Linköpings universitet | Institution för klinisk och experimentell medicin Magisteruppsats, 30 hp | Logopedprogrammet Vårterminen 2016
Personligt berättande och
återberättande av saga hos 7;0–
8;11 åriga svensktalande barn
En jämförelse med engelsktalande barn på Irland
Marcus Björsand
Hampus Forsell
Narrative Performance of 7; 0–8; 11 Year Old Swedish Speaking Children in
Personal Narration and Story Retell
A Comparison with English Speaking Children on Ireland
Abstract
A common way to examine children's language production is to analyze their narrative ability, which has been observed in several studies in various languages. The present study aims to analyze Swedish children's stories at microstructural level (grammatical and utterance level) and macrostructural level (discourse level) and examine how these results differ between two narrative elicitation methods. Furthermore, the study aims to investigate if the results from Swedish and English speaking children differ between these two elicitation methods. The present study involved 40 typically developing children aged 7;0–8;11 years with Swedish as their native language from southeastern Sweden. The two narrative elicitation methods used were personal narrative generation and fictional narrative retell. During personal narrative generation the participants were prompted to share their own experiences based on given themes with image support. In the fictional narrative retell participants were asked to retell the tale "Frog, Where are you?" (Mayer, 1969). The participants' two stories were transcribed in the program Systematic Analysis of Language Transcripts (SALT) and analyzed at micro- and macrostructural level. At the microstructural level the following measures were investigated: Total utterances (TU), Mean Length of Utterance in Words (MLU-w), Type Token Ratio (TTR), Percentage of Maze Words (PcMw), Overgeneralization Errors (EO) and Total Number of Words (TNW). For macrostructural analysis the Narrative Scoring Scheme (NSS) was used. At the microstructural level participants achieved higher MLU-w, TTR and PcMw in the fictional narrative retell than in personal narrative generation. TNW and MLU-w correlated with participants' age at fictional narrative retell. The participants generated higher values regarding TU and TNW in personal narrative generation. Analysis of the
macrostructure showed that the majority of the participants achieved higher scores in fictional narrative retell than in personal narrative generation. The results regarding the macrostructural level of the fictional narrative retell correlated with the age of the participants. Similar trends between the elicitation methods appeared in the English-speaking participants.
Keywords: Narrative elicitation, personal narrative generation, fictional narrative retell, children, language, micro-structure, macro-structure, SALT.
Sammanfattning
Ett vanligt sätt att undersöka barns språkproduktion är att analysera berättandeförmågan. Barns berättarförmåga har tidigare undersökts i flera olika studier på olika språk. Syftet i föreliggande studie är att analysera svenska barns berättelser på mikronivå (grammatisk nivå) och makronivå (diskursnivå) och att undersöka hur resultatet av dessa analyser skiljer sig åt mellan två olika narrativa eliciteringsmetoder. Vidare syftar studien till att undersöka om svensk- och engelsktalande barns resultat skiljer sig åt avseende dessa två eliciteringsmetoder. I föreliggande studie medverkade 40 typiskt utvecklade barn i åldrarna 7;0–8;11 år, med svenska som modersmål, från tre stadsdelar i två kommuner i sydöstra Sverige. De narrativa eliciteringsmetoderna som användes var personligt berättande och återberättande av
saga. Under eliciteringsmetoden personligt berättande fick deltagarna berätta om egna upplevelser utifrån givna teman med bildstöd. Vid återberättande av saga ombads deltagarna återberätta en svensk version av sagan “Frog, Where are you?” (Mayer, 1969). Deltagarnas berättelser transkriberades i programmet Systematic Analysis of Language Transcripts (SALT) och analyserades sedan på mikro- och makrostrukturell nivå. På mikronivå
undersöktes: Totalt antal yttranden (TU), yttrandemedellängd i ord (MLU-w), Typ/förekomst kvot (TTR), procentandel tvekfenomen (PcMw), antal övergeneraliseringar (EO) och totalt antal ord (NTW). För makrostrukturell analys användes Narrative Scoring Scheme (NSS) för att undersöka övergripande struktur i berättelserna. Inom mikrostruktur uppnådde deltagarna vid eliciteringsmetoden återberättande av saga högre MLU-w, TTR samt PcMw och EO. NTW och MLU-w korrelerade med deltagarnas ålder vid eliciteringsmetoden återberättande av saga. Personligt berättande gav högre värden inom TU och NTW. Vid analys av
makrostruktur visade resultatet att majoriteten av deltagarna erhöll ett högre resultat vid eliciteringsmetoden återberättande av saga än vid personligt berättande. Resultatet vid återberättande av saga korrelerade med deltagarnas ålder på makronivå. Liknande trender gällande effekt mellan de olika uppgifterna observerades hos de engelsktalande deltagarna.
Nyckelord: Narrativ elicitering, personligt berättande, återberättande av saga, barn, språk, mikrostruktur, makrostruktur, SALT.
Upphovsrätt/ Copyright Upphovsrätt
Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns lösningar av teknisk och
administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant
sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/.
Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet – or its possible replacement – from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies permanent permission for anyone to read, to download, or to print out single copies for his/hers own use and to use it unchanged for non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional upon the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its www home page: http://www.ep.liu.se/.
Förord Vi vill tacka
Vår handledare Professor Nicole Müller. Vår statistiska räddare i nöden Sophia. Vår favoritjonglör Johnny Långöra. Marcus blivande fru Hanna Lawrence.
Linköping i maj 2016
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund ... 2
2. 1. Berättandeformer och narrativa eliciteringsmetoder ... 2
2. 2. Narrativ utveckling ... 2
2. 3. Den svenska och den irländska skolan ... 4
2. 4. Parallellstudien på Irland ... 4 2. 5. Undersökning av berättelser ... 4 2. 6. Mikrostrukturella mått ... 5 2. 6. 1. Yttranden ... 5 2. 6. 2. Yttrandemedellängd (MLU) ... 6 2. 6. 3. Tvekfenomen (PcMw) ... 6
2. 6. 4. Typ/förekomst kvot (TTR) och totalt antal ord (TNW) ... 8
2. 6. 5. Övergeneralisering ... 8
2. 7. Mått vid analys på makronivå ... 9
2. 8. Återberättande av saga och personligt berättande ... 9
2. 8. 1. Frog, Where are you? ... 9
2. 8. 2. Personligt berättande ... 10
2. 9. Den narrativa förmågans språkliga delkomponenter ... 10
3. Syfte och frågeställningar ... 11
3. 1. Syfte ... 11
3. 2. Frågeställningar ... 11
4. Metod ... 11
4. 1. Urval ... 11
4. 2. Inklusions- och exklusionskriterier ... 12
4. 3. Utfall och bortfall ... 12
4. 4. Deltagare ... 13
4. 5. Datainsamling ... 13
4. 6. Översättning och kulturell anpassning av material ... 13
4. 7. Pilotstudie ... 14
4. 8. Undersökningsprocessen ... 14
4. 9. Databearbetning ... 16
4. 9. 1. Mikrostrukturell analys ... 16
4. 9. 3. Makrostrukturell analys ... 18
4. 10. Inter- och intrabedömarreiliabilitet ... 18
4. 11. Statistisk analys ... 19
4. 12. Etiska överväganden ... 20
5. Resultat ... 20
5. 1. Originaltestordning och ändrad testordning ... 20
5. 2. Mikrostruktur hos svensktalande deltagare ... 20
5. 3. Korrelation mellan ålder och mikrostruktur ... 22
5. 4. Korrelation mellan ålder och makrostruktur ... 23
5. 5. Makrostruktur inom de två eliciteringsmetoderna ... 25
5. 6. Skillnader på mikronivå mellan svensktalande deltagare och engelsktalande deltagares resultat ... 26
5. 7. Skillnader på makronivå mellan svensk- och engelsktalande barn ... 28
6. Diskussion ... 29
6. 1. Resultatdiskussion ... 29
6. 1. 1. Mikrostrukturella skillnader avseende totalt antal yttranden (TU) och totalt antal ord (TNW) ... 29
6. 1. 2. Mikrostrukturella skillnader avseende yttrandemedellängd i ord (MLU-w) ... 30
6. 1. 3. Mikrostrukturella skillnader avseende typ/förekomst kvot (TTR) ... 30
6. 1. 4. Mikrostrukturella skillnader avseende tvekfenomen (PcMw) ... 31
6. 1. 5. Mikrostrukturella skillnader avseende övergeneralisering (EO) ... 31
6. 2. Makrostukturella skillnader mätt med Narrative Scoring Scheme (NSS) ... 32
6. 3. Ålderskorrelation avseende mikrostruktur ... 32
6. 4. Ålderskorrelation avseende makrostruktur ... 33
6. 5. Mikro- och makrostrukturella skillnader - jämförelse mellan svensk- och engelsktalande deltagares resultat ... 34
6. 6. Metoddiskussion ... 34
6. 6. 1. Samarbetet med Irland ... 34
6. 6. 2. Undersökningsprocedur ... 35
6. 6. 3. Transkriptionslängd ... 35
6. 6. 4. Narrative Scoring Scheme (NSS) ... 36
6. 6. 5. Samtyckesblanketten och informationsbrevet ... 36
6. 7. Slutsats ... 36
6. 9. Kliniska implikationer ... 37 Referenser ... 38 Bilagor ... 45 Bilaga 1 ... 45 Bilaga 2. ... 47 Bilaga 3. ... 48 Bilaga 4. ... 50 Bilaga 5 ... 51
1
1. Inledning
Berättelser utgör en stor del av mänsklig kommunikation och förekommer i alla kulturer (Nettelbladt, 2013). Genom att undersöka barns berättelser kan klinikern få information om ordförråd, grammatisk förmåga och berättandestruktur (Botting, 2002). Klinikern får även information om hur barn integrerar flera olika delar av språket simultant samt hur de organiserar sin berättelse på en övergripande nivå (Miller, Heilmann, Nockerts, Iglesias, Fabiano & Francis, 2009). Undersökning av barns narrativa förmåga kan även vara användbart för att identifiera subtila språkliga svårigheter (Miniscalco, Hagberg, Kadesjö, Westerlund & Gillberg, 2007). Nedsatt narrativ förmåga har visat sig korrelera med läs- och skrivutvecklingen (Botting, 2002) och enligt Westerveld, Gillon och Moran (2008) har nedsatt narrativ förmåga i skolåldern ett direkt samband med nedsatt läsförståelse. Formell testning av ett barns narrativa förmåga bör vara en väsentlig del av logopedens testbatteri (Westerveld & Claessen, 2014). De eliciteringsmetoder som finns att tillgå för att förmå barn att producera en narrativ är att barnet självständigt får berätta en saga med eller utan bildstöd, berätta om personliga upplevelser, beskriva en procedur, återberätta en saga eller spontant berätta en saga. Information om hur typiskt utvecklade barn varierar sitt berättande beroende på
eliciteringsmetod är värdefullt för den kliniska verksamheten. Forskning om skillnader mellan personligt berättande och återberättande saknas, vilket motiverar föreliggande studie som utfördes parallellt med en studie av Doyle, Ryan, Gately och Tuthill (under utgivning) vid National University of Ireland i Galway på Irland. Jämförelsen med Doyle och medarbetare (under utgivning) utfördes för att det är av intresse att jämföra trender i resultatet från två olika eliciteringsmetoder mellan deltagare i olika länder. Genom denna jämförelse mellan länder kan eventuella slutsatser dras om hur berättandestruktur i olika länder förhåller sig till varandra.
2
2. Bakgrund
2. 1. Berättandeformer och narrativa eliciteringsmetoder
Narrativ är ett samlingsnamn eller paraplybegrepp för olika sätt att berätta och återberätta. Berättande och konversation skiljer sig åt, men berättande kan även vara en del av en konversation (Nettelbladt, 2013). Enligt Heath (1986) finns det fyra olika former av berättande och återberättande som förekommer globalt och i alla sociokulturella grupper, dessa är: recounts, eventcasts, accounts och stories. Recount är en form av narrativ där talaren berättar om någonting som hänt tidigare och där talaren har haft en av flera möjliga roller. För att producera en berättelse under kategorin recount kring en specifik händelse krävs att
berättaren själv har varit med om händelsen, observerat händelsen eller hört eller läst om händelsen. Recounts brukar oftast berättas i kronologisk ordning och berättas sällan spontant utan oftare på uppmaning från en andra part. Eventcasts är muntligt berättande av vad som händer för närvarande deltagare eller en förklaring om någonting som planeras i framtiden för närvarande deltagare. Accounts kan beskrivas som ett återberättande om saker som tidigare har hänt talaren. Till skillnad från recounts så sker accounts på berättarens egna initiativ.
Stories följer ofta förutsedda mönster och berättaren använder ofta språket på ett annorlunda
sätt än vid vardagligt tal och lyssnaren har ofta möjligheten att till en viss grad själv tolka sagan. Stories kan, men måste inte, innehålla fiktiva eller påhittade element. För att ett barn ska producera någon av de ovannämnda berättandeformerna finns det olika
eliciteringsmetoder att tillgå. En av dessa metoder är att barnet uppmanas till att berätta en saga utifrån bilder som presenteras (Vandewalle, Boets, Boons, Ghesquiére & Zink, 2012). Detta kallas för generativt berättande och kan kategoriseras under formen stories. Ett annat sätt är att barnet får lyssna på en saga för att sedan återberätta den (Vandewalle et al., 2012), vilket också passar in under formen stories. Det finns idag i svensk logopedisk verksamhet tester som prövar barns narrativa förmåga genom återberättande av saga, till exempel “bussagan” (Renfrew, 1994) och delar ur “Nya Nelli” (Holmberg & Sahlén, 2000). Barnet kan också uppmanas att berätta personliga händelser med inspiration från bilder som presenteras (personligt berättande), vilket faller in under kategorin accounts eller recounts.
2. 2. Narrativ utveckling
Barn lyssnar på olika berättelser redan vid tidig ålder och lär sig att producera egna berättelser i takt med ökande lingvistiska, kognitiva och sociala förmågor (Asker-Arnason, Akerlund,
3
Skoglund, Ek-Lagergren, Wengelin, & Sahlen, 2012). Yngre barns berättelser är ofta korta, har få olika ord och är därmed inte heller komplexa avseende syntax och berättelsernas
struktur (Botting, 2002). De första berättelserna barn producerar innehåller vanligen endast en början och ett slut, men blir i takt med ökad ålder mer komplexa (Asker-Arnason et al., 2012). Allteftersom barnet utvecklas blir berättelserna mer innehållsrika och anpassas efter
lyssnarens behov (Lahey, 1988). När barn producerar berättelser integreras olika språkliga domäner simultant (Miller, Heilmann, Nockerts, Iglesias, Fabiano & Francis, 2006). I en studie av Berman (1988) undersöktes förmågan till narrativt berättande hos enspråkiga hebreisktalande förskolebarn, skolbarn och vuxna. Studiedeltagarna berättade en historia till boken “Frog, Where are you?” (Mayer, 1969). Resultatet av studien (Berman, 1988) visade att både de övergripande strukturerna, samt de språkliga färdigheterna var mindre utvecklade i förskolebarnens historier i jämförelse med skolbarnens och de vuxna deltagarnas historier. Förskolebarnens förmåga till återberättande var inte lika utvecklad som skolbarnens och de vuxnas historier. Förklaringen till detta är enligt Berman (1998) att förskolebarn ännu inte tillägnat sig tillräcklig kompetens inom ordförråd, vana att berätta komplexa historier, komplexa grammatiska former och förmåga att organisera sina historier på en övergripande nivå. I en studie av den narrativa förmågan hos engelsktalande barn på Nya Zeeland
upptäcktes få språkliga skillnader mellan fyra- och femåriga barn, men flera språkliga skillnader mellan fem- och sexåriga barn observerades (Westerveld, Gillon & Miller 2004). Mellan sex- och sjuåringar fanns endast ett fåtal skillnader. Westerveld och medarbetare (2004) förklarar de språkliga skillnaderna mellan fem- och sexåringar med att barn på Nya Zeeland börjar skolan vid fem års ålder vilket indikerar på en stor språklig tillväxt i samband med skolstart. Westerveld et al. (2004) fann också att äldre barns narrativer innehåller fler ord och fler olika ord än vad yngre barns narrativer gör. I en studie av Mandler, Scribner, Cole och DeForest (1980) undersöktes förmågan till att återberätta sagor hos barn och vuxna från Liberia. Data jämfördes sedan med motsvarande data från barn och vuxna i USA. Mandler och medarbetare (1980) fann inga skillnader på sagornas övergripande nivå mellan grupperna relaterat till deltagarnas nationaliteter. Däremot upptäcktes skillnader på sagornas
makrostrukturella nivå mellan åldersgrupperna där de äldre presterade med högre resultat än de yngre oberoende av härkomst. Således är förmågan till återberättande relativt lik mellan talare av olika språk från olika kulturer, men skiljer sig mellan åldersgrupper (Mandler et al., 1980). Sjölander, Scott Trautman och Wetherby (2003) jämförde förmågan till återberättande hos typiskt utvecklade engelsk- och svensktalande barn i åldrarna 4;0–4;11 år. Samma
4
(2003) observerade inga signifikanta skillnader mellan deltagarnas resultat. Författarna tolkar resultatet som att barns språkutveckling ser liknande ut oberoende av nationalitet samt att berättelser översatta från engelska till svenska fungerar bra för att undersöka barns förmåga till återberättande (Sjölander et al., 2003).
2. 3. Den svenska och den irländska skolan
Enligt skolverket (2011) är centrala innehåll i ämnet svenska i åren ett till tre att eleverna ska lyssna och återberätta i olika situationer, lära sig om berättande i olika kulturer under olika tider och för skilda syften. Barnen ska också lära sig hur en berättande text kan organiseras med olika historiekomponenter så som inledning, händelseförlopp, avslutning och
personbeskrivningar. Genom undervisning i svenska ska barnen i grundskolan även kunna ”… anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer…” (Skolverket, 2011). I den irländska
grundskoleutbildningen finns liknande mål som för grundskoleutbildningen i Sverige,
exempelvis det specifika målet: ”to enable children to develop literacy skills, comprehension
skills and expressive skills in language and to appreciate the power and beauty of language”
(Government of Ireland, 1999). Barn på Irland börjar sin grundskoleutbildning vid åldern fyra till fem år, vilket är tidigare än när barn i Sverige börjar skolan som börjar sin
grundskoleutbildning vid sju års ålder.
2. 4. Parallellstudien på Irland
I den motsvarande studien på Irland med engelsktalande barn utförd av Doyle och
medarbetare (under utgivning) deltog totalt 63 barn. Föreliggande studie tog del av 15 barns resultat varav sju var flickor och åtta var pojkar. Medelåldern för de engelsktalande barnen var 7;9 år (93 månader) med en standardavvikelse på två månader. Doyle och medarbetare (under utgivning) använde Systematic Analysis of Language Transcripts (Miller & Iglesias, 2012) för transkribering av ljudfiler och hade en cut-off gräns vid 50 yttranden. Analyser på mikronivå utfördes på: yttrandemedellängd i ord, procentandel tvekfenomen, antal olika ord, typ/förekomst kvot, totalt antal ord samt procentandel felaktigt använda ord.
2. 5. Undersökning av berättelser på mikro- och makrostrukturell nivå
Berättelser kan analyseras på både makrostrukturell och mikrostrukturell nivå. Med
makrostruktur åsyftas hela berättelsens innehåll, berättelsens komponenter, händelser och dess övergripande struktur (Epstein & Phillips, 2009; Liles, Duffy, Merritt & Purcell, 1995).
5
Ukrainetz, Eisenberg & Gillam, 2006) och kan beskrivas som språkets form som binder samman en berättelse (Håkansson, 2003). För att undersöka en berättelse på makro- och mikrostrukturell nivå används olika mått för att på ett övergripande sätt mäta språklig produktion.
2. 6. Mikrostrukturella mått
2. 6. 1. Yttranden
Vid berättande och återberättande använder sig talare av yttranden. Yttranden kan
segmenteras till mindre enheter även kallade Communication Units (C-units) och kan bestå av antingen en huvudsats eller en huvudsats och dess bisatser (Miller & Iglesias, 2012). En huvudsats kan beskrivas som ett yttrande som innehåller både ett subjekt och ett predikat (Bolander, 2012). Bisatser är beroende av en huvudsats och kan inte stå ensamma. Yttranden kan också bestå av en enda C-unit eller en ofullständig sats. Enligt Loban (1976) så skulle en semantisk uppdelning av C-units innebära en större grad av osäkerhet när det är fler än en bedömare inblandad. Därför segmenteras yttranden fördelaktigt till C-units baserat på struktur snarare än innehåll (Loban, 1976). Att segmentera yttranden är relativt lätt om talaren
producerar korta enkla yttranden. Det är mer komplicerat att genomföra en segmentering då talaren producerar många yttranden per taltur eller producerar komplexa yttranden (Miller & Iglesias, 2012). Vid transkribering av komplicerade yttranden kan det vara av nytta att använda alternativa regler, så som segmentering med intonation som stöd (Miller & Iglesias, 2012). I många studier där transkription av barnspråk förekommer, brukar insamling av minst 50 uppfattningsbara och kompletta yttranden vara en gyllene standard. Heilmann, Nockerts och Miller (2010) undersökte om antal yttranden påverkade utfallet vid språklig analys och fann att antal yttranden påverkade analysens tillförlitlighet och att fler yttranden ger säkrare underlag för språklig analys. Trots detta kan även kortare transkriptioner vara tillförlitliga beroende på typ av transkription, vad som mäts och talarnas ålder (Heilmann, 2010). I en studie av Westerveld och medarbetare (2004) där personligt berättande jämfördes med återberättande av saga var antalet yttranden från varje deltagare bristande vid återberättande av saga. Därför anser Westerveld och medarbetare (2004) att både insamling av personligt berättande och återberättande av saga bör användas för att utföra säkra analyser av barnspråk.
6
2. 6. 2. Yttrandemedellängd (MLU)
Yttrandemedellängd (Mean Length of Utterance, MLU) är ett mått på språklig produktivitet (Rice, Smolik, Perpich, Thompson, Rytting & Blossom, 2010). MLU kan användas för att bedöma nivån på barns övergripande språkutveckling, för att identifiera barn med språkliga svårigheter och för att mäta förändring i ett barns språkproduktion (Parker & Brorson, 2005). MLU räknas ut i antingen morfem (MLU-m) eller ord (MLU-w) genom att dividera antal ord eller morfem med antal yttranden (Parker & Brorson, 2005). Parker och Brorson (2005) studerade engelsktalande barn i åldrarna 3;0–3;10 år och kom fram till att MLU-m och MLU-w korrelerar tillräckligt väl för att kunna användas lika effektivt för att mäta ett barns språkliga utveckling (Parker & Brorson, 2005). Resultatet från en studie av Rice och medarbetare (2010) där MLU-w och MLU-m hos engelsktalande barn i åldrarna 3;0–9;0 år undersöktes, visade att MLU-w och MLU-m ökar med ålder. Det svenska och engelska språket skiljer sig åt avseende morfologisk och grammatisk struktur, därför är det
problematiskt att generalisera resultaten avseende MLU från studier utförda på engelsktalande barn till svensktalande barn. Westerveld och medarbetare (2004) jämförde personligt
berättande med återberättande av saga hos engelsktalande barn på Nya Zeeland i åldrarna 4;5–7;6 år. De observerade att barn i alla åldersgrupper med undantag från de fyraåriga barnen producerade längre meningar vid återberättande av saga jämfört med personligt berättande (Westerveld et al., 2004) I en studie av Reuterskiöld Wagner, Nettelbladt, Sahlén och Nilholm (2000) gjordes en jämförelse mellan konversation, återberättande av saga och generativt berättande hos svensktalande barn med expressiv språkstörning. Studiedeltagarna uppnådde högre MLU-w vid de narrativa eliciteringsmetoderna i jämförelse med vad de gjorde vid konversation. Detta ansågs bero på att barnen kände högre krav på att berätta längre och tydligare meningar under de narrativa uppgifterna, vilket gjorde att de producerade längre yttranden och således högre MLU-w (Reuterskiöld Wagner et al., 2000).
2. 6. 3. Tvekfenomen (PcMw)
Tvekfenomen är en serie av ord eller delar av ord som inte utgör eller tillför information (Loban, 1976). Tvekfenomen är en naturlig del i talat språk och förekommer i olika grad hos alla talare (Nettelbladt & Hansson, 1999). Kraven på att språkligt formulera sig korrekt i kombination med sociala krav kan störa planeringen och koordineringen av det som talaren vill säga, vilket gör att tvekfenomen kan uppstå (Starkweather, Gottwald, & Halfond, 1990). Enligt Leadholm & Miller (1995) så kan tvekfenomen också uppstå när en person uttrycker en (för personen) komplicerad eller abstrakt tanke eller då en ännu inte helt utvecklad tanke ska
7
uttryckas. Barn producerar fler tvekfenomen i kontexter som är lingvistiskt utmanande som till exempel vid produktion av narrativer jämfört med vanliga konversationer (Fiestas, Bedore, Peña & Nagy, 2005). I studien av Reuterskiöld Wagner et al. (2000) där konversation
jämfördes med återberättande av saga producerade barnen mindre tvekfenomen vid konversation än vid återberättande av saga. Resultaten tolkas som att narrativa uppgifter ställer höga krav på minnesförmågan (Reuterskiöld Wagner et al., 2000), vilket skulle förklara den högre graden av tvekfenomen. Användandet av tvekfenomen minskar inte under
uppväxten utan frekvensen av tvekfenomen är konstant eller ökar med åren (Leadholm & Miller, 1995). Loban (1976) föreslog att en persons språkliga osäkerhet skulle kunna räknas ut genom att analysera hur många procent av orden i ett yttrande som bestod av tvekfenomen. När uträkning av hur många procent av ett yttrande sker kallas detta för procentandel tvekfenomen (Percentage of Maze words, PcMw). Om en stor mängd tvekfenomen
produceras under berättande kan detta vara tecken på ordfinnandesvårigheter (Leadholm & Miller, 1995). I en taxonomi framtagen av Dollaghan och Campbell (1992) delas
tvekfenomen in i huvudkategorierna: pauses, repetitions, revisions och orphans. Under varje huvudkategori finns olika delkategorier. Enligt taxonomin av Dollaghan och Campbell (1992) finns tre olika typer av pauser: fyllda pauser, tysta pauser samt kombinationer av fyllda och tysta pauser. Fyllda pauser är icke-lexikala, enstaviga utfyllnadsljud så som ”eh” och ”hm”, exempelvis: ”Jag (eh) vet inte”. Tysta pauser kännetecknas av en paus som är längre än två sekunder exempelvis: “Jag (:03) vet inte”. Den tredje typen av paus är en kombination av tyst paus och fylld paus där dessa förekommer direkt efter varandra, exempelvis: ”Jag (eh :03) vet inte”. Enligt taxonomin finns fyra olika typer av repetitioner där den första kallas forward
repetition och syftar till när talaren repeterar en icke-komplett enhet för att sedan slutföra
denna vid andra repetitionen, exempelvis: ”Jag, jag ska dansa”. Den andra repetitionstypen kallas partial revision och syftar till när en talare repeterar en icke-komplett enhet utan att färdigställa meningen, exempelvis: ” Han sa jag kunde jag kunde…”. Den tredje
repetitionstypen är exact repetitions som innebär att talaren repeterar en enhet som redan är komplett, exempelvis: ”Jag ska dansa jag ska dansa”. Den fjärde repetitionstypen kallas
backward repetition och innebär att talaren lägger till ett eller flera ord innan den repeterade
enheten utan att ändra den repeterande enheten i sig exempelvis: ”Han sa, jag kommer ihåg att han sa, att jag kunde gå”. Den tredje huvudkategorin i taxonomin är revisions, som fyller flera olika syften. Dessa syften är bland annat att rätta till misstag eller att lägga till information. Den fjärde och sista kategorin av tvekfenomen är orphans som kännetecknas av enheter som
8
inte har något samband till andra enheter exempelvis: “Det var en skl bil”. Dessa kan bestå av stavelser, enstaka ord eller flera ord i följd.
2. 6. 4. Typ/förekomst kvot (TTR) och totalt antal ord (TNW)
Typ/förekomst kvot (Type Token Ratio, TTR) är ett mått för att mäta semantisk mångfald (Kettunen, 2014) och innebär en mätning av hur många ord som förekommer en viss mängd gånger i en text. TTR erhålls genom att dividera antal unika ord med totalt antal
förekommande ord. Ett problem med TTR är att det påverkas av hur stort material analysen utförs på (Kettunen, 2014). Om en person gör många yttranden och samtliga beräknas, ökar sannolikheten för att ett tidigare sagt ord upprepas, vilket ger lägre TTR (Hansson &
Nettelbladt 2007). På samma sätt ger kortare yttranden högre TTR (Hansson & Nettelbladt 2007). För att mäta den lexikala produktiviteten under en narrativ uppgift kan måttet totalt antal ord (Total Number of Words, TNW) användas. TNW har tidigare använts i liknande studier om narrativer, bland annat av Westerveld och medarbetare (2004).
2. 6. 5. Övergeneralisering
Övergeneraliseringsprocesser är ett tecken på att barns språk är under utveckling och förekommer som en del av den typiska språkutvecklingen. En felaktig ordböjning som till exempel “springde” istället för “sprang” har barnet inte lärt sig lexikalt, eftersom ordformen “sprang” troligtvis är den form som barnen regelbundet hör i sin omgivning. Barnet har istället skapat och tillämpat en språklig regel, nämligen att preteritumformen skapas av
verbstam i kombination med antingen ändelsen “de” eller “te” (Håkansson & Hansson, 2007). Övergeneralisering av preteritum (till exempel ”hållde” för ”höll”) är lika vanligt
förekommande hos barn med typisk språkutveckling som hos barn med avvikande språkutveckling (Håkansson & Hansson, 2007). Övergeneraliseringar är vanligt
förekommande hos typiskt utvecklade barn i fyra- till femårsåldern, men minskar därefter (Håkansson & Hansson, 2007). I en studie av Brooks, Tomasello, Dodson och Lewis (1999) undersöktes tendenser till övergeneralisering hos 72 engelsktalande barn i åldrarna tre till åtta år. I resultatet från Brooks och medarbetare (1999) visades att barn i åldrarna tre till åtta år tenderade att övergeneralisera verb som de inte var bekanta med. Baserat på studieresultatet från Brooks och medarbetare (1999) kan analys av antal övergeneraliseringar mellan två olika eliciteringsmetoder ge en indikation på vilken kontext som exponerar barn för ord de inte är bekanta med sedan tidigare.
9
2. 7. Mått vid analys på makronivå
Många makrostrukturella analyser i tidigare forskning av barns berättelser har sitt ursprung från story grammar (Heilmann, Miller, Nockerts & Dunaway, 2010). Story grammar grundar sig i teorin om att berättelser har liknande struktur och innehåller följande element:
beskrivning av karaktärerna och deras omgivning, en konflikt, ett försök till att lösa konflikten och en konsekvens (Heilmann et al., 2010). Den övergripande formen på en berättelse kan analyseras med hjälp av Narrative Scoring Scheme (NSS) (SALT Software, u.å). NSS är baserat på story grammar, men inkluderar även ytterligare komponenter som är viktiga för att skapa en berättelse (Heilmann et al., 2010). På en övergripande nivå ser barns berättelser lika ut mellan olika språk och kulturer avseende berättelsernas uppbyggnad och mönster (Muñoz, Gillam, Peña, & Gulley-Faehnle, 2003) varför NSS kan appliceras på berättelser från både svensktalande och engelsktalande barn. Vid administrering av NSS poängsätts följande sju olika delkategorier: introduction, character development, mental states, referencing, conflict
resolution, cohesion och conclusion. Introduction avser beskrivning av karaktärer och miljö. Character development avser beskrivning av karaktärernas uttrycksfullhet och prestationer. Mental states avser beskrivning av karaktärernas tankar och känslor. Referencing avser
användning av pronomen och referens till dessa. Conflict resolution avser beskrivning av konflikter och dess upplösning. Cohesion innebär hur väl händelser i historien organiseras i logisk följd. Conclusion innebär en avslutande och sammanfattande beskrivning av
berättelsen. NSS kategorierna introduction, conflict resolution och conclusion är komponenter baserade på story grammar (Heilmann et al., 2010). Varje delkategori tilldelas poäng mellan noll till fem där ett poäng står för minimal förmåga inom kategorin, tre för begynnande och fem för skicklig. Noll poäng tilldelas om barnet berättar fel saga eller vägrar slutföra
uppgiften. Den totala poängen av samtliga sju delkategorier vid poängsättning med NSS är 35 och den lägsta poängen är 0. För att kunna poängsätta korrekt med NSS underlättar det att undersökningsledaren är bekant med historien som berättas (Miller et al., 2003).
2. 8. Återberättande av saga och personligt berättande
2. 8. 1. Frog, Where are you?
En eliciteringsmetod vid återberättande av narrativer är återberättande av boken “Frog,
Where are you?” (Mayer, 1969). Boken har 24 sidor med bilder, men ingen text, och handlar
om en pojke och hans hund som letar efter deras groda som har rymt. När pojken och hunden letar efter grodan möter de djur i skogen som på olika sätt stör sökandet efter grodan. Efter
10
flera möten med olika djur, hittar pojken och hunden grodan, som har hunnit skaffa en grodpartner och grodbarn. Sagan slutar med att pojken och hunden tar med sig en av
barngrodorna hem som sitt nya husdjur. Eftersom boken inte innehåller några ord och ger en förhållandevis rik kontext för språkproduktion har den använts i stor utsträckning för analyser av barns språk och jämförelser mellan olika språk (Berman & Slobin, 1994). Boken har även använts vid språkliga jämförelser mellan barn med och utan språkstörning (Capps, Losh & Thurber, 2000). För att återberätta sagan behöver barnen organisera berättelseförloppet kronologiskt, men också förstå och uttrycka inferens mellan karaktärernas relationer, tankar, känslor och intentioner. Barnen behöver också integrera händelser med den övergripande handlingen i historien (Reilly, Losh, Bellugi & Wulfeck, 2004).
2. 8. 2. Personligt berättande
En annan narrativ eliciteringsmetod är personligt berättande (personal narrative generation). Vid personligt berättande uppmanas barnen till att berätta personliga erfarenheter med inspiration från bilder som presenteras i kombination med promptmeningar från testledaren (Westerveld & Gillon, 2002). Bilderna presenteras en åt gången och är fotografier
föreställande till exempel en jultomte, barn på en strand eller ett flygplan som landar. Till varje bild som presenteras följer en kort förklaring som i sin tur följs av en promptmening, till exempel “har du varit med om detta?”. Om barnet svarar “nej” presenteras nästföljande bild istället. Om barnet svarar “ja” ställs en följdfråga och barnet uppmanas att berätta mer (Westerveld & Gillon, 2002). Metoden är baserad på en konversationsteknik som kallas för ”Conversational maps” framtagen av Peterson och McCabe (1983) och har sedan omarbetas av Westerveld och Gillon (2000).
2. 9. Den narrativa förmågans språkliga delkomponenter
Inom alla former av berättande krävs det att barnets kognitiva och språkliga förmågor arbetar integrerat med varandra (Reuterskiöld Wagner, Nettelbladt, Sahlen & Nilholm, 2000). Vid alla former av berättande krävs färdigheter inom språkets samtliga domäner; lexikon,
grammatik, fonologi och pragmatik (Squires, Lugo-Neris, Peña, Bedore, Bohman & Gillam, 2014). Även kunskap inom kulturella konventioner som styr hur information ska organiseras och presenteras i kombination med lyssnarens förkunskaper behövs för att framgångsrikt berätta något för en lyssnare (Pankratz, Plante, Vance & Insalaco, 2007). Vid återberättande av saga ställs höga krav på personens minne (Reuterskiöld Wagner et al., 2000) samt dess förmåga att organisera sagan på ett liknande sätt som originalversionen. Vid personligt
11
berättande ställs krav på att berätta något som personen tidigare varit med om. Barn använder personligt berättande i sociala situationer mer frekvent än vad de återberättar sagor. Detta innebär att de får mer övning inom personligt berättande än vad de får i att återberätta sagor (McCabe, Bliss, Barra & Bennett, 2008). Vid personligt berättande ställs fortfarande krav på personens språk, minne samt förmåga till att organisera sin berättelse men utan en tidigare hörd struktur att efterlikna. Forskning om hur svenska barns berättarförmåga skiljer sig mellan personligt berättande och återberättande av saga saknas i nuläget, vilket motiverar
föreliggande studie.
3. Syfte och frågeställningar
3. 1. Syfte
Syftet i föreliggande studie är att utifrån två olika typer av narrativa eliciteringsmetoder undersöka och jämföra mikro- och makrostrukturerna hos typiskt utvecklade svensktalande barn i åldrarna 7;0–8;11 år samt att jämföra resultaten med motsvarande studieresultat på Irland.
3. 2. Frågeställningar
1. Förekommer språkliga mikrostrukturella skillnader i deltagarnas resultat mellan de narrativa eliciteringsmetoderna personligt berättande och återberättande av saga? 2. Förekommer språkliga makrostrukturella skillnader i deltagarnas resultat mellan de narrativa eliciteringsmetoderna återberättande av saga och personligt berättande mätt med
Narrative Scoring Scheme (NSS)?
3. Korrelerar deltagarnas ålder med deras resultat avseende mikro- och makrostruktur? 4. Skiljer sig de svensktalande barnens resultat på mikro- och makronivå i jämförelse med de engelsktalande barnen på Irland?
4. Metod
4. 1. Urval
Tre stadsdelar i två kommuner i sydöstra Sverige vars socioekonomiska genomsnitt låg nära riksgenomsnittet valdes ut. Information om kommuner hämtades från berörda kommuners hemsidor. Samtliga skolrektorer kontaktades via e-brev, telefon eller besök för att inhämta godkännande till skolans deltagande i föreliggande studie. Skolrektorerna gavs möjligheten att
12
läsa ett informationsbrev till skolpersonal (bilaga 5) innan godkännande. Därefter kontaktades pedagoger på de berörda skolorna som ombesörjde distribution av informationsbrev och samtyckesblanketter (bilaga 3 och 2) till vårdnadshavare. Samtyckesblanketten innehöll ett antal frågor om barnen samt en fråga om vårdnadshavares godkännande till studien.
Vårdnadshavares svarsfrekvens av samtyckesblanketter var 47 %.
4. 2. Inklusions- och exklusionskriterier
Till studiens inklusionskriterier hörde att deltagare var mellan 7;0–8;11 år, hade svenska som modersmål, en språkutveckling som enligt vårdnadshavare/n verkade vara i nivå med
jämnårigas samt att vårdnadshavare/n hade lämnat samtycke för sitt barns deltagande. Till studiens exklusionskriterier hörde att barnet hade en hörselnedsättning, stod på väntelista för eller hade varit i kontakt med logoped, hade en funktionsnedsättning som kunde påverka språkutvecklingen och/eller fick specialundervisning. Information om huruvida deltagarna uppfyllde kriterierna för medverkan i föreliggande studie inhämtades via vårdnadshavares svar på samtyckesblanketter. Resultaten från barn som hade fyra eller färre poäng under förståelseuppgiften eller var i behov av extra bildstöd vid återberättande av saga exkluderades senare.
4. 3. Utfall och bortfall
Totalt 19 barn exkluderades på grund av exklusionskriterierna. Totalt sex barn exkluderades i efterhand enligt följande anledningar: två barn var i behov av bildstöd för återberättande i uppgift sex (återberättande av saga) och fyra barn hade fyra eller färre poäng under förståelseuppgiften (uppgift tre). Rekryteringsprocessen tydliggörs nedan i figur 1.
13
4. 4. Deltagare
Totalt 40 svensktalande barn i åldrarna 7;0–8;11 år inkluderades i föreliggande studie. Av dessa 40 barn var 25 flickor och 15 pojkar. Medelåldern hos samtliga barn var 8;1 år (97,5 månader) med en standardavvikelse på 6,69 månader, se tabell 1.
Tabell 1. Svensktalande deltagares kön, medelålder i månader och standardavvikelse (SD). Deltagare Flickor Pojkar
Antal 40 25 15
Medelålder i månader (SD) 97,5 (6,69) 97 (7,41) 98,2 (2,12)
4. 5. Datainsamling
Båda uppsatsförfattarna närvarade vid samtliga undersökningstillfällen och undersökte 23 deltagare vardera. Totalt undersöktes 46 deltagare varav 40 deltagares resultat inkluderades i föreliggande studie. En deltagare undersöktes åt gången. Varje undersökningstillfälle skedde i ett avskilt rum på respektive deltagares fritidsverksamhet. Alla undersökningstillfällen
genomfördes på eftermiddagar efter skolundervisningens slut. Undersökningsledaren satt alltid mitt emot deltagaren och samtliga tillfällen ljudinspelades. Den undersökningsledare som inte aktivt genomförde undersökningen administrerade ljudinspelningsutrustningen.
4. 6. Översättning och kulturell anpassning av material
Materialet och proceduren för utförande är baserat på Westerveld och Gillon (2002) och har sedan omarbetats av Doyle och medarbetare (under utgivning). Därefter har materialet översatts från engelska till svenska av uppsatsförfattarna med hänsyn till språkliga och kulturella skillnader. Varje modifiering och översättning gjordes med målet att behålla materialets ursprungliga innebörd. För att säkerställa att översättningen höll god kvalitet granskades materialet av en person med engelska som modersmål samt en person som är simultant tvåspråkig i svenska och engelska. I översättningen av texten tillhörande ”Frog,
Where are you?” (SALT Software, u.å) från engelska till svenska gjordes en språklig ändring
av ordet gopher (kindpåsråtta) som översattes till ”råtta”. Den svensköversatta versionen av texten till ”Frog, Where are you?” (SALT Software, u.å) lästes sedan in av en logoped i ett ljudisolerat rum.
14
4. 7. Pilotstudie
För att uppsatsförfattarna skulle genomföra undersökningen på samma sätt avseende
undersökningsutförande samt få en uppfattning om undersökningens tidsåtgång genomfördes en pilotstudie. Deltagaren för pilotstudien var en 8;1 år gammal flicka. Deltagaren valdes ut efter bekvämlighetsurval i Östergötland och uppfyllde samtliga kriterier presenterade i samtyckesblanketten (bilaga 2). Båda uppsatsförfattarna deltog vid pilotstudien. Materialet som användes visade sig fungera väl med hänsyn till testutförandet och ljudinspelning varför inga ändringar gjordes. Data från pilotstudien inkluderades i studiens slutgiltiga resultat då inga större ändringar utförts i undersökningsmetoden eller materialet.
4. 8. Undersökningsprocessen
Samtliga undersökningstillfällen innehöll följande delmoment: uppvärmning: varje besök började med att deltagaren fick titta på en bild där de fick försöka att hitta en tecknad figur bland många andra tecknade figurer tillsammans med undersökningsledaren. Syftet med uppvärmningen var att deltagaren skulle få tid att bekanta sig med undersökningsledaren och känna sig bekväm i undersökningssituationen. Återberättande av saga: deltagaren fick först titta i bildboken “Frog, Where are you?” (Mayer, 1969) och fick samtidigt lyssna på tillhörande ljudinspelning. Ljudinspelningen är 4:14 minuter lång och består av totalt 49 yttranden med ett MLU-w beräknat till 8,98. Efter att ha lyssnat på ljudinspelningen fick deltagaren besvara 11 förståelsefrågor om “Frog, Where are you?” (Mayer, 1969). Förståelsefrågorna ställdes för att säkerställa att deltagaren förstått historien och därmed minska risken att nedsatt språkförståelse skulle påverka återberättandet. Deltagare som erhöll fyra eller färre rätta svar på förståelsefrågorna till sagan fick genomföra hela undersökningen, men exkluderades i efterhand. Sedan fick deltagarna återigen titta i boken “Frog, Where are
you?” (Mayer, 1969) och lyssna på tillhörande ljudinspelning. Därefter ombads deltagaren
återberätta sagan utan stöd av boken eller inspelningen. Deltagaren fick uppmaningen att återberätta sagan så att andra barn skulle kunna lyssna på den senare. Uppmaningen gavs för att skapa en naturlig berättarsituation. Då deltagaren inte återberättade eller tvekade under en längre stund promptade undersökningsledaren barnet med neutrala sub-prompts samt
förbestämda promptmeningar som till exempel “vad hände i början?”, “bara berätta vad du kommer ihåg” samt “och sen?”. Deltagarens återberättande av saga spelades in. Personligt
berättande: vid personligt berättande fick deltagaren berätta om egna upplevelser med stöd av
11 olika fotografiska bilder presenterade av undersökningsledaren med tillhörande
15
personligt berättande. Vid eliciteringsmetoden personligt berättande använde
undersökningsledaren neutrala sub-prompts så som “jaha” och “berätta mer” för att elicitera berättande när deltagaren tvekade eller stannade i sitt berättande. Varje undersökningstillfälle tog cirka 30 minuter och genomfördes utan paus. För att kontrollera om uppgifternas ordning hade någon påverkan på deltagarnas resultat genomförde hälften av deltagarna
undersökningen med ändrad uppgiftsordning. Skillnaderna mellan gruppen som genomförde undersökningen med vanlig uppgiftsordning respektive ändrad uppgiftsordning redovisas i resultatet. Vanlig uppgiftsordning och ändrad uppgiftsordning illustreras nedan i figur 3. För in- och uppspelning av ljud användes Marantz Professional PMD661 Portable Solid State Recorder. Mikrofonen som användes var av modellen AKG C 535 EB. Hörlurarna som användes för uppspelning var av modellen Sennheiser HD 200. För detaljerad information om vilket material som användes till vilken uppgift se, se bilaga 4.
Figur 3. Uppgiftsordning. Vänster kolumn visar vanlig uppgiftsordning och höger kolumn
16
4. 9. Databearbetning
4. 9. 1. Mikrostrukturell analys
Programmet Systematic Analysis of Language Transcripts (SALT) (Miller & Iglesias, 2012) användes för transkriptionsanalys av inspelat ljudmaterial. Transkriptionernas mikrostruktur undersöktes utifrån parametrarna: totalt antal yttranden (Total Utterances, TU),
yttrandemedellängd i ord (Mean Length of Utterances in Words, MLU-w), procentandel tvekfenomen (Percentage of Maze words, PcMw), typ/förekomst kvot (Type Token Ratio, TTR), antal övergeneraliseringar (Overgeneralization Errors, EO) samt totalt antal ord (Total
Number of Words, TNW). Uppsatsförfattarna transkriberade ljudinspelningar från 20
deltagare vardera. Transkribering och segmentering av yttranden skedde enligt SALTs konventioner med tillhörande programkoder (Miller & Iglesias, 2012). I tabell 2 visas koder, förklaringar och exempel som använts vid transkription i SALT. Vid segmentering av yttranden delades deltagarnas yttranden in i Communication Units (C-UNIT) baserat på konventionerna i SALT (Miller & Iglesias, 2012). Yttranden som inte ansågs vara en del av återberättande av saga eller personligt berättande exkluderades från analysen. Exempel på exkluderat talmaterial var yttranden så som “jag kommer inte ihåg”, “jag vet inte” och ja/nej svar på frågor. Olika typer av tvekfenomen så som pauses, repetitions, revisions och orphans som tidigare beskrivits av Dollaghan och Campbell (1992) kodades på samma sätt oberoende av vilken typ av tvekfenomen som förekom. Deltagarnas transkriptioner för återberättande av saga och personligt berättande användes i sin helhet utan att klippas då längre transkriptioner ger högre tillförlitlighet vid analyser (Heilmann et al., 2010).
17
Tabell 2. SALT koder för transkription och analys, förklaringar och exempel.
Kod Förklaring Exempel
/ Föregående ord är ett bundet morfem Hoppa/de, tro/dde, pojke/n | Likställer ett ord med ett annat Sprang|springa
() Tvekfenomen Jag (eh) är glad
_ Rutinfraser som räknas som ett ord Det_var_en_gång
= Exkluderar tal = Ska jag berätta hela sagan?
E Testledarens tal Då börjar vi
C Barnets tal C Pojken och grodan
{} Kommentarer Ja {skratt}
X Ohörbara ord och yttranden Vi X till affären och X [EO] Övergeneralisering Jag hållde[EO]
4. 9. 2. Grammatiska förhållningsregler och dess tillämpning i SALT
För att programmet Systematic Analysis of Language Transcripts (SALT) ska kunna göra språkliga analyser på mikronivå behöver användaren ge programmet vissa förklaringar på hur språket ska tolkas. Exempelvis så tolkar SALT orden “hund” och “hunden” som två unika ord trots att de har samma rot, vilket ger missvisande TTR. Därför användes ett antal regler vid transkriptionskodning, se tabell 3.
18
Tabell 3. Grammatiska förhållningsregler i SALT.
Regel Exempel
Huvudverb och hjälpverb: “har" "hade" och "haft" är olika former av samma ordtyp och segmenterades
Ha/r, ha/de, ha/ft
Olika former av kopula: “är”, “var, “vart” kodades som “vara” Jag är|vara här Pronomen: honom, henne, hans, hennes kodades som “hon” eller “han” Honom|han,
henne|hon
Genitiv: grundformen användes Pojke/ns
Plural: grundformen användes Grodorna|groda
Regelbundna verb: grundformen användes Hoppa/de Oregelbundna verb: grundformen användes Springer|springa Adjektiv komparation: positiv-formen användes Störst|stor
Adverb: positiv-formen användes Snabb/t
4. 9. 3. Makrostrukturell analys
Makrostruktur för personligt berättande och återberättande av saga bedömdes med Narrative
Scoring Scheme (NSS) (SALT Software, u.å) med tillhörande riktlinjer och utfördes endast av
en studieförfattare för att säkerställa att samtliga berättelser poängsattes med samma kvalitet. För bedömning med NSS av återberättande av saga poängsattes varje deltagares hela
transkription. Vid bedömning med NSS av personligt berättande valdes slumpmässigt tre personliga berättelser ut från varje deltagares transkription på grund av deltagarnas låga antal yttranden per berättelse. Därefter poängsattes varje deltagares tre berättelser separat med NSS för att sedan summeras till en medelpoäng i varje delkategori.
4. 10. Inter- och intrabedömarreiliabilitet
Under transkriberingen satt uppsatsförfattarna i samma rum för att på så sätt kunna försäkra sig om att transkriptionerna skedde på samma sätt. Vid bedömning av interbedömarreliabilitet valdes två minuters ljudinspelning av en deltagares personliga berättande slumpmässigt ut. Ljudinspelningen transkriberades enligt konventionerna i SALT. Analyser i SALT
19
genomfördes för de mikrostrukturella parametrarna TU, MLU-w, TTR och PcMw och värdena jämfördes mellan uppsatsförfattarna. Interbedömarreliabilitet beräknades som hög (91 %). Vid beräkning av intrabedömarreiliabilitet skedde processen på samma sätt som vid beräkning av interbedömarreliabilitet och bedömdes som hög (94 %). Tidsintervallen mellan första och andra transkriptionstillfället för inter- och intrabedömarreiliabilitet var en vecka. När samtliga transkriptioner var klara kontrollerades samtliga för att säkerställa att de var av liknande kvalitet.
4. 11. Statistisk analys
För jämförelser mellan de engelsktalande- och svensktalande deltagarnas resultat användes deskriptiv statistik. Eftersom två observationer per deltagare fanns och data bedömdes vara normalfördelad användes det parametriska testet paired sample t-test för att undersöka om medelvärden inom mikrostruktur skiljde sig signifikant åt mellan de två
eliciteringsmetoderna. För undersökning om testordning hade någon inverkan på resultatet användes independent sample t-test då grupperna var oberoende av varandra. För att jämföra poäng inom Narrative Scoring Scheme (NSS) mellan de två eliciteringsmetoderna användes det icke-parametriska testet Wilcoxon signed ranked test eftersom data var på ordinalskalenivå och inom två beroende grupper. Eftersom typen av insamlad data skiljde sig åt avseende mikro- och makrostruktur var det inte möjligt att kombinera dessa två datatyper vid korrelationsanalys mellan ålder och mikro/makrostrukturella mått. Därför beräknades
korrelationer inom mikro- och makrostruktur var för sig inom de båda eliciteringsmetoderna. Det parametriska testet Pearson correlation coefficient användes för att undersöka om det fanns ett linjärt förhållande mellan ålder och mikrostrukturella mått. Det icke-parametriska testet Spearman correlation coefficient användes för att undersöka om det fanns en
korrelation mellan ålder och den totala NSS poängen för makrostruktur. Korrelationgrader tolkades enligt tabell 4. För beräkning och jämförelser av effektstorlek användes Cohen’s d. Se tabell 5 för tolkning av effektstorlek. För statistiska beräkningar användes programvaran IBM SPSS® Statistics 20. Signifikansnivån sattes till p < 0,05.
Tabell 4. Tolkning av korrelationsgrad (r) (Evans, 1996). Mycket svag Svag Måttlig Stark Mycket stark 0 -.19 .20 -.39 .40 -.59 .60 -.79 80 - 1.00
20
Tabell 5. Grader av effektstorlek för Cohens’d (Cohen, 1988). Effektstorlek Liten Medium Stor
d = 0,2 d = 0,5 d = 0,8
4. 12. Etiska överväganden
Samtyckesblankett (bilaga 2) och informationsbrev (bilaga 3) delades ut till barnens vårdnadshavare för godkännande. Barnen informerades av vårdnadshavare angående undersökningstillfället samt att deltagande var frivilligt och kunde avbrytas när som helst. Information om ljudinspelning och delning av data till Irland framgick också i
informationsbrevet. Ingen data skickades till Irland. I samtyckesblanketten ställdes frågor gällande inklusions- och exklusionskriterier (bilaga 2) som vårdnadshavare ombads fylla i. Alla studiedeltagare tilldelades kodnummer som noterades i datadokumentet för att säkerställa anonymitet. Endast studieförfattarna hade tillgång till kodnyckeln som förvarades separat från insamlad data. Samtyckesblanketterna och datadokumentet förvarades på separata platser. Namn som nämndes i ljudfilerna ersattes med fiktiva namn i transkriptionerna.
Studiedeltagarnas resultat presenteras på gruppnivå och därför kan inte en specifik deltagares identitet spåras. Insamlad data kommer att sparas på logopedprogrammet vid Linköpings
universitet under fem år och kan komma att användas i framtida forskning.
5. Resultat
5. 1. Originaltestordning och ändrad testordning
Tjugo deltagare utförde undersökningen i originalordning och de resterande 20 i ändrad ordning. Vid analys med independent sample t test observerades inga statistiskt signifikanta skillnader i resultat (p > 0,05) mellan grupperna beroende på vilken testordning som gavs.
5. 2. Mikrostruktur hos svensktalande deltagare
Medelvärde för TU var högre vid personligt berättande där medelvärdet var 65,40 (SD = 19,86) i jämförelse med återberättande av saga där medelvärdet för TU var 33,25 (SD = 7,04). Även medelvärdet för TNW var högre vid personligt berättande där medelvärdet var 476,22
21
(SD = 163,27) än vid återberättande av saga där medelvärdet var 265,15 (SD = 63,13). Medelvärdet för PcMw var lägre vid personligt berättande 11,45 (SD = 4,13) än vid
återberättande av saga där medelvärdet var 14,47 (SD = 6,48). Medelvärdet för MLU-w var högre vid återberättande av saga där medelvärdet var 8,18 (SD = 0,87) i jämförelse med personligt berättande där medelvärdet var 7,44 (SD = 1,04). Även medelvärdet för TTR var högre vid återberättande av saga där medelvärdet var 0,38 (SD = 0,04) i jämförelse med personligt berättande där medelvärdet var 0,35 (SD = 0,05). Medelvärdet för EO var högre vid eliciteringsmetoden återberättande av saga där medelvärdet var 1,07 (SD = 1,02) i
jämförelse med personligt berättande där medelvärdet var 0,52 (SD = 0,67). Det ord som mest frekvent övergeneraliserades vid de båda eliciteringsmetoderna var verbet “höll” som
realiserades som “hållde”. Samtliga skillnader mellan eliciteringsmetoderna var statistiskt signifikanta (p < 0,016). Medelvärden, standardavvikelser (SD) och p-värden presenteras i tabell 6.
Tabell 6. Jämförelse av mikrostruktur mellan eliciteringsmetoderna personligt berättande och
återberättande av saga. N=39.
Mikrostruktur Personligt berättande Återberättande av saga p
Medel SD Medel SD
Totalt antal yttranden 65.40 19.86 33.25 7.04 .000* Yttrandemedellängd i ord 7.44 1.04 8.18 0.87 .000* Typ/förekomst kvot 0.35 0.05 0.38 0.04 .016* Procentandel tvekfenomen 11.45 4.13 14.47 6.48 .000* Totalt antal ord 476.22 163.27 265.15 64.13 .000* Antal övergeneraliseringar 0.52 0.67 1.07 1.02 .006* * = p < 0,05.
Vid effektmätning mellan uppgifterna personligt berättande och återberättande av saga beräknades Cohen’s d för MLU-w till d =.771, för TTR till d =.662, för TNW till d = 1.701, för PcMw till d =.555 och för EO till d =.637. Effektstorleken mellan uppgifterna för de mikrostrukturella måtten MLU-w, TTR, PcMw och EO beräknades som medium. Effektstorleken mellan TNW i de två uppgifterna beräknades som stor. Se tabell 7 för effektanalys.
22
Tabell 7. Effektanalys av mikrostruktur inom personligt berättande och återberättande av
saga.
Mikrostruktur Cohen’s d Effektstorlek 95 % konfidensintervall
MLU-w .771 Medium .317, 1.226
TTR .662 Medium .212, 1.112
TNW 1.701 Stor 1.190, 2.213
PcMw .555 Medium .109, 1.002
EO .637 Medium .188, 1.086
5. 3. Korrelation mellan ålder och mikrostruktur
Pearson correlation coefficient test användes för att beräkna korrelationsgraden för ålder i
månader och mikrostrukturella mått för de två eliciteringsmetoderna. Det fanns en måttlig positiv korrelation som var statistiskt signifikant (r(38) =.415, p <.05) mellan TNW och ålder i återberättande av saga. En svag positiv korrelation som var statistiskt signifikant
(r(38) =.385, p <.05) fanns mellan MLU-w och ålder i återberättande av saga. En svag negativ korrelation som var statistiskt signifikant (r(38) = -.379, p <.05) fanns mellan TTR och ålder i återberättande av saga. En svag negativ korrelation som var statistiskt icke-signifikant (r(38) = -.226, p >.05) fanns mellan EO och ålder i återberättande av saga. Det fanns även en mycket svag negativ korrelation som var statistiskt icke-signifikant (r(38) = -.038, p >.05) mellan PcMw och ålder i återberättande av saga. I personligt berättande var korrelationer mellan ålder och parametrarna EO, TTR, NTW och PcMw mycket svaga och icke-signifikanta (p >.05). Korrelationen mellan ålder och MLU-w var svag och icke-signifikant (p >.05) i personligt berättande. Tabell 8 visar statistisk signifikans och korrelationsgrad av dessa mätningar.
23
Tabell 8. Statistisk signifikans (p) och korrelationskoefficient (r) mellan ålder och
mikrostrukturella mått. N=38.
Mikrostruktur Personligt berättande Återberättande av saga
p r p r
Yttrandemedellängd i ord .155 .229 .014* .385* Antal övergeneraliseringar .639 .076 .161 -.226
Typ/förekomst kvot .991 .002 .016* -.379
Totalt antal ord .740 .054 .008* .415**
Procentandel tvekfenomen .919 .017 .818 -.038
* = korrelationen är statistiskt signifikant (p < 0,05). ** = korrelationen är statistiskt signifikant (p < 0,01).
5. 4. Korrelation mellan ålder och makrostruktur
Spearman correlation coefficient test användes för att beräkna korrelationsgraden för
deltagarnas ålder och totala poängsumma från Narrative Scoring Scheme (NSS) i de två eliciteringsmetoderna. Tabell 9 visar statistisk signifikans och korrelationsgrad. Det fanns en måttlig positiv korrelation som var statistiskt signifikant (rs(38) =.517, p <.05) mellan
deltagarnas totalpoäng för NSS och ålder i återberättande av saga. Det fanns en svag negativ korrelation som inte var statistiskt signifikant (rs(38) = -.276, p >.05) mellan deltagarnas
totalpoäng för NSS och ålder i personligt berättande.
Tabell 9. Korrelationsanalys mellan ålder och makrostrukturell totalpoäng inom
återberättande av saga och personligt berättande. N=38.
Eliciteringsmetod p Korrelationskoefficient Återberättande av saga .001** .517**
Personligt berättande .085 -.276
** = Korrelationen är statistiskt signifikant (p < 0,01).
I figur 4 visas deltagarnas ålder i månader i relation till totalpoäng i NSS vid återberättande av saga. Därefter visas deltagarnas ålder i månader i relation till totalpoäng i NSS vid personligt berättande i figur 5.
24
Figur 4. Signifikant måttlig positiv korrelation mellan deltagarnas totalpoäng vid
återberättande av saga och ålder. På Y-axeln visas deltagarnas totalpoäng (FNSS Score). På X-axeln visas deltagarnas ålder i månader.
Figur 5. Icke-signifikant svag negativ korrelation mellan deltagarnas totalpoäng vid
personligt berättande och ålder. På Y-axeln visas deltagarnas totalpoäng (NSS Score). På X-axeln visas deltagarnas ålder i månader.
25
5. 5. Makrostruktur inom de två eliciteringsmetoderna
Ett Wilcoxon signed rank test användes för att undersöka NSS-poängen i de två
eliciteringsmetoderna personligt berättande och återberättande av saga inom följande NSS-kategorier: introduction, character development, mental states, referencing, conflict
resolution, cohesion och conclusion. Inom personligt berättande var medelpoängen följande: introduction 2,2; character development 2,2; mental states 1,6; referencing 2,3; conflict resolution 2,5; cohesion 2,8; conclusion 2,2. Vid återberättande av saga var medelpoängen
följande: introduction 2,5; character development 3,7; mental states 1,5; referencing 3,6;
conflict resolution 3,2; cohesion 3,6; conclusion 2,9. För följande NSS delkategorier var
skillnaden statistiskt signifikant: character development (z = -4.877, p < .05) där 82,5 % av deltagarna uppnådde högre poäng vid återberättande av saga; referencing (z = -1.006, p < .05) där 72,5 % av deltagarna erhöll högre poäng vid återberättande av saga; conflict resolution (z = -2.813, p < .05) där 47,5 % av deltagarna erhöll högre poäng vid återberättande av saga;
cohesion (z = -3,021, p < .05) där 52,5 % av deltagarna erhöll högre poäng vid återberättande
av saga; conclusion (z = -4.254, p < .05) där 62,5 % av deltagarna erhöll högre poäng vid återberättande av saga. Inga signifikanta skillnader mellan eliciteringsmetoderna fanns inom delkategorierna introduction (z = -1.341, p > .05) och mental states (z = -1.006, p > .05). Se tabell 10 för jämförelse av makrostruktur.
26
Tabell 10. Jämförelse av makrostruktur mellan personligt berättande och återberättande av
saga. Positiv skillnad = högre resultat på personligt berättande. Negativ skillnad = högre resultat vid återberättande av saga. Lika poäng = ingen skillnad i resultat mellan
eliciteringsmetoderna. (N=40). Narrative Scoring Scheme Positiva skillnader Negativa skillnader Lika poäng z p Introduction 10 13 17 -1,341 .179 Character development 4 33 3 -4,877 .000* Mental states 17 9 14 -1,006 .314 Referencing 17 29 4 -3,824 .000* Conflict resolution 10 19 11 -2,813 .004* Cohesion 8 21 11 -3,021 .002* Conclusion 2 25 13 -4,254 .000* * = p < 0,05.
5. 6. Skillnader på mikronivå mellan svensktalande deltagare och
engelsktalande deltagares resultat
Vid jämförelser mellan medelvärden och standardavvikelser från Doyle et al. (under utgivning) noterades: medelvärdet för TTR var högre vid personligt berättande där
medelvärdet var 0,39 (SD = 0,05) än vid återberättande av saga där medelvärdet var 0,35 (SD = 0,04). Skillnaden mellan TTR i de båda eliciteringsmetoderna var statistiskt signifikant (t(14) = 3,742, p <.05). Medelvärdet för TNW var 343,07 (SD = 70,01) vid personligt berättande vilket var högre än medelvärdet för återberättande av saga där medelvärdet var 339,47 (SD = 94,29). Skillnaden i de båda eliciteringsmetoderna avseende TNW var
statistiskt icke-signifikant (t(14) =.170, p >.05). Medelvärde för PcMw var 11,82 (SD = 4,05) vid personligt berättande vilket var lägre än PcMw vid återberättande av saga där medelvärdet var 16,24 (SD = 7,02). Skillnaden i de båda eliciteringsmetoderna avseende PcMw var
statistiskt signifikant (t(14) = -3,237, p <.05). Medelvärdet för MLU-w var 8,08 (SD = 0,62) vid återberättande av saga vilket var högre än medelvärdet för MLU-w i personligt berättande där medelvärdet var 7,32 (SD = 1,4). Skillnaden avseende MLU-w i de båda
27
Medelvärdena för MLU-w, PcMw, och TNW var högre vid återberättande av saga än vid personligt berättande för både den svensktalande och den engelsktalande gruppen. För de engelsktalande barnen var TTR högre vid personligt berättande än vid återberättande av saga. För de svensktalande barnen var TTR högre vid återberättande av saga än vid personligt berättande. Skillnaderna avseende MLU-w, PcMw och TTR var statistiskt signifikanta för båda grupperna. Skillnaderna gällande TNW var statistiskt signifikant för den svensktalande gruppen, men inte för den engelsktalande gruppen. De engelsktalande barnens medelvärden, standardavvikelser samt p-värden för de mikrostrukturella måtten MLU-w, TTR, PcMw och TNW från Doyle och medarbetare (under utgivning) presenteras jämte de svensktalande barnens resultat i tabell 11.
Tabell 11. Jämförelse mellan engelsktalande och svensktalande deltagares resultat inom
mikrostruktur i de två eliciteringsmetoderna. Först presenteras de engelsktalande deltagarnas resultat (n=14) och därefter de svensktalande deltagarnas resultat (n=39) inom parentes. All data gällande engelsktalande deltagare kommer från Doyle och medarbetare (under utgivning).
Mikrostruktur Personligt berättande Återberättande av saga p
Medel SD Medel SD Yttrandemedellängd i ord 7,32 (7,44) 1,40 (1,04) 8,08 (8,18) 0,62 (0,87) .029* (.000*) Typ/förekomst kvot 0,39 (0,35) 0,05 (0,05) 0,35 (0,38) 0,04 (0,04) .002* (.016*) Totalt antal ord 343,07
(476,22) 70,01 (163,27) 339,47 (265,15) 94,29 (64,13) .868 (.000*) Procentandel tvekfenomen 11,82 (11,45) 4,05 (4,13) 16,24 (14,47) 7,02 (6,48) .006* (.000*) * = p < 0,05.
Vid effektmätning mellan eliciteringsmetoderna personligt berättande och återberättande av saga för de engelsktalande deltagarna beräknades Cohen’s d för MLU-w till d =.702, för TTR till d =.883, för PcMw till d =.771 och för TNW till d =.043. Effektstorleken mellan de två olika eliciteringsmetoderna avseende MLU-w och PcMw beräknades som medium.
Effektskillnaden mellan TNW i de två olika eliciteringsmetoderna beräknades som liten. Effektstorleken för MLU-w och PcMw i de två olika eliciteringsmetoderna beräknades som medium för de engelsk- och svensktalande deltagarna.
