Undersökning av laboratoriemetoder för bedömning av 'bindjordkvalitet' hos grusslitlager

Nr 147 1979 ISSN 0347-6049

147

Statens väg-'ochftrafikins'ti'tut (VTT) : Fack - 58101 Linköping National Road & Traffic Research Institute - Fack - S-58101 Linköping - Sweden

Undersökning av laboratoriemetoder för bedömning av "bindjordkvalitet" _ hos grusslitlager

Ir 147 ' 1979 Statens väg- och trafikinStitut (Vl'l) : Fack ' 581 01 Linköping SN 0347-6049 National Road & Traffic Research Instituté - Fack - 5-58101 Linköping - Sweden

Undersökning av laboratoriemetoder

för bedömningav '?bindj0rdkvalitet

hos grusslitlager -

FÖRORD

Undersökningen har gjorts inom projektet "idealgrus-_ kurvans sammansättning", som bekostas av Statens

Väg-verk, TUb.-VägVerkets kontaktmän har varit Jan Eurenius,

_ TUb; och.Björn TerStad, DDd. Undersökningen av

"bind-_jordsegenskeper" initierades genom litteraturstudier (VTI Meddelanden 77-och.96) samt sVårigheter att vid_ fältförsök proportionera'grusslitlager genom försök på "bindjord"f Undersökningen har gjorts av Leif Viman under ledning av Undertecknad. Mats Åkerblom har gått

igenom Väginstitutets äldre; länsvisa

"grusinvente-ringar", Särskilt_med hänsyn till leranalyser. Sveriges Geologiska Undersökning har undersökt lerprov med av-seende på mineralogisk sammanSättning m m.

DPeet Höbeda.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING

1' INLEDNING 2 .FÖRSÖK PÅ LERQR

3 _'FöRSÖKéÅnBINDJORDHB

3.1 Undersökta matêdé#i.

a

3.2 UnderSöBtatmataBial'gü_l_ 3.3 Försöksserié'li'?

3.4 EörsöksSeBie2_ "

3'5

Bedömning ?V añalyarésultat

4

SLUTSAlSERT

5

RBBERENSBB.

Bilaga 1. Tabeller

Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 2. 4..

fFigurera

Mineialogisk undersökning av lerprov

Bestämning av halten kalciumklorid i prov

aVT"bindjord""

'Metodföreskrifter för'bestämning av klyv-hållfaáthet; desintegrati0nstid, hygro-skopicitet.0Ch vattenhaltsdifferens

VTI MEDDELANDE 147,

sid 11 14' 17

Undersökning av laboratoriemetoder för bedömning av

"bindjordkvalitet" hos grusslitlager '. av Leif Viman och Peet Höbeda

Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

Fack _ _ ' v

58l'Ol LINKÖPING

SAMMANFATTNING'

"Bindjorden".i grusslitlager har underSökts medhjälp av provningsmetoder som.används utomlands eller också som.utVecklats i Sverige Under mellankrigsperioden men f n icke används vid gruSvägsunderhåll. Till de förSt-nämnda räknas Atterbergs gränser; till de senare

klyv-hållfasthet,.desintegrationstid,'hygroskopicitet'och vattenhaltsdifferens. Undersökningen har haft två syf-ten, dels att prova relevansen hos nämnda provningsme-toder, dels att jämföra "bindjorden" i nütida grusslit-lager med utländska krav respektive tidigare svenska rekommendationer;g

Prov från.ett_antal lertäkter har undersökts. Lerhalten står i god korrelation till flytgränsen, plasticitets-indexet, hygroskopiciteten och vattenhaltsdifferensen. _Den mineralogiska sammansättningen hos lerproven har

undersöktsten Verkar ha liten inverkan på leregenska-perna. Innehåll av vägsalt kan förvanska analysresulta--ten; särskilt hygroskOpicitetsanalysen.

Blandningar av lera med stenmjöl respektive natursand har stüderats. Lerhalten står i välkontrollerade bland-ningar i god korrelation med flytgränsen, plasticitets-indexet och hygroskopiciteten. Klyvhållfastheten och desintegrationstiden påverkades däremot även av andra faktorer, t ex kornformen. Felkällor vid Undersökningen av lerhalt i "bindjordprov" diskuteras.

.Lerhalten i provtagna svenska grusslitlager är alltför

II

låg för att uppfylla utländska krav på flytgräns och plastiticetsindex. Utländska erfarenheter kan dock

grunda sig på leror av annan mineralogisk

sammansätt-ning, Klyvhållfasthet och desintegrationstid förbättras

a 0m lerhalten ökas. Fältförsök erfordras innan någon re-i

kommendation att höja lerhalten'i_grusslitlager kan göras.

1 INLEDNING

.Laboratoriemetoder för undersökning av kvaliteten hos _den_bindande-andelen i grusslitlager utvecklades vid

'dåvarande Väginstitutet huvudsakligen på 30- och

40-ta-.len men har senare icke kommit till användning vid grus-Vägsunderhåll och icke tagits med i vägVerkets

byggnads-tekniska anvisningar; Eftersom grusvägsunderhållet

fort-farande är en tung pest i Vägverkets driftbudget och då

de anaran e kraven på_grusslitlager härStammar från

30-talet, ansågs en underSökning motiverad av de tidigaf re utvecklade, men otillfredsställande definierade laá

boratoriemetoderna. Uttrycket "bindjord" har satts inom^Ä

citationstecken, då det ännu ansetts för tidigt att ge någon entydig definition (jfr_mom 3).

Utomlands undersöks "bindjordskvaliteten" hos gruSSlit;-» lager genom bestämning av flytgräns och*plastiCitets-index (jfr VTI Meddelande 96). I regel ska plasticitets-å index ligga mellan 3 och 9 samt flytgränSen vara-<3SQ Provtagningar gjordes under år l977 från ett flertal grusvägar i olika län, varvid det framkom att "bind-jorden" icke i något enda_fall uppfyllde kravet på plas_ ticitetsindex. Analyserna gick överhuvudtaget sällan att utföra, sannolikt p g a alltför låga lerhalter. Grund-läggande underSÖkningar ansågs därför angelägna, bl a för att klarlägga vilken lerhalt som är nödvändig i

"bindjorden" för att de tidigare nämnda kraven skall

uppfyllas. Vid byggandet av en försöksväg i östergöt-land konstaterades även svårigheter att proportionera grusslitlager_med ledning av laboratorieförsök på

"bindjorden"._(Försöksvägen Horn 1977, Opublicerad

redo-visning.)

2

FÖRSÖK PÅ LEROR'

Lera utgör det vanligaste bindeämnet i grusslitlager

(jfr VTI Meddelande 77 och 96). I samband med väginsti-tutets tidigare länsvisa grusinventeringar (jfr Reng-mark 1945) undersöktes även ett Stort antal lerprov. En genomgång av analysresultaten har gjorts av Mats 'Åkerblom, VTI, som sammanställt medelvärden_och

sprid-ningsmått i tabell 1. Uppgifter om lerhalter föreligger :'icke, däremot värden från indirekta bestämningar av

'lerans egenskaper (vattenhaltsdifferens; hygroskOpici-' tet, klyvhållfasthet, desintegrationstid). De två sena-re analyserna gjordes på blandningar med stenmjöl.

Sannolikt var de äldre metoderna för slamningsanalys

alltför tidskrävande. Relevansen av dessa indirekta

be-stämningar är doCk föga känd.

Under år 1977 insamlades prov frånnågra lertäkter som 'f n används av vägförvaltningen.'Provtagningsplatser _ och resultat av laboratorieanalyser framgår av tabell 2.

Lerhalten (<07002 mm i proven varierar mellan 21 och 75 vikt-%;_Ju högre lerhalt desto bättre bindande egen-skaper även om klumpstrukturen hos mycket styva leror kan försvåra utspridning. Enligt äldre svenska

erfaren-heter (jfr VTI Meddelande 77) skulle lämplig lera ha

hygroskopiciteten >4,5, helst >7, och

vattenhaltsdiffe-rensen V

_{10 ' Vioo}

>lO; helst >l4. Statens vägverks bygg-

_.

nadsanvisningar säger inget om den använda lerans

kvali-tet. Enligt DDa-rapport (78:19) bör dock lerhalten vara

0

minst 40 6 för gott reSultat.

Av de aktuella lerproven att döma skulle leror från Mo-tala, Johannishus (prov från 2 m djup) och f d tegel-bruk vid Umeå vara mindre lämpliga enligt samtliga ovan-_nämnda kriterier (jfr tabell 2). De olika resultaten

med lerprov från olika djup av täkten vid Johannishus' visar dock de stora variationer som kan finnas i en och samma lerförekomst. Risken att erhålla icke representa-tiva prov är stor och provtagningar bör därför alltid göras från olika djup av lertäkten.

VTI MEDDELANDE 147

Lerprov har skickats till Sveriges Geologiska Undersök-ning för analys av mineralsammansättUndersök-ning genom röntgen-diffraktion._Resultaten framgår av bilaga 3; Mineral-sammansättningen hos svenska leror är"f n tämligen lite

känd..Det framgår av tabell 1 och 2, bilaga 3, att illit

och blandskiktmineral dominerar, smektit med svällande . egenskaper är dock representerad i lerproven. Det

fram-kommer även att vissa variationer i

mineralsammansätt-ning kan förekomma även inom en och samma lertäkt, t ex Johannishus och Oppebv{_l det första fallet är lerproven 'tagna från olika djup.av täkten, i det andra av lera

levererad vid olika tillfällen till vägföretag{

Resultaten från laboratorieprovningarna har avsatts mot

lerhalten i figur 1. Goda samband föreligger med

undan-tag för plasticitetsgräns; vilket tyder på att

"aktivi-teten" hos de olika lermineralen (som beror av

minera-logisk sammanSättning; bilaga 3), är av mindre

betydel-se i sammanhanget och lerhalten är den avgörande fak-torn. Det verkar således möjligt att bedöma kvaliteten hos icke organiska leror av "normal" sammansättning ge-nom enklare och snabbare metoder än hydrometeranalys, t'ex bestämning av hygroskOpicitet eller flytgräns

(jfr 3.1), Försiktighet bör dook iakttagas i det första

fallet.då salthalt kraftigt-kan påverka analysen (mom 3). Flytgränsen bestäms antingen enligt stöt- eller konme-toden, varvid den senare ger eXaktare resultat. (Bygg-forskningens Informationsblad Bllzl974). Mineralogiska undersökningar av den tYp som redovisas i bilaga 3 be-höver utföras-enbart i forskningsSammanhang.

Det framgår av figur l att glödgningsförlusten, redu-cerad för karbonathalt, står i korrelation till

lerhal-ten med undantag för ett prov, vilket visar att

lermine-ralen sönderfallit vid upphettning till 800 OC. För att få ett mått på enbart halten organiskt material krävs bestämning vid lägre temperatur eller också kemiska analysmetoder (jfr VTI Meddelande 96).

MEDDELANDE.l47-Analys av klyvhållfasthet och desintegrationstid'har vid väginstitutets tidigare inventeringar utförtS'på en bestämd blandning av den undersökta leran och ett

ofull-ständigt definierat stenmjöl (<025 mm). Försök redovisa_ 1

de i mom 3.3 visar dock att Stenmjölets egenskaper på-verkar analysvärdena. Lerhalten på-verkar dessutom'hayli?

ten inverkan i detta sammanhang. Nämnda tVå analyser.

har utförts med endast ett av lerproven (jfr mom 3.2

och 3.3); I . 4x 'I '

3 , _{FÖRSÖK PÅ "BINDJORD"*:.I}

"Bindjorden" i grUSSIitlager utgörs i de fleSta fall av den inblandade leran och-de fina beStåndsdelarna i

"gruset, men kan även beStå av morän eller stenmjöl som'

dock bör ha en visé iernäit för god effekt. Enligt

AASHTO Ml47 definieras'Hbindjord" som material <O,42 mm

och dess kvalitet bestäms genom analys av flytgräns och

plasticitetsindex. Analys av klyvhållfasthet, desinteb grationstid och hYgroskopicitet utfördes enligt SVI

Med-delande 72 på antingen material'<0,50 eller <2,0-mm

be-roende på om "bindjorden" utgjordes av lera eller morän.

Figur 2 visar analysreSultat (mom 3çl) på "bindjords-prov" från gruSSlitlager i några-län. Proven, som tagits under år 1977; behöver iCke representera sammansätt-ningarna hos gruSVägarna i länen. De relativt höga ler-halterna i Östergötland förklaras t ex med att proven härstammar från försöksvägen vid Horn. Resultaten från de olika analysmetoderna har satts i relation till ler-halten i slitlagerproven och det framkommer av figur 3-6

'att spridningen är mycket stor. Av de Atterbergska

gränserna har endaSt konflytgränsen gått att bestämma. Den ringa lerhalten omöjliggör andra analyser.

-Den vattenhållande förmågan hos vägprov av "bindjorden" 'påverkas förutom av lerhalt även av halten hygroskopiskt

Vägsalt, vilket kan ha förvanskat analysvärdena. Prov av "bindjord" med olika lerhalt har därför skickats till Statens Provningsanstalt_för analys av klöridhalt

(bilaga-2);-De lO pröven härstammar från grusvägar i Blekinge län vavid lera från samma täkt har använts. Provningsresultaten redoviSas i tabell 3. Figur 7 visar att hygroskopiciteten (som är ett mått på lerhalten) står_i-stark korrelation till kloridhalten (CaCl2 + _andra klorider). Korrelationsköefficienten är så hög

som l,00..Lerhaltens inVerkan blir således helt övere skuggad; Det har också undersökts om klyvhållfastheten, AdeSintegrationstiden,thygroskopiclteten eller

konflyt-gränsen påverkas av klöridhalten, men korrelationsko- _ efficienterna blir låda (jfr tabell 4). Samma sak gäller . om produkten av kloridhalt oeh lerhalt relateras med w

analysvärdena,.

3.1» . Undersökta metöder

Följande metoder har studerats:

Klyvhållfasthet _.Y

'1

(sv: Meddelande 72)

. Desintegratiönstid"

_ _

HYgrOSkOpiCitet_ S S; _

PlastiCitethräns, ASTM D 424, Byggforskningens

Informa-"

tionsbladellzl974

FlYtgräns a) stötmetod ASTM D 423

"år Öb) konmetod ; ' Byggförskningens informa-ltionsblad Ell:l974

_KlyvhållfasthetsförSÖket verkar ha utveCklats för att ffå en testmetod som ger ett mått på bindkraften hos

fin-andelen i slitlagermaterialet, desintegrationStiden

VTI MEDDELANDE 147

däremot för undersökning av dess vattenbeständighet. Båda metoderna verkar ha använts i liten omfattning i praktiken. Hygroskopicitetsanalys ger ett mått på mate-rialets vattenhållande förmåga som vid prov utan

inne-håll av vägsalt eller organiSk substans främst beror på

lerhalten. Differensen mellan-flytgräns och plastici-tetsgräns (de s k Atterbergska gränserna) utgör plasti-citetsindex. Då flytgränsennbeStämdes.enligt-två olika metoder erhölls också två värden för plasticitetsindex, Metoderna påverkas förutom av lerhalten i provet även av halten organiskt material med stark vattenhållande förmåga (jfr VTI Meddelande 96).

Flera av metoderna är otillfredsställande standardise-rade. Vid bestämning av klyvhållfasthet och desintegra-tionstid.paCkas t ex cylindriSka provkroppar (diameter

och höjd 20 mm) på ett dåligt definierat sätt. Någon

metodbeskriVning fanns.icke när försöken påbörjades utan en äldre medarbetare som tidigare utfört testerna fick undervisa. Senare har dock två metodbeskrivningar

erhållits, härStammande dels från väginstitutet, dels

från KTH, Institutionen för vägbyggnad (jfr bilaga 5). Enligt_den senare används klyvhållfasthetsmetoden endast för moränprov. Packningsförfarandet som använts för för-söken är det som väginstitutet respektive KTH

före-skriver för morän. Ett annorlunda förfarande anges i

den första metOdbeskrivningen för lerprov.

Bestämningen av plastiCitetsgräns sker genom det ganska subjektiva utrullningsprovet. Flytgränsen hos lerprov bestäms säkrast genom konmetoden. "Bindjorden" i grus-Aslitlager (material <O,42 mm) innehåller dock grövre

korn som kan påverka inträngningen av konspetsen, var_ vid spridningen av analysvärden kan öka.

3.2 Undersökta material

Den "grova" andelen i;"bindjordenf har Siktats från granitsamkross (bergtäkt Vid Skärlunda) och krossat-naturgrus (grustäkt nåra Tystberga)l Dessa tVå material valdes eftersom de hade ungefärligen samma

kornfördel-ning hos material_<270 mm; jfr figur 8; Då provmateria-'len består av helkrOSSade; Skarpkantiga respektive re_

lativt rundade korn, kan inverkan av kornform på "bind-" jordsegenskaperna" studerasl (De tvååolika materialen återges med_olika tecken.i_följande diagram).

Som försökslera valdes en varvig lera från Oppeby

i-östergötlands lån med en lerhalt av ca 70 % (figur 8).

Resultat från olika.lerprovningar framgår av tabell 2

och bilaga 3.'

3.3 ' 'Försöksserie l

Av misstag valdes förSt_maskvidd 2,0 mm (istället för

0,50 mm) för avskiljning av "bindjorden" vid undersök-ningen av klyVhållfasthet och desintegrationstid. En-.ligt SVI Meddelande'72 ska nämligen analyserna göras på

material <2;O mm endast om morän används som bindande

substans, vid lera däremot på material <O,50 mm. (Vid försöksserie 2 har dock samtliga bestämningar gjorts

med material <O,42 mm eftersom denna maskvidd används

för undersökning av Atterbergs gränser. Dessa resultat 'torde icke avvika myoket från de erhållna med material

<O,50 mm.)Den torkade, pulvriserade leran, som

fort-farande har en viSS klumpstruktur, har blandats med de grövre materialen 1 Olika halter. Sammanlagt erhölls

14 olika blandningar med de två försöksmaterialen

(ta-bell 5 oCn 6), l blandningar 5, 6 samt ll och 12 har

leran inblandats efter det att den grova komponenten först framtagits på 0;42 mm maskvidd, något som annars skett efter lerinblandning. Pronaterialen O-2,0 mm har

därefter malts olika mycket för att spåra eventuell-på-verkan av malningsgrad.

Malning l. Materialet är "normalt" nermortlat med hjälp av mortel och träklubba.å

Malning 2.-Samma malning som tidigare följd av ytter-ligare nermortling av allt material (lerklumpar) som

stannat på 2,0 mm maskvidd;

Hydrometeranalys_har gjorts både på prov O-2,0 och'

O-O,42 mm; ReSultaten.framgår av tabell 7. Figur 9 Visar korrelationen mellan lerhalter enligt analys på prov.

<0n42 resp <2,0 mm; Två helt olika regressionslinjer

er-' hålls; beroende på hur_lerinblandningen utförts. "Ler-klumpar" har tydligen stannat på'0;42 mm maskvidd vid den frånskiljning som gjorts efter lerinblandning. Vid beräkning av lerhalten från slamningsanalyser, gjorda på material <2,0 mm, erhålls Således missvisande resultat.

Det ovanstående förklarar delvis de dåliga samband som

erhölls vid_undersöknlngen av "bindjord" från

försöks-vägen Horn 1977 (Opublicerad redogörelse). Nyåtgärdat slitlager innehåller sannolikt särskilt dåligt sönder-delad lera. FörSöken gjordes både med "bindjord" <0,42 och <2,0 mm, men slamningSanalyserna Utfördes endast

på det senare_materialet;(Enüdel lerklumpar har

sanno-likt stannat i det grövre materialet vid avskiljningen

av "bindjorden".

Ananlysvärden för proVblandningar l-l4 framgår av

ta-bell 7. Både halten inblandad lera ooh den verkliga

lerhalten (<0;0021mml framgår av-diagrammen. I det första fallet markeras aktuella värden genominring-ning. Samtliga.bestämningar_har gjorts på material

<2,0 mm. Dåliga samband med låga

korrelationskoefficien-ter (tabell 8) erhölls mellan lerhalt och

klyvhållfast-het_respektive desintegrationstid (r = 0,19 respektive

0,27, jfr figUr 10 och ll). Dåligt samband erhölls

dessutom mellan klyvhållfasthet och desintegrationstid

(r = 0,54, jfr figur 12). Jämförs de två förSöksmateriaê

len med olika kornform sinsemellan framkommer inga kla-ra skillnader, och samma sak gäller för de två malningsê

graderna. De senare har därför icke urskiljts i

figurer-na.

Flytgräns och plasticitetsindex (bestämda på material

-<0,42 mm) har korreleratS'med lerhalt, dels beräknad_

på material <2,0 mm, dels erhållen genom

hydrometerana-lys på avskilt material <0,42 mm, d V s samma prov som

använts vid försökeni'l det första fallet-erhölls som

väntat mycket dåliga samband (r =0,26 och 0,10-för

flyt-gräns enligt kon- respektive stötmetoden, r = 0,41 för

plasticitetsgräns samt r = 0,17 och 0,27 för

plastici-tetsindex, jfr figur 13-17). Vid lerhalt, bestämd genom

hydrometeranal s direkt på material <0,42 mm, erhölls däremot betydligt högre korrelationskoefficienter

(r = 0,85 och 0,95 för flytgräns enligt kon- respektive

stötmetod, r = 0,75 för plasticitetsgräns och r = 0,94

för plasticitetSindex, jfr figur 18-22). Plasticitets-gränsen ger således.det sämsta sambandet med lerhalten, liksom vid tidigare försök på lerprov. Hygroskopicite-ten, som bestämts på prov <2,0 mm, står i dålig korrela-tion till lerhalten i prov <0,42 mm, däremot i god för

prov <2,0 mm-(r : 0,61 respektive 0,97, jfr figur 23

och 24). 'I

3.4 Försöksserie 2.

Den nedmortlade leran har siktats upp i "klumpar" _

<0,074 mm och 0,074-0,25 mm före inblandningen vid

den-na försöksserie. "Bindjorden" avgränsades i detta fall

med maskvidd <0,42 mm, Klyvhållfasthet,

desintegrations-tid, hygroskopicitet och Atterbergs gränser har därige-nom samtliga bestämts på likartade prov. Den använda

maskvidden avviker icke Starkt från 0,50 mm, som före-_

lO

skrivs för de två förstnämnda provningarna,

Blandningar 15-26 har sålunda-erhållits.och

propor-tionerna av olika komponenter m m framgår av tabell 5 och 6. Analysvärdena redovisas i tabell 7, De två olika

"klumpstOrlekarna" hos den inblandade leran har enligt'

hydrometeranalyserna i realiteten verkat som en'dUbble_ ring av antalet lerhalter; Både halten inblandad lera

och den verkliga lerhalten (<0,002 mm) framgår-av diae

grammen, De grövre "klumparna" 0,074-0,125 mm har

all-tid innehållit mer lera än material <0,074mm.

'KlyvhållfaStheten står i dåligt samband till lerhalten' (figur.25yf Korrelationskoefficienterna (jfr tabell 9) är 0,67 respektive 0,39 för respektive material. Vid samtidig relatering blir r = 0,08. Krossmaterialet ten-i derar att ge starkare blandningar än naturgruset.-En-ligt SVI Meddelande 72 ökar levhållfaStheten med ler-halten upp till en viss gräns, varefter värdet blir kon-stant trots ökad lerinblandning. Några laboratorieför-sök redovisas dock icke. Sannolikt kommer "bindjordens"' egenskaper att mer eller mindre överensstämma med lerans efter det att en viss lerhalt uppnåtts varvid hålrummen mellan.de grövre partiklarna fyllts. Skillnaden mellan krossmaterialets oCh naturgrusets klyvhållfasthet visar att kornformen måste vara av viss betydelse i samman-hanget. Skarpkantiga partiklar ger högre inre friktion och därmed även ökad hållfasthet åt slitlagermaterialet.

Desintegrationstiden (figur 26) står i gott samband till lerhalten för det krossade, skarpkantiga materialet

(r = 0,96), däremot förvånansvärt nog i mycket dåligt för det_rundade (rgå 0,12). Särskiljs icke de två mate-rialen blir korrelationskoefficienten 0,56. Desintegra-tionstiderna kan dock vara relativt likvärdiga och det är främst spridningen av analySvärdena som skiljer sig. Någon klar tendens till kornformsberoende som hos klyv-hållfasthetsVärdet kan icke skönjas.

ll

Liksom vid tidigare försök står plasticitetsgränsen i dåligt samband till lerhalten (figur 27) och spridningen är stor för de båda provmaterialen (r = 0,57 och 0,67 för kantiga respektive rundade_korn. Vid samrelatering

blir r = 0,44). Krossmaterialet tenderar dock att få högre gränsvärden än naturmaterialet. Den högre inre

friktionen hos de skarpkantiga kornen ökar således

sammanhållningen i materialet vid utrullningsprovet, Vilket resulterar i högre vattenkvot innan plasticitets-gränsen'överSkrids.

Flytgränsen står, likSOm-vid.tidigare försök, i bättre samband till lerhalten än plasticitetsgränsen (jfr

fi-gur 28*29).|Korrelationskoefficienter 0,91 och 0,96

er-hölls för kon- respektive Stötflytgräns (provmaterialen

ej särskiljda). Korrelationskoefficienten är hög även för varje material för sig (jfr tabell 9). Kornformen utövar ingen påtaglig inverkan vid denna test. Plastici? tetsindex (figur 30 oCh 31) kunde förVånansvärt nog stå

i mycket gott samband till lerhalten. r e 0,99 erhölls

således både för krössmaterialet (flytgräns enligt kon-metod) och naturmaterialet (flytgräns enligt stötkon-metod). ' Vid samrelatering'erhölls r'= 0,95 för

plasticitetsin-dex grundad på både konê-och stötflytgräns.

Hygroskopiciteten står i gott samband till lerhalten

(r = 0,99 och 0,93 för krossat respektive rundat mate-rial. Vid samrelatering blir r = 0,94. Jfr figur 32).

I jämförelse med analysen.på prov <2,0 mm vid

försöks-serie l har.hygroskopicitetsvärdena.blivit ca 1 enhet. högre.

3.5 A Bedömning av analySresultat

Enligt utländska föreSkrifter krävs i regel

plastici-tetsindex mellan 3 Och 9 Samt flytgräns <35 hos "bind-jorden" i grusslitlager-(jfr VTI Meddelande 96). Av 'figur 28-31 framgår att lerhalten måste vara lägst

12

ca 15 Vikt-% och högst ca 25 vikt-% (i material <O,42 mm) för att oVannämnda krav skall uppfyllas. Detta gäller för leror av "normal" mineralsammansätt-ning (jfr bilaga 1). Figur 2 ger lerhalter i grusslit-lagerprov från några län. Värdena avser dook hela gra-deringen och halterna i "bindjorden" blir därför ca.

3 ggr högre, Med undantag för proven från ÖStergötlands län ligger värdena mellan 1-4 viktproCent (motsvarar ca

3-12 viktprocent i Wbindjorden", vilket torde förklara.

att plasticitetsindex ej kunde bestämmas..Samtliga

provblandningar uppfyller kravet på flytgräns. Höga

värden anses indikera höga halter av organiskt material

eller glimmer i bindjorden" (jfr VTI Meddelande 96). De höga letgränSerna för kantmaterial i figur 2 torde 'också bero på indraget organiskt material.

Den dåliga överensstämmelsen mellan plasticitetsindex i utländska föreskrifter och värdena hos "bindjord" från svenska gruSslitlager med normal lerhalt kan också bero på att de utländska (främst amerikanska) erfarenheterna gjorts med "bindjord" av annan mineralo-gisk sammansättning. Halten svällande lermineral är låg

i Svenska lerör (jfr bilaga 3), vilket gör att

lerhal-ten i grusslitlagret.måste vara högre än vid innehåll av mer "aktiva" leror (jfr VTI Meddelande 96).

Prov innehållande större "lerklumpar" 0,074-0,25 mm

har vid försöksserie.2 i samtliga fall givit högre

värden för Atterbergs gränSer än materialet som

passe-rar 0,074 mm maskvidd. Lerhalten har tydligen varit

särskilt hög i förstnämnda fall och "klumparna" har

helt sönderdelats vid laboratorieanalyserna. Leret kan

således vara "separerat" i ett torkat lerprov varvid

de motståndskraftigaste, segaste klumparna'har de

högsta halterna. Detta måste beaktas vid provberedning

så att ofrivillig "separation" av leret, t ex genom bortsiktning av lerklumpar icke uppstår.

13

'Då klyvhållfasthet och desintegrationstid utförts både på material <2,0 och <O,42 mm vid försöksserie l res-gpektive 2 kan även den övre kornstorlekens inverkan på

"bindjordsegenskaperna" studeras. Klyvhållfasthetsvär-dena visar inga påtagliga skillnader (jfr figur lO res-pektive 25), medan desintegrationstiden är väsentligt bättre för prov <0;42 mm och spridningen av försöksvär-dena mindre (jfr figur ll respektive 26), De större kornen (O,42-2,0 mm) verkar således'öka "bindjordens" vattenkänslighet;

Värden för klyvhållfasthet och'desintegrationstid från

försöksserie 2 kan även jämföras med värden för lerprov

från Väginstitutets tidigare, länsvisa grusinventeringar (figur 2). Den ringa skillnaden i övre kornstorlek

.(<O,42 respektive<0,50 mm) torde icke nämnvärt påverka

analeresultaten. Vid de tidigare bestämningarna har leran blandats med ett icke närmare definierat stenmjöl <0,55mm i viktförhållandet 1:2; Detta gör_att endast blandningarna med 33 % lera från försöksserie 2 är

jäm-'förbara. Provblandningar med granitkross har erhållit

H

klyvhållfasthetsvärden i klass med de bästa Värdena från gruSinventeringarna, medan naturmaterialet-gett betydligt sämre.resultat; Dettaberor sannolikt på att det tidigare använda, men tyvärr icke närmare definie-rade standardstenmjölet även utgjorts av bergkross. Desintegrationstiden hos båda provmaterialen överens-stämmer till storleksordningen med tidigare reSultat, även om några av de senare är bättre än någon av för-söksblandningarna.

Jämförs desintegrationstid och klyvhållfasthet hos

för-söksblandningarna med värden hos prov som tagits år 1977

från olika grusslitlager (figur 2), framgår det att la-boratorieproven med den högsta lerhalten mestadels gett bättre resultat. Vägprov innehåller för det mesta viss

14

halt hygroskopiskt salt vars inverkan på nämnda ana-lyser är ofullständigt känd.

>4 .j SLUTSATSER

Kvaliteten hos oorganiska lågor kan underSÖkas enligt enklare och snabbare metoder än hydrometeranalys. Ler-halten står i god korrelation till resultat från ana-lyser som hygroskOpicitet; vattenhaltsdifferens, flyt* gräns och plasticitetsindex; De variationer som före-ligger i de undersökta lertyperna är ej_av sådan karak-tär att de nämnvärt påverkar lerans uppträdande i detta sammanhangr Halten organiskt material i lerprov kan icke undersökas genom glödgning Vid hög temperatur, då

lermineralen sönderdelas och förlorar i vikt.

I ett torkat lerprov kan leret anrikas i de motstånds-kraftigaste lerklumparna och denna "separation" måste beaktas vid provberedning. Vid analys av "bindjorden" i prov från gruSSlitlager, innehållande ofullständigt sönderdelad lera; måste beaktas att lerklumpar vid

torrsiktning kan stanna på den maskvidd som används för

framtagning av "bindjorden . En del lera bildar även. beläggningar på grövre partiklar. Grusslitlager inne-håller vägsalt som kan påverka "bindjordsegenskaper", främst hygroskopiciteten.

.Lerhalten i labOratorieframställd Vbindlgrd" har stått A i god korrelation till resultat från analyser som flyt-grän3) plastiöitetsindex och hygroskopicitet; analyser som klyvhållfasthet och desintegrationstid påverkas dessutom av andra faktorer. Klyvhållfasthet och plasti-citetsgräns har blivit högre för "bindjord" innehållan-de skarpkantigt krossmaterial än rundat naturmaterial. I de flesta fall har äVen erhållits högre korrelations-koefficienter med det förstnämnda. Stenmjöl från

kross-ning av berg bör med fördel användas i grusslitlager.

15

För att plasticitetsindex hos "bindjorden" Ska kanna ligga mellan de utomlands ofta föreskrivna gränsVärde-na 3 och 9 krävs det en lerhalt av lägst ca 15 och

högst ca 25 viktprocent (räknat på'material*<0;42 mm)g

Lerhaiten i svenska-grUSsiitiager har enligt VTI;s prov-tagningar som regel varit lägre. Det är möjligt att ut_ ländska erfarenheter grundar sig på leror innehållande' mer "aktiva" lermineral varvid lägre halter måSte tillrä sättas. Även klyvhållfastheten och deSintegrationstiden

har varit sämre hos vägpr0ven än hos de bästa försöks-_

.bladningarna. Fältförsök erfordras dOck.innan någon re-kommendation kan göras att höja lerhalten i grusslitá

lager p g a risken för Slirig vägbana i vått tillstånd."

16

5

REFERENSER

Bengtsson, K, Ström, B, Ramberg, A. Grusvägsunderhåll enligt återanvändningsmetoden. Statens Vägverk, DDa-Rapport 78:19.

Höbeda, P. "IdealgruS" till slitlager - en sammanställ-ning av äldre svenska erfarenheter. VTI Meddelande 77, 1978.

Höbeda, P. Några faktorer som påverkar egenskaperna hos ostabiliserade lager, särskilt grusslitlager. VTI Meddelande 96, 1978.

Höbeda, P, Thörn, A, Viman, L. Försök med grusslitlager

av olika sammansättning å väg 135 (försöksväg vid Horn) 1977. Opublicerad redogörelse.

Rengmark, F. Statens Väginstituts inventeringar av naturliga vägmaterialförekomster ("grusinventeringar")

Tabell 1. Analysvärden för lerprov från SVI:s länsvisa grusinventering Wn 8 G1 Gl red ' V --V100 Dtm min Hkm kg Län s x n 3 W n As R n a s i n s x n s 2 n V T I M E D D E L A N D E 11 47 U 2,6 8,9 88 1,0 3,8 80 - 4,3 18,5 78 2,9 10,3 84 5.1 31,7 81 W 2,5 6,0 66' 3,5 3,6 65 - 3,5 15,4 36 7,9 10,7 64 9,3 27,9 65

L

2,8 10,1 101

2,7

6,1 96

ej angivet 5,3 20,8 107

3,4 12,7 104

5,2 32,0 104

P

2,8 _ 6,8 82

1,2

2,5 82

-

3,4 15,3 51

3,5 11,1 82

7,8 33,4 083

0

2,7

9,0 52

1,6

3,5 52

-

7,0 18,2 18

3,4 15,4 51

4,7 36,4 54

c . 2,1 10,0 46'

2,6

6,1 46 '1,3

3,8 46

4,3 20,7 47

2,0 11,5 47

6,0 32,0 47

E

2,6 10,7: 32

1,3

4,7 32

-

5,9 21,8 32

2,3 14,2 32

4,4 36,4 32

3

2,2

6,3 57

0,8 '2,5 57'

-

3,1 14,5 29

4,1 10,2 55

5,7 28,5 55

.K ' 3,2 13,0 22 1,1 4,5 22 - 4 6,6 25,0 22 8,0 17,9 22 4,7 40,0 22

s i d 1 (9 ) T a b e l l e r Wh Gl hygroskopicitet Hk klyvhållfasthet medelvärde glödgningseffekt VlO-V'lOO = vattenhaltsdifferens Dt antal prov II I X C U ) desintegrationstid _{standardavvikelse}

Tabell 2. Analysvärden för lerprov Glödgnings-förlust Plastici-tetsindex Plasti-

sitets-Lerhalt Flytgräns

Hygro-skopi-

'Huo-

Kalk-Beteckning 2 2 _ 2 ?H PI NE NJ DE EJ MH DE 22 14 7

<0,002 Kon' Stöt gräns Kon Stöt. 'citet_Z ored. red 'beh. diff. haltZ

Johannishus 1 m djup

Johannishus 2 m djup

Johannishus 3 m djup

Bräkne-Hoby

Lera inbl V 546 s 9/300 Lera från "Lagan" (upplag) Bjorkfors (upplag)

O

Lera vid Sågen 1 Horn

Lera från V 667 s 5/440(0ppe Lera från V 667 s 5/500 by) Lera från V 667 s 5/580 " V 671 s 1/000 (upplag) Siltig lera Motala (upplag) Varvig lera Vippala (upplag) _G:t Tegelbruk Umeå (upplag)

Blekinge Blekinge Blekinge Blekinge Blekinge Kronoberg Östergötland Östergötland LÖStergötland Östergötland Östergötland Östergötland Östergötland Sörmland Västerbotten 62 55 21 28 70 62 31 48 45 51 30 29 55 43 71 57 69 64 74 65 72 64 60 - 53 22 . 31 67 69 22 31 54 24 61 45 45 33 39 54 59 61 58 49 28 66 28 25 17 29 23 18 15 20 23 24 25 22 21 15 25 21 30 11 33 25 33 24 23 34 40 40 42 32 16 44 11 29 7 32 22 27 18 19 31 35 36 36 28 13 41

12,7

3,8

14,5

8,0

9,9

6,4

10,4

11,8

13,3

13,7

13,0

10,9

4,3

10,4

3,3

4,7

2,0

5,1

5,5

3,8

2,3

5,1

5,4

5,7

5,8

6,3

6,0

2,4

3,4

4,1

4,0

4,2

4,9

3,5

4,0

1,5

4,5

9,4

2,9

2,6

3,9

3,4

4,9

2,1

5,5

3,0

2,1

3,0

1,9

20 26 15 21 12 22 24 24 24 26 19 21

2,5

2,4

4,4

3,9

5,3

10

1100

B i l a g a 1 si xi 2

V T I M E D D E L A N D E 1 4 7 Tabell 3. Analysvärden f

klOridhalt Ör prov av "bindjord" från Blekinge län som undersökts med avseende på

Väg 'III' SEKT (Prov) Finmaterialhalt % <0,002 <0,074 <4,0 Hygro- skopi-citet Z Klyvhåll-fasthet HK, kg Desintegra-tionstid Dt, sek Glödgnings-förlust G1 Z Glödgningsr förlust, red G1 red Z Kon- flyt-gräns Kloridhalt Z övriga

CaCl₂ mest NaCl

545

579

594

622

622

622

625

625

639

733

0/400

0/700

1/400_

2/000 0/050 0/600 1/500

3.0

3,5

1,3

2,5

2,5

2,7

3,0

3,3

3,4

1,0

16.0

16,0

14,8

11,8

12,6

13,4

12,6

16,0

16,0

12,5

68.0

68,0

62,5

64,9

56,7

61,5

60,3

70,1

55,3

66,0

1.07

1,10

7,3

4,9

1,7

1,0

5,0

4,8

4,5

1,16

20.3

19,6

19,8

195 139 250 258 65 63 285 115 265 73 4.12

4,05

4 28 0.18

0,40

0,24

25

20,9

22,7

21,3

20,1

21,1

18,1

21,5

0,04

-0,05

e

0,53

0,40

-0,09

-0,03

-0,38

-0,36

-0,11

0,20

0 069 -B i l a g a l si xi 3

Bilaga 1

sid 4

Tabell 4. Förteckning över korrelationskoefficienter för prov där

kloridhalten bestämts

Lerhalt Kloridhalt

Lernalt x kloridhalt

Klyvhåll-

Desintegra-

HygroskoPi-

Könflyt-fasthet tionstid citet gräns

0,15 0,16 0,12 0,14

0,34 0,71 1,00 0,28

0,27 0,68 0,86 0,37

Bilaga 1

sid 5

Tabell 5. Översikt av laboratorieblandningar (siffervärden i gram) ri

gFörSÖks_ Bland- Grusmaterial Lera

.

nlng

<0,42

0,42-2,0

<0,074

0,074-0,25 Anmarknlng

serie _{nr mm mm mm mm} I Grundmaterial (0-2,0 mm) Tystberga 1 900 100 malning l 2 800 200 "

'3

900

100

malning 2

4 800 200 " 5 450 (450) 100 inblandat i 6 400 (400) 200 0,42 mm Grundmaterial Skärlunda 900 100 malning 1 800 200 " 900 100 malning 2

§

'10

800

200

"

11 450 (450) 100 inblandat i

12

400

(400)

200

0'42"mm

13 850 150 malning 2 14 750 250 " Grundmaterial (0-0,42 mm) Tystberga II 15 450 100 inblandat i

16

450

100

0'42"mm

17 420 160 " 18 420 160 " 19 400 200 H 20 400 200 " Grundmaterial Skärlunda 21 450 100 inblandat i

22

450

100

0'42"mm

23 420 160 W 24 420 160 " 25 400 200 ' " 26 400 200 "

rvrrñmmnnnmmmmr117""

Bilaga 1 sid 6

Tabell 6. Översikt av laboratorieblandningar (siffervärden i %)

Försöks_ ååâgd- Grundmaterial . .Lera Anmärkning

serie <0,42 0,42-2,0 <0,074 0,074-0,25 nr mm mm mm mm I Grundmaterial (0-2,0 mm) Tystberga 1 90 10 malning 1 2 80 .20 " 3 90 10 malning 2 4 80 20 " 5 45 (45) 10 inblandat i

6

40

(40)

20

0'42umm

Grundmaterial Skärlunda '90 10 malning 1 80 20 " 90 10 malning 2 10 80 20 " 114 45 (45) 10 inblandat i

12

40

(40)

20

0'42umm

13

'

85

15

malning 2

14 75 25 " II Grundmaterial (0-0,42 mm) Tystberga 15 82 18 inblandat i

16

82

18

0'42umm

17 72 28 " 18 72 28 " 19 67 33 " 20 67 33 " Grundmaterial Skärlunda 21 82 18 inblandat i

22

82

18

0'42umm

23 72 28 " 24 _72 28 "

25

' 67

'*33

"

26

67

W 33 _

"

VTI MEDDELANDE 147

.LSøfHV-L-_I_ l . UMLLULlLALLObQLLLL-Lllg av .LCUJULaLUL .L Lab. bland; <0,002 mmLerhalt % Plastici-tetsindex Flytgräns

Hygro-skopi- Klyvhåll-fasthet

Desintegra-PlaSthl_'_tetsgräns tionstid

Försöks-serie V T I M E D D E L A N D E 1 4 7

nr 0-2 0-0,42 (on StÖt Kon StÖt citet

_{Hkn kg}

sek

II r -J N M W L O O N J ) 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 11,5 19,0 11,6 18,4 10,5 16,0 9,0 16,5 10,0 16,0 9,5 16,0 13,0 20,0

7,2

8,3

9,0

12,5

12,6

15,0

6,9

8,3

9,3

12,2

11,1

14,7

10,5 16,5 13,0 19,0 19,0 27,5 9,0 12,5 10,5 15,0 17,5 28,0 14,0 20,0 13,0 15,0 15,5 21,5 21,0 25,0 12,5 15,0 16,0 21,0 18,5 24,5

18,2

20,9

19,0

22,0

22,5

29,5

22,2

21,3

21,5

21,9

22,3

28,3

21,5

22,5

18,1

19,7

20,1

23,8

20,7

26,0

19,9

21,2

20,5

24,3

22,0

25,5

17,1 17,9 18,7 26,2' 18,3 18,3 25,1 21,0 14,9 16,8 16,0 19,9 18,1 22,1 17,5 19,6 19,1 22,2 14,0 12,3

17,1

17,6

14,7

16,1 13,5 12,8 12,2 12,7 15,2 15,2 13,9 13,6 17,2 4,8 4,7 13,6

6,6

11,0

8,5

13,3

5,3 9,1 8,1 11,9 13,9 1,2 0,7 10,4

33,0

32,5

31,6

33,9

33,9

32,9

35,6

25,6

20,1

31,9

17,3

29,7

23,1

25,7

25,3

.21,4-27,0

22,8

25,1

22,2

23,5

27,7

30,4

29,3

31,3

30,3

320

213

208

403'

230

383

229

38

36

794

64

523

200

99

557 405 804 568 752 572 369 510 526 771 740 840 B i l a g a 1 s i d 7

Bilaga 1

sid 8

Tabell 8. Korrelationskoefficienter för samband mellan lerhalt och resultat från laboratoriemetoder för försöksserie 1

r

Bl. Lerhalt 'Flytgräns Plasti- Plastici- Hygro- Klyv- Desinte-analys på ' citets- tetsindex skopi- håll- grations-i nr prov, mm Kon Stöt gräns Kon Stöt citet .fasthet tid

<2,0 0,26 0,10 0,41 0,17 0,27 0,97 0,19 0,27

1-14

<0,42 0,85 0,95 0,75 0,94 0,96 0,61 0,11 0,35

Tabell 9. Korrelatidnskoefficienter för olika samband i försöksserie 2

Korrelationskoefficienter

Tystberga Skärlunda Lera

Samband _{Bl Bl , Bl <0,074 '0,074-0,25} ojämna jämna V T I M E D D E L A N D E 1 4 7 _{21-26 Bl 15-25' Bl 16-26} Lerhalt-Flytgräns, kon lLerhalt-Flytgräns, stöt Lerhalt-Plasticitetsgnäns Lerhalt-Plasticitetsindex, kon Lerhalt-Plasticitetáindex, stöt

'Lerhalt-Hygroskopicitet

.Lerhalte-Klyvhållfasthet Lerhalt-DeSintegrationStid

0,71

0,98 0,16 0,68 B i l a g a 1 s i d 9

60*

L

E

R

H

A

L

T

<

q

m

m

m

m

Bilaga 2 sid 1 (32) Figurer 9 i 1 80 *" go -- . ao .... . O '4. '*'. '0. 0 r å ur '0 . 60 #- Q . 0 O O 0 O 0 <# 40-* 404» 4 . 0 r: g 0. I' 1: _{0 .} ..; C. 20 ip- 0. ;_ O . O ' r=Q7L %. i i : :r % % : : :: ' e 4 4-20 40 60 80 20 1.0 60 80 10 20 I!

FLYTGRANS, KON

FLYTGRÄN 5,5161

PLASTICITETSGRÃNS

A

1?

4

+

30*

aow

_

O O .. '.0 s J 0 0 . g .

--

_O

'0

60 P

₀

-

0'

saw

₀

. °

O O O

1.0 W

40<b

0 0 0 o 0 i 0 o r = 0,89 20__ a 0 r = 0,91 20* . r = 0,95 % i : % L: % % 4 : ::- ;* ä; :r 4 i: 10 20 30 40 50 10 20 30 1.0 5 10 15. 20

PLASTI'CH'ETSINDEX) KON PLASTICITETSINDEX7 STOT HYGROSKOPISITET

A

I- 80 Är- . O O

. I

. o

. ,

h 0' ₀ 60"_' ' _O . O . :- IoO -r- . 0 o I' = 0,95 0 0 r- 20-._ å". LAN f ' # å _ å -%: va4- i 4 i 4:»

10

20

30

2

3__

4 n s

5

VATTENHALTSDlFFERENS R '0. GLODGNINSFORLUST

FIGUR1. SAMBAND MELLAN HALTEN LE'R OCH .RESULTAT

FRÅN LABORATORIEPROVNINGAR AV PROV FRÅN

LERTÃKTER

'

Blekinge StOckholm östergötland Skåne Blekinge östergötland Blekinge Stockholm östergötland Blekinge Stockholm östergötland Bilaga 2 sid 2 Antal bindjordsprov

ågäêêm'oo

I T T I 00 _80 o I T I I 1 l 2 3 4 5 Lerhalt % åtåogoago§881 o l8000.50? 1.] no oäooooågsoo 8_{I I} 00₁ o_{I I I} 1 2 4 5 6 7 O 3 Hygrosk0pisitet 6 0 0 c Q f 1 | I

_gamagg g Mag 99

g

10

20

30 .

40

Klyvhållfasthet kPa så Egooogoooooogp r I n__| 100 200 300 400 500 600 Desintegration, sek

Figur 2. översikt av lerhalter; hygroskopisitet, * klyvhållfasthet och desintegrationstid

för "bindjordsprov" från grusslitlager i olika län;

V T I M E D D E L A N D E 14 7

mm

zo

o

'0

>

11

91

11

91

Q' M * _{0 Blekinge län}

= Slitlager före "specialgrusning"

0

I = Kantmaterial före

-Slitlager direkt efter "special-grusning

<> rzo'49 _{(D = Slitlager 1 år efter} "specialgrus-ning

Östergötlands län

= Direkt efter "Specialgrusning"

00 l l l 1 . A r I 1 r ; i lI T l1 5 x 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Klyvhållfasthet -L

Samband mellan lerhalt och klyvhållfasthet f

Blekinge och Östergötlands län. Figur 3. _om-__-ör bindjord av grusslitlager från B i l a g a 2 s i d 3

V T I M E D D E L A N D E 14 7

quI

_zo

o'

o

:t

eq

xe

q

$

5%

4

O j l i Q' 0 I. 0

$

4 * J ; r L_r I 1 ' T 7 ' ' 100 2

₀₀

₃₀₀

₄₀₀

500 Desintegrationstid, sek

Eigur 4. Samband mellan lerhalt och desintegrationstid för "bindjord" av

grusslitlager från Blekinge och Östergötlands län (teckenförklaring, fig 1).

B i l a g a 2 s i d 4

VT

I

ME

DD

EL

AN

DE

14

7

'mm

z0

0'

0

<

ll

êq

lêi

4* ' ' Inringade punkter =

Prov där kloridhalt bestämts

l l ' .

' i I __.f

1

2

3

4

E _

' 6

7

Hygroskopisitet % Egggr_51 Samband mellan lerhalt och hygrosk0picitet för "bindjord" av grusslitlager

från Blekinge och östergötlands län (teckenförklaring, fig 1).

B i l a g a 2 s i d 5

1 4 7 V T I M E D D E L A N D E Un n z0 0 ' 0 > ?T êq le 'l Q' C

0

4

,

.

.

.

*7,

i: 1 I r=0,l4 15 20 25' 30 - 35 . Konflytgräns

'Elggg_§å Samband mellan lerhalt och konflytgräns för "bindjord" av grusslitlager från Blekinge OCb Östergötlands län (teckenförklaring fig 1.)

B i l a g a 2 s i d 6

' V T I M E D D E L A N D E

14

7

%

:t

eq

uI

OI

x

0,50-0,30" 0,20: 0,10' r=l,00 Figur 7. .- Å ...ua-d w... w.. ..-_.-.... :4 : #1: _{:_:_} 2 3 4 5 6 7 8 Hygroskopisitet

Samband mellan hygroskopicitet och total kloridhalt för

av grusslitlager från Blekinge län.

"bindjord"

s i d 7 _J , B i l a c a 2

fe

lh

ñt

s

tum 'a ga pq swo x ZO O' O . -I _ -v_ -. v_ . * -n m . . 0 . ' Åqe d d g HE J ; §1 ; s n xb xn n e u 19; b ut ut ep xo g uxo x e xe t qoo e p un n g xs uçxg s s o xxb xa q ' e b l a q q s ÅL u

nr

o.

um

b

z . 'Passerande NU 00 1.171 HGNVTHCIGHW IJ.A

sauna-va.. och Tamm mumm nr 50. su Slh1m1973 33709 ' _ .

mängd , vik1procen1

O 0 M O 05O NO

:8

ä;

O 10 0' 0 1 1 1 11 1 I J j ' l l l l l ll -I l l i l 50 0' 0 1 g. 1 10 '0 l l l l l l l L l l l l 1 ]

mm

1 1 1 1 1 1 1

--_ GI.. - - - -- - Q. _ --0 _L_.q_-L-4-_L-_ < -§l. .... -. O -L- ----N 111111111 11111111 1111.111 111111111 l l ll 111111111111111111111111111 111111111 111111111111111111 1111311111 -Iurrun 11111 ' 111111111

J l L l l l l 111111111 111111111'111111111111111111 111111111 111111111 -..Lucius-L--_-L-qo-L-q_-L-q -_L-*b-OO N SZ 'O 111111111 111111111 111111111 111111

qa

sÄ

\

1111111 11111111111111111111ä11111'111111111111111111 S' O _{iniprrr 11111111 "an11 nnlnn} 1 1111111111 W' \ m -111111111 11:1;111111 -111111111 -111111111 11N -L-I-I L _4- L_ ?QL---4-L--_1-_11.0.o ' 9) U) O 0' 1 111111111111111111111111111111111111 l l l l L l l l l 111111111- 1 nn 111111111 UHF?" 1-: C: :3. Q4 Tunprn ' 1 1 l 1 111111111111111111 111111111 111111111 L L m 1 1 1 1 10----.-11111111111111'1'111111111111111111111111111111 11111111 111111111111111111 111111111111111111 9' 5 i -1 1 1 1 p.-1 111111111111111111 111111111 111111111 11111111 111111111 _ 11111111 111111111 111111111 111111111 111111111111111111111111111111111111111111111111111111 111111111 111111111111111111 111111111 11 11 1 1 1 1 1 1 1 01 91 (' 11 8 '- . q -111111111111111111 111111111 -111111111111111111111111111 1-1 q N O 11111111 111111111 111111111 111111111 IE .4 .1__ _i_ _I_ 111111111111111111111111111111111111 111111111 1111

O S 8 PTS

Z PBPIIH

om lwm ag h m m m L

V'

IY

I'

W

A _ L puo suo na w .-.-. 1 \ _ _ sn. :B AO J5 _ II IÅ 1 puo uc ug

83

1

O

W

GN

VS

81

11

19

NE

LL

S

V T I M E D D E L A N D E 1 4 7 L e r h a l t (b es täm d på mt rl 07 29 mm ) 20. 18 16 14 12 10 7 10 m_«. .1-q 4% 0 ...1 qL .. .1. 1_{' T}1 30

lerhalt (bestämd på mtrl O-O,42 mm) *-V

4

Eigur 9. Samband mellan hydrometeranalys utförd dels på material 40,42 dels 42,0 mm

på försöksserie 1. Vid blandningar 5,6,_ _{11 och 12 har leran blandats direkt}

1 mtrl 40,42 mm, i andra fall har matrl 4 0,42 mm siktats fram _{efter lerinblandning.}

B i l a g a 2 s i d 9

Lerhalt bestämd på mtrl < 2,Gmm# Naturgrus från Tystberga 20 m Bergkross från Skärlunda

0<

">

( procenttalet anger

Vikt-procent lera i resp. .blandningar l-l4). 20962 r =(Ll9 V T I M E D D E L A N D E 14 7 _{16 m} 14 _B l l a g a 2 S l d 10

§3

L D

7

©

10 T

-J-1 4 L 1 I I I

15

20

25

30

35

o 4'0

. Klyvhallfasthet'

Figur 10. samband mellan lerhalt (beräknat på mtrl 042,0 mm) och klyvhållfasthet för försöksserie l,(blandningar l-l4).

? vr å-' r -R V ' i ' vs vx* -'v 1 \ ? h ' r ' l .1 Lernalt 'bestämd pa mtrl a<2,0 mm 20 18 16 14

?

Figur 11. Samband mellan lerhalt (beräknat

l 1 I 100 200 N

O

O:

.J

10%

400 500 600 700 800 Desintegrationstid för försöksserie l,(blandn. 1-14). Naturgrus från Tystberga Bergkross från Skärlunda procenttalet anger Vikt-procent.lera i resp. blandningar 1-14)

0,_27

B i l a g a 2 s i d ll i ._ --.---..-.--.-.+-A .---W _ . .__.-.-_.4- -i 4-...- . - _

V T I M E D D E L A N D E 1 4 7

QG

QÃS

PJ

TT

EU

AÃT

X

Naturgrus från Tystberga Bergkross från Skärlunda

O

<

>

(procenttalet anger vikt-procent lera i resp.

blandningar 1-14) 32"

®©

30+ _{<> 2096} 28; 26"' 9 /© 100/0

24" 25°/

,,

®.._15%

2245

20 *'<

% 2 %'* 0»

'100

200

300

400

500

600

7004

800

900

r = 0,54 B i l a g a 2 s i d 12 J_ .0. + .4

1-Desintegrationstid

Figur 12. Samband mellan Klyvnâllfasthet och desintegrationstid för försöksserie 1, (blandn 1-14)

V T I M E D D E L A N D E 1 4 7 bernalt bestäma på mtrl '-2 2,0 20* 18%? 16" 124. 41 i A 4 I I T T I 18 20 22 24 26 28 30 ' - _{Konflytgräns}

Ål

Elggr lå; Samband mellan lerhalt (beräknad på mtrL O-2,0 mm) -för -försöksserie l,(blandningar 1-14).

O<

_>

H _{Naturgrus från Tystberga} Bergkross från Skärlunda

(procenttalet anger Vikt*

Procent lera i resp. blanda 'ningar l-l4). r = 0,26 B i l a g a 2 s i d 13 och konflytgräns

Lerhalt _'bestämd

VT

I

ME

DD

EL

AN

DE

14

7

på mtrl < 2,0 mm

i

.20*

18-16+ 12. q b 16

Figur 14, Samband mellan lerhalt (beräkna

<>HF-Ä2596

.L_U 4 18 4.- 1 I 22 24 L_I I V 26 28 _- *_-Stötflytgräns

försöksserie l,(blandningar leld på mtrl 0-2,0 mm )

Naturgrus från Tystberga

Bergkross från Skärlunda

( procenttalet anger

vikt-procent lera i resp.

blandningar 1-14). 0,10 B i l a g a 2 s i d 14 och stötflytgräns för

V T I M E D D E L A N D E

.14

7

*

Lerhalt bestämd

på mtrl

1

< 2,0 mm 20 d..

18*-16 i.

12-_ lO

<4>+25 %

©-10%

_l_ . I L + 7 I 12 13 14 15 16 18 PlaSticitetsgräns 1 I 1I

11

C:)= Naturgrus från Tystberga <>,= Bergkross från Skärlunda (procenttalet anger

Vikt-procent lera i resp. blandningar 1-14) r = 0,41 B i l a g a 2 s i d 1 5

Figur 15. Samband mellan lerhalt (beräknad på mtrl O-2,0 mm) och plasticitetsgräns

V T I M E D D E L A N D E 14 7 Lerhalt bestämd på mtrl < 4,0 mm 20 18 -16 14 12 10

.-

<4).- 25 %

, www.,

% . .

I 1 I q '-

« - --+»- «--

41

%

Naturgrus från Tystberg Bergkross från Skärlund

O

<

>

(procenttalet anger vikt procent lera i resp. blandningar 1-14). r = 0,27

20°/o

(9

B i l a g a 2 s i d 16 ' 1 I 2 4 6 8 12 { á 14 Plasticitetsindex,.stöt

Figur 16. Samband mellan lerhalt (beräknat på mtrl 042,01mm) och plasticitetsindex,

stöt för försöksserie l,(blandningar 1-14).

14 7 V T I M E D D E L A N D E Lerhalt bestämd på mtrl 4 < 2,0 mm

20A?

O

_{Naturgrus från Tystberga}

Bergkross från Skärlunda

<>

18"

(procenttalet anger

Vikt-procent lera i resp.

blandningar 1-14).

16 -_

_{@ '<-ZOO/o}

0,17 144- _B i l a g a 2 s i d 17 12 4-qu

. ®..__10%'

I J 1 1 l 1 4 1 1 T I I _ I ( I 4 6 8 10 12 i 14 16 18 Plasticitetsindex; kon

r _a:

Figur 17: Samband mellan lerhalt (beräknad på mtrl O-2,0 mm) och

DeStama på mtrl (0,42 mm I 30' @ © _{O: Naturgrus från Tystberga} 254. _{Å '} O: Bergkross från Skärlunda

(procenttalet anger Vikt-procent lera i resp.

20.- _{' '} blandningar 1-14) V T I M E D D E L A N D E ' 1 4 7 r : 0,85 15. 18 29 22 . 24 26 28 30 Konflytgräns

Figur 18. Samband mellan lerhalt (bestämd på mtrl 040,42 mm) och konflytgräns

_{' för försöksserie l,(blandn. 1*14).}

B i l a g a 2 s i d 1 8

Lerhalt bestämd på mtrl 1 <O,42 mm . L Boqr Naturgrus från Tystberg Bergkross från Skärlund

O

<

>

V T I M E D D E L A N D E

(procenttalet anger Vikt

204_

<>

procent lera i resp.

blandningar 1-14) 14 7 r = 0,95 15 + B_i l a g a 2 s i d 1 9 å Lr Ii 1.1 1r _ g_ ' 1. 4. «_4 16 18' 20 22 24 26 28 Stötflytgräns

Elggr*l9. samband mellan lerhalt (bestämd på mtrl 0-042 mm) och stötflytgräns för

bestämd på mtrl <U,4Z mm V T I M E D D E L A N D E 14 7

304-254_

15" 10" 4T 12 1 1 | I 14 16

Figur 20. Samband mellan lerhalt (bestämd för försöksserie l,(blandn.l-l4) 18 Plasticitetsgräns

<>

,H Naturgrus från Tystberga Bergkross från Skärlunde (procenttalet anger

vikt-procent lera i resp. blandningar l-l4) = 0,75 B i l a g a 2 s i d 20

gV

TI

ME

DD

EL

AN

DE

14 7 VA-45%*.a bestämd på mtrl 40,42 mm

30*

251'

.20*-15" 100 J.. 1 _{. T}1 .r 6 8 10 12

4?

Naturgrus från Tystberga <>= Bergkross från Skärlunda

(procenttalet anger vikt-procent lera i resp. blandningar 1-14) r = 0,94 _B i l a g a 2 s i d 2 1

4

i

i

.

=»

14 16 18 Plasticitetsindex, ken)

;Figur 21. Samband mellan lerhalt (bestämd på mtrl O-O,42 mm) och plasticitetsindex, kon

V T I M E U D b L A N D E 1 4 7 bestämd på mtrl < 0,42 mm * 0 30" 25* 2044

15 -T

2 Eigyr 22._...- m. Naturgrus från Tystberg 6

(9

<»

Bergkross från Skärlunda

(procenttalet anger

Vikt-procent lera i resP. blandningar 1-14) r = 0,96 B i l a g a 2 s i d 2 2 4 6 8' 10 12 14 Plasticitetsindex, stöt

A

Samband mellan lerhalt (bestämd på mtrl O-O,42 mm) och plasticitetsindex,

V T I M E D D E L A N D E 14 7

bestämd

på mtrl * 40,42 mm 300 25h

15 q.

_®

_@

.

e

10..

© e

; A L T 1 _{2 3} b I . * D I! N C:)= Naturgrus från Tystberga O: Bergkross från Skärlunda

(procenttalet anger vikt-procent lera i resp. blandningar l-l4) r = 0,61 B_i l a g a 2 s i d 23 Hygroskopisitet på mtrl 42,0 mm

Figur 23. Samband mellan lerhalt (bestämd på mtrl 0-0142 mm) och hygroskopisitet (bestämd på mtrl O-2,0mm) för försöksserie l, (blandn. 1-14).

V T I M E D D E L A N D E 1 4 7 Lerhalt bestämd på mtrl < 2,0 mm I 20 * _ 4 _ Naturgrus från Tystberga Bergkross från Skärlunda

O

<

>

(procenttalet anger Vikt-procent lera i resp.

blandningar 1-14). 18 « r = 0,97 16 i 14 " B i l a g a 2 s i d 24 12 + 10 _+l_-..______. ____._-- .+...___- ._.- _. - .. A. .. -_. ..._ __-+ A..- -, A. ._ l 2 3 4 Hygrosk0pisitet på mtrl <2,0 mm _J I-qi' - 1 I

A

Figur 24; Samband mellan lerhalt (beräknat på material 0-2,0 mm) och hygroskopisitet

pa mtrl < 0,'42 mm V T I M E D D E L A N D E 1 4 7

26 1_

22._ 20'* 18-16*r 12 l 1 1 l ' I Ir q . _ I -1 f 20 25 di-.0 - 1 1 ' I II

33 °/o

L I 30 Klyvhållfasthat

A

(:)== Naturgrus irån lysthenga

<>=

Bergkross från Skärlunda

(Procentsiffrorna visar halt inblandad lera)

r = 0,08

Figur 25. Samband mellan lerhalt och klyvhållfasthet för blandningar 15-26. (Understruket lerklumpar 4:0,074 mm, ej understruket 0,074 mm - 0,25 mm. B i l a g a 2 s i d 2 5

V T I M E D D E L A N D E l4 7 Lerhalt bestämd på mtrl < 0 , 42 mm 26 22 20 18 16 14 12 NatUrgrus från Tystberga Bergkross från Skärlunda II I . T

33%

\_ _ ' (Procentsiffrorna visar halt

d. _{. inblandad lera)} 0,56

2 8 %

: l 600 700 800 10 min

:

_

_in--900 15 min Desintegrationstid

Figur 26. Samband mellan lerhalt och desintegrationStid för blandningen 15-26. Understruket lerklumpar < 0,074 mm, ej understruket 0,074-0,25 mm). 500 300 5 min 400 B i l a g a 2 s i d 2 6

14 7 V T I M E D D E L A N D E bestämd på mtrl <0,42 mm + 26« 24 *' :33'Vb

22+

20l

\

18«-

_{\\\. /}

1896

1 L A ' -I Naturgrus från Tystberga

ö

Bergkross från Skärlunda (Procentsiffrorna anger halten

inblandad lera).

r = 0,44

'* 2$396

1 i

12 13 14 15

Figur 27. Samband mellan lerhalt och plasticitetsgräns för blandnin

utföra _{påblandningar 15, 16 och 21,}

0,074 mm - 0,25 mm).

L

I

16 - Plasticitetsgräns

gar 17-25. Bestämningen gick ej att 22 (Understruket lerklumpar <0,074 mm, ej understruket

Bi

la

ga

2

s i d 27

V T I M E D D E L A N D E 14 7 bestämd på mtrl 40,42 mml* 26 * 241. 204.

164-1'2 J'

/I' ,I

33 °/o

28%

18%

1 I . e 1I II . ' i 20 22 24 26 28 _{Konflytgräns}

0

r. Naturgrus från Tystberga Bergkross från Skärlunda

(Procentsiffrorna visar halt

inblandad'lera)

0,91

Figur 28. Samband mellan lerhalt och konflytgräns för blandningar 15-26 (Understruket lerklumpar <0,074 mm, ej understruket 0,074 - 0,25 mm). S i d 1 B i l a g a 2 28

V T I M E D D E L A N D E 14 7 på mtrl

< 0,042mm

26 24 20 18 16 14 12

A

1_

O

Naturgrus från Tystberga Bergkross från Skärlunda

9

(Prøcentsiffrorna visar halt

4// A ' _{inblandad lera)} r = 0,96 .4 . . A 4 1 L 1 F I | LI 1I V ;F 14 16 18 _20 22 24 Stötflytgräns

Figur 29. Samband mellan lerhalt och stötflytgräns för blandningar 15-26. Bestämningen gick ej att göra på blandningar 21 och 22. (Understruket lerklumpar <0,074 mm0,074 mm - 0,25 mm. _{31 Understruket}

B i l a g a 2 s i d 29

VT

I

ME

DD

EL

AN

DE

14 7 Destamd på mtrl 4.0,42 mm 41 26 .+ 2414 20 16 ._ Figur

3396

©@

2896

I 1 L 1 I _{I .I} 4 6 8 10 12

0

Naturgrus från Tystberga II _{Bergkross från Skärlunda}

(Procentsiffrorna visar halt

inblandad lera)

I' =

035

1 L . .5

1 I _'

14 16 _{Plasticitetsindex, kon}

30. Samband mellan lerhalt och plasiticitetsindex (konflytgräns, ej utförbar på blandningar

15, 16 och 21, 22). Understruket lerklumpar _{< 0,074 mm, ej understruket 0,074 - 0,25 mm).}

B i l a g a 2 s i d 30

LernaLL bestämd på mtrl < 0,42 mm Ä 26 4 V T I M E D D E L A N D E 14 7

20 n.

16 . 12_ 24 22 w

Figur 31. gamband mellan lerhalt och plasticitetsindex (flytgr

4 I I 1 . % 2 4 ^ 6' blandningar 21 och 22).

ö

Naturgrus från Tystberga Bérgkross från Skärlunda

(Procentsiffrorna anger halt av lera)

r = 0,95

'L JI ' JI ' ' '

8 10 12 _{Plasticitetsindex, stöt}

A _{äns enligt stötmetoden ej utförbar på}

Understruket lerklumpar <0,074 mm, ej understruket 0,074-O,25 mm).

B i l a g a 2 s i d 3 1

Bilaga 2 sid 32 Naturgrus från Tystberga Bergkross från Skärlunda G: Lerhalt beStämd på mtrl <0,42 mm 25 *b 20 " 15'+ 1 I I I I I I 1,5 2,0 . 2,5 3,0 3,5 i 4,0 4,5' ' Hygroskopicitet _4

:-Fiqur 32. Samband mellan lerhalt och hygroskopicitet

(Understruket lerklumpar <0,074 mm, ej under-struket 0,074-0,25 mm).

VTI MEDDELANDE 147

...-Sveriges Geologiska undersökning .

Geokemiska byrån Analytiska sektionen Bilaga 3 .

sid 1 (11)

- A M Brusewitz

_Rapport ua l69

*78 iz 21

* Mineralogisk Undersökning av 15 st leror från Statens Vägø 0ch Trafikinstitut,

geolog P; Höbeda.

"

'

'

-

=

_

Sammanfattning;_'

Lermineralenhi.<2pm fraktionen har bestämts med hjälp av röntgendiffraktion, (XRD)'

'efter överföring av leran till Ca-, Mg-jresp° K-lera. Katjonutbyteskapacitet, fukt »och glödgningsförlust har bestämts samt även lakbart Fe 0

_.

_{2 3 i ZM, varm}

HCl..Kaolinit-halten har UppSkattats i lakreste" Ed hjälp av böhmit Som inr

e standard. I

frak-- tionen' 2um har en grov uppskattning gjorts av mineralsammansättningen.;Glödgningsfrak--

mineralsammansättningen.;Glödgnings--förlust och kalcit har bestämts i totalprovet._Resultaten framgår av tabeller

ochfig 1. 4;

-'Provberedning'och undersökningsmetodik'

.25 g.av varje prov har uttagits för undersökningen; För att avlägsna eventuell

kal-v'cit har proverna behandlats med en acetatbuffert pH 5, överförts till Ca-lerauvar-r

'efter tvättning skett med destillerat vatten tills lerpartiklarna förblivit.svävande.

En fraktion med partiklar <2um har separerats genom upprepadeekantering. Från den så erhållna suspensionen har prov uttagits för'beredning av preparat till_röntgen--diffraktionsanalysen; Återstoden av suspensionen har frystorkats.,Följande=preparat_*

* Qhar beretts genom filtrering över gelfilter samt överföring av filterkakan till en '

_ 2. aMg4lera,'efter tillSatts av MgClZ-lÖSning

; -l

3, Käiera, efter tillsatts av KCl-lösning_

glasplatta.

-l.. Caêlera, direkt filtrering. I - *" V 'if ..i_i.

jXRDøkurvor har upptagits av samtliga_preparat efter torkning i'luft samt av Ca.och:e

' Mgekurvorna också efter etylenglykolbehandling. .- i

I

'

i

'

* För att få-ett grepp om kaolinithalten, om illitenslkaraktär, samt om kvarts och

fältspathalt m,m. har under kort uppvärmning lakning gjorts med 2 M_Hçl. Före lak-' ' ningen har provet tillsatts-böhmit_som intern standard i proportion'lOtl, prdven;_' _

i har-filtrerats. Pâ lakresterna har upptagits XRD-diagram av-s.k._packade prov d.'\t-_:.1s-'.V.i

.med statistiSk-partikelorientering°'I'filtratet har Utlakat järn bestämts genOm 7""

titrering.

?VTI-MEDDELANDE 147]

-*

'

1";

d. ' vx. . . L _

Bilaga 3

sixi 2

Vidare har katjonutbyteskapaciteten, CEC,tm5tämtsgenom överföring till

strontium-lera och bestämning av strontium har skett med röntgenfluorescens.

Fukt och glödgningsförlust har bestämts på det frystorkade proVet vid en relativ

fuktighet av ca 40 Z. En mindre del (ca 2 g) av fraktionen >2um har ma1ts ned i en s.k. "microniSing mi11", för minera1bestämning med röntgendiffraktion; På tota1-provet har g1ödgningsför1usten bestämts vid ca 9500C. Ka1citha1ten i tota1tota1-provet har uppSkattats med en s.k, Chittigapparat. '

Resu1tat

<2pm fraktionen

Resu1taten återfinns i tabe11 1. och fig. 1. Grundmönstret för Samt1iga prov är re1ativt 1ikartat. Av 1erminera1en visar i11it en dominerande ro11. Odefinierbart, då1igt krista11iserat materia1 finns i a11a proven. Detta har karakteriserats som b1andskiktminera1 och visar sig genom en förhöjd bakgrund inom 1ågvinke1området. Van1igen övergår i11itref1exen mot 1ägre vink1ar i en p1atå från vi1ken en 14 Å ref1ex höjer sig. En spetsig topp högre än den vid 7'Å indikerar närvaro av vermi-ku1it. B1andskiktminera1en är sanno1ikt vittringsrester av g1immer och k1orit. Detta visar sig också vid mättning av 1eran med ka1ium, respektive magnesium. I samt1iga prov ger ka1iumbehand1ingen en förstärkt 10 Å ref1ex och en försvagad 14 Å ref1ex, medan magnesiumbehand1ingen ger en förstärkt 14 Å ref1ex.

När ka1ium-1eran visar en 14 A ref1ex av ungefär samma stor1eksordning som den vid 4.75 Ä, samt 7 Å reSp, 3.5 Å har minst dubb1a höjden hå11er provet k1§Qlååøkao1ini-tens karakteristiska ref1exer sammanfa11er också med k1orik1§Qlååøkao1ini-tens starka vid 7 Å reSp. 3.5 Å. En breddning e11er upp1ösning av 3.5 Å ref1exen kan vara en indikation på samtidig närvaro av k1orit och kao1init. En säkrare identifiering ger behand1ingen med varm sa1tsyra (2 M), då järnrika k1oriter förstörs.

Det kan också vara vansk1igt att ski1ja me11an vermiku1it och smektit, då dessa ti11 största de1en förekommer b1andskiktade med i11itskikt. Fö1jande kriterier har använts här. Då 14 Å ref1exen är betyd1igt starkare än k1oritens 003 (4.8 Å) och EG behand1ing av magnesium1eran inte f1yttar toppen mot 1ägre vink1ar har denna iden-tifierats som vermiku1it. Då 14 Å toppen är breddad och hos magnesium1eran f1yttas mot 1ägre vink1ar efter EG behand1ing betecknas den som smektit.

- I11it kan härröra från g1imrar av såvä1 muskovit som biotittyp. En uppfattning om vi1ken typ som överväger kan erhå11as från 060-ref1exen i området. 1.50 - 1.54 Å

4»

där muskovitg1immer ger en ref1ex kring 1.50 Å, biotit vid 1.54 Å.

De insända proverna visar sig vara av huvudsak1igen muskovit typ, d.v.s. dioktaed-riska g1imrar med övervägande a1uminium i oktaederskiktet och endast ti11 en mindre de1 magnesium och järn.

Katjonutbyteskapaciteten, CEC, anges van1igen i mekv/1OO g. Vermiku1it och smektit,