EN KÄLLA TILL SEXUELL FRIGÖRELSE ELLER TILL
BROTTSBEJAKANDE ATTITYDER?
En undersökning om pornografikonsumtion och dess samband med attityder till sexuellt våld
Sofia Andersson, Lovisa Burlin & Tove Myrman Vårterminen 2020 Självständigt uppsatsarbete, 15 hp Huvudområde: Kriminologi
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Handledare: Catherine Tuvblad
Sammanfattning
Pornografi konsumeras dagligen av många, samtidigt ses det som en riskfaktor för milda attityder till sexuellt våld. Pornografins skadliga konsekvenser är omdiskuterat och det föreligger brister gällande kunskapen om dess samband med sexuella attityder. Den aktuella studien syftade till att undersöka attityder gällande sexuellt våld mot kvinnor relaterat till pornografikonsumtion och kön. En tvärsnittsdesign användes och datainsamling genomfördes via en webbenkät där totalt 449 respondenter deltog (130 män; 319 kvinnor). Resultatet påvisade ett signifikant positivt samband mellan attityder till sexuellt våld och pornografikonsumtion bland män men inte bland kvinnor. En signifikant skillnad i attityder påvisades mellan de med hög respektive låg pornografikonsumtion bland kvinnor men inte bland män. Män hade mildare attityder till sexuellt våld och högre pornografikonsumtion än kvinnor. Slutligen hade de som ofta konsumerade pornografi med våldsinslag mildare attityder än de som sällan gjorde det. För att motverka pornografins skadliga konsekvenser är ett förslag att reglera produktion och konsumtion av pornografi, samt satsa på normkritisk sexualundervisning i skolan.
Nyckelord: attityder till sexuellt våld mot kvinnor, pornografikonsumtion
Abstract
Pornography is daily consumed by many, at the same time it is regarded as a risk factor for more positive attitudes towards sexual violence. The harmful consequences of pornography is controversial and there is a lack of knowledge regarding its relationship with sexual attitudes. The purpose of the present study was to examine attitudes toward sexual violence against women related to pornography consumption and gender. A cross-sectional study design was used and the data were collected through an online survey with a total of 449 respondents (130 men; 319 women). The results showed a significant positive relationship between attitudes toward sexual violence and pornography in men but not in women. A difference between those who had a high respectively low pornography consumption were found in women but not men. Men had more positive attitudes toward sexual violence and also reported a higher consumption compared to women. Finally, individuals who often consumed violent pornography had milder attitudes than those who rarely did so. To counteract the harmful consequences of pornography, a suggestion is to regulate the production and consumption of pornography as well as investing in norm-critical sexual education in school.
Keywords: attitudes toward sexual violence against women, pornography consumption
Tidigare forskning 2
Pornografi 2
Pornografikonsumtion i Sverige 2
Normalisering av sexuellt våld inom pornografiindustrin 3
Pornografi med våldsinslag 3
Pornografi och attityder till sexuellt våld 3
Sammanfattning 5
Teoretiska utgångspunkter 5
The gender schema theory för att förstå könsskillnader i attityder 5 Confluence model of sexual aggression för att förstå pornografi som riskfaktor för sexuellt
tvång 6
Sexual script theory för att förstå relationen mellan pornografikonsumtion och sexuella
attityder och beteenden 7
Sammanfattning 7
Kunskapslucka 8
Syfte, frågeställningar och hypoteser 9
Metod 11
Deltagare och urval 11
Material 12
Attityder till sexuellt våld 12
Pornografikonsumtion 13
Pornografi med våldsinslag 13
Procedur 14 Etik 14 Informationskravet 15 Samtyckeskravet 15 Konfidentialitetskravet 15 Nyttjandekravet 16 Stöd till deltagarna 16 Statistiska analyser 16 Resultat 18
Attityder till sexuellt våld mot kvinnor och pornografikonsumtion 18 Attityder till sexuellt våld mot kvinnor och hög respektive låg pornografikonsumtion 18 Attityder till sexuellt våld mot kvinnor och skillnad i pornografikonsumtion beroende på kön 19 Attityder till sexuellt våld mot kvinnor och pornografikonsumtion med våldsinslag 20
Diskussion 21
Studiens resultat i relation till tidigare forskning och teori 21 Attityder till sexuellt våld mot kvinnor och pornografikonsumtion 21 Attityder till sexuellt våld mot kvinnor och hög respektive låg pornografikonsumtion 22 Attityder till sexuellt våld mot kvinnor och skillnad i pornografikonsumtion beroende på kön
Metoddiskussion 26
Begränsningar 27
Styrkor 27
Praktiska implikationer och framtida forskning 28
Slutsatser 30
Referenslista 32
Introduktion
Under år 2019 hade Pornhub 92 miljoner besökare varje dag (Gutteridge & Slade, 2019), vilket är som att fler än alla invånare i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Italien tillsammans skulle besöka hemsidan dagligen (Utrikespolitiska institutet, u.å.). Den fjärde mest besökta videon på Pornhub 2019 var av en tonårsflicka som blev utsatt för elchocker och fick vax hällt över sig medan hon skrek av smärta, visad över fyra miljoner gånger (Söderlund, 2020). Pornhub är den största hemsidan i världen som distribuerar kostnadsfritt pornografiskt material (Pornhub, 2020). Begreppet pornografi har sitt ursprung i det grekiska ordet “ […] porne – horan – kvinnan som män har rätt att äga och utnyttja hur de vill”
(Motion 2005/06:K341; Talita, 2018). Pornografiskt material har i forskning definierats som:
Bilder eller filmer (klipp) som är producerade eller skapade av användare och som syftar till att sexuellt upphetsa den som tittar. Dessa filmer och bilder visar sexuella aktiviteter, såsom masturbation och oralsex, liksom vaginal och anal penetration, på ett avklätt sätt, ofta med närbild på genitalier (Peter & Valkenburg, 2016).
I Sverige konsumerar en majoritet av unga, främst män, pornografi (Folkhälsomyndigheten, 2019). Den första studien som upptäckte ett problematiskt mönster inom pornografin
analyserade 304 scener från pornografiska filmer (Bridges, Wosnitzer, Scharrer, Sun & Liberman, 2010). 88 procent av filmerna innehöll fysiskt och sexuellt våld, där 94 procent av våldet var riktat mot kvinnor. Sexuellt våld kan definieras som ” […] kränkningar och övergrepp med sexuella förtecken. Det kan vara allt från förnedring och trakasserier till våldtäkt. Det kan också handla om att tvinga någon att utföra olika typer av sexuella handlingar” (Nationellt centrum för kvinnofrid [NCK], u.å.).
Då pornografi i hög grad konsumeras av befolkningen samtidigt som den innehåller sexuellt våld var syftet med denna studie att undersöka individers attityder gällande sexuellt våld mot kvinnor relaterat till deras pornografikonsumtion och kön.
Tidigare forskning Pornografi.
Pornografikonsumtion i Sverige. I Sverige visade en undersökning att 72 procent av männen konsumerade pornografi, medan nästan samma antal kvinnor, 68 procent, aldrig konsumerade pornografi (Folkhälsomyndigheten, 2019). I den yngsta åldersgruppen av män,
16-29 år, konsumerade 41 procent dagligen pornografi. I motsvarande åldersgrupp för kvinnor var antalet istället tre procent.
Män har i forskning uppvisat en mer positiv inställning till att konsumera pornografi och gjorde detta i en större utsträckning än kvinnor (Waltman, 2014). Regelbunden
konsumtion av pornografi kunde vidare påverka sexuell aggression och åsikter som rör våld mot kvinnor. Mäns attityder till pornografi har skiljt sig åt beroende på deras
pornografikonsumtion, där de som konsumerade pornografi hade en mer positiv syn på pornografin och dess roll i samhället (Svedin, Åkerman & Priebe, 2011).
Normalisering av sexuellt våld inom pornografiindustrin. Pornografiindustrin utvecklas ständigt och idag innehåller pornografi ofta inslag av sexuellt våld (Bridges m.fl., 2010). Det som sker inom pornografiindustrin blir normaliserat och konsumentens gränser för vad som anses extremt tänjs ut (Malamuth, Hald & Koss, 2012). Till följd av detta utvecklas den pornografi som produceras och innehåller allt grövre inslag av våld, vilket skapar en missvisande bild kring sex och av kvinnor genom hur de framställs och objektifieras (Bridges m.fl., 2010; Malamuth, Addison & Koss, 2000; McKee, 2005; Peter & Valkenburg, 2007; Wright, Tokunaga & Kraus, 2016; Zillmann & Bryant, 1982).
Pornografi med våldsinslag. Forskning tyder på att vilken typ av pornografi som konsumeras har en påverkan på attityder till sexuellt våld (Malamuth, Hald & Yuen, 2010; Malamuth m.fl., 2012). Det fanns ett positivt samband mellan pornografikonsumtion och attityder till sexuellt våld oberoende av vilken typ av pornografi som konsumerades, men sambandet var starkare vid konsumtion av våldsam pornografi än pornografi utan våld. Det tyder antingen på att attityderna till sexuellt våld blir mildare vid exponering för våldsam pornografi, eller att de med milda attityder till sexuellt våld oftare söker sig till våldsam pornografi (Malamuth m.fl., 2012). Individer med sexuella attityd- och beteendeproblem har identifierats ha bekantskapskretsar där konsumtion av våldsam pornografi var vanligare jämfört med bekantskapskretsar till de med andra beteendeproblem (Kjellgren, Priebe, Svedin & Långström, 2010). Forskning tyder därmed på att det finns ett samband mellan våldsam pornografi och attityder till sexuellt våld, dock har få studier undersökt detta, vilket motiverar denna studie där sambandet vidare undersöks.
Pornografikonsumtion och attityder till sexuellt våld. Det finns delade meningar kring om pornografikonsumtion påverkar individers attityder till sexuellt våld (Wright m.fl., 2016). De positiva effekter som lyfts från pornografin är bland annat att konsumenterna får en sexuell frigörelse. Pornografin måste vidare vara våldsam för att medföra negativa konsekvenser och dess aggressionsfrämjande budskap antas motverkas av dess prosociala
effekter. Vidare har forskare menat på att de som konsumerar pornografi gör detta på grund av nyfikenhet och sexuellt experimentella attityder och kopplar inte detta till negativa konsekvenser (Malamuth m.fl., 2000). Meta-analyser har påvisat motsägelsefulla resultat gällande sambandet mellan pornografikonsumtion och attityder som främjar våld mot kvinnor (Malamuth m.fl., 2012). Utifrån experimentella studier konstaterades att
pornografikonsumtion hade en signifikant påverkan på attityder som främjar våld mot
kvinnor medan icke-experimentella studier inte kunde få fram ett signifikant samband mellan variablerna. Efter metodologiska överväganden kunde dock ett signifikant samband
konstateras även för meta-analyser för icke-experimentella studier, men den aktuella studien kan bidra till ökad kunskap om sambandet.
Forskning, vilken främst undersökt män, har visat signifikanta samband mellan hur mycket pornografi individer konsumerar och deras attityder till sexuellt våld, där en ökad konsumtion innebar mer accepterande attityder (Dawson, Tafro & Štulhofe, 2019; Farley, Golding, Matthews, Malamuth & Jarrett, 2017; Malamuth & Vega, 2007; Malamuth m.fl., 2012; Marshall, Miller & Bouffard, 2017; Svedin m.fl., 2011; Wright m.fl., 2016). Det finns ett samband mellan mäns pornografikonsumtion och attityder till generellt våld mot kvinnliga partners (Hald & Malamuth, 2015; Malamuth m.fl., 2010; Shope, 2004). Viss forskning tyder på att män reagerar olika på exponering för pornografi, där de som sedan tidigare hade
exempelvis aggressionsproblematik påverkades mer av pornografi än de utan tidigare problematik (Davis, Norris, George, Martell & Heiman, 2006; Malamuth m.fl., 2010; Malamuth m.fl., 2012; Seto, Maric & Barbaree, 2001).
Inom pornografin riktar sig våldet generellt mot kvinnor och av män (Bridges m.fl., 2010), därför har det förväntats att män som konsumerar pornografi får mildare attityder till sexuellt våld och ett mer sexuellt aggressivt beteende (Wright m.fl., 2016). Kvinnor har dock visat sig vara våldsamma mot andra kvinnor inom pornografi, vilket kan påverka de
konsumerande kvinnornas attityder och beteende genom exempelvis social inlärning. I linje med detta har det visat sig att pornografikonsumtion har ett samband med ökad risk för milda attityder till sexuellt våld och sexuellt aggressivt beteende oavsett biologiskt kön (Malamuth m.fl., 2000; Tomaszewska & Krahé, 2016; Wright m.fl., 2016). Få studier har dock undersökt kvinnors attityder till sexuellt våld relaterat till deras pornografikonsumtion. I en studie, där kvinnors attityder till sexuellt beteende undersöktes, rapporterade majoriteten av kvinnorna låg pornografikonsumtion och deras attityder karaktäriserades av en lägre acceptans till sexuell utforskning (Brown, Conner & Vennum, 2017). Kvinnorna med högre
attityder överlag. Sammanfattningsvis indikerar den befintliga forskningen att en hög pornografikonsumtion bland såväl män som kvinnor har ett samband med mildare attityder till sexuellt våld (Wright m.fl., 2016), men behovet finns för vidare forskning vilket
motiverar den aktuella uppsatsen.
Sammanfattning. Nationell forskning har visat på att attityder till våld mot kvinnor påverkas av pornografi (Svedin m.fl., 2011). Män har även påvisats ha en högre
pornografikonsumtion än kvinnor (Folkhälsomyndigheten, 2019; Waltman, 2014). Vilken typ av pornografi som konsumerats verkar också relatera till attityder till sexuellt våld, men detta har inte undersökts i stor utsträckning (Malamuth m.fl., 2010; Malamuth m.fl., 2012). De studier som har undersökt det påvisar ett starkare samband vid våldsam pornografi än pornografi utan våld, men båda verkar relatera till mildare attityder.
Forskning pekar mot att pornografikonsumtion har ett samband med milda attityder till sexuellt våld och generellt partnervåld mot kvinnor (Dawson m.fl., 2019; Farley m.fl., 2017; Hald & Malamuth, 2015; Malamuth & Vega, 2007; Malamuth m.fl., 2010; Malamuth m.fl., 2012; Marshall m.fl., 2017; Shope, 2004; Svedin m.fl., 2011; Wright m.fl., 2016). Sambandet mellan sexuellt våld och pornografikonsumtion verkar enligt viss forskning påverkas av olika bakomliggande faktorer (Davis m.fl., 2006; Malamuth m.fl., 2010; Malamuth m.fl., 2012; Seto m.fl., 2001). Samtidigt finns det forskning som motsätter sig pornografins skadliga konsekvenser och snarare lyfter pornografins prosociala effekter (Malamuth m.fl., 2000; Wright m.fl., 2016). Meta-analyser har visat på olika resultat beroende på om det är experimentella respektive icke-experimentella studier som inkluderats (Malamuth m.fl., 2012). Med hänsyn till det behövs den aktuella studien, på grund av sin icke-experimentella design, för att vidare undersöka sambandet.
Det finns bristfällig kunskap om hur kvinnors attityder till sexuellt våld relaterar till deras pornografikonsumtion, men de studier som undersökt det tyder inte på några
könsskillnader i sambandet (Malamuth m.fl., 2000; Tomaszewska & Krahé, 2016; Wright m.fl., 2016).Sammanfattningsvis motiveras den aktuella studien då det råder delade
meningar och i vissa aspekter bristfällig kunskap kring pornografikonsumtions samband med attityder till sexuellt våld.
Teoretiska utgångspunkter
The gender schema theory för att förstå könsskillnader i attityder. The gender schema theory avser förklara hur kön formas av samhället och menar på att det finns olika scheman för de olika könen (Bem, 1981). Med scheman menas att män och kvinnor förväntas
vara på olika sätt och agera olika i samma situationer. Det finns även individuella skillnader i hur mycket individer påverkas av könsstereotyper, och det som formar dessa individuella skillnader är individernas könstypning (eng. sex typing). Könstypning är det en individ exponeras för genom exempelvis uppfostran, media och skola. De som enligt teorin är könstypade är sådana som söker sig till- och tar in information som går i linje med förväntningarna som finns på deras könstillhörighet. Vidare påverkar
heterosexualitetsnormen könsstereotyperna då den förstärker bilden av två skilda kön med olika karaktäristika, de som är könstypade beter sig då olika mot individer beroende på dess kön. Det som antas minska könstypande är, enligt teorin, en förändring i exponering för könsstereotyper, främst genom uppfostran och jämställdhet i hemmet men även genom vad individer exponeras för genom exempelvis media och reklam. På så vis skulle samhället i lägre grad visa unga att de olika könen har olika scheman och förväntningar på sig, vilket i sin tur skulle minska deras könstypning och det de för med sig till nästa generation.
Med tanke på att pornografi ofta är könsstereotyp (Folkhälsomyndigheten, 2019) och att exponering för könsstereotypt material enligt The gender schema theory främjar
könstypningen, kan pornografi antas vara ett exempel på sådant material som påverkar individer till att bli mer könsstereotypa. Detta genom att många unga konsumerar pornografi (Svedin m.fl., 2011; Waltman, 2014), de kan alltså antas lära in olika scheman för de olika könen, där männen är dominanta och aktiva och kvinnorna undergivna och objektifierade. Med teorin som bakgrund går det sammanfattningsvis att anta att pornografi kan bidra till individers attityder till sexuellt våld mot kvinnor.
Confluence model of sexual aggression för att förstå pornografi som riskfaktor för sexuellt tvång. Confluence model of sexual aggression lades fram av Neil Malamuth och hans kollegor år 1986 och har löpande utvecklats sen dess (Malamuth, 2018). Modellen designades för att urskilja vilka män ur den generella populationen som var mest benägna att vara sexuellt aggressiva. Den är baserad på riskfaktorer för mäns sexuella tvång mot kvinnor, både primära och sekundära. Bland annat har detta undersökts med skalor som mätte sexuellt samt icke-sexuellt aggressivt beteende mot kvinnor (Malamuth m.fl., 2000). Modellen utgår från två övergripande konstruktionersom predicerade sexuellt tvång mot kvinnor, vilka är sexuell promiskuitet (SP, eng. sexual promiscuity) och fientlig manlighet (FM, eng. hostile masculinity). SP mättes genom frågor om första sexuella upplevelsen och hur många sexuella partners en person haft från 14-årsåldern (Malamuth m.fl. 2000). SP innebär att
utgångspunkten för det sexuella beteendet är opersonligt, att det inte finns något engagemang eller någon närhet inkluderad i det sexuella sammanhanget (Baer, Kohut & Fisher, 2015). FM
utgörs av två skalor; negativ maskulinitet och fientlighet mot kvinnor (Malamuth m.fl., 2000). FM innebär bland annat att mannen har en fientlig, misstrogen och dominant relation till kvinnor (Baer m.fl., 2015). Dessa var de enda två konstruktionerna som hade en direkt påverkan på sexuellt tvång mot kvinnor, de resterande faktorerna i modellen modererade sambandet via de två konstruktionerna. Sexuell aggression förutsågs då männen hade en kombination av höga poäng på både SP och FM, vilka innefattar problematiska sexuella attityder.
Modellen har också benämnt pornografi som en stark riskfaktor för sexuellt tvång (Malamuth, 2018). Enligt modellen så främjar pornografikonsumtion, i samspel med de attityder som kännetecknar SP och FM, sexuellt tvång mot kvinnor via den porträttering av kvinnor som förekommer (Baer m.fl., 2015; Malamuth, 2018; Malamuth m.fl., 2000). Pornografisk media dehumaniserar och objektifierar kvinnor, där de förminskas och
domineras. Denna porträttering skapar attityder som främjar sexuellt våld mot kvinnor. Enligt modellen påverkar pornografi dock endast de män som redan är i en riskgrupp för att utöva sexuellt våld (Malamuth, 2018).
Sexual script theory för att förstå relationen mellan pornografikonsumtion och sexuella attityder och beteenden. En ytterligare teori som förklarar pornografins påverkan på individer är Sexual script theory (Marshall, Miller & Bouffard, 2018). Teorin menar på att det finns manus (eng. scripts), där individer lär sig vilka attityder och beteenden som är acceptabla, önskvärda samt njutbara.
Manusen ser olika ut för män och kvinnor (Masters, Casey, Wells & Morrison, 2012). Män förväntas vilja ha sex och ha en stark sexlust, samt att de ska ta initiativet till sex. Vidare förväntas män ha mycket kunskaper och söka sig till fler olika sexpartners. Kvinnor däremot förväntas ha en mindre sexlust, vilken de inte drivs av. De förväntas generellt vara mindre sexuella, sträva efter relationer och inte byta sexpartner ofta. Vidare ska kvinnor värdesätta monogami, engagemang samt sträva efter en emotionell intimitet.
Pornografikonsumtion fungerar som en källa till sexuella attityder vilket i sin tur påverkar sexuellt beteende, och en signifikant positiv relation mellan pornografikonsumtion och sexuellt tvång har genom teorin identifierats (Marshall m.fl., 2018). När det vidare undersöktes identifierades att relationen berodde på individens sexuella attityder (Tomaszewska & Krahé, 2016).
Sammanfattning. De tre teorierna användes i den aktuella studien för att motivera frågeställningar och tolkaresultaten då de lyfter olika aspekter och därmed kompletterar varandra. Teorierna användes även tillsammans med tidigare forskning som utgångspunkt vid
formulering av hypoteser. The gender schema theory avsåg förklara eventuella skillnader mellan män och kvinnor, detta genom att teorin utgår från att det finns olika förväntningar på män och kvinnor, samt att individer påverkas olika mycket av dessa förväntningar (Bem, 1981). Confluence model of sexual aggression och Sexual script theory var komplement till förklaringar om könsskillnader. Confluence model of sexual aggression utgår från mäns sexuella beteenden och lyfter riskfaktorerna SP och FM i samband med pornografi
(Malamuth, 2018). Sexual script theory lyfter sexuella attityder och beteenden oavsett kön och menar att pornografi kan utveckla riskabla sexuella attityder som kan leda till riskabla beteenden (Marshall m.fl., 2018; Tomaszewska & Krahé, 2016). De två sistnämnda teorierna avsåg därmed även förklara hur pornografikonsumtion kan leda till problematiska attityder till- och användande av sexuellt våld (Malamuth, 2018; Marshall m.fl., 2018; Tomaszewska & Krahé, 2016).
Kunskapslucka
Sammanfattningsvis kan konstateras att forskning länge har visat på pornografins skadliga konsekvenser, bland annat har sambandet mellan pornografikonsumtion och milda attityder till sexuellt våld mot kvinnor uppmärksammats (Dawson m.fl., 2019; Farley m.fl., 2017; Malamuth & Vega, 2007; Malamuth m.fl., 2012; Marshall m.fl., 2017; Svedin m.fl., 2011;
Wright m.fl., 2016).
I och med att de konsumerande individernas gränser för vad som är normalt inom pornografin tänjs ut (Bridges m.fl., 2010; Malamuth m.fl., 2012), kommer pornografin
ständigt utvecklas till följd av denna kultur (French & Hamilton, 2018). Därmed är det viktigt att kontinuerligt undersöka individers attityder beroende på deras pornografikonsumtion då pornografin ständigt blir mer våldsam och pornografin olika studier undersöker inte kommer innehålla samma grad av våldsinslag.
Studier som undersökt sambandet mellan attityder till sexuellt våld och
pornografikonsumtion har ofta endast inkluderat manliga respondenter (Malamuth m.fl., 2000; Wright m.fl., 2016). Med anledning av det behövs fler studier som undersöker kvinnors attityder till sexuellt våld beroende på pornografikonsumtion. Meta-analyser har även påvisat skilda resultat för experimentella och icke-experimentella studier (Malamuth m.fl., 2012), för att öka kredibiliteten behövs därför fler studier av icke-experimentell karaktär. Få studier har undersökt sambandet mellan attityder till sexuellt våld och vilken typ av pornografi individer konsumerar (Malamuth m.fl., 2010; Malamuth m.fl., 2012), vilket den aktuella studien avsåg
göra. Studien undersökte även studenters attityder till sexuellt våld beroende på pornografikonsumtion vilket inte tidigare gjorts i kriminologiskt syfte i Sverige.
Syfte, frågeställningar och hypoteser
Syftet med studien var att undersöka mäns och kvinnors attityder gällande sexuellt våld mot kvinnor relaterat till pornografikonsumtion. Studiens frågeställningar var:
1. a) Hur ser sambandet ut mellan attityder till sexuellt våld mot kvinnor och pornografikonsumtion?
b) Hur ser sambandet ut för män och kvinnor separat?
2. a) Hur skiljer sig attityderna till sexuellt våld mot kvinnor beroende på om respondenterna har hög respektive låg pornografikonsumtion?
b) Hur ser skillnaden ut för män och kvinnor separat?
3. a) Hur skiljer sig attityderna till sexuellt våld mot kvinnor beroende på respondenternas kön?
b) Hur skiljer sig pornografikonsumtion mellan män respektive kvinnor? 4. Hur ser sambandet ut mellan pornografikonsumtion med våldsinslag och
attityder till sexuellt våld mot kvinnor?
Första frågeställningen motiverades genom att tidigare forskning påvisat signifikanta samband mellan mäns pornografikonsumtion och attityder till sexuellt våld (Dawson m.fl., 2019; Farley m.fl., 2017; Malamuth & Vega, 2007; Malamuth m.fl., 2012; Marshall m.fl., 2017; Svedin m.fl., 2011; Wright m.fl., 2016). Kvinnor har sällan inkluderats i studier som undersöker sambandet men de som gjort det har ändå funnit signifikans för båda könen (Malamuth m.fl., 2000; Tomaszewska & Krahé, 2016; Wright m.fl., 2016). Det behövs dock mer forskning för att undersöka sambandet. Vidare lyfter teorierna Confluence model of sexual aggression och Sexual script theory ett tydligt mönster i hur pornografi påverkar individers attityder till sexuellt våld mot kvinnor och användande av sexuellt tvång
(Malamuth, 2018; Marshall m.fl., 2018; Tomaszewska & Krahé, 2016). Confluence model of sexual aggression har utgått från mäns beteendemönster och menar att pornografi främjar milda attityder till sexuellt våld för de män som redan har andra riskfaktorer för sexuell aggression (Malamuth, 2018). Sambandet mellan pornografikonsumtion och attityder till sexuellt våld mot kvinnor kan därmed antas finnas för män, då de är den grupp i befolkningen som konsumerar mest pornografi (Folkhälsomyndigheten, 2019). Sexual script theory menar att individer som konsumerar pornografi lär sig riskabla sexuella attityder och beteenden
utifrån denna, vilket därmed kan antas gälla oberoende av konsumenternas kön. Utifrån tidigare forskning och teorier var studiens första hypotes att det skulle finnas ett samband mellan attityder till sexuellt våld mot kvinnor och pornografikonsumtion, för såväl kvinnor som män.
Andra frågeställningen formulerades utifrån att en mer frekvent
pornografikonsumtion påvisats ha ett samband med mildare attityder till sexuellt våld (Dawson m.fl., 2019; Farley m.fl., 2017; Malamuth & Vega, 2007; Malamuth m.fl., 2012; Marshall m.fl., 2017; Svedin m.fl., 2011; Wright m.fl., 2016). De få studier som inkluderat kvinnor har funnit skillnader för båda könen (Malamuth m.fl., 2000; Tomaszewska & Krahé, 2016; Wright m.fl., 2016), men det finns ett vidare behov av att undersöka kvinnors attityder och konsumtion, vilket avsågs genom studiens andra frågeställning. Det finns även forskning inom området som lyfter pornografikonsumtionens prosociala effekter, så som sexuell
frigörelse och dess relation till sexuellt experimentella attityder (Malamuth m.fl., 2000; Wright m.fl., 2016). Viss forskning har därmed motsatt sig relationen mellan
pornografikonsumtion och attityder till sexuellt våld mot kvinnor, vilket avsågs undersökas för både män och kvinnor genom studiens andra frågeställning.
Sexual script theory och The gender schema theory lyfter även konsumtion av pornografi som en riskfaktor till att utveckla mildare attityder till sexuellt våld (Bem, 1981; Malamuth, 2018; Marshall m.fl., 2018; Tomaszewska & Krahé, 2016). The gender schema theory menar att könsstereotypt material formar individer och visar hur män respektive kvinnor ska bete sig beroende på deras könstillhörighet (Bem, 1981). Det finns ett påvisat samband mellan milda attityder till sexuellt våld och att vara könsstereotyp (Kjellgren m.fl., 2010). Hög pornografikonsumtion skulle därmed kunna relatera till milda attityder till sexuellt våld då pornografi visat sig vara könsstereotyp och våldet som framställs
normaliseras (Bridges m.fl., 2010). Utifrån detta var studiens andra hypotes att de med hög pornografikonsumtion förväntades ha mildare attityder till sexuellt våld mot kvinnor än de med låg konsumtion, bland både kvinnor och män.
Tredje frågeställningen grundar sig i att män konsumerar pornografi i högre grad än kvinnor och har en mer positiv inställning till dess roll i samhället (Folkhälsomyndigheten, 2019; Waltman, 2014). Nationell forskning har även visat att regelbunden
pornografikonsumtion, sexuell aggression och åsikter som rör våld mot kvinnor hade ett samband (Waltman, 2014). Kvinnor har i studier rapporterat en lägre pornografikonsumtion än män (Brown m.fl, 2017; Folkhälsomyndigheten, 2019), men få studier har undersökt
pornografikonsumtion och kvinnors attityder, därmed är det viktigt att undersöka skillnaden i attityder och konsumtion mellan män och kvinnor.
The gender schema theory menar att könstypning hos en individ gör att de uppfyller förväntningarna som finns på deras könstillhörighet, där könsstereotyp pornografi
normaliserar beteendemönster som grundar sig i sexuellt våld (Bem, 1981; Svedin m.fl., 2011; Waltman, 2014). De män som konsumerar pornografi lär sig scheman där männen har en dominant roll och där kvinnorna är undergivna och objektifierade (Svedin m.fl., 2011; Waltman, 2014). Då män tidigare rapporterat en högre pornografikonsumtion än kvinnor, och majoriteten av pornografi innehåller våld mot kvinnor utfört av män (Bridges m.fl., 2010), kan resultatet för mäns attityder komma att bli mildare än kvinnors och mäns konsumtion högre. Utifrån teori och forskning var studiens tredje hypotes därmed att män förväntades ha mildare attityder till sexuellt våld mot kvinnor än kvinnor. Vidare förväntades män ha en högre pornografikonsumtion jämfört med kvinnor.
Fjärde frågeställningen motiveras genom att forskning som undersökt sambandet mellan pornografikonsumtion och attityder till sexuellt våld påvisat ett starkare samband vid våldsam pornografi än pornografi utan våld (Malamuth m.fl., 2010; Malamuth m.fl., 2012). Det finns dock begränsad forskning kring detta och sambandet bör undersökas vidare. Ett eventuellt samband kan för utifrån Sexual script theory, vilken utgår från att individer lär sig acceptabla och önskvärda beteenden genom exempelvis pornografi. Ju våldsammare
pornografin är, desto våldsammare beteenden lär sig således individen att acceptera. Studiens fjärde hypotes var, med forskning och teori i åtanke, att det skulle finnas ett samband mellan pornografikonsumtion med våldsinslag och attityder till sexuellt våld mot kvinnor.
Metod
Studiens syfte var att undersöka samband och medelvärdesskillnader mellan mäns och
kvinnors attityder till sexuellt våld mot kvinnor och pornografikonsumtion, vilket motiverade valet av en kvantitativ metod. Numeriska data samlades in genom kvantitativa enkäter vilket möjliggjorde analyser med statistiska beräkningar (Borg & Westerlund, 2012). Studien
testade olika hypoteser, vilket vidare motiverade valet av en kvantitativ metod. Ett mättillfälle genomfördes vilket innebar en tvärsnittsdesign av icke-experimentell karaktär (Borg & Westerlund, 2012; Setia, 2016).
Studiens deltagare bestod av studenter vid Örebro universitet, vilket var det lämpligaste urvalet med tanke på studiens resurser. En webbenkät publicerades i Facebookgruppen “Dom kallar oss studenter” vilken administreras av Örebro universitet och innehåller universitetets studenter. Med tanke på att enkäten var tillgänglig för alla Facebookgruppens medlemmar och att frivilliga ombads svara på den så var det att betrakta som ett bekvämlighetsurval. I Sverige studerar 49 procent av alla kvinnor vidare efter gymnasiet, medan samma siffra för män är 38 procent (Statistiska centralbyrån, 2020). Örebro universitet uppger sig följa de nationella trenderna (Örebro universitet, 2020), således förväntades fler kvinnor än män att delta i studien. Eftersom studien syftade till att undersöka binära könsskillnader inkluderades endast de som i enkäten uppgav sig vara man eller kvinna i urvalet. Vidare inkluderades, av etiska skäl, endast deltagare som var 18 år eller över.
Facebookgruppen “Dom kallar oss studenter” hade 22 031 medlemmar vid datainsamlingstillfället, varav 574 personer valde att delta i studien. Det resulterade i ett externt bortfall på 21 457 personer. Av de 574 svarande var 121 inte studenter vid Örebro universitet eller över 18 år, och fyra svarade “Annat” på frågan om kön vilket resulterade i ett internt bortfall på 125 personer. Totalt bestod urvalet därmed av 449 deltagare varav 130 var män och 319 kvinnor.
Material
Datainsamlingen skedde genom en webbenkät, vilken bestod av en del som undersökte attityder till sexuellt våld och en del som undersökte respondenternas pornografikonsumtion (Bilaga 1). Initialt ställdes frågor om respondenten var 18 år eller äldre samt om denne var student vid Örebro universitet, vid nekande svar på dessa frågor avbröts enkäten. Att inte fråga om respondenternas specifika ålder motiverades med att det inte var av relevans för syftet, endast frågan om respondenten var 18 år eller äldre ansågs nödvändig. Sedan fick respondenterna lämna samtycke till att delta i studien för att säkerställa att det var ett frivilligt deltagande, även här avbröts enkäten vid nekande svar. I enkätens följande delar ställdes först frågor om sexuellt våld och därefter frågor om pornografikonsumtion, denna uppdelning gjordes för att underlätta deltagandet för respondenterna (Statistiska centralbyrån, 2016). I enkätens avslutande fråga ombads respondenterna ange kön, att placera frågan sist gjordes för att undvika könsstereotypa svar i följande delar av enkäten, vilket annars kan uppstå när den frågan är inledande (Trost & Hultåker, 2016).
Attityder till sexuellt våld. Den första delen i enkäten bestod av frågor gällande attityder till sexuellt våld (Bilaga 1). Enkätfrågorna togs fram med utgångspunkt i en studie
från NCK (2014) som undersökte sexuellt våld. Exempelvis innehöll frågorna sådant som skulle definieras som trakasseri, förnedring, våldtäkt och andra sexualbrott. Detta för att kunna täcka innebörden av begreppet sexuellt våld i så stor utsträckning som möjligt. Allvarlighetsgraden kryssade respondenten i på en stigande skala från ett till tio, där ett innebar “inte alls allvarligt” och tio innebar “mycket allvarligt”. Det beslutades att ha många svarsalternativ då det underlättar möjligheten till heltäckande alternativ (Statistiska
centralbyrån, 2016). Det utformades inget neutralt svarsalternativ eller “vet ej” eftersom det med hänsyn till efterföljande analyser var viktigt att respondenterna tog ställning till
scenarierna som presenterades. Exempel på scenarier som fanns i enkäten var: “Lisas partner filmar när de har samlag utan att veta om hon tycker det är okej eller inte”, “Lisas partner tar stryptag på henne under samlag utan att veta om hon tycker det är okej eller inte” och ”Lisa får oönskade nakenbilder skickade till sig”.
För att mäta i vilken utsträckning samma underliggande fenomen mäts undersöktes internkonsistensen i scenariofrågorna (Pallant, 2016). Fenomenet dessa avsåg att mäta var således sexuellt våld mot kvinnor. I enkäten var det 15 frågor som berörde sexuellt våld och dessa sammanställdes till ett index; “totala attityder”. Internkonsistensen kunde fastställas genom att genomföra ett Cronbach’s alpha där frågorna inkluderades. Värdet som
framkommer på Cronbach’s alpha koefficienten är mellan 0-1 (Pallant, 2016). Enkätens frågor gällande sexuellt våld fick värdet 0.9 vilket innebar att frågorna hade en hög
internkonsistens. Frågorna relaterade därmed till varandra och mätte samma underliggande fenomen, vilket styrkte enkätens reliabilitet.
Pornografikonsumtion. Den andra delen av enkäten bestod av frågor gällande pornografikonsumtion (Bilaga 1). Först ställdes en fråga som berörde hur respondenten upplever sina vänners frekvens av pornografikonsumtion, vilken endast ställdes för att minska stigmat kring ämnet. Därefter fick respondenten uppge sin egen
pornografikonsumtion. Dessa två frågor hade samma svarsalternativ som
Folkhälsomyndigheten (2019) använde i sin studie om sexuell hälsa; “mer sällan/aldrig”, “1 gång i månaden”, “2-3 ggr i månaden”, “1-2 ggr i veckan”, “3-5 ggr i veckan” och “dagligen eller nästan dagligen”. Att samma svarsalternativ användes som i en nationell undersökning styrkte studiens validitet. En fråga som ställdes var “Hur ofta konsumerar du pornografi? Exempelvis videor/bilder/tidningar med pornografiskt innehåll”.
Pornografi med våldsinslag. I enkäten ställdes en fråga kring hur ofta den pornografi respondenten konsumerade innehöll våld mot kvinnor med svarsalternativ inspirerade från Folkhälsomyndigheten (2019); “alltid”, “ofta”, “nästan aldrig”, “aldrig” och “jag konsumerar
inte pornografi” (Bilaga 1). Frågan som ställdes var “Hur ofta har pornografin du konsumerar inslag av våld mot kvinnor (exempelvis slag, stryptag, tvång etc.)?”.
Procedur
Det konstruerades en webbenkät med frågor som avsåg besvara studiens frågeställningar i ORU Survey som ägs av Örebro universitet (Örebro universitet, 2019). Att samla in data via webbenkät var kostnads- och tidseffektivt (Trost & Hultåker, 2016), då enkätverktyget automatiskt sammanställde svaren och överförde till analysprogrammet. Att dela ut enkäter personligen var inte ett alternativ då frågorna var av känslig karaktär och det förväntades mer sanningsenliga svar vid webbenkät (Kreuter, Presser & Tourangeau, 2008; Statistiska
centralbyrån, 2016). Respondenten kunde då fylla i enkäten vid ett tillfälle och i en miljö som passade denne. Efter att enkäten konstruerats genomfördes en pilotstudie för att öka
möjligheten att upptäcka eventuella brister då respondenterna gavs möjligheten att ge eventuella synpunkter. Pilotstudien motiverades även då det vid undersökningar med frågor av känslig karaktär är bra att testa frågorna innan studien ska genomföras (Statistiska centralbyrån, 2016). Pilotstudien fick sju respondenter, vilka inte hade invändningar till enkätens konstruktion eller innehåll. Efter pilotstudien publicerades enkäten i
Facebookgruppen “Dom kallar oss studenter”. Enkäten inleddes med ett missivbrev där de forskningsetiska principerna fanns föreskrivna, information om studien, samt
kontaktuppgifter till de som skapat enkäten (Bilaga 1). Respondenterna fick sedan en fråga kring ifall de lämnade samtycke till att deltaga i studien, om de svarade ja leddes de vidare till enkäten och om de svarade nej avbröts enkäten. Efter besvarad enkät uppgavs
kontaktuppgifter till olika stödlinjer riktade till personer med problematisk
pornografikonsumtion, de som utövar sexuellt våld och de som utsatts för sexuellt våld. Enkäten publicerades en gång i Facebookgruppen “Dom kallar oss studenter” med en påminnelse efter tre dagar och en efter ytterligare två dagar. Enkäten var tillgänglig för respondenterna i 13 dagar innan den stängdes. Enkäten fick 574 respondenter, vilket efter internt bortfall resulterade i ett urval på 449 personer.
Etik
För att säkerställa god forskningskvalitet utgick studien från fyra centrala forskningsetiska principer; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, u.å). Detta för att försäkras om att deltagarna skyddas enligt
individskyddskravet, att de som deltar i en studie inte ska utsättas för skada eller kränkning, samtidigt som forskningskravet ska uppfyllas, samhällets rätt att forskning bedrivs.
Informationskravet. I enlighet med kravet fick deltagarna i förväg information om studiens syfte, eventuella risker, studiens genomförande och vilka kraven var för medverkan (Vetenskapsrådet, u.å). Informationen återfanns i missivbrevet som skickades ut i samband med enkäten (Bilaga 1). Utformningen av missivbrevet gjordes på ett lättförståeligt sätt så att respondenterna kunde ta del av relevant information utan svårigheter (Statistiska
centralbyrån, 2016). Endast information om att studien syftade till att undersöka attityder till sexuellt våld presenterades för att undvika styrande svar samt att respondenterna inte skulle svara utifrån vad de trodde förväntades av denne. Vidare presenterades information om vilka som ansvarade för studien, deltagarna fick också information om var undersökningen senare skulle publiceras.
Samtyckeskravet. En aktiv deltagare i en studie behöver alltid lämna sitt samtycke (Vetenskapsrådet, u.å). I den aktuella studien inhämtades samtycke från respondenterna i samband med enkäten genom att det ställdes en fråga om godkännande av samtycke (Bilaga 1), om respondenten svarade nekande på frågan så avbröts enkäten per automatik. Det var viktigt att tydligt informera respondenterna vad samtycket innebar (Silverman, 2014), det framgick att deltagande var frivilligt och att respondenten när som helst kunde avbryta
enkäten. För att ta individskyddskravet i beaktning påpekades det i missivbrevet att frågor om sexuellt våld förekom i enkäten. Deltagarna fick då själva avgöra om de ville samtycka till studien med vetskapen om att den eventuellt kunde bidra till obehag eller andra negativa känslor.
Konfidentialitetskravet. De personuppgifter som inhämtas i studier ska inte nås av obehöriga samt behandlas med största möjliga konfidentialitet (Vetenskapsrådet, u.å). I enlighet med kravet ska uppgifterna behandlas med en sekretess som gör att det inte går att identifiera enskilda personer utifrån studien. Respondenternas svar kan i vissa fall upplevas som etisk känslig information vilken ska skyddas i största möjliga mån. Detta innebar även att de som ansvarade för studien hade tystnadsplikt när sådan information förekom.
Datainsamling i form av enkät möjliggjorde anonymitet för deltagarna och utifrån enkätverktyget ORU Survey gick det inte att spåra enskilda personer då IP-adresser inte lagras (Örebro universitet, 2019). Endast den som äger enkäten har åtkomst till svar i programmet genom ett konto kopplat till Örebro universitet. Deltagarna fick tydlig
information om detta i det medföljande missivbrevet för enkäten (Bilaga 1). Vid arbete med konfidentialitet är det viktigt att hanteringen av personuppgifter sker på rätt sätt. The General
Data Protection Regulation (GDPR) har som syfte att skydda enskilda individers rättigheter, där personuppgifter är inräknade (Datainspektionen, u.å.). Målet med att skydda
personuppgifter är att utesluta möjligheten att uppgifter kan kopplas till deltagarna i studien. Det är viktigt att all insamlad data hanteras på ett varsamt sätt så att obehöriga inte får tillgång till informationen (Vetenskapsrådet, u.å.). ORU Survey användes därmed för att kunna säkerställa största möjliga konfidentialitet.
Nyttjandekravet. Uppgifter som samlades in i samband med studien skulle endast användas i forskningssyfte (Vetenskapsrådet, u.å). För den aktuella studien framgick det tydligt i missivbrevet att nyttjandekravet efterföljdes och att resultaten endast skulle användas för studiens syfte.
Stöd till deltagarna. Att undersöka individers attityder till sexuellt våld kan väcka obehag hos respondenterna och bli problematiskt, i sådana tillfällen är det viktigt att hänvisa till verksamheter som har erfarenhet av att arbeta med dessa typer av frågor (Statistiska centralbyrån, 2016). Med det i åtanke fanns hänvisningar till olika stödverksamheter som respondenten kunde vända sig till för vidare frågor eller att få stöd (Bilaga 1). På så vis kunde respondenten ta kontakt utifrån dennes behov och bakgrund och på så sätt få den hjälp som de behöver (Vetenskapsrådet, u.å).
Statistiska analyser
Studiens insamlade data analyserades via datorprogrammet IBM SPSS Statistics 26.0. Parametriska test är att föredra vid statistiska analyser då de kan ge mer information än icke-parametriska test (Pallant, 2016). Icke-icke-parametriska test är exempelvis mindre känsliga och har svårare att identifiera samband och skillnader mellan grupper, varför parametriska test är att föredra när förutsättningarna finns. I den aktuella studien undersöktes attityder till sexuellt våld mot kvinnor och pornografikonsumtion, vilket berör sociala faktorer. Vid användningen av parametriska test är det att föredra att insamlad data är normalfördelad, men när sociala fenomen undersöks är det svårt att uppnå (Pallant, 2016). Vid en god urvalsstorlek samt mindre överträdelser av normalfördelningen går det att använda sig av parametriska test när sociala fenomen undersöks. Innan analyserna genomfördes kontrollerades normalfördelning av data, varpå bedömningen utifrån punktdiagram, histogram, skewness och kurtosis gjordes att parametriska test var genomförbara och uteslutande kunde användas. Svarsalternativen som analyserades bestod av likertskalor vilka behandlades som kontinuerlig data, vilket kan argumenteras för med stöd i forskning (Carifio & Perla, 2007; Jamieson, 2004).
Frågeställning 1a kunde besvaras genom Pearsons korrelationsanalys (Pallant, 2016). Testet lämpar sig när det finns två kontinuerliga variabler, vilka i den aktuella analysen var indexet “totala attityder” och “pornografikonsumtion”, där samtliga svarsalternativ om frekvens av pornografikonsumtion inkluderades. Testet genomfördes för att avgöra styrkan och riktningen på sambandet mellan respondenternas attityder till sexuellt våld mot kvinnor och deras pornografikonsumtion. En ytterligare korrelationsanalys genomfördes för att besvara frågeställning 1b, där män och kvinnor undersöktes separat.
Ett oberoende t-test genomfördes för att besvara frågeställning 2a. Det är ett
parametriskt test som lämpar sig när det finns en kategorisk oberoende variabel bestående av två grupper och en kontinuerlig beroende variabel (Pallant, 2016). I det här fallet var den oberoende variabeln “pornografikonsumtion” indelad i två grupper. Deltagare som svarat att de konsumerar pornografi “dagligen eller nästan dagligen”, “3-5 ggr i veckan” och “1-2 ggr i veckan” placerades i gruppen “hög konsumtion” och de som svarat “2-3 ggr i månaden”, “1 gång i månaden” och “mer sällan eller aldrig” i gruppen “låg konsumtion”. Den beroende variabeln var i sin tur indexet “totala attityder”. Genom analysen kunde skillnader mellan grupperna “hög” respektive “låg” pornografikonsumtion i attityder till sexuellt våld urskiljas. T-testet gjordes sedan på nytt för att kunna besvara frågeställning 2b, kvinnor och män undersöktes då separat.
För att besvara frågeställning 3a genomfördes ett oberoende t-test där den kategoriska oberoende variabeln var “kön” och den kontinuerliga beroende variabeln indexet “totala attityder”. Genom analysen kunde skillnader mellan män och kvinnor gällande attityder till sexuellt våld undersökas. Ett ytterligare oberoende t-test genomfördes sedan för att undersöka frågeställning 3b där den kategoriska oberoende variabeln var “kön” och den kontinuerliga beroende variabeln “pornografikonsumtion”, där samtliga svarsalternativ om frekvens av pornografikonsumtion inkluderades. Genom analysen kunde skillnader mellan män och kvinnor i pornografikonsumtion undersökas.
För att besvara frågeställning 4 genomfördes en Pearsons korrelationsanalys, där sambandet mellan de kontinuerliga variablerna indexet “totala attityder” och
“pornografikonsumtion med våldsinslag” undersöktes. Gällande pornografikonsumtion med våldsinslag användes samtliga svarsalternativ utom “jag konsumerar inte pornografi”, då syftet var att undersöka om vilken typ av pornografi respondenten konsumerar påverkar attityder till sexuellt våld. De som inte konsumerade pornografi avsågs därmed inte undersökas i den aktuella analysen.
Resultat
Syftet med studien var att undersöka mäns och kvinnors attityder gällande sexuellt våld mot kvinnor relaterat till pornografikonsumtion, vilket genomfördes i olika analyser.
Attityder till sexuellt våld mot kvinnor och pornografikonsumtion
Första frågeställningen berörde samband mellan attityder till sexuellt våld mot kvinnor och pornografikonsumtion; dels mellan studiens samtliga deltagare och dels mellan män och kvinnor separat. För att undersöka detta genomfördes en korrelationsanalys som visade ett signifikant, positivt samband mellan attityder till sexuellt våld mot kvinnor och
pornografikonsumtion (se Tabell 1). När män och kvinnor undersöktes separat fanns det ett signifikant samband mellan attityder till sexuellt våld mot kvinnor och pornografikonsumtion för män, men inte för kvinnor.
Tabell 1.
Pearsonkorrelationer mellan attityder till sexuellt våld och pornografikonsumtion.
Attityder sexuellt våld n r Total pkn. 449 ,26*** Män pkn. 130 ,27** Kvinnor pkn. 319 ,11
Not. pkn.= pornografikonsumtion; r = Pearsons korrelationskoefficient; n = antal individer inkluderade i respektive korrelation; *** p < ,001; ** p < ,01; * p < ,05
För att undersöka den andra frågeställningen, vilken berörde skillnaden i attityder till sexuellt våld mot kvinnor beroende på frekvens av pornografikonsumtion, genomfördes ett oberoende t-test där de med låg respektive hög pornografikonsumtion jämfördes. Analysen visade på en signifikant skillnad i attityder till sexuellt våld mot kvinnor för de med hög respektive låg pornografikonsumtion, där de med hög pornografikonsumtion hade mildare attityder till sexuellt våld mot kvinnor (se Tabell 2). När testet genomfördes för män och kvinnor separat var skillnaden endast signifikant för kvinnor, men inte för män.
Tabell 2.
Medelvärdesjämförelse med oberoende t-test för de med låg respektive hög pornografikonsumtion i attityder till sexuellt våld mot kvinnor.
Attityder sexuellt våld n M SD fg T Totalt Hög pkn. 152 130,07 16,49 244, 79 -5, 12*** Låg pkn. 297 137,89 12,68 Män Hög pkn. 99 128,4 17,21 128 -1,15 Låg pkn. 31 132,58 19,03 Kvinnor Hög pkn. 53 133,17 14,71 65,52 -2,49* Låg pkn. 266 138,5 11,62
Not. pkn. = pornografikonsumtion; n = antal individer; M = medelvärde; SD = standardavvikelse; fg = frihetsgrader; *** p < ,001; ** p < ,01; * p < ,05
Attityder till sexuellt våld mot kvinnor och skillnad i pornografikonsumtion beroende på kön
Den tredje frågeställningen avsåg undersöka skillnader i attityder till sexuellt våld mot kvinnor och pornografikonsumtion mellan män och kvinnor, vilket undersöktes genom två oberoende t-test. Den första analysen visade att det fanns en signifikant skillnad i attityder till sexuellt våld mellan könen, där män hade mildare attityder än kvinnor (se Tabell 3). Den
andra analysen visade att män hade en signifikant högre pornografikonsumtion jämfört med kvinnor (se Tabell 3).
Tabell 3.
Medelvärdesjämförelse med oberoende t-test för män respektive kvinnor gällande attityder till sexuellt våld samt total pornografikonsumtion.
Attityder sexuellt våld Total pkn.
n M SD fg T n M SD fg T Män 130 129,4 17,68 182,24 -4,84*** 130 2,92 1,42 447 -15.38*** Kvinnor 319 137,61 12,32 319 5,07 1,31
Not. pkn. = pornografikonsumtion; n = antal individer; M = medelvärde; SD = standardavvikelse; fg = frihetsgrader; *** p < ,001; ** p < ,01; * p < ,05
Attityder till sexuellt våld mot kvinnor och pornografikonsumtion med våldsinslag För att besvara den fjärde frågeställningen gällande pornografi med våldsinslag och attityder till sexuellt våld mot kvinnor genomfördes en korrelationsanalys. Analysen visade på ett signifikant, positivt samband mellan variablerna (se Tabell 4).
Tabell 4.
Pearsonkorrelation mellan attityder till sexuellt våld och pornografikonsumtion med våldsinslag.
Attityder sexuellt våld
n r
Våldsinslag pkn. 319 ,19**
Not. pkn.= pornografikonsumtion; r = Pearsons korrelationskoefficient; n = antal individer inkluderade i respektive korrelation; *** p < ,001; ** p < ,01; * p < ,05
Diskussion
Studiens syfte var att undersöka individers attityder gällande sexuellt våld mot kvinnor relaterat till deras pornografikonsumtion och kön. Resultatet påvisade ett positivt samband mellan attityder till sexuellt våld mot kvinnor och pornografikonsumtion, när analysen gjordes för män och kvinnor separat kvarstod sambandet endast bland män. Vidare påvisades en skillnad mellan de med hög och låg pornografikonsumtion gällande attityder till sexuellt våld, skillnaden fanns endast för kvinnor när könen undersöktes separat. Analysen som undersökte skillnader mellan män och kvinnor gällande attityder till sexuellt våld påvisade en skillnad där män hade mildare attityder. Män hade också en signifikant högre
pornografikonsumtion jämfört med kvinnor. Slutligen påvisades ett positivt samband mellan attityder till sexuellt våld mot kvinnor och konsumtion av pornografi med våldsinslag.
Studiens resultat i relation till tidigare forskning och teori
Attityder till sexuellt våld mot kvinnor och pornografikonsumtion. Resultatet i den första analysen visade att det fanns ett positivt samband mellan attityder till sexuellt våld mot kvinnor och pornografikonsumtion. När analysen gjordes för män och kvinnor separat kvarstod sambandet endast för män medan resultatet för kvinnor inte var signifikant. Att sambandet var positivt innebar att en ökad pornografikonsumtion var relaterat till mildare attityder till sexuellt våld mot kvinnor. Studiens första hypotes var att ett samband skulle återfinnas mellan attityder till sexuellt våld mot kvinnor och pornografikonsumtion när män
och kvinnor undersöktes ihop, vilket även blev resultatet. Sambandet förväntades finnas även vid en uppdelning mellan män och kvinnor, men fanns endast för män.
Tidigare forskning har lyft motsägelsefulla resultat gällande hur pornografin faktiskt påverkar attityder till sexuellt våld (Malamuth m.fl., 2000; Malamuth m.fl., 2012). En förklaring till att sambandet inte blev signifikant kan därför vara att analysen påvisade en korrelation nära noll (Borg & Westerlund, 2012), vilket kan innebära att inte fanns någon relation mellan pornografikonsumtion och attityder till sexuellt våld mot kvinnor bland de kvinnliga deltagarna i den aktuella studien. Forskning har lyft att pornografikonsumtion snarare kan handla om exempelvis nyfikenhet, och att det inte bär med sig negativa konsekvenser (Malamuth m.fl., 2000). Det kan delvis vara en förklaring till varför det inte fanns något samband för kvinnorna i studien.
Resultaten i den aktuella studien gick i linje med tidigare forskning, vilken upprepat påvisat ett positivt samband mellan pornografikonsumtion och attityder till sexuellt våld (Dawson m.fl., 2019; Farley m.fl., 2017; Malamuth & Vega, 2007; Malamuth m.fl., 2012; Marshall m.fl., 2017; Svedin m.fl., 2011; Wright m.fl., 2016). Att korrelationen var nära noll och inte signifikant när kvinnor undersöktes för sig gick dock emot tidigare forskning, vilken påvisat attitydskillnader även bland kvinnor.
Resultaten kan vidare diskuteras utifrån The gender schema theory som utgår från att individer formas utifrån vad de exponeras för och pornografi, vilken ofta inkluderar sexuellt våld, kan därmed antas påverka attityderna till sexuellt våld. Majoriteten av kvinnorna i studien uppgav dock en låg pornografikonsumtion, vilket kan bidra till förklaringen till att ingen korrelation mellan deras attityder och pornografikonsumtion återfanns. Resultatet kan vidare diskuteras utifrån Confluence model of sexual aggression vilken lyfter pornografi som en stark riskfaktor för sexuellt tvång genom den porträttering av kvinnor som förekommer (Baer m.fl., 2015; Malamuth, 2018; Malamuth m.fl., 2000). Porträtteringen av kvinnor som undergivna och objekt främjar milda attityder till sexuellt våld, vilket kan vara en förklaring till studiens deltagares attityder. Sexual script theory är ytterligare en teori som resultaten kan diskuteras utifrån (Marshall m.fl., 2018). Teorin utgår från att individer lär sig vilka
beteenden som är acceptabla, önskvärda och njutbara genom pornografin. Då pornografi ofta innehåller sexuellt våld (Bridges m.fl., 2010), kan det i studien påvisade sambandet mellan pornografikonsumtion och attityder förklaras genom att pornografi bidrar till mer
accepterande attityder gentemot våldet.
Attityder till sexuellt våld mot kvinnor och hög respektive låg
de med hög respektive låg pornografikonsumtion, där hög konsumtion innebar mildare attityder. När analysen gjordes för män och kvinnor separat var skillnaden endast signifikant för kvinnor och inte för män. Det tyder på att kvinnors attityder till sexuellt våld blir mildare vid hög konsumtion av pornografi, men att mäns attityder inte verkar skilja sig beroende på hög eller låg konsumtion. Studiens andra hypotes var att det skulle finnas en skillnad där de med hög pornografikonsumtion förväntades ha mildare attityder till sexuellt våld mot kvinnor än de med låg konsumtion, vilket även blev studiens resultat. Skillnaderna förväntades finnas även vid en uppdelning av män och kvinnor, resultatet påvisade däremot endast en skillnad bland kvinnor.
Få tidigare studier som undersökt pornografikonsumtions påverkan på attityder till sexuellt våld har inkluderat kvinnor, men de som gjort det har påvisat en skillnad för både kvinnor och män (Malamuth m.fl., 2000; Tomaszewska & Krahé, 2016; Wright m.fl., 2016). Att resultaten i den aktuella studien blev signifikanta för kvinnor men inte för män kan bero på olika faktorer. En potentiell förklaring kan ha varit att det var för få män i urvalet för att signifikanta resultat skulle kunna urskiljas, medan urvalsstorleken var tillräcklig för kvinnor.
En förklaring till att kvinnors attityder skiljde sig beroende på om de hade hög respektive låg pornografikonsumtion kan vara att det i 70 procent av den våldsamma pornografin är män som är förövare, och att våldet i 94 procent av fallen är riktade mot kvinnor (Bridges m.fl., 2010). Kvinnor som har en hög pornografikonsumtion exponeras eventuellt för mer pornografi där kvinnor är förövare än kvinnor med en låg konsumtion, detta då denna typ av pornografi är mer ovanlig. Samtidigt behöver inte män ha en hög pornografikonsumtion för att exponeras för scener där män är förövare då denna typ av pornografi är betydligt vanligare, deras attityder kan bli mildare då våldet normaliseras även vid en låg pornografikonsumtion (Bridges m.fl., 2010).
I den första analysen återfanns inget samband mellan kvinnors pornografikonsumtion och attityder till sexuellt våld, samtidigt som det i den aktuella analysen fanns en skillnad mellan kvinnor med hög respektive låg pornografikonsumtion. Att resultatet inte blev signifikant i den första analysen men i den andra kan bero på hur pornografikonsumtion mättes i de olika analyserna. I den första analysen undersöktes sambandet mellan attityder och total pornografikonsumtion, vilken inkluderade samtliga sex svarsalternativ. I andra analysen delades pornografikonsumtion istället upp i två grupper; hög och låg. Kvinnorna i studien rapporterade i regel en låg pornografikonsumtion, det kan ha varit för liten varians i gruppen för att ett samband skulle återfinnas i första analysen. När de sedan delades upp i hög och låg hamnade den mindre andel av kvinnor som rapporterade en hög
pornografikonsumtion i samma grupp, och en skillnad i attityder kunde då identifieras mellan grupperna.
Enligt Sexual script theory skulle en högre pornografikonsumtion bland kvinnor leda till att de lär sig vad som är accepterat utifrån det material de konsumerar (Marshall m.fl., 2018). Kvinnor som konsumerar pornografi i hög grad kan antas exponeras för mer våld mot kvinnor, både där män och kvinnor är förövare. Därmed ökar även de accepterande
attityderna till våldet. Detta är dock något som behöver undersökas vidare.
Resultatet kan även diskuteras utifrån The gender schema theory som utgår från att de som söker sig till könsstereotypt material själva är könstypade, alltså att deras åsikter och beteende går i linje med förväntningarna som finns på dennes könstillhörighet (Bem, 1981). Enligt teorins manus har individer även olika sexuella förväntningar på sig beroende på kön (Masters m.fl., 2012). Män ska ha hög sexlust och vara mer accepterande kring att vara sexuellt experimentella. Kvinnor ska däremot inte drivas av sin sexlust, vara mer emotionellt involverade och sträva efter monogami. Mäns attityder till sexuellt våld mot kvinnor kan därför formas utifrån dessa förväntningar, där pornografikonsumtion kan främja detta oavsett i vilken grad det konsumeras. Kvinnor som konsumerar pornografi i hög grad kan se scener som motsätter sig förväntningarna de är vana vid, exempelvis olika former av våld och övergrepp (Bridges m.fl., 2010). Därmed får kvinnor med hög
konsumtion en annan bild av hur de ska bete sig än kvinnor med låg konsumtion. Pornografi är ofta könsstereotyp (Folkhälsomyndigheten, 2019), kvinnor som konsumerar pornografi antas därför bli könstypade i högre grad än kvinnor som inte
konsumerar pornografi (Bem, 1981). Kvinnor porträtteras inom pornografin som passiva och accepterande gentemot våldet (Bridges m.fl., 2010), detta skulle, med teorin som
utgångspunkt, göra att kvinnor som konsumerar pornografi har mildare attityder till sexuellt våld mot kvinnor då deras utsatthet normaliseras. Manliga könsstereotyper är mer
våldsbejakande och främjar hög sexuell acceptans i högre utsträckning än för kvinnor (Folkhälsomyndigheten, 2019; Masters m.fl., 2012), därför behöver män eventuellt inte konsumera pornografi i hög grad för att ha milda attityder till sexuellt våld mot kvinnor då våldsbejakande attityder går i linje med förväntningarna som finns på män, vilket kan förklara att resultatet inte blev signifikant bland män.
Forskning har även tidigare identifierat olika karaktärsdrag som var vanligare bland kvinnor som konsumerade pornografi, de uttryckte exempelvis högre sensationssökande och hade mer accepterande sexuella attityder (Brown m.fl., 2017). Det är svårt att uttala sig kring vad som föranleder det andra, men det verkar finnas ett samband mellan olika karaktärsdrag
bland kvinnor och deras pornografikonsumtion. Den aktuella studien antyder att milda attityder till sexuellt våld är ett ytterligare sådant karaktärsdrag.
Attityder till sexuellt våld mot kvinnor och skillnad i pornografikonsumtion beroende på kön. Resultaten visade att män hade mildare attityder till sexuellt våld mot kvinnor samt en högre pornografikonsumtion jämfört med kvinnor. Studiens hypotes gällande att män skulle ha mildare attityder överensstämde med resultatet. Vidare stämde hypotesen att män skulle rapportera en högre pornografikonsumtion än kvinnor.
Män rapporterade alltså en högre pornografikonsumtion än kvinnor, vilket även påvisats i tidigare studier (Folkhälsomyndigheten, 2019; Waltman, 2014). Att de även hade mildare attityder till sexuellt våld än kvinnor går i linje med tidigare forskning som påvisat ett positivt samband mellan pornografikonsumtion och attityder till sexuellt våld (Dawson m.fl., 2019; Farley m.fl., 2017; Malamuth & Vega, 2007; Malamuth m.fl., 2012; Marshall m.fl., 2017; Svedin m.fl., 2011; Wright m.fl., 2016).
Att män hade mildare syn på sexuellt våld kan diskuteras utifrån The gender schema theory. Teorin lyfter att individer påverkas olika av könsstereotyper och att pornografi ofta är könsstereotyp (Folkhälsomyndigheten, 2019). En förklaring kan vara att de manliga
deltagarnas pornografikonsumtion var mer frekvent än kvinnors och det kan påverka deras könstypning i större utsträckning, vilket skulle göra dem mer könsstereotypa. Därmed
utvecklas mildare attityder till sexuellt våld då det går i linje med könsstereotypa värderingar, vilket styrks av forskning som har identifierat ett samband mellan milda attityder till sexuellt våld och att vara könsstereotyp (Kjellgren m.fl., 2010). Män med milda attityder till sexuellt våld har påvisats ha andra sexuella beteendeproblem(Moyano, Monge & Freire, 2017; Nunes, Hermann & Ratcliffe, 2013), det kan innebära att de blivit exponerade för
könsstereotypt material där de lär sig hur de ska agera och bete sig. Det som ingår i manliga könsstereotyper är bland annat maskulinitet kopplat till våldsanvändning, aggressiva
beteenden och stor sexlust (Folkhälsomyndigheten, 2019). Kvinnor som exponeras för könsstereotypt material lär sig istället att vara passiva i sin sexualitet.
Sexual script theory lyfter att pornografi bidrar till utvecklingen av riskabla sexuella attityder och sexuella beteenden (Marshall, 2018; Tomaszewska & Krahé, 2016). Majoriteten av män konsumerar pornografi (Folkhälsomyndigheten, 2019), vilket kan göra att deras attityder till sexuellt våld generellt är mildare än kvinnors. Detta går i linje med att männen i den aktuella studien både hade en högre pornografikonsumtion och mildare attityder till sexuellt våld än kvinnor. Forskning behövs för att undersöka andra individuella,
Analysen till andra frågeställningen visade att mäns attityder inte verkade påverkas av om de hade hög eller låg pornografikonsumtion, samtidigt visar den aktuella analysen att män hade mildare attityder jämfört med kvinnor överlag. Detta tyder på att det kan vara andra faktorer än pornografikonsumtion som är relaterat till denna könsskillnad i attityder. Attityderna bland män kan, enligt Confluence model of sexual aggression, ha ett samband med faktorer som SP och FM (Malamuth, 2018). Män som redan exempelvis har en fientlig inställning till kvinnor, är dominanta och har personlighetsdrag som tyder på negativ
maskulinitet kan även ha mildare attityder till sexuellt våld.
Attityder till sexuellt våld mot kvinnor och pornografikonsumtion med våldsinslag. Resultatet visade ett samband där frekvent konsumtion av pornografi med våldsinslag relaterade till mildare attityder till sexuellt våld mot kvinnor. Studiens hypotes var att det skulle finnas ett samband mellan pornografi med våldsinslag och attityder, vilken bekräftades.
Resultatet går i linje med tidigare forskning, vilken påvisat ett positivt samband mellan konsumtion av våldsam pornografi och attityder till sexuellt våld (Malamuth m.fl., 2010; Malamuth m.fl., 2012). En förklaring till sambandet kan vara att konsumtion av pornografi med våldsinslag tänjer gränserna för vad individen anser vara extremt och att det normaliseras (Bridges m.fl., 2010; Malamuth m.fl., 2012), vilket bidrar till mildare attityder genom normaliseringen av våldet. Sambandet kan också påverkas av att individer som redan har milda attityder till sexuellt våld söker sig till pornografi med våldsinslag (Malamuth m.fl., 2012). Studier har också funnit att det var vanligare att i bekantskapskretsar till de med sexuella attityd- och beteendeproblem konsumera våldsam pornografi jämfört med de till individer utan sexuella beteendeproblem (Kjellgren m.fl., 2010), vilket går i linje med resultatet att det finns ett samband. Framtida forskning bör vidare undersöka vad sambandet beror på.
Sambandet kan förklaras utifrån Sexual script theory, vilken lyfter att en individs pornografikonsumtion påverkar sexuella attityder (Marshall, 2018; Tomaszewska & Krahé, 2016). Våldsinslag i pornografin kan påverka vilka sexuella attityder individen anser vara acceptabla och önskvärda, på så sätt kan mildare attityder utvecklas då våldet blir något acceptabelt och önskvärt.
