• No results found

Anteckningar till en Svensk Presshistorisk bibliografi, samlade av Per Rydén. (Utg. av Avd. för pressforskning vid Litteraturvetenskapliga Institutionen vid Lunds Universitet.) Lund 1971.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Anteckningar till en Svensk Presshistorisk bibliografi, samlade av Per Rydén. (Utg. av Avd. för pressforskning vid Litteraturvetenskapliga Institutionen vid Lunds Universitet.) Lund 1971."

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Samlaren

Tidskrift för

svensk litteraturvetenskaplig forskning

Årgång 93 1972

Svenska Litteratursällskapet

Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa

en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.

(2)

R E D A K T I O N S K O M M I T T É

Göteborg: Lennart Breitholtz

Lund: Staffan Björck, Carl Fehrman

Stockholm: E . N. Tigerstedt, Örjan Lindberger

Umeå: Magnus von Platen

Uppsala: Gunnar Brandell, Thure Stenström

Redaktör: Docent U lf Wittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, Villavägen

752 36 Uppsala

Printed in Sweden by

(3)

liga kan diskuteras. (D e t m åste i a lia fa ll v a ra en ö v e rd rift n ä r Jo n sso n p å sista sid an säger att den na trad itio n frå n an tik en »i det id éh isto ­ riska p e rsp e k tiv e t betytt n ästan a llt» .) H a n ger em ellan åt g lim ta r frå n n yare v e te n sk a p lig d is­ kussion som ak tiv e ra r läsaren s intresse och skänker ak tu alitet åt g a m la frå g e stä lln in g a r. H an lyckas ö v e rh u v u d taget fö rm e d la n ågot av den in te lle k tu e lla sp ä n n in g e n i de litteratu r­ teoretiska d isk u ssio n e r som h a r fö rts g en om ti­ derna. D e t är en båd e v ä se n tlig och o v a n lig förtjän st i en b o k av den h ä r typen.

Lars Gustafsson

Anteckningar till en Svensk Presshistorisk bib­

liografi, samlade av

P e r R y d é n . (U tg. av A v d . för p re ssfo rsk n in g v id L itteratu rv eten sk ap lig a Institutionen v id L u n d s U n iv e rsite t.) L u n d 1 9 7 1 .

D en u n d er senare år starkt exp an d eran d e p ress­ fo rsk n in gen h ar i och m ed P e r R y d é n s b ib lio ­ g rafi fått ett efte rlä n g ta t h jä lp m e d e l. Press fo rs­ kare m ed siktet in stä llt p å pressen som sådan som det cen trala fo rsk n in g so b je k te t, h ar v a rit hänvisade till lå n g a o m v ä g a r fö r att nå fram till m aterial och litteratu r om pressen .

R yd én s an sp rå k slö sa » an teckn in gar» är en ged igen fö rte c k n in g p å 3 0 0 sidor. M a terialet är h u vu d sak ligen h äm tat frå n a v d e ln in g e n T id - nin gsväsen i S am laren s å r lig a b ib lio g r a fi, p u b ­ likationerna Pressen , Jo u rn a lis te n , Pressens T i d ­ ning, P u b lic istk lu b b e n s årsb ok , S v en sk a T id ­ n in gsartik lar (tid ig a re Sv e n sk T id n in g sin d e x ) och Sven sk a T id s k r iftsa r tik la r (tid ig are Sv en sk T id sk riftsin d e x ). N å g r a tid ig a re sm ärre b ib lio ­ grafiska sam m a n ställn in g ar av K je l l N o w a k , G u n illa L u n d strö m och D a n L u n d b e rg och sam lin gar i L u n d s U n iv e rsite tsb ib lio te k och Sveriges P re ssa rk iv h ar också lä m n a t b id rag .

T rots stöd frå n dessa och äv en an d ra k ä llo r lider fö rtec k n in g en av u p p e n b a ra b rister, v ilk e t R yd én också p å p e k a r i en in le d n in g . V a r och en m ed sp ecia lk u n ska p er in o m n ågot o m råd e kan lätt u p p täc k a lu cko r. F ra m fö r a llt tid ­ skriftspressen h ar b liv it s ty v m o d e rlig t b eh an d ­ lad. Intresset är h u v u d sa k lig e n k n u tet till dags­ press. D e t är dock inte m in m e n in g att h är presentera en lista p å fö rb isett m aterial, utan i stället ge n å g ra syn p u n k ter p å red ig erin g sp rin - ciperna b ak o m en b ib lio g r a fi av detta sla g in ­

för Rydéns utlovade kommande komplettering

av förteckningen.

B ib lio g r a fin u p p tar det som e n lig t in le d ­ n in g en »är av intresse fö r en m ed historiskt p ersp ek tiv arbetande sven sk pressveten skap ». D e t fö rv å n a r m ig då att fö rtec k n in g en inte u p p v isa r n å g ot större »intresse» fö r de b åd a se­ nare led en i k ed ja n p ro d u k tio n -d istrib u tio n - kon sum tion . A m b itio n e n b ö r v a ra att täcka h ela fo rsk n in g sfä lte t. Ä v e n in o m det fö rsta le ­ det saknas p rak tisk t taget fö r fo rsk aren så v ä ­ sen tlig a fa k to rer som tryck tek n ik och g ra fis k tekn ik. D e t sk all m ed ges att det inte sk rivits m ycket om dessa faktorer, m en det som dock fin n s b ord e h a tagits m ed.

E n an d ra central p rin c ip v id u p p rättan d et av en b ib lio g r a fi g ä lle r selektionen . H ä r har R y ­ dén gått till v erk et m ed am b itio n en att ta m ed a llt relev an t m aterial; relev an t i den m en in g en att det h ar an k n ytn in g till pressen i en eller an nan m en in g . D etta fö re fa lle r m ig h elt r ik ­ tigt, m en en b en h ård k o n sekven s v id tillä m p ­ n in g e n har m e d fö rt att ett an tal ren a struntar- tik la r k o m m it m ed. D essa k u n d e utan v id are h a läm n ats u tan fö r. A tt sedan m aterialet om den sven ska pressen fö re 1 8 8 0 i stort sett sak­ nas kan inte R y d é n lastas för. D e t fin n s inte n å g ra k ä llo r att g å till, eftersom 18 0 0 -ta lsp res- sen än n u så lä n g e är så g o tt som o u tforskad . F ram tid a fo rsk n in g k o m m er d ärem ot att få fra m ett både stort och intressant m aterial i s jä lv a pressen.

G ru p p e rin g e n av m aterialet och avgrän s- n in g a rn a m ellan o lik a m aterialty p er kan n a­ tu rlig tv is diskuteras. R y d é n h ar n ö jt sig m ed relativ t få k ate g orier v id u p p d eln in g en , v ilk e t lett till att b ib lio g r a fin är sn å rig att o rien tera sig i. M a n få r o fta leta u n d er fle ra av d e ln in g a r fö r att k o m m a fra m och än d å k än n a osäkerh et om täck n in gen av a lla m ö jlig a v ä g a r. E n lö s­ n in g av p ro b lem et k u n d e v a ra att b red d a det ytterst snålt tillta g n a sakreg istret. E n an nan v o re en m er fin m a sk ig k ate g o riserin g av m a ­ terialet. E tt lyck at d rag ä r d ärem ot den g e n o m ­ gåen d e p lace rin g en av an m ä ln in g a r och recen ­ sion er u n d er resp ek tive verk titel.

P e r R y d én s sam m a n ställn in g är en p risv ä rd b ö rja n till ett p ressv ete n sk ap lig t stan dard verk. D e t är d ä rfö r m in fö rh o p p n in g att b ib lio g ra fin s n yttjare h örsam m ar in le d n in g en s u p p m a n in g att k o m m a m ed p åp ek an d en fö r en ko m m an d e k o m p le tte rin g av fö rteck n in g en .

Bo Andér

Övriga recensioner

3 1 1

References

Related documents

Som det framkommer ovan är struktur i vardagen viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehålla struktur.. Det finns forskning

In the majority of structured peer-to-peer overlay networks a graph with a desir- able topology is constructed. In most cases, the graph is maintained by a periodic activity

Socialarbetaren behöver ta hänsyn till barns ålder, men framförallt ha kunskap om hur man uppmärksammar barn som är utsatta för våld i hemmet för att barnen ska få

Based on this result, in section 5, we show how the k-ary search framework can improve Chord lookup algorithm and the number of routing table entries.. Finally, we conclude our work

sity of nodes in an identifier space is an intensive variable that describes a characteristic behavior of a network irre- spective of its size. ii) The ratio of perturbation to

Jag fick en del inputs från gruppen också angående form och groove och kände att de också tog till sig det jag berättade om låten – jag reflekterar också i loggboken över att

Kademlia does not keep a list of nodes close in the identifier space like the leaf set or the successor list in Chord.. However, for every subtree/interval in the identifier space

For any rate of churn and stabilization rates, and any system size, we accurately account for the functional form of: the distribution of inter-node distances, the probability