Akademin för Utbildning, Kultur och Kommunikation
Speciallärares och specialpedagogers samverkan
med lärare med fördjupning inom språk-, läs – och
skrivutveckling – för att skapa tillgänglig lärmiljö
för elever med diagnos ADHD
Författare
Anna Sjödén och Cenita Welander
Självständigt arbete i specialpedagogik Handledare: Susanna Andersson -speciallärare
Examinator: Tina Hellblom-Thibblin
Avancerad nivå
15 högskolepoäng Vårterminen 2021
Mälardalens Högskola
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation
Kurskod, Självständigt arbete i specialpedagogik-speciallärare med
specialisering mot matematikutveckling / språk, skriv- och läsutveckling / utvecklingsstörning, 15 hp Kurskod, Självständigt arbete i specialpedagogik-specialpedagog, 15 hp
Författare:
Anna Sjödén och Cenita Welander
Titel:
Speciallärares och specialpedagogers samverkan med lärare med fördjupning inom språk-, läs – och skrivutveckling – för att skapa tillgänglig lärmiljö för elever med diagnos ADHD.
Termin och år: Vårterminen 2021 Antal sidor: 40
Sammanfattning
En granskning gjordes av Skolinspektionen under 2014, där framkom det att svensk skola behövde förbättra stödet för elever med diagnosen ADHD. Svensk skollag säger att alla elevers olika behov ska tillgodoses och alla ska vara en del av undervisningen oavsett vilken förutsättning eleven har. Syftet med studien är att undersöka hur speciallärare och specialpedagoger handleder och stöttar undervisande lärare med fördjupning inom språk-, läs- och skrivutveckling för att skapa en tillgänglig och inkluderande lärmiljö där elever med diagnos ADHD ingår. Valet av forskningsmetod föll på en kvalitativ studie med målstyrt och strukturerat urval av informanter och semistrukturerade intervjuer av skolans olika professioner. I studien intervjuades 8 lärare, 2 speciallärare och 2 specialpedagoger. Intervjuerna utfördes på tre skolor i två olika län i mellersta Sverige. Sammantaget visar resultatet att åtgärder för elever med diagnosen ADHD utgår från flera olika
specialpedagogiska perspektiv. Resultatet från studien visar att det finns ökat behov av handledning, kunskaps- och kompetensutbyte hos skolans olika professioner. Skolans organisation behöver utvecklas och göra det möjligt, genom kunskap, tid och resurser. Studiens resultat visar att elever med diagnos ADHD erbjuds särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp. I skolan behöver undervisningen utvecklas och arbeta mot en inkluderande skola för alla. Skolans olika professioner behöver samverka och skapa naturligt forum till kunskapsutbyte. Elevers olika behov behöver tillgodoses och en strukturerad skoldag behöver skapas. Resultatet visar att speciallärares och
specialpedagogers stöd och handledning eftersöks i undervisningen från lärarna.
Nyckelord: ADHD, språk-, läs- och skrivutveckling, samundervisning, tillgänglig lärmiljö, organisation
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 1
Syfte och frågeställningar ... 2
BAKGRUND ... 2
Läroplan ... 2
Teoretiska utgångspunkter ... 2
Definition av ADHD ... 4
Speciallärarens och specialpedagogens yrkesroll ... 5
Tillgänglig lärmiljö och extra anpassningar ... 6
Tidigare forskning ... 8 Inkludering ... 8 Stödinsatser ... 9 Särskilda åtgärder ... 11 METOD ... 13 Forskningsansats ... 13 Urval ... 13 Datainsamlingsmetoder ... 14 Tillförlitlighet ... 15 Etiska överväganden ... 15 Dataanalys ... 16 Resultat ... 17
Tillgänglig lärmiljö i språk-, läs- och skriv undervisning ... 17
Specialpedagogiskt samarbete ... 19
Lärare, speciallärare och specialpedagogers syn på samverkan ... 20
Processen för särskilt stöd i undervisning ... 22
Särskilt stöd i skolan ... 22
Diskussion ... 24
Metoddiskussion ... 24
Kvalitativ forskningsansats ... 24
Tillförlitlighet och etik ... 24
Resultatdiskussion ... 25
Samverkan och tillgänglig lärmiljö ... 25
Organisationens betydelse ... 26
Anpassad undervisning ... 27
Inkluderad utbildning ... 28
Slutsatser ... 30 Avslutande reflektioner ... 31 Vidare forskning ... 31 REFERENSER ... 32 Bilaga 1 ... 35 Bilaga 2 ... 36
1
INLEDNING
Skolinspektionen utförde år 2014 en kvalitetsgranskning i fem kommuner vid åtta skolor och följde 21 elever. Granskningens syfte var att kartlägga skolors arbete kring anpassningar i undervisning och deras studiemiljö samt hur skolor verkställer anpassningar. I granskningen framkommer brister som finns sedan tidigare av anpassningar och stöd för elever med diagnos ADHD- Attention Deficit Hyperactivity Disorder (Jakobsson & Nilsson, 2018). Det
framkommer också i granskningen att skolor behöver förbättra arbetet med elever som har diagnosen ADHD. Undervisning behöver anpassas och behov finns att arbeta fram ett mer strukturerat arbetssätt. Skolmiljön bör bli mer tillgänglig och det bör finnas uppföljning på de beslut som tas (Skolinspektionen, 2014). I Svensk skollag framgår det tydligt i paragraf 4 att utbildning i skolan ska tillgodoses för alla elevers olika behov. Elever ska utvecklas och stimuleras i skolan utifrån sin kunskapsnivå (SFS 2010:800). Undervisningen i skolan ska anpassas och formas för alla elever. Alla ska kunna vara delaktiga och vara en del av undervisningen. Varje elevs enskilda behov ska tillgodoses och elevers kunskapsutveckling ska främjas. Deras bakgrund och tidigare erfarenheter ska vara en del i lärandet. Enligt läroplan för grundskolan framgår det tydligt att varje enskild elev har rätt till en likvärdig skolgång och det finns inte en rätt väg att nå målen i skolan (Skolverket, 2018). Skolan ska skapa en tillgänglig lärmiljö där alla elever oavsett förutsättningar kan vara delaktiga. Elever ska få möjlighet att vara en del av lärandet och ha gemenskap i skolans undervisning. Genom pedagogiska stödstrukturer, lärverktyg och anpassningar skapas rätt förutsättning för elever enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten (2017). Nilholm (2005) beskriver lärares profession och kompetens i arbetet med elever i behov av särskilt stöd är en hjälp för elever under deras skolgång. Lärare behöver skapa extra anpassningar i undervisning för elever med diagnos ADHD. Deras skoldag ska vara tydlig och strukturerad. Handledning och samverkan med speciallärare och specialpedagog skapar bättre förutsättningar för lärares dagliga arbete i undervisningen. Ett nära samarbete med vårdnadshavare skapar också stöd under skolgången. Malmqvist och Nilhom (2016) beskriver i sin forskning att ADHD diagnostiken i Sverige har ökat och även mindre undervisningsgrupper för barn med diagnos ADHD. Det strider mot Sveriges skollag. Diagnosen ADHD är den vanligaste bland beteendemässiga problem. De elever som visat tecken på diagnos ADHD som koncentrationssvårigheter, impulsivitet eller hyperaktivitet, har varit en utmaning för social ordning i skolan. Malmqvist och Nilhoms forskning kring inkludering av elever med diagnos ADHD är fåtalig och forskning saknas runt specialklassernas etablering och resultat i skolan. I en nationell forskning i USA framkommer det enligt Malmqvist och Nilholm att elever med diagnos ADHD ofta undervisas i
klassrummet. Elever med diagnos ADHD som har behov av annan undervisningspedagogik har rätt till det. Lärare som arbetar i skolan ska ha god kunskap om diagnosens problematik, vad diagnosen innebär och hur anpassningar ska utföras i skolan. Sundqvist och Lönnqvist (2015) beskriver i sin forskning att forskare i och utanför Norden står bakom vikten av samarbete mellan lärare i klassrummet för att möta elever som har varierande behov. Inkluderingsvisionen av undervisning handlar om kompetenser och resurser i klassrum och som gör att barn med olika behov kan få utbildning i gemenskap med jämnåriga. Enligt Byström (2018) är speciallärares uppdrag i skolan undervisning, utredning och utveckling. Uppdraget ska bidra till utveckling av skola, lärare och elever. Förförståelse inför kommande studie handlar om komplexitet för hur skolan organiserar och ges förutsättning att skapa tillgänglig lärmiljö för elever med diagnos ADHD. Yrkeskategoriernas kompetens och tid för samverkan i skolans dagliga verksamhet är av stor betydelse.
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur speciallärare och specialpedagoger handleder och stöttar undervisande lärare med fördjupning inom språk-, läs- och skrivutveckling för att skapa en tillgänglig och inkluderande lärmiljö där elever med diagnos ADHD ingår.
- Hur handleder speciallärare/specialpedagog lärare?
- Hur arbetar lärare med tillgänglig lärmiljö i undervisning för elever med diagnos ADHD?
- Hur ser samverkan ut mellan lärare och speciallärare/specialpedagog?
Frågeställning ett och tre anknyts till varandra, skillnad finns i begreppen handledning och samverkan. Handledning är yrkesgruppernas kunskap och erfarenhetsutbyte i
professionsmöte. Samverkan i skolan kan vara hur organiseringen kan utvecklas i skolans undervisning.
BAKGRUND
LäroplanSkolverket (2018) beskriver att skolväsendets syfte är elevers väg till lärande och det sker under hela deras skolgång. Elever ska inhämta kunskap och skolan ska främja alla elevers utveckling i deras lärande. Skolan ska anpassa undervisningen till varje elevs behov och förutsättningar. Undervisning ska formas utifrån elevers språk och kunskaper samt deras bakgrund och tidigare erfarenheter. En viktig del i skolans arbete är en likvärdig skola där alla elever har rätt till utbildning oavsett förutsättning. För elever med svårigheter har skolan en särskild skyldighet att ge rätt förutsättning till kunskapsmålens uppfyllelse. Undervisningen ska vara strukturerad och alla som arbetar på skolan ska uppmärksamma eventuella
svårigheter hos elever. Extra anpassningar ska skapas och utredningar om särskilt stöd ska sättas in och utföras. Pedagoger som arbetar på skolan ska samarbeta, skapa bra
förutsättningar till lärande och skapa en bra skolmiljö för elever. Genom samverkan med andra pedagoger på skolan skapas bättre förutsättningar för elevers kunskapsuppfyllelse. Det är rektor som har det övergripande ansvaret för skolan och hen ska utforma skolmiljön utifrån elevers behov. Elever ska få rätt tillgångar och förutsättningar för att kunna utveckla sina kunskaper. Rektor ansvarar också för att rätt hjälpmedel och andra lärverktyg finns till förfogande. I undervisning ska ledning och stimulans vara ett centralt innehåll i skolan och rektors ansvar är att följa upp med lärare hur arbetet sker. Elevhälsans arbete är brett, rektor ansvarar för utformning av arbetet. De elever som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd har rätt till det. Undervisning i ämnet svenska ska bidra till att eleven får kunskap om språket samt utveckla sitt tal och skriftspråk. Undervisning ska väcka lust till lärande och elevens intresse för läsning och skrivning ska stimuleras. Stier (2015) redogör för hur läroplan och pedagogiskt arbetssätt kan påverka inkludering i svensk skola. Det finns och har funnits risk med begreppet inkludering och dess innebörd, skolan arbetar för en inkluderad praktik. Det kan leda till att elever som är i svårigheter eller har funktionsnedsättning inte blir delaktiga eller respekterade. Det stannar vid inbjudan, en skola för alla där eleverna blir tvingade till en norm.
Teoretiska utgångspunkter
De teoretiska utgångspunkterna ska vara ett stöd i att förstå hur lärmiljön i undervisningen utformas för elever med diagnosen ADHD för att bli mer tillgänglig och inkluderande.
3
Den specialpedagogiska verksamheten ska arbete hälsofrämjande och förebyggande, elever möts utifrån sin kunskapsnivå. Svårigheter ska inte enbart åtgärdas utan lärmiljö ska formas utifrån elevers svårigheter och styrkor. Det är behov och förutsättningar som ska styra hur arbetet ska utformas (Lindqvist, 2017). Enligt Ahlberg (2013) har det specialpedagogiska området fyra olika perspektiv som är grundade i olika förklaringsmodeller och beskriver vad som orsakar skolproblem:
Individperspektivet beskriver svårigheten hos den enskilda eleven och eleven bär på
problematiken. Individperspektivet utgår från den medicinska och psykologiska traditionen, vilket leder till att diagnosen hamnar i fokus och blir orsaken till problematiken. För
individens självbild kan en diagnos vara negativ och positiv. Ahlbergs forskning och
kartläggning utgår från att individen har svårigheter och är i behov av omgivningen med sina svårigheter. De åtgärder som sätts in är individinriktade och kan till exempel handla om placering i ”rätt” skolform, utformandet av specialundervisning och medicinering. I organisation och systemperspektivet är det skolans organisation och verksamhet som är grunden till problematiken och problem söks där. Det uppmärksammar handling, situation och händelse. Kartläggning utförs på organisering, målsättning och planering av skolans arbete. Forskningsfrågor kan riktas mot organiseringen av den specialpedagogiska verksamheten på skolan och nationellt. Vilka professioner arbetar med elever i svårigheter? Vad är
professionellt utifrån ett specialpedagogiskt synsätt? Vilka samverkansformer finns inom organisation för att stödja elever i svårigheter? I vilka situationer i skolan krävs särskilda insatser? Vilka insatser krävs för elever i behov av särskilt stöd? Svaren på forskningsfrågorna har ursprung i organisationsteoretiska, sociologiska och pedagogiska förklaringar.
Samhälls- och strukturperspektiv bygger på relation mellan samhälle och skola. Det är
maktförhållanden i samhället och hur samhället är uppbyggt som kan påverka synsättet. Skolproblem kopplas till värderingar som råder i samhället och samhället diagnostiseras, inte individen. Forskning handlar om individens lagliga rätt, innehåll i styrdokument och lagtexter. Forskningsfrågor i perspektivet kan vara relevansen av svårigheter och funktionsnedsättningar med inriktning på samhälleliga och sociala problem. Hur kan samverkan vara för att stötta elever och hur en process utförs där alla känner sig delaktiga och inkluderande är komplext. Anledning till elevens behov av särskilt stöd finns inte hos individen utan i samhället och skolan.
Relationellt perspektiv är det fjärde perspektivet och skolproblem anknyts till svårigheter i
relationer mellan eleven och miljön omkring eleven. Fokus är på relationer mellan individer och olika nivåer. Kommunikation, interaktion och samspel mellan individ och miljö är utgångspunkt. Vid skolproblem finns förklaringen hos individen och den miljön den befinner sig i under en skoldag. Problemets lösningar kan vara att hjälpa individen förändra problem som finns i miljön. Forskningsfrågor kan vara hur man möter elevers olikheter? Vad är det som utmärker en skola för alla och vad som fordras för att skolan ska bli verklighet? Hur möter skolan de elever som behöver extra anpassningar och särskilt stöd? Ahlbergs forskning fokuserar på mötet mellan elever i behov av särskilt stöd på olika nivåer och relationer mellan dem.
Nilholm (2005) beskriver flera grundläggande perspektiv inom specialpedagogik och tre av dem är:
4
Traditionella och individualistiska perspektivet som grundas i medicin och psykologi. Det
traditionella och individualistiska perspektivet handlar om elevens ansvarsområde för
problematiken. Enligt Nilholms (2005) forskning har perspektivet positivistiska utgångslägen. Det viktiga är att rätt sorts metoder för undervisning av diagnostiserade grupper hittas. Här förespråkas även en segregerad undervisning och specialpedagogisk kompetens ses som expertkunskap och ska avskiljas från universell undervisning.
I alternativa perspektiv lyfts individens problem bort från den enskilde eleven och placeras istället hos sociala konstruktioner, skolan är ansvarsbärare för problemet. Gemensamt för perspektiven är ett starkt kritiskt synsätt på traditionell specialpedagogik. Kritiken mot specialpedagogik kan variera vilket beror på vilka faktorer som är i fokus för definition av specialpedagogik. Det alternativa perspektivet grundas i sociala faktorers relevans för elevens problematik i skolan.
Dilemma perspektivet är ett perspektiv som innebär alla elevers rätt till gemensamma
erfarenheter och kunskaper. I perspektivet möts elever utifrån deras egna förutsättningar och skillnader. Det ger eleven framstående egenskaper och är då socialkonstruktivistiskt. När utbildningsystemet bemöter elevers olikheter medför det att elevens olikheter dryftas i sociala processer. Fokus är komplexiteten i existerande utbildningssystem och hur dilemman
behandlas.
Definition av ADHD
Diagnos ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder (Jakobsson & Nilsson, 2018). Diagnosen är symtomfokuserad och har tre fokusområden, uppmärksamhetsproblem, överaktivitet samt brist på impulskontroll. Barn som får diagnosen ADHD delas in i tre undergrupper. Den första gruppen är de som i första hand har uppmärksamhetsproblem, andra gruppen är de som har problem med överaktivitet och/eller brist på impulskontroll och den sista gruppen har en kombination av första och andra delen. Elever med diagnos ADHD har svårt att planera, utföra och slutföra uppgifter. De har även svårt med instruktioner och fullborda uppgifter i flera led. Funktionshindret kan ställa till problem för eleven vid utförande av uppgifter, (Jakobsson & Nilsson). Newman (2018) beskriver att diagnosen ADHD är en komplicerad inlärningssvårighet. Ihållande ouppmärksamhet och lättstördhet kan bidra till misslyckande i skolan. Det sociala samspelet och kamratrelationer kan vara svårt för en elev med diagnos ADHD. Det tysta beteendet som förväntas i klassrum har elever med diagnosen ADHD svårt för vilket kan leda till onödiga ljud och känsla av rastlöshet skapas. Diagnosen ADHD leder till pragmatiska svårigheter i skolan. Skolverket (2016) beskriver att diagnosen ADHD är en svåridentifierad grupp och funktionshindret brukar delas in i fysisk, sensorisk och kognitiv funktionsnedsättning. Diagnosen ADHD tillhör kognitiva gruppen och kallas för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, den kallas också för NPF problematik och är det vanligaste uttrycket bland skolans pedagoger. Meerman et.al (2017) belyser att diagnosen ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med svårigheter i
uppmärksamhet och ett annorlunda beteendemönster finns. Beteendet är inte beroende av miljö men kan förvärras i olika miljöer. Oftast brukar diagnosen fastställas innan eleven är 12 år gammal och det kan påverka elevens skolprestation och skolgång. Oftast har elever med diagnos ADHD även svårighet med det sociala samspelet.
5
Speciallärarens och specialpedagogens yrkesroll
Enligt Nisser (2014) handlar specialpedagogik om ett förebyggande arbete. Rätt
förutsättningar för elevens kunskapsutveckling skapas genom specialpedagogik. Eleven ska uppnå kunskapsmål med rätt förutsättning och lärandet ska vara i fokus. Undervisning ska genomsyras av inkludering. Speciallärare är en profession inom specialpedagogik och arbetar med elever i behov av stöd och samarbetar med lärare kring undervisning. Det kan också handla om arbete med skolans organisation och elevers vårdnadshavare. Sammanfattningsvis handlar det om all den miljö som finns runt elever i skolan under en dag och olika lärverktyg som kan gynna elever. Enligt Bruce (2018) är examensordningen för speciallärares uppdrag undervisa, utreda och utveckla:
Undervisningsuppdraget handlar om hur speciallärare arbetar med särskilt stöd i skola och det
är också av betydelse att speciallärare är delaktig i arbetet kring extra anpassningar.
Speciallärare har ett brett fokus som är omfattande och varierande och deras roll i särskilt stöd kan vara undervisning av enskild elev eller mindre grupp. Det är också vanligt att
speciallärare stöttar elev i klassrummets undervisning eller handleder lärare. Speciallärare arbetar stödjande för elever och lärare på skolan. När speciallärare ska lägga upp särskilt stöd för en eller flera elever brukar det utföras ett val av metod, material och verktyg. Valet görs oftast genom pedagogisk kartläggning som utförs parallellt med det klassen arbetar med. Speciallärare kan också arbeta med elever som har behov att hitta studieteknik som passar dem i skola och hem vilket kallas för metakognitivt arbetssätt.
Utredningsuppdragets fokus är pedagogisk utredning som riktar sig mot organisation, grupp
och individnivå. Det är speciallärare som förväntas utföra dem. På gruppnivå handlar det om tydliggörande av tillgänglig lärmiljö för elever och skapa inkluderad undervisning.
Undervisningens upplägg ska genomsyra goda förutsättningar för hög måluppfyllelse. När utredning är riktat mot individ finns behov av att få kunskap om individens olika
förutsättningar till måluppfyllelse.
Utvecklingsuppdraget beskriver det utvecklande och förebyggande arbetet som speciallärare
har och det ska gynna elever. Ett annat uppdrag för speciallärare är en kvalificerad
samtalspartner för pedagoger och elever på skolor. Speciallärare förmedlar ny kunskap och forskning till kollegor.
Enligt Plantin Ewe (2018) är speciallärares roll utifrån examensförordningen att arbeta självständigt med elever som är i behov av särskilt stöd. Speciallärare får i deras utbildning kunskap om hur elevers lärande kan ske och hur olika svårigheter kan påverka elevers kunskapsinhämtning. Det handlar också om speciallärares erfarenhet och förståelse av olika svårigheter som kan ske i elevens lärande. Speciallärare behöver därför vara insatt i hur lärare arbetar med pedagogik i klassrummet samt hur metodik ser ut och vad pedagogik har för styrkor, svagheter och begränsningar. När kartläggning av elevgrupp sker kan speciallärare handleda undervisande pedagog i deras fortsatta arbete. Ahlberg (2013) beskriver
speciallärares fokus oftast är elevers individuella behov och lärande. Speciallärare och specialpedagog bör samarbeta för det förebyggande arbetet i skolan. Ahlberg och Nisser (2014) beskriver att speciallärares och specialpedagogers yrkesroll ska vara en kvalificerad samtalspartner för alla pedagoger på skolan. Handledning kan ske genom utveckling av lärmiljö eller stödja i komplicerad lärsituation. Speciallärare arbetar ämnesutvecklande och kan handleda, ge tips och idéer till pedagoger som behöver stöd i sin verksamhet.
6
Klassrumsobservationer kan förekomma för att identifiera problem eller stödja pedagoger i utveckling av lärmiljö. När enskilda elever behöver stöd i kunskapsutveckling kan stöd ges i mindre grupp eller enskilt beroende på elevers behov. Specialpedagogers yrkesroll innefattar övergripande arbetsuppgifter på skolan, utveckling av skolans organisation och lärmiljö enligt Jortveit et.al (2019). Nisser anser att specialpedagog och speciallärare ska vara i verkligheten för att kunna möta elevers olika behov. De ska främja inkludering i skolans undervisning och arbeta mot segregerad lösning för att lösa skolproblem. Enligt Skolverket (2018) ska skolan skapa en trygg lärmiljö för kunskapsinhämtning och specialpedagogisk kompetens ska vara verksam och tillgänglig på skolan. Speciallärare och specialpedagog samverkar och handleder lärare i arbetet med tillgänglig lärmiljö.
Lindqvist (2017) beskriver att specialpedagogisk verksamhet är där elever med olika
svårigheter finns och deras olika lärmiljöer ska mötas. Specialpedagogens funktion är skolans verksamhet och organisation. Fokusområdet är utifrån elevers olika behov, förutsättningar och utveckling av lärmiljöer på skolan. Tillsammans med lärare och andra professioner ska
specialpedagog synliggöra och utveckla alla behov som finns för alla elever på skolan. Medverka, delta och samverka är tre ledord som specialpedagoger synliggör och förtydligar i skolans organisationsutveckling. I specialpedagogers och speciallärares förebyggande arbete ingår kartläggning av elevers olika svårigheter. Specialpedagoger fördjupar arbetet och kartläggningar, ger råd och stöd till lärare, lärarlag och vårdnadshavare. Speciallärare arbetar med elevers olika kunskapsbrister och svårigheter. Fokus för specialpedagoger är
organisation, grupp och individnivå. Åtgärdsprogram upprättas tillsammans med all berörd personal som arbetar kring eleven. En annan del i specialpedagogers funktion är uppföljning och utförande av utvärderingar i skolans utveckling. Det leder till en organisation som arbetar framåt och målet för utveckling är en gemensam mötesplats för alla elevers behov.
Skolutveckling består av identifiera, analysera och förebygga svårigheter. Tillgänglig lärmiljö och extra anpassningar
Skolverket (2016) beskriver hur skolans organisation ska utformas utifrån elevers behov där tillgänglig lärmiljö skapas och elever med funktionsnedsättning kan delta aktivt. Vidare förklaras tillgänglig lärmiljö ur en funktionshinderspolitisk kontext, alla elever oavsett funktionshinder ska ges möjlighet att delta aktivt i skolan och rätt förutsättningar ska skapas. Skolmiljön struktureras och tillgänglig lärmiljö skapar bättre förutsättningar för fler elever. Tydlig lektionsstruktur med fasta rutiner och tidsramar skapar trygghet för elever i skolor. En undervisning som organiseras och lärares samsyn är en viktig del i arbetet kring tillgänglig lärmiljö. Boo m.fl. (2020) belyser också vikten av den enskildes rätt till utbildning. Det innebär att varje individ ska ges ledning och stimulans samt det stöd som individen är i behov av utifrån personlig utveckling och förutsättning. Det gäller oavsett om eleven har svårigheter eller inte. Författarna uttrycker att lärares förmåga är avgörande om eleven ska ta till sig av undervisningen. Det viktiga hos lärare är ämnesdidaktik, ledaregenskaper, anpassningar och tilltron till elevers förmåga. Lärare behöver förhålla sig både till didaktisk och sociala förlopp och ha kunskap om relationer i gruppen för att förstå samspelsprocesser mellan elever. Förmåga att motivera elever är faktorer som har stor betydelse för lärmiljön. Valsö och
Malmgren (2020) förtydligar att enligt skollag ska lärmiljön justeras på samma sätt som när vi planterar en blomma. Med det menar författarna att vi inte ser till genetiska fel hos blomman om den inte växer, utan ser till miljön som den finns i och om denna är tillräckligt gynnsam. Om justering av lärmiljön lyckas skapas förutsättningar, utveckling, hälsa och lärande. Om
7
alla elever ska få tillgång och möjlighet till att vara en del av lärande och gemenskap i hela lärmiljön förutsätter det en utveckling av den pedagogiska, fysiska och sociala lärmiljön. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2017) beskriver tillgänglig lärmiljö där alla elever oavsett förutsättningar ska få tillgång och möjlighet att vara en del av lärandet och gemenskap i hela lärmiljön. Där varje elev kan utvecklas utifrån sin kunskapsnivå och det ska vara fokus på elevers utbildning. En verksamhet och organisation som gynnar tillgänglig lärmiljö ser kontinuerligt till att urskilja och avlägsna hinder. När hela verksamheten arbetar effektivt åtgärdande och utvecklande leder det till en bättre lärmiljö. Kunskaper ökar om
förutsättningar för lärandet handlar om den pedagogiska, fysiska och sociala lärmiljön. Samspelet mellan elever och lärare leder till utveckling. Det pedagogiska tillvägagångssätt som stödstrukturer, olika lärverktyg och anpassningar, skapar rätt förutsättningar för elever. En annan viktig del är elevers tillgång till inne- och utemiljöer för lärande som är anpassade för olika behov. Botha och Kourkoutas (2015) förespråkar också inkluderad undervisning för elever med svårigheter. Förstärka relationer och vägleda elever i sociala samspel hjälper elever till inkluderad miljö. Lärare behöver förstå elever och vara delaktiga i deras olika system. Förståelsen kring elever grundas genom samspel med olika delar i systemet samt hur de kan påverkas av varandra. När lärare fått rätt förutsättning och kunskap kan de bli trygga i den dagliga pedagogiska verksamheten och anpassningar kan ske av sociala, fysiska och pedagogiska lärmiljöer.
Skolverket (2016) beskriver att anpassningar som utförs i skolan benämns extra anpassningar. Syftet är att gynna elever som har svårigheter med måluppfyllelse i skolan eller har annan problematik som försvårar skoldagen. Skolans skyldighet är ledning och stimulans till elever vilket leder till utveckling av kunskaper och kunskapsmål i skolan. Elever med diagnos ADHD kan ha svårare med uppfyllelse av kunskapsmål i olika ämnen. Därför skapas extra anpassningar innan särskilt stöd beslutas. Jensen (2019) beskriver vidare om skolans stöd som en betydande roll för elevers kunskapsutveckling och måluppfyllelse eftersom elever med diagnos ADHD löper större risk för svårigheter i skolan. Specialundervisning krävs och ska förebygga misslyckanden. Med hjälp av rätt stöd och hjälpteknik kan elever med diagnos ADHD integreras i klassrum. Extra anpassningar ska vara inom ramen för ordinarie undervisning och ska utvärderas kontinuerligt av ansvarig lärare i samverkan med
speciallärare och specialpedagog. När extra anpassningar har upprättats och utförts en period och det ändå inte gynnar eleven kan speciallärare kopplas in för särskilt stöd (Skolverket). Lindqvist (2017) redogör för skolans ansvar till att funktionsnedsättningars konsekvenser hindras. Hur undervisning utformats och stimulerats för elever med olika behov. Extra
anpassningar som utförs bör vara i mindre omfattning och varaktigheten ska vara kortare. Den undervisande läraren bär ansvar för upprättande men det kan ske i samråd med speciallärare och specialpedagog. Nilholm (2005) redogör för lärares profession med elever i behov av särskilt stöd och extra anpassningar. Det blir till stöd i elevers skolgång och extra
anpassningar för de elever med diagnos ADHD vilket gör skoldagen tydlig och strukturerad. Ett nära samarbete med vårdnadshavare stödjer eleven i deras hem och skola. Lethinen och Jakobsson Lundin (2019) belyser också vikten av god relationsmiljö mellan skolan och hemmet. Det stödjer lärare i deras arbete kring tillgängliga lärmiljöer. Förebyggande arbete leder till samverkan mellan olika professioner på skolan. Grundläggande värderingar och hög måluppfyllelse på skolor bör vara en målsättning hos alla professioner och lärare på skolan. Undervisning ska stimulera elevers lärande och extra anpassningar är ett behov som kan stödja elever i sin kunskapsutveckling.
8
Tidigare forskning
Inkludering
Graham (2008) redogör i sin forskning att inkludering ska ske genom anpassningar och modifiering av skoldag vilket leder till en mer rättvis skolgång för elever med
beteendeproblematik. Tydligare strategier, rutiner och organiserad verksamhet gynnar fler elever i skolan. Strategier som upprättas stödjer elever med diagnos ADHD och i deras inlärningssvårigheter. Egenskaper som lärare bör förfoga över är organisering av verksamhet och skapa tillgänglig lärmiljö för alla elever. En viktig del i inkluderad lärmiljö är positiv förstärkning som elever är i behov av och synnerligen elever med diagnosen ADHD. De är också i behov av daglig planering som de kan följa. Grahams forskning visar att nära
samarbete mellan alla berörda lärare och pedagoger på skolan samt med hemmet är gynnsamt för elever med diagnos ADHD. Det ökar förståelse och tillsammans utarbetas en bra
studiegång för elever.
Haug (2017) beskriver att flertalet av Europas länder har inkluderad undervisning i fokus och fler personer ska få samma möjlighet att klara utbildning. Det är en utmaning hur begreppet inkluderad utbildning förklaras och hur det implementeras. Skillnader finns i stor omfattning mellan länder i Europa. Enligt flera internationella organisationer, UNICEF, FN, EU, UNESCO och Europarådet finns det en stark gemensam grund där alla som går i skolan har rätt till inkluderad utbildning. När Salamanca deklarationen kom 1994, höll de flesta länderna i Europa med om att en inkluderad utbildning var central, en garanti för alla som har
specialutbildningsbehov, skulle få lika utbildningsrättigheter. En smal definition av
inkluderad utbildning är ofta elever med behov av särskilt stöd och deras placeringar. Det är den nära kopplingen som finns mellan inkluderad undervisning och specialundervisning, som ligger till grund för placeringen av eleven. Elevens undervisning tillsammans med andra elever är av stor vikt och bidrar till undvikande av exkludering och segregering. En bred definition av begreppet är fler värden och förlopp som kan samverka och motverka varandra. Villkor för social interaktion och lärande ingår. I definitionen handlar det om organisering av undervisning, aktiviteter i lärande och nytta av undervisning. Grundtanken bakom inkluderad utbildning är rådande och gemensam demokratisk värdering samt social rättvisa. Ur
värderingsperspektiv bör begreppet omfatta alla med speciella behov och inte bara de som har uttalat funktionshinder. Haug påvisar att utmaning ligger i genomförande av inkluderad utbildning. Det finns skillnader mellan olika nationer, men ingen har lyckats arbeta fram ett skolsystem som lever upp till idealet och avsikten med integration. Det beror på att politisk prioritet inte är särskilt hög. Det finns inga enkla svar på hur man ska genomföra inkluderad utbildning. Nationer skiljer sig åt och skolor måste utgå ifrån egna förutsättningar. Grunden för inkluderad utbildning är gemensam, alla vill utveckla kvalitén på pedagogik i klassrummet och den ska gynna alla elever. En huvudfaktor är lärares kompetens inom området om
inkluderad utbildning ska bli verklig. Därför är kompetens viktigt hos lärare och de måste utvecklas inom området. Utveckling ska ske på ett systematiskt sätt och vara empiriskt dokumenterat. Utmaningar med inkluderande utbildning måste lyftas fram och lärare måste utveckla arbetssättet. Det är något som kräver engagemang, tid, resurser och ansträngning. Sundqvist och Lönnqvist (2015) lyfter fram forskare i och utanför Norden, de står bakom vikten av samarbete mellan lärare i klassrum för att möta elever som har varierande behov. Inkluderingsvisionen av undervisning är ett mål som kräver kompetenser och resurser i klassrummet. Grundidén till inkluderande skola är alla elevers rätt till ändamålsenlig
9
två olika system. De ska gå hand i hand och lärmiljöer ska inbjuda till hög måluppfyllelse. De nordiska länderna har en gemensam policy om inkludering men skillnad finns när inkludering ska förverkligas. Mc Dougall (2019) framställer i sin avhandling en studie av den allmänna gymnasieutbildningens samarbetsstrategier. Studien har handlat om samarbete mellan allmänlärare och lärare med specialpedagogisk kompetens. Professionerna arbetade
tillsammans i ett inkluderat klassrum med mål att få alla elever att prestera i klassrummet och ökad måluppfyllelse. Lärarna ansåg sig ha kunskapsbrister om elever med funktionshinder, men samarbete och kunskapsutbyte mellan de två professionerna ledde till att elever med funktionsnedsättningar fick ökad måluppfyllelse. Ett framgångsrikt arbetssätt skapades för inkluderat klassrum.
Gunn\xFEórsdóttir och Bjarnason (2014) har utfört en studie kring inkludering i isländska grundskolor. Island har som flera andra länder inkluderad utbildning som norm. Det finns ett beroende av lärare för att kunna erbjuda ett framgångsrikt resultat och en inkluderad
utbildning. I studien har 10 isländska grundskollärare intervjuats om vilket perspektiv de har på sin yrkesutövning, hur de förstår sitt uppdrag, vad det innebär att arbeta som lärare och hur den professionella utvecklingen om inkluderad utbildning uttrycks. Studien visade att
segregation fanns i stor utsträckning både hur lärares elevsyn såg ut och hur de berättade om undervisningsmetoder. Det stämmer dåligt överens med definitionen av inkluderad utbildning. Studiens resultat visade att lärare inte var medvetna om de segregerade effekter som fanns i den dominerande elevsynen och undervisningsmetoderna. Flertalet lärare i studien var starkt styrda av traditionen i yrkesutövandet som skolkulturer och organisationsstrukturer. Det innebar att en segregerad pedagogisk praktik blev accepterad i de skolor som ingick i studien. Resultat visade att demokrati i skolor, rättvisa och deltagning inte stämde överens med lärares förståelse av begreppet. Studien visade också att lärare inte hade stor möjlighet att påverka pedagogiska arbetssätt eller professionellt förhållande till arbete. Anledningen var att de kände maktlöshet. Gunn\xFEórsdóttir och Bjarnason tydliggör svårigheten med
genomförandet av en inkluderad utbildning med en demokratisk skolgång och hög utbildning för alla. Lärarkåren ska ges rätt förutsättningar och det behövs riktade insatser från
organisationsnivå för att en inkluderad utbildning ska bli verklighet.
Malmqvist och Nilholm (2016) redogör för att forskning kring inkludering är gles för elever med diagnos ADHD. Det saknas forskning kring hur långt specialklasser är etablerade och hur resultat för klasser blir. En nationell undersökning i USA har utförts där majoritet av elever med diagnos ADHD tillbringar undervisning i klassrum. Placering i särskild grupp kan hävdas genom ett behov av annan undervisningspedagogik. Det är betydelsefullt med god kunskap bland skolans lärare och pedagoger om diagnosen ADHD, innebörden och hur anpassningar kan utföras och gynna elever.
Stödinsatser
Sundqvist och Lönnqvist (2015) beskriver att Finland använde tidiga insatser i svenska och matematik. Speciallärare tog med elever från klassrum några timmar i veckan. Finland har blivit känt för bra skolresultat och har på samma gång blivit kritiserade i misslyckanden av inkludering. Efter kritik gjorde Finland om specialundervisning och nu sker den största delen av specialundervisningen i klassrum. Det har också fått lagstöd. När allmänlärare och
speciallärare samarbetade skapades bättre förutsättningar. De har kunskaper som kopplas samman och utvecklar arbetet i undervisningen. När inkluderad lärmiljö skapas måste det finnas en interaktion mellan det allmänna och det speciella. Samarbetet kan bestå av
10
handledning och samundervisning, som är en möjlig form av inkluderat samarbete. I Finland lyfts inkluderat samarbete även i skolans styrdokument. Elever i behov av specialpedagogiskt stöd har rätt till att den allmänna och specialpedagogiska undervisningen smälter samman i en gemensam pedagogik. Problematiken med samarbete är tid, vilja, insatser och förutsättningar. Samundervisning i den bemärkelsen gör att exkluderade elever blir inkluderade i klass. Specialundervisning sker i klassrum och på samma gång gynnas lärarkategoriernas olika kompetenser. Även elever som inte uppfyller kriterier för särskilt stöd ges bättre förutsättning att nå bra resultat. En förutsättning för lyckat arbete är samarbete mellan lärarkategorier och ett likvärdigt arbete med planering, undervisning och bedömning. Det finns goda
förutsättningar för forskningsbaserade undervisningsstrategier i samundervisning. Det bidrar oftast till ökad upplevelse av profession och lärare känner större motivation (Sundqvist & Lönnqvist). I Karhu et al´s. (2018) redogör för att under de senaste åren har insatser på nationell nivå satts in för en gynnsam inkluderad utbildning i Finland. Det har visat sig vara en komplicerad process eftersom det medicinska synsättet på olika utbildningsbehov finns kvar. Den senaste reformen år 2010 förändrade stödet till grundskolan. I stället för allmänna och specialpedagogiska klasser får elever stöd på tre olika nivåer, allmänt stöd till alla elever, ökat stöd för de elever som är i riskzon och särskilt stöd till de elever som de första två nivåerna inte räcker till för. Den förändringen drevs för en mer inkluderad utbildning.
Stödprocessen omsattes till konkreta mål där elever möttes på ett flexibelt sätt och fick stöd i ett tidigt skede. Det fanns också förslag på olika stödnivåer kring elever i klassrum istället för en segregerad miljö och separata specialskolor samt andra segregerade tjänster som minskade markant.
I Karhu et al´s. (2018) studie var syftet att testa en specifik stödmetod för elever med
allvarliga beteendeproblem. Elever med diagnosen ADHD ingick i studien. Vissa skolor har specialiserats på ett uppbyggt system som skulle gynna positivt beteende på allmän nivå. Ett konkret försök i främjande av inkluderad utbildning. Studien visar exempel på uppbyggnad av intensifierat stöd kring enskilda individer och fullt ut kan inkluderas i vanlig undervisning. Bland barn är diagnosen ADHD ett av de vanligaste funktionshindren och diagnostiseringen har under de senaste åren ökat globalt. Det finns flera barn i klasser utan diagnos ADHD som uppvisar hyperaktivt och impulsivt beteende. I finska skolan används ett helstadie alternativ och beskrivs som positiv inlärningsmiljö. Positivt beteendestöd – PBS, är strategier som respekterar personlig värdighet och allmänna välbefinnande. De har rötter hos beteende-, utbildning – och samhällsvetenskap. PBS har tre huvudprinciper, inkluderad utbildning, beteende psykologi och ekologisk psykologi. PBS syftar till systemförändring och utveckling av stödtjänster. Fokus är minskning av utmanande beteende och göra något åt
problemsammanhang. Lösning finns inte i själva problembeteendet utan utvecklar pedagogiska metoder och miljöer genom tillämpning av teori om beteende psykologi. Allmänt, proaktivt och beteendemässigt stöd i miljöer gynnar elevers användning av
prosocialt beteende. Elever som har rätta kriterier för diagnos ADHD finns i varje skola. Det är viktigt med användningen av PBS baserad miljörekonstruktion för alla elevers rätt till tillgänglighet. Lärares profession och säkerhet ökar när vinster med PBS-baserat arbete blir synligt. Insatser med kompetensutveckling och miljödesign har ofta gett elever upplevelser av en effektiv inkluderad utbildning och lärares symptom på utbrändhet har minskat. PBS-baserat arbete har fungerat i Finland för elever med diagnos ADHD. Effekten har synliggjorts positivt för beteendemässigt och akademiskt resultat. Det effektivaste stödet för eleverna har varit medicinsk behandling i kombination med psykosocialt stöd. Det har bidragit till en
11
grund i elevers vanliga sociala miljöer. Stödet i den finska skolan har varit lovande för långvariga och positiva beteenderesultat har bidragit till framgångsrikt lärande och inkluderat klassrum. Karhu et al. menar att den typ av stöd stämmer väl överens med anpassningar som framgår i artikel 24 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Viktigt är att skapa en trygg miljö efter insatser för att minska problembeteenden vilket leder till att elever kan efter avslutad period av stöd delta i vanlig klass. Trygg och gynnsam lärmiljö för alla elever kräver fortbildning och intresse från lärare och förändring i beteende hos lärare som är centralt när skolor skapar inkluderad utbildning.
Särskilda åtgärder
Haug (2014) skriver om förfaranden i hantering av elever med särskilda behov främst diagnosen ADHD i den norska skolan. Han framställer hur specialundervisning i norska skolor brottas med ideal och verklighet, behandling och diagnostisering av ADHD. Det har varit omtvistat och kriterierna för inkludering har inte uppfyllts. De fasta riktlinjerna för specialpedagogik har beslutats i politiken och har en stark förankring där. Riktlinjer behöver inte fungera lika i den praktiska arenan. Båda aspekterna behöver klargöras och finnas med i arbetet kring en sanningsenlig bild. Haug har identifierat fyra olika utmaningar inom
inkludering. En ökad gemenskap där alla känner tillhörighet i klass och vara en naturlig del av den sociala, kulturella och professionella gemenskapen i skolan. Ett ökat deltagande där alla får vara en del i processen. Bidra till bästa gemenskap och dra nytta av den. En ökad
demokratisering, allas röster ska få höras. Elever ska tillägnas samma möjligheter att
kommentera och påverka frågor som rör deras utbildning. En ökad nytta, elever ska erbjudas utbildning som kunskapsmässigt och socialt är till deras fördel. Inkluderad utbildning är ett begrepp som är bredare än specialundervisning. Det innefattar organisation och arbetssätt för alla elever i skolan.
Graham (2008) beskriver samhällets förändring som en stor del av ökningen av ADHD diagnoser. Samhällets störningar bidrar till ökandet av störningar hos individer när
användning av tv och data har ökat. En annan aspekt är bristen på föräldraskap och disciplin. Beteendeproblematik brukar kopplas till ökade kunskapskrav i skolan och det är de kulturella förväntningarna på skolan och skolans krav som har ökat under de senaste åren. Läroplanen har ändrats och kraven har höjts vilket inte gynnar en elev med diagnos ADHD. Malmqvist och Nilhom (2016) redogör också för Sveriges ökning av ADHD diagnoser och specialklasser vilket strider mot svensk skollag. Skolors arbete i Sverige ska vara en inkluderad lärmiljö och Sverige har cirka 40 kommuner som har speciellt utformade klasser för barn med diagnos ADHD. Studier visar att utformningen inte utvärderas av klasserna. De elever som visat tecken på koncentrationssvårighet, impulsivitet eller hyperaktivitet har varit utmanande för social ordning i skola. Förklaring till beteendet har över tid varit sociala och biologiska orsaker till beteendet. Kraven i svensk skola har också ökat och ifrågasätts som orsak till ökningen av diagnostisering. Barns problematiska beteende i skolan förknippas allt oftare med diagnosen ADHD och har bidragit till stort inflytande i svensk skola.
Ett annat problem är när elever med diagnos ADHD misslyckas i skolan och förklaras ofta genom att skolors praktik inte överensstämmer med vad lagen säger om individuell
undervisning. Haugs (2014) forskning visar att somliga inslag i elevers lärmiljö kan förklara en del av beteendeproblematiken i skolor. Lärares kompetens behöver utvecklas i det ideala arbetet vilket kan vara utmanande. Det är exempelvis tydligt ledarskap, kollegialt lärande, samsyn och kunskapsutbyte mellan skolans olika professioner. En annan del är
12
samundervisning, relationer, auktoritet hos lärare, höga och tydliga förväntningar, stimulering, positiv återkoppling och uppmuntran.
Enligt Malmqvist och Nilholm (2016) ska svensk lagstiftning för skolan ha särskild
bestämmelse för hur stöd utförs i ordinarie undervisning för elever. Det är rektor som beslutar om det ska ske annan undervisningsform eller om särskilt stöd tillsätts. Elever har rättighet till särskilt stöd oavsett diagnos eller inte. Särskilt stöd beslutas genom en särskild bedömning om elever inte uppnår läroplanens olika mål. Speciallärare har stor betydelse i skolor med arbete kring särskilt stöd. Speciallärares roll handlar om arbete med elever i behov av särskilt stöd, handledning av lärare och skolutveckling. I den obligatoriska skolan utgör 1 % av elever som går särskilda program med intellektuell funktionsnedsättning. 2,3–3,1 % av elever har
skolplacering på segregerande platser större delen av skoldagen. Malmqvist och Nilholm beskriver vikten av undervisande lärares erfarenheter kring diagnos ADHD. Det är av stor betydelse hur lärare använder sitt kroppsspråk, hanterar beteende problematik i klassrum och deras syn på lärande. Sherman et al. (2008) beskriver forskningens brister kring diagnosen ADHD i skolan och är i behov av fördjupad forskning.
Carlberg och Granlund (2019) beskriver skolor som en plats där elever ska utvecklas utifrån kunskapsnivå oavsett neuropsykiatriska diagnoser. Det handlar om rättigheter för elever med någon form av neuropsykiatrisk svårighet. Studier visar skillnader i Sveriges skolor gällande elever och elever med neuropsykiatriska svårigheter. Det är vanligt med svårigheter inom det neuropsykiatriska området. Skolor ska enligt lag ge elever grundläggande akademiska
kunskaper utifrån läroplan. Studier på elever med låg akademisk kunskap visar att i vuxen ålder får de svårare med det psykosociala. Välbefinnandet blir också påverkat. Carlberg och Granlund beskriver vidare hur barn med neuropsykiatriska svårigheter inte deltar i ordinarie undervisning. Neuropsykiatriska svårigheter visar också utsatthet genom mobbning och utanförskap. Det leder till långsiktig negativ påverkan på elever. Sundqvist och Lönnqvist (2015) beskriver resultat från en litteraturstudie, där framkom det att inlärnings och beteendemässiga, men även sociala och psykiska fördelar har lyfts fram som vinster med samundervisning. Fördel med samundervisning är att specialpedagogiska behov tillgodoses i större utsträckning och elever känner större tillhörighet. Beteendemässigt förbättras elevers beteende i undervisning och fler elever gynnas. De nackdelar som lyfts fram är mest av social karaktär. Elever som är i behov av särskilt stöd inte har lika mycket kontakt med
allmänläraren som övriga elever. De är bara fysiskt inkluderade, men interagerar inte tillsammans och det blir exkludering i klassrum. En annan nackdel som kommit fram är bristfällig erfarenhet av undervisningsformen. Det handlar inte om samundervisning som beskrivits tidigare utan rätt kompetens saknas hos lärarkategorier. Något som borde satsas på är fortbildning av lärare, utveckling av en hållbar organisation med resurser för ett praktiskt genomförande. Då kan samundervisning som ger alla elever och lärare fördelar med
undervisningsformen bli verklighet. Samundervisning är ett verktyg för inkluderande arbetssätt. Det är en arbetsform som möjliggör fler elevers interaktion i klassrum. Speciallärarens roll är handledande och tillsammans skapas rätt förutsättningar.
Samundervisning betyder samspel mellan lärare och speciallärare i klassrum där handledning och vägledning kan ske. Undervisning sker i samspel mellan olika professioner i
undervisningen. Det finns brister hos lärare i kunskap om samundervisning och osäkerhet är en bristande kunskap. Fördelar med samundervisning väger upp nackdelar och rätt
förutsättningar skapar större inkludering. Sundqvist och Lönnqvist beskriver ett fungerande samspel och gemensamt ansvar mellan lärare och speciallärare är viktigt för ett gott resultat.
13
Samundervisning innebär kompetens och arbetssättsutbyte mellan lärarkategorier. Grunden i samundervisning är planering, genomförande, utvärdering och bedömning. Det sker mellan lärarkategorier och ansvaret är uppdelat och möjlighet till inkluderad undervisning skapas till fler elever.
METOD
Forskningsansats
I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsansats som ska leda till upptäckt av fenomen, gemensamt är informanternas erfarenheter som plockar fram betydelse i studien. Vi valde inte en kvantitativ studie eftersom vi önskade djupare förståelse av resultatet i studien. Genom enkäter blir svar inte lika omfattande och innehållsrika som vid ett samtal. Enligt Fejes & Thornberg (2019) finns problematik i kvalitativ forskning. Forskare ska beskriva informanters uppfattningar i ett fenomen och det som är gemensamt. Vem som är forskare spelar stor roll i kvalitativ forsknings resultat. I kvantitativ studie är inte sammanställningen personberoende utan en annan person kan ta över och få samma resultat. I en kvalitativ studie är det av stor vikt för studiens värde vem som forskar, vilken bakgrund och erfarenhet
forskare har. Hur forskare kan skapa olika kategoriseringar är då personberoende. En kvalitativ ansats gör att forskare och forskning har interaktion mellan varandra och kan inte ersättas av någon annan. Vi har valt att utföra intervjuer i vår kvalitativa studie.
Metodval
Kvale och Brinkmann (2014) skriver att en kvalitativ forskningsintervju försöker tydliggöra ämnet från den egenupplevda världen utifrån informantens perspektiv. Intervjuer tar fram betydelsen i informanters erfarenhet, verklighet lyfts fram innan vetenskapliga förklaringar skapas. Kvale och Brinkmann skriver om forskares etiska dilemma i kvalitativ studie, det innebär att värna och respektera informanter samtidigt som intervjun ska vara givande. Forskare ska beakta svårigheter i presentation av informanters upplevelser och synsätt offentligt. Det är något som följer genom hela forskningsprocessen. Kärnfulla citat valdes ut för att stärka tillförlitlighet och informanterna avidentifierades i studien. I studien används semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Anledningen till valet av metod är önskan av en djupare beskrivning om informanters dagliga upplevelse i verksamheten. Observationer och enkätundersökning valdes bort på grund av den rådande pandemin Covid-19. Jacobsson och Skansholm (2019) förklarar att nya uppfattningar skapas och informanters svar får bredare utrymme. Enligt Jacobsson och Skansholm är strukturerade intervjuer mer slutna och innebär visst antal svar är tänkbara. Genom följdfrågor fick vi svar på mer än temafrågorna och svaren var utförliga och gav mer än beräknat. Temat i frågorna var
förutbestämt, men följdfrågor utvecklades utifrån informanters svar. Nackdel vid intervjuerna var den rådande pandemin, Covid-19. Osäkerhet fanns kring vart intervjuerna kunde utföras och om det fanns deltagare till studien. En annan nackdel med transkriberingsarbetet var tiden som enligt Jacobsson och Skansholm belyser är tidskrävande arbete. Insamlat material är omfattande från varje intervju och därför valde vi uppdelning av transkriberingen. Fördelar med intervjuer är att det kan ställas följdfrågor för att skapa fördjupad förståelse.
Urval
Vi utförde målstyrt och strategiskt urval som Jacobson och Skansholm (2019) beskriver är vanligt vid kvalitativ studie. Lämplig organisation och individer för studien valdes ut i förväg. Denscombe (2019) beskriver strategiskt urval måste ske när det inte finns avsikt att undersöka
14
en hel undersökningspopulation. Syftet med studien var att undersöka hur speciallärare och specialpedagog handleder och stöttar undervisande lärare med fördjupning inom språk-, läs- och skrivutveckling för att skapa en tillgänglig och inkluderande lärmiljö där elever med diagnos ADHD ingår. Därför vänds studien till lärare med fördjupning inom språk-, läs- och skriv på lågstadiet, speciallärare och specialpedagog som arbetar Fk-6. Vårt urval grundades på att informanterna var lärare med fördjupning inom språk-, läs- och skriv och har erfarenhet av handledning med specialpedagogisk kompetens. Speciallärare och specialpedagoger valdes ut genom målstyrt och strategiskt urval. Vår studie utfördes genom intervjuer med 8 lärare, 2 specialpedagoger och 2 speciallärare. Intervjuerna delades upp mellan oss och vi intervjuade 4 lärare, 1 speciallärare och 1 specialpedagog var. Valet till varför fler lärarinformanter
intervjuades var att det finns fler verksamma lärare på skolor än speciallärare och specialpedagog. Speciallärare och specialpedagog valdes ut för att studien riktas mot samverkan och handledning mellan skolans professioner kring elever med diagnos ADHD. Informanterna arbetar i tre olika kommunala skolor i två olika län och orter i Mellansverige. Rektorer på de tre skolorna tillfrågades genom samtal om vilka tänkbara informanter som passade till vår studie och studiens syfte. Informanterna tillfrågades via mail och missivbrev (se bilaga 1) skickades ut i början av 2021.
Datainsamlingsmetoder
I vår studie har vi använt semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuerna var utformade utifrån olika teman och följdfrågor har ställts utifrån hur intervjuerna utvecklats och formats. I det omfattande innehållet från informanters svar har följdfrågor ställts om behov funnits. Det är genom den metoden som författarna förklarar hur nya uppfattningar kan skapas och informanters svar får ett bredare utrymme. I resultatet har vi skiljt på länen och valt benämna länen för län A och län B, informanterna har vi benämnt L A och L B (lärare), SL A och SL B (speciallärare) och SP A och SP B (specialpedagoger). Det valet utfördes när skillnader upptäcktes mellan länen. Intervjuerna har spelats in för att ett tydligt fokus skulle hållas på informanterna. Innan intervjuerna utfördes testade vi intervjuguiden (se bilaga 2) på varandra genom Teams. Det gav större säkerhet inför intervjuerna och tekniken testades. Intervjuerna har skett vid fysiskt möte med rätt avstånd samt genom Teams. Intervjuerna startade med att informanterna kort berättade om sig själv och det bidrog till ett mer avslappnat intryck. Enligt Jacobsson och Skansholm (2019) leder det till en fördelaktig stämning i rummet. Varje intervju varade cirka 30 minuter och efter varje intervju transkriberades allt material noggrant och ordagrant inklusive pauser i form av punkter, betoningar och skratt. Nackdel med transkribering var tidsåtgången. Jacobsson och
Skansholm belyser att transkribering är ett tidskrävande arbete. Efter transkriberingsarbetet läste vi varandras utskrifter för att ta del av allt material och eventuella oklarheter kunde redas ut. Vi har läst och tagit del av kommunala planer och dokument, exempelvis elevhälsoplaner, läs-och skrivutvecklingsplaner från de berörda kommunerna. Det gav en större övergripande bild på kommunernas elevhälsoarbete och över arbetet med språk-, läs- och
skrivutvecklingsplaner. Planerna vi tagit del av är två olika elevhälsoplaner, en barn- och elevhälsoplan och en språk-, läs- och skrivutvecklingsplan. Denscombe 2019 hävdar att dokumentation om forskningsområdet, planer och dokument är viktiga i kvalitativ studie. Intervjuerna skedde via Teams och enstaka utfördes genom fysiskt möte.
15 Tillförlitlighet
Fejes och Thornberg (2019) beskriver att begreppet tillförlitlighet handlar om hur noggrann och systematisk forskaren är i forskningsprocessen. Om analys och datainsamling har uppfyllt kravet för tillförlitlighet blir också studiens resultat trovärdig. Vi har valt informanterna utifrån studiens syfte, lärarinformanter är utbildade i språk-, läs- och skrivutveckling och det styrker tillförlitligheten. Speciallärarna har specialisering i språk-, läs- och skrivutveckling och specialpedagogerna har kompetens i skolans pedagogiska miljöer. Jacobsson och Skansholm (2019) beskriver att validitet och reliabilitet är två centrala områden i forskning. Validitet beskriver vad som mäts och reliabilitet hur det mäts. I kvalitativ studie ska validitet och reliabilitet säkras. Vi säkrade validitet och reliabilitet genom att samma frågor ställdes till informanterna och när materialet var transkriberat lästes vi varandras material tillsammans. Resultatet diskuterades tillsammans för att hitta likheter och olikheterna från informanternas svar. När resultatet redovisades valde vi att skriva kärnfulla citat från informanterna för att styrka resultatets trovärdighet. En del av trianguleringsarbetet var att vi läste lokala planer från de berörda kommunerna. Det gav oss en tydligare bild av det övergripande arbetet i kommunerna. Under studien har handledare läst arbetet och gett respons genom kommentarer och ett opponeringstillfälle har skett tillsammans med utbildningens studenter vilket stärker studiens validitet. Reliabiliteten har stärkts i studien genom att intervjuerna har spelats in och att transkriberingar utförts ordagrant. Miljön där intervjuerna har utförts har varit trygg och utrustningen har fungerat. Den avsatta tiden för intervjuerna har varit tillräcklig för att studiens syfte skulle uppnås. Vi har varit väl förberedda innan intervjuerna utförts och
informanterna informerades att det var frivilligt att ingå i studien, de fick närsomhelst avbryta studien. Jacobsson och Skansholm beskriver noggrannhet och tydlighet som betydelsefullt, för att svaren ska överensstämma med verkligheten.
Etiska överväganden
Kvale och Brinkmann (2014) beskriver forskares etiska dilemma i kvalitativ studie. Hänsyn måste beaktas för att informanten ska behandlas med respekt och inte kränkas. Intervjun ska samtidigt vara djup och noggrann och leda till fördjupad och noggrant resultat. I en
intervjuforskning uppstår det etniska problem, åsikter och upplevelser från informanter kan vara svåra att presentera i offentlig arena. Det är något som forskare bör ha i tanken genom de olika stadierna från början till slutet. Vetenskapsrådet (2002) har gett ut regler och riktlinjer och de möjliggör balans mellan det vetenskapliga arbetet och integriteten hos medverkarna. Regler och riktlinjer som finns är inte alltid tillämpningsbara vid alla typer av undersökningar. Det är viktigt att vara insatt i regelverk innan studien genomförs. De studier som kan
innehålla känsliga personuppgifter är tvungna att genomgå en granskning hos den lokala etikprövningsnämnden.
Vetenskapsrådet (2002) beskriver fyra huvudkrav som ska vara i fokus vid forskning.
Informationskravet, vi har följt informationskravet genom att informera informanterna om
syftet med studien och vad deltagarna har för uppgift i den. Deltagarna har fått information om att studiens deltagande är frivilligt och de har rätt att avbryta sitt deltagande. Deltagarna har fått informationsbrev via mail med de olika delarna som informationskravet består av.
Samtyckeskravet, vid informationsbrevet som sänts via mail har vi inhämtat informanters
samtycke för deltaganing i vår studie. Informanterna har gett samtycke till intervjuer.
Konfidentialitetskravet, vi har följt konfidentialitetskravet och allt material från informanterna
16
forskningsprocessen. När forskningen är utförd kommer allt material förstöras. Det har
framgått i informationsbrevet till informanterna. Nyttjandekravet, informanterna i forskningen har informerats att det material som samlats in till studien enbart används till vår forskning. Vi har informerat om att allt material som används i studien kan delges informanterna. Dataanalys
Dahlgren och Johansson (2019) beskriver att fenomenografi är en metodansats som används vid analysering av människors tankar för att förstå omvärlden. Hur ämnen uppfattas är olika beroende på vilken person som tolkar uppfattningen. En forskare bör kunna urskilja
variationer eller skillnader i informanters uppfattningar. I vår studie är vi inspirerade av en fenomenografisk analysmodell. Anledningen är att vi har genomfört en mindre studie och modellen har gett oss de verktyg vi behöver. Fenomenografisk analysmodell är indelad i sju steg enligt Dahlgren och Johansson och bygger på hela analysprocessen:
Bekanta sig med materialet
Efter varje intervju transkriberades allt material innan analysarbetet med intervjuerna startade. Dokument lästes igenom flera gånger för att få kunskap om materialet. Under läsningen förde vi anteckningar och analyserade det mest betydelsefulla i alla
intervjuer.
Kondensation
I det här steget urskilde vi det som var utmärkande i intervjuerna. Det gjorde vi genom att färgmarkera transkriberingar och sökte kopplingar det till vårt syfte.
Jämförelse mellan olika passager
Vi försökte hitta samband och se mönster bland våra informanter, vilka likheter och olikheter vi kunde hitta. I det här steget fortsatte vi att färgmarkera och klippa ut delar. Det gav oss större överblick över materialet.
Gruppera
I det här steget analyserade vi djupare för att hitta likheter och skillnader i studien. Alla svar staplades i listor och listorna grupperades utifrån svar och färgmarkeringar. Materialet grupperades utifrån färg och teman som vuxit fram i likheter och skillnader. När vi hade sorterat allt såg vi behov av underrubriker i vårt resultat. Vi skapade tre underrubriker som presenteras i resultatet vilket bidrog till ytterligare en
sorteringsprocess.
Kategorierna
Materialet skulle artikuleras, vi läste materialet flera gånger och grupperade utifrån varje intervjuers kärna. Det gjordes för att hitta likheterna i intervjuerna. När det var utfört upptäcktes det att likheterna var större än skillnaderna. Vi kategoriserade dem i grupper.
Namnge
Arbetet med att namnge kategorierna startade och vi utgick från det mest
betydelsefulla i intervjuerna. Korta kategorier skapades som passade till vårt ämne och det som passade till materialet.
17
Jämförelsefasen
Den kontrastiva fasen startade genom jämförelse mellan de olika passagerna.
Kategoriers innehåll jämfördes med varandra för att matcha fler kategorier. Vi såg att fler kategorier hörde ihop och kunde komprimera dem till ett färre antal och bli exklusiva och uttömmande. Vi valde att använda kärnfulla citat för att tydliggöra resultatet från informanterna. De slutgiltiga kategorierna som skapas blev, tillgänglig lärmiljö i språk-, läs och skriv, specialpedagogiskt samarbete, lärare, speciallärare och specialpedagogers syn på samverkan, processen för särskilt stöd i undervisningen och särskilt stöd.
Resultat
Under följande avsnitt redovisas den kvalitativa studiens resultat utifrån studiens
forskningsfrågor. I resultatdelen skiljs de undersökta länen genom län A och län B eftersom skillnader i organisation fanns. Vi har inte underlag för att generalisera hela organisationen i ett län men vi har ett resultat som visar skillnader mellan de undersökta skolorna i de två länen. I resultatet skrivs kärnfulla citat från informanter och resultatet handlar om tillgänglig lärmiljö, specialpedagogiskt samarbete, yrkesprofessioners syn på samverkan, process för särskilt stöd i skolan.
Tillgänglig lärmiljö i språk-, läs- och skrivundervisning belyses utifrån forskningsfråga 2. Specialpedagogiskt samarbete belyses utifrån forskningsfråga 1 och 3. Lärares, speciallärare och specialpedagogers syn på samverkan berör forskningsfråga 3. Process för särskilt stöd utgår från forskningsfråga 1, 2 och 3. Särskilt stöd i skola berör forskningsfråga 1, 2 och 3. Tillgänglig lärmiljö i språk-, läs- och skriv undervisning
Speciallärarna beskriver att struktur, tydlighet och tidsangivelse är grundläggande
förutsättningar för att elever med diagnos ADHD ska delta i ordinarie undervisning. Det är lärares ansvar att anpassa undervisning för alla elever och det ska vara elevers behov som styr anpassningar. De anpassningar som kan behöva utföras kan vara struktur över elevers skoldag som innefattar tydliga tidsangivelser och arbetsgång under lektioner. Elever med diagnosen ADHD har behov av tydlig rutin över hur skoldagar startar och slutar. Vid förändringar som till exempel friluftsdagar eller andra schemabrytande aktiviteter är det viktigt att elever med diagnosen ADHD blir förberedda. Oftast utförs kartläggning tillsammans med eleven för att hitta elevers behov i lärande. En av speciallärarna beskriver hur motivation, elevinflytande och delaktighet är betydelsefull del i processen för elevens lärande.
Ja, jag försöker ha elevinflytande och delaktighet. Det bygger på att eleverna är med på det som vi ska göra. Man gör ofta en kartläggning först, där man tittar på behovet och det här behöver du träna på och sedan får de vara med och tycka till om hur man ska göra det här och på vilket sätt. (SL A)
Men jag försöker också ha rörelse genom olika övningar som vi tränar. Jag har inte heller något ståbord men jag har elever hos mig som väljer att stå och arbeta eller till och med ligga på golvet och då får man ju se till elev vad som blir bäst för just den eleven. (SL B)
Lärarna beskriver grundläggande förutsättningar för tillgänglig lärmiljö och det bör vara struktur, tydlighet och klassrumsplacering. De beskriver också att det är viktigt med tydlig
18
start och stopp på skoldagen samt inför alla lektioner. Lärarna skriver alltid dagens schema på tavlan och använder bildstöd för att skapa extra tydlighet. Under lektioner brukar lärarna planera in en kort paus för elever. Det kan vara en kort rörelseövning för att sedan arbeta vidare. Det är alltid elevens behov som styr vilka anpassningar som utförs i klassrummet. Lärarna beskriver elevers mående inne och utanför klassrummet som en betydande faktor för elevers lärmiljö. Ett dilemma som flera av lärarna beskriver är ekonomin. De kan inte köpa in till exempel hjälpmedel, skärmar och annat material som kan gynna en bättre tillgänglig lärmiljö.
Ja, men jag tycker att lärmiljön, det är just det här med bildschema på tavlan och sedan också arbetsgången…att man tydligt visar steg ett, steg två och steg tre. (L B)
Ja vi har ju inte förmånen att ha bra möbler till exempel ståbord och sånt utan vi har lite äldre möbler. Vi har ju inte en fysiskt bra lärmiljö. (L B)
Specialpedagogerna beskriver att miljön kring elever ska anpassas utifrån elevers behov. Det ska alltid vara elevens behov som styr deras skoldag. Elever med diagnos ADHD behöver stöd med struktur, planering och organisering för att inte deras energinivå ska tömmas. Elever behöver få tid till återhämtning för att inte diagnosen ADHD ska utvecklas till en beteende problematik med ilska och misslyckanden.
Men jag tänker inom ADHD så är ju deras största funktionsnedsättning ligger ju inom planering och organisering. Det är ju det som kännetecknar ADHD och då är de ju ytterst viktigt, av yttersta vikt ska jag säga att planera och organisera och strukturera deras lärmiljöer hela dagen, hela tiden. Eftersom många med den har ju också en väldigt hård gas som de gasar ju på väldigt mycket. Det gäller att planera att de ska hushålla med sin energi så att de inte kör slut på sig själva direkt. För det är ju då det blir en beteendeproblematik av ADHD. Tar de slut för ofta och
upplever för mycket misslyckanden så vet de ju inte hur de ska freda sig och då blir det ilska oftast. (SP B)
Kartläggning är viktigt för identifiering av problem. Samarbete och samspel mellan lärare, speciallärare och specialpedagog behövs i kompetensutbyte som ger förståelse och kunskap. Det leder till en tillgänglig och inkluderad lärmiljö för elever.
Ja, då försöker jag se utifrån elevernas behov, förutsättningar eller vad…sedan försöker jag tänka ut vad som kan fungera bäst för den här eleven, sedan får man ja tillsammans försöka klura ut vad som är möjligt att genomföra. Både med elev och pedagog, så att alla är med och gör detta gemensamt, för det är ju pedagogerna som ska genomföra och då måste det vara så att det fungerar. Så att man inte kommer med ett drömscenario. (SP A)
Specialpedagogerna beskriver att tillgänglig lärmiljö och anpassningar som utförs ser olika ut beroende på vilken lärare det är som utför arbetet. Alla lärare gör på sitt egna sätt,
