Hur individens dagliga liv påverkas efter ett
plötsligt hjärtstopp
En litteraturstudie
How the individual’s daily lives are affected
by sudden cardiac arrest
A literature study
Författare: Karolina Goth och Johanna Sjöholm
VT 2017
Examensarbete: Kandidatnivå 15 hp Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap
Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap C, Självständigt arbete Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet
Handledare: Mikael Selvin, Universitetsadjunkt, Örebro Universitet Examinator: Sigrid Odencrants, Universitetslektor, Örebro Universitet
Sammanfattning
Bakgrund Årligen drabbas runt 10000 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp, varav cirka 500 individer överlever. Av de som överlever kan komplikationer uppstå inom olika områden som kan påverka upplevelsen av livskvalitet. Syfte Att beskriva hur individens dagliga liv påverkas efter ett plötsligt hjärtstopp. Metod En systematisk litteratursökning med deskriptiv design genomfördes. Sökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed och resulterade i 12 studier som användes i resultatet. För att sammanställa
resultatet utfördes en integrerad analys. Resultat Efter ett plötsligt hjärtstopp var det viktigt för de överlevande att känna samhörighet och trygghet. Att återgå till arbetet var av relevans för att upplevelsen av bibehållen identitet skulle kvarstå. Kognitiva nedsättningar sågs drabba flertalet där vissa
komplikationer gick tillbaka medan andra blev bestående. Till en början kunde de fysiska begränsningarna upplevas påverka vardagen men över tid ansågs mer hanterbara. På lång sikt sågs upplevelsen av sin livskvalitet som
tillfredsställande av flertalet. Slutsats Att överleva ett plötsligt hjärtstopp kan ses som en livsförändrande upplevelse. Resultatet visar på att möjligheten att uppleva sin livssituation och livskvalitet som tillfredsställande efter att drabbas av plötsligt hjärtstopp kan i de flesta fall ses som trolig. Sjuksköterskan har en betydande roll i att stärka den drabbades nivå av KASAM. Genom att
sjuksköterskan stödjer, informerar och agerar en trygg punkt för den drabbade kan KASAM stärkas och upplevelsen av livskvalitet öka.
Innehållsförteckning
1. Bakgrund 1
1.1 Hjärtstopp 1
1.2 Komplikationer efter hjärtstopp 1
1.3 Sjuksköterskans roll 2
1.7 Teoretisk referensram – KASAM 3
2. Problemformulering 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 4.1 Design 3 4.2 Sökstrategi 4 4.3 Urval 4 4.3.1 Inklusionskriterier 5 4.3.2 Exklusionskriterier 5 4.4 Granskning 5
4.5 Bearbetning och analys 5
4.6 Forskningsetiska överväganden 5
5. Resultat 6
5.1 Påverkan av funktion 6
5.1.1 Förmågan att arbeta 6
5.1.2 Fysiska förändringar 6
5.2 Psykosocial påverkan 8
5.2.1 Ökat behov av stöd och trygghet 8
5.2.2 Emotionella upplevelser 8 5.3 Resultatsammanfattning 9 6. Diskussion 9 6.1 Metoddiskussion 9 6.2 Resultatdiskussion 11 6.3 Slutsats 13
6.4 Klinisk implikation och förslag på vidare forskning 14
Referenser Bilaga 1 Bilaga 3
1. Bakgrund
1.1 Hjärtstopp
I Sverige drabbas årligen runt 10000 personer av plötsligt hjärtstopp (Strand, 2012). Av de 10000 personer som drabbas påbörjas behandling på cirka 4000 där runt 500 individer överlever (Persson & Stagmo, 2014). Ett plötsligt hjärtstopp innebär att hjärtats förmåga till att pumpa ut blod i kroppen har upphört vilket leder till medvetslöshet för den drabbade. I många fall är orsaken krans-kärlsjukdom exempelvis hjärtinfarkt vilket leder till att
hjärtmuskulaturen drabbas av hypoxi (Strand, 2012). Hjärtat kan inte av sig själv återgå till den normala rytmen utan behöver en elektrisk stöt från en defibrillator (hjärtstartare) för att muskulaturen ska komma i rätt takt igen (Svensson, 2012). Vid ett plötsligt hjärtstopp är tiden av största betydelse för möjligheten att överleva. Både nationella och internationella riktlinjer lyfter vikten av att hjärt-lungräddning (HLR) påbörjas inom högst en minut samt att
hjärtstartare med defibrillering används inom fem minuter (Svensson, 2012). Kan hjärtat startas igen inom en till två minuter uppstår oftast inga organiska skador alls hos personen. För varje minut som går därefter och hjärtat fortsatt är stillastående uppstår allt svårare skador på organen varv främst på hjärnan som är känsligast (Persson & Stagmo, 2014). Ju snabbare den som drabbats av ett hjärtstopp vaknar upp ur medvetslösheten, desto bättre prognos är det. Sker uppvaknandet inom tre dygn efter händelsen finns goda möjligheter att återfå samma livskvalitet som innan (Strand, 2012). Begreppet hjärtstopp kommer hädanefter att användas i studien med underförstått meningen av ett plötsligt hjärtstopp.
1.2 Komplikationer efter hjärtstopp
Överlevande av hjärtstopp kan få påverkan kopplat till rörelseförmåga men även kognitiva funktioner. Till följd av hjärtstopp kan hypoxi uppstå och orsaka skador på hjärnan. Hur utbredd skadan blir är beroende på hur lång tid det tar innan vävnaden återigen syresätts och slaggprodukter som är skadliga för organen kan transporteras bort genom blodets cirkulation (Howard, Holmes & Koutroumanidis, 2011). Svåra skador på hjärnan efter hjärtstopp kan leda till motoriska symtom såsom okontrollerade muskelryckningar och förhöjt muskeltonus. Det kan även uppstå en neurologisk påverkan vilket kan innebära beteendestörningar samt bristande exekutiva funktioner. De drabbade som får lindriga skador kan uppleva
minnessvårigheter och lättare påverkan på exekutiva funktioner. Motoriken är oftast desamma som innan skadan (Peskine, Rosso, Picq, Caron & Pradat-Diehl, 2010). Efter hjärtstoppet kan sömnsvårigheter, bristande energi och fatigue uppstå (Dougherty, Quint Benoliel & Bellin, 2000). Av de som drabbas av hjärtstopp får de flesta tillbaka en god kognitiv förmåga medan All Daily Activity (ADL) kan vara svår för flera att uppnå likvärdig funktion- och
aktivitetsnivå som innan händelsen (Lundgren-Nilsson, Rosen, Hofgren & Stibrant
Sunnerhagen, 2005). Socialstyrelsen (2003) beskriver att “aktivitet är en persons utförande av en uppgift eller handling”. Flertalet omständigheter som rörlighet, styrka, tilltro till sin egen förmåga, vilja samt den omgivande miljön är faktorer som påverkar om och hur en handling blir utförd. Aktiviteter ingår i det dagliga livet och kan inbegripa arbete, motion och
fritidsaktiviteter men även innefatta utförandet av personlig vård eller sköta om sin hälsa. Uppstår det problem i att utföra dagliga aktiviteter kan svårhanterliga känslor uppkomma vilket är helt individuellt. Hur den nuvarande situationen uppfattas avgörs inte enbart av kroppens funktion utan faktorer i omgivningen, social situation samt personlighet påverkar även (Rydholm Hedman, 2014).
Skillnad i upplevelse av livskvalitet kan förbättras över tid hos överlevare av ett hjärtstopp (Fugate & Rabinstein, 2014). Livskvalitet definieras som den enskilde personens uppfattning om vilken plats i livet den befinner sig på i förhållande till de riktlinjer, mål och förväntningar
personen har. Det är ett begrepp som påverkas av flera olika faktorer. Livskvaliteten påverkas av personens psykiska tillstånd, den fysiska hälsan, personlig tro, nivå av självständighet och deras sociala relationer och förhållande till omgivningen (World Health Organization, 1997).
Att drabbas av en allvarlig sjukdom kan ses som ett trauma och leda till att upplevelsen av sig själv och sin kropp förändras. Den drabbade kan uppleva en krisreaktion på grund av
osäkerheten och kontrollförlusten som sjukdomen kan medföra (Wiklund-Gustin, 2016). En krisreaktion kan ses genomgå fyra faser. Chockfasen kan variera i längd mellan ett ögonblick och några dagar där ett kaos av känslor och tankar upplevs inombords. Reaktionsfasen innebär en insikt om vad som verkligen kan ha hänt och frågor kring varför det som hände kan uppstå. Bearbetningsfasen betyder att tankar om framtiden tar över istället för alla tankar om traumat som tidigare har tagit all plats. Nyorienteringsfasen står för att den traumatiska händelsen nu är ett minne och kan istället för att ses som något chockartat vara en erfarenhet. Livet kan ha förändrats, men möjligheten att gå vidare finns (Cullberg, 2006)
1.3 Sjuksköterskans roll
Sjukvården ska utföras så den uppfyller kraven på en god vård där patientens behov av trygghet genom sin behandling står centralt samt att hänsyn tas till patientens autonomi (Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763 2a §). För sjuksköterskan finns det fyra områden som ligger till grund för yrket vilka är att främja hälsa, återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Sjuksköterskans arbetssätt ska ha en evidensbaserad grund samt att aktivt arbeta för kontinuerligt lärande (Svensk sjuksköterskeförening, 2014a). Att arbeta
evidensbaserat innebär att sjuksköterskan kombinerar bästa möjliga vetenskap och beprövad erfarenhet med de resurser som finns åtkomliga med en hänsyn tagen till patientens egen önskan i situationen. Genom att omvårdnaden bedrivs på personnivå och är personcentrerad kan maktförhållanden utjämnas mellan vårdpersonal, patient och anhöriga där vården bygger på delaktighet, kunskap och respekt (Svensk sjuksköterskeförening, 2014b). Genom att skapa en förtroendefull relation till patienten kan sjuksköterskan bidra till en förbättrad upplevd hälsa. Vid sjukdom som kräver vård på avdelning är patienten i en sårbar situation. Patienten sätter sin tilltro till vårdpersonalen i en förhoppning att tillfriskna och sjuksköterskan kan ses som den som försvarar patientens önskningar och vilja (Rutherford, 2014). Att inte utnyttja de resurser som finns med kunniga sjuksköterskor kan leda till en förlängd vårdtid, en ökad sjuklighet och dödlighet samt leda till konsekvenser för patienten (McLiesh, Jester & Sainty-Tomlinson, 2014).
Att drabbas av en hjärtsjukdom kan upplevas som en krissituation både för patienten men även för anhöriga. Vilka tidigare erfarenheter den drabbade har kan bidra till hur reaktionen blir. Genom att urskilja psykosociala problem kan sjuksköterskan ge patienten råd om att hantera ångest och oro vilket kan leda till att personen upplever en ökad kontroll över sitt liv. Mobilisering är en viktig del i omvårdnaden vid hjärtsjukdom. Att stödja patienten i vikten av att vara fysiskt aktiv och genomförandet av aktiviteter på avdelningen kan minska rädslan för aktivitet efter hemgång (Lindell, 2012). Sjuksköterskan bör samtala med patienter och lyfta att det är vanligt med emotionell stress vid hjärtsjukdom och att psykiska reaktioner kan uppstå. Att ta med anhöriga i samtalet är viktigt för att främja skyddande faktorer. Ett
sjukdomstillstånd är en unik upplevelse för varje individ och det gäller också i samband med hjärtstopp. Det är därför svårt att exakt beskriva för den drabbade hur livet kommer bli efteråt. Vissa kan ha levt med en hjärtsjukdom innan medan andra kan ha uppfattat sig själva som helt friska innan händelsen. Det kan leda till att en del har lättare att anpassa sig till livet med en kronisk sjukdom eller daglig läkemedelsbehandling (Tyhlen, 2012).
1.7 Teoretisk referensram – KASAM
KASAM är en modell som utvecklades av Aaron Antonovsky för att förklara hur individer har olika förutsättningar att möta påfrestningar i livet som innefattar att drabbas av sjukdom. KASAM beskrivs innehålla tre komponenter som bidrar till en känsla av sammanhang vilka är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Ett högt KASAM innebär att livet upplevs begripligt, hanterbart och meningsfullt (Langius-Eklöf & Sundberg, 2014). Begriplighet handlar om i vilken utsträckning uppfattningen av inre och yttre stimuli ses som fattbara och förnuftiga. Att stimulit är strukturerat och tydligt, istället för att ses som ett
osammanhängande brus. Bruset kan leda till en upplevelse av kaos samt oförstånd av
situationen. Genom att uppleva begriplighet i sin situation kan en förståelse skapas vilket kan leda till en ökad känsla av trygghet och kontroll. Hanterbarhet beskrivs som i vilken
utsträckning resurser finns i omgivningen vilka kan verka som stöd och hjälp i bemötandet av stimulit. Resurser kan innefatta en tro, socialt stöd och samvaro eller en förtroendefull relation till någon som tillsammans skapar trygghet och tillit. Att uppleva sin situation som hanterbar trots stimulits påverkan leder till att individen inte känner sig som ett offer eller upplever att livet är orättvist. Hanterbarhet leder till att den drabbade då har en förmåga att påverka sin situation. Att uppleva meningsfullhet i sitt liv trots stimulits inverkan kan beskrivas som en vilja att lägga energi och kraft i sitt liv och händelser som kan uppstå. Livet anses ha en känslomässig innebörd och utmaningar som uppstår ses inte som en börda utan något som kan leda till utveckling (Antonovsky, 2005). KASAM kan ha en inverkan på hur svåra
konsekvenserna blir av ett sjukdomstillstånd för den drabbade. Ett högre KASAM verkar underlättande vid anpassning till sjukdomssituationen oavsett sjukdomens svårighetsgrad vilket kan leda till en bättre hälsa och upplevd livskvalitet. Sjuksköterskan kan genom att ta reda på vad patienten upplever som meningsfullt och förmåga till att förstå och hantera sin situation bedöma patientens förmåga att hantera sjukdomstillståndet. Med hjälp av
informationen kan en individuellt anpassad omvårdnad utformas (Langius-Eklöf & Sundberg, 2014).
2. Problemformulering
Att överleva ett hjärtstopp kan leda till att vardagen förändras och kan upplevas som en krissituation. Kroppen kan upplevas annorlunda och de kognitiva funktionerna inte längre är desamma som innan händelsen. Behovet att anpassa sig till en ny livssituation kan upplevas omvälvande. Att drabbas av en sjukdom är en individuell upplevelse och individer kan har olika förutsättningar för att hantera sin nya livssituation. Genom att beskriva hur individens dagliga liv påverkas efter plötsligt hjärtstopp kan det bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskor samt förbättrad individuell omvårdnad för patientgruppen.
3. Syfte
Syftet var att beskriva hur individens dagliga liv påverkas efter ett plötsligt hjärtstopp.
4. Metod
4.1 Design
En litteraturstudie med deskriptiv design genomfördes för att besvara syftet. Tidigare vetenskaplig litteratur söktes fram genom valda ämnesord ur syftet, där sökningen skedde systematiskt för att sedan kritiskt granskas. Vid sammanställningen av resultatet användes en integrerad analys vilket Kristensson (2014) beskriver är ett bra tillvägagångssätt för att sammanställa resultatet på ett tydligt sätt.
4.2 Sökstrategi
De databaser som användes under sökningen var Cinahl och PubMed. Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström (2016) beskriver Cinahl som en databas med fokus på
omvårdnadsvetenskap medan PubMed är bredare med studier inom både omvårdnad och medicin. Avgränsningarna som användes i båda databaserna var att studierna skulle vara skrivna på engelska, handla om vuxna och vara publicerade 2006-2016 för att hitta aktuell forskning. Vidare i Cinahl valdes även begränsningarna all adults och peer reviewed för att de skulle vara vetenskapligt granskade och av god kvalitet. I PubMed gjordes avgränsningen humans för att få fram studier gjorda på människor.
För att se hur mycket relevanta studier det fanns inom det valda området så gjordes en pilotsökning utifrån syftet. Sökorden som användes var direkt översatta från de
meningsbärande orden. Efter pilotsökningen som gav ett stort antal relevanta studier utfördes den systematiska sökningen. De meningsbärande orden som valdes ut ur syftet och som användes i sökningen var dagliga livet och hjärtstopp. Utifrån detta söktes även på nyckelbegrepp som upplevelse, livskvalitet, aktiviteter i dagliga livet och livsförändrande händelser. I databasen Cinahl användes Cinahl headings för att undersöka de meningsbärande orden med deras ämnesord. Den andra sökningen genomfördes i PubMed där MeSH-termer användes, för översättning samt ämnesord se tabell 1. På båda databaserna så kombinerades sökblocken med de Booleska sökoperatorerna OR och AND. Funktionen explode användes för att bredda resultatet för ämnesorden med att inkludera underkategorier. För resultat av sökningar, se bilaga 1.
Tabell 1. Översättning av meningsbärande ord och nyckelbegrepp samt ämnesord
Svenska Engelska Cinahl MH PubMed
[MeSH]
Keyword i Cinahl
Keyword i PubMed
Dagliga livet Daily life x x
Hjärtstopp Heart arrest Heart arrest Heart arrest
Cardiac arrest Cardiac arrest x
Upplevelse Experience Experience, life x
Livskvalitet Quality of life Quality of life Quality of life
Aktiviteter i dagliga livet Activities of daily living Activities of daily living Activities of daily living Livsförändrande händelser Life change event/-s Life change event/-s Life change event/-s 4.3 Urval
Granskningen gjordes i fyra steg för att noggrant kunna bedöma studiernas kvalitet och trovärdighet. Under granskningen gjordes en integrerad analys där varje studies resultat jämfördes (Kristensson, 2014).
Urval 1: I det första steget lästes titlarna på samtliga studier. Titlarna jämfördes med studiens syfte, inklusions- samt exklusionskriterier för att gallra bort de titlar som inte var av relevans. Urval 2: Andra steget i urvalet var att läsa abstrakten i de studier vars titlar kunde vara av betydelse för syftet. I Cinahl lästes 636 titlar och 27 abstrakts, i PubMed lästes 234 titlar och 14 abstrakts. Titlar och abstrakt lästes var för sig av författarna som sedan tillsammans
bestämdes vilka studier som skulle läsas i fulltext. Sammanlagt fanns det 18 studier med abstrakt vilka ansågs relevanta för syftet. I det andra urvalet upptäcktes två dubbletter som inför tredje steget togs bort vilket gav en total mängd på 16 studier.
Urval 3: Nästa steg var att läsa hela de utvalda studierna i fulltext. Studierna lästes var för sig vid flertalet tillfällen för att minska risken att något av relevans missades samt för att bevara objektivitet.
Urval 4: I det sista steget exkluderades studier där innehållet inte ansågs kunna besvara syftet. De 12 studier som valdes ut för eventuell användning i resultatet granskades sedan med hjälp av bedömningsmallar.
4.3.1 Inklusionskriterier
Studier som handlade om personer som överlevt plötsligt hjärtstopp inkluderades.
4.3.2 Exklusionskriterier
Studier som handlade om sjuksköterskan eller anhörigas perspektiv, om inducerade hjärtstopp i samband med operation samt studier som enbart handlade om upplevelser efter att en
Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD) opererats in exkluderades.
4.4 Granskning
De 12 utvalda studierna granskades och värderades utifrån de bedömningsmallar Kristensson (2014) beskriver för varje metod som de aktuella studierna använt sig av. Mallarna användes i sin helhet utan modifiering och ett poängsystem utformades från dem för att kunna gradera studierna. En högre vetenskaplig nivå bedömdes utefter hur många frågor i
bedömningsmallarna som kunde besvaras med ett ja. Av de studier som framkom efter den systematiska sökningen kvarstod 12 studier efter urvalet som sedan granskades och samtliga ansågs hålla medel till hög vetenskaplig nivå och inkluderades i studien. De inkluderade studierna finns tydligare beskrivna i bilaga 2.
4.5 Bearbetning och analys
För att sammanställa studiens resultat användes en integrerad analys. En integrerad analys innebär att studiernas resultat läses flera gånger i sin helhet för att få en övergriplig bild av om skillnader och likheter studierna (Kristensson, 2014). Under genomläsningen markerades de delar av resultatet som ansågs kunna användas för att besvara syftet med studien. Utifrån de markerade delarna sammanställdes liknande innehåll till subkategorier som redovisas i tabell 2, bilaga 3. De subkategorier som togs fram sattes ihop i grupper för att bilda
huvudkategorier. Litteraturstudiens resultat bygger på de framtagna huvud- och subkategorier som redovisas i löpande text samt tabellform för att ge resultatet en övergripande bild.
4.6 Forskningsetiska överväganden
I Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460, 1§-5§) beskrivs syftet med lagen “...att skydda den enskilda människan och respekten för människovärde vid forskning” och den ska tillämpas på all forskning som sker i Sverige. För att genomföra forskning inom det medicinska området krävs det i princip alltid ett formellt etiskt tillstånd för studien. Ett etiskt tillstånd är nödvändigt vid insamlande och sammanställande av känsliga personuppgifter vilket innefattar uppgifter om hälsa. Studier som inkluderas i en
litteraturstudie bör vara etiskt granskade och försvarbara (Kristensson, 2014). Elva studier hade tydligt beskrivet etiskt godkännande samt resonemang kring etik. En studie hade inte något etiskt godkännande beskrivet i text, men tidskriften där artikeln publicerades krävde
etiskt godkännande för publikation. Egna värderingar har uteslutits och sammanställning av resultatet har skett objektivt.
5. Resultat
Litteraturstudiens resultat grundas på tre kvalitativa studier samt nio kvantitativa.
Ursprungsländerna för studierna var Australien, Finland, Island, Nederländerna, Spanien, Storbritannien och Sverige. Majoriteten av deltagarna i studierna var män och i några av studierna fanns inga kvinnor med alls. En studie redovisade inte könsfördelningen, men hade 51 deltagare. Totala redovisade könsfördelningen var 750 män och 239 kvinnor i åldrarna 18-85 år, se bilaga 2. Resultatet presenteras utifrån två kategorier som sammanställdes utifrån den integrerade analysen. Kategorierna blev påverkan av funktion och psykosocial påverkan. Kategorier och subkategorier presenteras i tabell 3.
Tabell 3: En sammanställning av kategorier och subkategorier
Kategorier Subkategorier
Påverkan av funktion
Förmågan att arbeta
Fysiska förändringar
Kognitiva förändringar
Psykosocial påverkan
Ökat behov av stöd och trygghet
Emotionella upplevelser
5.1 Påverkan av funktion
5.1.1 Förmågan att arbeta
Att drabbas av hjärtstopp påverkar arbetssituationen på många sätt. Det är exempelvis vanligt med en bristande energinivå (Ketilsdottir, Albertsdottir, Akadottir, Gunnarsdottir &
Jonsdottir, 2014) och långa sjukskrivningar (Moulaert, Wachelder, Verbunt, Wade & van Heugten, 2010; Wachelder et al., 2009; Wallin, Larsson, Rubertsson & Kristofferzon, 2014). Sex månader efter hjärtstoppet sågs en minskning av arbetstid i jämförelse med innan
händelsen där flertalet individer hade fått gå ner i arbetstid eller var sjukskrivna (Moulaert et al., 2010; Wachelder et al., 2009; Wallin et al., 2014). Av de som arbetade heltid innan hjärtstoppet kunde runt hälften återgå till sin tidigare arbetsroll 1-15 år efter hjärtstoppet (Deasy et al., 2012; Harve et al., 2006; Hofgren, Lundgren-Nilsson, Esbjörnsson &
Sunnerhagen, 2008; Moulaert et al., 2010; Smith, Andrew, Lijovic, Nehme & Bernard, 2015; Wachelder et al., 2009). Vikten av att återgå till vardagliga aktiviteter och uppfylla en roll var av stor betydelse. Längtan efter att få vara bland andra människor var centralt för deltagarna. Att återgå till arbetet var ett viktigt steg för att kunna uppleva samband till sitt tidigare liv där en frustration kunde upplevas första tiden efter händelsen (Ketilsdottir et al., 2014).
5.1.2 Fysiska förändringar
Centralt var individernas upplevelser av fysisk förmåga efter hjärtstoppet, där fysiska begränsningar beskrevs som att aktiviteter tog längre tid och en minskad energinivå (Ketilsdottir et al., 2014). Frustrationen över den nya kroppen blandades med känslor av uteslutning samt avskildhet och känslorna kunde uppstå när som helst utan koppling till
bestämda situationer. Existentiellt lidande kunde uppkomma vid insikten om att kroppen var skadad efter hjärtstoppet. Osäkerhet om sin nuvarande fysiska styrka och kroppsliga förmåga kunde leda till rädsla för aktiviteter och ansträngning vilket kunde innebära en mer försiktig livsstil för den drabbade (Bremer, Dahlberg & Sandman, 2009). Att vara nöjd med livet som helhet sågs hos flertalet individer sex månader efter hjärtstoppet och en tillfredsställelse med sin ADL-funktion, där en lägre nivå av tillfredsställelse uppmärksammades inom områdena kroppslig hälsa och sexualliv (Wallin et al., 2014). Efter minst ett år uppgav majoriteten att de inte hade några problem med mobilisering men en tredjedel uppgav vissa svårigheter med vardagliga aktiviteter (Deasy et al., 2012; Smith et al., 2015). Två år efter hjärtstoppet sågs det främsta behovet av hjälp och stöd inom ADL-områdena duschning, påklädning av över- och underkropp samt rakning. En hög grad av självständighet påvisades inom mobilisering till och från toalett och säng, trappgång och gångförmåga (Hofgren et al., 2008). Mer än hälften av individerna redogjorde för en svår fatigue efter hjärtstoppet (Wachelder et al., 2009). Fem år efter händelsen uppgav majoriteten att de klarade sin omvårdnad självständigt samt en femtedel uppgav sig ha vissa problem. Hälften av individerna angav att deras fysiska hälsa begränsade dem att genomföra vissa fysiska aktiviteter och en lägre energinivå påvisades hos en tredjedel (Deasy et al., 2012.)
Fysisk och mental livskvalitet påverkades av kognitiva åkommor, utförandet av vardagliga aktiviteter samt fatigue (Moulaert et al., 2010). Femton år efter händelsen uppskattades fler ha en bättre livskvalitet i sin helhet jämförelse med mätningen som skedde ett år efter
hjärtstoppet (Harve et al., 2006). Den hälsorelaterade livskvaliteten sågs minska över tid hos cirka hälften av individerna där majoriteten av individerna uppgav inga problem med
egenvård, smärta, daglig aktivitet eller mobilisering (Andersson et al., 2015; Smith et al., 2015).Könet hade betydelse inom alla beroende variabler för att mäta individernas nuvarande funktionsnivå där männen hade ett lägre deltagande i samhället samt färre vardagliga
aktiviteter i jämförelse med kvinnorna, men uppskattade sig ha en högre livskvalitet
(Wachelder et al., 2009). Femton år efter hjärtstopp utövade samtliga individer regelbundna aktiviteter, hade förmåga att utöva fysisk aktivitet och vara självständiga i sina vardagliga sysslor (Harve et al., 2006).
5.1.3 Kognitiva förändringar
Upplevelsen av kognitiva nedsättningar efter hjärtstoppet sågs inom områdena nedsatt läsförmåga, försämrad minnesförmåga planering, strukturering, logik, problemlösning, uppmärksamhets- och koncentrationsförmåga, minskad abstraktionsförmåga och svarslatens (Andersson et al., 2015; Harve et al., 2006; Hofgren et al., 2008; Ketilsdottir et al., 2014). Vid mättillfällena en månad efter hjärtstoppet och sex månader efter händelsen sågs en förbättring av kognitiv förmåga mellan mättillfällena. De områden där förbättringarna främst sågs var orienteringsförmåga, återkoppling samt hantering av siffror (Wallin et al., 2014). Trots kognitiva nedsättningar upplevde majoriteten av individerna sig nöjda med sin livssituation (Andersson et al., 2015). Flertalet upplevde att hjärtstoppet förstörde deras minne där
minnesförmågan förbättrades över tid men blev aldrig helt återställd (Ketilsdottir et al., 2014). Insikten om att minnesbilderna som fanns inte alltid var verkliga minnen utan återberättade händelser kunde leda till att ovissheten om händelsen kunde kvarstå under en lång tid. Att få en händelse återberättad ledde inte i sig till att minnet återfås och kunde upplevas som att en del av livet gått förlorat. Genom att behålla de tydliga minnena kunde en mer hanterbar livssituation upplevas och en ökad känsla av sammanhang (Bremer et al., 2009). Bland dem som drabbades av hypoxi i samband med hjärtstopp var svårigheter med det subjektiva minnet associerat med sociala svårigheter, ångest, depression och lägre upplevd livskvalitet.
Gruppen som inte drabbades av hypoxi upplevde samma svårigheter kopplat till det subjektiva minnet förutom depression (Wilson, Staniforth, Till, das Nair & Vesey, 2014).
5.2 Psykosocial påverkan
5.2.1 Ökat behov av stöd och trygghet
Upplevelsen av ett gott liv hade ett samband med graden av stöd och trygghet samt att omgivningen bestod av individer som månade om den drabbades välmående där även den drabbade kunde uppleva liknande känslor för omgivningen (Bremer et al., 2009). Majoriteten hade en lägre nivå av delaktighet i sociala umgängen efter hjärtstoppet jämfört med den genomsnittliga befolkningen (Wachelder et al., 2009). För att bibehålla sin identitet och känsla av sammanhang var sociala relationer av stor betydelse (Bremer et al., 2009). Att tillhöra en grupp som delade liknande erfarenheter uttrycktes vara av stor vikt för de drabbade (Ketilsdottir et al., 2014; Palacions-Ceño, Losa-Iglesias, Salvadores-Fuentes & Fernández-de-las-Peñas, 2011). För att känna trygghet i sin vardag var behovet att regelbundet kontrollera hjärtat viktigt för att få bekräftat att ingenting hade förändrats (Ketilsdottir et al., 2014). Sökandet efter trygghet kunde visas genom en vilja att alltid ha sin mobiltelefon nära till hands eller kontinuerligt kontrollera blodtrycket (Bremer et al., 2009; Ketilsdottir et al., 2014). Att vara inlagd på sjukhus innebar en trygghetskänsla som sedan försvann vid utskrivning och en osäkerhetskänsla kunde uppstå. Anhörigas närvaro kunde leda till att behovet av säkerhet och trygghet kunde uppfyllas för den drabbade (Ketilsdottir et al., 2014).
5.2.2 Emotionella upplevelser
Rädsla för att hjärtat skulle stanna igen kunde leda till en känsla av maktlöshet (Bremer et al., 2009; Ketilsdottir et al., 2014; Palacions-Ceño et al., 2011). Individerna kunde uppleva att de borde vara tacksamma till livet, men rädslan var övertagande. Känslan av rädsla påverkade vardagen och upplevelsen av att bära på en börda fanns beskrivet främst genom sambandet med påverkan på arbetsförmåga samt sociala relationer. Rädslan var inte kopplat till ett specifikt tillfälle eller händelse, utan kunde vara oavbruten eller komma sporadiskt. Motverkandet av rädslan kunde ske genom koncentration och fokusering på framtiden (Palacions-Ceño et al., 2011). Oro kunde vara kopplat till osäkerhet om framtiden men även om livet skulle kunna upplevas meningsfullt igen. Oron kunde förstärkas av att framtiden var oviss och funderingar kring varför livet avbröts (Bremer et al., 2009).
Den mentala livskvaliteten kunde förklaras genom graden av ångest och depression (Moulaert et al., 2010). De individer som drabbades av hypoxi i samband med hjärtstoppet uppmättes ha en högre grad av ångest och depression samt PTSD än de individer som inte drabbades av hypoxi (Wilson et al., 2014). I skattningen av sin nuvarande livskvalitet kunde inte någon signifikant skillnad konstateras mellan gruppen som drabbades av hypoxi i samband med hjärtstopp och gruppen som inte gjorde det. En högre nivå av ångest, depression och PTSD-symtom samt större svårigheter med att fungera socialt var kopplade till en lägre upplevd livskvalitet (Wilson et al., 2014). Fem år efter händelsen upplevde två tredjedelar ha måttlig eller svår ångest där hälften kände sig nedstämda ibland (Deasy et al., 2012). Upplevelsen av lindrig till svår ångest efter hjärtstoppet angavs av cirka en tredjedel av deltagarna (Smith et al., 2015). Sjutton år efter händelsen var ångest och depression ovanligt och inga PTSD-symtom kunde påvisas (Andersson, et al., 2015).
Hjärtstoppet kunde leda till en upplevelse av sig själv förändrades och behovet fanns av att lära sig att leva igen (Palacions-Ceño et al., 2011). Att överleva hjärtstopp kunde ses som en förändring av vardagen där en god hälsa samt livet i sig tidigare såg som en självklarhet. I takt
med att insikten om vad som verkligen hade hänt växte fram kunde en tacksamhet och glädje över det fortsatta livet uppstå och situationer sågs ur nya perspektiv. Vikten av kroppens förmåga omvärderades med tiden där känslor som skam och skuld över hur kroppen tidigare har behandlats kunde uppstå. Reflektion över och omvärdering av sina dagliga vanor kunde ses med fokus på att försökte leva mer hälsosamt och minska stressnivån (Bremer et al., 2009; Ketilsdottir et al., 2014). Välmående och lidande kunde få en ny mening och var kopplat till upplevelsen av att vara trygg i sin situation och nya kropp. För att minska upplevelsen av hotfullhet i livet efter hjärtstoppet krävdes det en förståelse över vad som hänt samt att livet går vidare trots allvaret i händelsen (Bremer et al., 2009).
5.3 Resultatsammanfattning
Att drabbas av hjärtstopp var en livsförändrande händelse där omvärdering av livet kunde ses. Påverkan inom de fysiska områdena kunde ses efter hjärtstoppet och arbetsförmågan kunde förändras. Fysiska begränsningar sågs vara kopplat till ork och förmåga att utföra ADL. Rädslan som uppkom efter hjärtstoppet påverkade vardagen och behövde inte vara kopplat till något specifikt. Förändringar i upplevd ångest och depression kunde ses efter händelsen hos de drabbade och behovet av att känna trygghet i vardagen var stor. Att tillhöra en grupp med liknande erfarenheter samt återgå till arbete var av betydelse för ökat välmående och känsla av bibehållen identitet. Flertalet fick bestående kognitiva nedsättningar och upplevde
minnessvårigheter. Minnet var av betydelse för att kunna uppleva sammanhang och trygghet i vardagen. Resultatet beskriver att första tiden efter hjärtstoppet upplevs flera konsekvenser som påverkar livet. I takt med att tiden gick efter händelsen upplevdes inte konsekvenserna lika begränsande i vardagen eller kunde upphöra helt.
6. Diskussion
6.1 Metoddiskussion
Studiens syfte var att beskriva hur individens dagliga liv påverkas efter ett plötsligt hjärtstopp. En systematisk litteraturstudie har genomförts för att besvara syftet. Fördelen med
litteraturstudie är att redan vetenskapligt godkänd kunskap analyseras och sammanställs för att sedan kunna användas i praktiken (Kristensson, 2014). Nackdelar kan vara att resultatet i studien är baserat på andras forskning, vilket då kan ses som sekundärkällor. Vid
examensarbete rekommenderas det att det endast används kvalitativa eller kvantitativa studier beroende på syftet (Rosén, 2012). Resultatet innehåller både kvalitativa och kvantitativa studier vilket kan innebära både för- och nackdelar. Fördelarna kan ses genom att de kvalitativa studierna beskriver mer utförligt om vad det är som leder till exempelvis rädsla eller arbetssituation. De kvantitativa når ut till ett större antal individer i sina studier där de mäter hur stor andel som upplever rädsla eller nuvarande arbetssituation efter hjärtstopp.
För att inte begränsa sökningens omfattning bör flera olika databaser användas vid
litteratursökning (Willman et al., 2016). Resultatets trovärdighet kan stärkas genom att söka i flera databaser som har fokus på omvårdnad (Henricson, 2012). Inom vårdvetenskapen rekommenderas databaserna Cinahl och PubMed. Psychinfo innehåller studier som handlar om psykologi och beteendevetenskap (Kristensson, 2014). Enligt rekommendationerna utfördes litteratursökningen i Cinahl samt PubMed då syftets område är inom
omvårdnadsvetenskap. Sökning i Psychinfo valdes bort då den från början inte ansågs vara relevant. Nackdel med beslutet är att en provsökning inte genomfördes innan beslutet togs, vilket kan leda till att relevanta studier missades. I första hand användes databasernas ämnesord för att få så specifika sökningar som möjligt. En styrka med valda sökord är att
ämnesorden i de olika databaserna var desamma bortsett från ordet upplevelse som fick sökas som keyword i Cinahl. Begreppet livskvalitet valdes att användas som sökord då det anses vara en stor del av hur det dagliga livet upplevs. Vid sökning på ”sudden cardiac arrest” hänvisade Cinahl headings till (MH”heart arrest”) medan PubMed hade MeSH-termen ”sudden cardiac arrest”. Sökningen i PubMed med MeSH-termen gav ingen skillnad i antal studier jämfört med om det söktes med ”heart arrest” som MeSH-term vilket föranledde valet att söka på ”heart arrest” i båda databaserna. Sensitiviteten i den systematiska sökningen ökar om sökoperatorn OR används, då sökningen breddas genom att resultatet då kan innehålla båda valda söktermer. Sökoperatorn AND kan användas för att fokusera sökningen på ett begränsat område och den bör nyttjas när flera sökblock önskas kombineras (Willman et al., 2016).
Urvalet av vilka studier som ska ingå i resultatet genomfördes enligt Kristensson (2014) rekommendationer där samtliga utvalda abstrakt lästes var för sig för att sedan tillsammans bestämma vilka studier som skulle läsas i fulltext. För att minska risken för påverkan lästes studierna var för sig för att sedan välja ut vilka som ska ingå i resultatet vilket kan öka tillförlitligheten i resultat. I pilotsökningen användes ordet sudden cardiac arrest som då hänvisades till (MH ”heart arrest”) I PubMed fanns “sudden cardiac arrest” med som MeSH-term men vid sökning på sudden cardiac arrest [MeSH] OR heart arrest [MeSH] blev det ingen skillnad i resultat. Då det inte blev någon skillnad i antalet studier valdes enbart ett av sökorden att användas som då var samma på båda databaser. Valet anses ha fungerat bra då enbart studier som har handlat om plötsligt hjärtstopp har framkommit. Risken finns dock att relevanta studier missades. Det framkommer att inducerat hjärtstopp har ett eget ämnesord. Studier som handlade om inducerat hjärtstopp exkluderades då de inte besvarar på syftet. En kritisk granskning av studierna utfördes enligt Kristensson (2014) bedömningsmallar och rekommendationer att genomföra granskningsprocessen först separat för att sedan jämföra bådas bedömningar. Ett hinder med granskningen är att bedömningsmallen som användes inte har en tydlig beskrivning över hur värderingen av kvalitet ska ske utan är en egen tolkning. En styrka kan ses i att studierna lästes separat vid flertalet gånger samt att de
sammanställningar som gjordes var för sig efter att ha läst studierna innehöll liknande innehåll, något som då kan reducera risken att något av relevans missades. De tre kvalitativa studierna saknade samtliga beskrivning om antalet rekryter var tillräckligt för att nå
resultatmättnad, men valdes att inkluderas då resterande delar av granskningen uppgav god kvalitet samt tydlighet. Åtta av de nio kvantitativa studierna hade ett lågt deltagarantal men inkluderades då överlevare av hjärtstopp kan vara en svår population att undersöka då dödligheten är hög. Flertalet av de kvantitativa studierna använde sig av samma
mätinstrument vilket kan öka resultatets trovärdighet. En svaghet kan däremot ses angående mätinstrumenten då samtliga studier som använts i studien inte grundar sitt resultat utifrån samma mätinstrument vilket kan påverka resultatet, dock har samtliga instrument beskrivits som valida. Då båda författarna har svenska som modersmål är den engelska språkkunskapen begränsad, vilket kan leda till att risken för tolkningsfel av studiernas resultat ökar. För att minska risken för tolkningsfel diskuterades oklarheter angående ord och meningar för att sedan tillsammans söka efter översättningar och synonymer.
För att öka litteraturstudiens kvalitet ska studier vara godkända av en etisk kommité eller som påvisats ha genomförts grundliga etiska övervägningar inkluderas (Wallengren & Henricson, 2012). Av de inkluderade studierna var det endast en som inte hade ett tydligt beskrivet etiskt godkännande. Vid kontroll av tidskriften där den studien publicerades beskrevs det att ett etiskt godkännande var krav för publikation. Tidskriften är medlem i Committee of Publication Ethics och följer deras riktlinjer, därav valdes studien att inkluderas.
6.2 Resultatdiskussion
I resultatet framkom det att första tiden efter hjärtstoppet kunde en stor påverkan på livet ses som sedan minskade över tid. Kroppen var förändrad, en rädsla som dök upp utan förvarning begränsade vardagen, upplevelse av förändrad identitet samt ångest och depression kunde drabba individerna. De kognitiva nedsättningarna som främst sågs som minnessvårigheterna var påtagliga och kunde leda till att känslan av sammanhang gick förlorad. I takt med att tiden gick efter händelsen återfick de drabbade flertalet funktioner som först inte fungerade
tillfredsställande, en omvärdering av livet kunde ske och det dagliga livet upplevdes mer hanterbar. På lång sikt ansågs majoriteten sin livssituation som tillfredsställande trots de begränsningar som hjärtstoppet hade medfört.
Förloppet av upplevelser efter ett hjärtstopp kan liknas med en krisreaktion. Cullberg (2006) beskriver en kris som “...ett tillstånd ens tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att man ska förstå och psykiskt bemästra den livssituation man råkat in i” där krisförloppet genomgår fyra faser: chockfas, reaktionsfas, bearbetningsfas samt
nyorienteringsfas. En krisreaktion kan kopplas samman med KASAMs begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. I en krisreaktion kan upplevelsen av hanterbarhet samt begriplighet vara bristande. Antonovsky (2006) menar på att om inte meningsfullhet upplevs kan det antas att varken hög begriplighet eller hög hanterbarhet blir varaktig, trots att alla begreppen är beroende av varandra. Meningsfullhet kan ses som det viktigaste begreppet i KASAM för upplevelsen av hälsa ska öka. En stödjande vård kan ligga till grund för att skyddande faktorer stärks och öka motivationen (Langius-Eklöf & Sundberg, 2014). Att lära sig vad som är meningsfullt i livet samt återfå kontroll i sin situation och därmed
hanterbarheten kan vara en förklaring till att livskvaliteten ses öka. Begripligheten kan återfås i takt med att minnet inte längre upplevs som ett brus där känslan av att vara mer bekväm i sin situation genom att lära sig leva på nytt igen i den nya kroppen.
Resultatet visar på att det kan vara av betydelse för den drabbade att få återgå till sitt arbete för uppleva återtagande av sitt liv. Det beskrivs att första tiden efter hjärtstoppet var flertalet tvungna att minska sin tidigare arbetstid eller vara sjukskrivna. På lång sikt sågs majoriteten av de drabbade kunna återvända till sin tidigare arbetsroll. Dougherty et al. (2000) menar på att det kan vara den bristande energinivån som hos vissa kan uppstå efter hjärtstoppet som påverkar arbetsförmågan. Att fler kan återgå till sin arbetsroll kan tolkas ha ett samband med att mobiliseringsförmåga och förmåga att utföra fysisk aktivitet ökar över tid som beskrivs i resultatet. Däremot visar resultatet på att en del drabbade beskrev att den fysiska hälsan sågs begränsande för dem samt att flertalet upplevde sin energinivå som låg efter flera år. Att lära sig leva med nya begränsningar och en kropp som inte längre är desamma som innan
händelsen kan påverka upplevelsen av sin vardag. Ett antagande kan göras att första tiden efter hjärtstoppet är den drabbades KASAM lägre kopplat till begränsningar, ändrad
upplevelse av sin kropp och förmåga att utföra aktiviteter som kan förändras. Det som tidigare har varit meningsfullt, som till exempel arbete, kan till en början inte utföras. Sykes, Hanley, Boyle och Higginson (2000) beskriver att upplevelsen av livskvalitet är lägre hos de som inte kan återgå till sitt tidigare arbete. Att inte längre känna igen den kropp som plötsligt har genomgått en förändring kan påverka begripligheten i sin situation. Hanterbarheten kan ses i saker som utförts tidigare självständigt, exempelvis ADL, där den drabbade första tiden behöva hjälp och stöd. Då resultatet kan tolkas som att förbättringar kan ses inom flertalet områden kan även ett antagande göras att KASAM stärks med tiden ur ett fysiskt perspektiv.
Kognitiva nedsättningar kan antas utifrån resultatet vara en bestående komplikation efter hjärtstoppet. En viss förbättring av funktionerna kan ses men vissa nedsättningar blir
bestående. Green, Botha och Tiruvoipati (2015) menar på att den vanligaste kognitiva påverkan efter hjärtstopp ses i form av minnessvårigheter och svårigheter med exekutiva funktioner. Det tas även upp i resultatet som områden där påverkan sker vilket kan ses som en styrka. Något som kan anses som oklart i resultatet är att studierna tar upp olika nedsättningar som den främsta problematiken vilket kan leda till en viss osäkerhet om hur förbättringarna ska tolkas över tid. Resultatet beskriver en upplevelse av att hjärtstoppet förstörde minnet samt att medvetslösheten kan bidra till en förlorad känsla av tid och sammanhang. Som resultatet tyder på kan minnet utföra en påverkan på den drabbades upplevelse av sin livssituation. En tanke är att minnesförlusten kan orsaka en slags påverkan på den upplevda identiteten. Att inte veta vad som själv hänt utan få händelserna återberättade kan skapa en förvirring i vad som ska tros. Minnet tillhör inte den drabbade utan är någon annans upplevelse och tankar, vilket kan tänkas vara svårt att ta till sig. Genom att informera upprepade gånger om händelser och undervisa samt bidra med kunskap kan upplevelsen av begriplighet i sin situation öka (Langius-Eklöf & Sundberg, 2014). Information och
kunskapsförmedling kan kopplas till vårdpersonalens roll där att objektivt förmedla händelsen kan bidra till en trygghet i minnet. Ett förtroende kan skapas för att det som återberättas verkligen har hänt istället för att höra det från en anhörig där egna känslor kan påverka berättelsen. Från resultatet kan tolkas som att en rädsla kan uppstå efter hjärtstoppet som hos vissa kan påverka vardagen och är återkommande utan att följa ett mönster. Rädsla beskrivs vara en vanligt förekommande känsloreaktion när den drabbade börjar kunna ta till sig vad det är som har hänt och börjar söka efter förståelse (Wiklund-Gustin, 2016). I takt med att
känslan av trygghet och säkerhet ökar så kan det antas att rädslan som uppstått efter händelseförloppet minskar. Känslan av att tillhöra en grupp kan förmodas bidra till den tryggheten som många överlevanden sökte efter ökade. Trygghet var viktigt för att kunna hantera det nya livet och med ökad hanterbarhet kan det leda till att den drabbade får en ökad acceptans för olika händelser i livet. Trygghet och stöd från förtroendefulla individer
beskriver Antonovsky (2005) som en viktig del i ett högre KASAM. Det kan vara så att behovet av att tillhöra en grupp kan dels vara kopplat till sökandet efter trygghet, men även antas kunna kopplas till en rädsla inför vad framtiden kommer att visa och oron över att ännu ett hjärtstopp kan inträffa. Att möta andra med liknande erfarenheter kan bekräfta känslor, visa på att livet går vidare och att det faktiskt går att överleva ett hjärtstopp. Svensk
sjuksköterskeförening (2014a) beskriver att sjuksköterskan har ett delat ansvar med samhället att introducera åtgärder kopplat till hälsa och socialt behov med särskilt fokus på sårbara grupper. Finns inte en fysiskt verklig grupp kan sjuksköterskan, om det finns en tidigare erfarenhet att vårda patienter som överlevt hjärtstopp, agera och förmedla den trygghet genom sin erfarenhet som individer med liknande erfarenheter annars hade kunnat uttrycka.
Tidigare i studien har det beskrivits att livskvaliteten påverkas av personens psykiska tillstånd, den fysiska hälsan, personlig tro, nivå av självständighet, sociala relationer och förhållande till omgivningen. Det kan kopplas samman till vad som beskrivs i studiens resultat. En ökning av upplevd livskvalitet i sin helhet kan tolkas stiga med tiden utifrån resultatet då det beskrivs att flertalet av komponenter som påverkar livskvaliteten förbättras över tid efter hjärtstoppet. Den hälsorelaterade livskvaliteten kan sjunka över tid vilket två studier visade på. Att vakna upp efter ett hjärtstopp leder för många till en förvirring och en minneslucka över vad som skett. Det är många som i en tillfällig period efter hjärtstoppet upplever en känsla av rädsla och ovisshet samt en existentiell oro (Strand, 2012). Lundgren-Nilsson et al. (2005) redogör för att den hälsorelaterade livskvaliteten sågs första tiden efter hjärtstoppet som lågt, men steg sedan kraftigt. Vidare beskrivs att nöjdhet med livet i sin helhet åstadkoms efter hand, men trots att en förbättring sågs uppnådde inte individerna referensgruppens nivå. Att mäta livskvalitet kan möta flertalet svårigheter då det grundar sig i
subjektiva upplevelser, därav är det svårt att tolka hur studiernas resultat förhåller sig till varandra. Varje situation och upplevelse är unik där personlighet samt omgivande faktorer kan ses som exempel på vad som kan påverka mätningen men inte syns i resultatet. Att den hälsorelaterade livskvaliteten sjunker efter flera år kan antas delvis bero på att kroppens naturliga åldrande och begränsningar som kan uppstå påverkar vid mätningen. I resultatet tas det upp att hjärtstoppet kan ses som en livsförändrande upplevelse där omvärderingar av vad som anses viktigt sker samt att upplevelsen av sig själv kan förändras. Wiklund-Gustin (2016) menar på att hälsa och ett meningsfullt liv kan upplevas trots sjukdom. Genom att lära sig hantera osäkerheten som kan uppstå i samband med sjukdom kan känslan av kontroll av livet bestå trots att kroppen och livssituationer har förändrats. Motzer och Stewart (1996) beskriver att livskvalitet och känsla av sammanhang ska ses som två skilda begrepp men där livskvalitet har ett starkare samband med graden av känsla av sammanhang än tvärtom. Utifrån
ovanstående resonemang kan ett antagande göras att genom ökningen av upplevd livskvalitet sker i takt med att tiden går efter hjärtstoppet, har även KASAM ökat över tid. Genom att lära sig leva med sin nya livssituation kan begränsningarna som medförs inte upplevas som ett hinder. Utifrån omvärderingen av livet och den ökade livskvaliteten kan det tolkas som att den drabbade söker och finner svar för vad som innebär hälsa för sig själv.
Könsfördelningen i resultatet är ojämn då flertalet studier enbart hade manliga deltagare och i de studier där kvinnor fanns med var de underrepresenterade vilket riskerar att påverka litteraturstudiens resultat. Den totala könsfördelningen sammanlagt i studierna var 750 män och 239 kvinnor där en studie inte redovisade deltagarnas kön. Bakomliggande orsak till hjärtstopp är som tidigare nämnts främst hjärt-kärlsjukdomar. Vasko (2013) tar upp att risken för kranskärlssjukdomar som hjärtinfarkt stiger desto äldre man blir samt att ålder och manligt kön ses som riskfaktorer. Det inte uteslutas att resultatet skulle vara annorlunda om
fördelningen hade varit mer jämlik då en studie belyser att könet har betydelse vid mätningen av funktionsnivå. Åldern på deltagarna i studierna var mellan 18-85 år. Den stora
åldersskillnaden kan både ses som en styrka och svaghet för resultatet då bredden gör att upplevelser ur flera perspektiv på vardagslivet tas med, men samtidigt kan det antas vara en skillnad i hur livssituationen såg ut innan hjärtstoppet. En yngre individ kan förmodas ha en bättre kroppslig förutsättning att återhämta sig efter händelsen i jämförelse med någon av högre ålder. Samtidigt kan den emotionella, fysiska och psykiska påverkan som händelsen för med sig eventuellt ha kraftigare inverkan på en yngres vardag kopplat till arbetsliv och
familjesituation. Ursprungsländerna för studierna som användes i resultatet är elva från europeiska länder och en från Australien. Vårdorganisationen kan antas vara mer utvecklad i de länderna som användes i studien i jämförelse med andra länder som har en sämre allmän vård. Studiens resultat kan därför anses vara mer anpassad för det europeiska
sjukvårdssystemet och inte på en mer global nivå. Att studera en individs upplevelse av att överleva hjärtstopp bör ses som etiskt försvarbart då det kan antas vara skönt att få samtala om sina upplevelser och känslor, men även eventuellt få se att det finns fler med liknande tankar samt att den drabbade inte är ensam.
6.3 Slutsats
Att överleva ett hjärtstopp kan ses som en livsförändrande upplevelse i det dagliga livet. Första tiden efter händelsen utövas en påverkan på vardagen som med tiden minskar. Att lära sig hantera sin nya livssituation kan kopplas samman med nivå av KASAM. Genom att sjuksköterskan stödjer, informerar och agerar trygghet för den drabbade kan det medverka till att KASAM stärks och upplevelsen av livskvalitet ökar. Med tiden kan det som först
livet sker samt att den drabbade lär sig leva med sin nya kropp och förändringarna som hör därtill. Resultatet visar på att möjligheten att uppleva sin livssituation och livskvalitet som tillfredsställande efter att ha drabbats av hjärtstopp kan i de flesta fall ses som trolig.
6.4 Klinisk implikation och förslag på vidare forskning
Litteraturstudien kan ge sjuksköterskan en förståelse vad en patient som överlevt hjärtstopp kan uppleva efter händelsen. Att få en förståelse för vad som kan upplevas i vardagen och hur den kan förändras efter ett hjärtstopp kan bidra till en förbättrad individuell vård samt
eftervård för patientgruppen. Förslag på vidare forskning är att ytterligare fler kvalitativa studier behövs för att skapa en större förståelse för upplevelser av livet efter hjärtstopp. Studiens kan komma till användning för den allmänna sjuksköterskan då resultatet visar på upplevelser kopplat till det dagliga livet över en längre tidsperiod. En utjämning börjar ses mellan könen av de som drabbas av hjärt-kärlsjukdomar vilket innebär att fler studier behövs som belyser kvinnans perspektiv på upplevelsen av hur det dagliga livet anses påverkas efter ett hjärtstopp.
Referenser
*Andersson, Anna-Eva., Rosén, Hans., & Stibrant Sunnerhagen, K. (2015). Life after cardiac arrest: A very long term follow up. Resuscitation, 91, 99-103. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.resuscitation.2015.01.009
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & kultur.
*Bremer, A., Dahlberg, K., & Sandman, L. (2009). To survive out-of-hospital cardiac arrest: a search for meaning and coherence. Qualitative Health
Research, 19(3), 323-338. doi:10.1177/1049732309331866
Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. Stockholm: Natur & kultur.
*Deasy, C., Braym J., Smith, K., Harriss., Bernard, S., & Cameron, P. (2012). Functional outcomes and quality of life of young adults who survive out-of-hospital cardiac arrest. Emergency Medicine Journal, 30(7), 532-537. doi: 10.1136/emermed-2012-201267
Dougherty, C.M., Quint Benoliel, J., & Bellin, C. (2000). Domains of nursing intervention after sudden cardiac arrest and automatic internal cardioverter defibrillator implantation. Heart & Lung: The jornal of acute and critical care, 29(2), 79-86.
Fugate, E. J., & Rabinstein, A. A. (2014). Life after cardiac arrest: Better in time. Resuscitation, 85(2), 157-158. doi: 10.1016/j.resuscitation.2013.11.012
Green, C. R., Botha, J. A., & Tiruvoipati, R. (2015). Cognitive function, quality of life and mental health in survivors of out-of-hospital cardiac arrest: a review. Anaesthesia & Intensive Care, 43(5), 568-576.
*Harve, H., Tianien, M., Poutiainen, E., Maunu, M., Kajaste, S., Roine, R. O., & Silfvast, T. (2006). The functional status and perceived quality of life in long-term survivors of out-of-hospital cardiac arrest. Acta Anasthesiol Scand, 51(2), 206-209. doi: 10.1111/j.1399-6576.2006.01214.x
Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (s. 472-496). Lund: Studentlitteratur.
*Hofgren, C., Lundgren-Nilsson, Å., Esbjörnsson, E., & Stibrant Sunnerhagen, K. (2008). Two years after cardiac arrest; cognitive status, ADL function and living situation. Brain Injury, 22(12), 972-978. doi:
http://dx.doi.org/10.1080/02699050802491289
Howard, R. S., Holmes, P. A., & Koutroumanidis, M. A. (2011). Hypoxic-ischaemic brain injury. Practical Neurology (BMJ Publishing Group), 11(1), 4-18. doi:10.1136/jnnp.2010.235218
*Ketilsdottir, A., Albertsdottir, H. R., Akadottir, S. H., Gunnarsdottir, T. J., & Jonsdottir, H. (2014). The experience of sudden cardiac arrest: Becoming reawakened to life. European Journal of Cardiovascular Nursing, 13(5), 429-435. doi: 10.1177/1474515113504864
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Langius-Eklöf, A. & Sundberg, K. (2014). Känsla av sammanhang. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder – Hälsa och ohälsa (s. 54-72). Lund: Studentlitteratur.
Lindell, E. (2012). Vård av patient med hjärtinfarkt. I B. Fridlund, D. Malm & J. Mårtensson (Red.), Kardiologisk omvårdnad (s. 61-78). Lund:
Studentlitteratur.
Lundgren-Nilsson, Å., Rosén, H., Hofgren, C., & Stibrant Sunnerhagen, K. (2005). The first year after successful cardiac resuscitation: Function, activity, participation and quality of life. Resuscitation, 66(3) 285-289. doi:
10.1016/j.resuscitation.2005.04.001
McLiesh, P., Jester, R., & Sainty-Tomlinson, J. (2014). The value of nursing. International Journal of Orthopaedic and Trauma Nursing, 18(4), 177-179. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.ijotn.2014.08.002
Motzer, S., & Stewart, B. (1996). Sense of coherence as a predictor of quality of life in persons with coronary heart disease surviving cardiac arrest. Research In Nursing & Health, 19(4), 287-298.
*Moulaert, V., Wachelder, E., Verbunt, J., Wade, D., & van Heugten, C. (2010). Determinants of quality of life in survivors of cardiac arrest. Journal Of Rehabilitation Medicine (Stiftelsen Rehabiliteringsinformation), 42(6), 553-558. doi:10.2340/16501977-0547
*Palacions-Ceño, D., Losa-Iglesias, M. E., Salvadores-Fuentes, P., &
Fernández-de-las-Peñas, C. (2011). Sudden cardiac death: the perspectives of Spanish survivors. Nursing & Health Sciences, 13(2), 149-155.
doi:10.1111/j.1442-2018.2011.00593.x
Persson, J., & Stagmo, M. (2014). Perssons kardiologi: hjärtsjukdomar hos vuxna. Lund: Studentlitteratur.
Peskine, A., Rosso, C., Picq, C., Caron, E., & Pradat-Diehl, P. (2010). Neurological sequelae after cerebral anoxia. Brain Injury, 24(5), 755-761. doi:10.3109/02699051003709581
Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (s. 429-444). Lund: Studentlitteratur.
Rutherford, M. M. (2014). The Value of Trust to Nursing. Nursing Economic$, 32(6), 283-289.
Rydholm Hedman, A-M. (2014). Aktivitet, rörelse och rörlighet. I A-K. Edberg, & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s. 333-362). Lund: Studentlitteratur.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 27 januari, 2017, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 7 februari, 2017, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
*Smith, K., Andrew, E., Lijovic, M., Nehme, Z., & Bernard, S. (2015). Quality of Life and Functional Outcomes 12 Months After Out-of-Hospital Cardiac Arrest. Circulation, 131(2), 174-181.
doi:10.1161/CIRCULATIONAHA.114.011200
Socialstyrelsen (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa: svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Hämtad 24 mars, 2017, från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2003/2003-4-1
Strand, K. (2012). Plötsligt hjärtstopp: en temaskrift om vad som händer när hjärtat stannar. Stockholm: Hjärt-lungfonden. Hämtad 27 januari, 2017, från
https://www.hjart-lungfonden.se/Documents/Skrifter/Plötsligt_hjärtstopp_web_2012.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2014a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening
Svensk sjuksköterskeförening (2014b). Omvårdnad och god vård. [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Svensson, L. (2012). Hjärtstopp: allt fler räddas till livet. I M. Rosenqvist & P. Tornvall (Red.), Hjärtat (s. 198-213). Stockholm: Karolinska institutet
University Press.
Sykes, D. H., Hanley, M., Boyle, D. M., & Higginson, J. S. (2000). Work strain and the post-discharge adjustment of patients following a heart attack. Psychology & Health, 15(5), 609-623. doi:10.1080/08870440008405474 Thylén, I. (2012). Vård av patient med ICD. I B. Fridlund, D. Malm, & J. Mårtensson (Red.), Kardiologisk omvårdnad (s. 151-174). Lund:
Studentlitteratur.
Vasko, P. (2013). Hjärt-kärlsjukdomar. I N. Grefberg (Red.), Medicinboken: orsak, symtom, diagnostik, behandling. (s. 70-172). Stockholm: Liber. *Wachelder, E., Moulaert, V., van Heugten, C., Verbunt, J., Bekkers, S., & Wade, D. (2009). Life after survival: Long-term daily functioning and quality of life after an out-of-hospital cardiac arrest. Resuscitation, 80(5), 517-522. doi:10.1016/j.resuscitation.2009.01.020
Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (s. 482-496). Lund: Studentlitteratur.
*Wallin, E., Larsson, I., Rubertsson, S., & Kristofferzon, M. (2014). Cardiac arrest and hypothermia treatment-function and life satisfaction among survivors in the first 6 months. Resuscitation, 85(4), 538-543.
doi:10.1016/j.resuscitation.2013.12.020
Wiklund-Gustin, L. (2016). Psykologi för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur.
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016).
Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (4., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
*Wilson, M., Staniforth, A., Till, R., das Nair, R., & Vesey, P. (2014). The psychosocial outcomes of anoxic brain injury following cardiac arrest. Resuscitation, 85(6), 795-800. doi:10.1016/j.resuscitation.2014.02.008 World Health Organization. (1997). WHOQOL - Measuring Quality of Life. Programme on Mental Health. Hämtad 24 januari, 2017, från World Health Organization, http://www.who.int/mental_health/media/68.pdf
Bilaga 1 Sökmatris
Databas Sökord Resultat av
sökningen Antal Träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa artiklar Urval 4 Artiklar till studien Cinahl 2017-02-20 #1 (MH ”Heart Arrest”+) 10,063 #2 “cardiac arrest” 8,226 #3 #1 OR #2 17,725 #4 (MH “Quality of life”+) 76,009 #5 ”daily life” 4,183 #6 (MH ”Life Change Events”+) 37,018 #7 “experience” 140,109 #8 (MH “Activities of daily living”+) 47,597 #9 #3 AND #4 148 #10 #9 med limits: Peer Review, English Language, All adults, 2006-2016 113 113 25 8 6 #11 #3 AND #4 AND #5 AND #6 0 #12 #3 AND #5 AND #6 0 #13 #3 AND #5 10 #14 #13 med limits: Peer Review, English Language, All adults, 2006-2016 7 7 1 0 0 #17 #3 AND #6 190
Databas Sökord Resultat av sökningen Antal Träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa artiklar Urval 4 Artiklar till studien #18 #11 med limits: Peer Review, English Language, All adults, 2006-2016 121 121 0 0 0 #19 #3 AND #7 539 #20 #13 med limits: Peer Review, English Language, All adults, 2006-2016 374 374 0 0 0 #15 #3 AND #8 37 #16 #15 med limits: Peer Review, English Language, All adults, 2006-2016 21 21 1 0 0 )
Databas Sökord Resultat av sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa Titlar Urval 2 Lästa Abstract Urval 3 Lästa artiklar Urval 4 Artiklar till studien PubMed 2017-02-20
#1 Heart arrest [MeSH terms] 39806 #2 Cardiac arrest [MeSH terms] 39806 #3 #1 OR #2 39806 #4 Quality of life [MeSH terms] 144747 #5 Experience, life [MeSH terms] 20796 #6 Activities of daily living [MeSH terms]
58263
#7 Life change event [MeSH terms]
20796
#8 Life change events [MeSH terms] 20796 #9 #5 OR #6 20796 #10 “daily life” 70833 #11 #1 AND #2 295 #12 #11 med limits: Published in the last 10 years, Humans, English, Adults
138 138 6* 4 3
#13 #1 AND #3 27
#14 #13 med limits: Published in the last 10 years, Humans, English, Adults 9 9 4 3 2 #15 #1 AND #2 AND #3 AND #4 AND #7 0 #16 #1 AND #4 AND #7 2
Databas Sökord Resultat av sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa Titlar Urval 2 Lästa Abstrakt Urval 3 Lästa Artiklar Urval 4 Artiklar till studien #17 #16 med limits:
Published in the last 10 years, Humans, English
1**
#18 #1 AND #4 75
#19 #18 med limits: Published in the last 10 years, Humans, English
31 31*** 1 1 1
#20 #3 AND #10 111
#21 #20 med limits: Published in the last 10 years, Humans, English
56 56 3 0 0
*Varav 2 stycken var dubbletter från Cinahl **Dubblett från sökning #11
Bilaga 2
Artikelmatris 1 (12)
Författare Artikelns titel, tidskrift, Land
Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat
Andersson, Anna-Eva., Rosén, Hans., & Sunnerhagen, S. K. (2015). Life after cardiac arrest: A very long term follow up. Resuscitation, volym (91), 99-103. doi: http://dx.doi.org/10. 1016/j.resuscitation. 2015.01.009 Sverige
Syftet var att
beskriva överlevnad och dödsorsaker efter hjärtstopp och livssituationen hos långtidsöverlevande.
Metod: Kvantitativ metod. Kohortstudie. Urval: Deltagarna var uttagna från en tidigare studie. I originalstudien var de 105 deltagare. 90 hade avlidit sedan dess.
Inklusionskriterier: Patienter som
överlevt hjärtstopp utanför sjukhuset mellan 1995-99.
Exklusionskriterier: Förekommer inte. Slutlig studiegrupp: Första mättillfället hade 61 män och 29 kvinnor. Andra mättillfället hade 14 män som kontaktades. 2 misslyckades att kontakta, 4 valde att tacka nej till deltagande. Kvar blev 8 deltagare.
Datainsamlingsmetod: Data samlades in genom journaler.
Analysmetod: Deskriptiv analys.
Styrkor: De använder två olika mätmetoder för att mäta kognitiv förmåga.
Svagheter: Lågt deltagarantal.
17 år efter hjärtstopp var det två personer under 65 år som arbetade heltid. Fyra av åtta deltagare hade bristande kognitiv förmåga vilket var kopplat till minne och försämrad
abstraktionsförmåga. Tre deltagare hade sämre
hälsorelaterad livskvalitet och studien påvisade ingen större ångestproblematik hos deltagarna.
2 (12) Författare
Artikelns titel, tidskrift, Land
Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat
Bremer, A., Dahlberg, K., & Sandman, L. (2009). To survive out-of-hospital cardiac arrest: a search for meaning and coherence. Qualitative Health Research, 19(3), 323-338. doi:10.1177/1049732 309331866 Sverige
Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att överleva hjärtstopp utanför sjukhus.
Metod: Kvalitativ metod med beskrivande och undersökande design och fenomenologisk ansats.
Urval: Fyra olika sjukhus i fem sjukvårdslän i södra Sverige. Avsiktligt urval med fokus på vuxna kvinnor och män som överlevt hjärtstopp utanför sjukhuset. 7 deltagare kontaktade själv forskarna och 2 deltagare hittades via nationellt register.
Inklusionskriterier: Män och kvinnor som överlevt hjärtstopp utanför sjukhuset och blivit vårdade i akutsjukvården. Utskrivning minst 6 månader innan tillfälle för intervju.
Exklusionskriterier: Ingen av deltagarna blev exkluderade för att de inte mötte
inklusionskriterierna.
Slutlig studiegrupp: Studien inkluderade 8 män och 1 kvinna mellan 44 och 70 års ålder.
Datainsamlingsmetod: Kvalitativa intervjuer med öppna frågor.
Analysmetod: Fenomenologisk analys.
Styrkor: Väl beskrivet utförande. Mycket citat i resultatet.
Svagheter:
Författarna har inte beskrivit sin relation till deltagarna.
Att överleva hjärtstopp förändrar vardagen för personen. Att vakna upp ur medvetslöshet kan leda till en upplevelse av
kontrollförlust.
Minnesbilderna kan vara otydliga och känslan av sammanhang kan gå
förlorad. En rädsla över vad som har hänt samt
möjligheten att det kan se igen upplevs av flera. Livet kan värderas om och begränsningar som hjärtstoppet skapat kan upplevas frustrerande. Personen kan söka efter andra med liknande upplevelser för att inte känna ensamhet och social samvaro trygghet kan leda till känsla av ett gott liv.
