projektet uppkom från observationer av arbetet hos textilgrossistföretaget Kåwe Agentur AB som flera gånger per år skickar ut uppdaterade tryckta produktkataloger till sina kunder. Därför används företaget som fallstudie i syfte att utreda behov under förstudien samt för att samla in artikeldata vilket ska användas vid tester av det resulterande verktyget.. 1.2. Syfte. Syftet med examensarbetet är att genomföra en behovsanalys och teknikstudie kring hur ett verktyg för att automatiskt generera produktkataloger kan utformas. Med utgångspunkt ur slutsatser och resultat i denna förstudie ska sedan ett kataloggenereringsverktyg implementeras som uppfyller kraven i en på förhand framtagen kravspecifikation vilken återfinns i bilaga 1. 1.

(17) 2. Inledning. Under utvecklingen ska befintlig kunskap och teknik inom grafisk design och mjukvaruutveckling tillämpas. Problematiseringen består i huvudsak av följande: Hur den grafiska katalogdesignen kan generaliseras och på så vis vara applicerbar på artiklar och produkter, oavsett produkttyp och/eller omfattning av produktsortiment. Hur den grafiska katalogdesignen kan realiseras med hjälp av befintliga programbibliotek samt hur nödvändigt data smidigast läses in i det resulterande verktyget. Syftet med det färdiga verktyget är främst resursbesparingar samt att minska mängden felaktig information i det färdiga materialet.. 1.3. Avgränsningar. Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt till verktyget skulle innebära att projektet även omfattade design och tester för att optimera användarvänligheten vid interaktion. Då detta bedöms som alltför omfattande för att rymmas inom examensarbetets tidsramar kommer endast ett enklare gränssnitt utvecklas som fullgott uppfyller användningskraven i kravspecifikationen. Det innebär även att användare av verktyget får ett begränsat inflytande över produktkatalogens disposition och layout vid interaktion. Eftersom projektet erbjuder en mängd utvecklingsmöjligheter får kravspecifikationen även i övrigt sätta ramarna för vilken funktionalitet som ska utvecklas inom examensarbetet. Vidareutveckling diskuteras i kapitel 4 - Resultat och diskussion.. 1.4. Mål. Examensarbetet är avsett att resultera i ett enkelt och generellt verktyg för automatisk generering av produktkataloger. Målet är nått när framtagen kravspecifikation uppfylls.. 1.5 1.5.1. Metod PPS. För att styra och planera genomförandet används PPS (Praktisk ProjektStyrning)1 som metod. PPS bygger på att förbereda projektet väl genom att sätta upp tydliga mål och synliggöra risker samt under projektets gång kontinuerligt stämma av progressen. Inför examensarbetet har en projektplan tagits fram som bland annat beskriver idé och mål, tidplan och milstolpar, projektets organisation och arbetsformer samt de risker som bedöms kunna uppstå under projektets gång. Exempel på det senare kan vara att tidplanen förskjuts och vilka åtgärder som krävs för att förebygga detta. Under examensarbetets gång ska kontinuerliga möten hållas med den externa handledaren för projektet där avstämning görs över det tillryggalagda arbetet samt över arbetsplan för kommande period. Syftet är att driva projektet framåt och i rätt riktning. 1. Projektstyrningsmodell framtagen av TietoEnator.

(18) 1.6 Disposition. 1.5.2. 3. Utvecklingsmetod. Utvecklingsmetoden har utgått från vattenfallsmodellen vilken grundar sig i stegvis utveckling. Arbetsprocessen beskrivs i figur 1.1.. Figur 1.1. Arbetsprocess. Under förstudiefasen genomfördes en teknikstudie och behovsanalys. För att skaffa kunskap inom relevant teknik utforskades till största delen online-resurser. Behovsanalysen baserades på observationer vid Kåwe Agentur AB samt analyser av aktuella produktkataloger. Även befintliga verktyg och tjänster för automatisk generering av elektroniska dokument utforskades. Vid arbetet med den grafiska designen togs en preliminär grafisk layout för en produktkatalog fram. Under implementationsfasen modifierades och fastställdes den grafiska layouten utefter de möjligheter och begränsningar som gavs. Programutvecklingen skedde i en iterativ process. Ett första grovt utkast till verktyget skapades vilket realiserade den grafiska design som tagits fram. På så vis synliggjordes en del av de dataformat och programfunktioner som behövde implementeras vid arbetet med dataimport till verktyget. Då import och export realiserats förfinades och optimerades programmets funktionalitet. För att uppnå projektets mål genomfördes till sist ett funktionstest utformat så att varje krav i kravspecifikationen kunde verifieras som uppfyllt.. 1.6. Disposition. Rapporten är uppdelad i tre huvudkapitel: Förstudie, Utveckling samt Resultat och diskussion. I Förstudie-kapitlet beskrivs resultatet av behovsanalysen och teknikstudien. Som inledning förklaras den kravspecifikation som är ramsättande för projektet. Därefter lämnas en redogörelse över konventioner som gäller för utformningen av produktkataloger i dagsläget. Detta följs av en behovsanalys där behovet av en effektivisering vid katalogproduktion klargörs.

(19) 4. Inledning. och motiveras. Eftersom detta behov inte är någon nyhet finns flertalet lösningar redan på marknaden. En analys av dessa görs i kapitel 2.4. Det sista kapitlet i förstudien beskriver den mjukvara som undersökts inför implementeringsarbetet då verktyget skulle skapas. I kapitlet om Utveckling lämnas en redogörelse över implementeringsarbetet vilket bestod av två huvudmoment: grafisk design samt programutveckling. Kapitlet inleds med en beskrivning av de utvecklingsmiljöer som användes. Därefter redogörs för tillvägagångssätt och resultat av designarbetet - hur en katalog skapad av verktyget skulle se ut. Till sist beskrivs i kapitel 3.3 hur verktyget programtekniskt är uppbyggt - hur det hanterar import och export samt vilka mjukvarutekniker som tillämpats för att uppnå önskade funktionaliteter. Som avslutande del i rapporten analyseras och diskuteras resultatet av projektet - vad som kunde lösts på ett bättre sätt samt hur pass väl syfte och mål uppfyllts. Till sist ges förslag på hur verktyget kan förbättras och vidareutvecklas i framtiden..

(20) Kapitel 2 Förstudie Som inledande moment i examensarbetet genomfördes en förstudie. Syftet med denna var att utreda behoven och förutsättningarna kring ett katalogverktyg samt utforska lämpliga tekniker och de implementationsmöjligheter som dessa medförde. Som utgångspunkt för förstudien har den kravspecifikation som uppkommit i samband med idéarbete och definition av examensarbetet använts. Kapitlet inleds med en kort beskrivning av den ramsättande kravspecifikationen vilken följs av en redogörelse för konventioner kring produktkataloger i dagsläget. Med utgångspunkt ur detta görs en behovsanalys samt en undersökning av befintliga verktyg och tjänster för kataloggenerering. I sista avsnittet beskrivs de mjukvarumässiga tekniker som ansetts lämpa sig bäst för att implementera katalogverktyget och uppfylla kravspecifikationen.. 2.1. Kravspeci kation. Inför detta examensarbete togs en kravspecifikation fram för att beskriva innehållet samt sätta ramarna för funktionaliteten i ett kataloggenereringsverktyg. Kravspecifikationen är indelad i två avsnitt: Funktionella krav samt användningskrav. De funktionella kraven beskriver vilket data samt de dataformat som verktyget ska ta in och vilket resultat verktyget ska generera. För att beskriva detta kort ska verktyget ta in ett artikelregister i dokumentformatet MS Excel med tillhörande bilder. Resultatet ska vara en produktkatalog i PDF-format över dessa artiklar, vilka disponerats enligt en fördefinierad layoutmall. I användningskraven beskrivs den datormiljö som förutsätts för användande av verktyget, samt hur gränssnittet mellan användare och verktyg ska fungera. Målet med implementeringsarbetet är att uppfylla de framtagna kraven. Den kompletta kravspecifikationen återfinns i bilaga 11 .. 2.2 2.2.1. Produktkataloger Produktkatalogen som företeelse. Att publicera en produktkatalog är att som handlare, tillverkare eller grossist ge ut en förteckning över hela eller delar av sitt produktsortiment. Syftet är att marknadsföra sig och nå ut till potentiella kunder; att i ett kompakt och lättöverskådligt format visa upp, lämna information 1. Fortsättningsvis kommer omnämnanden av kravspecifikation syfta till det dokument som återfinns i bilaga 1.. 5.

(21) 6. Förstudie. om sina produkter utanför företagets lokaler och till syvende och sist skapa merförsäljning. Detta koncept att marknadsföra sitt sortiment har under modern tid utökats i och med intåget av Internet och e-handel. Ett företags produktförteckning kan numera marknadsföras på ett dynamiskt och interaktivt sätt. Begränsningar en tryckt katalog medför, såsom räckvidd, inaktuell information och rörliga produktionskostnader vid framställning, ersätts av att kunder lätt kan anskaffa aktuell och eftersökt information i en centraliserad webbutik. Dock associerar nog de flesta den traditionella produktkatalogen med en tryckt publikation och trots fördelarna Internet erbjuder finns det situationer där en traditionell papperskatalog lämpar sig bättre, eller åtminstone som komplement. Många företag erbjuder till exempel tjänsten att beställa hem en tryckt produktkatalog via sin hemsida, förmodligen av den enkla anledningen att vissa föredrar att sitta hemma i soffan och bläddra istället för framför en datorskärm. Vid en förutsättningslös utvärdering har följande fördelar med en tryckt produktkatalog kontra en webbsida kunnat identifieras: En produktkatalog kan aktivt användas som reklambroschyr för utskick. Företaget tar kontakt med kunden istället för att passivt vänta på att kunden ska söka sig till dess webbsida. Trots att Internet-användandet ökar finns det målgrupper, exempelvis äldre, som inte kan nås lika lätt via en webbsida. En tryckt produktkatalog kan distribueras utanför datorskärmen, exempelvis i anslutning till butikens lokaler eller via postförsändelser. Inom vissa branscher råder en tradition att publicera en tryckt produktkatalog, något som är etablerat bland ett företags kunder. Som exempel kan nämnas Clas Ohlson, Biltema och IKEA. Marknadsföringsvärdet av tryckta produktkataloger är förmodligen därför stort för dessa företag. En tryckt publikation erbjuder större möjlighet till hög kvalitet på bilder, illustrationer och layout, vilket tilltalar ögat och ökar marknadsföringsvärdet.. 2.2.2. Innehålls- och layoutkonventioner. Inför detta avsnitt har flertalet produktkataloger inom detaljhandeln studerats. Syftet var att få en överblick över innehålls- och layoutkonventioner och använda dessa slutsatser som grund till den grafiska layouten i kataloggenereringsverktyget. Allmänna konventioner Innehållsmässigt har sex beståndsdelar identifierats vilka tycks finnas i de flesta produktkataloger oavsett sortiment och bransch: En visuellt tilltalande pärm med företagets namn och den period för vilken produktkatalogen gäller. Innehållsförteckning.

(22) 2.2 Produktkataloger. 7. Huvudinnehållet är hela eller delar av företagets produktsortiment. Ett sökbart register över innehållet. Kontaktinformation Köp- och leveransvillkor. Företag som kontinuerligt ger ut produktkataloger väljer också ofta att lyfta fram nyheter eller kampanjvaror på något iögonenfallande sätt. För att höja marknadsföringsvärdet kan även lockande och stämningsfulla miljöbilder infogas, exempelvis för att visa applikationsmöjligheter med en produkt. Eftersom syftet med en produktkatalog främst är marknadsföring måste den tilltala läsaren både visuellt och innehållsmässigt. Layout och grafik är här viktiga verktyg för katalogproducenten för att uppnå detta. Pärmen ska locka läsaren att öppna katalogen, innehållsförteckning, register, köp- och kontaktinformation är hjälpmedel för läsaren som bör vara enkla och tydliga. Ett exempel är att färgkoda innehållsförteckningen och motsvarande produktkategorisidor inne i katalogen, särskilt användbart då produktsortimentet är omfattande. Se figur 2.1 för illustrerande exempel. Den stora massan av en katalog består dock av artiklar ur produktsortimentet och dessa bör förtecknas på ett strukturerat sätt så att läsaren hittar fram till för denne intressanta produkter.. Figur 2.1. Färgkodning i innehållsförteckning och i sidhuvud, exempel ur Biltemas katalog 2012/13. Strukturen kan beskrivas med hjälp av nivåer. På högsta nivå delas produkter in i produktkategorier motsvarande katalogens kapitel. Vilken indelningen och ordningen ska vara är subjektivt och bestäms av företages marknadsföringsstrategi. Dock bör en riktlinje vara att läsaren intuitivt kan hitta fram till eftersökt produkt. På nästa nivå struktureras produkterna inom respektive kapitel. Lika och liknande produkter inom samma artikelgrupp bör ligga tillsammans. Vilken den interna sortering mellan produktgrupperna inom kapitlet ska vara är återigen en subjektiv bedömning..

(23) 8. Förstudie. Nästa strukturnivå motsvarar layouten av produkterna på varje enskild katalogsida. Efter att ha studerat befintliga produktkataloger kan konstateras att det förmodligen finns lika många layoutvarianter som kataloger. En eller flera kolumner, tät eller gles layout, bilder tillsammans med produktbeskrivningar eller bilder för sig och text för sig. Valmöjligheterna är oändliga och kan motiveras av ekonomiskt grundade frågeställningar såsom målgrupp, upplaga, omfattning av produktsortiment med mera. Dock bör en katalog genomgående byggas upp av en konsekvent sidlayout som är lätt för läsaren att tillgodogöra sig. På lägsta nivå återfinns beskrivning och illustrering av varje enskild produkt. Vanligt förekommande beståndsdelar är produktbild, artikelnummer, artikelnamn, beskrivning, förpackningsstorlek och pris. Vilka beståndsdelarna ska vara och layoutval såsom font och textstorlek bör återigen vara konsekvent. Informationsmängd och kvalitet på text- och bildmaterial motiveras av marknadsföringsstrategier. Objektivt sett bör dock bilder vara av hög kvalitet, tydliga och tillräckligt stora för att illustrera produkten. Bilden är det viktigaste elementet i en artikels beskrivning. Texten bör inte vara för omfattande utan kort och kärnfull i ett lättläst typsnitt så att läsaren lätt kan ta till sig informationen. Målet är ju att sälja. Exempel Följande avsnitt beskriver strukturen i två kataloger av olika typ för att ge konkreta exempel på strukturbeskrivningarna ovan.. Figur 2.2. Uppslag ur Biltemas katalog Höst/Vinter 2012/13. Biltema är ett detaljhandelsföretag med produkter inom bland annat bil, bygg, fritid och verktyg. De har över 100 varuhus i Norden och över 17 000 artiklar i sitt sortiment. Biltemas produktkatalog hör till en av Nordens största ifråga om upplaga. Den ges ut två gånger per år och trycks varje gång i över 14 miljoner exemplar [15]. Dessa delas ut till alla.

(24) 2.2 Produktkataloger. 9. hushåll runtom varuhusen samt finns fritt tillgängliga i butikslokalerna. Att producera, trycka och ge ut katalogen är gissningsvis alltså en stor kostnadspost för företaget, vilket förhoppningsvis motiveras av den högre omsättning som utgivningen ger. Produktionskostnaden för katalogen behöver alltså hållas nere. En åtgärd tycks vara att trycka katalogen på relativt tunt papper samt litet format (19x21 cm). Den täta layouten, strukturerad i två till fyra kolumner per sida, sparar också på utrymmet. Textstorleken är liten och produktinformationen kortfattad. Produktbilderna är relativt små, oftast frilagda och flera liknande artiklar sammanfogas ibland till en bild med nummerhänvisning till tillhörande textinformation. En risk med tät layout är att en katalogsida upplevs som rörig och läsaren ser inte alla produkter. Den svenska produktkatalogen för Höst/Vinter 2012/13 omfattar 532 sidor. Ett uppslag ur katalogen visas i figur 2.2.. Figur 2.3. Uppslag ur Nevotex katalog 2012-2013. Nevotex är ett svenskt grossistföretag inom textilbranschen med norra Europa som marknad. I deras sortiment finns till exempel beklädnadsmaterial såsom möbeltyger och verktyg för textilindustrin. Deras kunder är företag relaterade till textilbranschen, till exempel tapetserare, inredare, sömnadsateljéer och textildetaljister [11]. Nevotex ger ut sin produktkatalog vartannat år till befintliga kunder samt på begäran. En subjektiv bedömning är att katalogen tycks mer stilren och av högre kvalitet än Biltemas katalog. Katalogen trycks i A4-format på bestruket papper med betydligt högre ytvikt. Sidlayouten är gles med mycket outnyttjat utrymme och betydligt färre artiklar per sida, dock konsekvent.

(25) 10. Förstudie. genom hela katalogen med omfattande textinformation i ena kolumnen och stora tydliga bilder i den andra kolumnen. Detta kan medföra att katalogen upplevs som mer lättläst. Dock saknas prisuppgifter för produkterna inne i katalogen och ges istället ut i en separat prislista. En orsak kan vara att Nevotex endast har företagskunder vilket medför att priser kan skilja sig mellan kunder och köptillfällen, exempelvis på grund av mängd- och förmånsrabatter samt varierande leverantörspriser. En fördel med att utelämna prisinformation är dock att en aktuell produktkatalog kan ges ut med längre intervall eftersom sortimentet hålls relativt statiskt, vilket kompenserar för den högre material- och produktionskostnad denna typ av katalog medför. Den svenska produktkatalogen för 2012/2013 omfattar 280 sidor. Ett uppslag ur katalogen visas i figur 2.3.. 2.3. Behovsanalys. Detta kapitel beskriver de behov av integrering och effektivisering som observerats i samband med framställning av en produktkatalog och hur en analys av dessa behov resulterat i idén att skapa ett kataloggenereringsverktyg. Omfattningen av en katalogproduktion kan variera kraftigt beroende på storlek på utgivande företag, storlek på produktsortiment, kvalitetsnivå, budget, marknadsföringssyfte, kompetensnivå med mera. Ofta sätter ekonomiska incitament och resurser gränsen för omfattningen. Variationerna kan illustreras med två tänkta ytterligheter: Företag A är ett enmansföretag som ska ge ut ett produkthäfte om 10 sidor med säsongens kampanjvaror. Häftet produceras av företagsinnehavaren med MS Word som layoutprogram. Produktbilderna som ska användas i katalogen är tagna med en generisk kompakt digitalkamera och efterbehandlas ej. Häftet skrivs ut med hjälp av en bläckstråleskrivare för hemmiljö i ett hundratal exemplar vilka skickas per post till för företaget kända kunder. Företag B är ett internationellt företag som producerar ett tiotal kataloger per år över olika delar av sitt mycket omfattande produktsortiment. Dessa ska ges ut i en upplaga om 10 miljoner exemplar i ett flertal länder vilket medför att katalogerna måste produceras i ett antal språkligt skilda versioner. Inom företaget finns en egen produktionslinje för katalogframställning och denna avdelning omfattar ett femtiotal anställda. Arbetsroller som förekommer är flertalet fotografer, art director, formgivare och illustratörer, bildbehandlare, layoutpersonal, trycktekniker med flera. Avdelningen har tillgång till resurser såsom fotostudio, professionella bildbehandlings- och layoutprogram samt eget tryckeri. Även om scenarierna ovan skiljer sig kraftigt har de, och alla varianter där emellan, gemensamt att manuell katalogproduktion är relativt tidskrävande för respektive företag. Det kan visas av en generell beskrivning av momenten i produktionsprocessen: Insamling och produktion av text- och bildmaterial: För det första behövs en förteckning eller databas över de artiklar som ska finnas med i katalogen med tillhörande information, eventuellt utökade produktbeskrivningar samt icke artikelrelaterad text. För det andra ska bildmaterial samlas in eller skapas såsom illustrationer samt miljö- och produktfotografier. Eventuell bildbehandling: Till exempel retuschering, bildbeskärning och färgjustering..

(26) 2.3 Behovsanalys. 11. Layoutarbete: Sammansättning av allt text- och bildmaterial till ett strukturerat katalogdokument. Utskrift eller tryckning av katalogen. Tidsåtgången vid katalogproduktion varierar beroende på om katalogen produceras för första gången eller endast ska uppdateras för säsongen. I det första fallet kan processen vara tidsödande om alla produkter ska fotograferas och hela katalogdokumentet författas och utformas från grunden. Påföljande upplagor kräver dock endast modifikation av befintligt dokument och eventuell fotografering av nytillkomna produkter vilket därmed kräver betydligt mindre tidsåtgång. Eftersom tid är pengar inom företagsvärlden skulle en tidsbesparing vara gynnande vid katalogproduktion. Ett sätt att lösa detta är att leja ut uppdraget till en produktionsbyrå, men detta medför förmodligen en större kostnad motsvarande uppdragets omfattning. Manuell katalogproduktion kan även innebära att artikelinformation lagras redundant på grund av flera informationskällor vilket medför risk för felaktigheter i katalogens innehåll. Som illustrerande exempel kan nämnas proceduren vid Kåwe Agentur AB. Artikelregistret är integrerat i det vanligt förekommande ekonomisystem Visma Administration där möjlighet ges att exportera artikeldata som ett kalkylblad i MS Excel-formatet .xls. Registret innehåller bland annat artikelnummer, artikelnamn, artikelgrupp, enhet och pris per enhet. En produktbild kan lagras för varje artikel i Visma Administration, dock går det ej att lätt exportera denna bild till en annan källa. Katalogproduktionen sker internt på företaget. MS Publisher används som layoutprogram på ett system där tillgång ej finns till ekonomisystemet. Information från det exporterade artikelregistret infogas eller uppdateras i katalogdokumentet. Produktbilder hämtas direkt från lokala bildkataloger. I Visma Administration finns ej stöd för förpackningsstorlekar utan företaget har istället valt att i vissa fall medföra detta i artikelnamnet jämte eventuella mått på produkten. Produktbeskrivning och förpackningsstorlek författas vid layoutarbetet ur information från artikelnamnet eller efterforskningar. Det färdiga katalogdokumentet lämnas i PDF-format till ett tryckeri och trycks i en upplaga om 100 exemplar per gång. På grund av den relativt lilla upplagan används digitaltryck som tryckteknik. De mjukvaror som används vid Kåwe Agentur för katalogproduktion (Visma Administration, MS Excel och MS Publisher) anses vara mycket vanligt förekommande både i privat och företagsmiljö, ha låga licenskostnader samt låga inlärningskurvor. Det finns därför anledning att förutsätta att många företag, särskilt små företag utan tillgång till en välutvecklad IT-miljö, använder sig av metoder snarlika den vid Kåwe Agentur. Flera risker till felkällor har efter observationer kunnat konstateras. Exempelvis kan artikelinformation hinna förändras i ekonomisystemet under det tidsödande layoutarbetet samt att det finns en risk för felaktigt val av produktbilder. Dessa risker skulle kunna minskas om all nödvändig information fanns lagrad på ett och samma ställe. På marknaden finns flertalet integrerade affärssystem som erbjuder denna lösning, vilket underlättar då produkter ska publiceras i flera medier såsom tryckta produktkataloger och webbutiker. Vissa av dessa system erbjuder även verktyg för generering av produktkataloger - för webbutik eller för tryck. En snabb överblick av sådana system och verktyg ger dock uppfattningen att de har högre inlärningskurvor samt innebär en större kostnad vid köp av licens. Exempel på befintliga verktyg och tjänster för katalogproduktion beskrivs i nästa kapitel. Sammanfattningsvis har observationer av hög tidsåtgång och risk för att infoga fel vid manuell katalogproduktion lett till idén om ett enkelt verktyg för automatiserad katalogproduktion..

(27) 12. 2.4. Förstudie. Be ntliga verktyg och tjänster. Detta avsnitt beskriver ett antal befintliga verktyg och tjänster för katalogproduktion. Särskild fokus kommer läggas på verktyg som underlättar layoutarbetet då denna tidstjuv bedöms som den största olägenheten vid manuell katalogproduktion. För- och nackdelar i relation till behoven i föregående kapitel tas upp.. 2.4.1. Layoutprogram. Tre vanliga layoutprogram för DTP (DeskTop Publishing) är MS Publisher, Adobe InDesign samt QuarkXPress. MS Publisher anses generellt vara enkelt att använda och utan komplexa funktioner. Användargruppen består av privatpersoner, mindre företag samt andra användare som inte arbetar med sidlayout på någon avancerad nivå [20], därav är kostnaden för en programlicens relativt låg. Publisher är plattformsbundet till MS Windows. Tidigare versioner av programmet saknade funktionalitet att konvertera ett dokument till PDF-format, vilket kan anses som hindrande vid distribution av dokument. Senare versioner erbjuder dock denna möjlighet som ett inbyggt verktyg. Det kraftfulla Adobe InDesign är ett marknadsledande program för desktop publishing och används på professionell nivå av användare inom den grafiska branschen [14]. På grund av programmets komplexitet är inlärningskurvan relativt hög för att kunna utnyttja InDesigns alla funktionaliteter, dock erbjuder det fler möjligheter jämfört med Publisher. Eftersom InDesign hör till Adobes programbibliotek, jämte exempelvis bildredigeringsprogrammet Photoshop och illustrationsprogrammet Illustrator, finns funktionalitet för konvertering av dokument till PDF-format inbyggt. Som exempel på funktionalitet som Publisher saknar kan nämnas utökat stöd för textbehandling, möjlighet att infoga rörligt innehåll samt stöd för automatisering vid exempelvis databasstyrt innehåll. En konkurrent till InDesign är QuarkXPress vilket är det layoutprogram som funnits längst. Quark har tidigare ansetts som ledande program för DTP, men på senare tid har InDesign tagit marknadsandelar och anses nu ha störst utbredning. InDesign och Quark finns för plattformarna Mac och Windows.. 2.4.2. Katalogproduktion. Funktioner inbyggda i layoutprogram I alla tre program ovan finns inbyggd funktionalitet för automatiserad layout och koppling till datakällor. Dessa funktioner kan utnyttjas för katalogproduktion. Då det gäller katalogproduktion på professionell nivå används förmodligen InDesign eller Quark. Publisher i egenskap av enklare program har dock inte lika utvecklad funktionalitet som InDesign eller Quark. I Publisher finns funktionen Koppla dokument/Katalog . Syftet är att skapa en layoutmall vilken kopplas samman med en databas. I mallen för en post i databasen definierar användaren vilka fält i databasen som ska infogas vart. Denna mall fylls vid sammankopplingen i med data från databasen och upprepas så många gånger den får plats på en sida. Sidantalet i det färdiga dokumentet blir dynamiskt mot storleken på databasen. Det finns stöd för att infoga både bilder.

(28) 2.4 Be ntliga verktyg och tjänster. 13. och text. Dock får datakällan endast innehålla text, vilket medför att bilder infogas med hjälp av de sökvägar som anges i databasen. De datakällor som kan användas är exempelvis MS Excel eller annan typ av databas via ODBC (Open DataBase Connectivity) brygga. Termen ODBC förklaras vidare i kapitel 2.5.4. I InDesign finns en liknande funktionalitet benämnd DataMerge [30]. Även här skapas en layoutmall vilken kopplas samman med en databas. Jämfört med Publisher finns dock fler möjligheter vid layoutarbetet såsom att sätta specifika avstånd mellan kolumner och rader, alternativ för hur bilder ska fylla ut sina layoutbehållare samt att begränsa antalet infogade poster per dokument. Funktionen DataMerge kan använda tabeller kolonseparerade textfiler som datakälla. I MS Excel finns stöd för att exportera kalkylblad till dessa format. Jämfört med behoven som tagits upp i föregående kapitel finns flera för- och nackdelar med de programspecifika funktionerna ovan. Om information i datakällan läggs till, tas bort eller ändras, finns möjlighet att enkelt uppdatera tidigare automatgenererade dokument. Mycket tid sparas vid layoutarbetet eftersom en mall bara behöver skapas. Dock innebär detta en begränsning om layouten i en katalog önskas varieras - alla poster kommer ha samma storlek och interna layout. I och med att storleken på varje behållare är konstant innebär det även problem om exempelvis all text i ett fält inte ryms inom avgränsat område. Publisher har även svårt att hantera stora dokument med många objekt på varje sida. För övrigt innehåll finns möjligheten att infoga sidor manuellt, exempelvis pärm och köpinformation. Dock finns inget stöd i funktionerna ovan för att infoga annat automatiskt innehåll såsom innehållsförteckning eller register. I InDesign finns dock andra verktyg för att exempelvis åstadkomma unika avsnittsnamn i sidhuvudet på varje sida. Plug-in moduler På marknaden finns ett antal fristående plug-in moduler för automatiserad dokumentproduktion till både InDesign [26] och Quark. Generellt sett erbjuder dessa moduler utökad funktionalitet och flexibilitet jämfört med de inbyggda funktionerna ovan exempelvis vid katalogproduktion. En vanligt förekommande modul är 65Bit Softwares EasyCatalog [3] till InDesign. Modulen blir helt integrerad i programmet vilket kräver viss kunskap i hantering av InDesign då katalogen ska skapas. EasyCatalog erbjuder mycket större flexibilitet vid layoutdesign än funktionerna som beskrivs i föregående avsnitt men det kräver istället mer tid för manuellt layoutarbete. Den största styrkan med modulen är att risken för att infoga fel minskas betydligt. Flera typer av datakällor kan användas - allt från tab-separerade textfiler till XML-filer och databaser via ODBC-brygga. Data i datakällan visas som en uppdateringsbar tabell i en separat panel i programmet och kan där sorteras, grupperas och filtreras enligt användarens tycke. Vid layoutarbetet kan flera mallar skapas för hur en produkts enskilda beståndsdelar ska disponeras, eller hur layouten på en hel katalogsida ska disponeras. Dessa mallar lagras i ett mallbibliotek. Layoutarbetet baseras sedan på dra-och-släpp -metoden. Önskad mall infogas i dokumentet och därefter dras önskad post från databasen till denna behållare. Figur 2.4 visar hur denna arbetsmiljö ser ut. På så vis kan hela dokumentet byggas upp produkt för produkt och layoutdesignen kan varieras efter tycke och smak. Det finns även möjlighet att automatiskt generera ett sökbart register till katalogen. Valbara påbyggnadsfunktioner i EasyCatalog kan bland annat öka automatiseringen så att införseln av poster fungerar på liknande sätt som Koppla dokument/Katalog och DataMerge.

(29) 14. Förstudie. ovan, samt uppdatera en ODBC-databas enligt de dataändringar som gjorts. I dagsläget (oktober, 2012) kostar en licens för EasyCatalog i grundkonfiguration över 10.000 kronor och kräver även en licens för InDesign. Detta faktum tillsammans med det att InDesign är ett mer avancerat layoutprogram, ger bedömningen att detta metodval för katalogproduktion bör används på en mer professionell nivå.. Figur 2.4. EasyCatalog i InDesign. Integrerade funktioner i innehållshanteringssystem Innehållshanteringssystem, eller CMS (Content Management System) [17], är en typ av system som kommit upp i samband med att marknadsföring via Internet ökat och därmed behovet av centralisering och integrering mellan ett företags alla funktioner. Ett CMS är webbaserat och kan koppla samman ett företags webbpubliceringssystem med affärssystem och dokumenthantering. I grunden finns en eller flera databaser och systemets funktioner kan kommas åt via användarvänliga plats- och plattformsoberoende webbgränssnitt baserade på exempelvis PHP, Java eller ASP.NET. Den största funktionaliteten med ett CMS är att skapa och editera innehåll för webbpublicering och i många system finns färdiga grafiska och funktionsbaserade mallar för detta ändamål. Ett CMS är ofta anpassningsbart och användaren väljer de moduler som behövs, exempelvis för blogg, forum, e-handel eller statistik. Många CMS erbjuder även en mängd påbyggnadsmoduler för annat än webbinnehåll, såsom trycksaksproduktion. Ett mycket stort antal både fria och kommersiella system finns på marknaden [19]. Till fria och mest använda CMS hör exempelvis Joomla, Drupal och Wordpress. Eftersom dessa system har öppen källkod är det fritt fram för utvecklare att skapa anpassade lösningar och påbyggnadsmoduler. Bland de kommersiella systemen kan Litium Studio och Magento nämnas. Som illustrerande exempel beskrivs Magentos modul för att skapa kataloger i PDF-format [12]. Katalogens utformning editeras via ett webbinterface och fylls med innehåll från den.

(30) 2.4 Be ntliga verktyg och tjänster. 15. produktdatabas som används vid webbpublicering. Användaren kan fritt editera en första och sista sida via ett WYSIWYG (What You See Is What You Get) gränssnitt, samt välja vilka fördefinierade produktkategorier som ska tas med i katalogen. Generella inställningar kan göras för exempelvis typsnittsstorlek, sidhuvud och sidfot, dock har användaren ingen kontroll över grafisk layout, bildstorlekar, vilka enskilda produkter som ska tas med eller vilka beståndsdelar som ska visas för varje produkt. Modulen har inte heller stöd för en automatiskt genererad innehållsförteckning eller ett register. Figur 2.5 visar arbetsmiljön för kataloggenerering i Magento.. Figur 2.5. Kataloggenerering i CMS-systemet Magento. Motsvarande moduler i andra CMS kan erbjuda fler eller färre möjligheter. I VirtueMart Catalog för Joomla [29] finns exempelvis möjlighet att inkludera priser eller ej samt klickbara länkar i den genererade PDF-katalogen. GiBi sPrint är en alternativ modul för Joomla [4]. Till skillnad från VirtueMart Catalog tillåts användaren här ange antalet produkter per katalogsida. Ett tredje alternativ är PDF Catalog Creator som är en modul för webbutikssystemet osCommerce [13]. Denna modul kräver en installation lokalt i och med att det är en fristående applikation. Dock ges användaren många fler valmöjligheter. Exempelvis finns möjligheten att välja på 22 stilmallar för den grafiska layouten av katalogen..

(31) 16. Förstudie. Trots den alltmer utbredda användningen av CMS, finns det många företag som inte använder sig av sådana system. Orsaken kan exempelvis vara att företaget är litet och saknar den kompetens som krävs för anskaffande och nyttjande. Kort sagt: Finns inte ett CMS utesluts de integrerade funktioner som dessa erbjuder som alternativ vid kataloggenerering.. 2.4.3. Slutsats. På mjukvarumarknaden finns många alternativ för att generera produktkataloger. Program för DTP, med eller utan plug-in moduler, ger fler variationsmöjligheter och större kontroll över den grafiska layouten. Dock krävs mer tid för arbetet samt en viss datorteknisk kunskapsnivå. Funktioner i CMS sparar mycket tid tack vare automatiskt genererade kataloger. Nackdelen är istället begränsningar i möjligheter för grafiska layout samt att användaren är låst till det eventuella CMS som företaget nyttjar.. 2.5. Mjukvara. En studie i lämpliga tekniker för att implementera och realisera kataloggenereringsverktyget genomfördes. Primärt användes två av kraven i kravspecifikationen som utgångspunkter, nämligen att verktyget i ena änden skulle kunna importera artikelregister i Excel-format och i andra änden producera en katalog i PDF-format. Målet med teknikstudien var därför att hitta program- och dokumentformat som kunder överbrygga gapet däremellan, och inte minst uppfylla resterande krav. Den fullständiga kravspecifikationen återfinns i bilaga 1.. 2.5.1. Kort om Excel. MS Excel är ett kalkylprogram som ingår i programsviten Microsoft Office och är förmodligen ett program som de flesta datoranvändare känner till och har erfarenhet utav. I detta projekt utnyttjas inte Excel i egenskap av ett kraftfullt kalkyl- och diagramverktyg utan snarare som ett lätthanterligt databasverktyg för att lagra artikeldata. Excel utnyttjas även på grund av dess integrerbarhet mot andra format och system vilket förmodligen kommer sig av dess stora marknadsandel. Som nämnts ovan finns inbyggd funktionalitet i Visma Administration att exportera artikelregister till Excel-formatet .xls och det finns anledning att förutsätta att många andra ekonomisystem också erbjuder den möjligheten. Åt andra hållet finns många exportformat i MS Excel. Bara det faktum att ett kalkylblad kan exporteras som tab-separerad textfil gör att begränsningar för integrering i andra system är obefintliga. Som renodlat databashanteringssystem finns det dock förmodligen kraftfullare och mer väletablerade system såsom MySQL, Oracle Database eller MS Access. Det går exempelvis inte att flera användare hanterar en Excel-databas samtidigt eftersom den lagras som en enskild fil. En annan nackdel är att en Excel-databas inte på ett lätt sätt kan lagras som en relationsdatabas på grund av att det inte finns stöd för unika nyckelfält. En relationsdatabas kan innehålla ett antal tabeller och posterna i dessa relaterar till varandra via identifierande nyckelfält. På så vis minskas mängden upprepande information och databasen blir mindre till storleken och mer lättraverserad. I detta projekt finns dock inte behov av multipel åtkomst. Dessutom anses mängden upprepande information i ett artikelregister vara relativt liten varför fördelarna Excel erbjuder i form av lätthanterlighet och integrerbarhet anses överväga..

(32) 2.5 Mjukvara. 2.5.2. 17. PDF. PDF (Portable Document Format) är ett dokumentformat med syfte att på ett uniformt sätt presentera och distribuera digitala dokument, oberoende av den plattform presentationen sker på. Att PDF är ett väl etablerat och standardiserat dokumentformat är största anledningen till att det valts för detta projekt, men även att det lämpar sig som format för högupplösta trycksaker likväl som för webbpublicering eller något däremellan. Bakgrund PDF har sedan 1993 utvecklats av Adobe Systems som under resans gång släppt inte mindre än nio versioner av formatet vilka alla utökat funktionaliteten och möjligheterna. Om det från början var ämnat att presentera text tillsammans med vektor- och bitmapsgrafik, finns nu funktionalitet för exempelvis länkar, kryptering, formulär, 3D-grafik, video och ljud. PDF är ett öppet format som är väl etablerat och sedan juli 2008 är det publicerat i sin helhet som en ISO standard. Tidigare har delmängder av formatet standardiserats, vilka varit avsedda för särskilda användningsområden och branscher. PDF/X används för specifika krav inom exempelvis tryckeribranschen, PDF/A definierar krav för dokument som ska långtidsförvaras, med flera [22]. Program För att användare ska kunna tillgodogöra sig PDF-dokument har Adobe Systems sedan version 2 fritt distribuerat Adobe Reader som bland annat finns som fristående program till de flesta operativsystem, applikation till smartphones samt som plug-in till de flesta webbläsare. De senare har förmodligen bidragit till att PDF idag anses vara gällande format för att distribuera dokument via webben. Om PDF-formatet i sig är ett öppet format så krävs kommersiell mjukvara för att framställa PDF-dokument. Adobe Acrobat är ett program som distribueras av Adobe System och är ämnat för detta ändamål. Tack vare att PDF är ett öppet och numera standardiserat format finns dock PDF-generering idag integrerad i många andra applikationer och system, exempelvis Adobe Creative Suite, MS Office senare programsviter och Open Office för att nämna några. För utvecklare är PDF-formatet fritt tillgängligt för att skapa egna implementationer vilka kan generera, manipulera, visa och distribuera PDF-dokument hörnstenen i detta projekt. Teknik PDF är ett dokumentformat utvecklat ur programspråket PostScript. PostScript används främst för att beskriva utseendet på sidor i digitala dokument där gränssnittet är en skrivare. PostScriptkod, strömmad eller lagrad i .ps-format, exekveras av hård- eller mjukvara med en inbyggd Raster Image Processor (RIP). Som resultat skrivs dokumentet ut på en skrivare eller visas på en datorskärm [23]. Även om syntaxen i PostScript och PDF liknar varandra kan PDF istället ses som en byte-uppbyggd komprimerad delmängd av PostScript där exempelvis flödeskontroll och vissa funktionsanrop skalats bort. Det kan liknas vid att PostScript-koden redan processats av en RIP till entydiga grafiska objekt med tillhörande layout. Detta bidrar till att de grafiska objekten i ett PDF-dokument är korrekta avbildningar av sina original samt att skärmrepresentationen av dokumentet stämmer helt överens med det utskrivna resultatet. Dock är PDF ett mer avancerat och smartare dokumentformat än PostScript i avseendet att det utöver.

(33) 18. Förstudie. grafisk beskrivning innehåller ytterligare funktioner och dokumentinformation. Som exempel kan nämnas följande: Utökat system för bifogade fonter samt fontersättning. Detta säkerställer att typsnittsdesignen på dokumentet bevaras, även då filen visas på ett system där aktuell font saknas. Metadata, såsom titel, författare, nyckelord för indexering, ändringsdatum med mera. Interaktiva objekt såsom interna eller externa hyperlänkar, knappar och ifyllbara formulär. Innehållsförteckning i form av bokmärken. Kryptering och behörighetsbegränsningar, vilket är särskilt användbart vid distribution. Direktiv vid utskrift, exempelvis skalning, utskriftsområde och information om färgseparering vid flerfärgstryck. Strukturen i en PDF-fil medför ytterligare en fördel jämfört med PostScript, nämligen att innehållet kan kommas åt i slumpmässig ordning tack vare korsreferering mellan de objekt som bygger upp filen. Detta skapar ett oberoende mellan sidor och grafiska objekt samt låg informationsredundans. I praktiken innebär det att en användare direkt kan hoppa till sista sidan i ett långt PDF-dokument och få en korrekt presentation på skärmen, medan ett motsvarande PostScript-dokument helt måste processas innan sista sidan kan visas på ett korrekt sätt. Som beskrivs på sidan 38 i standarden för PDF [5] består en PDF-fil i grunden av fyra sektioner vilket illustreras i figur 2.6: Header - anger bland annat PDF-version. Body - uppbyggt av objekt som beskriver innehållet i dokumentet. Korsreferenstabell - nödvändig för att kunna komma åt alla objekt i slumpmässig ordning. Trailer - innehåller till exempel antalet objekt i filen, samt anger var i filen korsreferenstabellen kan hittas. På sidan 13 i standarden för PDF [5] beskrivs de åtta typer av objekt som kan finnas i en PDF-fil. Som exempel kan nämnas nummer, namn och dataströmmar. Vanligast är dock objektet Dictionary (ordlista) vilken är en gruppering av flera namngivna objekt (eller referenser till andra objekt). En Dictionary kan sägas beskriva ett innehållsobjekt i dokumentet. Som exempel kan en hel sida i ett dokument beskrivas av en Dictionary, vilken då anger vilka fonter som används på sidan, vilka bilder som ska finnas med och vart de ska placeras, textinnehållet med mera. Dessa kan i sin tur vara egna Dictionaries vilka beskriver egenskaper för respektive objekt. Objekt 0 4 i figur 2.6 är ett Dictionary-objekt. Ett objekt kan vara direkt eller indirekt. Indirekta objekt, i kombination med korsreferenstabellen, medför att ett objekt kan vara lokaliserat var som helst i filen och att en PDF-fil därför inte behöver processas sekventiellt. Om ett objekt är indirekt, vilket är vanligast förekommande, tilldelas detta per automatik ett indexnummer. Dessa nummer används av korsreferenstabellen samt för referering mellan föräldra- och barnobjekt..

(34) 2.5 Mjukvara. 19. Figur 2.6. Sektionerna i en PDF-fil.

(35) 20. Förstudie. 2.5.3. Javabiblioteket iText. Tidigt i projektet beslutades att utveckla kataloggenereringsverktyget i programmeringsspråket Java. Eftersom dokumentformatet PDF är så pass utbrett och standardiserat som det är, undersöktes om det fanns färdiga programbibliotek för Java vilka kunde generera PDF-dokument. Webb-sökningar resulterade i referenser till tredjeparts programbibliotek såsom Apache PDFBox,BFO:s Java-bibliotek samt iText. Flera faktor gjorde att iText snabbt bedömdes som ett lämpligt val: iText är ett öppet programbibliotek gällande under GNU Affero General Public License2 [7], därmed fritt att använda inom detta projekt. Programbiblioteket har ett omfattande API (Application Programming Interface) för att skapa, läsa och uppdatera PDF-dokument. Därav gjordes bedömningen att det borde tillgodose behoven för detta projekt. Enligt uppgift på sidan 5 i boken iText in Action [28] är iText världsledande som F/OSS (Free and Open Source Software) bibliotek. Detta stöds även av att många oberoende källor refererar till iText som ett lämpligt val för PDF-hantering. iText är väl dokumenterat både med litteratur [28] samt med HTML-dokumentation skapad i Java [6]. iText har varit under utveckling sedan 1998 och uppdateras ständigt med ny och utökad funktionalitet. Det är därför rimligt att anta att det kommer finnas stöd för programbiblioteket länge än.. iText täcker in funktionaliteter för att programmatiskt skapa, läsa och manipulera PDFdokument på ett automatiserat sätt. Syftet med applikationer som använder sig av iText är alltså att inget mellanliggande mjukvaruprogram för att manuellt skapa innehåll ska krävas för att åstadkomma ett dokument i PDF-format. Detta lämpar sig särskilt för dynamiskt innehåll som skapas i realtid från exempelvis en databas, eller då innehållet är mycket omfattande. Generellt sett finns det mesta av funktionaliteten i PDF-standarden inbyggt i API:t för iText. Det finns exempelvis stöd för kryptering, generering och automatiskt ifyllande av formulär, direktkonvertering av XML till PDF, vattenstämplar, sammanfoga flera existerande PDF-dokument till ett samt extrahera text, bara för att nämna en del. Grundläggande arkitektur för att skapa ett PDF-dokument med iText består av fem steg: Först skapas ett dokument-objekt till vilket innehållet ska adderas. Därefter anropas en instans av en så kallad PDFWriter som kan betraktas som en tolk vilken översätter adderade Java-objekt till korrekt PDF-syntax. De sista tre stegen består i att öppna dokumentet, addera innehåll och därefter stänga dokumentet. Figur 2.7 visar ett enkelt kod-exempel och dess resultat. 2. Upphovsrättslicens för fri programvara. Om en applikation använder programvara gällande under GNU GPL, måste dess källkod göras allmänt tillgänglig vid distribution av applikationen..

(36) 2.5 Mjukvara. 21. Figur 2.7. iText exempel. 2.5.4. Excel-import i Java. Enligt det första kravet i kravspecifikationen ska kataloggenereringsverktyget kunna importera ett artikelregister lagrat i något av formaten möjliga i MS Excel. Som nämnts tidigare är motivet till detta att Excel har en utbredd användargrupp, vilket gör det troligt att många användare har möjlighet att lagra artikelregister med hjälp av detta program. Dessutom motiveras detta ytterligare av att det vanligt förekommande ekonomisystemet Visma Administration ger möjlighet att exportera artikelregister till Excel-format. Flera lagringsformat stöds av MS Excel, bland annat XML, tabbavgränsad textfil och semikolonavgränsad textfil. Integrerbarheten mot andra applikationer bedöms därför som stor. Grundformatet i Excel är dock det programspecifika .xls3 . En användbarhetsaspekt vid hantering av kataloggenereringsverktyget är att ju färre steg och åtgärder användaren behöver 3. För dokument skapade i MS Excel 2007 och senare gäller motsvarande .xlsx-formatet, men då kravspecifikationen endast kräver kompabilitet med ett Excel-format, kommer stöd för .xslx-filer ej implementeras.

No results found