Utredning av studentprojekt som undervisningsform

Utredning av studentprojekt som

undervisningsform

Tong Persson

EXAMENSARBETE 2007

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)

Utredning av studentprojekt som

undervisningsform

Investigation of student project in education

Tong Persson

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom ämnesområdet Projektledning. Arbetet är ett led i den ettåriga

breddmagisterutbildningen i Projektledning. Författaren svarar själv för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Handledare: Clas Ottne

Omfattning: 10 poäng (C-nivå) Datum: 2007-10-18

Abstract

At the School of Engineering in Jönköping the permanent project is taking place. Special is, among other thing, project work on MP - Development in Production and Design at Maskinteknik Department, where different design project come off. Some of them also achived national diplomas.

The aim with this survey is to map how project works has been functioning today at MP and suggest improvement proposals.

Today, there are three aspects about link between companies, project work and course Ingenjörsmetodik. This thesis will show how student and teachers consider project work in education enviroment at MP of Maskinteknik Department at the School of Engineering in Jönköping. The survey that, has been done is based on:

• Map how project works in education situation today

• Examine which cumbrance and difficulties that exist with project works • The link between project work, education and mentor company

• Suggest improvement to school management

The method being used is a quantitative questionnaire survey combined with informal personal interviews at MP. In the questionnaire, students and teachers answered to how they understand a project work in education environment, how project works have processed, and what is deficiencies that need to be improved in the future. The result shows that both students and teachers think that project work are a good form of education. Fadderföretagetsverksamheten is unique. At the same time it shows that deficiencies in the learning system. A part of project works lack the basis of links to the business community. A part of teachers have negative attitudes since they have no experiences about project work.

The conclusion is three improvement proposals are presented that mean the grade subsidence, the education for projects and increased communication.

Sammanfattning

På Tekniska högskolan i Jönköping pågår ständigt projekt. Speciellt är bland annat projektarbete på MP – Produktutveckling och Design vid Maskinteknik avdelningen, där olika designprojekt äger rum. En del har även fått riksdiplom.

Syftet med detta examensarbete är att öka samarbetet mellan skolan och näringslivet, och förbättra förbindelsen mellan projektarbete, fadderföretag och Ingenjörsmetodik. Det finns tre moment som handlar om koppling mellan företag, projektarbete och kurs Ingenjörsmetodik. Det övergripande målet är att kartlägga hur projektarbete i

undervisningsform har fungerat i nuläge och upplysa om förbättrings möjligheter. Undersökningen som har gjorts är bl.a. baserad på:

• Kartlägga hur projektarbete i undervisningsform fungerar idag. • Undersök vilka hinder och svårigheter som finns i arbete med projekt • Kopplingen mellan projektarbete, utbildning och fadderföretag • Föreslå åtgärder till skolledning

Metodval är en kvantitativ enkätundersökning som kombineras med kvalitativa personliga intervjuer på MP. I enkäten besvarar studenter och lärare hur de uppfattar ett projektarbete i undervisningsform, hur projektarbete har gått och vad är brister som behöver förbättras i framtiden.

Resultatet visar att både student och lärare tycker att studentprojekt är en bra utbildningsform. Fadderföretagsverksamheten är unik. Samtidigt visar den brister i inlärningssystemet. En del projektarbete saknar koppling till näringslivet. Vissa lärare har negativa attityder eftersom de saknar erfarenheter om projektarbete.

Avslutningsvis presenteras tre förbättringsförslag som innebär att bedömning, utbildningen för projekt och ökande kommunikation.

Nyckelord

Innehållsförteckning

1

Inledning ... 5

1.1 BAKGRUND... 5

1.1.1 Projektarbete i läroplan ... 5

1.1.2 Fadderföretagsverksamhet på JTH ... 5

1.1.3 Utbildnings plan för MP vid avdelningen Maskinteknik... 6

1.2 PROBLEMDISKUSSION... 6 1.3 SYFTE OCH MÅL... 7 1.4 AVGRÄNSNINGAR... 7 1.5 DISPOSITION... 7

2

Teoretisk bakgrund ... 9

2.3 PROJEKTARBETE – PÅ SKOLAN OCH I NÄRINGSLIVET... 10

2.4 HANDLEDNING OCH BEDÖMNING AV PROJEKTARBETE... 12

2.4.1 Handledning ... 12

2.4.2 Bedömning ... 14

2.5 MOTIVATION OCH HINDERBANA... 16

2.6 FÖRDJUPAD PROBLEMSTÄLLNING... 18

3

Metod ... 19

3.1 KVALITATIVA OCH KVANTITATIVA METODER: LIKHETER OCH SKILLNADER... 19

3.2 INFORMATIONSINSAMLING... 21

3.2.1 Kvantitativ enkät... 22

3.2.2 Kvalitativ intervju ... 23

3.3 METODDISKUSSION... 24

3.3.1 Validititet och genraliserbarhet... 25

3.3.2 Reliabilitet ... 25

4

Resultat ... 26

4.1 INLEDNING AV RESULTATPRESENTATION... 26

4.2 FÖRHÅLLANDE MELLAN PROJEKTARBETE OCH NÄRINGSLIV... 26

4.3 BETYGSÄTTNING... 28

4.4 HANDLEDNING... 29

4.5 GLAPPEN MELLAN PROJEKTARBETE I SKOLAN OCH PROJEKTARBETE I NÄRINGLIVET... 30

4.6 FADDERFÖRETAGSVERKSAMHETEN,INGENJÖRSMETODIK OCH PROJEKTARBETE... 31

5

Slutsats... 34

6

Diskussion ... 35

6.1 KOPPLINGEN MELLAN PROJEKTARBETE, FADDERFÖRETAGSVERKSAMHETEN OCH INGENJÖRSMETODIK... 35

6.2 BETYGSÄTTNING OCH STUDENTPROJEKT... 36

6.3 INFÖRANDE AV KURSEN PROJEKTMETODIK... 35

7

Referenser... 38

9

Bilagor ... 41

BILAGA 1ENKÄT... 42

BILAGA 2STATISTISKA SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTEN... 46

BILAGA 3INTERVJUGUIDE... 55

1 Inledning

I detta kapitel ges en överblick över huvudämnet i ex-jobb genom bakgrund och problemdiskussion. Dessa avgränsar denna undersöknings syfte och mål för rapportens innehåll och genomförande.

Detta examensarbete är en del av breddmagisterutbildning, Projektledning – Tekniska projekt, på Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH). Författaren har tidigare tagit högskoleingenjör inom maskin med inriktning Produktion och ekonomi. Resultatet av examensarbetet ska ge en klar bild om projektarbetes dagsläge på skolan men också framlägga förslag om förbättrings möjligheter till skolledningen.

1.1 Bakgrund

Att arbeta i form av projekt har blivit en allt vanligare metod ute i utbildningen. Förklaringar till denna inlärningsform är många – alltifrån en förändrad

arbetsmarknad, en ny teknik med nya krav och konkurrenstänkande till kvalitet i arbetet, miljöaspekter eller kreativiteten.

1.1.1 Projektarbete i läroplan

I läroplanen står det att läraren ska se till att ”studenter får pröva olika arbetssätt och arbetsformer” och att studenterna ska ges ”möjlighet att arbeta ämnesövergripande” (Skrövset & Lund,2000). Till denna kategori hör projektarbete.

Projektarbete är en typ av självstyrt lärande, uppgiftsbaserat lärande och delaktighet riktas fokus på ”lärande” och inte länge på ”inlärande”. Den moderna pedagogikens utveckling påverkas av nya tekniska möjligheter, satsning på kompetensutveckling och kvalitetskontroll.

1.1.2 Fadderföretagsverksamhet på JTH

JTH har utvecklat en unik kanal för att samarbeta med företagen inom regionen. Detta är så kallad Fadderföretagsverksamheten. Fadderföretagsverksamheten innebär att högskolan knyter kontakter med företag på olika sätt. Studenter får kontakt med fadderföretagen och får möjlighet att avstämmer teoretiska kunskaper i verkligheten. På andra sidan kan företagen få en chans att marknadsföra och hitta framtida

medarbetare. (Fadderföretagsverksamhet, 2007)

På JTH ingår alla högskolsingenjörs grundutbildning en 5 poängs kurs

Ingenjörsmetodik. Fadderföretagsverksamheten är stommen i denna kurs enligt

utbildningsplan. Meningen med Ingenjörsmetodik är att varje student har ett kontakt företag (så kallat fadderföretag) där möjlighet skapas för student att ha kontakt med näringslivet redan under studieperiod. Kontakten med näringslivet ökar sannolikhet för studenten att utföra sitt examensarbete på fadderföretag även erbjuds anställning efter utbildningen.

1.1.3 Utbildnings plan för MP vid avdelningen Maskinteknik

Inom avdelningen Maskinteknik finns det två program på kandidatnivå, ett av dem är Produktutveckling och Design (MP). Den preliminära programbeskrivningen för MP är:

Utbildningen skall ge studenterna en utsträckt kompetens i ämnet där tyngdpunkten ligger på samspelet mellan design, konstruktion, material och tillverkning. Samtidigt har utbildningen breddade kunskaper från

materialläran, konstruktions – och produktutvecklingsmetoder till projektledning (Utbildningsplan MP, 2007).

Under det första året, får MP studenterna lära sig de grundliggande kunskaperna inom naturvetenskapliga områden t.ex. matematik, fysik och kemi. Men det införs också mindre grundarbete och projektarbete för att studenterna ska få en känsla för projektarbete. En del projektarbete genomförs på ett företag och med stöd av

föreläsningar och ev. laborationer samt handledningen från både skolan och företaget. Enligt utbildningsplan (MP, 2007), under utbildningen år 2 och år 3, börjar studenter få mer omfattande projektarbete vilka krävs mer samarbeta och kontakt med

näringslivet. Grunden för projektarbete i första hand kommer från företag som har ett befintligt problem och behöver hitta en lösning. Och den andra alternativ är att

studenter befinner sig i en företagsverksamhet, hittar ett intressant ämne eller problem och uppfinner förklaringen.

1.2 Problemdiskussion

Om vi återblickar den traditionella inlärningsformen är det mest föreläsning och laboration. Den denna metod innebär att lärare berättar och eleverna passivt sitter och lyssnar. Resultat är ofta att studenterna upplever att undervisningen är meningslös. Den nya inlärningsform, projektet, infördes 1994 på olika utbildningsnivåer från grundskolan till högskolenivå. Projektarbete eller problemorienterat projekt, är ett nytt arbetssätt som skiljer sig ifrån det gamla systemets gränsmarkeringar t.ex. betyg, examina, lokaltillgång eller gamla rutiner. Både studenters och lärares roll ändrats i det projektbaserade inlärningssystemet. Studenterna har fått helt eller delvis överta en rad traditionella lärarfunktioner t.ex. uppgiftsformulering, avgränsning, litteraturval och val av arbetsmetoder. Särskilt har deras sociala kompetens utvecklats när studenterna sitter i gruppsituationer, deras personliga relationer, grundläggande attityder, värderingar och samhällssyn måste ombyggas och ändras för att anpassa in i gruppen.

För läraren innebär att de inte behöver välja och planera åt studenterna, inte framlägga färdiga problem, inte leverera välordnade fakta, inte strukturera studentens inlärning. Däremot har läraren fått nya och kanske främmande arbetsuppgifter. De nya

uppgifterna för en lärare är att han måste tillsammans med studenter hitta ett problem, sedan arbeta med problemorienterat projekt. Vid sidan av projektarbete ges

undervisning eventuellt laboration som hjälp och stöd till projektarbetet. Läraren måste bearbeta konflikter och ge lösningar mellan individer i en arbetsgrupp. Alltså behöver läraren nya kompetenser med annat innehåll.

Efter tio års införande av projektarbete i undervisningen är det mycket intressant att veta hur den nya inlärningsformen har fungerat vid MP, vilken situation befinner lärare och studenter nu och vilka svårigheter är vid rollbyte?

Med dessa frågor kring den nya inlärningsformen, projektarbete i undervisningen, har författaren fått uppdraget. Uppdraget omfattas av en central fråga:

• Hur ser projektarbete i undervisningsform ut idag och hur kan skolan

göra någonting för ev. förbättring?

1.3 Syfte och mål

Rapporten kommer att bli en framtida projektarbetsstrategi främst på MP men också ett underlag om projektarbete i undervisningen till andra avdelningar. Syftet med detta examensarbete är att öka samarbete mellan skolan och näringslivet, och förbättra förbindelse mellan projektarbete, fadderföretag och Ingenjörsmetodik.

Det övergripande målet är att kartlägga hur projektarbete i undervisningsform har fungerat i nuläge och upplysa förbättrings möjligheter.

Det övergripande målet kan delas upp i följande delmål:

• Kartlägga hur projektarbete i undervisningsform har fungerat idag. • Undersök vilka hinder och svårigheter som finns i arbete med projekt • Kopplingen mellan projektarbete, utbildning och fadderföretag • Föreslå åtgärder till skolledning

1.4 Avgränsningar

Fokus i denna rapport är att undersöka hur projektarbeten har fungerat, inriktat enbart på MP – Produktutveckling och Design på Maskinavdelning vid JTH. Studenterna som går år 2 resp. år 3 har deltagit enkätundersökningen, på grund av att de har mer omfattande projektarbete och mer kontakt med näringslivet. Anledningen till att inte undersöka år 1 är att studenterna har då mest teoretiska undervisningar. Samtliga lärarna på avdelningen på avdelningen Maskinteknik ingår in enkätundersökningen. De informella intervjuerna har inriktat på nyckelpersoner i projektarbete. De är studenter, lärare/handledare och fadder vilka presenterar olika roller med åsikter från tre olika synvinklar.

1.5 Disposition

Dispositionen strukturerar över rapportens innehåll. Genom dispositionen förtydligas hur tankar och innehåll efterhand utvecklas i rapporten. I denna rapport innehåller följande huvudsakliga punkter:

Titel (Titelsida) Abstract

Sammanfattning Innehållsförteckning

Indelning/bakgrund

Kapitel 1: Frågeställning, problemformulering och begreppdefinitioner, syfte och mål.

Kapitel 2: Teori Kapitel 3: Metod

- Grundläggande synsätt och modeller - Kvantitativ metod och kvalitativ metod - Metoddiskussion Kapitel 4: Resultat Kapitel 5: Slutsats Kapitel 6: Diskussion Referenser Sökord Bilagor

Titeln berättar om det arbete som ska presenteras samtidigt väcka intresse hos läsaren. På titelsidan finns också datum och år samt inom vilken avdelning rapporten

producerats.

Syftet med sammanfattningen är att läsaren snabbt ska få en uppfattning om arbetets förutsättningar och resultat. Den är en kort och konkreta beskrivning om rapportens syfte, mål, frågeställningar, genomförande, resultat och slutsatser. Det är viktigt att formulera sammanfattningen eftersom den avgör om rapporten bedöms som värd att läsa eller inte. Sammanfattningen har lagt tyngdpunkten på resultatet. I

sammanfattningen ingår fem nyckelord för att läsaren ska kunna hitta rapporten genom att söka nyckelord och orden beskrivs vad rapporten handlar om.

Innehållsförteckningen visa vilka huvudsakliga teman som tas upp och vad som behandlas under dessa.

Indelningen är en utförigare presentation av titeln. Den ger en barkgrund till varför författaren är intresserad av detta ämnesområde och varför just dessa frågeställningar har valts.

Själva rapporten inleds med en problemdiskussion kring den frågeställning som utgångspunkt. Det finns en utläggning om syftet med arbetet vilket vill uppnås. Det finns också beskrivningar om hur frågeställningen preciserades och vilka metoder användes i arbetet och varför just dessa metoder har utsetts.

Utifrån frågeställningen och den teoretiska grunden belystes de empiriska resultat som har fåtts. Här växlas mellan ett teoretiskt plan och ett empiriskt plan. Teorin är en hjälp att ge perspektiv och att få tag i intressanta relationer mellan empiriska faktorer. Teoridelen kommer att vara styrande på uppläggningen av de avhandlande avsnitten. Avslutningsvis sammanfattades det i form av en slutdiskussion och dra vissa slutsatser som ska vara en naturlig följd av de som kommit tidigare.

2 Teoretisk bakgrund

Projektarbetes grundsyn är lärande. Projektarbete – en läroform med traditioner? I detta kapital introduceras den teoretiska bakgrunden om projektarbetes aktualitet, historik, olika definitioner och olika former av projektarbete, handledning och bedömning samt motivation och hinder. Dessa teoretiska kunskaper stödjer undersökningen, resultatet analysen och i slutet diskussion.

2.1 Projektarbetes historia

Projektarbete är en läroform som går tillbaka till reformrörelsen i USA i början av 1900-talet. En viktig pedagog i århundrade, John Dewey, har följande principer för undervisning (Skrövset & Lund, 2000):

• Kunskapen ska vara nyttig,

• Undervisningen ska vara erfarenhetsbaserad och erfarenhetsskapande. • Eleverna ska själva sätta sina mål för arbetet.

• Eleverna ska vara aktiva(”Learning by doing”).

• Utgångspunkten måste ligga i arbetsuppgifterna, inte i ämnena.

Dewey använde Platons definition av vad en slav är: en person som arbetar för att förverkliga ANDRAS mål, in sina egna. Han menade att i den traditionella

undervisningen studenter inte har möjlighet att aktivt medverka i uppbyggandet av de målen för eget skolarbete. Dewey motiverade behov av tvärvetenskapliga och

ämnesövergripande undervisningsform (Skrövset & Lund, 2000).

1912 lanserades läroplanen som innehöll principer för grupparbete och skolarbetsidé i Tyskland. Femtio år senare har principerna som projektarbete byggdes på fått

successivt en genomslagskraft inom utbildningssystemet i Norden. 1968 presenterades projektarbetsmetoden på nytt i Danmark. Tills 1970-talet har projektarbete blivit en ingrediens i nordiska skolor.

1994 introducerades projektarbete inom svensk utbildning läroplan inom grundskolan, gymnasiet och högskolan. Projektarbete har blivit ett obligatoriskt moment för alla studenter på alla nivåer (Skrövset & Lund, 2000).

Förklaringar till denna förändring är många. Delvis är att moderna tiden är mogen för att läroplanen återspeglar praktiken och studenten i högsta grad ska ha nytta av sina kunskaper. Och delvis är att ett behov av en ny läroform för att förenar skolan med samhället/näringslivet.

2.2 Projektarbetes aktualitet

Att projektarbete kommit in som en läroform beror på utvecklingen inom arbetslivet, krav på mångsidiga kompetenser och den allmänna samhällsutvecklingen.

Studenterna står i dag inför nya utmaningar om det jämförs med tidigare generationer. Det gäller framför allt tillgången till information via olika mediekanaler. Att lära sig informationshantering är därför en grundläggande utbildningsfråga. I läroplanen uttrycks detta exempelvis: ”Studenter skall kunna orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.

Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga” (Skrövset & Lund, 2000).

Den arbetsmarknad som studenterna ska så småningom in på kräver ständigt nya kunskaper. Därför att det är viktigt att studenterna i sin grundutbildning inte bara lär sig den aktuella kunskapen, utan också lär sig hur de ska skaffa sig nya kunskaper. ”Livslångt lärande” är det pedagogiska ämnesordet för 2000-talet (Egidius, 1999). Skolan ska utbilda studenters förmåga att beskriva problemen samt att lära de vilja, förmåga och mod att vara med och styra samhällsutveckling. I detta sammanhang har projektarbete sin plats.

Projektarbete och problembaserad inlärning bidrar till att utveckla studenter till en meningssökande, skapande, samarbetande, allmänbildade, miljömedvetna och integrerade människa, med mångsidiga kompetenser som ämneskompetens, inlärningskompetens, metodkompetens och social kompetens (Skrövset & Lund,

2000).

Ämneskompetens avspelar studentens förmåga att förstå och använda

ämneskunskaperna på ett integrerat sätt. Lärare ska lära studenten att sätta in

faktakunskaperna i en helhet, analysera och diskutera dem och kunna dra egna motiverad slutsats. Inlärningskompetens betyder att lära att lära. Detta innebär att studentens förmåga att angripa problemställningarna från olika vinklar, aktivt använda olika hjälpmedel och teoretiska kunskaper för att visa kreativitet och finna

problemlösning. Metodkompetens innebär förmåga att analysera en situation och

använda kunskap på nytt sätt. Det är studentens förmåga att använda tidigare inlärda

på nytt sätt. Studenten kan aktivt och konkret använda färdigheter i andra

sammanhang, kan motivera sina svar och förslag till lösning. Social kompetens är

förmågan till samarbete, konfliktlösning, samverkan och kommunikation. Genom

projektarbetsform jobbar studenterna i en grupp där de måste lära sig att ta eget ansvar, ta hänsyn till andras behov och samarbeta för att nå gemensamt mål (Skrövset & Lund, 2000).

2.3 Projektarbete – på skolan och i näringslivet

Det finns olika typer av projektarbete. Generellt kan det indela i två kategorier projektarbete: projektarbete i undervisningen och projektarbete i näringslivet.

Projektarbete i undervisningen

I boken Införing i projektarbete finnar vi en definition som är baserad på Deweys principer och teorier. Den är följande:

”Vi definierar projektarbete som ett pedagogiskt arbetsmönster där elever i samarbete med lärare och/eller andra – utforska och behandlar ett eller flera problem i relation till de samhällsförhållanden och den verklighet som de ingår i. Detta innebär att arbetet ska ge fördjupade upplevelser och insikter, ett redare perspektiv, att problemet ska angripas och belysas från olika synvinklar och oberoende av traditionella ämnesgränser och att val av teorier, metoder och redskap styrs utifrån de utvalda problemen. Lärarens roll är inte bara att förmedla kunskaper, utan lärarna ska också i solidaritet med eleverna fungera som initiativtagare, inspiratörer, gränssättare, handledare och konsulter.

Arbetet ska utmynna i en konkret produkt, som kan vara en muntlig eller skriftlig rapport, eller förmedlas genom andra medier eller handlingar”.

(Skrövset & Lund, 2000, s32).

En annan definition enligt boken Tillsammans mot nya mål - projektarbete i skolan är (Friberg & Lindgren, 2006):

• Sker utanför eller parallellt med det ordinarie arbetet. • Har ett tydligt, definierat mål.

• År avgränsat i tid och av engångskaraktär. • Drivs med särskilt tilldelade resurser.

Projektarbete i näringslivet

Vid sidan om projektarbete i skolan finns det andra typer av projektarbete i

näringslivet. Man kan också hitta olika definitioner eller beskrivningar. Ofta beskrivs projektarbete som en projekttriad (Se figur 1):

Projekt är ett uppdrag som skall vara klart en viss tid, med ett visst specificerat innehåll och med hjälp av en klart avgränsad budget (Berggren, & Lindkvist, 2001).

Figur 1 . Projekttriaden (Berggren, & Lindkvist, 2001)

Utifrån denna projekttriad kan vi finna många andra definitioner. T.ex.:

”Med projekt menar vi en verksamhet som utförs

• Med ett bestämt avgränsat mål • Under en bestämd tidsperiod • Med en förutbestämd resursinsats

• Under särskilda arbetsformer ”(Svensson & Otter, 2005)

Jämför de olika definitionerna uppfinns att tid, ekonomi och funktionen är de tre viktigaste punkter i ett projektarbete. Tolkningen är att i samband med konsumtion av tid och pengar skapar man en viss funktionalitet.

Tid

Utifrån egenskaper hos projektarbete är projektarbete i undervisningsform och i näringslivet identisk lika. De egenskaperna är: engångsuppgift, ett väldefinierat mål, bestämda tids - och kostnadsramar, ämneövergipande och lärande.

När vi kommer närmare och studera innehållet uppfinns väsentlig olikhet: MÅL. Målet för projekt i arbetslivet är att skapa en produkt. Målet för projektarbete i undervisningsform kan vara en produkt men alltid och viktigaste är lärande. Med lärande innebär att studenterna genomför projektarbetsprocess, de lär sig hur man driver ett projekt. De lär sig av sina misstag, dvs. att ”Learning by doing.” Den konstruktivistiska synen på lärande kan specificera och uttryckas så här (Skrövset & Lund, 2000):

Skolan skall sträva efter att varje student • Utvecklar nyfikenhet och lust att lära • Utvecklar sitt eget och lust att lära

• Befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter

• Utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande

• Utvecklar förmågan att arbete såväl självständigt som tillsammans med andra Sammanfattningsvis är att projektarbete i undervisning betonas deadline och resultat (en rapport), på ekonomi sidan har mindre vikt här. Projektarbete i näringslivet är tid, ekonomi och resultat lika viktiga. Det handlar alltså om en balance mellan de tre benen.

2.4 Handledning och bedömning av projektarbete

2.4.1 Handledning

En handledares arbetsuppgift är att skapa goda förutsättningar för projektarbeten. Han ska se till att projektgruppen har möjligheter för att verkligen kunna arbeta effektivt med uppgift.

Henry Mintzbergs (Eklund, 1996) har sammanfattat tio roller för en projektledare och rollerna kan delas in i tre olika kategorier nedan:

• Intern – personella roller: lagledare, ambassadör och ceremoniell ledare. • Informatörsroller: lyssnare, informatör och talesman.

• Beslutande roller: visionär, problemfixare, resursfördelare och

förhandlare.

En intern – personell roll innebär att en handledare är en ledare. Han ska hålla samman laget och får medlemmarna att samarbeta effektivt. Som en ambassadör ska han se till att projektgruppen är förankrad i omgivningen. Och en ceremoniell

projektledare agerar vid formella och officiella tillställningar, representerar gruppen och håller tal (Eklund, 1996).

Som en informatörsroll ska handledaren samla information inom gruppen för att förstå hur projektarbetet och medlemmarnas välbefinnande. Han måste se till att relevant information hamnar hos rätt person inom projektet. Utåt måste också projektledaren som en talesman informera till ledningen och uppdragsgivaren etc (Eklund, 1996). Med rollen som beslutande innebär att handledaren avgränsar projektet inom lämpligt område. Han ska ta hand om alla de oförutsedda problem som dyker upp och

bestämma vem som ska göra vad. Han ska förhandla med kunden, förhandla inom gruppen om arbetsfördelning och förhandla med ledningen (Eklund, 1996). Utifrån de rollerna kan handledarens konkreta och viktiga uppgifter identifieras. Sammanfattningsvis är handledaren/lärarens viktigaste uppgifterna att fördela arbete, kommunicera, rapportera, planera, kontrollera och styra, och ta de stora besluten, ”bära vatten” och behålla förståndet (Eklund, 1996).

Figur 2. Projektledarens ansvar och uppgifter (Eklund, 1996)

Figur 2 visar sambandet mellan projektledarens ansvar och uppgifter.

Handledaren/läraren ansvarar för projektets genomförande. Han/hon fördelar också arbete inom projektgruppen. Han måste framförallt vara en god lyssnare och skapa en stämning så att gruppmedlemmarna våga diskutera, klaga, fråga om råd hos

projektledaren. För att vara en god lyssnare måste han behärska aktivt lyssnande. Enligt Berne (2007) kan alla kommunikationsprocesser delas upp i tre olika faser: kartläggningsfasen, kvittofasen och åtgärdsfasen. Under kartläggningsfasen ska den samtalspartnern få möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter, kunskaper eller känslor. Han ska känna sig accepterad, trygg, uppskattad och viktig. Den andra fasen är kvittofasen. Den som uppträder lyssnande ska ge signal om att han har uppfattat informationer, känslor eller värderingar som har förmedlats och samtalspartnern ska känner sig förstådd, bekräftad och sedd. Därefter är åtgärdsfasen. Under denna fas ska den som lyssnar klargör sina kunskaper, erfarenheter, värderingar eller känslor för den som samtalar med. Alla faser är lika viktiga, en lyckat och effektivt kommunikation måste alla faserna gås igenom i tur och ordning. Detta kallas aktivt lyssnade.

Planera (om) Fördela Rapportera Styr Kontrollera Lyssna Projektledarens ansvar

Utgångspunkten för handledning är lärande. Det är en stor utmaning för

läraren/handledaren att förstå och analysera situation, sedan komma fram förslag om hur studenter ska hantera problem. Handledaren/läraren ska vara positiv till förslag, vara en bra lyssnare och en handledare. Men hur mycket handledning och stöd ska läraren bidra till så att studenten kan stimuleras och hitta lösning själv? I figuren. 2 finns en beskrivning av handledningens olika faser (Skrövset & Lund, 2000).

Tid

Figur 2. Handledningsförloppet (Skrövset & Lund, 2000).

Fas A präglas av konsultation. I denna fas är handledaren och studenten jämlika parter. Handledaren ska underordna vad som ska handledas och undersöka vad studenterna ute efter. Detta innebär att deltagarstyrningen till en början står i fokus, studenterna själva bestämmer för tema och problemställningen. Sedan följer fasen B med kännetecknas ”supervision” där handledaren ger motstånd, ställer krav på studenterna för att lärande ska bli så bra som möjligt. Här är handledarens uppgift att utmana studenterna genom att fråga och kräva, att visa vägen mot den nivå som gruppen och de enskilda studenterna ska uppnå. Den sista fasen C är mer konsultation då är parterna jämlika. I den avslutningsfasen blir det stressad därför att i detta läge studenterna behöver mest stöd från sin handledare för att kunna avsluta projektarbetet. Målet för projektarbete i undervisning är främst lärande och därefter resultat. Det handlar alltså lika mycket om känslan av att ha lyckats med projektarbetet – och inställningen till själva läroformen - som det handlar om det ämnesmässiga lärande.

2.4.2 Bedömning

Syftet med bedömning är att stimulera studenter att ta eget ansvar för sitt lärande. Enligt Åse (1993) ska ett problemorienterad och problembaserad inlärande projektarbete betygsättas med utgångspunkt från:

• De undervisningsmål som läraren ev. i samarbete med student har definierat • Dokumentation av bestämda kvalitetskrav utifrån innehållet i begreppet

handlingskompetens

• Aktiv användning av kunskap i ett praktiskt sammanhang

• Behärskande av olika inlärningssteges nivåer med hänsyn till kunskaper,

färdigheter och attityder

Konsultation B

A

• Dokumenterad integration av kunskaper (teori) och färdigheter (praktik) Åse (1993) anser att det är viktigt att lärare skriver en utvärdering av projektets förlopp och bedöma hur studenterna fungerade i förhållande till process och produkt, hur läraren själv fungerade som handledare och ge stöd till studenterna. En

väldokumenterad loggbok är en grund till betygsättning och individuella

bedömningar. I loggboken antecknas hur arbetet har fortgått, vad har gjorts, varför gjordes, vilken information har tagits fram och varifrån kom den, hur det har gått tillväga, vilka resultat har tagits fram och vad slutsatsen är. En loggbok är ett viktigt verktyg för student och handledare för att, i ett senare skede, kunna gå tillbaka till loggboken och se vad som har gjort och varför.

Projektgruppen bör ha en egen bedömning (Se bilaga 4) med ros och ris. I egen bedömningen noteras hur alla processer har gått. Notisen kan inkludera:

gruppbildning, från idéer till problemformulering, projektarbetsplanering och

genomförande, handledning och feedback från handledare, hur tiden (ekonomin) hålls inom ramen och slutprodukt.

Det finns många sätt att bedöma förhållandet mellan mål, process och resultat.

Andersson (2002) har sammanfatta fyra kriterier som måste uppfyllda för att man ska kunna bedöma en process, ett projektarbete som enbart går att bedöma kvalitet utan memorerad kunskap. De fyra kriterierna är:

• Synliggöra processen • Tydlig bedömningsgrund • God kompetens att bedöma • Formativ bedömning

Synliggöra processen menas att betygkriterier ska vara tydlig från början. Det första

processen handlar om val av arbetsområde och problem. Studenten ska lära sig att välja ett kunskapsområde, och inom dessa kunna avgränsa en uppgift eller ett

problem. Det andra processen är framställningsprocessen vilken innebär att studenten ska kunna välja relevant material, redskap och metod. Det tredje processen är

kunskapsprocessen som betyder att studentens eget tänkande ska framträda på olika sätt.

Tydlig bedömningsgrunden betyder att både handledaren/läraren och studenter måste

komma överens om hur bedömning ska ske när det inte förekommer kunskapsprov. Studenterna ska veta vad som är underlag för lärarens bedömning, t.ex. loggboken, projektplanen eller handledningsprotokollen. Ju tydligare underlaget är, desto tryggare känner sig studenterna med handledaren.

God kompetens att bedöma. Det är nödvändigt att läraren kan göra bedömning.

Bedömningsförmåga faller således extra mycket från läraren till läraren. Det kan skapa oro för lärare om han/hon inte systematiskt arbetat med projektarbete och processbedömning tidigare. För att minimera oron kan man komplettera en bra modell av processen. I modellen nedan visualiserar förhållandet mellan mål, process och resultat, samt intern och extern kommunikation.

START GENOMFÖRANDE AVSLUTNING

Framställning Ceremoni

Ramar

Kunskaps- och kompetensutveckling

Resultat

Målbild Social process

Kvalitetskrav

Gruppbeslut Utvärdering

Kostnader

Bedömningsgrund Tid Reflektioner

Styrning

Figur 3. Modell om förhållandet mellan mål, process och resultat.

Den formativa bedömningen innebär att handledaren/läraren avlyssnar studenternas kunnande, gör bedömningar och är beredd att gå in i dialog med gruppen eller

enskilda vid behov. De kunskapskällor om processen som handledaren/läraren bör ha är projektplan, de personliga rapporterna, handledningsträffar och informella

kontakter etc. Dessa är bra underlag för formativ bedömning och det gäller såväl individuella som gruppbaserade bedömningar.

Sammanfattningsvis kan vi säga att bedömningen av projektarbete måste relateras till helheten. Projektarbetes huvudsyfte är ju att utveckla studenternas förmåga om att planera, strukturera och ta eget ansvar. Därför att de färdigheter som behövs och utvecklas under projektarbetets gång är direkt kopplade till del helheten som ska bedömas. Samtidigt är det också oerhört viktigt att få fram det som

projektmedlemmarna upplevde som positivt i arbetet, och det är de positiva upplevelser som ska fungera som motivation för vidare projektarbete.

2.5 Motivation och hinderbana

Enligt Åse (Brinchmann – Hansen, 1993) finns de fyra viktigaste förutsättningarna för användning av projektarbete i utbildningen:

• Lärarna måste känna sig trygga i lärarrollen och vara villiga att flytta över en

del av sitt traditionella ansvar till eleverna.

• Lärarna måste få en bra utbildning i och helst någon erfarenhet av

projektarbete som process.

• Det är inte bara lärarna som ska känna sig trygga vid användning av metoden

utan dt gäller också i allra högsta grad eleverna. De måste få en introduktion till teorin och de bakomliggande idéerna för projektmetodik och måste förstå avsikten med metoden. Allra viktigaste är det att studenterna vet vilket ansvar som vilar på dem och vilka krav och förväntningar som de med rätta kan ha på lärarna.

• Många kommer att uppleva det första projektet som mer tidskrävande,

arbetskrävande och mindre lärorikt än de hade väntat sig. Inlärningseffekten är inte nödvändigtvis synlig direkt efter projektet, men kommer att visa sig när studenterna senare ska sätta in kunskaperna i ett större sammanhang.

När de ovannämnda förutsättningarna inte uppfyllde är det svårt att införa

projektarbete i undervisningen. De svårigheter som befinner sig på väg mot målet är Hinder (Berne, 2007). Det finns yttre hinder och inre hinder. De yttre hindren är de som är kopplade till yttre förutsättningar t.ex. organisationskultur, rutiner, normer, chefer, ledare, hjälpmedel, gruppdynamik med flera. De inre hindren är kopplade till medarbetarens inre förutsättningar t.ex. kunskaper, erfarenheter, behov, attityder etc. Enligt Berne är motivation ett samspels resultat mellan inre och yttre förutsättningar. Detta innebär att individens motivation är ett tillstånd hos individen dvs. inre

förutsättningen. Kännetecken för en motiverad människa är: engagemang, glädje, medvetenhet, kreativitet, hjälpsamhet, arbetsamhet, nyfikenhet, ansvarskänslan och noggrannhet.

Enligt David McClellands forskning är att individens motivation avgörs av individens bedömning av utmaning. Det innebär att hur målet når och hur attraktivt målet är för individen. Graden av upplevd utmaning är ett resultat av individens bedömning av sannolikheten att lyckas nå målet. Det är en konsekvens av individens tillstånd – ett samspel mellan individens inre förutsättningar, yttre förutsättningar samt inre svårigheterna och yttre hinder (Berne, 2003).

Figur 3 . Samband mellan individens motivation och den upplevda graden av utmaning (Berne, 2003)

Figuren 3. visar att vid upplevda låga utmaningar är individens motivation låg, och vid upplevda höga utmaningar blir motivationer höga (Berne, 2003). Men utmaning och motivation är inte proportionellt, dvs. att en mycket hög utmaning ger maximal motivation. Berne använder begreppet hanterbar utmaning för att beskriva

situationen. Begreppet hanterbar innebär att vid mycket höga utmaningar medför stor risk för misslyckande, då sjunker individens motivation kraftigt!

Upplevt grad av utmaning Grad av motivation Låg Låg Hög Hög Mycket hög Mycket hög Hanterbar utmaning

Därför att det är viktigt att skapa en balans i medarbetarens ”Hinderbana” (Berne, 2003). Förutsättningarna för att skapa motivation är att ledare/chef måste förstå och acceptera att medarbetaren måste få prata och diskutera sina stora och små svårigheter – ”hinder”. I projektarbete kan hinder vara t.ex. brister på kunskaper och erfarenheter på ny arbetsform projektarbete eller ekonomi etc. Dessa hinder tillhör kategorin inre förutsättningar.

Berne upplyser hur en chef/ledare skapar motivation. I Ledarskap, kommunikation

och motivation (Berne, 2007) beskriver han:

Grunden för att skapa motivation är att chefen/ledaren och medarbetaren har en jämbördig dialog. En jämbördig dialog innebär att bägges synpunkter, erfarenheter, kunskaper och känslor väger lika tungt och respekteras som uttryck för en professionell bedömning av situationen eller uppgiften. …… Det är den upplevda graden av utmaning som avgör medarbetarens motivation.

Enligt Bernes undersökning är individens presentationer upptill 80 % beroende av yttre förutsättningar. Individens motivation ökar om deras yttre förutsättningar förbättras. Därför att skolan måste skapa de förutsättningarna för att öka yttre förutsättningar för att förhöja individens motivation.

2.6 Fördjupad problemställning

Utifrån de punkterna i teoristudie om projektarbetes historia, projektarbetes aktualitet, jämförelse mellan projektarbete i undervisning och i näringsliv, handledning och bedömning, motivation och hinderbana, har detta examensarbetes fördjupade problemställning preciseras nedan. Dessa frågor som ska besvaras i resultat och slutsats:

• Vad är likheter och olikheter mellan projektarbete i skolan och i näringslivet? Vad kan skolan göra för att minska glappen mellan de två formerna av

projektarbete, t.ex. med hjälp av fadderföretagsverksamheten?

• Om det är svårt att betygsätta och handleda projekt, vad skall göras för att underlätta detta?

• Om det finns projektarbetes kunskapsbrist bland annat studenter och lärare, vad kan skolan göra för att frigör hinder och motivera de?

3 Metod

I detta examensarbete har en kvantitativ enkätundersökning används som en

förundersökning, vilken ger en statistisk överblick om åsikter och attityder. Därefter en kvalitativ metod, intervju, kombineras för att få en djupare förståelse och

förklaring.

3.1 Kvalitativa och kvantitativa metoder: likheter och

skillnader

Det finns två metoder för undersökning – kvantitativ metod och kvalitativ metod. Både metoderna har sina starka och svaga sidor. Den grundliggande likheten mellan dessa två metodsystem är att de har gemensamma syften, dvs. att ge en bättre förståelse av samhället, fenomen, enskilda människor eller grupper, orsaker och påverkan.

Men det också finns grundläggande skillnaden mellan de metoderna. Kvantitativa metoder omvandlar informationen till siffror och mängder t.ex. enkätundersökning. Utifrån detta genomförs statistiska analyser. Kvantitativa metoder har sin styrka främst i att de kan förklara olika företeelser. Genom statistiska tekniker kan man göra generaliseringar. Under vissa förutsättningar är de informationer man har skaffat sig representativ även från andra enheter än de man undersökt. Sådana undersökningar kännetecknas av att de går på bredden. Man har många enheter i sin undersökning, men man inriktar sig på förhållandevis få faktorer hos varje enhet. Vad man vill ha reda på är klart innan man påbörjar själva undersökningen (Holme och Solvang 2006). Kvalitativa metoder är det forskarens uppfattning eller tolkning av information som står i förgrunden t.ex. intervju. Alltså att informationen inte kan omvandla till siffror. Graden av strukturering är mycket lägre i kvalitativa undersökningar. Utifrån

frågeställningen har man ställt upp vissa riktlinjer och hållpunktermen men man är inte bunden av dem. Uppläggning och planeringen vidareutvecklas under själva undersökningsfasen. Detta sätt att lägga upp en undersökning präglas också av att man får på djupet. Man har få enheter och strävar efter att få en helhetsbild av de i relation till frågeställningen. Syftet blir att skapa en ökad förståelse för de problem man arbetar med (Holme och Solvang 2006).

Enligt Holme och Solvang (2006) finns det några viktiga kännetecken hos de båda metoderna:

Kvantitativa metoder Kvalitativa metoder

1. Precision: forskaren eftersträvar en maximalt god avspegling av den kvantitativa variationen.

1. Följsamhet: forskaren eftersträvar bästa möjliga återgivning av den kvalitativa variationen.

2. Ringa information om att många undersökningsenheter; går på bredden

2. Riklig information om att få undersökningsenhet; går på djupet. 3. Systematiska och strukturerade

observationer, t.ex. enkät med fasta

svarsalternativ

3. Osystematiska och ostrukturerade observationer, t.ex. djupare intervjuer eller intervjumall utan fasta frågor eller svarsalternativ

4. Man intresserar sig för det

gemensamma, det genomsnittliga eller

representativa.

4. Man intresserar sig för det säregna, det unika eller det eventuellt

avvikande. 5. Avstånd till det levande: insamlingen

av information sker under betingelser som skiljer sig från den verklighet man vill undersöka.

5. Närhet till det levande: insamlingen av information sker under betingelser som ligger nära den verklighet man vill undersöka.

6. Man intresserar sig för åtskilda

variabler.

6. Man intresserar sig för sammanhang och strukturer.

7. Beskrivning och förklaring. 7. Beskrivning och förståelse. 8. Åskådare eller manipulatör:

forskaren iakttar fenomenet utifrån och strävar efter en roll som observatör. Variationen för variabler kan manipuleras fram.

8. Deltagare eller aktör: forskaren observerar fenomenet inifrån. Han vet om att han påverkar resultaten genom det faktum att han är närvarande. Han kan även deltaga som aktör.

9. Jag - det - relation mellan forskaren

och den undersökte.

9. Jag - du - relation mellan forskaren och den undersökte.

Figur 4. Kännetecken för kvantitativa och kvalitativa metoder (Holme, & Solvang,

2006).

Båda kvantitativ metod och kvalitativ metod har sina styrkor och svagar. Därför att det är bra om man komplettera de metoderna för att få fram mer trovärdigs

information. Enligt Holme och Solvang (2006) finns det några fördelar med en kombination av metoderna:

• Metodens giltighet (validitet) är avgörande. Om man med olika

tillvägagångssätt får samman resultat om samma fenomen, tyder detta på att den information som insamlas är giltig.

• Med kombinationen kan förstärka tilliten till analysresultaten. Om olika metoder leder till likadant analysresultat ges ett tydligt tecken på att resultaten är det samma oavsett vilken metod man använder.

• Om olika metoder leder till olika resultat kan det vara en stimulans till att göra nya tolkningar. Detta kan bidra till en utveckling av nya handlingssätt.

• Detta kan leda till att man får en mer nyanserad och helhetsinriktad

uppfattning av de fenomen man studerar. Fenomen studeras och analyseras ur olika synvinklar och detta kan i sin tur stimulera teoriutveckling.

I denna studie användes båda kvalitativa och kvantitativa metoder under informations insamling och under analysen. De insamlade informationerna genom olika metoder stärka ömsesidigt varandra. Dock är den kvalitativa undersökningen en uppföljning av kvantitativa undersökningen, dvs. att kvantitativ information fungerar som en

förundersökning. Denna förundersökning gav en överblick om studenterna och lärarnas åsikter om projektarbete i skolan. Resultatet av enkäten visades brister på att ge svar till det området som studien vill undersöka - att hitta ett förhållande mellan projektarbete, fadderföretag och Ingenjörsmetodik, har kvalitativ metod - personlig intervju användes. I detta fall blir den kvalitativ information komma in som ett tillägg till den kvantitativa undersökningen. På så sätt kan man säkerställa en generell

översikt och en speciell insikt i vissa väsentliga frågor.

3.2 Informationsinsamling

Primärdata i denna studie har insamlats genom enkätundersökning och personlig intervju. Enkäten formuleras med systematiska, strukturerade och fasta svarsalternativ med svarsskala 1-5, alternativ ”Vet inte” och en öppen fråga ”övriga kommentarer”. Enkätundersökningen pågick under våren 2007, vecka 17 och 18. De djupa personliga intervjuerna genomförs under vecka 40 och 41, med osystematiska och ostrukturerade intervjumall med nyckelord, utan fasta frågor eller svarsalternativ.

Övriga dokument, om fadderföretagsverksamhet och Ingenjörsmetodik samt

utbildningsplan som inhämtades från skolans hemsidan. Genom dessa informationer bilds en klar bild om hur fadderföretagsverksamhet, projektarbete och kursen

Ingenjörsmetodik bör hänga ihop. Även informella och spontana samtal med studenter och lärare utfördes under studiens gång och dessa har också bidragits viktiga

informationer.

Figuren nedan beskrivs visuellt om hur det tillvägagångssätt sågs ut i praktiken.

Figur 5. Tillvägagångssättet i praktiken

Enkätund ersökning

Analys av resultat från enkäten

Teorier om projektarbete Delresultat Analys av resultat från intervjuerna Intervjuer Slutsats Diskussion

3.2.1 Kvantitativ enkät

Med kvantitativa data är data som kan beskrivas med siffror, bearbetas med statistik. En kvantitativ ansats innebär att undersökningen är färdigstrukturerad redan i teori- och problemformuleringsfasen. För att insamlingen av information ska var

meningsfull man i förväg vet vilken information man behöver för att frambringa svar på frågeställningen. Svaret varierar med det syftet man har med undersökningen. Själva bearbeta av informationen är mycket enklare än vid en kvalitativ ansats. I kvantitativ metod är det nämligen en förutsättning att man har ett precist och mätbart uttryck för den teoretiska frågeställning man vill undersöka. Men nackdel är att man inte kan säga hur säker uppfattningen är (Holme, & Solvang, 2006).

Summan av alla enheter kallas en population. En population är samtliga de enheter man önskar få upplysningar om (Holme och Solvang 2006). Eftersom population för denna studie inte är stor så att alla valda enheterna är med i undersökningen. Det är syftet med undersökningen som avgör vilket urval är lämpligt till just denna

undersökning. I denna studie har ett icke-sannolikhetsurval, urval som inte baseras på slumpmässighet, valts. Med hjälp av detta urval kan men få en ganska bra uppfattning om verkliga faktorer i populationen.

Del I av enkäten avser att mäta hur uppfattas projektarbete ser ut i dagsläge på MP vid JTH. Här fokuseras på nedanstående punkter:

• Koppling mellan projektarbete till näringslivet

• Förhållande mellan föreläsningar, laborationer och projektarbete • Förhållande mellan betygsättning och projektarbete

• Om projektrutiner finns för t.ex. ansvarsområden, dokumentation Del II i enkäten har det för avsikt att kartlägga upplevelser från deltagarna om

projektarbete och de sista fyra frågor handlar om hur de vill ha projektarbete i skolan i framtiden. Här fokuseras på nedanstående punkter:

• Om positiva/negativa upplevelserna av projektarbete • Fördelar/nackdelar projektarbete

• Förbättringar som kan göras i framtiden med projektarbete som undervisningsform

När frågeställningarna i enkäterna utformades fick de först prövas och godkännas av handledaren. En pilotstudie genomförs sedan för att säkerställa att rätt frågeställningar har använts. Fyra studenter svarade på enkätfrågor och medgav synpunkter om

oklarhet i enkäten samt förslag om ändringar från handledare. Några ändringar gjordes så att frågorna skulle bli tydliga och minimera eventuella missförstånd. Ca fyrtio studenter har valts ut för enkätundersökningen. Dessa kallas fortsättningsvis enkätgruppen. Den gruppen riktade sig till MP studenter på År 2 och År 3. Antal personal på Maskinavdelning är trettio och varav 13 av 30 är doktorander. Enkäten med riktning till lärare som har undervisningen och därför ingår doktoranderna inte i undersöknings praktiska population.

För att öka svarsfrekvensen och minimera tidsåtgången hade författaren tagit kontakt med MP och MI programledare. Efter samtalet med dem om syftet för

undersökningen fick författaren stor hjälp och stöd från både lärarna. Förslag till att insamla svar av enkäten från studenter är att vara närvarande vid föreläsningstillfälle. Vid föreläsningstillfällen, innan enkäten delades ut till studenter, har enkätens syfte, resultats betydelse och användningen presenteras för deltagare. Det handlar om vem som skulle genomföra denne studie, varför och när skulle svar återlämnas. Under vecka 17 och 18, två undervisningstillfällen, har tjugoåtta svar av fyrtio returnerats. Enkäten till lärare utdelades av MP läraren på Maskinteknikavdelningen och svaren lades sedan tillbaka i hans fack på skolan. Författaren hämtade återkommande enkäter vecka 20 och fick därmed in 12 svar av 28 från lärare sidan.

3.2.2 Kvalitativ intervju

Som vi nämndes tidigare att frågeformulärs undersökning var en lämplig

förundersökning för detta examensarbete. En kvalitativ intervju kombineras sedan för att ge mer kvalitet och innehåll till undersökningen.

Styrkan med kvalitativ metod är att undersökningssituation liknar ett vanligt samtal. De intervjuade personerna endast har fått tematiska ramarna och nyckelord. Med andra ord kan man säga att man ur samtalet ”vaskar fram” den information man kan få om de frågor man är intresserade av (Holme och Solvang 2006).

Eftersom författaren i förväg har en viss uppfattning om vilka faktorer som är viktiga, har en manual (Se bilaga 3) för intervjun skrivits ner. Intervjumanualen är ett viktigt hjälpmedel som en minnelista bildar en utgångspunkt för intervjun. Intervjumanualen är mindre standardiserad och strukturerad eftersom intervjupersonerna har olika bakgrunder arbetssituationer, därför att tema och nyckelord understryks för att frågor kan ställas på olika sätt men ändå tillhör samma områden. Intervjupersonerna själva får utforma sina tankar och åsikter på eget sätt. Frågorna har skrivits i en mindmap med understuckna nyckelord som täcker de områden som vill undersökas.

Urvalet av undersökningspersoner är en avgörande del av undersökningen. Syftet med kvalitativa metoder är att öka informationsvärdet och skapa en grund för djupare och mer fullständiga uppfattningar om det fenomen som studeras. För att öka

informationsinnehållet har personer som har goda kunskaper inom ämnet

intervjuades. Dessa människor antas ha riktligt med kunskap om de företeelser som skulle undersökas och de är mer medvetna än andra eller som brukar reflektera över sin situation.

Urvalet för intervjun är inte slummässigt eller tillfälligt, ett icke-sannolikhetsurval. Det är baserad dels på enkätresultatet och dels på det faktum där dessa personer själva upplever i verksamheten. De personer som intervjuades är indelade in i kategorier: student, lärare och fadder. I praktiken har totalt sex personer intervjuats. Två studenter, en som går på år två på MP och den andra är precis nyexaminerad från JTH. Två lärare har deltagit i intervjun och båda två har viss erfarenhet om projektarbete. Och den tredje kategorin är fädder. En av fädderna har jobbat som fadder i två år och den andra började som fadder för några månader sedan. Den andra

faddern är nyexaminerad från MP för ett år sedan och efter examen börjar hon jobba på ett fadderföretag som hon haft som fadderföretaget under skoltiden. Under intervjustiden är hon en fadder, en presentant från företaget. Hennes åsikter om projektarbete presenteras två olika roller med olika aspekter.

Analysen av den informtion som kavlitativa intervjuer ger är en både tidkrävande och omständlig process. All struktruering och organisering av informatiion sker efter informations insamling är avslutad. De insamlade infromationen finns på inspelare; dessutom finns en del kortfattade anteckningar från intervjuerna. Totalt har sex intervjuer genomfördes. Anledningen till ett sådant urval valdes är att få in olika synpunkter från olika vinklar och olika perspektiv på de berörda frågställningarna av denna undersökning.

Under intervjuerna är fokusen på det berörda ämnesområdet. Med hjälp av temat och nyckelorden förklarades det för intervjuerna tydligt om vad det är som ute efter. Intervjuerna utfördes på delvis intervjupersons kontor och delvis utfördes på JTH. Samtliga intervjuer har ägt rum från 45 min till 1 timme. Tidsbokning genomfördes via telefonsamtal vilket tycks är mer personligt. I telefonsamtalet informerades varför och vilka område intervjun ska röras. Samtliga intervjuerna inspelades med en digital voice recorder, inspelningen sedan omskrivnas och bearbetades. Det innebär at i detta fall att rådata från intervjuerna lästes för att hitta mönster, samband och kunna

karaktärisera innehållet.

I denna studie har en helhetsanalys användes för testanalys. Helhetsanalys innebär att man ser till helheten i de insamlade informationerna. Vissa teman och

problemområden valdes ut som sedan ska arbetas med, andra aspekter berör inte. Denna analysmetod delas in i tre faser (Holme och Solvang 2006). Den första fasen innebär ett val av tema eller problemområde. Materialen genomlästes och sedan jämförs teoretiska uppfattningar med det empiriska materialet. På så sätt kan man antingen få sin teoretiska uppfattning bekräftad eller bli tvingad att omformulera den. Den andra fasen är att formulera de frågeställningar man vill arbeta med i

fortsättningen. De valda problemområdena konkretiseras. Den sista fasen är att göra en systematisk analys av intervjuerna utifrån de frågor man stället upp. Man går tillbaka till materialet och analyserar de delar som är relevanta för de

problemområden man vill titta närmare på. I analysen användes även citat för att betona eller belysa olika faktorer. De citaten som användes i analysen bedragit till en fördjupad förståelse av det problemområde man arbetar med.

När alla rådata är sorterade till olika kategorier ska samband och teoretiska koppling försöker hittas. Detta hänvisar till resultat delen.

3.3 Metoddiskussion

Arbetssättet för denna studien är kvantitativa enkät undersökning kompletteras med kvalitativ personliga intervjuer. Förhoppningsvis kan dessa kompletterade metoder kan ger en djupare förståelse i problemställningen. Resultaten förväntas att ge nya trovärdiga informationer om projektarbete på MP vid JTH.

Svarsalternativen i enkäten är en femgradig skala. Denna ger mindre utrymme för avviklser. Den urvalda populationen med fyrtio personer är lågt för att vara en stadig grund för att dar statistiska slutsatser (Trost, 2001).

Urvalet av intervjupersoner baserades dels på resultatet från enkäten och dels på författarens egna erfarenheter om projektarbete. Därför att de personerna som deltagit i intervjun ska kunna erbjuda intressanta information som enkäten inte kunde framta.

3.3.1 Validititet och genraliserbarhet

Validitet, giltighet, kan delas in i intern giltighet och extern giltighet. Intern giltighet innebär att man mäter det som man avser att mäta (Trost, 2001). I kvantitativa

undersökningar innebär detta att de frågor som ställs i frågeformuläret verkligen mäter de fenomen som undersökningen avser att mäta. För att få kontroll på den interna giltigheten användes en kritisk reflektion av frågeställningarna, en pilottest samt diskussion med handledaren. Denna studie anses har en hög intern giltighet därför att resultatet gav stor mängd relevanta och överensstämmande information. När det gäller den externa giltigheten, dvs. möjligheten att generalisera, tycks att det är ganska högt. Även om andra avdelningar har olika studieplan men generalt har skolmiljö det samman.

3.3.2 Reliabilitet

Reliabilitet, tillförlitlighet, är möjligheten att upprepa studien med samman resultat (Trost, 2001).

Enkätundersökningen genomfördes bland annat studenter på MP 2 och MP 3 samt lärare vid MP. Författaren känner inte de studenterna och flesta lärarna. På så sätt kunde undvika fördomar eller inkorrekta informationer.

För denna studie anses att reliabiletet är ganska högt eftersom möjligheter att repetera undersökningen finns, dvs. enkäten, intervjumallen och skolmijön är alltid tillgängliga för att utföra samman studien.

4 Resultat

Den insamlade informationen ligger till grund för en analys och koppling till teoretiska kunskaper. Resultaten från enkäten och intervjuerna användes växlande inom huvudområdet projektarbete i skolan, fadderföretag och lärande. I det kapitalet tas upp enbart de resultaten som rörs i frågeställningen. Övriga resultat hänvisas till bilaga 1 och 2. Författarens egna uppfattningar, värderingar och förslag till

problemlösningar introduceras i kapitalet Diskussion.

4.1 Inledning av resultatpresentation

Hela enkätresultatet redovisas i Bilaga 2 Statistisk sammanställning och diagram av

enkäten. Resultat av intervjuerna redovisas anonymt i resultatdelen i form av citat.

I rapportens problemdiskussion har vi diskuterat om en ny inlärningsform,

projektarbete, introducerades på högskolan 1994. Som följd av detta har lärarens och studentens roll ändrats väsentligt. Läraren behöver inte länge välja och planera åt studenterna. Studenterna själv måste ta initiativ, hitta arbetsmetod och litteraturval. Förhållande mellan student och lärare är mer jämlikt.

Även innehållet i undervisnings har förändrats. I den nya undervisningsformen om vilka teoretiska kunskaper student behöver kunna beror på det valda problemet. Studenterna behöver inte korvstoppning för att lära sig de kunskaperna inte har nytta av i framtiden. Avslutningsvis ändras även kontrollverktyget av studieresultatet. Den traditionella skriftliga tentamen betygsatt med facit ändras till bedömning för ett projektarbete. Det är inte så lätt. Det finns inget facit att referera till och många andra faktorer är iblandade. Lärare behöver skaffa sig ny kompetens med annat innehåll jämfört med ursprungliga kompetenser.

Enligt beskrivningen för Fadderföretagsverksamheten ska verksamheten ses som en stödfunktion till utbildningens olika moment t.ex. att genomföra ett projektarbete i näringslivet. En röd tråd för kurs Ingenjörsmetodik är att genom kursen ska studenten få kontakt med näringslivet och lära sig olika praktiska verktyg.

Hur har projektarbetes verksamhet gått efter introduktionen för tio år sedan? Resultatet från undersökningen nedan visar projektarbetes tillstånd på MP.

4.2 Förhållande mellan projektarbete och näringsliv

Resultatet visar det sig att studentprojektet ingår som en viktig del i alla utbildningar vid JTH. Arbetet sker antingen enskilt eller i grupp inom utbildningens ram vid skolan. Projektarbeten utfördes ofta hos något fadderföretag och arbetet består av en process som leder fram till en problemlösning eller en slutprodukt/resultat. En viktig sida av projektarbete är nämligen att man själv lär sig d. v.s. att studenterna har möjlighet att skaffa olika perspektiv på ett kunskapsområde (Utbildningsplan, 2007).

Projektarbetet i skola ska vara ett problemorienterat projektarbete. De valda problemen ska kopplas till verkligheten, undersökas och bearbetas under en tidsperiod, med tillgång till handledning (Siw & Torbjörn, 2000).

Resultatet av studien visar att fadderföretag på JTH är unikt och mycket uppskattat av företag, lärare och studenter. Mer än trehundra företag i regionen deltar i

fadderföretagsverksamheten. Studenterna har fått sitt kontaktföretag redan vid början av utbildningen. Men under genomgående av enkäten och intervjuer upptäcktes också brister i förhållandet mellan projektarbete och näringsliv. Det finns också visst

missnöje med samverkan mellan projektarbeten, fadderföretagsverksamheten och utbildningen. Högskolan har inte hittat en rätt fokus för att möta företagens förväntningar, därför att skolan inriktar på teoretiska delen och företaget på den praktiska delen. Kursen Ingenjörsmetodik ingår i grundutbildningen. En del säger att Ingenjörsmetodikens innehåll och funktion är otydlig.

Påstående i enkäten:

”En del projektarbete har kontakt med näringslivet på något sätt.”

0 2 4 6 8 10 12 Instämmer inte alls 1 Instämmer delvis 3 Instämmer helt 5 S v ar s fr e k ven s Lärare Student M edel (Lärare) = 3,25 M edel (Student) = 2,21

Figur 6. Åsikter om kontakt mellan projektarbete och näringslivet

Resultatet ger en stor spridning vilken inte är normalfördelad. Mycket lågt

medelvärde visas från både studenterna och lärarna. Svaren uttrycker ett faktum att projektarbeten har mindre förbindelse med näringslivet.

Enligt Likertskalans (Trost, 2001) teorin är det mycket intressant att undersöka orsak till varför så många svarade på “3 instämmer delvis” = tveksam. Svaren från

intervjuerna gav tydigare förklaring till varför de personerna är tveksamma till denna fråga.

Intervjucitat:

”I det första projektet fick vi ett tema och jobbade i en grupp på skolan… och det andra projektet kom ifrån ett företag … och resultatet är mycket uppskattat av företaget.”

Intervjucitat:

”Det projekt jag har genomfört hittade jag själv genom en privat kontakt. Det är inte så lätt att hitta ett fadderföretag som är intresserad av min idé.”

Samtliga intervjupersoner medgav att ca 50 % av projektarbete är Case. Med Case (fallstudie) menas att läraren skapar ett problem av ett tema, eller problemet är historiskt. Studenterna genomförde sådana projektarbetet med sina fantasier. Övriga 50 % av projektarbete kommer antingen från de företagen med insatta problem, eller studenten själv har hittat ett företag praktiserar och därmed hittat ett intressant problem inom företaget. Jämför med svaren från enkäten är resultatet från intervjuerna är mycket positivt på denna fråga. Det visar sig att studenterna har mycket täta kontakter med företag och handledare på skolan, när de utför verkligt problemorienterat projektarbete. Teoretiska kunskaper justeras och möts med företagets faktiska behov. Företagen uppskattar mycket studenternas insatser och resultat.

4.3 Betygsättning

Påstående i enkäten:

”Betyg baseras enbart på projektarbetet.”

0 2 4 6 8 10 12 14 Instämmer inte alls 1 Instämmer delvis 3 Instämmer helt 5 S v ar s fr e k v ens Serie1 Serie2 M edel (Lärare) = 3,08 M edel (St udent ) = 3,14

Figur 7. Betyg är baserat på projekt

Resultat från enkäten gav medelvärde 3.18 resp. 3.14. 42 % av lärare resp. 46 % av studenter svarade ”Instämmer delvis 3” vilken motsvarar tveksam. Enkäten har inte möjlighet att ange anledningen till detta. Därför att en fråga kring betygsättning ställdes till intervjupersonerna.

Intervjucitat:

”Betyg sätts för hela gruppen så att ibland man tycker att det inte är rättvist, därför att den som inte har jobbat lika mycket får också bra betyg.”

Intervjucitat:

En påstående i enkäten:

”Jag tycker att studentprojekt är svåra att bedöma”.

0 1 2 3 4 5 6 Instämmer inte alls 1 Instämmer delvis 3 Instämmer helt 5 Lärare M edel (Lärare) = 3,17

Figur 8. Svårt att bedöma projektarbete

Resultatet på denna fråga från enkäten visas en mycket stort spridningen och det finns inte möjlighet att dra någon slutsats. Däremot svaren från intervjuerna av två

lärare/handledare gav förklaring till varför detta diagram ser ut som det är. Orsaken är att för dem som har erfarenheter för projektarbete, inte har problem att göra

bedömning. För de som inte har erfarenheter och inte har handledat projektarbete, det är mycket kämpig att göra bedömning för projekt.

Intervjucitat:

”Det är inte svårt att bedöma projektarbeten och ge betyg om man har

arbetserfarenheter. Det är viktigt att angett tydligt mål om vilket betyg man skall får. Det finns en projektpärm (loggbok) där studenterna själva anteckna hur lång tid de har lagt ner på arbetet och hur långt de har gått.”

Intervjucitat:

”Det hände att studenter klagade om orättvist betyg därför att handledaren inte är van med projektarbete... Studenterna inte har fått tydlig instruktion om vad de skall göra och hur betyg skull sättas.”

4.4 Handledning

Resultatet från intervjuerna visar stor brist på handledningen för projektarbete på skolan. Samtalet med handledare/lärare, studenter, projektledare och fäder visar att bristerna kommer från båda inre - och yttreförutsättningar. Med inre förutsättningar menas att den individens behov, kunskaper, erfarenheter, förmågor, attityder, intressen och personlighetsdrag. Och yttre förutsättningar menas den individens omgivning, t.ex. organisation, regelsystem, underordnade, kollegor, verktyg, gruppkultur och kunder (Berne, 2007).