LÄRARUTBILDNINGEN
LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete, 15 hpExamensarbete, 15 hp
Sjung en saga och måla Sjung en saga och måla
ett räknetal ett räknetal
En studie om användning av estetiska inslag i undervisningen
Ansvarig institution:
Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik
Handledare:
Handledare: Eva Klinthäll GO 2963
GO 2963 Våren 2009 Våren 2009
SAMMANFATTNING
Maria Skybäck
Sjung en saga och måla ett räknetal
En studie om användning av estetiska inslag i undervisningen Sing a story and paint a cardinal
A study about the use of esthetic elements in tutoring
Antal sidor: 27
Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på en kommunal skola arbetar med estetiska inslag i sin undervisning och varför de gör detta. Vidare var syftet att få reda på vilka resurser som behövs för ett vidgat användande av estetiska inslag i undervisningen. Genom kvalitativ forskning har jag intervjuat fyra pedagoger om deras användning av estetiska inslag.
Resultatet visade hur de intervjuade använder sig av estetiska inslag i sin undervisning. Det visade också vilka motiv de har för att använda sig av dessa inslag. Bland annat är motivet till användningen av estetiska inslag att befästa grundläggande kunskap, öka kreativitet och skapa lust hos eleverna. Slutligen visade resultatet på vilka resurser pedagogerna tror sig behöva för att använda sig ytterligare av estetiska inslag. Pedagogerna ser estetiska inslag som något självklart som bör användas i större utsträckning och som gynnar barns lust och kreativitet till att skapa och att söka kunskap.
Nyckelord: estetiska inslag, musik, bild, pedagogik, lust, kreativitet Keywords: esthetic elements, music, art, pedagogy, lust, creativity
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING Innehållsförtecknin
1 Inledning och bakgrund...1
1.1 Bakgrund...1
2 Syfte, frågeställningar och begreppsdefinition...3
2.1 Frågeställningar...3
2.2 Begreppsdefinition...3
3 Teoretiska utgångspunkter...4
3.1 Gardners många intelligenser...4
3.2 Den socio-kulturella teorin...6
3.3 Synen på estetiska inslag i undervisningen enligt aktuell svensk skoldebatt...7
3.3.1 Synen på kreativitet och skapande i skolan...10
4 Metod...13
4.1 Val av undersökningsmetod...13
4.2 Urval...13
4.3 Genomförande...14
4.4 Reliabilitet och validitet...15
4.5 Etiska ställningstaganden...15
4.6 Metoddiskussion...16
5 Resultat och analys...17
5.1 Pedagogernas användning av estetiska inslag i undervisningen...17
5.1.1 Arbetet i 1-2:an...17
5.1.2 Arbetet i 4:an...17
5.1.3 Arbetet på musiken...18
5.1.4 Vikten av att presentera elevens arbete...19
5.2 Pedagogernas syn på vikten av estetiska inslag i undervisningen...19
5.2.1 En chans att befästa grundläggande kunskaper...19
5.2.2 En chans att uttrycka sig på olika sätt...20
5.2.3 En chans att inspireras och vara kreativ...21
5.3 Pedagogernas funderingar över vilka resurser som saknas för att kunna använda sig mer av estetiska inslag...22
5.3.1 Behov av mer tid...22
5.3.2 Behov av kunskap och utvidgande av samarbete pedagoger emellan...22
5.3.3 Behov av ekonomi och planeringstid...23
5.4 Sammanfattning...24
6 Slutdiskussion...25
Referenser...28 Bilaga 1 Intervjuguide Användning av estetiska inslag i undervisningen
1 Inledning och bakgrund
Under min sista VFU-period är en representant från Svenska kyrkan ute och berättar för eleverna i årskurs 4 om det gamla testamentet, Bibeläventyret. Ledaren från kyrkan, vi kallar henne Anna, som håller i Bibeläventyret låter barnen vara med. Ibland handlar det om att öppna en ny bok ur testamentet som innehåller något spännande, något som får dem att komma ihåg just den historien, ett får, en spindel, geléhallon osv. Ibland blir det teater, då får några av eleverna komma fram, få på sig mantlar och kungakronor och spela kung Salomo eller Gideon. För att komma ihåg hela historien finns en ramsa med rörelser. Ibland bryter Anna som berättar för att lägga till de nya rörelserna som tillkommit och repetera dem hon redan visat. Anna lär även barnen en rap-sång innehållande de tio budorden. Klassrummet har blivit en karta där Ur, Egypten, Jerusalem och Döda havet ryms. En elev sitter mitt i Medelhavet. Klassen, som vanligtvis har vissa elever som för ljud, springer runt, kastar saker på varandra och säger vad de vill, när de vill, sitter stilla och tyst. Vad var det som gjorde att Anna kunde fånga och engagera eleverna? Denna fundering har lett till att jag vill studera estetiska inslag i undervisningen och hur pedagoger förhåller sig till dessa.
1.1 Bakgrund
Under min lärarutbildning vid Växjö Universitet och min verksamhetsförlagda utbildning, har jag fått lära mig hur och varför jag kan jobba med estetiska inslag i min undervisning. I detta avsnitt kommer jag därför att beskriva hur läroplanen förhåller sig till estetiska inslag i undervisningen och vad läroplanen säger om begreppet kunskap.
I Lpo 94 framställs kunskap inte är något entydigt begrepp utan kommer till i olika former, Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet. Vidare står att eleverna skall uppleva olika uttryck för kunskap. I läroplanen står också att skolans undervisning anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skolans uppdrag är vidare att underlätta lärandet så att varje individ stimuleras att skaffa sig kunskaper. Läroplanen tar upp vikten av ett skapande arbete för ett aktivt lärande. Utöver det intellektuella ska enligt läroplanen det praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas (2006).
Eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet.
Lpo94 (2006:12)
Under rubriken riktlinjer i läroplanen (2006:17) står det bland annat att läraren skall utgå ifrån varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Där står också att läraren skall ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel. Läraren har också i uppgift att organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga.
I den del av läroplanen som behandlar mål (2006:14-16) finns däremot endast två, av 16, uppnåendemål som berör den estetisk/praktiska verksamheten.
”Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola (…)
har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud (…)
kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans” (Lpo94, 2006:15).
2 Syfte, frågeställningar och begreppsdefinition
Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger på en kommunal skola F-6 använder sig av estetiska inslag i undervisningen. Avsikten med arbetet är också att undersöka vilka motiv de har för att använda sig av estetiska inslag. Slutligen vill jag se vilka resurser som behövs för att arbeta bredare och mer integrerat med estetiska inslag i undervisningen.
Studien genomförs ur ett lärarperspektiv och baseras på intervjuer.
2.1 Frågeställningar
Hur arbetar pedagoger på en kommunal skola i år 1-4 med estetiska inslag i undervisningen integrerat i arbetet med andra ämnen?
Vilka motiv har dessa pedagoger till att använda sig av estetiska inslag?
Vilka resurser behövs för att estetiska inslag skall kunna bli en integrerad del i arbetet med andra ämnen?
2.2 Begreppsdefinition
Med estetiska inslag menar jag utrymmet för de estetisk/praktiska ämnena i undervisningen.
Detta gäller framför allt bild och musik. Till viss del handlar även begreppet estetiska inslag om hur de estetisk/praktiska ämnen integreras i undervisningen.
3 Teoretiska utgångspunkter
I de teoretiska utgångspunkterna börjar jag med att beskriva hur man ser på estetiska inslag i dagens skola. Jag tar här upp Howard Gardners tankar om människans olika intelligenser. Jag kommer också ta upp den sociokulturella teorin och hur Olga Dysthes syn på ett flerstämmigt klassrum ser ut. Till sist redovisar jag hur betydelsen av estetiska inslag i skolan formulerats i aktuell svensk skoldebatt.
3.1 Gardners många intelligenser
Enligt Howard Gardner finns det tio olika intelligenser och beroende på vilken intelligens man har, har man mer eller mindre lätt för att ta in kunskapen på olika sätt. Han menar att alla människor styrs mer eller mindre av alla intelligenserna men att olika typer av människor har mer eller mindre framträdande intelligenser. Det är den verbal-lingvistiska, musikalisk- rytmiska, visuell-spatiala, kroppslig-kinestetiska, social-interpersonella, logisk-matematiska, intrapersonella, existentiella, andliga och naturintelligensen som utgör dessa intelligenser (Gardner, 2001). Gardner menar att det finns många faktorer som påverkar dessa intelligenser.
Bland annat påverkas detta av arv och miljö (2001).
Gardner (2001) skriver om de sju ursprungliga intelligenserna som en människa är begåvad med. Han menar att de två första, den verbal-lingvistiska och den logisk-matematiska intelligensen är de som man traditionellt har satt värde på i skolan. Den verbal-lingvistiska intelligensen rymmer en känsla för språket, de talade och det skrivna. Att kunna analysera problem och tillämpa matematiska beräkningar leder till att man har hög logisk-matematisk intelligens. Gardner menar också att en förening av dessa två intelligenser gynnar studenten (2001).
Det finns, menar Gardner, tre av de ursprungliga sju intelligenserna som är märkbara i konsten. Detta är den musikalisk-rytmiska intelligensen, den kroppslig-kinestetiska intelligensen och den visuell-spatiala intelligensen. Att komponera, uppskatta och utföra
musikaliska mönster är en musikalisk-rytmisk intelligensbegåvning medan en kroppslig- kinestetisk intelligens kännetecknas av en hög kroppsuppfattning och ett anlag av att kunna använda kroppen för att lösa problem och skapa produkter. Den visuell-spatiala intelligensen framhävs genom att kunna känna igen mönster i stora ytor. Den sociala intelligensen, interpersonell intelligens, representerar en persons förmåga att kunna läsa av andra människor och deras intentioner. I de sju ursprungsintelligenserna är slutligen den intrapersonella intelligensen den intelligens som står för förmågan att förstå sig själv (Gardner, 2001).
Garder har efter forskning hittat ytterligare tre intelligenser som stämmer in enligt de kriterier han ställt upp för att en intelligens ska få räknas som just en intelligens. Naturintelligensen representerar de som är begåvade med att identifiera och klassificera olika arter – flora och fauna – i sin miljö. Den som är given den andliga intelligensen har en fallenhet för religion, mysticism och det översinnliga. Den sista intelligensen Gardner redovisar för är den existentiella intelligensen. Denna intelligens har en förmåga att förhålla sig till det yttersta av kosmos och förmågan att förhålla sig till de mänskliga förutsättningarnas existentiella kännetecken.
Gardner anser alltså att det västerländska samhället lägger mest vikt vid den lingvistiska och den logisk/matematiska intelligensen och att skolan är uppbyggd för att stimulera dessa. Han tycker att skolan borde förorda en lärandemiljö där man stimulerar och integrerar alla de tio intelligenserna i undervisningen (Gardner, 2001). Alla innehar de tio olika intelligenserna och känner förmodligen igen sig på flera av beskrivningarna men har starkare och svagare intelligenser och därmed skiljer våra intelligensprofiler ifrån varandra (Lindström, 2007).
Detta leder till att alla kan utveckla varje enskild intelligens till en rimligt hög nivå, om man får rätt verktyg till det, exempelvis uppmuntran, stimulerande undervisningsmiljö och god undervisning (Lindström, 2007). En intelligens är inte att förväxla med ett kunskapsområde då ”[e]n intelligens är en biologisk och psykologiskt beredskap” (Lindström 2007:221). Man måste ta flera intelligenser i anspråk när man ska utföra en handling. Lindström (2007) ger här exempel på en pianist i färd med att spela ett stycke. Pianisten måste tänka på fingersättning och anslag (kroppslig-kinestetisk intelligens), på den personliga tolkningen (intrapersonell intelligens) och slutligen på rytm, melodi, klangfärg m.m. (musikalisk-rytmisk intelligens).
3.2 Den socio-kulturella teorin
”Kunskapen konstrueras eller skapas på nytt av varje enskild individ; eftersom den vävs samman med det som individen vet och kan sedan tidigare, kommer kunskapen att variera beroende på vem det är som lär sig” (Dysthe 1996:46).
Enligt Dysthe betraktas kunskap enligt den socio-kulturella teorin som något som skapas och accepteras av en social grupp och inte en enskild individ. Det är alltså den sociala gruppen som definierar kunskapsbegreppet (1996). Dysthe menar att var och en måste konstruera sin egen kunskapsstruktur eftersom det inte går att överta kunskap (1996). Den socio-kulturella teorin bygger på ett samspel individer emellan för att nå kunskaper. Enligt den socio- kulturella teorin upphäver då alltså inte det ena mediet det andra. Alla medier, kroppen, språket, bilden, musiken, föremålet, den matematiska formeln osv., har och skapar olika typer av betydelse. Marner och Örtegren (2003) menar att alla dessa medier behövs i en samverkan för att täcka upp olika plan i en kunskapsutveckling. Enligt läroplanen (2006) finns det olika typer av kunskap; de fyra F:en; Fakta, Förståelse, Förtrogenhet och Färdighet, men oftast är det språken och matematiken som anses som de viktigaste medierna och det är därmed dem som det läggs mest vikt på i undervisningen (Marner & Örtegren, 2003). De estetiska medierna ses i skolan oftast som lek, vila och belöning efter av att först ha gjort något riktigt som att ha räknat några sidor i en matematikbok eller skrivit en berättelse i svenskan.
I Dysthes bok Det flerstämmiga klassrummet (1996) talas det om en aktiv och en passiv förståelse. Genom ett dialogiskt förhållningssätt uppstår det aktiv förståelse medan det genom en monologisk lärandesituation ofta uppstår passiv förståelse. Genom att jobba praktiskt/estetiskt och låta alla få ta plats och delta istället för att jobba endast teoretiskt och bara stå och förmedla fakta till barnen får barnen chans till en djupare förståelse. Det är även viktigt för att ge barnen mer än en infallsvinkel till lärandet. Genom att både ge det auditiva, det visuella och det kroppsliga språket får alla en chans att förstå. Marner och Örtegren (2003) menar, genom att hänvisa till en studie gjord av Wertsch, att många lärare använder sig av en dialog med ett entydigt mål; att få svar på en fråga. Här har läraren tolkningsföreträde och eleven har som enda uppgift att svara ”rätt” på lärarens fråga. Dysthe säger dock att ”en optimal inlärning är beroende av en bättre balans mellan lärarnas prat och elevernas aktivitet”
(1996:10). Hon vill genom sin bok framställa lärarnas röst som en bland många i skolans samtal.
’Det flerstämmiga klassrummet’ innebär ett klassrum där lärarens röst är en av många röster som lyssnas till, där eleverna också lär av varandra och där muntlig och skriftlig användning av språket står i centrum för inlärningsprocessen.
(Dysthe 1996:13)
Dysthe (1996) menar även att man måste ge eleverna självtillit och en tro på sig själva och sin förmåga att tänka och lära sig något. Genom att själva leda diskussionerna får de alltså större förståelse för vad som diskuteras och genom att själva uppleva kunskapen istället för att läsa och höra om det fördjupas även denna kunskap.
3.3 Synen på estetiska inslag i undervisningen enligt aktuell svensk skoldebatt
Det finns en dualism och dikotomi mellan verbala och icke-verbala kunskaper. Med det menas att man genom språket och tänkandet skapar medvetenhet, men att kroppens verksamhet och aktiviteter är relativt betydelselösa (Marner & Örtegren, 2003). Den estetiska verksamheten i skolan är i dag alldeles för anspråkslös för att kunna förändra och förbättra skolans kultur enligt Thavenius (2004). Han menar att skolan och eleverna måste lära sig att kunna utnyttja möjligheterna det innebär att använda sig av estetiska inslag i undervisningen och att eleverna måste lära sig att behärska olika estetiska uttrycksformer (2004). Det påstås dessutom att självkänslan hos barn stärks av estetiska inslag i undervisningen. Detta på grund av att processerna ger eleverna en chans att uttrycka sig med andra språk och alternativa undervisningsmetoder. Formen för lärandet blir mer individanpassad och arbetslusten ökar (Marner & Örtegren, 2003).
Boström och Wallenberg (2001) jämför hur pass mycket läkaryrket förändrats på 100 år jämfört med läraryrket. Boström och Wallenberg menar att vi som lärare måste förändra
läraryrket eftersom samhället förändrats och forskning har dessutom hittat brister inom det traditionella undervisningsväsendet. Dessa forskare har också tagit fram annorlunda inlärningsmetoder för att undervisningen ska passa alla elever och därmed få en effektivare inlärningsmiljö (2001). Dessa metoder är skapade efter Gardners tio intelligenser och först och främst efter den taktila, den kinestetiska, den auditiva och den visuelle intelligensen (Boström & Wallenberg, 2001). Dagens skola har idag av tradition inriktat sig på den visuella och den auditiva eleven och därmed får den taktila och kinestetiska eleven en plats i skymundan. Boström och Wallenberg vill få eleverna att använda så många sinnen som möjligt eftersom inlärningskapaciteten då ökar dramatiskt och det gör även deras minne och färdigheter (2001).
Många ser de praktisk-estetiska ämnena som mindre viktiga och ”andningshål” från de riktiga ämnena. Detta avspeglas bl.a. i behörighetsreglerna till gymnasieskolan. De praktisk-estetiska ämnena fyller istället en funktion för att hålla skolan ”rolig” och inte så tung (Marner &
Örtegren, 2003). ”Estetiska ämnen är marginaliserade och får stå tillbaka för s.k. viktiga skolämnen. Samtidigt har estetiska ämnen i viss mening anpassat sig till en marginaliserad plats, ofta med fokus för traditionellt hantverk och traditionella konstarter, istället för ett perspektiv som vidgar sig ut mot identitet, mediering, samhälle och samtid” (Marner &
Örtegren, 2003:52).
Thavenius skriver om den moderna skolans syn på att ha i uppgift att försvara den gamla goda kulturen och motarbeta den populära (2004). Vidare menar han att skolan blir mer lustfylld med estetiska inslag och att den stora utmaningen är att föra samman handen och hjärnan. Det är just bristen på nyskapande estetiska inslag och kreativa lösningar som står i vägen för utvecklandet av estetiken skriver Thavenius. Han menar att försöken till de estetiska inslag, som görs i skolan för att underlätta lärandet, ofta är riktningslösa (2004). ”Det estetiska arv skolan lever med i dag är antingen problematiskt eller alltför modest. Problematiska är framför allt de traditionella inslagen av smakfostran och förmedlingen av ett kulturarv och en självklar kanon” (Thavenius m.fl., 2004:63). Bilden av att den estetiska verksamheten i skolan ska vara rolig har även Lindgren (2009). Hon menar att skolans huvudsakliga mål med denna verksamhet är att skapa en lustfylldhet, gärna på ett disciplinerat vis. Den estetiska
verksamheten sätts in som en rast från det jobbiga och nödvändiga för att eleverna ska orka med hela skoldagen konstaterar Lindgren efter observationer och intervjuer (2009).
”Skolan är, eller borde vara, en aktiv kulturinstitution som tar initiativ till och sprider kultur, i skolan men också utanför skolan” (Marner & Örtegren, 2003:109). Med detta menar Marner och Örtegren att man ska förmedla både den ”finkultur” i form av den traditionella kulturen och de traditionella hantverken i samexistens med den ”fulkultur” i form av populärkulturen, som finns i dagens samhälle. De anser att eleven är med och skapar undervisningen i och med de estetiska inslagen i skolan och inte är tomma behållare som väntas på att fyllas med information. Det handlar enligt Marner och Örtegren inte om att förmedla redan färdig kunskap utan om att skapa en dialog för att upptäcka och utforska faktaförhållanden (2003). ’
I Lärandets konst (Alerby & Elídottir, 2006) handlar ett kapitel om likheterna mellan konst och matematik. Anita Sandahl, som är kapitelförfattare, menar att ”Matematik och olika konstarter är att tänka om något – innan man tänker händer inget” (2006:90). Vidare menar Sandahl att man söker samband, mönster, relationer och strukturer m.m. i både konsten och matematiken. Båda ämnena kräver tolkning och reflektion (2006). I boken tar också Rósa Kristín Júlíusdóttir upp estetikens roll i de ungas bildundervisning (2006). Här diskuteras den stimulans det ger av att tänka, reflektera och filosofera över konst. I detta kapitel stryker man under vikten av den estetiska upplevelsen som bidrar till barn och ungas lärande (2006). Det skapas en nyfikenhet och en spontanitet av att reflektera och tolka konst – och därmed också matematik.
”Inom utbildningssystem och arbetsliv sägs uppdelningen mellan teori och praktik ha en statusmässig funktion. Teorin dominerar över praktiken på så vis att de intellektuella verksamheterna tilldelas en högre status än de praktiska” (Lindgren 2009:177). Dock anser pedagoger och skolledning att det är praktiskt arbete som värdesätts högre (Lindgren 2009).
Vidare hävdar Lindgren att barnen behöver en jämvikt mellan teori och praktik och eftersom skolan gestaltas som teoretisk måste en större del av den praktiska verksamheten in.
3.3.1 Synen på kreativitet och skapande i skolan
I Lusten att skapa (Skoglund, 2005) anser Skoglund att estetiska inslag i skolan skapar kreativitet. Där ser man inslagen som något nyskapande där eleverna själva måste ställa frågor och hitta lösningar för att kunna gå vidare. De tre orden mod, lust och tillit står som grundstenar för att man ska kunna arbeta kreativt. Mod att våga prova, misslyckas, försöka igen, vara öppen, ärlig och mod att se sina brister och möjligheter som pedagog. Det krävs även lust för ämnet och för en själv. Lust för eleverna och lust att våga utagera både sorg, smärta, vrede men därmed också glädje, lycka och tillfredsställelse. Vidare krävs det att läraren har tillit till sig själv och till eleverna. Läraren måste respektera och våga tro på barnen för att barnen ska våga lyckas (Skoglund, 2005). Skoglund menar också att vuxna ser på fantasi som något negativt i stället för att lyfta barnens fantasi och använda sig av den.
Fantasin avfärdas som en bristande insyn i verkligheten. Skoglund anser att läraren i stället ska stödja och uppmuntra barnens fantasi och deras lust att skapa och ställa frågor för att utmana dem i sitt tänkande. Hon skriver om det underbara med att allting är möjligt i ord och bild. Det finns inga begränsningar för vad barn kan skapa, berätta och vara med om ifall man använder sig av dessa uttrycksmedel (2005).
En viktig faktor för att skapa ett kreativt lärande är koncentrationen (Skoglund 2005). Om man inte klarar av att vara närvarande och känner sig splittrad är det en omöjlighet att skapa en sådan koncentration. Utan lust, tid och ork kan inte koncentrationen hållas uppe.
Lusten måste finnas. Olust gör oss okoncentrerade. Vi får lov att hitta på lustfyllda lektioner för barnen och för oss själva. Om barnen inte har lust att lära sig är det inte barnen det är fel på. Alla barn vill lära sig. Om barnen känner olust för vi ändra på innehållet och miljön i barnomsorgen och i skolan så att det passar barnen och inte
tvärtom!
(Skoglund, 2005:102)
Wiklund skriver om pedagogens uppgift att ”förstärka och inspirera till att fortsätta ge nuet liv genom kreativitet och konstnärliga musiska intryck” (2001:33). Hon menar att pedagogen kan förstärka vardagen och hjälpa eleverna att upptäcka det som finns i livet. Barn, precis som vuxna, använder sig av musiken och texten för att komma vidare eller förstärka en känsla.
Hon anser att man inte alls behöver förenkla saker för att barnen ska förstå och kunna ta till sig. Hon skriver att man i stället för att bläddra en sida framåt i taget ska fånga in lusten hos barnen att lära sig något som de verkligen vill och därmed skapa en positiv inlärningsmiljö (Wiklund, 2001). Vidare menar hon att eleverna inte behöver förstå allt de gör från början, bara man vågar pröva och använda sig av sina kunskaper. Förståelsen kommer så småningom.
Bland annat tar hon som exempel upp hur hon som ung sjöng med till Beatles låt ”Sergeant Pepper” och hur hon genom att lyssna på denna låt lärde sig massor av nya ord och uttryck på engelska utan att på förhand förstå vad det var hon sjöng.
Wiklund skriver om lärarens betydelse i en läroprocess. ”Lärarens betydelse – handlar om hur läraren lyckas sända in sin berättelse och ge en känslomässig grund för eget reflekterande i gruppen” (Wiklund, 2001:63). Hon menar att läraren måste förmedla både fakta och kunskap.
Läraren måste även visa en självsäkerhet och en trovärdighet för att belysa vikten i det som görs. Vidare skriver Wiklund att skapandet är en lösning av en inre konflikt. Det är en bro från det omedvetna till det medvetna för att genom musik, bild, drama eller dyl. gestalta det inre. Wiklund menar att människans förfoganden i det undermedvetna är av stor vikt för reflektionsprocessen, som enligt Wiklund är en av hörnstenar för lärandet. Här ser hon lärandet som en trestegsmodell där man först registrerar vad det är man ska lära sig, sedan reflekterar över vad man ska lära sig och slutligen producerar det man just lärt sig (Wiklund 2001). Wiklund vill göra skillnad på den vilda kreativiteten och den lydiga. Den vilda kreativiteten är fri från krav och söker sin egen väg igenom skapandet medan den lydiga är just – lydig. Den gör som den blir tillsagd att göra, skapar det den blir tillsagd att skapa, utan att våga tänja på gränser eller gå sin egen väg (2001).
Enligt studier gjorda av Lindgren (2009) gestaltas den estetiska verksamheten i skolan som mer verklighetsnära än den teoretiska verksamheten. Det ”verkliga livet” uppfattas som mindre uppdelat i ämnesblock och mer kreativt, praktiskt och kroppsligt. Praktiskt arbete förs därför fram som mer verklighetsnära och mer effektivt för barnens inlärningsprocess. Här
följer sedan ett exempel på hur en elev har lättare att räkna ut en diameter i trä- och metallslöjden, eftersom eleven här har ett behov av att räkna ut föremålets diameter för att kunna gå vidare i sitt slöjdarbete (Lindgren 2009).
Wiklund (2001) menar att det krävs en radikal förändring av synen på lärande och skola då vi nu vet hur viktigt det är att kropp, själ och handling stämmer överens i det samspel som föder förståelse och utveckling. Hon menar att barnet genom behärskning av kroppen kan utveckla självkänsla och självförtroende och få en uppfattning om sin existens och rummet omkring kroppen. Wiklund skriver vidare om hur många vuxnas kroppsglädje försvinner och hur viktigt det är för pedagoger att kunna finna tillbaka till denna kroppsglädje för att kunna låta barnen få ta del av sin kroppsglädje. Wiklund menar också att det inte bara är de små barnen som är i behov av denna kroppsglädje utan att barn i alla åldrar, då de hela tiden växer och kroppen därmed förändras (2001).
Uddholm (2003) ställer sig frågan om pedagogens roll i klassrummet. Han hävdar att pedagogen är en vägvisare. Han menar att det inte finns någon tydlig mall för hur man ska vara som en pedagog men vill få bort pedagogens roll som kunskapskälla. Uddholm menar att en god pedagog visar eleverna var de kan hitta kunskapen istället för att leverera den direkt till dem (2003).
Uddholm resonerar om hur musiken kan bidra till att förverkliga gemensamma visioner som finns på en skola (2003). Han skriver om förutsättningar för att kunna samarbeta i arbetslag och om problemet med att många pedagoger väljer att arbete självständigt. ”Samarbete betyder inte att alla ska arbeta på samma sätt. Tvärtom är det en stor tillgång att vi är olika”
(2003:68). Han tror att problemet ligger i att det finns en rädsla för konflikter i vår kultur. I denna rädsla undviks det att föra fram åsikter och han menar att vi människor hellre håller inne på vårt missnöje (2003). Detta menar Uddholm gör det komplicerat till ett ökat samarbete, men att man genom ökat samarbete får chans att ta del av varandras kunskaper och därmed kan utveckla undervisningen (2003).
4 Metod
I detta avsnitt redovisas val av undersökningsmetod. Vidare kommer urval och genomförande av intervjuer att sammanfattas. Slutligen kommer reliabilitet, validitet och etiska ställningstaganden att beskrivas.
4.1 Val av undersökningsmetod
Jag har använt mig av en kvalitativ undersökning där jag har studerat enskilda fall för att gå på djupet med hur man använder sig av estetiska inslag i undervisningen och vilka resurser som behövs på skolan för att kunna använda sig av estetiska inslag i större utsträckning. En kvantitativ metod hade inneburit flera informanter men mindre ingående svar under intervjuerna.
Bryman (2002) menar att man genom kvalitativa intervjuer upptäcker saker som inte skulle ses i det stora hela. Dessa kvalitativa intervjuer kan genomföras med två olika metoder – semistrukturerade eller ostrukturerade. Den senaste utgår ifrån ett tema där inga klara frågeformuleringar används. I den semistrukturerade intervjun, som jag har valt, används en intervjuguide där man bygger på frågorna fritt efter de svar man får under intervjun och man kan därmed gå mer på djupet. Intervjuerna skedde enskilt då jag ville få varje pedagogs enskilda syn på estetiska inslag. Intervjuerna spelades in med en fickinspelare så att svaren vid behov kan återges exakt. Detta även för att fokus skulle ligga på intervjun och inte på att anteckna det som sades.
4.2 Urval
Genom intervjuer med fyra stycken pedagoger försökte jag få svar på mina frågeställningar.
Jag har valt att genomföra intervjuerna på en kommunal grundskola utan någon speciell profilering. Jag ville se hur några av lärarna på den här skolan tänker omkring estetiska inslag i verksamheten och vad som hindrar dem från att jobba mer med det.
Jag har valt att intervjua en klasslärare som jobbar nästan helt med estetiska inslag i sin undervisning, två klasslärare som jobbar med estetiska inslag och slutligen musikläraren på skolan. Klassläraren som nästan alltid jobbar med estetiska inslag har bild och musik i sin grundutbildning och därtill svenska som tillval. Hon jobbar i en 1-2:a och jag kommer att kalla henne för Lena. De två klasslärarna som jobbar med estetiska inslag då och då har tillsammans två 4:or. De båda har matte/NO i sin grundutbildning varav den ena har engelska som tillval och den andra har bild som tillval. Jag kommer att kalla läraren med engelska som tillval för Fanny och läraren med bild som tillval för Filippa. Musikläraren, som är utbildad i musik och matematik, bygger hela sin undervisning på estetiska inslag. Musikläraren kommer jag i min resultatanalys att kalla för Mikaela.
Alla de fyra lärarna valdes på grund av att de förhåller sig positiva till estetiska inslag i undervisningen, detta kallas för ett stratifierat urval. Eftersom min studie bygger på hur pedagogerna använder sig av estetiska inslag ville jag intervjua pedagoger jag visste använde sig av estetiska inslag i undervisningen. Jag har därför gjort mina intervjuer på den skola där jag gjorde min verksamhetsförlagda del av utbildningen eftersom jag där har kunskap om hur lärarna arbetar. Skolan har verksamhet från F-6 samt särskola, och jag har valt att inrikta mig på lärare som har elever i 1-4, förutom musikläraren som har elever ända upp till 6:an. Jag hade först planerat att intervjua tre till fyra klasslärare på skolan, men kom på att det vore mer intressant att även intervjua musikläraren för att höra hennes åsikter om hur den estetiska verksamheten på skolan ser ut. Därför intervjuade jag endast tre klasslärare och tog den sista intervjun med musikläraren på skolan. Detta för att eleverna har bild med klasslärarna medan musiken sker med musikläraren i musiksalen. Då hon endast jobbar med musik och inte ute i klasserna med övriga ämnen, har jag ändrat lite på frågorna i hennes intervju för att den mer skulle handla om hur hon uppfattade samarbetet med övriga lärare på skolan och hur deras intresse för samarbete och integration av de estetiska ämnena yttrade sig.
4.3 Genomförande
Jag började med att fundera på vad jag ville veta och få svar på av pedagogerna och gjorde efter det en intervjuguide (Bilaga 1). Jag skickade frågorna till pedagogerna innan intervjuerna ägde rum, för att de skulle få en chans att fundera över frågorna och därmed ge mer reflekterade svar och vara förberedda på vad som skulle frågas om. Sedan bestämde jag
en enskild intervjutid med varje pedagog. Under intervjuerna befann vi oss i varje lärares klassrum, där de under dagen har sina lektioner, för att få en miljö där läraren kunde fokusera på intervjun och kände sig ”hemma”.
Intervjuerna varade i allt mellan 8 – 45 minuter beroende på hur mycket informanten hade att säga om estetiska inslag och hur mycket följdfrågor jag hade. När intervjuerna var färdiga spelade jag upp dem för att ordagrant skriva ner dem i ett dokument som jag sedan kunde använda när jag analyserade resultatet.
4.4 Reliabilitet och validitet
De två begreppen reliabilitet och validitet är enligt Bryman (2002) begrepp som först och främst kopplas till den kvantitativa forskningen och det är därmed svårt att flytta dem till den kvalitativa forskningen. Reliabilitet är pålitligheten hos ett begrepp kopplas till resultatets struktur. Det kan handla om att frågorna som ställs är ledande och genom detta påverkas svaren. En annan faktor är hur svaren som fås under intervjuerna tolkas av undersökaren.
Genom att vara flera stycken som tolkar kan denna risk av felbedömning minska (Bryman 2002). Jag har försökt att inte ställa ledande frågor och eftersom jag skickade ut frågorna innan till informanterna så de kunde tänka efter vad de ville svara anser jag också att svaren är stabila, vilket är en annan påverkningsbar reliabilitetsfaktor enligt Bryman. Han menar vidare att validiteten handlar om tillförlitligheten i en studie (2002). Då jag har primärkällor från de två teoretikerna Gardner och Dysthe, samt några sekundärkällor, i min teoridel, anser jag att denna är tillförlitligt. Informanterna bör vara pålitliga, och då jag har översatt intervjuerna ordagrant, anser jag även att resultatet är tillförlitligt.
4.5 Etiska ställningstaganden
Bryman (2002) menar att det finns fyra etiska ställningstaganden att beakta när man forskar;
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentalitetskravet och nyttjandekravet. Som redan nämnts ovan fick informanterna ta del av intervjufrågorna (Bilaga 1) innan intervjuerna. De hade då också möjlighet att kontakta mig vid frågor och oklarheter om frågorna och intervjun.
Innan intervjuerna påbörjades informerade jag om mitt syfte med studien och det valda tillvägagångssättet. Då förklarade jag även hur informationen jag skulle få ut av intervjun skulle behandlas och att de som intervjuades skulle vara anonyma i uppsatsen. Jag upplyste dem om att uppgifter från intervjuerna skulle behandlas konfidentiellt och att deltagandet var frivilligt. Jag har tilldelat informanterna fiktiva namn för att uppfylla konfidentalitetskravet.
Varje informant har personligen blivit tillfrågad om de vill delta i studien. Slutligen informerade jag om användningen av nyttjandekravet; att den information som samlats in under processen enbart kommer att användas i vetenskapligt syfte och ej för kommersiella eller ickevetenskapliga sammanhang, allt enligt Bryman (2002).
4.6 Metoddiskussion
Mina intervjuer har gått bra, men på grund av brist på erfarenhet av att intervjua har jag svårt för att komma på följdfrågor under intervjun, vilket har lett till att intervjuerna blivit relativt korta. Dessutom visade det sig att de jag intervjuade uppfattade det som att fråga 2, 4 och 6 egentligen hade samma innehåll och blev därför ställda och upprepade samma svar. Jag som intervjuare ser dock skillnad mellan de svar som man skulle kunna få på de tre olika frågorna och ville därför behålla dem.
5 Resultat och analys
I resultat och analys sammanfattar jag resultaten av intervjuerna. Jag har valt att strukturera resultat- och analysdelen efter mina frågeställningar. Först presenteras det hur pedagogerna använder sig av estetiska inslag i sin undervisning, därefter beskrivs deras motiv till att använda estetiska inslag i undervisningen. Slutligen presenteras vilka resurser dessa pedagoger anser sig behöva för att arbeta mer med estetiska inslag.
5.1 Pedagogernas användning av estetiska inslag i undervisningen
Alla informanterna använder sig av estetiska inslag i undervisningen. Jag redovisar nu klassvis för hur pedagogerna använder sig av de estetiska inslagen.
5.1.1 Arbetet i 1-2:an
Lena arbetar med estetiska inslag genom att låta barnen skapa böcker med bilder i, skriva texter till bilderna och med ett eget språk i den mån eleven inte lärt sig skriftspråket än. Hon arbetar mycket med sång, dans och att uttrycka sig med hela kroppen. Att jobba tematiskt tycker Lena är bra och just nu är det temat Rymden som behandlas i hennes klass. Där berättar hon om hur barnen får skapa egna rymddanser så att deras kreativitet och fantasi utvecklas. Det finns fyra olika grupper man kan välja på att vara med i under de lektionerna de har temaarbetet; Bygg, Målning, Musik och Dans och slutligen Teater. Kontinuerligt redovisar varje grupp hur långt de har kommit i arbetet och vad de har gjort under lektionerna.
Hon hämtar mycket av sin inspiration från Bifrost-skolan i Danmark där man jobbar tematiskt och genom att se helheten.
5.1.2 Arbetet i 4:an
Filippa är fascinerad av hur man kan arbeta med det som hon kallar symbolpedagogik. Hon tycker det funkar bra att använda det i bildämnet. Barnen får rita till exempel ett fantasidjur
och utifrån bilden skriva en saga. Hon understryker vikten i att bilderna inte ska te sig verklighetstrogna.
Jag hade faktiskt en klass en gång där vi hade en kille som absolut vägrade rita. Han ville aldrig rita någonting. Sen använde jag mig av symbolpedagogiken, eleverna skulle rita ett minne av sitt sommarlov. De fick bara rita vad som helst. Det kunde vara en röd plutt och sen bara gult runtomkring. Det behövde inte föreställa någonting. Den killen gjorde fem bilder den lektionen, med symbolpedagogiken, så det är rätt roligt faktiskt.
Filippa har läst till extra bild just för att hon kände att hon inte hade kunskaper om det ämnet.
Hon och Fanny arbetar båda i årskurs 4 på skolan och de blandar ofta klasserna. De gör även ungefär samma saker under lektionerna och tar del av varandras kunskaper och erfarenheter.
Förutom de vanliga bildlektionerna integrerar Filippa och Fanny bilden i NO/SO, svenska och även i matematiken, även om Fanny inte tycker de får in de estetiska inslagen så mycket i matematiken. Mikaela anser sig bara jobba med estetisk verksamhet, dock tycker hon inte märka av om de övriga lärarna på skolan vill integrera ämnet med de andra.
Det är mest i de lägre åldrarna, treorna, ibland fyrorna. (…) Där är det ofta att klassläraren kommer och nu håller vi på och jobbar med det här och finns det något om det här och så. Men sen vet jag faktiskt inte riktigt hur övriga ställer sig till det.
5.1.3 Arbetet på musiken
Mikaela tycker att det med fördel går att integrera matematiken och musiken när det kommer till bråk och notvärden. Här anser hon att det är mycket lättare för eleverna att få en bild och en förståelse för vad det är som händer, ifall man jämför bråkräkningen i matematiken med notvärdet i en takt. Denna parallell mellan musik och matematik drar även Sandahl (2006) som även menar att den estetiska upplevelsen bidrar till barn och ungas lärande. Mikaela brukar även väva in historia när de sjunger sånger med speciella teman, till exempel Astrid Lindgren-sånger.
5.1.4 Vikten av att presentera elevens arbete
Både Lena och Filippa tar upp vikten av att visa upp elevernas alster. Detta stöds av Dysthe (1996) som menar att man måste ge eleverna självtillit och en tro på sig själva och sin förmåga. Filippa säger att man försöker hänga ut dem i matsalen och i korridorer och eleverna ställer sig mer positiva till det nu än för 10-15 år sedan. Numera vill eleverna visa upp sina arbeten och konstverk och känner sig stolta över dem på ett annat sätt. Dock menar Lena att det ställdes ut mer tidigare än vad det gör nu.
Och så tyckte vissa att det såg ut som jag vet inte vad och det ska vara estetiskt fint och kontorspersonalen och det ska vara som ett kontor och en arbetsplats och det är barnskräp. Det ska vara en levande skola men det känns inte så längre på samma sätt.
När vi diskuterar kring denna problematik kommer det fram att skolan för ungefär 10 år sedan var en skola med estetisk profil och att varje årskurs hade utställningar i matsalen varje vecka.
Konstnärer och musikprofiler som Dan Bornemark kom och besökte skolan och hade olika estetiska projekt med dem.
5.2 Pedagogernas motiv till användning av estetiska inslag i undervisningen
Alla informanter förhåller sig positiva till estetiska inslag och tycker dessa är en viktig del av undervisningen. Jag redovisar här för några av de motiv pedagogerna har för att använda sig av estetiska inslag i undervisningen.
5.2.1 En chans att befästa grundläggande kunskaper
På frågan om vad de estetiska inslagen i undervisningen innebär för dem har alla informanter liknande uppfattning. Mikaela menar att man lär med hela kroppen och att då hela kroppen bör vara integrerad i lärandet. Hon tror att man lär sig mer om man får chansen att ta in
kunskap med flera olika medel och inte bara på ett sätt. Precis som i den socio-kulturella teorin menar Mikaela här att det ena mediet inte upphäver det andra. Genom att ge eleverna chansen att lära sig något på flera olika sätt, får de en mer aktiv förståelse för den kunskap de ska lära sig. Genom att använda sig av både de visuella, auditiva och kroppsliga språket får de chansen att befästa kunskaperna i flera dimensioner (Marner & Örtegren 2003). Detta pratar även Fanny om. Hon menar att genom att befästa grundläggande kunskaper får eleverna chans att få använda sin kreativitet på olika sätt, genom både bild, drama och musik. Hon tycker det är viktigt att man får använda sina sinnen och förmågor på olika sätt eftersom alla har olika starka sidor.
Jag tror det är jätteviktigt speciellt för de här barnen som (…) Alla barn lär ju inte på ett sätt. Det finns barn som lär på en massa olika sätt och för en del barn är detta tvunget för att befästa kunskaper och för att kunna ta till sig kunskaper.
5.2.2 En chans att uttrycka sig på olika sätt
Lena tycker det är av största vikt att kunna få lov att uttrycka sig på alla sätt, inte bara genom skrift och tal. Hon hävdar att man måste använda sig av målning, dans, musik, mimik och att man måste använda sig av hela kroppen, av allt man kan använda sig av.
Filippa tror också att användningen av de estetiska inslagen i undervisningen är jätteviktiga.
Vi borde göra det mer än vad vi gör. Jag tror (…) att en tredjedel av klassen lär sig mycket mer om de får jobba mer kreativt.
I Filippas citat anas en anknytning till Howard Gardner (2001) och hans teori om människans olika intelligenser. Gardner menar att man har mer eller mindre lätt att ta in kunskaper på olika sätt eftersom man har mer eller mindre framträdande intelligenser.
Lena ser det som något självklart och för henne normalt att använda sig av estetiska inslag i undervisningen och att få lov att använda alla uttryckssätt man har. Hon menar att verkligheten inte är indelad i ämnesblock utan att vardagen är en klump av alla ämnen integrerade med varandra. Denna uppfattning har även Lindgren (2009) efter gjorda studier.
Hon hävdar att praktiskt och kroppsligt arbete är mer verklighetsnära och därmed mer effektivt för barnens inlärningsprocess. Lena tycker att de estetiska inslagen stimulerar olika delar av kroppen, bl.a. berättar hon om en studie som har visat på hur eleverna presterar beroende på vad för musik som spelas. Spelar man snabb, pulshöjande musik presterar man mycket sämre än om man spelar lugn musik som följer kroppens normala puls. Detta för att musiken stimulerar hjärnan på olika sätt. Hon tycker det är viktigt att man tränar hjärnans högra och vänstra halva genom idrott, dans, steg, instrumentspelande och rytmik. Eller att man i bilden ritar med både höger och vänster hand samtidigt och att man tränar ramsor och rörelselekar.
5.2.3 En chans att inspireras och vara kreativ
Fanny pratar om kreativitet och inspiration. Framförallt när man startar nya teman och projekt i skolan tror hon det är viktigt med estetiska inslag.
Jag tycker det är jätteviktigt och ofta är det ju så att man använder det kanske i en uppstartande fas eller en upplevelse för att inspirera till vidare arbetsområden.
Hon tror att barn lär sig på olika sätt och de får då fler kanaler att ta in kunskapen på. Liksom Fanny tar Skoglund (2005) upp vikten av kreativitet och skapande i skolan. Hon menar att eleverna själva måste ifrågasätta och hitta lösningar. Wiklund (2001) tar också upp vikten av hur läraren för fram ett budskap och att detta är avgörande för elevernas eget reflekterande.
Filippa menar att vi tar in kunskapen på olika sätt och att alla är olika. En del ser in den, en del lyssnar in den och en del måste ta in den med kroppen. Detta kan man koppla till Gardners olika intelligenser och beroende på vilken intelligens man har som huvudintelligens har man då mer eller mindre enkelt för att få in kunskapen visuellt, verbalt eller kroppsligt (2001).
Både Fanny och Filippa hävdar att estetiska inslag främjar barnens kreativitet och gör dem intresserade i ett större spektra.
5.3 Pedagogernas funderingar över vilka resurser som saknas för att kunna använda sig mer av estetiska inslag
Trots att pedagogerna arbetar på samma skola, med samma personaltillgång och samma ekonomiska resurser skiljer sig deras syn på vad det är som saknas för att kunna arbeta mer med estetiska inslag i undervisningen.
5.3.1 Behov av mer tid
Mikaela anser att avsaknad av tid är den största faktorn. Hon skulle föredra ett schema där klassläraren kan vara med på musiklektionen för att få en helhet i vad som händer på musiken och för att kunna gå vidare med ett djupare samarbete. Nu ligger ofta lärarens planeringstid under musiklektionerna.
5.3.2 Behov av kunskap och utvidgande av samarbete pedagoger emellan
Lena tror att det kan ligga mycket i att en del av de övriga pedagoger känner sig hämmade inom de estetiska ämnena eftersom de själva inte fått jobba så mycket med dem under sin uppväxt och därför inte har kunskapen. Detta menar även Wiklund (2001) som hävdar att lärarna präglas av sin egen skolgång och sina tidigare erfarenheter. Vidare menar Skoglund (2005) att pedagogen själv måste visa lust över skapandet och de estetiska inslagen för att motivera eleverna till lusten att skapa. Har inte läraren lusten hittar inte eleverna lika lätt lusten heller. Lena tycker här det är viktigt att man lyssnar på vad barnen vill göra och får inspiration av barnen. Detta stöds av Uddholm (2003) som menar att pedagogen skall ses som en vägvisare som visar eleverna var de kan finna kunskap istället för att se eleverna som tomma bägare som ska fyllas. Vidare behåller man även elevernas lust och deras tillit till pedagogerna vilket stämmer överens med Skoglunds resonemang om kreativitet och skapande.
Lena tror att det behövs ett djupare samarbete pedagoger och arbetslag emellan för att kunna jobba med estetiska inslag i större utsträckning. Då kan man jobba i större grupper och därifrån ta ut smågrupper som man kan turas om att ha. Lena vill gärna se skolan som en aktiv verkstad där man kan träna på olika ämnen och där alla elever jobbar ihop, oavsett ålder, för att hjälpa och lära sig av varandra. Då menar hon att alla i skolan dessutom kommer att bli mer kreativa. Dessutom tror Lena det har att göra med övriga pedagogers personliga intressen, vissa är intresserade av idrott, andra av bild och tredje parten av teknik och man vill gärna använda sig av sina intressen. Precis som Marner och Örtegren (2003) skriver tror Lena att några av pedagogerna på skolan kan se musik och bild som mindre viktiga och andningshål.
Hon menar även att det inte är säreget för de estetiska ämnena då vissa av pedagogerna har samma uppfattning om till exempel idrott. Lena tycker det är bättre att försöka tillgodose alla dessa intressen och få utbyte av varandra istället för att ’slåss’ för sitt intresse.
5.3.3 Behov av ekonomi och planeringstid
Fanny och Filippa är överens om att det är tid och pengar som saknas.
Jag tror alla är jättepositiva till det och tycker att det är bra för det främjar barnens kreativitet (…)och gör dem intresserade. Men det är väl dels ekonomin, (…) man skulle kunna göra mycket, mycket mer, och ha mycket, mycket roliga material, (…) men dels av tidsbrist och (…) sen det ekonomiska så orkar man inte ända fram kan jag känna.
Fanny tar också upp problemet med avsaknad av utbildning i hur man jobbar ämnesintegrerat med de estetiska ämnena. Den andra berättar vidare om de ekonomiska resurserna.
Vi har alltså mycket mindre budget idag än vad vi hade för 10 år sen i skolan. Det är nästan hälften av budgeten mot vad vi hade för 10 år sen och det är faktiskt ska jag vara riktigt ärlig så är det bildmaterialet och så (…) som det tullas på. Och läromedlen naturligtvis.
Tidsbristen är ett stort problem menar de båda och Fanny uttrycker sig så här:
Mycket av detta tar lite tid att förbereda, men det ger väldigt mycket, men den tiden har inte vi idag, att planera och förbereda.
Det är alltså inte viljan eller okunskapen som här står i vägen för att estetiska inslag ska få en större roll i undervisningen utan avsaknaden av planeringstid. De hävdar att skolan idag består av mycket mer uppfostran och att det tar energi och tid att lösa konflikter elever emellan och att det är planeringstiden som blir lidande av detta. Precis som Thavenius (2004) håller Fanny med om att skolan blir mer lustfylld med estetiska inslag och att utmaningen ligger i att hitta uppgifter som för samman handen och hjärnan.
5.4 Sammanfattning
Informanterna använder sig av estetiska inslag i sin undervisning, vilket de ser som något positivt som främjar elevernas kreativitet och nyfikenhet. De har olika syn på vilka resurser som saknas för att kunna använda sig mer av de estetiska inslagen i undervisningen men är alla överens om att de vill använda sig mer av dessa inslag ifall de resurserna som de tycker behövs ökar i framtiden. Liksom Gardner (2001) tycker alla fyra pedagoger att skolan borde förorda en lärandemiljö där man stimulerar alla människans olika intelligenser i undervisningen. Precis som Lindgren (2009) så tycker informanterna att elever behöver jämvikt mellan teori och praktik och att om resurserna finns i framtiden borde en större del av den praktiska verksamheten in.
6 Slutdiskussion
Att kunna fånga eleverna och få dem intresserade av det man berättar är väsentligt för att de ska komma ihåg det som lärs ut i klassrummet. Några av de lektioner jag minns bäst ifrån min egen skolgång var de praktisk/estetiska, då vi med hjälp av andra medel lärde oss om något specifikt. Bland annat sydde vi i textilslöjden ett stort fjällandskap samtidigt som vi lärde oss om djuren som levde där. Vi mätte vinklarna på den asymmetriska sandlådan utanför klassrummet och vi hade vattenexperiment med en av våra lärare där vi skulle gissa vad som skulle hände innan vi provade och sedan fick vi analysera vad som hänt och varför. Att använda sig av estetiska läroprocesser i undervisningen är inte bara något som återkommer i våra styrdokument och i läroplanen, det är också genom dessa medel många kommer ihåg och minns saker. Jag tror dessutom många elever uppfattar skolan som mer lustfylld och de blir mer positiva till lärandet när man arbetar på det här viset. Jag vet att jag minns de lektioner och teman bäst som var av det estetisk/praktiska slaget. Jag kan fortfarande beteckningen till Svavelsyra tack vare en ramsa vår kemilärare lärde oss i sjuan, ”H2SO4, de e svavelsyra”.
Denna kemiska beteckning skulle jag aldrig fortfarande kunna idag om inte för just denna ramsa.
Det finns oändliga möjligheter att jobba med estetiska inslag och jag tror att det bara är pedagogens egen fantasi som kan sätta stopp för detta arbetssätt. Lena påpekar att det är viktigt att fråga barnen vad de vill göra, tycker är kul och vad de vill lära sig. På detta sätt får barnen lära sig att motivera och själv resonera kring vad de vill lära sig och vad de ska kunna.
Jag har dock upplevt att det inte är lika problemfritt i praktiken som i teorin att använda sig av estetiska inslag i undervisningen och att kunskapsundervisning och estetiska inslag till viss del segregeras. Det finns dock olika skäl till detta upplever jag. Det är spännande att se att de olika pedagogerna har olika uppfattningar om vad det är för resurser som saknas för att deras undervisning ska bli mer integrerad med de estetiska ämnena. Medan Fanny och Filippa bestämt hävdar att det är resurser och tid som ligger i vägen för utbredningen av en mer integrerad undervisning tror Lena det mer har att göra med intresset hos övriga pedagoger.
Mikaela ställer sig någonstans i mitten av dessa två påståenden och tror att det både är tidsresurser men även det saknade intresset hos vissa pedagoger som står i vägen för ett ökat
inslag av estetisk verksamhet i undervisningen. Kanske är de det samarbete som Mikaela och Lena resonerar om som saknas på skolan.
Med min studie vill jag försöka lyfta fram att jag tror de estetiska inslagen i den nuvarande undervisningen förhåller sig till den plats de får i läroplanen. De estetiska inslagen blir ett verktyg till att nå vad läroplanen anser vara den ”riktiga” kunskapen. Studien har visat att de pedagoger som intervjuats ser estetiska inslag som väsentligt som borde förekomma mer i skolan. I både den teoretiska studien och under mina intervjuer har det kommit fram att människor är begåvade på olika sätt och att man därför lär på olika sätt. Genom att i undervisningen använda sig av alla människans olika intelligenser tränas ju därför varje individs intelligenser upp till en relativt hög nivå med hjälp av uppmuntran då eleverna får vistas i en stimulerande undervisningsmiljö. Detta stärker inte bara elevernas begåvningar utan ger dem även chans att befästa kunskap på flera plan. Problemet med de riktningslösa inslagen som Thavenius (2004) diskuterar, som endast finns till för att underlätta lärandet, har kanske sin grund i planeringstidsbrist, som både Fanny, Filippa och Mikaela nämner i sina intervjuer. Den lydiga kreativiteten och den modesta estetiken verkar vara den syn som råder i skolan idag. Allting har en restriktion och det verkar som att man hela tiden måste begränsa sig eftersom det just är det som resurserna är – begränsade. Detta kanske för att de estetiska ämnena inte får så stort utrymme i läroplanen. I läroplanen står det upprepade gånger om att undervisningen ska innehålla estetiska inslag för att nå uppnåendemålen, men när det väl kommer till kritan får inte de estetiska inslagen lika stor plats bland uppnåendemålen och kanske just därför blir de bortprioriterade.
Min syn innan och under hela studien har varit att estetiska inslag är viktiga för elevers kreativitet och skapande och denna syn får stöd från både de informanter jag har intervjuat och de författare vars litteratur jag tagit del av. Jag tolkar mitt resultat som att det är, förutom planeringstidsbristen, ekonomi och avsaknad av engagemang hos andra pedagoger som gör att de estetiska inslagen får en mindre roll i skolan än vad den enligt läroplanen bör ta. Jag tror att de estetiska ämnena betraktas som flummiga och mindre viktiga ämnen av många pedagoger.
Att det är viktigare att eleverna först hinner klart med matten och svenskan innan de får vara med på julpysslet är en inte alltför ovanlig uppfattning pedagoger har. Om man i stället ser möjligheterna med de estetiska ämnena och ser hur man kan integrera dessa ämnen med de
mer teoretiska tror jag att det skapar ett roligare och ett öppnare lärande. Jag tror även att man genom de estetiska ämnena kan skapa ett öppet forum som inbjuder till diskussion där eleverna även lär sig att argumentera för sin sak. Något som jag tycker har visat sig viktigt efter att ha gjort denna empiriska studie, är att pedagogen måste vara engagerad och intresserad av ämnet för att i sin tur kunna fånga barnens intresse. Att fånga barnen i estetiska ämnen verkar nu enklare efter att jag studerat litteraturen och gjort mina intervjuer. Vad som i sin tur verkar saknas för att kunna göra detta, förutom de tidsaspekter och ekonomiaspekter, är kunskap. Kanske är det fortbildning inom ämnet som saknas för att pedagogerna ska kunna känna sig säkra på de estetiska inslagen. Eftersom den estetiska verksamheten dessutom faktiskt tar upp en stor del av läroplanen kanske lärare redan i sin utbildning ska få en bredare kunskapskälla inom de estetiska ämnena att kunna arbeta med.
Med detta arbete har jag fått veta mer om fyra pedagogers syn på estetiska inslag i undervisningen. Alla fyra ser dessa inslag som en viktig del av elevernas utveckling, både den kroppsliga och den kunskapsmässiga. Informanterna har en positiv bild av att arbeta ämnesintegrerat med estetiska inslag och ser möjligheterna med detta, även om de känner att de inte alltid har den kunskap som krävs för att jobba mer estetiskt i skolan. Det krävs dessutom också ekonomiska resurser och tid för att kunna genomföra detta arbete fortlöpande.
i skolan. Genom undersökningen har jag förstått att det krävs mycket kunskap om estetiska inslag för att kunna använda sig av dem fullt ut. Både i litteratur och genom intervjuer har jag förstått att estetiska inslag inte får den plats de enligt min mening borde få i undervisningen jämfört med den plats de tar upp i läroplanen. Kanske är detta just för att dessa inslag inte har en så stor utspridning i uppnåendemålen. Estetiska inslag blir ett verktyg för att nå det många ser som de ”riktiga” kunskaperna som har sitt ursprung inom de verbal-lingvistiska och de logisk-matematiska intelligenserna istället för att kräva den plats och de resurser den borde få.
Referenser
Alerby, Eva & Elídóttir, Jórunn (red.) (2006) Lärandets konst – betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet Lund: Studentlitteratur
Boström, Lena & Wallenberg, Hans (2001) Inlärning på elevernas villkor – inlärningsstilar i klassrummet Jönköping: Brain Books
Bryman, Alan (2002) Samhällsvetenskapliga metoder Malmö: Liber Ekonomi Dysthe, Olga (1996) Det flerstämmiga klassrummet Lund: Studentlitteratur Garder, Howard (2001) Intelligenserna i nya perspektiv Jönköping: Brain Books
Lindstrand, Fredrik & Selander, Staffan (red.) (2009) Estetiska läroprocesser Lund:
Studentlitteratur
Lindström, Lars (2007) ”Gardner om hur vi tänker” i Forssell (red.) Boken om pedagogerna Stockholm: Liber
Marner, Anders & Örtegren, Hans (2003) En kulturskola för alla – estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv Stockholm: Liber
Skoglund, Elisabet (1990) Lusten att skapa Stockholm: Berghs
Skolverket (2006) Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 Stockholm: Fritzes
Thavenius, Jan, Person, Magnus & Aulin-Gråhamn, Lena (2004) Skolan och den radikala estetiken Lund: Studentlitteratur
Uddholm, Mats (2003) Pedagogen och den musikaliska människan En bok om musik i vardagsarbetet Mölndal: Musikförlaget Lutfisken AB
Wiklund, Ulla (2001) Den lydiga kreativiteten om barn, estetik och lärande Stockholm:
Sveriges Utbildningsradio AB
