Hot och våld på akutmottagning- Sjuksköterskans upplevelse

30 

Full text

(1)

Hot och våld på akutmottagning

- Sjuksköterskans upplevelse

Threats and violence in the emergency

deparment

- The nurses experience

Författare: Nicklas Isaksson

VT 2019

Examensarbete: Kandidatnivå 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet

Handledare: Karin Falk-Brynhildsen, Universitetslektor, Örebro Universitet Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro universitet

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Vårdpersonal har idag hög prevalens för hot och våld samtidigt som färre

anmälningar görs. Akutmottagningen innebär en stressig miljö där mycket sker samtidigt runt patienten och vikten av kommunikation är stor. Sjuksköterskans patientnära arbete medför också en risk om patienten visar sig vara aggressiv, vilket kan leda till både fysiska och psykiska skador för sjuksköterskan.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av hot och våld på akutmottagning. Metod: Litteraturstudie med systematisk sökning. Resultatet från tio vetenskapliga artiklar

analyserades med integrerad metod.

Resultat: Sjuksköterskor upplever att hot och våld har blivit en accepterad norm i arbetet på

akutmottagning. Stöd från verksamheten upplevs bristfälligt och sjuksköterskan upplever i samband med våldet ensamhet och rädsla. Bakomliggande faktorer upplevs till stor del ligga i patientens onyktra tillstånd eller psykiska sjukdom, men även i socioekonomiska grupper eller föräldraskap. Kommunikation är ett viktigt verktyg i hantering av våld men även en avgörande faktor till uppkomst av det när kommunikationen var bristfällig.

Slutsats: Hot och våld normaliseras med negativa känslor som följd för sjuksköterskan.

Kommunikation kan vara ett problem men sägs också vara en bra lösning i förebyggande och hantering av våldsamma situationer.

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Bakgrund ... 1

2.1 Hot och våld ... 1

2.2 Akut vårdarbete ... 1

2.3 Risker i ett akut arbete ... 1

2.4 Konsekvenser ... 2 2.5 Omvårdnadsteori ... 2 2.6 Problemformulering ... 3 3. Syfte ... 3 4. Metod ... 3 4.1 Design ... 3 4.2 Sökstrategi ... 3 4.3 Urval ... 3 4.4 Inklusions-/exklusionskriterier ... 4 4.5 Kvalitetsgranskning ... 4 4.6 Dataanalys ... 4 4.7 Forskningsetiska överväganden ... 5 5. Resultatredovisning ... 5 5.1 En accepterad norm ... 5 5.2 Bristande stöd ... 6 5.3 Rädsla ... 7 5.4 Påverkande faktorer ... 7 5.5 Resultatsammanfattning ... 8 6. Diskussion ... 8 6.1 Metoddiskussion ... 8 6.2 Resultatdiskussion ... 9 7. Slutsats ... 11 8. Klinisk nytta ... 11

9. Förslag på vidare forskning ... 12

Referenser ... 13 Bilaga 1

(4)

1

1. Inledning

Hot och våld är idag ett vanligt problem i såväl samhälle som på sjukhus. Det stora

patientflödet med flera våldsbenägna riskgrupper gör sjuksköterskor på akutmottagningar till en utsatt grupp. Sjuksköterskor i den miljön bör därför vara rustade för att handskas med våldet om det uppstår och ha möjlighet att avstyra hotfulla situationer. När en patient är våldsam mot personalen måste sjuksköterskan kunna bedöma patientens behov av vård och tillgodose dem. I ett yrke där omvårdnad och god relation med patienten är i fokus kan därmed sjuksköterskan försättas i en svår situation på det personliga planet. Studien ämnar därför undersöka och beskriva sjuksköterskans egna upplevelser och tankar kring det våld och hot som förekommer på deras arbetsplats.

2. Bakgrund

2.1 Hot och våld

Våld definieras enligt Arbetsmiljöverket (2011) som “en avsiktlig, eller synbarligen avsiktlig, aggressiv handling, som leder till psykisk eller fysisk skada hos en annan människa.” (s.9) och utgör tillsammans med hot en tredjedel av alla arbetsrelaterade skador, fysiska som psykiska. Hot kan vara allt från hot om fysisk skada till våldsamma eller sexuella gester. Ett hot behöver heller inte röra en annan person utan kan också förekomma genom skadehot på patienten själv, såsom suicid. Av de personskadeanmälningar som kommer till

Arbetsmiljöverket görs cirka sex av tio anmälningar från personal inom vårdyrken och då i synnerhet av sjuksköterskor (Ibid.).

En studie av Pich, Hazelton, Sundin och Kable (2010) visade att cirka 82% av alla

sjuksköterskor blivit utsatta för verbalt våld. De yrkesområden som Arbetsmiljöverket (2011) bedömt ha högst prevalens för hot och våld är ambulanspersonal med en nivå på 67%,

anställda inom psykiatri med en prevalens på 59% och anställda inom akutmedicin på 42%. Mörkertalet för prevalens av hot och våld inom vårdande yrken bedöms även vara av

betydande storlek, något som Arbetsmiljöverket (2011) bland annat tror beror på hopplöshet, att en anmälan leder ofta inte till någonting. Då begreppet våld kan vara svårt att definiera till fullo uppstår även viss otydlighet i vad som räknas in i begreppet, något som också kan spela roll för att färre anmälningar görs (BC Lau, Magarey & McCutcheon, 2004).

2.2 Akut vårdarbete

Det typiska patientmötet på en akutmottagning är effektivt och kort där vårdgivaren snabbt bör skapa en förtroendegivande relation samtidigt som patientens behov av vård ska

bedömas. I bedömningen av en patient kan flera olika kontroller vara aktuella, då de utförs av olika yrkeskategorier kan resultatet bli förvirring för patienten när fler personal samtidigt utför sina uppgifter. En viktig del i förtroendeskapande är att kombinera den verbala och icke-verbala kommunikationen, med en närmre relation kan vårdgivaren enklare upptäcka förändringar i patientens tillstånd (Andersson, Jakobsson, Furåker & Nilsson, 2012)

2.3 Risker i ett akut arbete

Personal på akutmottagning har ökad risk att bli utsatt för våld när de befinner sig i situationer där de ska lugna ned en upprörd, berusad, aggressiv, dement eller förvirrad

(5)

2

patient. Patienter befinner sig ofta i en beroendeställning när de frivilligt eller ofrivilligt tvingas besöka en akutmottagning och kan därför försvara sig genom aggressivitet gentemot vårdpersonalen (Arbetsmiljöverket, 2011). Jensen (2018) menar att sjukvårdspersonal såväl som patient befinner sig i den andres revir och riskerar därför vid bristande kommunikation att hotfulla situationer uppstår. En stor del av våldet uppstår också vid patientnära arbete, exempelvis såromläggning, avklädning och läkemedelsdelning. Många sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning saknar i dagsläget kunskap och erfarenhet i att bedöma tecken på att en patient kan bli våldsam. Koller (2016) menar att akutmottagningars miljö är en motsats till vad en våldsam patient behöver. Istället för en lugn och tyst miljö befinner sig patienten i en stressad och livlig miljö, vilket kan leda till våldsamt utagerande.

2.4 Konsekvenser

Efter handlingar av hot och våld kan både personal och arbetsplats drabbas av flera konsekvenser. På personnivå kan den drabbade i efterhand, utöver den fysiska skada angreppet kan ha orsakat, även påverkas av olika typer av stressrespons, exempelvis

sömnsvårigheter (Arbetsmiljöverket, 2011). För arbetsplatsen kan följderna bli att en våldsam vårdtagare, och även andra patienter, får ett distanserat bemötande då personalen kan känna rädsla inför patienten och sitt eget arbete. Följderna kan då bli långa sjukskrivningar eller uppsägningar vilket i sin tur kan ge arbetsplatsen ett dåligt rykte och göra det svårt att rekrytera ny personal (Arbetsmiljöverket, 2011; Jackson, Clare & Mannix, 2002).

2.5 Omvårdnadsteori

Omvårdnadsarbetet är något som har sin grund i en mellanmänsklig process. En god kommunikation mellan sjuksköterska och patient lägger grunden för en god relation, något som i sin tur gör det möjligt för sjuksköterskan att ta del av patientens egna upplevelser av sin sjukdom. I sin profession åligger det sjuksköterskan att upprätta den relationen och på så vis göra det möjligt att dela tankar och känslor. Travelbees omvårdnadsteori (Travelbee, 2005) beskriver fem interaktionsfaser där sjuksköterska och patient efter de gått igenom faserna når målet, en mellanmänsklig relation. Det första steget, det första mötet, bildar de allra första uppfattningarna mellan parterna, ofta präglat av stereotypa förväntningar sinsemellan. Nästa steg ger en identitetsbild av den andre. Stereotypa uppfattningar faller bort och viss förståelse för den andres upplevelse infinner sig. Det tredje steget ger möjlighet att känna empati och förståelse, ett relationsförändrat tillstånd. Sjuksköterskan möter genom patientens upplevelser sin egen sårbarhet. För att till fullo förstå en patients känslor av till exempel glädje, oro eller ilska behöver sjuksköterskan själv ha känt känslorna. När parterna uppnått det tredje steget, empati, kan de gå vidare till det fjärde steget, sympati. Sympati beskrivs som en äkta medkänsla och en önskan att lindra det onda, en önskan att lätta bördan. En ömsesidig kontakt och förståelse är vad som utgör det femte och sista steget. De relationsskapande parterna har möjlighet att dela sina innersta tankar och relationen har nu möjlighet att bli meningsfull (Ibid.).

Som tidigare nämnts har kommunikation en avgörande roll i sjuksköterskans dagliga arbete, både den verbala och den icke-verbala kommunikationen. Det är ett verktyg sjuksköterskan alltid har med sig och kan ge möjligheten att lindra lidande genom att medvetet skapa ett band till patienten. Skulle ett steg brista i det ovan nämnda mellanmänskliga

(6)

3 2.6 Problemformulering

I sitt arbete på akutmottagningar måste sjuksköterskan snabbt skapa en relation med patienten vilket ger möjlighet till förståelse för patientens situation. Den stressiga miljön, bristande kommunikation och mycket som sker runtom kan göra att patienten blir utåtagerande vilket kan ha bidragit till att akutmottagningar är en av de verksamheter där hot och våld av olika slag är vanligast. En sjuksköterska utsatt för hot eller våld på sin arbetsplats kan inte bara få fysiska, utan också psykiska konsekvenser vilket kan leda till ett sämre bemötande mot patienter. För att hitta strategier för hur sjuksköterskan kan hantera våldsamma situationer på sin arbetsplats är kunskap och förståelse för den egna upplevelsen därför viktig.

3. Syfte

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av hot och våld på akutmottagning.

4. Metod

4.1 Design

För att besvara syftet genomfördes studien som en litteraturstudie med deskriptiv design med en systematisk sökning (Kristensson, 2014).

4.2 Sökstrategi

Utifrån syftet identifierades meningsbärande ord som sedan användes i sökningar för att hitta relevant vetenskaplig litteratur. De meningsbärande orden blev sjuksköterska, upplevelse, våld, hot och akutmottagning. Orden översattes till engelska och relevanta söktermer

identifierades genom funktionen “Subject Headings” i databasen Cinahl Plus with Full Text och MeSH 2019 i databasen MEDLINE. Sökord som användes blev då nurse, experience, emergency service med synonymordet emergency department, violence med synonymordet workplace violence och slutligen threat. Ordet nurse valdes att trunkeras för att hitta ytterligare resultat. En sökning genomfördes därefter i fritext där samtliga sökord

kombinerades sedan med de Booleska sökoperanderna AND eller OR. Avgränsningar gjordes där samtliga artiklar skulle vara engelskspråkiga och fick vara högst tio år gamla, det vill säga publicerade mellan 2009 och 2019. I databasen Cinahl Plus with Full Text valdes också Peer reviewed i syfte att hitta vetenskapligt granskade artiklar, en valmöjlighet som inte fanns i MEDLINE (Kristensson, 2014). Se bifogad sökmatris (Bilaga 1).

4.3 Urval

I enlighet med vad Kristensson (2014) beskriver genomgicks en första gallring av artiklarna. Samtliga 100 titlar med nyckelord funna i Cinahl lästes för att minska antalet till vad som kan tänkas vara relevant för studiens syfte. Det var därmed möjligt att exkludera 59 artiklar och låta 41 gå vidare till nästa steg. I ett andra steg lästes alla 41 abstracts med mål att hitta studier som svarade på syftet. Eventuella dubbletter av artiklarna skulle i det här steget tagits bort. I det tredje steget lästes hela artiklar med fokus på resultatdelen och av de 19 som återstod genomfördes en kritisk granskning av artikelns övergripande kvalitet och struktur

(7)

4

utifrån studiens syfte. Av de 19 som granskades godkändes sju artiklar. Samma process gjordes därefter med sökningen gjord i MEDLINE där antalet titlar startade på 129. Härifrån lästes sedan 33 abstracts och 17 artiklar kunde läsas i helhet. Av de 17 var dock 15 dubbletter från tidigare sökning gjord i Cinahl och kunde därför exkluderas Av de två kvarvarande artiklarna kom en att väljas bort på grund av den inte svarade på studiens syfte medan den andra gick vidare till granskning. Därefter genomfördes en manuell sökning utifrån funna studiers referenslistor vilket genererade ytterligare två artiklar. Totalt kom tio artiklar att utgöra resultatet för studien.

4.4 Inklusions-/exklusionskriterier

Inklusionskriterier för studien var att samtliga artiklar skulle behandla sjuksköterskans egna upplevelser av hot och våld. Sjuksköterskorna i fråga skulle vara anställda, eller under tiden för beskrivna upplevelser ha varit anställda på en akutmottagning.

Då syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse exkluderades de artiklar där det ej framkom att studiedeltagarna var sjuksköterskor. Studier som inkluderade annan vårdpersonal på akutmottagning exkluderades. Även upplevelserna från

ambulanssjuksköterskor exkluderades då deras arbetsplats är stationerad utanför akutmottagningen.

4.5 Kvalitetsgranskning

För att säkerställa kvaliteten i utvalda studier behövde en granskning genomföras där styrkor och svagheter bedömdes. Även studiernas syfte, metod och resultat sammanfattades för att ge en översiktlig bild. Granskningsmallar som användes hämtades från Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (SBU, 2014). Artiklarnas granskning återfinns i bifogad bilaga (Bilaga 2) och visade att samtliga artiklar placerades i kategorierna mellanhög och hög kvalitet.

4.6 Dataanalys

En integrerad analys har använts för analysering av utvalda artiklar. Samtliga artiklar lästes upprepade gånger för att skapa en helhetsbild. Meningsbärande enheter inriktade mot studiens syfte identifierades, markerades och sammanställdes i underkategorier. De samlade underkategorierna från alla artiklar jämfördes därefter utifrån likheter och skillnader och delas sedan in i större kategorier. Fyra huvudkategorier identifierades som därefter låg till grund för studiens resultat, se tabell 1 nedan (Kristensson, 2014).

(8)

5

Tabell 1. Översikt över studiernas gemensamma kategorier.

Artikelförfattare En accepterad norm Bristande stöd från verksamhetsledningen Rädsla Påverkande faktorer Han et al. (2017) I I Hogarth et al. (2016) I

Howerton Child & Sussman (2017) I

Hyland et al. (2016) I Pich et al. (2009) I I I I Pich et al. (2013) I I I Ramacciati et al. (2015) I I I I Ramacciati et al. (2018) I I I I Wolf et al. (2014) I I I I Zahra et al. (2018) I I 4.7 Forskningsetiska överväganden

Enligt Helsingforsdeklarationen behöver all medicinsk forskning som rör människan eller dennes personuppgifter noggrant övervägas. Aktuell forskning behöver därför granskas av en etisk kommitté och godkännas innan forskningen kan påbörjas (The World Medical

Association, 2017). Det var därför nödvändigt att utvalda studiers etiska ställningstagande granskades för att säkerställa att de är prövade och godkända enligt den gällande

etikprövningslagen (SFS 2003:460). Granskning och analys av studierna genomfördes objektivt och för att undvika oredlighet presenterades allt resultat som sågs relevant för den här studiens syfte, oavsett hur resultatet överensstämde med studieförfattarens förväntningar (Kjellström, 2017).

5. Resultatredovisning

Nedanstående resultat är baserat på tio vetenskapliga artiklar, nio kvalitativa och en mixed method-artikel. Studierna genomfördes i Australien, Indonesien, Italien, Taiwan och USA och publicerades mellan 2009 och 2018. Den integrerade analysen resulterade i fyra kategorier som ligger till grund för resultatets utformning.

5.1 En accepterad norm

Hot och våld beskrevs av många sjuksköterskor som en del av jobbet, något oundvikligt i arbetet som sjuksköterska på akutmottagningar (Han, Lin, Barnard, Hsiao, Goopy & Chen. 2017; Hogarth, Beattie & Morphet, 2016; Pich, Hazelton, Sundin, & Kable, 2009; Pich, Hazelton, Sundin, & Kable, 2013; Ramacciati, Ceccagnoli, & Addey, 2015; Ramacciati, Ceccagnoli, Addey, & Rasero, 2018; Wolf, Delao, & Perhats, 2014). Det verbala våldet förekom dagligen och sjuksköterskor såg det inte längre som våld, det var något vardagligt (Hogarth et al. 2016; Ramacciati et al., 2015). Det hade blivit en del av vårdkulturen och sjuksköterskor som utförde akutarbete förväntades acceptera det (Hogarth et al., 2016;

Ramacciati et al., 2015). Utsatthet för våld accepterades också i högre utsträckning när våldet kom från sjuka personer, exempelvis patienter med demenssjukdom, deras krisartade

situation legitimerade ett visst beteende (Hogarth et al. 2016; Pich et al., 2009; Ramacciati et al., 2015). Föräldrar som sökt till akutmottagningen för sitt barns räkning blev oftare

(9)

6

relatera med föräldrarnas känslor av oro. De sjuksköterskor som upplevde liknande situation men inte själva hade barn, hade inte lika lätt att acceptera en ursäkt från en sådan förälder (Pich et al., 2013).

Hög arbetsbelastning och stress medförde att hotfulla situationer inte kunde bearbetas på ett konstruktivt sätt, istället ignorerades och accepterades det som skett för att låta arbetet fortgå som vanligt efteråt. Rädslan för fysiska, emotionella eller professionella konsekvenser gjorde att när någon annan drabbades av våld förnekade resten av personalen att det hade hänt (Han et al., 2017). Den accepterande attityden gjorde sig även gällande i högre samhällsskikt där domare retoriskt frågade sjuksköterskor ifall våld på arbetsplatsen inte är något som hör akutmottagningen till (Wolf et al., 2014).

5.2 Bristande stöd

En bidragande faktor till att hot och våld normaliserats mer och mer var att anmälan inte ledde till något, det var en tidskrävande process som oftast inte ledde till ett straff (Han et al., 2017). Stödet från ledningen sträckte sig till materiella ting men inte personliga, om något slogs sönder av en patient kom en anmälan upprättas från verksamheten, om en person istället blev slagen fick denne själv göra en anmälan (Ramacciati et al., 2015). När sjuksköterskor sökte stöd från en överordnad i en svår situation kunde det resultera i att patienten fick den korta vårdkö som han eller hon genom sin aggressionsuppvisning eftersökte. Ett resultat av det var att situationen inte bearbetades på ett konstruktivt sätt. Andra överordnade valde att försvara sjuksköterskans ståndpunkt i arbetet och möjliggjorde därigenom konstruktiv hantering (Howerton Child & Sussman, 2017; Pich et al., 2009). Upplevelsen fanns av att verksamheten hellre hanterade situationen när den väl hade uppstått istället för att försöka förebygga att något inträffade (Hogarth et al., 2016; Pich et al., 2009). Även när

verksamheten hade en nolltolerans mot våld liknade sjuksköterskor detta med en skylt för rökförbud, inga betydande konsekvenser inträffade för den som bröt mot reglerna och beteendet fortsatte (Pich et al., 2009; Wolf et al., 2014). Domare, åklagare och poliser visade upp ett bristande stöd för utsatta sjuksköterskor. Anmälningar upprättades aldrig eller åtal lades ned då det inte skulle komma att leda till någon fällande dom (Wolf et al., 2014). Säkerhetspersonal, på de avdelningar den fanns tillgänglig, beskrevs ofta som undermålig, istället fanns en önskan om permanent säkerhetspersonal eller att poliser skulle finnas tillgängliga på mottagningen dygnet runt (Howerton Child & Sussman, 2017; Hyland et al., 2016; Ramacciati et al., 2018; Wolf et al., 2014; Zahra & Feng, 2018).

Utbildning i hur hantering av våldsamma situationer skulle gå till bedrevs i viss utsträckning men är också något all personal inte fått ta del av (Pich et al., 2009; Ramacciati et al., 2015; Zahra & Feng, 2018). I U.S.A. där den här typen av kurs var ett krav från arbetsgivaren sågs den fortfarande inte som ett betydande hjälpmedel för personalen. Tillfrågade sjuksköterskor uppgav att det var ett bra hjälpmedel tidigt på dagen men när de mött tillräckligt många patienter, ihop med den tidsbrist som gjorde sig gällande på en akutmottagning, orkade eller hann de inte längre använda sig utav dessa (Howerton Child & Sussman, 2017).

Vanligt förekommande i arbetet på akutmottagning var känslor av ensamhet eller

övergivenhet (Han et al., 2017; Ramacciati et al., 2015; Ramacciati et al., 2018). Istället för det stöd sjuksköterskan sökte från sin arbetsledning mötte de känslan av att det var upp dem själva att lösa våldsamma situationer (Ramacciati et al., 2015; Ramacciati et al., 2018).

(10)

7 5.3 Rädsla

Många sjuksköterskor kände en stor oro eller rädsla i sitt arbete (Han et al., 2017; Hyland et al., 2016; Pich et al., 2009; Pich et al., 2013; Ramacciati et al., 2015, Wolf et al., 2014). Fler än 7 av 10 sjuksköterskor uppgav att de kände sig måttligt till väldigt osäkra (Hyland et al., 2016; Zahra & Feng, 2018), andra menade att rädslan på akutmottagningen var hälsosam, något som hörde till. Rädsla och oro var inte bara något individen kände för sig själv, det gjorde sig även gällande inför kollegor, patienter och för vilken syn barn kunde komma att få på hur vuxna behandlade vårdpersonal (Pich et al., 2013). De här känslorna, ihop med ångest, förstärktes ytterligare av ett bristande rättligt stöd (Wolf et al., 2014).

Rädsla kunde även visas som en konsekvens då ensamhet kunde ge upphov till en typ av psykologisk misshandel eller trauma (Han et al., 2017; Ramacciati et al., 2015). Efter våldsamma händelser berättade sjuksköterskor om hur de inte kunde gå på samma gata som sjukhuset utan att tänka på hur de blivit slagna (Han et al., 2017). Ytterligare upplevelser beskrev hur sjuksköterskor eskorterats till eller från arbetet av familj eller väktare i syfte att känna sig säkra (Han et al., 2017; Pich et al., 2009). Situationen på akutmottagning jämfördes även med tjänstgöring inom militären där den upplevda osäkerheten beskrevs som högre i arbetet som sjuksköterska (Pich et al., 2013).

5.4 Påverkande faktorer

Grundläggande orsaker till patienters verbala eller fysiskt våldsamma beteende var ofta påverkan av alkohol eller andra droger (Hyland et al., 2016; Pich et al., 2009; Pich et al., 2013; Ramacciati, 2015; Wolf et al., 2014), en psykiatrisk problematik (Hyland et al., 2016; Ramacciati et al., 2015; Wolf et al., 2014) eller en låg socioekonomisk klass (Pich et al., 2009). En grupp som visade en ökad aggressivitet var karriärsinriktade män och problemen var även större i kontakt med kvinnliga sjuksköterskor än manliga (Pich et al., 2013). Kvinnor beskrevs som ett lättare mål för våld medan blotta närvaron av manliga

sjuksköterskor kunde verka avskräckande för patienter, våldsamma situationer sades helt kunna utebli när män var det potentiella offret (Howerton Child & Sussman, 2017;

Ramacciati et al., 2015). Unga föräldrar till barn som behövt söka sig till akutmottagningen beskrevs som en grupp av de mest aggressiva (Pich et al., 2009; Pich et al., 2013). Barnen hade av föräldern redan blivit diagnostiserad med en sjukdom genom information i media eller på internet och krävde nu att barnet prioriterades högt av sjukvården (Pich et al., 2013). Unga vuxna (16–25 år) visade på akutmottagning upp ett uppträdande och beteende där de inför övriga patienter i väntrummet, eller det kompisgäng de hade med sig dit, var högljudda, förolämpade personal och sökte reaktioner från andra. Beteendet eskalerade i takt med att väntetiden ökade. Patientgruppen förväntade sig att bli mottagen direkt vilket också påskyndades av sjuksköterskor på plats då de ville ta bort den ”störande” personen ur väntrummet. I sin tur påverkades resten av väntrummet negativt då andra kunde ha väntat längre och fick vänta ännu längre då prioritet lades på den högljudda patienten (Pich et al., 2013). De långa väntetiderna var en stor bidragande faktor till ett växande missnöje i väntrummet (Howerton Child & Sussman, 2017; Pich et al., 2009; Pich et al., 2013; Ramacciati et al., 2018; Wolf et al., 2014) och beskrevs som den enskilt största utlösande faktorn för våld (Pich et al., 2009).

En utlösande faktor för våld och hot har i vissa fall varit sjuksköterskan själv, vid bristfällig kommunikationsförmåga kunde en patient svara genom att bli arg (Ramacciati et al., 2015;

(11)

8

Howerton Child & Sussman, 2017; Zahra & Feng, 2018). En personlighetstyp beskrevs också som tenderar att hantera patienterna på ett bryskt eller ovarsamt sätt (Ramacciati et al., 2015; Howerton Child & Sussman, 2017). Ytterligare personlighetstyper som identifierades var den lugnande personligheten som kunde avstyra våldsamma situationer och den beskyddande personligheten som stod upp för sin kollega (Howerton Child & Sussman, 2017).

Tidiga tecken på aggressivitet missades ofta av sjuksköterskan (Wolf et al., 2014). När de tidiga tecknen kunde upptäckas redan i triagering av patienten blev det möjligt för

uppmärksamma sjuksköterskor att identifiera och stötta patientens behov och därigenom avstyra det aggressiva beteendet innan det gått för långt (Pich et al., 2009). Verksamheten i sig tenderade att missa betydande riskgrupper och utsatte sjuksköterskan för ökad fara genom att låta hen arbeta ensam med de här patienterna. Patienter som under ambulansfärd betett sig aggressivt eller som fått poliseskort till akutmottagningen bedömdes ej vara i behov av extrainsatt säkerhetspersonal då patienten framme på sjukhuset inte uppvisade något riskfyllt beteende. Kort därefter kunde samma patient ha misshandlat sin tilldelade sjuksköterska (Wolf et al., 2014).

5.5 Resultatsammanfattning

Våld mot sjuksköterskor som arbetade på akutmottagningar hade blivit allt mer normaliserat, samhället i sig såväl som sjuksköterskan själv såg det som en del av det arbete sjuksköterskan åtagit sig. Anmälan mot gärningsmän ledde sällan till straff och upplevelsen av ensamhet var vanlig då avdelningsansvarig personal lade över stort ansvar på sjuksköterskan när

situationerna uppstod. Utbildning i lämplig hantering av våldsamma situationer förekom men var i många fall eftersatt, det var heller inte något personalen hade tid till att bruka sig av. Många akutmottagningar hade ständig säkerhetspersonal i syfte att avstyra våldsamma situationer men den beskrevs många gånger som undermålig. Generellt fanns känslor av rädsla eller oro för sig själv och sin omgivning. Bakomliggande faktorer till våld återfanns dels i bruket av droger och psykiska tillstånd men också hos unga föräldrar eller i olika samhällsklasser så som karriärsinriktade män och lägre socioekonomiska klasser. Studien visade även att bristfällig kommunikation kan vara grunden till våld. Uppmärksamma sjuksköterskor kunde tidigt i vårdmötet avstyra ett våldsamt beteende innan det blivit ett problem.

6. Diskussion

6.1 Metoddiskussion

Denna litteraturstudie använde totalt tio olika vetenskapliga artiklar i resultatet för att beskriva sjuksköterskors upplevelse av hot och våld på akutmottagningar. De databaser som användes i införskaffning av relevanta artiklar var Cinahl och Medline då samtliga har en omvårdnadsvetenskaplig inriktning. Efter sökning i aktuella databaser genomfördes en manuell sökning utifrån utvalda artiklars referenslistor. Istället för den manuella sökningen kunde en sökning av artiklar genomförts i databasen PsycINFO. Då denna databas primärt är inriktad mot psykologi och inte omvårdnad uteslöts det alternativet. Däremot hade

inkludering av ännu en databas tillfört tillförlitlighet i studiens resultat (Kristensson, 2014). Begränsningar i sökningen var att endast inkludera engelskspråkiga artiklar som var

publicerade mellan 2009 och 2019. Resultatet av dessa begränsningar kan dock ha gjort att artiklar av högre relevans för studien omedvetet exkluderades ur resultatet. Sökord som

(12)

9

valdes ut identifierades via databasernas inbördes funktion för detta (Cinahls Subject Headings och Medlines MeSH 2019). Sökorden valdes att ej användas som ämnesord i sökningen då det gav färre sökresultat. Istället användes orden till sökningar i fritext vilket ökade sensitiviteten. Ett alternativ hade varit att genomföra sökningen med de färdiga

ämnesorden i kombination med fritext för att öka studiens tillförlitlighet (Kristensson, 2014). Efter påbörjad litteratursökning visade det sig att kvantitativa artiklar ej tycktes besvara studiens syfte, därmed kunde dessa studier väljas bort. I resultatet inkluderades dock en artikel med mixed method då denna också innehöll en kvalitativ aspekt. Detta ihop med det låga antalet artiklar i resultatet medför dock att denna studies resultat ej är överförbart för en större population, vilket ej heller är syftet med en kvalitativ studie. Däremot kan resultatet vara överförbart till liknande situationer eller annan personal inom samma verksamhet då Kristensson (2014) menar att överförbarhet handlar om huruvida resultatet kan vara giltigt i andra sammanhang än angivet i resultatet. Då artiklarnas publikationsår begränsades till 2009–2019 bygger studiens resultat på nyare forskning vilket även tillför en giltighetsaspekt för resultatet (ibid.). Granskningen av artiklarna genomfördes med hjälp av en färdig

granskningsmall utgiven av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2014), ytterligare granskningsmallar kunde dock ha använts för att styrka kvaliteten på

granskningen.

Som design valdes att göra en litteraturstudie vilket inte gav möjlighet att utforska sjuksköterskans upplevelse djupare än de frågor forskarna i respektive studie redan ställt. Alternativt kunde istället en intervjustudie ha genomförts vilket hade gett möjlighet till följdfrågor och en fördjupad insikt i sjuksköterskans upplevelse (Kristensson, 2014).

Artiklarnas etiska ställningstagande och resonemang granskades och bedömdes. Då samtliga studier inkluderade människor där de kunnat påverkas psykiskt behövde de enligt svensk lag godkännas i en etisk granskning (Codex, 2019). Samtliga artiklar publicerade ett etiskt godkännande och var således möjliga att inkludera i studien. I analys och bearbetning av vetenskapliga artiklar föregår även risken att materialet feltolkas eller missbedöms av studieförfattaren, risken finns då att resultatet som presenteras blir felaktigt (Kjellström, 2017). För att motverka detta översattes begrepp och termer med ökad noggrannhet.

6.2 Resultatdiskussion

Huvudresultatet i studien visade att hot och våld var ett normaliserat problem, sjuksköterskor upplevde ett bristande stöd från organisationen och kände rädsla i samband med sitt arbete. Påverkande faktorer som ofta låg till grund för våldsamhet kunde identifieras.

Kommunikation sägs i en studie av Angland, Dowling och Casey (2014) av sjuksköterskor vara en avgörande del i patientarbetet där ärlighet och korrekt information betonas. Många konflikter tros ha sin grund i dålig kommunikation där sjuksköterskor varit stressade eller inte sett syftet i att dela med sig av all information till patienten. Mycket tid låg också på att förklara eller rätta felaktig information patienten fått höra från sin läkare. Ett liknande resultat finns även presenterat i den här studiens resultat där bristande kommunikation kunde ses som grunden för att aggressioner startade eller eskalerade. Ett samband tycks därigenom kunna göras och ställas mot den omvårdnadsteori av Joyce Travelbee som till del finns presenterad i studiens bakgrund. Den goda kommunikationen ligger till grund för en god relation

(Travelbee, 2005). Inom en kort tidsram kan det vara svårt att skapa en meningsfull relation, risken finns att det ger upphov till missförstånd eller missbedömningar. Information som ges

(13)

10

av sjuksköterska och kan vara av vikt för patienten kan därigenom skapa våldsamma situationer som resultat. Vikten av kommunikation betonas i ytterligare en studie. Ett öppet kroppsspråk och ett lugnt, respektfullt språk med låg samtalston och utan slangord, i

kombination med att uppmärksamma och tillgodose de patientens behov, resulterade i betydligt lugnare patienter (Luck, Jackson & Usher, 2009).

Flera sjuksköterskor var övertygade om att alkohol och droger kunde ligga till grund för aggressivitet, dock påstod en majoritet av studiedeltagarna att det endast var en myt. Aggressivitet kunde mycket väl påvisas i samband med droger, men de flesta incidenser av aggressivitet startades av helt nyktra människor (Angland et al., 2014). Påståendet går delvis emot vad som framgår i litteraturstudiens resultat där det påvisade att alkohol och droger var en betydande faktor. Då studien av Angland et al. (2014) var gjord med en studiegrupp på totalt tolv sjuksköterskor bör påståendet inte ha tyngd bestrida fynden i denna litteraturstudie där totalt 125 studiedeltagare i fem olika studier indikerade att alkohol och droger var av betydelse. Då litteraturstudien visade att det fanns flertalet anledningar till våld, är troligheten stor att samtliga sjuksköterskor inte varit med om samtliga möjliga scenarion och att

uppfattningar om vad huvudorsaken ligger i skiljer sig från sjuksköterska till sjuksköterska och förmodligen också från land till land.

Litteraturstudiens resultat visade en åtskild syn på säkerhetspersonalens effektivitet, vissa uppgav låg effekt från dem medan andra hade en önskan om utökad personal. En studie genomförd av Menendez, Gillespie, Gates, Miller och Howard (2012) visar också

upplevelsen av den blandade effektiviteten hos säkerhetspersonalen, där situationen i vissa fall eskalerade genom inblandning av säkerhetspersonal medan det i andra fall hjälpte till att avstyra den. Studien påtalar även att säkerhetspersonalens närvaro varken gör till eller från då många frekvent besökande patientgrupper förstått att säkerhetspersonal har låg rättslig

befogenhet jämfört med poliser (Menendez et al., 2012). I litteraturstudien framkommer en önskan om att använda sig av poliser så väl som säkerhetsvakter. I fallen ovan skulle detta möjligtvis medföra en ökad respekt från patienter och verka avskräckande på ett effektivare sätt i och med att polisen besitter högre rättsliga befogenheter (Polisen, 2019).

Lidande har av Travelbee (2005) beskrivits som en för människan ofrånkomlig upplevelse. För att känna lidande behöver även känslan av att bry sig om något eller någon finnas. Att drabbas av lidande kan ge upphov till två vanliga reaktioner, den ena ifrågasätter att det händer och har svårt att ta till sig det. Den andra reaktionen är en motsats till den första, lidande accepteras, det är inte mindre än för andra människor men det ses som en naturlig del (Ibid.). I litteraturstudien framkom ett perspektiv där såväl sjuksköterska som samhälle såg våld som en del av arbetet på akutmottagningar. Lidandets ofrånkomlighet tycks stärkas av samhällets generella attityder. Reaktionen sjuksköterskan kan möta den attityden med är att ifrågasätta eller acceptera. I många fall accepteras således våldsamt beteende och tillåts fortsätta. Så länge samhället accepterar det som en del i yrket är det troligt att sjuksköterskan själv kommer behöva visa acceptans eller byta arbetsplats. I början av 2000-talet uppgav endast 20% av tillfrågade sjuksköterskor en tro på att rapportering av våldsamma händelser får positiva följder. Samma studie visade även att sjuksköterskor som oftare drabbas av våldsamma situationer var lägre benägna att anmäla detta än de sjuksköterskor som drabbades enstaka gånger (Lau et al., 2004). De sjuksköterskor som drabbades i högre utsträckning tycktes ha en mer accepterande syn på våldet än de mindre drabbade vilket ytterligare stödjer teorin om lidandets ofrånkomlighet.

(14)

11

Många sjuksköterskor upplevde i litteraturstudien ett otillräckligt stöd från

verksamhetsledningen när de blivit utsatta för våld och upplevde att policyn om nolltolerans inte efterlevdes. Stödet i fråga beskrevs i en annan studie som direkt avgörande om några förändringar ska kunna ske över huvud taget, nolltolerans-policyn behöver efterlevas även på administrativ nivå. En majoritet av studiedeltagarna uppgav dock att vare sig sjukhusets ledning eller akutmottagningens ledning försöker eliminera det arbetsplatsrelaterade våldet från sjukhuset (Renker, Scribner & Huff, 2015). Ett stort ansvar läggs för närvarande på organisationen och det bristfälliga stödet de ger sjuksköterskorna. Så länge organisationen inte stöttar sjuksköterskorna fullt ut tycks det därmed omöjligt för våldet att upphöra. Studien från Renker et al. (2014) visade även att sjuksköterskor i nuläget känner en rädsla för att försvara sig då det i och med det bristande stödet troligtvis skulle innebära att de förlorade sitt arbete.

Då en stor del av allt våld kom från anhöriga vill sjuksköterskorna ha större befogenheter till att avvisa dem från akutmottagningen. Flera sjuksköterskor ville även få avvisa våldsamma patienter om de inte var kritiskt sjuka (Renker et al., 2014). I resultatet framgår

sjuksköterskans syn på att föräldrar har en hög benägenhet till våld. I det fallet skulle det däremot vara problematiskt att avvisa anhöriga då det även är möjligt att det skulle bli en avvisning av den unga patientens trygga punkt. Till följd kan patienten försättas i ett extra utsatt läge även om det skulle minskat sjuksköterskans utsatthet.

Studiens resultat påvisade även att kvinnliga sjuksköterskor hade lättare att hamna i offerposition medan manliga sjuksköterskor oftare undgick situationen helt. I en studie av Adib, Kamal, El-Gerges & Al-Raqem (2002) genomförd i Kuwait framgår dock ett annat resultat. Där går det istället läsa att manliga sjuksköterskor hade en signifikant högre risk att drabbas för verbalt våld och att det manliga könet även var en signifikant riskfaktor i att drabbas av fysiskt våld. Möjliga anledningar till att resultaten helt skiljs åt kan vara den kulturella aspekten. Den här studiens resultat grundades i studier genomförda i Asien, Europa och Nordamerika, medan studien av Adib et al. (2002) genomfördes i mellanöstern. En annan kvinnosyn kan således vara gällande där det är mer oacceptabelt att skada kvinnor medan konfrontationer mellan män är av en mer accepterad natur. Orsaken kan troligt även ligga i studiens genomförande då den hade som mål att inkludera samtliga legitimerade

sjuksköterskor i Kuwait, det är därför inte möjligt att påvisa ifall samma resultat skulle vara gällande när endast akutmottagningar inkluderades.

7. Slutsats

Hot och våld är ett normaliserat problem i arbetet på akutmottagning. Sjuksköterskans upplevede i samband med våldet ett otillräckligt stöd, ensamhet och rädsla. Bakomliggande faktorer upplevs ligga i patientens tillstånd eller bakgrund. Även kommunikation kan vara en orsak till våld men också ett sätt att avstyra och förebygga. I den förebyggande användningen är kommunikationen ett viktigt verktyg, då sjuksköterskans arbete ofta är tidspressat är det inte alltid möjligt att agera utifrån de kommunikationsstrategier som finns tillgängliga.

8. Klinisk nytta

Litteraturstudien betonar det bristande stödet sjuksköterskor upplever. Verksamhetens organisation bör stötta utsatt personal genom att erbjuda kurser i kommunikation och konflikthantering. Detta skulle kunna medföra att färre incidenter av våld uppstår. Efterlevs

(15)

12

dessutom policy om nolltolerans för våld kan även detta bidra till att sluta normalisera våld i arbetet.

9. Förslag på vidare forskning

Förslag på vidare forskning är att identifiera adekvata preventionsmetoder för våld på

arbetsplatsen men även att beskriva hur drabbade sjuksköterskor väljer att bearbeta våld, samt studera långsiktiga konsekvenser för den drabbade individen. Perspektivet i den här studien har varit från sjuksköterskan där skuld ofta har lagts på verksamheten och dess organisation. Det kunde därför vara av intresse att studera organisationens syn på våldet och vad de upplever som avgörande åtgärder för att nå nolltolerans gällande våld på arbetsplatsen.

(16)

13

Referenser

Artiklar markerade med * används i resultatet av studien.

Adib, S. M., Al-Shatti, A. K., Kamal, S., El-Gerges, N., & Al-Raqem, M. (2002). Violence against nurses in healthcare facilities in Kuwait. International Journal Of Nursing

Studies, 39(4), 469–478. Hämtad från

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cmedm&AN=11909623&site=ehos t-live

Andersson, H., Jakobsson, E., Furåker, C., & Nilsson, K. (2012). The everyday work at a Swedish emergency department – The practitioners’ perspective. International Emergency Nursing, 20(2), 58-68. doi:10.1016/j.ienj.2011.06.007

Angland, S., Dowling, M., & Casey, D. (2014). Nurses’ perceptions of the factors which cause violence and aggression in the emergency department: A qualitative study. International Emergency Nursing, 22(3), 134–139. doi:10.1016/j.ienj.2013.09.005

Arbetsmiljöverket. (2011). Hot och våld inom vård och omsorg. Hämtad 9 april, 2019, från Arbetsmiljöverket,

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/hot-och-vald-inom-vard-och-omsorg-kunskapssammanstallningar-rap-2011-16.pdf

BC Lau, J., Magarey, J., & McCutcheon, H. (2004) Violence in the emergency department: A literature review. Australian Emergency Nursing Journal, 7(2), 27-37. doi:10.1016/S1328-2743(05)80028-8

Codex. (2019). Forskningsetisk prövning. Hämtad 22 maj, 2019, från Codex – regler och riktlinjer för forskning, http://www.codex.vr.se/manniska5.shtml

* Han, C.-Y., Lin, C.-C., Barnard, A., Hsiao, Y.-C., Goopy, S., & Chen, L.-C. (2017). Workplace violence against emergency nurses in Taiwan: A phenomenographic study. Nursing Outlook, 65(4), 428–435. doi:10.1016/j.outlook.2017.04.003

* Hogarth, K. M., Beattie, J., & Morphet, J. (2016). Nurses’ attitudes towards the reporting of violence in the emergency department. Australasian Emergency Nursing Journal:

AENJ, 19(2), 75–81. doi:10.1016/j.aenj.2015.03.006

* Howerton Child, R. J., & Sussman, E. J. (2017). Occupational Disappointment: Why Did I Even Become a Nurse? Journal Of Emergency Nursing: JEN: Official Publication Of The Emergency Department Nurses Association, 43(6), 545–552. doi:10.1016/j.jen.2017.06.004 * Hyland, S., Watts, J., & Fry, M. (2016). Rates of workplace aggression in the emergency department and nurses’ perceptions of this challenging behaviour: A multimethod

study. Australasian Emergency Nursing Journal: AENJ, 19(3), 143–148. doi:10.1016/j.aenj.2016.05.002

Jackson, D., Clare, J., & Mannix, J. (2002). Who would want to be a nurse? Violence in the workplace--a factor in recruitment and retention. Journal Of Nursing Management, 10(1), 13–20. Hämtad från

(17)

14

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cmedm&AN=11906596&site=ehos t-live

Jensen, M. (2018). Hot och våld inom vården - Översikt. Hämtad 11 april, 2019, från Vårdhandboken. https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/hot-och-vald-inom-varden/oversikt/

Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier – analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur. Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 57–80). Lund: Studentlitteratur.

Koller, Lynne H. (2016) It Could Never Happen Here: Promoting Violence Prevention Education for Emergency Department Nurses. Journal Of Continuing Education In Nursing, 48(7), 356-360. doi:10.3928/00220124-20160715-06

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Luck, L., Jackson, D., & Usher, K. (2009). Conveying caring: nurse attributes to avert violence in the ED. International Journal Of Nursing Practice, 15(3), 205–212. doi: 10.1111/j.1440-172X.2009.01749.x

Menendez, C. C., Gillespie, G. L., Gates, D. M., Miller, M., & Howard, P. K. (2012).

Emergency department workers’ perceptions of security officers’ effectiveness during violent events. Work, 42(1), 21–27. Hämtad från

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=rzh&AN=104449192&site=ehost-live

Pich, J., Hazelton, M., Sundin, D., & Kable, A. (2010). Patient-related violence against emergency department nurses. Nursing & Health Sciences, 12(2), 268–274. doi: 10.1111/j.1442-2018.2010.00525.x

* Pich, J., Hazelton, M., Sundin, D., & Kable, A. (2011). Patient-related violence at triage: A qualitative descriptive study. International Emergency Nursing, 19(1), 12–19.

doi:10.1016/j.ienj.2009.11.007

* Pich, J., Hazelton, M., & Kable, A. (2013). Violent behaviour from young adults and the parents of paediatric patients in the emergency department. International Emergency Nursing, 21(3), 157–162. doi:10.1016/j.ienj.2012.08.007

Polisen (2019). Ordningsvakter. Hämtad 17 maj, 2019, från Polisen, https://polisen.se/lagar-och-regler/ordningsvakter/

* Ramacciati, N., Ceccagnoli, A., & Addey, B. (2015). Violence against nurses in the triage area: An Italian qualitative study. International Emergency Nursing, 23(4), 274–280. doi:10.1016/j.ienj.2015.02.004

(18)

15

* Ramacciati, N., Ceccagnoli, A., Addey, B., & Rasero, L. (2018). Violence towards Emergency Nurses. The Italian National Survey 2016: A qualitative study. International Journal Of Nursing Studies, 81, 21–29. doi:10.1016/j.ijnurstu.2018.01.017

Renker, P., Scribner, S. A., & Huff, P. (2015). Staff perspectives of violence in the emergency department: Appeals for consequences, collaboration, and consistency. Work (Reading, Mass.), 51(1), 5–18. doi:10.3233/WOR-141893

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2014). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: en handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).

SFS 2003:460. Lagen om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 17 april, 2019, från Sveriges Riksdag, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

Travelbee, J. (2005). Mellommenneskelige forhold i sykepleie. Oslo: Gyldendal Akademisk. * Wolf, L. A., Delao, A. M., & Perhats, C. (2014). Nothing changes, nobody cares:

understanding the experience of em§ergency nurses physically or verbally assaulted while providing care. Journal Of Emergency Nursing: JEN: Official Publication Of The Emergency Department Nurses Association, 40(4), 305–310. doi:10.1016/j.jen.2013.11.006

World Medical Association. (2018). WMA Declaration of Helsinki: Ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 26 maj, 2019, från World Medical Association, https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

* Zahra, A., & Feng, J.-Y. (2018). Workplace violence against nurses in Indonesian emergency departments. Enfermeria Clinica, 28 Suppl 1, 184–190. doi:10.1016/S1130-8621(18)30064-0

(19)

Bilaga 1

Sökmatris

Databas/ datum Cinahl 190405 Sökord med begränsninga r

Antal träffar Lästa titlar Lästa abstracts Antal artiklar till studien S1 nurs* 820062 S2 emergency service 84347 S3 emergency department 49296 S4 experience 286415 S5 violence 45075 S6 workplace violence 5127 S7 threat 18113 S8 (S2 OR S3) 103999 S9 (S5 OR S6 OR S7) 62067 S10 S1 AND S4 AND S8 AND S9 186 S11 Peer Reviewed; English Language; Published Date: 20090101-20191231 100 100 41 7

(20)

Databas/ datum Medline 190412 Sökord med begränsninga r

Antal träffar Lästa titlar Lästa abstracts Valda artiklar S1 nurs* 805 325 S2 emergency service 140 775 S3 emergency department 221 654 S4 experience 746 565 S5 violence 61 003 S6 workplace violence 2472 S7 threat 72 555 S8 (S2 OR S3) 283 159 S9 (S5 OR S6 OR S7) 131 522 S10 S1 AND S4 AND S8 AND S9 189 S11 English Language; Published Date: 20090101-20191231 129 129 33 (* 15) 2

(21)

Bilaga 2

Artikelmatriser

Författare, år, titel, tidskrift, och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Han, C-Y., Lin, C-C., Barnard, A., Hsiao, Y-C., Goopy, S., & Chen, L-C. (2017)

Workplace violence against emergency nurses in Taiwan: A phenomenographic study. Nursing Outlook. 65(4). 428-435. DOI:10.1016/j.outlook.2017.0 4.003 Taiwan To undertake an interpretive phenomenographic analysis of nurses’ experience of WPV in order to better understand their professional and personal responses.

Design: Kvalitativ

fenomenologisk

Urval: Anges ej. Studiegrupp: 30

akutsjuksköterskor varav 5 män och 25 kvinnor. Arbetslivserfarenhet av akutmottagning varierar mellan under 1 år och över 20 år.

Inklusionskriterier:

Legitimerad sjuksköterska som vårdar patienter på akutmottagning, erfarenhet av arbetsplatsrelaterat våld på akutmottagning, 20 år gammal eller äldre, vill frivilligt delta i studien. Exklusionskriterier: Framgår ej. Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer. Analysmetod: Fenomenologisk innehållsanalys. Styrkor:

Tydlig datainsamling och analys.

Tydligt resultat.

Svagheter:

Inget tydligt urvalsförfarande. Relationen mellan forskare och studiedeltagare beskrivs ej. Överförbarhet diskuteras ej.

Studiedeltagarna beskriver arbetsplatsrelaterat våld som något som påverkar deras fysiska, psykiska, sociala och professionella liv. Vanliga strategier för att hantera sina känslor var att sänka standarden för den vård som bedrevs i, ofta i syfte att snabbare kunna skicka hem patienten ifråga.

(22)

Författare, år, titel, tidskrift, och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Hogarth, K., Beattie, J., & Morphet, J. (2016)

Nurses’ attitudes towards the reporting of violence in the emergency department. Australasian emergency nursing journal. 19(2), 75-81. DOI: 10.1016/j.aenj.2015.03.006 Australien.

To identify the attitudes, barriers and enablers of emergency nurses to the reporting of workplace violence.

Design: Kvalitativ

fenomenologisk.

Urval: Ändamålsenligt urval. Studiegrupp: 15 akutsjuksköterskor varav 3 män och 12 kvinnor. Inklusionskriterier: Sjuksköterska arbetande på akutmottagning. Exklusionskriterier: Framgår ej. Datainsamling: Semistrukturerad intervju i fokusgrupp. Analysmetod: Tematisk innehållsanalys. Styrkor:

Tydlig datainsamling och analys.

Tydligt resultat.

Svagheter:

Studiegruppens ålder och arbetslivserfarenhet beskrivs ej. Relationen mellan forskare och studiedeltagare beskrivs ej.

Studien visar att våld på arbetsplatsen normaliseras, sjuksköterskor ursäktar våld och hot vilket accepteras som del av arbetsplatskulturen.

(23)

Författare, år, titel, tidskrift, och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Howerton Child, R. J., & Sussman, E. J. (2017)

Occupational Disappointment: Why Did I Even Become a Nurse?

Journal of Emergency Nursing. 43(6). 545-552.

DOI:10.1016/j.jen.2017.06.004 USA.

To explore the experience of VWPV directed at ED RNs from patients or family members.

Design: Grounded Theory Urval: Ja-sägarurval och

snöbollsurval.

Studiegrupp: 28

akutsjuksköterskor varav 11 män och 17 kvinnor med en genomsnittlig arbetslivserfarenhet på akutmottagning på 11.07 år. Inklusionskriterier: Framgår ej. Exklusionskriterier: Framgår ej.

Datainsamling: Intervjuer med

öppna frågor.

Analysmetod: Innehållsanalys

baserad på Grounded Theory.

Styrkor:

Tydlig metod med Grounded Theory.

Tydligt resultat.

Svagheter:

Relationen mellan forskare och studiedeltagare är ej beskriven. Forskarnas egna förförståelse behandlas ej i samband med datainsamling och analys. Vald urvalstyp.

Många akutsjuksköterskor upplever en besvikelse över sitt yrkesval, de möter svordomar istället för tacksamhet. Olika typer av personlighetstyper framträder i samband med verbalt våld, de medlande, eskalerande eller beskyddande. Utbildning i hur

sjuksköterskorna ska hantera situationer som berör verbalt våld bedöms ha låg effekt.

(24)

Författare, år, titel, tidskrift, och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Hyland, S., Watts, J., & Fry, M. (2016)

Rates of workplace aggression in the emergency department and nurses’ perceptions of this challenging behaviour: A multimethod study Australasian Emergency Nursing Journal, 19(3), 143-148. DOI:10.1016/j.aenj.2016.05.00 2 Australien. (1) To identify the characteristics and patterns of ED reported incidents of aggression in two hospitals’ incident information management system (IIMS) (2) To explore emergency nurses’ perception of caring for patients displaying challenging behaviour.

Design: Multimetodstudie,

kvalitativ och kvantitativ.

Urval: Bekvämlighet och

ja-sägarurval.

Studiegrupp: 53

akutsjuksköterskor varav 48 kvinnor, 4 män och 1 okänd. Genomsnittlig arbetslivserfarenhet på akutmottagning 12.2 år. Inklusionskriterier: Arbetslivserfarenhet av akutmottagning på minst 1 år. Exklusionskriterier: Arbetslivserfarenhet av akutmottagning på under 1 år.

Datainsamling: Enkät med 19

frågor.

Analysmetod: Kvantitativ och

kvalitativ innehållsanalys. Styrkor: Tydligt resultat. Tydlig dataanalys. Svagheter: Vald urvalstyp. Studiens data-/analysmättnad diskuteras ej. Forskarnas förförståelse diskuteras ej.

Resultatet visade tre större teman. Behov av ökad säkerhet på grund av den otrygga miljön. Den fria tillgängligheten på akutmottagning då den alltid är öppen. Underbemanning på kvällar, nätter och helger.

(25)

Författare, år, titel, tidskrift, och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Pich, J., Hazelton, M., Sundin, D., & Kable, A. (2009).

Patient-related violence at triage: A qualitative descriptive study. International Emergency Nursing,. 19(1), 12-19. DOI:10.1016/j.ienj.2009.11.007 Australien

To describe the experience of a group of triage nurses with patient-related workplace violence during the previous month.

Design: Kvalitativ deskriptiv Urval: Ändamålsenligt urval Studiegrupp: 6 sjuksköterskor

varav 2 män och 4 kvinnor mellan åldrarna 29 och 51 med 4 till 21 år arbetslivserfarenhet.

Inklusionskriterier:

Legitimerad sjuksköterska som arbetar på akutmottagning. Upplevt våld i samband med patientarbete den senaste månaden. Exklusionskriterier: Framgår ej. Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys Styrkor: Relevant datainsamlingsmetod. Tydligt resultat. Inget bortfall. Svagheter:

Forskargruppen beskrivs ej. Forskarnas relation till deltagarna uppges ej.

Eventuell förförståelse uppges ej.

Ej överförbart resultat.

Den största anledningen till att våld och hot uppstår på akutmottagningen uppges av deltagarna vara den långa väntetiden. Utbildning från arbetsplatsens sida var eftersatt och flera deltagare brukade negativa copingstrategier (alkohol) för att kunna må bra efter sitt arbetspass.

(26)

Författare, år, titel, tidskrift, och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Pich, J., Hazelton, M., Sundin, D., & Kable, A. (2013). Violent behaviour from young adults and the parents of paediatric patients in the emergency department. International Emergency Nursing. 21(3) 157-162. DOI:10.1016/j.ienj.2012.08.007 Australien.

To describe the experiences of Australian (ED) nurses with episodes of patient-related violence from young adults (16-25 years of age) and episodes of patient-related violence from those accompanying paediatric patients.

Design: Kvalitativ deskriptiv Urval: Ändamålsenligt urval Studiegrupp: 11

sjuksköterskor varav 4 män och 7 kvinnor, en medianålder på 44 år och en genomsnittlig arbetslivserfarenhet på 15 år vid akutmottagning. Inklusionskriterier: Legitimerade sjuksköterskor som arbetat kliniskt vid en akutmottagning de senaste 6 månaderna. Medlem i CENA 2010. Exklusionskriterier: Framgår ej. Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys Styrkor:

Tydlig metod och analys. Tydligt resultat

Överförbart resultat inom landet

Svagheter:

Forskargruppen beskrivs ej. Relationen

forskare/studiedeltagare beskrivs ej.

Unga vuxna (16-25 år) visar i studien en tendens till

utåtagerande i syfte att snabbare få vård. Sjuksköterskor på akutmottagningar upplever en växande otrygghet på jobbet i samband med våld och hot.

(27)

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Ramacciati, N., Ceccagnoli, A., & Addey, B. (2015).

Violence against nurses in the triage area: An Italian qualitative study. International Emergency Nursing. 23(4), 274-280. DOI:10.1016/j.ienj.2015.02.004 Italien.

To investigate the feelings experienced by nurses

following episodes of violence in the workplace. Design: Kvalitativ explorativ. Urval: Ändamålsenligt urval Studiegrupp: 9 sjuksköterskor varav 6 kvinnor och 3 män från 6 olika akutavdelningar i Italien. Inklusionskriterier:

Erfarenhet av akutarbete och våld i samband med detta.

Exklusionskriterier: Framgår ej. Datainsamling: Fokusgruppdiskussioner. Analysmetod: Fenomenologisk innehållsanalys. Styrkor: Tydligt syfte. Trovärdighetsbegrepp behandlas tydligt. Tydligt resultat. Inga bortfall Svagheter: Från fokusgruppen

identifierades tydliga teman, bland annat rädsla, skuld och oro. Kvinnliga sjuksköterskor kan ha en högre sårbarhet när de drabbas av våld på arbetsplatsen medan manliga sjuksköterskor istället kan ha högre risk att drabbas av våld.

(28)

Författare, år, titel, tidskrift, och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Ramacciati, N., Ceccagnoli, A., Addey, B., & Rasero, L. (2018). Violence towards Emergency Nurses. The Italian National Survey 2016: A qualitative study.

International Journal of Nursing Studies. 81. 21-29.

DOI:10.1016/j.ijnurstu.2018.01.017

Italien.

To analyze the characteristics of Workplace Violence and determine how widespread it is in Italian Accident and Emergency Departments. Design: Kvalitativ fenomenologisk Urval: Ja-sägarurval Studiegrupp: 1100 akutsjuksköterskor varav 430 män, 599 kvinnor och 71 som ej uppgett kön. Ålder mellan 20 och 65 och

arbetslivserfarenhet på akutmottagning mellan 1 och 38 år.

Inklusionskriterier:

Legitimerad sjuksköterska som jobbar på akutmottagning.

Exklusionskriterier:

Arbetslöshet de senaste 12 månaderna.

Datainsamling:

Enkät med öppen fråga.

Analysmetod: Van Kaams

metod för fenomenologisk forskning.

Styrkor:

Stort urval

Generaliserbart och tydligt resultat

Svagheter:

Vald urvalstyp.

27 mindre teman identifierades utifrån svaren på den öppna frågan. Våld och hot ses som en del av jobbet och bristande säkerhet och stöd från ledningen är vanliga känslor. Lösningar på problemen kan vara mer träning för

sjuksköterskor, mer personal och mer poliser på plats.

(29)

Författare, år, titel, tidskrift, och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Wolf, L. A., Delao, A. M., & Perhats C. (2014).

Nothing Changes, Nobody Cares: Understanding the Experience of Emergency Nurses Physically or Verbally Assaulted While Providing Care.

Journal of Emergency Nursing. 40(4), 305-310.

DOI:10.1016/j.jen.2013.11.006 USA.

To better understand the experience of emergency nurses who have been physically or verbally assaulted while providing patient care in US emergency departments.

Design: Kvalitativ deskriptiv

exploratorisk

Urval: Systematiskt urval. Studiegrupp:

46 akutsjuksköterskor, varav 8 män, 37 kvinnor och 1 av okänt kön.

Inklusionskriterier: Blivit

utsatt för fysiskt eller verbalt våld i samband med vård av patient på akutmottagning. Engelskspråkighet. Exklusionskriterier: Framgår ej. Datainsamling:

Kvalitativ metod med öppna frågor via mail.

Analysmetod: Konventionell

innehållsanalys.

Styrkor:

Tydligt resultat med teman. Tydligt beskriven analys. Inget bortfall.

Svagheter:

Studiegruppens ålder och erfarenhet presenteras ej. Val av metod för datainsamling ger ingen möjlighet till

följdfrågor.

Forskarna har i studien identifierat flera fysiska och psykiska konsekvenser efter de våldsamma händelser som definierats. Studiedeltagarna upplever lågt stöd från sjukhusets ledning, ej heller rättligt stöd tycks finnas.

(30)

Författare, år, titel, tidskrift, och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Zahra, A. N., & Feng, J-Y. (2018)

Workplace violence against nurses in Indonesian emergency departments. Enfermería Clíníca, 28(1), 184-190. DOI: 10.1016/S1130-8621(18)30064-0 Indonesien.

To examine violent incidents experienced by nurses in Indonesian emergency departments.

Design: Kvantitativ

tvärsnittsstudie med deskriptiv design. Urval: Bekvämlighetsurval. Studiegrupp: 169 akutsjuksköterskor varav 46 män och 123 kvinnor i åldrarna 22-57 år. En genomsnittlig arbetslivserfarenhet av akutmottagning på 12.6 år. Inklusionskriterier:

Legitimerad sjuksköterska som arbetar heltid och som har minst 3 månaders erfarenhet av arbete på akutmottagning.

Exklusionskriterier: Framgår

ej.

Datainsamling:

Frågeformuläret Workplace violence in the Health Sector Country Case Study

Questionaires (WPVHS).

Analysmetod: Innehållsanalys.

Styrkor:

Tydligt resultat med tabeller och procent.

Val av datainsamling.

Svagheter:

Forskarnas relation till studiedeltagarna samt deras förförståelse diskuteras ej. Överförbarhet diskuteras ej.

Resultatet visar rädsla från majoriteten av sjuksköterskor. Få sjuksköterskor fick uppmuntran från ledningen att rapportera incidenserna och endast 17 av 167 sjuksköterskor hade fått information/träning i hur de ska göra när våldsamma situationer uppstår.

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :