Hur framställs hälsa? : En diskursanalytisk studie av media

(1)

Hur framställs hälsa?

 En diskursanalytisk studie av media

Susanna Swedin

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Självständigt arbete grundnivå 34:2020 Idrott och hälsa 120 högskolepoäng 2018-2020 Handledare: Kerstin Hamrin Examinator: Karin Söderlund

(2)

Sammanfattning

Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur barns hälsa framställs i media. Studiens frågeställning är följande:

1) Vilka framställningar av barns hälsa förekommer i dagspress under år 2019, och vilka synsätt på hälsa framträder ur dessa framställningar?

Metod

För att besvara studiens frågeställning genomfördes en diskursanalytisk litteraturstudie av media utifrån en kvalitativ ansats. I studien undersöktes tryckt press och digital press.

Innehållsanalys användes för att strukturera materialet i vanligast förekommande teman. Den teoretiska utgångspunkten har främst varit Antonovskys hälsoteori.

Resultat

Studiens resultat visar att det i många av tidningsartiklarna både förekommer en salutogen och en patogen diskurs. Sammantaget för samtliga artiklar är det dock tydligt att

argumentering för barns hälsa ofta sker utifrån en patogen diskurs. I många av de artiklar som hade en salutogen diskurs överlag förekom ändå argumentering för barns hälsa utifrån ett patogent perspektiv. Vid analysen av resultatet framträder en komplex bild där det inte är entydigt att antingen den salutogena diskursen eller den patogena diskursen ensamt råder.

Slutsats

Sammanfattningsvis bidrar studien till en ökad kunskap om medias framställningar av barns hälsa. I många av artiklarna förekommer både en salutogen och en patogen diskurs. Den här studien tyder på att argumentering för barns hälsa ofta sker utifrån en patogen diskurs. Vid analysen av artiklarna gjordes tolkningen att argument av patogen karaktär används för att framhäva betydelsen av argumenten. Det finns artiklar som uppvisade renodlade diskurser för det salutogena eller det patogena synsättet men i de artiklar där båda diskurserna förekom samverkade de båda synsätten på ett komplext sätt.

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1 2 Bakgrund ... 2 2.1 Grundläggande begrepp ... 2 2.2 Tidigare forskning ... 3 2.3 Teoretiska utgångspunkter ... 4

2.3.1 Salutogenes och patogenes ... 4

2.3.2 Diskursteori ... 6 2.3.3 Dagordningsteorin ... 6 2.4 Problemområde ... 6 3 Syfte ... 7 4 Metod ... 7 4.1 Metodval ... 8 4.2 Urval ... 8

4.3 Databearbetning och genomförande ... 9

4.4 Tillförlitlighet och trovärdighet ... 10

4.5 Etiska överväganden ... 11 5 Resultat ... 11 5.1 Fysisk hälsa ... 12 5.2 Psykisk hälsa ... 15 5.3 Social hälsa ... 18 6 Diskussion ... 20 6.1 Analys ... 20 6.1.1 Fysisk hälsa ... 20 6.1.2 Psykisk hälsa ... 21 6.1.3 Social hälsa ... 23

6.2 Analys av samtliga artiklar ... 23

6.3 Diskussion ... 24

6.4 Metoddiskussion och framtida forskning ... 26

6.5 Slutsats ... 27

Käll- och litteraturförteckning ... 28 Bilaga 1

(4)

1

1 Inledning

Det förekommer många larmrapporter i media att barn mår allt sämre och att det är många som söker hjälp hos barn- och ungdomspsykiatrin. Det finns också många larmrapporter i media att barn rör sig allt mindre och att problem med övervikt är vanligt. Det skulle vara intressant att studera närmare vad som döljer sig bakom dessa larmrapporter. Även det synsätt på hälsa som finns i dessa beskrivningar kan vara intressant att undersöka. När det gäller skolämnet idrott och hälsa har det funnits diskussioner om vilket som bör vara ämnets innehåll. En undersökning av hur ämnet beskrivs i media visade att det fanns åsikter att ämnet bör få mer utrymme eftersom det skulle kunna främja folkhälsan (Taipalus, 2013). Det finns således en otydlighet angående ämnet idrott och hälsas innehåll, och särskilt avseende hälsodelen i ämnet. Avseende hälsobegreppet finns det också utrymme för tolkning. Begreppet hälsa kan beskrivas utifrån olika synsätt på hälsa.

Skolämnet idrott och hälsa är ett kunskapsämne sedan 1994. I och med namnbytet till idrott och hälsa markerades ett tydligare fokus på hälsa. Trots denna förändring har det flera år senare konstaterats att hälsodelen i ämnet varit underrepresenterad i undervisningen. De nu gällande läroplanerna för skolämnet idrott och hälsa är formulerade på ett relativt generellt sätt och det finns utrymme för tolkning. Eleverna ska till exempel få kunskap om betydelsen av fysisk aktivitet, och livsstil, och deras samband med hälsa och välbefinnande (Skolverket 2011). Larsson (2016) menar att styrdokumentens intention är att teori och praktik ska integreras. Min uppfattning är att lärare tolkar läroplanen och ämnets innehåll bland annat utifrån den kulturella kontext som läraren befinner sig i. Något som skulle kunna påverka vilka tolkningar som görs är vilken bild av barns hälsa som finns i samhället och som

förmedlas av media. Medieforskarna Hadenius och Weibull (2005) beskriver kommunikation och menar att en producent av information och den som tolkar den har en gemensam kod, det vill säga det finns en gemensam kulturell kontext.

Det finns också utrymme för tolkning av begreppet hälsa. Socialstyrelsen har utgått från WHO:s definition och definierar hälsa som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada (Socialstyrelsen, 2020). I skolan arbetar man med hälsa som kunskapsobjekt och eleverna bör få ta del av att det finns olika sätt att se på hälsa. Det patogena synsättet på hälsa, där den traditionella medicinska inriktningen finns, är ett sätt att se på hälsa. Utifrån ett salutogent perspektiv kan hälsa ses på ett kontinuum utifrån fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. I det salutogena synsättet utgår man från vad det är som

(5)

2

främjar hälsa. Enligt läroplanen ska elever få kunskap om hälsobegreppets grunder

(Skolverket, 2011). Genom diskussion och reflektion kan elever få förståelse för begreppet hälsa och lära sig identifiera vad som är hälsofrämjande. Undervisningen kan dock upplevas negativt om ämnet blir för teoretiskt och för stillasittande (Ahlberg, 2016). I undervisningen bör det också ingå att man diskuterar olika hälsobudskap som förekommer i samhället. Undervisningen kan ge eleverna verktyg att motverka hälsostress. Ett kritiskt förhållningssätt bör finnas till hälsobudskap. Enligt läroplanen bör undervisningen behandla olika

kroppsideals påverkan på människor (Skolverket, 2011).

Undervisningen i idrott och hälsa skulle kunna gynnas av ett salutogent synsätt på hälsa. Samtidigt kan det patogena synsättet vara användbart i vissa sammanhang och de båda synsätten kan också komplettera varandra. Begreppet hälsa utifrån hur det framställs och tolkas blir av betydelse. Enligt dagordningsteorin kan medias framställningar av hälsa spegla allmänhetens syn på hälsa (Petersson & Pettersson, 2004). Studiens inriktning är att

undersöka hur barns hälsa beskrivs i media för att få en bild av hur hälsa framställs och kan tänkas påverka allmänheten, och därmed även innehållet i skolämnet idrott och hälsa.

2 Bakgrund

I det här avsnittet presenteras grundläggande begrepp, tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter.

2.1 Grundläggande begrepp

De begrepp som är de mest centrala i den här studien är salutogenes och patogenes.

Begreppet salutogenes betyder hälsans ursprung. Begreppet patogenes fokuserar istället på vad som orsakar sjukdom. Dessa olika begrepp representerar olika synsätt på hälsa. (Antonovsky, 2005)

(6)

3

2.2 Tidigare forskning

Studier av media kan belysa hur föreställningar utvecklas och blir allmängiltiga och en del av den allmänna uppfattningen. Genom att undersöka hur media till exempel beskriver

fetmaepidemin kan man få kännedom om den allmänna debatten i ämnet samt identifiera vilken diskurs som råder. Hilton, Patterson och Teyhan (2012) undersökte hur ofta det förekom individuella eller samhälleliga förklaringar som orsak till fetmautvecklingen samt vilka lösningar på problemet som förekom. Studien visar att det har skett en förskjutning från fokus på individen till ett ökat fokus på samhälleliga lösningar på problemet. I individuella orsaker återfinns dels dålig kost och överintag av mat och dels brist på fysisk aktivitet. I samhälleliga förklaringar finns bland annat överflöd av snabbmat och reklam. De fann att färre och färre tidningsartiklar nämnde individuella orsaker till fetma mellan 2001 och 2010. De konstaterar samtidigt att det under samma period förekom alltmer artiklar om fetma. Den ökade rapporteringen om fetma korrelerade med den globala ökningen av förekomsten av fetma. Över hälften av artiklarna innehöll hälsorisker relaterat till fetma. (Hilton et al., 2012) Samtidigt som studier av media kan visa på hur föreställningar utvecklas är det viktigt att vara medveten om att hälsorelaterade frågor i nyhetsmedia kännetecknas av nyheter som väcker uppmärksamhet (Kline, 2006). Kline menar att vi inte kan ta för givet att

populärmedia speglar hälsofrågor på ett sätt som är hälsofrämjande. Det går inte heller att bortse från populärmedias inflytande i dessa frågor. Hälsobudskap i media kan upprätthålla sociala föreställningar om kroppar och vikt. Framförallt populärmedia kan utmana det traditionella medicinska synsättet på hälsa. Alternativa synsätt som till exempel holistiskt synsätt kan växa sig starkare genom populärmedia. Det bör alltså inte antas att populärmedia har en negativ inverkan. Vidare forskning föreslås där även populärmedia kan studeras ytterligare. Det kan vara viktigt då inte alla människor läser nyhetstidningar men tar del av annan media som till exempel TV. (Kline, 2006)

Baker (2013) menar att vad som förmedlas i den allmänna opinionen har betydelse för hur styrdokumenten i skolämnet idrott och hälsa efterlevs. Innehållet i ämnet Physical Education anpassas efter allmänhetens uppfattningar (ibid.). Det är troligt att allmänhetens

föreställningar liknar storstadspressens framställningar utifrån dagordningsteorin (Ekdahl & Lundell, 2016). Enligt dagordningsteorin speglar massmedias dagordning allmänhetens dagordning (Petersson & Pettersson, 2004). Det finns en diskrepans mellan ämnesplanernas syfte och allmänhetens föreställningar (Ekdahl & Lundell, 2016). Allmänheten prioriterar

(7)

4

elevers rörelse som skolämnets viktigaste uppdrag och ämnet antas bestå av idrotter och andra tävlingsaktiviteter (ibid.). Ämnet betraktas inte som ett kunskapsämne och en patogen syn på hälsa antyds (ibid.). Enligt storstadspress borde skolämnet idrott och hälsa ges större utrymme (Taipalus, 2013). En förklaring till denna åsikt var att skolämnet skulle kunna främja folkhälsan (ibid.).

Databassökning angående tidigare forskning redovisas i bilaga 1.

2.3 Teoretiska utgångspunkter

Den huvudteori som valts i den här studien är Antonovskys hälsoteori där begreppen salutogenes och patogenes ingår. Andra teoretiska utgångspunkter är diskursteori samt

dagordningsteorin. En beskrivning av studiens teoretiska ramverk görs i nedanstående avsnitt.

2.3.1 Salutogenes och patogenes

I Antonovskys hälsoteori teori finns tre begrepp; salutogenes, patogenes, och kasam. Salutogenes är ett begrepp som betyder hälsans ursprung. Begreppet patogenes fokuserar istället på vad som orsakar sjukdom. Begreppet kasam betyder känsla av sammanhang. Det är en modell för hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. Enligt denna modell kan individer som utsätts för påfrestningar ändå uppleva en god hälsa. En individs känsla av sammanhang är avhängigt av om tillvaron upplevs begriplig, hanterbar och meningsfull. Enligt Antonovskys salutogena synsätt bör dimensionen hälsa-ohälsa ses som ett kontinuum. Det salutogena synsättet innebär att varje människa vid en viss tidpunkt befinner sig någonstans på detta kontinuum. Antonovsky menar att förebyggandet av sjukdom bygger, i lika stor utsträckning som den traditionella medicinska sjukdomsorienterade inriktningen, på föreställningen om en grundläggande dikotomi mellan friska och sjuka människor. Förebyggande av sjukdom tillhör alltså även det en patogen diskurs. (Antonovsky, 2005)

Perspektivet på hälsa inom skolämnet har främst varit av förebyggande karaktär utifrån ett patogent synsätt. Hälsa, och undervisningen inom området, har historiskt baserats på brister eller risker (McCuaig, 2013). Utifrån detta patogena synsätt betonas hur dålig hälsa och sjukdom ska undvikas. Detta synsätt på hälsa kännetecknas av en dualistisk syn på hälsa som

(8)

5

innebär att man antingen har hälsa eller inte. Motsatsen till det patogena synsättet är den salutogena modellen för hälsa och välmående. Quennerstedt (2007) menar att om fokus främst blir folkhälsa i skolämnet kan det medföra ett skifte i hur vi talar om elevers hälsa. Det kan bli ett skifte från diskursen att främja fysisk aktivitet och hälsa till en diskurs som mest rör sjukdomar, vikt och fetma (ibid.). Alltför enkla samband som att ökad fysisk aktivitet alltid leder till bättre hälsa bör ifrågasättas (ibid.). Samtidigt som fysisk aktivitet generellt sett ger bättre hälsa bör det finnas en balans (ibid.). Även Tinning (2010) menar att sådana

förenklade samband bör ifrågasättas. Förklaringar till hälsa tar ofta sin utgångspunkt i någon form av normalitet (ibid.). Historiskt har det funnits framförallt två sätt i förhållande till hälsa, ett moraliskt normativt förhållningssätt och ett vetenskapligt normativt förhållningssätt (ibid.). I det moraliskt normativa förhållningssättet ryms exempelvis normal kroppsvikt (ibid.). I det vetenskapligt normativa förhållningssättet är det främst medicinvetenskapen som avgör vad som anses vara hälsa (ibid.). Dessa synsätt på hälsa tillhör det patogena

perspektivet. Målet att främja hälsa innebär därmed att förebygga sjukdomar. Utifrån det salutogena perspektivet finns istället en teori om hälsoutveckling som fokuserar på resurser i utvecklandet av hälsa. Hälsa kan ses som en resurs som utvecklas i relationen mellan

individen och omgivningen (Quennerstedt, 2007). I det salutogena synsättet kan även kognitiva och känslomässiga aspekter innebära möjliga resurser för utvecklandet av hälsa (ibid.). Hanson (2010) beskriver att ett salutogent synsätt betonar en individs resurser och bekräftar den förmåga individen har. Genom att uppmärksamma det som eleven kan väcker det inre motivation och resurser hos eleven (ibid.). McCuaig (2013) menar att en svaghet med den salutogena modellen kan vara att den innebär att varje aspekt av en människas liv handlar om hälsa. Det kan medföra en hälsofiering av människors tillvaro (ibid.). Ahlberg (2016) har visat att ökade kunskaper om hälsa hos “pressade elever” kan leda till att eleverna ställer ännu högre krav på sig själva. Det leder till en hälsostress för den som vill leva utifrån ett hälsofacit (ibid.).

En biomedicinsk utgångspunkt har varit den rådande diskursen inom hälsa. Värderingar är dock socialt konstruerade och varierar hos olika kulturer och under olika historiska perioder. Således har även synen på hälsa skiftat. Olika hälsobudskap, som ibland kommer från vetenskaplig forskning inom främst medicin, leder till krav på livsstil och kontroll över kroppen (Tinning, 2010). Inom begreppet “Bio-pedagogy” konstateras att en omfattande pedagogik riktas mot oss som människor (ibid.). Vi blir påverkade av diskursen om fysisk aktivitet, och om diskursen om kroppen, på ett sätt som vi inte är helt medvetna om (ibid.).

(9)

6

Hälsoism är en västerländsk konstruktion som bortser från relationen mellan individen och samhällsstrukturen (Tinning, 2010).

2.3.2 Diskursteori

En annan teoretisk utgångspunkt i den här studien är diskursteori. Diskurs avser ofta en text, till exempel tal eller skrivna texter. Syftet med diskursanalys är att öka förståelsen om till exempel omvärlden. Vid diskursanalys görs tolkningarna utifrån en kontext.

Diskursanalytiska inriktningar är inte enbart metoder att analysera data. Även vissa

antaganden görs, ett exempel är konstruktivismen. Vid användandet av diskursanalys är det viktigt att vara medveten om att betydelsen av ett yttrande endast till viss del kan förklaras av den lingvistiska betydelsen. Den sociala betydelsen finns i sambandet mellan den lingvistiska betydelsen och det större kulturella eller sociala sammanhanget. (Hassmén & Hassmén, 2008)

Språket är centralt i diskursteori. Utifrån denna teori är det tal som förekommer om barns hälsa av betydelse. I den här studien är det intressant vilka diskurser om barns hälsa som framträder i media. Då den här studien avser att undersöka vilka synsätt som förekommer i en text är diskursanalys ett lämpligt val (Bergström & Boréus, 2005).

2.3.3 Dagordningsteorin

I studien har även dagordningsteorin varit en utgångspunkt. Enligt dagordningsteorin speglar massmedias dagordning allmänhetens dagordning. Det innebär att massmedierna inte

bestämmer vad vi ska tycka i olika frågor utan snarare vilka frågor vi ska ha uppfattningar om (Petersson & Pettersson, 2004).

2.4 Problemområde

Det verkar finnas en otydlighet angående skolämnet idrott och hälsas innehåll. I särskilt hälsodelen i ämnet finns det utrymme för tolkning. Dessutom finns det en otydlighet i

(10)

7

har media troligtvis en stor inverkan på allmänhetens föreställningar om barns hälsa. Enligt dagordningsteorin överförs massmedias dagordning till allmänhetens dagordning (Petersson & Pettersson, 2004). Allmänhetens föreställningar påverkar sannolikt också innehållet i skolämnet idrott och hälsa. Den tidigare forskningen som har beskrivits har undersökt hur hälsa framställts i media i till exempel Storbritannien (Hilton et al., 2012). En begränsning i den studien är att deras kvantitativa metod inte har kunnat visa hur olika kategorier är relaterade till varandra (ibid.). Forskning utifrån en kvalitativ metod skulle kunna ge en mer nyanserad bild.

Den här studien har för avsikt att undersöka hur barns hälsa framställs i media. Genom ökad kunskap om medias framställningar av barns hälsa kan nya forskningsfrågor väckas. Den ökade kunskapen skulle kunna bidra till att lärare i idrott och hälsa kan motverka eller samverka med medias framställningar.

3 Syfte

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur barns hälsa framställs i media.

Frågeställningen är följande:

1) Vilka framställningar av barns hälsa förekommer i dagspress under år 2019, och vilka synsätt på hälsa framträder ur dessa framställningar?

4 Metod

För att besvara studiens frågeställning genomförs en diskursanalytisk litteraturstudie av media utifrån en kvalitativ ansats. I studien undersöks tryckt och digital press. Textanalys används för att strukturera materialet i vanligast förekommande teman. Den teoretiska utgångspunkten är främst Antonovskys hälsoteori.

(11)

8

4.1 Metodval

Den här studien är en litteraturstudie där kvalitativ metod har valts. Kvalitativ metod är användbart då studien avser att öka kunskapen om hur någonting framställs. I den kvalitativa metoden kan man genom tolkning nå ökad förståelse. I studien har den hermeneutiska

spiralen använts. Hassmén och Hassmén (2008) beskriver den hermeneutiska spiralen som en modell för en tolkningsprocess. Processen börjar med forskarens egen förförståelse. Därefter sker en fördjupning av förståelsen under forskningsprocessen. Processens början och mål är därmed förståelse. (Hassmén & Hassmén, 2008)

I ett tidigt skede av bearbetningen av materialet användes textanalys. Helheten i den insamlade informationen beaktades och vissa teman valdes ut. Den form av textanalys som användes var helhetsanalys (Holme & Krohn Solvang, 1997). Avsikten med att använda teman var att göra materialet mer överskådligt.

Därefter användes diskursanalys för att urskilja salutogen diskurs respektive patogen diskurs i undersökningsmaterialet. Då studiens syfte är att undersöka vilka synsätt som förekommer i en text är diskursanalys ett lämpligt val (Bergström & Boréus, 2005). Vid användande av diskursanalys bör det finnas en medvetenhet om att betydelsen av ett uttalande endast till viss del kan förklaras av den lingvistiska betydelsen (Hassmén & Hassmén, 2008). Den sociala betydelsen finns i sambandet mellan den lingvistiska betydelsen och det större kulturella eller sociala sammanhanget (ibid.).

4.2 Urval

Granskning av tryckt/digital press; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Expressen. Granskning sker under en viss angiven tidsperiod. Den valda tidsperioden är år 2019.

De valda tidningarna har olika politisk inriktning. Dagens Nyheter är oberoende liberal, Svenska Dagbladet är obunden moderat, Expressen är oberoende liberal och Aftonbladet är oberoende socialdemokratisk.

Artiklar som publicerats i dessa tidningar valdes ut utifrån kriterierna att de rörde barns hälsa utifrån svenska förhållanden. Urvalet består av ledare, reportage, nyhetsartiklar, krönikor,

(12)

9

notiser. Insändare valdes bort. För enkelhetens skull kommer de olika texttyperna hädanefter att benämnas artiklar. Artiklar som rörde barns hälsa som var relaterade till extrema

situationer valdes bort. Dessa artiklar rörde till exempel traumatiserade flyktingbarn. Utifrån dessa kriterier består materialet av totalt 30 artiklar.

Urvalet av tidningsartiklarna fördelade sig enligt följande: Dagens Nyheter (12), Svenska Dagbladet (12), Aftonbladet (2), Expressen (4).

Insamling av materialet gjordes genom sökning i databasen Mediearkivet som samlar svensk tryckt och digital press. Databassökningen gjordes genom användning av vissa sökord. Dessa sökord kombinerades på olika sätt.

Följande sökkombinationer användes: “barns hälsa”, barn* near häls*, “ung*hälsa”. Sökkriterium: 2019.

Databassökningen och resultatet redovisas i bilaga 2.

4.3 Databearbetning och genomförande

Databearbetning gjordes systematiskt och varje steg dokumenterades. Data från artiklarna bearbetades genom att artiklarna delades in i olika teman. Textanalys användes för att generera teman. Den form av textanalys som användes var helhetsanalys. Det innebar att helheten i den insamlade informationen beaktades och vissa teman valdes ut (Holme & Krohn Solvang, 1997). De fem teman som framkom var “fysisk aktivitet och skärmtid”, “vikten”, “klimatet och naturen”, “skolmiljön” och “måendet”. Temaindelningen gjordes utifrån artiklarnas huvudsakliga inriktning.

Materialet lästes igenom i flera omgångar. Enligt Hassmén och Hassmén (2008) ger det en helhetsbild och en förståelse. Vissa av artiklarna tangerar även andra teman. De har dock placerats under endast ett tema för tydlighetens skull. De fem teman som framträdde vid genomförandet av textanalysen har sedan sorterats in under den aspekt av hälsa som de främst berör. Varje tema placerades under en rubrik för att tydliggöra vilken aspekt av hälsa som främst berörs. Rubrikerna utgår från Socialstyrelsens definition av hälsa. Socialstyrelsen definierar hälsa som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada (Socialstyrelsen, 2020). Temat ”fysisk aktivitet och skärmtid” och temat

(13)

10

”vikten” placerades under rubriken fysisk hälsa. Temat ”måendet” och ”klimaten och naturen” återfinns under rubriken psykisk hälsa. Temat ”skolmiljön” placerades under rubriken social hälsa.

Artiklarna inom varje tema bearbetades sedan vidare med hjälp av kategorier för att identifiera den salutogena diskursen respektive den patogena diskursen. Diskursanalys användes. Kategorier som tillhörde den salutogena diskursen bestämdes vara orden och begreppen hälsofrämjande, hälsans ursprung, resurs, process, hälsoutveckling samt hälsa som ett kontinuum. Kategorier som tillhörde den patogena diskursen bestämdes vara orden och begreppen risker, brister, åtgärder, sjukdomsframkallande, förebyggande av sjukdom samt hälsa som dikotomi.

4.4 Tillförlitlighet och trovärdighet

För att uppnå tillförlitlighet har studien genomförts systematiskt och varje steg har dokumenterats. Sökord och sökresultat har dokumenterats i bilaga 2. Stor vikt lades vid databearbetningen. Först gjordes en genomläsning av samtliga tidningsartiklar och salutogen diskurs respektive patogen diskurs markerades med olika färg. Ett par veckor senare gicks samtliga tidningsartiklar igenom en gång till och en genomlysning genomfördes. För två av artiklarna gjordes en delvis omtolkning. Vid en tredje genomläsning sammanfattades

essensen av artiklarna med avseende på salutogen respektive patogen diskurs. Slutligen efter att sammanfattningen var gjord testades tolkningen av materialet. Det gjordes genom att en extern läsare konsulterades, i det här fallet en bibliotekarie med erfarenhet av att granska vetenskapliga texter. Syftet var att säkerställa att tolkningen var adekvat. Avsikten har varit att tolkningarna ska vara transparanta och systematiskt genomförda. Om någon annan skulle tolka resultaten skulle den sannolikt göra en liknande tolkning. Det innebär att det finns tillförlitlighet i studien. Avgränsningen i studien till vissa tidningar och urvalet av artiklar gör att det går uttala sig om de synsätt på barns hälsa som framställs i dessa tidningar under den givna perioden.

Frågeställningen är relevant och studien besvarar frågeställningen. Tolkningarna kan anses vara giltiga i förhållande till teorin. Därmed föreligger trovärdighet i studien. I

forskningsprocessen har även kritisk reflektion används. Kritisk reflektion i

(14)

11

4.5 Etiska överväganden

Vetenskapsrådet (2002) beskriver forskningsetik och de krav som finns för att skydda de personer som ingår i en undersökning. Dessa krav är konfidentialitetskravet,

informationskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet (ibid.).

Utifrån dessa krav kan det konstateras att det i den här studien endast ingår publicerat material och det föreligger därmed inga svårigheter avseende dessa aspekter. Däremot har forskaretik i allmänhet tagits i beaktande och i den här studien är forskarens agerande och hederlighet av betydelse. I enlighet med god forskningssed ingår det att tala sanning om sin forskning och öppet redovisa resultat och metoder. (Hassmén & Hassmén, 2008)

Med utgångspunkt i ovanstående har denna studie genomförts. En sanningsenlig tolkning av texterna har gjorts och artikelförfattarnas texter har återgivits på ett så objektivt sätt som möjligt. Det är dock oundvikligt att tolkningen av texterna i viss utsträckning görs utifrån den förförståelse man har. Vid läsning av texterna och vid analys av materialet har det dock funnits en medvetenhet om att denna förförståelse finns.

5 Resultat

En temaindelning har gjorts utifrån artiklarnas huvudsakliga inriktning. Det innebär att vissa artiklar även tangerar andra teman. De har dock placerats under endast ett tema för

tydlighetens skull. De fem teman som framträtt vid genomförandet av innehållsanalysen har sorterats in under den aspekt av hälsa som de främst berör. Redogörelse av resultat för temat ”fysisk aktivitet och skärmtid” och temat ”vikten” har placerats under rubrik ”5.1 Fysisk hälsa”. Temat ”måendet” och ”klimaten och naturen” finns under rubrik ”5.2 Psykisk hälsa”. Resultaten för temat ”skolmiljön” finns under rubrik ”Social hälsa”.

I den här studien sågs inte någon skillnad mellan de olika tidningarna avseende synsätt på barns hälsa. Tidningarnas politiska inriktning verkade således inte ha betydelse för synsättet på barns hälsa. Underlaget är dock för begränsat för att det ska gå att dra några säkra

(15)

12

5.1 Fysisk hälsa

Artiklar som i huvudsak rörde barns fysiska hälsa granskades. För temat “fysisk aktivitet och skärmtid” finns 9 artiklar och för temat “vikten” finns 6 artiklar. Dessa teman berör främst fysisk hälsa och det finns därmed totalt 15 artiklar inom det här området.

Tema “fysisk aktivitet och skärmtid”

Inom det här temat finns 9 artiklar och flera av artiklarna berör skärmtid och att barn rör sig allt mindre.

I en artikel hänvisas till en rapport som initierats av Generation Pep med stöd av Hjärt-lungfonden. De konstaterar att den här rapporten och flertalet andra studier har visat att barn och unga rör sig för lite och att få barn kommer upp i den dagliga rekommenderade nivån av fysisk aktivitet på 60 minuter. I rapporten ses en trend där barn som ägnar mer tid framför skärmen även tenderar att röra sig mindre. Det framhålls att samhällets kostnader för konsekvenserna av fysisk inaktivitet är stora och nationella strategier efterlyses. Artikeln genomsyras överlag av en salutogen syn på hälsa men med vissa inslag av en patogen syn. (Dagens Nyheter 2019-04-03)

I en annan artikel hänvisas till WHO:s internationella riktlinjer för fysisk aktivitet och skärmtid för yngre barn. Framförallt bör skärmtiden begränsas för barn under fem år. Barn som ägnar sig åt mycket skärmtittande är mindre fysiskt aktiva och sover mindre enligt WHO. I artikeln står det att om inte dessa riktlinjer följs föreligger det risk för fetma, diabetes och högt blodtryck när barnen är vuxna. Vidare står det att kronisk brist på sömn hos barn har kopplats till ökad fetma. I artikeln som helhet framträder den patogena synen på hälsa

tydligast men formuleringar av salutogen karaktär förekommer också. (Svenska Dagbladet 2019-04-27)

Utifrån hänvisning till en studie från Folkhälsomyndigheten framförs det i en annan artikel att barn är stillasittande mer än hälften av sin vakna tid. I artikeln beskrivs hur en skola har satsat på att öka eleverna fysiska aktivitet. Artikeln kännetecknas av en salutogen syn på barns hälsa. (Svenska Dagbladet 2019-04-30)

(16)

13

I en artikel betonas vikten av att idrotten är inkluderande. Det framhålls att alla har rätt till fysisk aktivitet och en god hälsa oavsett socioekonomisk bakgrund. Artikeln är övervägande salutogen med fokus på barns hälsa men artikeln avslutas patogent med bland annat risk för en nedtyngd vård i framtiden om inte barnens hälsa förbättras. (Aftonbladet 2019-08-20) I en annan artikel som rör fysisk aktivitet konstateras att svenska barn och ungdomar rör sig för lite och att utvecklingen går åt fel håll. I artikeln beskrivs hur skolor i Stockholm deltar i ett projekt för att få barnen att röra på sig mer. Målsättningen är att eleverna ska lära sig en hälsosam livsstil. Initiativtagaren till projektet, som också är idrottslärare i grunden, menar att barns stillasittande kan vara en risk för framtiden. Ett salutogent perspektiv genomsyrar till viss del arbetssättet i projektet. Däremot när argumenten för ökad fysisk aktivitet framförs kännetecknas de av en patogen syn på hälsa. (Svenska Dagbladet 2019-11-23)

Två forskare intervjuas angående skärmtid i en artikel. En av forskarna menar att

skärmtittande kan ta tid från andra grundläggande saker som att träna, sova, äta och umgås med andra människor. Forskaren ger främst uttryck för en salutogen syn på hälsa. Den andra forskaren ger uttryck för en patogen syn och säger att “det man är orolig för är att vi kommer få en generation med modifierade hjärnor” (Svenska Dagbladet 2019-04-30). Forskaren menar att människors tillvaro blir alltmer fragmenterad och vi blir beroende av

mobiltelefoner.

I en annan artikel som berör skärmtid hänvisas till förskolans reviderade läroplan där ökad digitalisering föreslås. En universitetslektor i folkhälsovetenskap menar att förslaget om ökad digitalisering är i strid mot forskning om skärmtid för små barn. I artikeln står det att “ökad skärmtid ses av samlad forskning som ett riskfyllt experiment med barnens framtida hälsa” (Svenska Dagbladet 2019-09-10). Artikeln kännetecknas överlag av en salutogen syn på hälsa men när argumenten framförs är det utifrån ett patogent perspektiv.

I ytterligare en artikel angående skärmtid framförs det att det föreligger stora hälsorisker när barn blir allt mer stillasittande. Artikelförfattaren konstaterar att allt fler barn ägnar mer tid åt att sitta stilla framför en skärm och det leder till att den fysiska aktiviteten minskar. I artikeln betonas att fysisk aktivitet förebygger sjukdomar. I artikeln finns inslag av en salutogen syn men tydligast framträder en patogen syn på hälsa. (Aftonbladet 2019-10-29)

I en artikel framförs att “brist på fysisk aktivitet tillsammans med ohälsosamma matvanor ökar risken för en rad sjukdomar” (Expressen 2019-11-23). Hänvisning görs till en studie

(17)

14

som visar att många barn sitter flera timmar framför en skärm varje dag utanför lektionstid. I artikeln förekommer tydligast en patogen syn på hälsa men salutogena inslag finns.

Sammanfattning

Inom temat fysisk aktivitet och skärmtid förekommer sammanfattningsvis både en salutogen syn och en patogen syn på hälsa. Två av artiklarna kännetecknas framförallt av en salutogen diskurs och i tre av artiklarna framträder tydligast en patogen diskurs. I en av artiklarna förekommer både en salutogen diskurs och en patogen diskurs. Tre av artiklarna

kännetecknas till stor del av en salutogen syn på hälsa men när argumenten framförs är det utifrån ett patogent perspektiv. Det är således framförallt i argumenteringen för barns hälsa som den patogena diskursen framträder tydligast.

Tema “vikten”

Inom det här temat finns 6 artiklar och flera av artiklarna berör övervikt och fetma hos barn. I en artikel som berör barns vikt framför artikelförfattarna att fetma är en allvarlig sjukdom som påverkar barnens livskvalitet och ökar risken för framtida sjuklighet och för tidig död. Artikelförfattarna anser att det borde finnas nationella riktlinjer för behandling av fetma hos barn. I artikeln förekommer både en salutogen syn och en patogen syn på barns hälsa. (Svenska Dagbladet 2019-11-26)

I en annan artikel säger en politiker att “stillasittandet är en stor trend och många barn riskerar att hamna i fetma” (Dagens Nyheter 2019-07-08). Politikern menar att inte bara sjukvården utan även skolan, idrottsrörelsen och civilsamhället har ett ansvar att motarbeta fetma och övervikt hos barn. I artikeln står det att det finns en ojämlik förekomst av övervikt och fetma och i områden med hög förekomst måste tidiga förebyggande åtgärder prioriteras. Artikeln genomsyras av en patogen syn på barns hälsa.

En forskare menar att stillasittandet inte är den primära anledningen till att många barn utvecklar fetma utan att det främst handlar om matvanor. Den här artikeln genomsyras främst av en salutogen syn på barns hälsa men argument utifrån ett patogent perspektiv förekommer. (Dagens Nyheter 2019-07-08)

(18)

15

I en annan artikel hänvisas till en sammanställning som gjorts av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. I artikeln står det att sammanställningen visar på att det skett en kraftig ökning av övervikt och fetma hos barn i flera kommuner i Stockholms län. Vidare står det att de kommuner som har en hög förekomst av övervikt och fetma bland barn också har en hög andel invånare med kort utbildning. Artikeln kännetecknas genomgående av en salutogen syn. (Dagens Nyheter 2019-08-13)

En psykolog och en forskare uttalar sig om en amerikansk bantningsapp. Forskaren råder föräldrar att hjälpa sina barn att få en hälsosam relation till vad de äter istället för att förbjuda viss mat. Artikeln är genomgående salutogen i förhållande till barns hälsa. (Svenska

Dagbladet 2019-08-25)

I ytterligare en artikel som också berör dieter är artikelförfattaren kritisk till att hela ansvaret läggs på individen. Artikelförfattaren menar att det inte fungerar att individen uppmanas att banta, äta sunt och motionera ihärdigt. Artikeln är salutogen förutom avslutningen som vänder och blir tydligt patogen där man menar att till exempel för lite frukt i kosten leder till förtida död. (Svenska Dagbladet 2019-08-25)

Sammanfattning

Inom temat vikten förekommer sammanfattningsvis både en salutogen syn och en patogen syn på hälsa. Två av artiklarna har genomgående en salutogen diskurs och en av artiklarna har genomgående en patogen diskurs. I en artikel förekommer både en salutogen och en patogen diskurs. Två av artiklarna genomsyras främst av en salutogen diskurs men argument utifrån en patogen diskurs framträder. Det förekommer således en övervägande salutogen diskurs men inslag av argumentering av patogen karaktär förekommer.

5.2 Psykisk hälsa

De teman som främst berör psykisk hälsa är “måendet” och “klimatet och naturen”. För temat “måendet” finns 6 tidningsartiklar och för temat “klimatet och naturen” finns 5

(19)

16

Tema “måendet”

Artiklar som i huvudsak rörde barns psykiska hälsa granskades. Dessa var 6 till antalet och i flera av artiklarna beskrivs att barn och unga mår allt sämre och att det är långa väntetider till barn- och ungdomspsykiatrin.

I en artikel konstaterar politiker att samhället måste satsa mer resurser på förebyggande åtgärder. De nämner vilka risker det finns om inte unga som mår dåligt får hjälp snabbt. Ett patogent synsätt framträder. Samtidigt innebär de förslagna åtgärderna i sig, som till exempel psykoterapi, många gånger ett salutogent arbetssätt. Det innebär att åtgärderna i sig kan präglas av en salutogen syn på hälsa men politikers tal om barns hälsa står för en patogen syn på barns hälsa. (Svenska Dagbladet 2019-01-26)

I en annan artikel då även specialister inom området uttalar sig om barns psykiska hälsa betonar de risker. Dock framskymtar även här ett salutogent arbetssätt i grunden men det patogena perspektivet framträder tydligast i artikeln. Argument utifrån ett patogent perspektiv används. (Dagens Nyheter 2019-07-22)

I ytterligare en artikel som berör de långa väntetiderna till barn- och ungdomspsykiatrin säger en socionom att barn mår bra av en lugn studiemiljö, tydlig lärarledd pedagogik, fysisk aktivitet, tillräckligt med sömn och bra mat. Artikeln framhåller att “barns känslor inte är sjukdomar” (Svenska Dagbladet 2019-08-02). Artikeln är skriven utifrån ett övervägande salutogent synsätt.

Den ökande psykiska ohälsan skapar ett stort söktryck på barn- och ungdomspsykiatrin konstateras i en artikel. Det står att barn och unga i Sverige mår allt sämre enligt flera

rapporter från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Artikelförfattaren skriver att sedan mitten av 1980-talet har antalet barn med psykisk ohälsa fördubblats. Artikelns inramning präglas av larmrapporter men då en psykiatriker uttalar sig framskymtar ett salutogent

synsätt. Psykiatrikern menar att vi måste hitta en hållbar livsstil och fundera på alltifrån hur vi bygger skolor, grönområden till fysisk aktivitet. Artikeln kännetecknas främst av ett

salutogent perspektiv. (Dagens Nyheter 2019-11-08)

En forskare säger i en artikel att larmen om ungas ohälsa kan ha feltolkats. Forskaren menar att bakom statistiken om ohälsa finns även ett flertal som egentligen har övergående

vardagsproblem. Enligt forskaren blir det “vanskligt om vi vuxna tolkar det som är

(20)

17

här individerna handlar det snarare om hur de ska kunna påverka den fysiska och den sociala skolmiljön. Artikeln har genomgående en salutogen syn på hälsa.

I en annan artikel säger sociologen Roland Paulsen att “därmed är medicinens nu

dominerande förklaringsmodeller till varför människor mår dåligt inte tillämpbara” (Dagens Nyheter 2019-05-05). Paulsen menar att den snabba utvecklingen av ökad förekomst av psykisk ohälsa inte går att förklara med kemiska obalanser i hjärnan. Artikeln kännetecknas genomgående av ett salutogent perspektiv.

Sammanfattning

Inom temat måendet förekommer sammanfattningsvis både en salutogen syn och en patogen syn på hälsa. Fyra av artiklarna har genomgående en salutogen diskurs och i två av artiklarna framträder en patogen diskurs tydligast. I de två artiklarna med en patogen diskurs

framskymtar arbetssätt utifrån ett salutogent synsätt men argumenteringen görs utifrån ett patogent perspektiv. Temat kännetecknas således framförallt av en salutogen diskurs. Dock förekommer argumentering utifrån ett patogent perspektiv.

Tema “klimatet och naturen”

Inom temat “klimatet och naturen” finns 5 tidningsartiklar. Flera av artiklarna berör negativa konsekvenser av klimatförändringarna.

En uppväxt nära naturen gynnar den psykiska hälsan som vuxen. Artikeln hänvisar till en studie som visat att de som vuxit upp i stadsmiljöer med lite tillgång till grönområden hade mycket högre risk att utveckla psykisk sjukdom i vuxen ålder, oberoende av andra kända riskfaktorer. I artikeln förekommer både en salutogen syn och en patogen syn på hälsa. (Expressen 2019-04-18)

Dagens klimatpolitik medför stor risk att allt fler unga drabbas av depressioner skriver ett hundratal psykologer i en debattartikel. I artikeln framträder en salutogen syn på barns hälsa men de argument som betonas görs utifrån ett patogent perspektiv. (Expressen 2019-05-06) I en annan artikel hänvisas till en rapport om hälsa och klimatförändringar. En läkare säger att barn är särskilt utsatta för hälsorisker i ett förändrat klimat och livslånga konsekvenser på hälsan kan bli följden. I artikeln står det att “unga människor är också särskilt utsatta för

(21)

18

luftföroreningar med ökad risk för hjärtattack och stroke” (Expressen 2019-11-15). Artikeln kännetecknas genomgående av en patogen syn på hälsa.

I ytterligare en artikel hänvisas till rapporten om hälsa och klimatförändringar. I artikeln står det att klimatförändringen kommer att definiera hälsan hos en hel generation. Det framhålls också att luftföroreningar är extra skadligt för unga vars lungor är under utveckling. Unga riskerar sämre lungfunktion och förvärrad astma. Artikeln kännetecknas genomgående av en patogen syn på hälsa. (Dagens Nyheter 2019-11-15)

Några forskare inom bland annat landskapsarkitektur menar att det i planeringen av växande städer måste tas med att det ska finnas utrymme för lek och rörelse. De hänvisar till att forskningen visat att utemiljöer med gröna fria ytor bidrar till barns hälsa och välbefinnande. De menar att om barn tas ifrån detta leder det till risk för ohälsa. I artikeln framträder en salutogen syn på barns hälsa men argumentering görs delvis utifrån ett patogent perspektiv. (Svenska Dagbladet 2019-10-06)

Sammanfattning

Inom temat klimatet och naturen förekommer sammanfattningsvis både en salutogen syn och en patogen syn på hälsa. Två av artiklarna har genomgående en patogen diskurs. I en artikel förekommer både en salutogen och en patogen diskurs. Två av artiklarna genomsyras främst av en salutogen diskurs men argument utifrån en patogen diskurs framträder. Det

förekommer således en något övervägande patogen diskurs.

5.3 Social hälsa

Artiklar som i huvudsak rörde barns sociala hälsa granskades. Dessa var 4 till antalet och det tema som främst berörde social hälsa var “skolmiljön”.

Tema “skolmiljön”

Inom temat “skolmiljön” finns 4 tidningsartiklar. Dessa berör främst barns skolmiljö men artiklarna är skrivna utifrån olika aspekter av skolmiljön.

(22)

19

Ett nytt pedagogiskt verktyg i skolmiljön är “skolhundar”. Artikeln beskriver att hundens närvaro gör att det blir en god stämning och barnen blir positiva till skolarbetet. Det framhålls att hunden gör att barnen blir glada och harmoniska. Artikeln är genomgående salutogen i förhållande till barns hälsa. (Dagens Nyheter 2019-10-30)

I en artikel hänvisas till en studie som visat att mobbning relaterat till utseende kan påverka barnens kroppsuppfattning under lång tid. Hänvisning görs också till en studie där personer med negativ kroppsuppfattning har vänt det till en positiv inställning till kroppen. Studien tyder på att de som blir mer positiva till sin kropps utseende tycks mer fokusera på dess funktion. Artikeln kännetecknas framförallt av en salutogen syn. (Dagens Nyheter 2019-09-10)

Skolor som kallar sig för “hjärnsmarta” är ett nytt begrepp. Tanken är att utformningen och pedagogiken ska bygga på hjärnforskning. Skolan lyfter inte fram barnens hälsa utan kopplar det till bättre skolresultat. Däremot uttalar sig en professor i kognitionsvetenskap samt ett undervisningsråd på Skolverket om barns hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. Artikeln kännetecknas av en salutogen diskurs med avseende på barns hälsa. (Dagens Nyheter 2019-10-27)

I en artikel hänvisas till en studie om astma och allergier som tyder på att barn som gått på förskola verkar ha mindre risk att drabbas av astma och allergier senare i livet. En forskare menar att en trolig förklaring kan vara att exponeringen för mikroorganismer i skolmiljön kan påverka immunförsvaret i en gynnsam riktning. I artikeln förekommer både en salutogen syn och en patogen syn på barns hälsa. (Dagens Nyheter 2019-02-12)

Sammanfattning

Inom temat “Skolmiljön” förekommer sammanfattningsvis både en salutogen syn och en patogen syn på hälsa. Tre artiklar kännetecknas av en salutogen diskurs med avseende på barns hälsa. I en artikel finns både en salutogen syn och en patogen syn på barns hälsa. Det förekommer således en övervägande salutogen diskurs inom det här temat.

(23)

20

6 Diskussion

6.1 Analys

De fem teman som framträtt vid genomförandet av innehållsanalysen kan sorteras in under den aspekt av hälsa som de främst berör. Dock kan tidningsartiklarna som placerats i ett visst tema även tangera andra teman, och därmed även flera aspekter av hälsa. Trots detta har varje tema placerats under en rubrik av en aspekt på hälsa för att underlätta analysen av resultatet och för att tydliggöra vilken aspekt av hälsa som främst berörs. Rubrikerna utgår från

Socialstyrelsens definition av hälsa. Socialstyrelsen definierar hälsa som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada (Socialstyrelsen, 2020). Den här studien är kvalitativ men för att få struktur och åskådliggöra analysen på ett mer tydligt sätt finns antalet tidningsartiklar redovisade. Redogörelse av analysen av temat ”fysisk aktivitet och skärmtid” och temat ”vikten” har placerats under rubrik ”5.1 Fysisk hälsa”. Temat ”måendet” och ”klimaten och naturen” finns under rubrik ”5.2 Psykisk hälsa”. Analysen av temat ”skolmiljön” finns redovisat under rubrik ”Social hälsa”.

6.1.1 Fysisk hälsa

De teman som främst berör barns fysiska hälsa är “fysisk aktivitet och skärmtid” samt “vikten”.

Tema “fysisk aktivitet och skärmtid”

Inom temat “fysisk aktivitet och skärmtid” förekommer både en salutogen och en patogen syn på hälsa. Kännetecknande för 2 av artiklarna är framförallt av en salutogen diskurs och i 3 av artiklarna framträder tydligast en patogen diskurs. Det förekommer både en salutogen diskurs och en patogen diskurs i 1 av artiklarna. Kännetecknande för 3 artiklar är till stor del ett salutogent synsätt men när argumenten framförs är det utifrån ett patogent perspektiv. Sammanfattningsvis är det framförallt i argumenteringen för barns hälsa som den patogena diskursen framträder.

(24)

21

Tema “vikten”

Inom temat “vikten” förekommer både en salutogen och en patogen syn på hälsa. En

genomgående salutogen diskurs finns i 2 av artiklarna och en genomgående patogen diskurs finns i 1 av artiklarna. Det förekommer både en salutogen och en patogen diskurs i 1 av artiklarna. Det finns främst en salutogen diskurs i 2 av artiklarna men argument utifrån en patogen diskurs framträder. Det förekommer således en övervägande salutogen diskurs men inslag av argumentering av patogen karaktär förekommer.

Sammanfattning

För temat “fysisk aktivitet och skärmtid” finns 9 artiklar och för temat “vikten” finns 6

artiklar. Dessa teman berör främst fysisk hälsa och det finns således totalt 15 artiklar inom det här området. Temat “fysisk aktivitet och skärmtid” kännetecknas av att det framförallt är i argumenteringen för barns hälsa som den patogena diskursen framträder. För temat “vikten” kan en övervägande salutogen diskurs urskiljas. Dock förekommer argumentering för barns hälsa utifrån ett patogent perspektiv. Sammanfattningsvis inom dessa två teman förekommer det både en salutogen syn och en patogen syn i ungefär lika stor utsträckning i 2 av

tidningsartiklarna. En tydlig salutogen diskurs finns i 4 tidningsartiklar och en tydlig patogen diskurs finns i 4 tidningsartiklar. Kännetecknande för 5 tidningsartiklar är framförallt ett salutogent synsätt men argument framförs utifrån ett patogent perspektiv. För att summera analysen av dessa teman är det mest anmärkningsvärda att argumenteringen för barns hälsa framförallt görs utifrån ett patogent synsätt trots att en artikel överlag kan kännetecknas av ett salutogent synsätt.

6.1.2 Psykisk hälsa

De teman som främst berör barns psykiska hälsa är “måendet” och “klimatet och naturen”.

Tema “måendet”

Inom temat “måendet” förekommer både en salutogen och en patogen syn på hälsa. Temat “måendet” kännetecknas dock tydligast av en salutogen diskurs. Inom temat “måendet” finns

(25)

22

4 artiklar som har en genomgående salutogen diskurs. Inom temat finns 2 artiklar där ett salutogent arbetssätt framskymtar men argumentering för barns hälsa görs utifrån ett patogent perspektiv. Temat “måendet” har således främst en salutogen diskurs. Dock förekommer argumentering för barns hälsa utifrån ett patogent perspektiv.

Tema “klimatet och naturen”

Inom temat “klimatet och naturen” förekommer både en salutogen och en patogen syn på hälsa. Temat “klimatet och naturen” berör främst psykisk hälsa, men tangerar i viss utsträckning även fysisk hälsa. Det är 2 artiklar som i relativt stor utsträckning även berör fysisk hälsa och dessa har en genomgående patogen diskurs. Det förekommer både en salutogen diskurs och en patogen diskurs i ungefär lika stor utsträckning i 1 av

tidningsartiklarna. Kännetecknande för 2 av tidningsartiklar är framförallt en salutogen diskurs men argument framförs utifrån ett patogent perspektiv. Temat kännetecknas därmed av en något övervägande patogen diskurs. Även då artiklarna främst kännetecknas av en salutogen diskurs används argument utifrån ett patogent perspektiv.

Sammanfattning

För temat “måendet” finns 6 tidningsartiklar och för temat “klimatet och naturen” finns 5 tidningsartiklar. Dessa teman berör främst psykisk hälsa och det finns således totalt 11 artiklar inom det här området.

För att summera analysen av dessa teman är temat “måendet” det som kännetecknas tydligast av en salutogen diskurs. Dock förekommer argumentering för barns hälsa utifrån ett patogent perspektiv. För temat “klimatet och naturen” kan en något övervägande patogen diskurs urskiljas. Det som dock är tydligt för temat “klimatet och naturen” är att argument används utifrån ett patogent perspektiv även då en artikel överlag kännetecknas av ett salutogent synsätt. För temat “klimatet och naturen” är det främst de 2 artiklar som tangerar fysisk hälsa som har ett patogent perspektiv. Sammanfattningsvis är det mest intressanta för de två teman som främst berör psykisk hälsa att det i flera artiklar sker argumenteringen utifrån ett

patogent synsätt även då en artikel överlag kan kännetecknas av ett salutogent synsätt. Trots det faktum att det i flera artiklar framträder argument utifrån en patogen diskurs bör det betonas att det finns en övervägande salutogen diskurs när det gäller temat “måendet”.

(26)

23

6.1.3 Social hälsa

Det tema som främst berör barns sociala hälsa är “skolmiljön”.

Tema “skolmiljön”

Inom temat “skolmiljön” förekommer både en salutogen och en patogen syn på hälsa. Inom temat finns det 4 artiklar och kännetecknande för 3 av dessa är en salutogen diskurs med avseende på barns hälsa. Både ett salutogent synsätt och ett patogent synsätt förekommer i 1 artikel. Det förekommer således en tydligt övervägande salutogen diskurs inom det här temat.

Sammanfattning

För temat “skolmiljön” finns det 4 artiklar. Detta tema berör främst barns sociala miljö. Dock finns det endast ett tema inom det här området samt relativt få artiklar. Underlaget är därmed begränsat. Det underlag som finns pekar på en salutogen diskurs.

6.2 Analys av samtliga artiklar

Materialet består totalt av 30 artiklar. Artiklar som huvudsakligen rörde barns fysiska hälsa var 15 till antalet. Artiklar som främst rörde barns psykiska hälsa var 11 stycken och artiklar som rörde barns sociala hälsa var 4 stycken. Av de totalt 30 artiklarna hade 11 en tydlig salutogen diskurs och 6 av artiklarna en tydlig patogen diskurs. Av de totalt 30 artiklarna hade 4 både ett salutogent perspektiv och ett patogent perspektiv. Av de totalt 30 artiklarna kännetecknades 7 artiklar främst av en salutogen diskurs men argumentering för barns hälsa förekom utifrån ett patogent perspektiv. Av de totalt 30 artiklarna fanns det 2 artiklar där argumentering för barns hälsa förekom utifrån ett patogent perspektiv samtidigt som ett salutogent arbetssätt kunde anas.

Den här studien visar sammanfattningsvis att många tidningsartiklar rörande barns hälsa till stor del hade en salutogen diskurs. Den salutogena diskursen framträder tydligast för temat “måendet” som främst rör barns psykiska hälsa, samt för temat “skolmiljön” som främst rör barns sociala hälsa. Sammantaget för samtliga artiklar är det dock tydligt att argumentering

(27)

24

för barns hälsa ofta sker utifrån en patogen diskurs. Det är särskilt påtagligt då vissa artiklar främst kännetecknas av en salutogen diskurs men trots det sker argumentering för barns hälsa utifrån ett patogent perspektiv.

6.3 Diskussion

Syftet med den här studien är att öka kunskapen om hur barns hälsa framställs i media och frågeställningen är: Vilka framställningar av barns hälsa förekommer i dagspress under år 2019, och vilka synsätt på hälsa framträder ur dessa framställningar?

Analysen av samtliga artiklar visar att det i många av dem både förekommer ett patogent synsätt och ett salutogent synsätt. Analysen av resultatet antyder att det förekommer en något övervägande salutogen syn på barns hälsa i media. Sammantaget för samtliga artiklar är det dock tydligt att argumentering för barns hälsa ofta sker utifrån en patogen diskurs. I många av de artiklar som hade en salutogen diskurs överlag förekom ändå argumentering för barns hälsa utifrån ett patogent perspektiv. Vid analysen av artiklarna gjordes tolkningen att argument av patogen karaktär används för att framhäva betydelsen av argumenten. Det föreföll därmed som om argument utifrån ett salutogent perspektiv inte var tillräckligt övertygande för att kunna ge legitimitet.

Argumenteringen i media utifrån ett patogent perspektiv tyder på att vi lever i ett samhälle som i stor utsträckning kännetecknas av ett “risksamhälle” som fokuserar på risker och brister. Det innebär att det traditionella medicinska synsättet verkar användas i

argumenteringen för barns hälsa. Enligt McCuaig (2013) har hälsa, och undervisningen inom området, historiskt baserats på brister eller risker. Utifrån tidigare forskning kunde man ha förväntat sig att se att det patogena synsättet skulle vara den diskurs som var den mest tongivande överlag i undersökningsmaterialet. Det var förvånande att den salutogena

diskursen förekom i så pass stor utsträckning. Det var framförallt i argumenteringen för barns hälsa som den patogena diskursen framträdde. Vid analysen av materialet föreföll det dock som om olika skribenter gav uttryck för olika synsätt på hälsa beroende på deras bakgrund. I många av artiklarna uttalade sig forskare och dessa verkar i hög grad ha ett salutogent synsätt. Andra personer som till exempel företrädare för organisationer som arbetar för att främja barns hälsa, samt politiker och lärare, tycks uttrycka ett mer patogent synsätt. Även då journalister är artikelförfattare tenderar de att uttrycka ett patogent förhållningssätt. I många

(28)

25

av artiklarna var det dock forskare som uttalade sig och det kan ha fått genomslag i resultatet och bidragit till att artiklarna överlag hade en något övervägande salutogen diskurs. I den här studien var dock inte syftet att urskilja vilka skribenter som stod för ett visst synsätt på hälsa. Vidare forskning skulle behövas för att med säkerhet kunna bestämma om dessa iakttagelser är korrekta. Vidare studier skulle också mer specifikt kunna undersöka lärares synsätt på barns hälsa.

Den här studiens avsikt var att öka kunskapen om medias framställningar av barns hälsa. Att synliggöra vilka diskurser som förekommer i media kan ge ökade kunskaper om vilka

diskurser om barns hälsa som finns i samhället. I studien har det kartlagts vilka diskurser som förekommer i svensk dagspress. Studiens avsikt har dock inte varit att ge förklaringar till hur diskurser tolkas av läsarna utan utgångspunkten har varit att allmänheten påverkas av de diskurser som förekommer. Hilton et al. (2012) konstaterar att studier av media kan belysa hur föreställningar utvecklas och blir allmängiltiga och en del av den allmänna uppfattningen. Även i den här studien har utgångspunkten varit att dagspressens framställningar av hälsa påverkar allmänhetens syn på hälsa. Därmed har den här studien bidragit till att öka kunskapen om vilka diskurser rörande barns hälsa som förekommer i media, och sannolikt därmed även hos allmänheten. Den här studien tyder på att det patogena perspektivet fortfarande har stort utrymme i samhällsdebatten om barns hälsa. Argumentering för barns hälsa förekom ofta utifrån ett patogent perspektiv. Tidigare forskning har visat att det patogena synsättet är det mest tongivande (Ekdahl & Lundell, 2016; McCuaig, 2013). Det kan konstateras att de olika synsätten inte utesluter varandra utan båda kan vara

användbara. Dock skulle det salutogena synsättet kunna ges större utrymme, och det kanske särskilt när det gäller barns hälsa. Det borde inte behövas argument för barns hälsa utifrån ett patogent perspektiv i den utsträckning som de nu förekommer. För mycket fokus på

sjukdomar och risker skulle kunna ha en negativ inverkan. De argument som förekommer utifrån det patogena perspektivet betonar ofta risker för sjukdomar som skulle kunna uppkomma långt senare i livet. Skolämnet idrott och hälsa, och lärare i ämnet, skulle kunna bidra till att det salutogena synsättet lyfts fram. Samtidigt bör det finnas en medvetenhet om de nackdelar som kan finnas med det salutogena perspektivet. Enligt McCuaig (2013) kan en invändning mot den salutogena modellen vara att den kan medföra en hälsofiering av

människors tillvaro. Det innebär att varje aspekt av en människas liv handlar om hälsa. En studie av Ahlberg (2016) har visat att ökade kunskaper om hälsa kan leda till en hälsostress hos vissa elever som vill leva utifrån ett hälsofacit. Med detta i åtanke kan det ändå vara så att

(29)

26

det salutogena perspektivet behöver betonas något mer eftersom det patogena synsättet har haft, och fortfarande verkar ha, stort utrymme. Det kan vara en fördel att se på hälsa utifrån ett kontinuum istället för en dikotomi. Det förefaller vara ett mer rättvisande sätt att se på hälsa än den dualistiska synen på hälsa som innebär att man antingen har hälsa eller inte. Utifrån det salutogena synsättet bör dimensionen hälsa-ohälsa ses som ett kontinuum

(Antonovsky, 2005). Tillsammans med tidigare forskning tyder resultaten i den här studien på att det finns ett motstånd mot att förändra ett förhållningssätt. Sammanfattningsvis skulle det salutogena och patogena synsättet kunna komplettera varandra.

I den här studien sågs inte någon skillnad mellan de olika tidningarna avseende synsätt på barns hälsa. Tidningarnas politiska inriktning verkade således inte ha betydelse för synsättet på barns hälsa. Underlaget är dock begränsat då det endast förekom ett fåtal artiklar om barns hälsa i vissa av tidningarna. Det går därmed inte att dra några säkra slutsatser avseende skillnader mellan de olika tidningarna.

6.4 Metoddiskussion och framtida forskning

En begränsning med den här studien är att fynden i studien endast speglar diskursen i viss typ av media, och inte i massmedia generellt. Den här studien innebär endast ett nedslag i valt år. Om kvantitativ metod skulle ha valts istället och studien hade omfattat fler år hade man eventuellt kunna finna en tendens över tid. I studien skulle även ännu fler typer av tidskrifter ha kunnat ingå, till exempel facktidskrifter inom idrott och hälsa. Även populärpress hade kunnat ingå. Vissa tidningsartiklar tangerade även andra teman även om de placerats i ett visst tema utifrån sitt huvudsakliga innehåll. Textanalysen som resulterade i ett antal vanligt förekommande teman medförde att läsbarheten ökade samtidigt som analysen blev mer komplex. För att kontrollera att analysen gjorts på ett adekvat sätt analyserades även tidningsartiklarna som helhet och inte enbart utifrån de teman som valts.

Vidare forskning skulle kunna inrikta sig på även annan media som till exempel TV. Det kan vara viktigt då inte alla läser nyhetstidningar men tar del av annan media (Kline, 2006).

(30)

27

6.5 Slutsats

Sammanfattningsvis bidrar studien till en ökad kunskap om medias framställningar av barns hälsa. I många av artiklarna förekommer både en salutogen och en patogen diskurs. Den här studien tyder på att argumentering för barns hälsa ofta sker utifrån en patogen diskurs. Vid analysen av artiklarna gjordes tolkningen att argument av patogen karaktär används för att framhäva betydelsen av argumenten. Det finns artiklar som uppvisade renodlade diskurser för det salutogena eller det patogena synsättet men i de artiklar där båda diskurserna förekom samverkade de båda synsätten på ett komplext sätt. Således framträder en komplex bild där det inte är entydigt att antingen den salutogena eller den patogena diskursen ensamt råder.

(31)

28

Käll- och litteraturförteckning

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.

Ahlberg, A. (2016). Elevers förståelse av hälsa i idrott och hälsa. I: Larsson, H. et al. (Red.). Hur är det i praktiken: Lärare utforskar ämnet idrott och hälsa (ss. 28-38). Stockholm: Gymnastik- och Idrottshögskolan.

Baker, K. (2013). Promoting your physical education program. Journal of physical education, recreation and dance, 72(2). https://doi.org/10.1080/07303084.2001.10605833

Bergström, G., & Boréus, K. (2005). Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.

Ekdahl M., & Lundell P., (2016) Allt vi gjorde på gympan handlade om att vara bäst - en diskursanalytisk studie av storstadspressens framställningar av skolämnet idrott och hälsa. (Självständigt arbete avancerad nivå, Gymnastik- och idrottshögskolan). Från

http://urn:nbn:se:gih:diva-4791

Hadenius S., & Weibull, L. (2005). Massmedier: En bok om press, radio & TV. 8:e uppl. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.

Hassmén, N., & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

Hilton S., Patterson C., Teyhan A., (2012) Escalating Coverage of Obesity in UK

Newspapers: The Evolution and Framing of the “Obesity Epidemic” From 1996 to 2010. Obesity Journal, 20:1688-1695. Från Ebsco host.

Hanson, A. (2010). Salutogent ledarskap: för hälsosam framgång. Solna: Fortbildning. Holme, I. M., & Krohn Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Kline K. N., (2006) A Decade of Research on Health Content in the Media: The Focus on Health Challenges and Sociocultural Context and Attendant Informational and Ideological Problems. Journal of Health Communication, 11:43-59. Från Ebsco host.

Larsson, H. (2016). Idrott och hälsa - i går, i dag, i morgon. 1:a upplagan. Stockholm: Liber AB.

McCuaig, L., Quennerstedt, M., Macdonald, D. (2013). A salutogenic, strengths-based approach as a theory to guide HPE curriculum change. Asia-Pacific Journal of Health. Sport & Physical Education, 4(2), s. 27.

Petersson, L., & Pettersson, Å. (2004). Massmedier. Malmö: Liber.

Quennerstedt, M. (2007). Hälsa eller inte hälsa - är det frågan? Utbildning & Demokrati, 16 (2).

(32)

29

Socialstyrelsen. (u.å.). Definition av hälsa. Hämtad 15 april, 2020, från Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/termbank

Taipalus, A. (2013). Skolämnet idrott och hälsa i pressen – Ett perspektiv i förändring. (Självständigt arbete avancerad nivå, Gymnastik- och idrottshögskolan). Från

http://urn:nbn:se:gih:diva-3540

Tinning, R. (2010). Pedagogy and human movement: theory, practice, research. New York: Routledge.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 18 juli, 2020, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

(33)

30

Bilaga 1 Litteratursökning

Syfte och frågeställningar:

Syfte:

Syftet är att öka kunskapen om hur barns hälsa framställs i media. Frågeställning:

Vilka framställningar av barns hälsa förekommer i dagspress under år 2019, och vilka synsätt på hälsa framträder ur dessa framställningar?

Vilka sökord har du använt?

Ämnesord

Hälsa, barns hälsa, hälsa i pressen, idrott och hälsa, media, storstadspress, massmedia, kvalitativ metod, litteraturstudie. Dessa sökord har kombinerats på en mängd olika sätt.

Var och hur har du sökt?

Databaser och andra källor Sökkombination

Uppsatser.se Avancerad sökning: Urvalstyp – avancerad

nivå.

Hälsa i pressen. Storstadspress.

Kommentarer

Handledaren bistod med forskningsartiklarna av Hilton och Kline. Artikeln av Baker återfanns i litteraturlista från tidigare forskning.

(34)

31

Bilaga 2 Databassökning media

Databaser och andra källor Sökkombination Sökresultat Mediearkivet

2020-04-15

Sökord: barn* near häls* Sökkriterium: 2019

Vårdtoppar: “Vi ska fånga upp unga som mår dåligt”. (Svenska Dagbladet 2019-01-26)

Mediearkivet 2020-04-15

Förskolan kan skydda mot astma och allergier. (Dagens Nyheter 2019-02-12) Mediearkivet 2020-04-20 Sökord: “ung*hälsa” Sökkriterium: 2019

Forskare: Larmen om ungas ohälsa kan ha feltolkats av vuxenvärlden. (Svenska Dagbladet 2019-03-28) Mediearkivet 2020-04-20 Sökord: “ung*hälsa” Sökkriterium: 2019

Barn och unga rör sig för litet och äter för onyttigt. (Dagens Nyheter 2019-04-03)

Naturnära barndom ger bättre hälsa.

(Expressen 2019-04-18) Mediearkivet

2020-04-15

WHO: Så lite skärmtid ska barn ha varje dag.

(Svenska Dagbladet 2019-04-27)

Sökord: “barns hälsa” Sökkriterium: 2019

Stillasittande präglar mer än hälften av barnens vakna tid. (Svenska Dagbladet 2019-04-30)

Sökord: “barns hälsa” Sökkriterium: 2019 Lång skärmtid ger ofokuserade barn. (Svenska Dagbladet 2019-04-30) Mediearkivet 2020-04-15

Sökord: barn* near häls* Sökkriterium: 2019 Är det verkligen så här vi vill leva? (Dagens Nyheter 2019-05-05) Mediearkivet 2020-04-15

Depression hos barn riskerar öka med dagens

klimatpolitik.

(35)

32 Mediearkivet

2020-04-15

En av tio fyraåringar är fet eller överviktig.

(Dagens Nyheter 2019-07-08)

Så kan föräldrar hjälpa sitt överviktiga barn.

(Dagens Nyheter 2019-07-08)

Tidiga insatser till små barn motverkar psykisk ohälsa. (Dagens Nyheter 2019-07-22)

BUP kan inte ensamt lösa barnens problem.

Övervikt bland pojkar ökar kraftigt i nio kommuner. (Dagens Nyheter 2019-08-13)

Idrotten måste bli mer inkluderande.

(Aftonbladet webb 2019-08-20)

Bantningsappen skadlig – barn kommer fara illa. (Svenska Dagbladet 2019-08-25)

Krävs mer än absurd app för nya matvanor.

Mobbning kan styra kroppsuppfattningen på mycket lång sikt. (Dagens Nyheter 2019-09-10) Mediearkivet 2020-04-14

Skärmar riskerar skada förskolebarnens hälsa. (Svenska Dagbladet 2019-09-10)

Växande städer måste ge utrymme för barnen. (Svenska Dagbladet 2019-10-06)