Etik i skolan: etiska värderingars betydelse i undervisningen

Full text

(1)2002:135 PED. EXAMENSARBETE. ETIK I SKOLAN Etiska värderingars betydelse i undervisningen. JENNY ALDRIN PETRA HOLMQUIST. PEDAGOGUTBILDNINGARNA GRUNDSKOLLÄRARPROGRAMMET ÅK 1-7 HT 2002 Vetenskaplig handledare: Lennart Ohlsson 2002:135 PED • ISSN: 1402 – 1595 • ISRN: LTU - PED - EX - - 02/135 - - SE.

(2) Luleå tekniska universitet Examensarbete Pedagogutbildningarna. Etik i skolan - etiska värderingars betydelse i undervisningen. Jenny Aldrin Petra Holmquist. INSTITUTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING Grundskolelärarutbildning 1-7 Höstterminen 2002 Vetenskaplig handledare: Lennart Ohlsson.

(3) Förord. Vi vill rikta ett stort tack till alla som gjort vårt examensarbete möjligt. Ett speciellt tack till vår praktikhandledare och hennes klass som givit oss tid och utrymme att genomföra undersökningen. Under denna tid har vi lärt oss oerhört mycket som vi kommer att ta med oss. Vi vill även tacka vår vetenskaplige handledare Lennart Ohlsson för goda råd och för att han hjälpt oss att färdigställa vårt examensarbete. Piteå den 12 december 2002 Jenny Aldrin och Petra Holmquist.

(4) Abstrakt Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka vilken betydelse etiska värderingar har i undervisningen, samt om undervisning ökar elevernas kompetens kring etiska värderingar. Vi har gjort en kvalitativ och kvantitativ undersökning i form av en enkät och loggboksobservationer. Försökspersonerna bestod av åtta pojkar och tolv flickor i år fyra. Genom undervisning och övningar försökte vi öka elevernas medvetenhet kring etiska värderingar. Vi har främst sett förändringar i elevernas beteenden i våra loggboksanteckningar. Klassens beteende utvecklades positivt från första till den sista studiedagen. För att få en större förändring av elevernas etiska medvetenhet anser vi att det krävs mer än sex veckors arbete. Trots detta tycker vi oss sett en viss förändring hos eleverna..

(5) Innehållsförteckning Förord Abstrakt Innehållsförteckning Bakgrund .................................................................................................................. ……...1 Vad är etik? ............................................................................................................................ 1 Deskriptivetik ..................................................................................................................... 2 Normativetik....................................................................................................................... 2 Metaetik.............................................................................................................................. 2 Etikens ursprung..................................................................................................................... 2 Läroplanen, skollagen och pedagogens yrkesetik .................................................................. 3 Demokrati........................................................................................................................... 3 Västerländsk humanism ..................................................................................................... 4 Skollagen................................................................................................................................ 5 Yrkesetiska principer för lärare.............................................................................................. 6 Värderingar............................................................................................................................. 6 Nyckelbegrepp ....................................................................................................................... 7 Identitet............................................................................................................................... 7 Trygghet ............................................................................................................................. 8 Självförtroende ................................................................................................................... 9 Moralutveckling ..................................................................................................................... 9 Syfte .................................................................................................................................... 9 Metod ................................................................................................................................ 10 Kvalitativa och Kvantitativa metoder .................................................................................. 10 Enkäter ............................................................................................................................. 10 Observationer ................................................................................................................... 10 Försökspersoner ............................................................................................................... 10 Bortfall ............................................................................................................................. 10 Material ................................................................................................................................ 11 Genomförande...................................................................................................................... 11 Tidsplan............................................................................................................................ 11 Resultat.............................................................................................................................. 12 Anteckningar från loggböckerna.......................................................................................... 12 Klassens beteende från första till sista dagen................................................................... 12 Diagram................................................................................................................................ 14 Tabeller................................................................................................................................. 20 Diskussion ......................................................................................................................... 21 Reliabilitet ............................................................................................................................ 21 Validitet................................................................................................................................ 21 Resultat/Diskussion.............................................................................................................. 22 Fortsatt forskning ................................................................................................................. 24 Referenser.......................................................................................................................... 25 Bilagor.

(6) 1. Bakgrund Vi går Grundskolelärarprogrammet Sv/So 1-7 där det ingår att genomföra ett examensarbete. Första året som vi läste lärarutbildningen gjorde vi ett fördjupningsarbete om människosyn vilket gjorde att vi blev intresserade av etiska frågor. Vi började fundera över vilken betydelse etiken har för undervisningen. I dagens skola finns det inget eget ämne för etik. Det är meningen att etiken ska genomsyra hela skolan. Samtidigt hårdnar klimatet i skolan. Elevernas språk och attityder mot varandra har uppmärksammats inte minst i medierna. Småflickor sminkar sig, bär stringtrosor och tajta toppar. Beror detta på att etiken i skolan håller på att försvinna? Allt oftare handlar samhällsdebatter om värdegrunds frågor. Mobbning, rasism och sexuella trakasserier är några vanliga ämnen i debatterna. Gemensamt för dessa frågor är att de alla bryter mot vårt samhälles demokratiska värden. Är ämneskunskaper viktigare än etiska frågor? Det är trots allt i skolan som Sveriges framtida generation fostras. Skolverket har genomfört en temabild om värdegrunden som heter ”Med demokrati som uppdrag”. Denna temabild bygger på kunskaper och erfarenheter från Skolverkets utvecklingsprojekt, utvärderingar och granskningar som har pågått under de senaste åren. Värdegrunds frågor handlar om att förmedla demokratiska värden till eleverna. Det kan handla om inflytande, jämställdhet mellan könen och människors lika värde. Det handlar även om att motarbeta mobbning, trakasserier och våld. I skolverkets undersökning anser lärarna att det inte finns tid att samtala med eleverna om värdegrundsfrågor och demokrati. Ämnesundervisningen tar upp allt för mycket tid. Bristen på tid för samtal är den största anledningen till att värdegrundsarbetet inte riktigt fungerar. Lärarna anser även i undersökningen att de inte får uppbackning av skolledningen när det handlar om värdegrundsfrågor. Skolledningen tycker i sin tur att kommunal ledningen inte ger dem de förutsättningar som behövs i arbetet med demokrati och värdegrund. Detta innebär att eleverna inte får den utbildning som de faktiskt har rätt till. Däremot är intresset från både elever och lärare stort för att ha etiska samtal. Även om skolorna tycker att det är viktigt att arbeta med värdegrundsfrågor så finns det inte tid eller resurser för detta. Det är meningen att värdegrundsfrågor och demokrati ska genomsyra hela skolverksamheten, på rasten, i konflikter och i alla ämnen i skolan. Tyvärr har inte detta fungerat riktigt och det är vanligt att dessa frågor hamnar inom ett enskilt ämne eller att man har några temadagar om värdegrundsfrågor. På högstadiet fungerar det sämst eftersom eleverna inte får samma nära relation till sina lärare som på lägre stadier. Betyg och resultat kommer i stället i centrum. På lägre stadier kan klassläraren lättare skapa en nära relation till sin klass och har mer tid för samtal med sina elever. På skolan möts människor med olika bakgrund, från olika samhällsklasser och ska lära sig förstå vad demokrati innebär. Skolan är därför en viktig grund för att eleverna ska lära sig förstå och respektera olika människor (Skolverket 2000).. Vad är etik?.

(7) 2 Termen etik kommer från grekiskans ethikos eller ethos och betyder sedvanlig boplats, sedvänja, skick och bruk (Andersen 1997). I boken ”Etik i pedagogens vardagsarbete” skriver Jenny Gren att etik bland annat handlar om människors förhållningssätt. Hon tar även upp att etik bland annat handlar om normer, värderingar och regler som styr vårat handlande. Gren menar att etik är en reflektion över handlingarna om vad som är rätt och fel och funderingar över värden och normer som styr oss människor. I boken ”Pedagogisk filosofi” skriver Stensmo (1994) att det krävs handlingsalternativ för att vi ska kunna göra ett etiskt handlande. När det finns alternativ så kan människor faktiskt handla på olika sätt. Därmed är vi ansvarig för den handling vi själva väljer och kan klandras om det blir fel. Etiska frågor gäller plikt, moralisk skyldighet, moraliskt gillande eller klander. Stensmo delar in ämnet etik i olika kategorier: Deskriptivetik Deskriptivetik undersöker vilka ideal, värderingar och normer människor har eller har haft under olika tidpunkter i historien. Normativetik Normativetik ger svar på hur du bör handla i olika situationer. Hit hör bland annat yrkesetiken där det finns regler för hur du ska handla i situationer där det finns olika handlingsalternativ. Man kan värdera en etisk handling genom att värdera dess avsikt eller genom dess konsekvenser. Metaetik Är en språklig analys eller beskrivning av etiska uttalanden. Man får inga egentliga svar på etiska frågor utan snarare resonemang om hur de bör tolkas.. Etikens ursprung Gren (1994) skriver att människan förmodligen i alla tider har haft funderingar över vad som är rätt eller fel. Den etiska traditionen kommer ursprungligen från antikens Grekland. Hippokrates var en läkare som levde i Grekland omkring 400 f. Kr. Han skrev den så kallade Hippokratiska eden. Detta är den första kända nedtecknade samlingen där behovet av etik syns tydligt. Bland annat kan vi läsa detta i den Hippokratiska eden: Vad jag under min yrkesutövning än hör och ser bland människor av den beskaffenhet att det måhända icke bör spridas, skall jag förtiga och betrakta som osagt. (s.19) Sokrates (470-399) som även han levde i Grekland, var den första som visade på vikten av att kritiskt pröva värderingarna bakom sitt handlande. Han började även diskutera begrepp som dygd, tapperhet och besinning. Aristoteles (384-322) funderade även han mycket över etik. Författaren Svend Andersen (1997) har förenklat Aristoteles tankar om etik på detta sätt:.

(8) 3 Etik är en kritisk reflektion över våra föreställningar om, vad som är det rätta eller goda mänskliga handlings- och levnadssättet. En sådan reflexion syns särskilt näraliggande när det inte längre är självklart, vad som är gott. (s.10) Den judisk kristna traditionen och den västerländska humanismen har förutom grekerna påverkat vår kulturs etik. Tankar kring etik har som synes en lång bakgrund men etiska debatter är lika aktuella än i dag.. Läroplanen, skollagen och pedagogens yrkesetik I läroplanen och skollagen kan vi se vilken betydelse etiken har i undervisningen. I ”Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet” så kan vi läsa följande: Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för människans egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap 2 §) Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell”. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet […] Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (s.5) Eftersom skolan arbetar utifrån västerländsk humanism och demokratisk grund så ska vi titta närmare på dessa två begrepp:. Demokrati Demokrati brukar ofta förklaras som folkstyre men det finns mängder av andra förklaringar av ordet. Här följer en kort förklaring av hur man kan tolka demokrati: Väsentliga element i demokratin är förverkligandet av medborgarnas vilja och självständigt åsiktsbildning bland medborgarna. Ett annat element är medborgarnas aktiva deltagande i beslutsprocesser som har betydelse för deras egen situation i olika avseenden. (SOU 1974:40, Gren, 1994, s.102).

(9) 4 Vad innebär då detta att verksamheten vilar på demokratins grund? Gren menar att alla barn är olika och det gäller även i den demokratiska processen. En pedagog har kommit långt med sin demokratiska verksamhet om eleverna: - självständigt kan bilda sig en åsikt - kan ta ansvar för sig själv och sina kamrater - aktivt deltar i beslutsprocessen. Genom att barnen får öva på att ta ställning, ta ansvar och delta i beslut, så tränas de på att vara delaktiga i demokratin som vårt samhälle bygger på. Allt måste ske utifrån varje elevs förutsättningar. På skolverkets hemsida kan vi läsa om förskolors och skolors demokratiska uppdrag: Värdegrunden handlar om demokratiska värden och förhållningssätt. Värdegrunden och arbetet med den är en ständig process som pågår i alla sammanhang under hela skoltiden. Förskolor och skolor har ett demokratiskt uppdrag att utveckla barns och ungas demokratiska kompetens; att kunna leva och verka i ett demokratiskt samhälle. Barns och ungas lärande, demokratiska kompetens och hälsa påverkas till stora delar av samma generella faktorer. Samtal mellan barn, unga och vuxna utgör ett av de viktigaste instrumenten i förskolors och skolors demokratiarbete. (Skolverket 2000) Västerländsk humanism Begreppet humanism kan beskriva olika saker i olika sammanhang. Olivestam och Thorsén (1991) delar in humanismen i tre olika områden: 1. Ett område där vetenskapen studerar människan som kulturellvarelse. 2. Ett område inom filosofi och litterära rörelser 3. Ett sätt att se på livet och människan som betonar människans lika värde. Den sista punkten är det vi i fortsättningen kommer att syfta på när vi talar om humanism. När vi talar om västerländsk humanism idag så menas det att människan är fri och har ett eget ansvar. Alla människor har ett människovärde som innebär att hon har rätt att få sin integritet respekterad. Människan är enligt humanistisk människosyn en social varelse som är beroende av sin miljö och sina relationer. Humanisterna menar att människan har ett inre själsliv, hon kan tänka, känna och fatta beslut. Människan kan alltså välja att forma sitt liv på ett visst sätt. Den kristna människosynen bygger på en tro på guds närvaro och ett liv efter döden. I den kristna människosynen menar man att människan är fri och har ett förnuft. Människan ska utveckla sin frihet och sitt förnuft till att vara Guds medarbetare. Människan är en social varelse och ska samarbeta med andra människor. Varje människa är unik och har ett människovärde. Samvetet är det som styr människans handlande i etiska situationer (Olivestam och Thorsén, 1991). Det finns många likheter mellan kristen människosyn och västerländsk humanism. Den stora skillnaden mellan de båda att den kristne ser Gud som herre medan humanisten ser människan som sin egen herre (Gren 1994). Vidare står det i läroplanen om skolans uppdrag:.

(10) 5 Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället […] Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Därför skall undervisningen i olika ämnen behandla detta perspektiv och ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden. Perspektivet skall prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden. (Lpo 94 s.7, 8) Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling […] Skolan ska sträva efter att varje elev - Utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, - Respekterar andra människors egenvärde, - Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå människor, - Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljö som miljön i ett vidare perspektiv. (Lpo 94 s 10) Vidare kan vi läsa om vilka skyldigheter skolans personal har: Alla som arbetar i skolan skall - Medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, - i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, - aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och - visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt […] Läraren skall - Klargöra och med elevernas diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, - öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar, problem - uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling - tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och - samarbeta med hemmen i elevernas fostran och därvid klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. (Lpo 94 s.10, 11). Skollagen Även i skollagen kan vi se vilka krav som ställs på den etiska utbildningen i skolan. 2§ …”Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar..

(11) 6. Vidare kan man läsa att: Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för människans egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Lag (1999:889). (Lärarförbundet, 2001, s.55). Yrkesetiska principer för lärare Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har gemensamt skapat några yrkesetiska principer, för att utveckla och upprätthålla lärares etiska kompetens. Dessa principer handlar framförallt om lärarnas förhållningssätt mot eleverna. I ”Yrkesetiska principer för lärare” kan vi läsa: Lärare vägleder eleverna till den kunskap som kan hjälpa dem i deras val och prioriteringar…”Läraren förbinder sig att i sin yrkesutövning: -. ta ansvar för elevernas kunskapstillväxt, stödja deras personliga utveckling och skapa goda betingelser för varje elevs lärande, utveckling och förmåga att utveckla kritiskt tänkande. Alltid bemöta eleverna med respekt för deras person och integritet samt skydda varje individ mot skada, kränkning och trakasserier […] påtala och engagera sig mot sådana utvecklingstendenser och handlingar i skola och samhälle som kan skada eleverna. (Lärarförbundet, 2001, s.129,130). Vidare kan vi läsa följande: Lärare har ett viktigt uppdrag i samhället, att ansvara för kommande generationers grundläggande utbildning och fostran. Detta uppdrag formuleras i skolans styrdokument, såsom läroplaner och lagar. Lärare utgår i sin yrkesutövning från det uppdrag som samhället ger dem, men reflekterar samtidigt över uppdraget satt i relation till de yrkesetiska principerna. Lärare arbetar i enlighet med det samhällsuppdrag de har fått, där det fastlagts genom demokratiska beslut och om det inte strider mot dessa yrkesetiska principer. (Lärarförbundet, 2001, s.131). Värderingar Jenny Gren skriver i boken ”Etik i pedagogens vardagsarbete” om att vi många gånger får stanna upp och tänka efter varför vi tycker och tänker som vi gör. Ibland vet vi, men ofta får.

(12) 7 vi fundera en stund. Vår värderingsgrund, det sammanhang som våra värderingar kommer från, beror på många olika orsaker och sammanhang. Vi kan ha gemensamma värderingar men där värderingsgrunden inte är lik den andres. Ett barns villkor är ofta att ta till sig de värderingar som finns i familjen för att bli accepterad. När sedan barnet får mer och mer frihet och ansvar som det kan och får hantera, har barnet möjlighet att ta ställning till värderingar som finns i familjen, barnomsorgen, skolan och bland kamraterna (Gren, 1994). När ett barn ska ta till sig en värdering eller regel måste det få ett sammanhang att relatera denna värdering eller regel till. Om barnet inte relaterar till sina tidigare värderingar så måste det erbjudas ett sammanhang eller förklaring som leder till att barnet kan ta det till sig (Gren, 1994). Jenny Gren skriver även att pedagoger ska vara tydliga, tydliga i sina värderingar och i sin roll som redskap. Pedagoger måste därför göra värderingarna tydliga för sig själva och våga ompröva dem. I arbetet som pedagog har värderingar en stor plats eftersom de ska föras över till barnen. Lagarna som styr vårt arbete anger en del viktiga värderingar som vi senare ska stanna upp vid. Att arbeta med barn i grupp behöver aktiva värderingar, regler och normer. När en människa ställer sig frågan varför hon har en viss värdering kommer det ibland vara svårt att förklara och försvara, men hon måste då visa att det är så och att det är naturligt. Det är därför det är så viktigt att arbeta med detta. (Gren, 1994) Skolan bygger på de etiska värden som styrs av lagar, riktlinjer och läroplaner. Etiska värden är någonting som värderas högt eftersom de ligger nära vår upplevelse av vårt värde som människor. De etiska värdena är även knutna till vårt moraliska förhållande till andra människor. Därför är de etiska värdena oerhört viktigt för alla pedagoger som ska ha rätt förhållningssätt till föräldrar och till elever. Det ingår i pedagogens yrkesetik att följa läroplan, lagar och riktlinjer och ge de etiska värdena innehåll (Gren, 1994).. Nyckelbegrepp Whalström (1993) skriver att det finns många metoder att arbeta med barn på ett personlighetsutvecklande sätt. Tanken är att ”hjälpa barnen att hitta sin identitet, öka sitt självförtroende och känna trygghet i en tolerant och accepterande miljö”. ( s.15) Här tas identitet, trygghet och självförtroende upp som nyckelbegrepp. Identitet I början av livet startar grunden till att det lilla barnet känner att ”jag är”. Kroppsuppfattningen är det som gör grunden och den får barnet känna genom att t.ex. smekas, gungas och vårdas. Genom omgivningen får förhoppningsvis barnet möjlighet att känna tillit och genom det skapa förutsättning för att ett ”jag - medvetande” ska växa fram. Identifikationsobjekt är något som ett litet barn behöver på vägen för att ha möjlighet att känna sig själv som en egen individ med inre och yttre gränser. (Wahlström, 1993).

(13) 8 Identitet är förmågan att vara densamma i förändringens mitt. (Lichtenstein i Wahlström, 1993, s.16) Whalström skriver att det är jobbigt för en själv och för dem runt omkring ifall vi får växa upp utan att veta vem vi är eller om vi inte har någon förebild. Det kan ta sig i uttryck att barnet på dagis som flänger omkring, har dålig koncentration eller som inte kan ty sig ordentligt till någon. När barnet sedan ska ta steget till skolan och livet där så blir allt mer komplicerat, de ska sitta stilla längre stunder, det är svårt att förstå fröken med mera. I puberteten blir det som mest besvärligt, nu är det tänkt att vi ska bli vuxna och då måste vi ta reda på vilka vi är. Pojkarna har det jobbigast bland annat beroende på att de inte har lika många att identifiera sig med under sin uppväxt som flickorna har. Det finns något hos pojkarna som vill bli fyllt, kontakten med det egna jaget. När vår självbild blir negativ så kan det kännas lätt att fly från ångesten och i dagens samhälle finns det mycket otäckt att fly till. Möjligheten finns också att människor kan ”låna” identitet av en grupp till exempel skinheads. Känslan av tillhörighet är stark och att få vara någon är ett grundläggande behov. Det enda som kan hjälpa dessa människor är att de får hjälp med att finna sin egen identitet. Som vi tidigare skrivit så läggs grunden till vår identitet och inre och yttre gränser under barndomen. Då vi lär oss vad vi får göra och inte, bildas enligt Whalström det som Freud kallar överjaget, Luther menar samvetet. Ungdomar och äldre som står för det oprovocerade våldet har inte denna mekanism som gör att de känner vad som är fel, de kan inte leva sig in i en främmande persons situation. De har inte fått möjlighet att känna sympati och empati. Hade man nått ”dessa” medan de var barn kunde man ha haft möjlighet att väcka känslor. Det är viktigt att vi i skolan vågar tala om ”besvärliga” hemsituationer så att alla barn kan få del av sin identitet.. Trygghet Trygghet är en viktig egenskap hos en skolelev som ska gå vidare i vuxenlivet. Att trygghet är ett av de viktigaste grunderna till självförverkligande visar den Maslowska behovstrappan trappan på. Självförverkligande, att vara den jag är Social uppskattning 5 Samhörighet, kärlek 4 Trygghet, säkerhet 3 2 Mat, värme, kläder 1. I Sverige har vi inte kommit lika långt med den inre tryggheten som med den yttre (cykelhjälmar mm). En miljö där barnen känner sig helt trygga är vad de borde få, i skolan, på fritids och hemma. Med trygghet menar Whalström (1993): att jag vågar hävda min åsikt, även om den inte delas av någon annan att jag vågar vara med och bestämma, ta ansvar och stå för mina beslut att jag vågar pröva nya saker, även om jag inte är säker på att lyckas att jag vågar vara mig själv till det yttre och inre att jag vågar bejaka det som är bra hos mig själv och acceptera det som är mindre bra att jag vågar lyckas (det kan vara riskabelt i vissa grupper ).

(14) 9 att jag vågar hävda mina önskningar och behov i min grupp att jag är generös mot andra och gör dem och mig själv synliga att jag inte upplever avvikande åsikter som hotfulla (s.18). Självförtroende Wahlström (1993) menar att självförtroende inte behöver betyda de yttre omständigheterna som till exempel familjesituation, ekonomi, yrken och så vidare. Det är istället relationerna som infinner sig mellan barnet och de som spelar en viktig roll i hans eller hennes liv. Jag ska känna mig värdefull och ha en god självaktning, jag är någon – du ser mig, jag duger, jag är ok, jag kan, jag klarar. I skolan gäller det att lära sig att självförtroendet kan stärkas även om eleven inte kunskapsmässigt kan så mycket. Självförtroende behöver inte vara kopplat till att vara duktig. Men genom bättre självförtroende så blir det lättare att ta till sig kunskaperna. Vidare står det om pedagogernas uppgift och den anser hon vara att arbeta med: socialisering, estetik, etik, förmåga att kunna tänka, förmåga att tillägna sig kunskaper. Socialisering, jag ska lära mig att kunna vara tillsammans med andra människor utan att fara illa eller att andra gör illa sig. Övning i att kunna samarbeta kreativt och se andras behov och viljor. Jag måste även kunna vissa vad jag vill. Estetik, det goda är starkare än det onda, se allt bra med livet. Etik, att acceptera värdesystemet som vårt samhälle har. Skilja på rätt och orätt, känslan av vilka handlingar som inte är brukbara. Förmåga att kunna tänka, se egna lösningar och egna vinklingar på bekymren. Ha åsikter och kunna hävda dem. Förmåga att tillägna sig kunskaper, få de nödvändiga verktygen: läsa, skriva, räkna, tala och lyssna.. Moralutveckling Hwang och Nilsson (1995) skriver om att den socio – emotionella utvecklingen är viktig under skolåren och där ingår även moralutvecklingen. När barnet är i skolåren så behöver det förstå och uppföra sig på ett speciellt sätt med en del regler för hur man ska bete sig, det kan vara alltifrån tydliga regler till allmängiltig etik. Moral är ett begrepp som tar upp förhållningssätt, normer och värderingar, vilka tankar och handlingar som passar till olika situationer och känslor. Agerar barnet då inte efter dessa värderingar så uppstår skuldkänslor och både förpliktelsen och skulden är viktiga bitar till det vi benämner samvete. Moral och samvete när det gäller en normal utveckling ligger nära varandra. Fastän många barn kan säga vad som är rätt och fel så agerar de ändå efter fel normer vid vissa tillfällen, det vill säga de luras, snattar och fuskar. Den moral barnet skaffar sig bidrar i hög grad till dess handlingar. Att vi inte lever efter de moralregler vi har kan ibland bero på att vi träffar på motsägande situationer, det går helt enkelt inte att anpassa två regler eller så är kamratgruppen ett mottryck. När ett barn befinner sig i 10- årsåldern och agerar på ett sätt som vuxna anser som omoraliskt betyder inte att de gör så för att de är unga och dumma utan det kan vara att de inte förstår den sociala situation som de befinner sig i. Erfarenheter spelar också in, hemifrån och från skolan.. Syfte.

(15) 10 Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse etiska värderingar har i undervisningen, samt om undervisning ökar elevernas kompetens kring etiska värderingar.. Metod Vi har valt att göra både en kvantitativ och kvalitativ undersökning för att vi ska få en mer nyanserad bild av vårt resultat.. Kvalitativa och Kvantitativa metoder En kvalitativ undersökning bygger på förståelse och en närmare kontakt med undersökningspersonerna. I en kvalitativ undersökning så intresserar man sig för hur människor upplever sin omvärld. Här är insikt viktigare än statiska analyser. En kvantitativ undersökning är däremot ofta ganska kontrollerad av forskarna och handlar mycket om statistiska mätmetoder. Om vi använder den kvantitativa undersökningen så försöker vi samla fakta så att det går att dra generella slutsatser. Båda dessa metoder har sina för- och nackdelar. En kvalitativ metod kan vara ostrukturerad och det kommer fram mycket information från få undersökningspersoner. En kvantitativ metod är väl strukturerad och ger lite kunskap om många undersökningspersoner. (Holme och Solvang 2001) Enkäter Vi har valt att göra en enkät som är både kvantitativ och kvalitativ, med fasta och öppna svarsalternativ. Enkäten kommer eleverna att göra vid två olika tillfällen. Observationer Vid en öppen observation vet deltagarna om att vi observerar dem. Nackdelen med den öppna observationen är att deltagarna kan ändra sitt beteende eller sina uttalanden när de vet att de är observerade. Vid den slutna observationen vet deltagarna inte om att de blir observerade. Undersökningspersonerna blir inte påverkade på samma sätt om de är trygga i gruppen och med observatörerna. Vi har fått föräldrarnas tillåtelse att observera deras barn. Vi har valt att göra en sluten observation i form av loggbok. I loggboken skriver vi om elevernas beteenden i olika situationer. Fakta som vi fick in redovisade vi i form av tabeller, diagram och löpande i texten.. Försökspersoner Hela klassen deltog i undersökningen och bestod av 8 pojkar och 12 flickor i år 4.. Bortfall Vi hade inget bortfall, alla elever deltog vid båda enkäterna..

(16) 11. Material Materialet som vi använt oss av är en enkät (bilaga 1:1-1:3), som delades ut vid två tillfällen samt en loggbok där vi gjorde egna anteckningar. Olika etiska värderingsövningar (bilaga 2:12:3 ), film (bilaga 2:2) och texter med etiska dilemman (bilaga 2:2).. Genomförande Eleverna fick vid två tillfällen besvara en enkät. För att eleverna skulle förstå våra frågor satt vi tillsammans med dem i mindre grupper. Vi var väldigt tydliga med att enkäten var anonym. I vår loggbok förde vi anteckningar över elevernas beteenden i skolan. Övningarna genomfördes i hel- och halvklass. Tidsplan Under termin fem skrevs vårt PM. När det var godkänt blev nästa steg att i termin sex arbeta med bakgrund och syfte. Den vetenskapliga metoden färdigställdes och kontakt togs med vår handledare. Under termin sju genomfördes undersökningen och rapporten färdigställdes.. Praktik planering Vecka 40 Den här veckan lärde vi oss rutiner och försökte lära känna lärare och elever. Vi delade ut enkät 1. Vecka 41 Tillfälle 1: Etik lektion tillsammans med eleverna, introduktion till ”tjej/killsnack” (bilaga 2:1) samt till ”soptunnan” och ”skattkistan” (bilaga 2:1). Vi pratade om värdegrundsord exempelvis trygghet och respekt. Sedan genomfördes övningen ”Födelsedagsledet” (bilaga 2: 1) Tillfälle 2: ”Killsnack”, där vi genomförde övningarna ”Solen skiner” (bilaga 2:1) och ”Heta stolen” (bilaga 2:1). Tillfälle 3: ”Tjejsnack”, arbetade även här med ”Solen skiner” och ”Heta stolen”. Vecka 42 Tillfälle 4: Helklass. ”Soptunna/skattkista.” Eleverna fick skriva ”Självförtroende lappar” (bilaga 2:2). Tillfälle 5: ”Killsnack”, denna gång läste vi fyra texter (bilaga 2:2), för att sedan diskutera. Tillfälle 6: ”Tjejsnack” samma som vid tillfälle 5. Vecka 43 Tillfälle 7: ”Soptunna/skattkista”. Eleverna fick genomföra övningen ”Avsluta en mening” (bilaga 2:2) Tillfälle 8: ”Killsnack”, ”Trygghetsövningar” (bilaga 2:2-2:3). Tillfälle 9: ”Tjejsnack”, samma lektion som vid tillfälle 8. Vecka 44 Lov.

(17) 12. Vecka 45 Tillfälle 10: ”Soptunna/skattkista”. Eleverna fick göra övningarna ”Jag är så glad att jag är jag…” (bilaga 2:2) och ”Levande fyra hörn” (bilaga 2:2) Tillfälle 11: Eleverna såg filmen ”Filips dilemma” (bilaga 2:2) i små grupper. Lektionen avslutades med diskussioner om filmen. Vecka 46 Tillfälle 12: Vi delade ut enkät 2. Tillfälle 13: En muntlig utvärdering tillsammans med eleverna.. Resultat Resultatet av enkäten har vi valt att presentera i form av diagram, tabeller och löpande i texten. Anteckningarna från loggböckerna redovisar vi löpande i texten.. Anteckningar från loggböckerna Klassens beteende från första till sista dagen Första dagen när vi kom till klassrummet satt eleverna som tända ljus och lyssnade intresserat när vi presenterade oss. Ganska snart märkte vi att det fanns många starka viljor i klassen, många ville höras och synas mest. Detta visade sig på olika sätt bl.a. genom att många pratade högt, sjöng eller spelade pajas. Några flickor ville kramas väldigt ofta, allt för att få våran eller kompisarnas uppmärksamhet. Bland det första vi gjorde tillsammans med klassen var att ha en temadag utomhus. I slutet av dagen uppträdde pojkarna på ett sätt som störde många. En av pojkarna i klassen satte en flaska mellan benen och skrek fula ord exempelvis : ”Vem vill suga av mig?” Flera av pojkarna tog efter beteendet och många av flickorna skrattade åt dem. Efter en stund gav sig samma pojkar på elden, där lunchen tillagades. Lärare och föräldrar sade till dem flera gånger men pojkarna svarade bara genom att förlöjliga tillsägelserna. Klassläraren var väldigt besviken på dem efter dagens slut. Vår slutsats var att det skulle bli en stor utmaning att jobba med klassen utifrån det ämne vi valt. Samtidigt kändes det som om denna klass verkligen behövde börja reflektera över sina handlingar.. Lektion 1: Helklass. Klassen var lite stökig och allmänt orolig. Fula ord, retningar och småbråk var vanliga denna dag. Vi hade vår första etiklektion med klassen. Övningen ”Födelsedagsledet” (bilaga 2:1) genomfördes med förvånansvärt stor koncentration. En del hade dock svårigheter med att lyssna på instruktionerna som vi gav under övningen. En del elever ville gärna bestämma över sina klasskamrater. Många tyckte att övningen var rolig. Lektion 2: Killsnack (bilaga 2:1). Vi hade en övning som heter ”Solen skiner” (bilaga 2:1). Första övningen gick ganska bra men de kom inte in på värderingar och känslor som var vår tanke. Vid denna lektion tillsammans med pojkarna hade de väldigt svårt för att lyssna på varandra. Det var inte vana vid diskussions övningar och en av pojkarna frågade efter halva tiden när vi.

(18) 13 skulle börja jobba! Vi fick förklara att vi redan jobbade för fullt och många tyckte att det var en konstig lektion. Alla tyckte i alla fall att det var roligt. När vi skulle göra ”Heta stolen” (bilaga 2:1) klarade inte pojkarna av att lyssna på varandra och koncentrationen var mycket dålig. ”Heta stolen” tränar eleverna i att stå för sina åsikter. Detta bidrar till en trygghet hos barnen. Eleverna fick sedan berätta någonting om sig själva. Vi ville att pojkarna skulle träna på att lyssna på varandra. En av pojkarna kunde inte komma på någonting att berätta. En annan pojke sa då: ”Berätta om att du har varit med om att din mamma har dött” (pojkens mamma dog några år tidigare). Alla i gruppen började skratta även han själv. Oron i gruppen steg och vi valde att spara den sista övningen till ett annat tillfälle. Lektion 3: Tjejsnack (bilaga 2:1). Flickorna var en betydligt större grupp än pojkarna men var lite bättre på att lyssna. Inte heller här kom eleverna in på känslor och värderingar, det handlade mest om kläder, hästar och sport. I värderingsövningen ”Heta stolen” var det några som vågade tycka annorlunda medan andra styrdes av kompisarna. En del hade svårigheter att tala inför gruppen. Lektion 4: Helklass. Eleverna fick skriva ”Självförtroende lappar” (bilaga 2:2) till varandra. Trots att många i klassen hade starka viljor så visade det sig att självförtroendet var dåligt. Klassläraren ville att vi skulle jobba mycket med självförtroende övningar och det tyckte även vi. Vi såg att eleverna växte när de fick sin självförtroende lapp. En del elever tyckte att det var pinsamt att skriva positiva saker till personer som de vanligen inte umgicks med. Särskilt känsligt var det om en flicka fick skriva till en pojke eller tvärtom. Det märktes att många blev glada över sin lapp och ville gärna läsa den högt för klassen. Lektion 5: Killsnack. Vi läste tre texter med etiska dilemman (bilaga 2:2) som pojkarna skulle lösa. De hade många bra lösningar på problemen, men alla var inte lika seriösa. När vi läste sista texten var pojkarna ganska trötta och diskussionen var inte längre givande. Många började skratta och slamsa. Eleverna fick träna på att självständigt bilda sig en åsikt. Lektion 6: Tjejsnack. Flickorna fick lyssna på samma texter som pojkarna. De var mycket duktiga på att hitta lösningar på problemen. Alla kom snabbt överens om hur personerna i texterna skulle agera. Många av flickorna kände igen sig i situationerna och diskussionerna kom in på ett djupare plan. Flera ville berätta om den egna hemsituationen, skilsmässor, styvsyskon och vänskap. Lektion 7: Helklass. Eleverna skulle göra övningen ”Avsluta en mening” (bilaga 2:2). I stort sett alla vågade tala inför hela klassen. Ingen kommenterade när kompisarna pratade. Vilket vi ser som ett litet framsteg. Några elever fick meningar där det stod saker som de upplevde pinsamma och valde därför att inte prata. Det var bland annat meningen ”jag älskar att…”. Lektion 8: Killsnack. Idag jobbade vi med trygghetsövningar (bilaga 2:2-2:3). Vi var utomhus och började med ”Pendeln”. Pojkarna hanterade varandra ganska oförsiktigt till en början. Snart förstod de att det skulle vara en behaglig upplevelse och att man skulle känna sig trygg. Nästa.

(19) 14 uppgift var ”Fritt fall”. De tog uppgiften på stort allvar och några såg riktigt nervösa ut inför utmaningen. ”Blindbock” var deras sista uppgift. Den var inte lika avancerad och pojkarna tog inte uppgiften på så stort allvar. Det var kul att se att alla elever vågade prova alla övningar trots stor nervositet. Här ställde gruppen upp för varandra på ett sätt som vi inte sett tidigare. Lektion 9: Tjejsnack. Vid övningen ”Pendeln” förstod flickorna att ringen skulle vara kompakt för att personen i mitten skulle känna sig trygg. De lyckades bra och alla ville pröva flera gånger. Några var väldigt tveksamma till ”Fritt fall” men alla lyckades ta sig igenom det. Flickorna stöttade varandra och kom med uppmuntrande kommentarer. Blindbock gick utan problem. Lektion 10: Helklass. Vi lekte en lek som heter ”Jag är så glad att jag är jag för att…” (bilaga 2:2). Alla sa något som var positivt om sig själva, en del sa egenskaper medan andra pratade om djur eller saker. Alla vågade tala inför hela klassen under övningen ”Levande fyra hörn” (bilaga 2:2). En del orkade inte lyssna mellan de olika momenten. Men flera vågade ha avvikande åsikter. De var duktiga på att motivera sina val. Lektion 11: Eleverna fick se filmen ”Filips dilemma” (bilaga 2:2). Diskussionerna i smågrupper blev väldigt intressanta. De visade nu en större förmåga att kunna leva sig in i andra människors situation och tala om sin egna erfarenheter. Eftersom filmen tog upp mobbning och förtryck handlade diskussionerna mycket om detta. Pojkarna vågade tala om känslor vilket vi inte sett tidigare. Bland det sista vi gjorde med eleverna var att åka på en temadag. Eleverna skötte sig exemplariskt. Eleverna använde inga fula ord, inga retningar eller bråk förekom under tiden vi var där. Vi har kunnat se en viss utveckling under våra praktikveckor. Första veckorna mötte vi tuffa elever men med ett barnsligt beteende. Det visade sig snart att eleverna var väldigt osäkra på sig själva. Till och börja med tyckte vi att klassen blev osäkrare ju mer vi jobbade med dem. En stor positiv skillnad kunde vi se på klassens beteende vid första- och den sista studiedagen.. Diagram Nedan redovisar vi diagram som beskriver trivsel, kompisskap, rädsla och mobbning och värderingar. (Diagram 1:1-5:1 visar resultatet från första enkättillfället och diagram 1:2- 5:2 visar resultatet från andra enkättillfället).

(20) 15. Hur trivs du i klassen? 9 8 7 6 5 antal elever 4 3 2 1 0. Pojkar Flickor. Dåligt. Sådär. Ganska bra. Mycket bra. Figur 1:1. Elevernas trivsel i klassen. Figur 1:1 visar att de flesta eleverna trivs mycket bra i klassen. 5 av eleverna valde andra alternativ.. Hur trivs du i klassen? 8 7 6 5 Antal elever 4 3 2 1 0. Pojkar Flickor. Dåligt. Sådär. Ganska bra. Mycket bra. Figur 1:2. Elevernas trivsel i klassen. Figur 1:2 visar att de flesta eleverna trivs mycket bra i klassen. 5 av eleverna valde andra alternativ..

(21) 16. Har du några kompisar i klassen?. 10 9 8 7 6 Antal elever 5 4 3 2 1 0. Pojkar Flickor. Inga. En. Två-Tre. Många. Figur 2:1. Elevernas antal kompisar i klassen. Figur 2:1 visar att alla elever har kompisar i klassen. Alla utom tre elever har många kompisar i klassen.. Har du några kompisar i klassen?. 12 10 8 Antal elever. 6. Pojkar. 4. Flickor. 2 0. Inga. En. Två-Tre. Många. Figur 2:2. Elevernas antal kompisar i klassen. Figur 2:2 visar att nästan alla elever har många kompisar i klassen utom en som har två - tre kompisar..

(22) 17. Hur ska en jättebra kompis vara? (beskriv) 12 10 8 Antal elever. 6. Pojkar. 4. Flickor. 2. R ol ig O m tä nk sa m. På lit lig H jä lp sa m. Sn äl l. 0. Figur 3:1. Hur en bra kompis ska vara. Figur 3:1 visar att de flesta eleverna tycker att en bra kompis ska vara snäll. Eleverna fick skriva egna beskrivningar på hur en bra kompis ska vara. En del valde att skriva flera alternativ.. Hur ska en jättebra kompis vara? (beskriv) 8 6 Antal elever 4. Pojkar 2. Flickor. R ol ig O m tä nk sa m. På lit lig H jä lp sa m. Sn äl l. 0. Figur 3:2. Hur en bra kompis ska vara. Figur 3:2 visar att de flesta eleverna tyckte att en bra kompis ska vara snäll. Många ser även pålitlighet som en bra egenskap hos en kompis..

(23) 18. Känner du dig rädd eller ledsen i skolan?. 5 4 Antal elever. 3. Pojkar. 2. Flickor. 1 0. Aldrig. Sällan. Ibland. Ofta. Figur 4:1. Elevernas ledsamhet och rädsla i skolan. Figur 4:1 visar att lika många elever svarar ”aldrig” som ”sällan”. Få elever känner sig ”ibland” rädda eller ledsna i skolan.. Känner du dig rädd eller ledsen i skolan?. 5 4,5 4 3,5 3 Antal elever 2,5 2 1,5 1 0,5 0. Pojkar Flickor. Aldrig. Sällan. Ibland. Ofta. Figur 4:2. Elevernas ledsamhet och rädsla i skolan. Figur 4:2 visar att många elever är rädda eller ledsna i skolan ”sällan” eller ”ibland”..

(24) 19. Förekommer hot, våld, mobbning eller utfrysning som vi vuxna inte känner till? Berätta 10 8 Antal elever. 6 4. Pojkar. 2. Flickor. 0. Ja. Ja, ibland. Nej. Vet ej. Figur 5:1 Hot, våld, mobbning eller utfrysning som förekommer på skolan utan de vuxnas vetskap. Figur 5:1 visar att majoriteten av eleverna anser att det inte förekommer hot, våld, mobbning eller utfrysning på skolan som de vuxna inte känner till. Några elever ansåg att de inte visste om detta förekom på skolan.. Förekommer hot, våld, mobbning eller utfrysning som vi vuxna inte känner till? Berätta 7 6 5 4 Antal elever 3 2 1 0. Pojkar Flickor. Ja. Ja, ibland. Nej. Vet ej. Figur 5:2. Hot, våld, mobbning eller utfrysning som förekommer på skolan utan de vuxnas vetskap. Figur 5:2 visar att de flesta av eleverna inte vet om det förekommer något av de ovanstående företeelserna. 1/5 anser att dessa problem finns..

(25) 20. Tabeller Nedan redovisar vi resultat som beskriver trivsel och regler. (Tabell 1:1 visar resultatet från första enkäten och 1:2 visar resultatet från andra tillfället.) Tabell 1:1 Vad hindrar dig att trivas i skolan? (Eleverna valde flera svarsalternativ) Svarsalternativ: Antal: Några klasskamrater beter sig okamratligt och elakt 3 Det finns andra elever på skolan som hotar och säger 3 elaka saker till andra Jag har inga kompisar Jag har det jobbigt hemma Det är för tråkigt 2 Jag har svårt att läsa och skriva Jag har svårt att koncentrera mig 5 Jag klarar inte av att göra läxorna 1 Ingenting hindrar mig från att trivas i skolan 12 Andra skäl Kommentar: De flesta eleverna trivs i skolan det största skälet till att eleverna inte trivs är att de inte kan koncentrera sig. 6 elever hindras att trivas av andra elever. Tabell 1:2 Vad hindrar dig att trivas i skolan? (Eleverna valde flera svarsalternativ) Svarsalternativ: Antal: Några klasskamrater beter sig okamratligt och elakt 2 Det finns andra elever på skolan som hotar och säger 5 elaka saker till andra Jag har inga kompisar Jag har det jobbigt hemma 1 Det är för tråkigt 2 Jag har svårt att läsa och skriva Jag har svårt att koncentrera mig 7 Jag klarar inte av att göra läxorna 1 Ingenting hindrar mig från att trivas i skolan 9 Andra skäl Kommentar: De flesta eleverna trivs bra i skolan men många har svårt att koncentrera sig och flera störs av att andra elever på skolan hotar och säger elaka saker till andra. Eleverna fick vara på frågan: Vilka regler ska vi ha i vår klass som alla måste följa? (Skriv ned tre regler!) Vid tillfälle 1 svarade eleverna följande: Inga regler (5 pojkar, 1 flicka) Lyssna på varandra (1 pojke, 4 flickor) Arbetsro ( 6 flickor) Inga fula ord (5 pojkar, 9 flickor) Inget bråk (3 pojkar, 4 flickor) Inga retningar (10 flickor).

(26) 21. Kommentar: Sex elever tyckte inte att det behövdes några regler. 14 stycken ansåg att man inte skulle använda fula ord. Vid tillfälle 2 svarade eleverna följande: Lyssna på varandra (6 pojkar, 5 flickor) Arbetsro ( 5 pojkar, 6 flickor) Inga fula ord (5 pojkar, 9 flickor) Inget bråk (6 pojkar, 6 flickor) Inga retningar (2 pojkar,10 flickor) Kommentar: Alla elever ville ha regler. Fula ord och bråk ville de flesta eleverna inte ha i klassen.. Diskussion Vårt syfte med denna undersökning är att få en inblick i vilken betydelse etiska värderingar har i undervisningen, samt om undervisning ökar elevernas kompetens kring etiska värderingar. Vi kände att tiden var för knapp för att få ett tydligare resultat. Vi arbetade med undersökningen i sex veckor, varav fyra dagar föll bort på grund av lov. För att förändra elevers etiska medvetenhet krävs mer än sex veckors arbete. Trots detta tycker vi oss ha sett en viss förändring hos eleverna.. Reliabilitet Många faktorer kan ha påverkat vårt resultat. Eleverna kan ha uppfattat frågorna i enkäten (bilaga 1) på olika sätt. En del var inte vana att fylla i en enkät. Det var olika mellan eleverna hur lång tid de ägnade åt enkäten. Vi kan inte veta hur sanningsenligt de svarade. Eftersom vi arbetat med övningar både i helklass och i mindre grupper har vi haft möjlighet att studera eleverna i olika situationer. Vid några tillfällen delade vi klassen i flick- och pojkgrupper (bilaga 2:1).. Validitet Vårt syfte med enkäten var att mäta om elevernas förhållningssätt förändrades genom undervisning i etik. Genom vår enkät och framförallt vår loggbok anser vi att vi uppnått vårt syfte Vi kunde ha använt fler mätmetoder exempelvis fler observationer, intervjuer och fler enkäter. Det skulle möjligen ha gett oss ett tydligare resultat. Vi anser att de mätmetoder vi använt oss av är tillförlitliga..

(27) 22. Resultat/Diskussion I resultatet av enkäter och övningar ser vi en viss förändring i elevernas etiska medvetenhet. Vi har inte i första hand sett förändringen i diagrammen och tabellerna utan i våra egna observationer av klassen. Orsakerna till att diagram och tabeller inte visar någon stor förändring kan bero på flera faktorer. Det kanske var för kort tid mellan de båda enkäterna och eleverna valde samma svarsalternativ som vid första tillfället. Även om vårt huvudsakliga syfte inte är att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor så har vi valt att ta upp vissa tendenser till olikheter. (Alla sidhänvisningar i resultat/diskussionen syftar till sidorna i vårt arbete.) Eftersom vi arbetade mycket i smågrupper tror vi att klassen i sig kan ha blivit tryggare och att det visade sig i resultatet. Eftersom vi vid några tillfällen såg att eleverna hade svårt att tala inför klassen antog vi att dessa behövde träna sitt självförtroende. När vi talar om självförtroende menar vi att eleverna ska ha en god självaktning, jag är någon, du ser mig, jag duger, jag är ok, jag kan och jag klarar, om detta kan ni läsa på s. 9. Som vi kan se i resultatet har en förändring skett i och med att de elever som tidigare inte vågat tala inför gruppen vågade vid ett senare tillfälle. Detta kan bero på att vi har jobbat mycket med självförtroende och trygghetsövningar. Det gäller i skolan att eleverna lär sig att de kan stärka sitt självförtroende även om de inte kunskapsmässigt kan så mycket (Wahlström 1993). Att vi i resultatet ser hur eleverna utvecklar sin förmåga att självständigt bilda sig en åsikt är grunden för att kunna delta i ett demokratiskt samhälle. I läroplanen om skolans uppdrag kan vi läsa: ”Skolan ska sträva efter att varje elev -utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter…”. (s.5) Vi vill att eleverna ska kunna känna sig trygga i klassen och trygghetsövningar är en del i detta. Med trygghet menar Wahlström bl. a ”att jag vågar pröva nya saker, även om jag inte är säker på att lyckas”. Wahlströms tankar tyder på att eleverna kände en viss trygghet i klassen (s.23). När man jämför figurerna 1:1-1:2 (s.15) ser vi att trivseln i klassen är hög och även detta anser vi tyder på att eleverna känner sig trygga i klassen. Wahlström skriver i sin bok ”Gruppen som grogrund” om att det är viktigt med trygghet för barnen i skolan, fritids och i hemmet. Det som framgår av tabell 1:1-1:2 (s.20) beror antagligen inte på att de har svårare att koncentrera sig nu än vid tillfälle ett. Det kan bero på att eleverna är trygga med oss och vågar svara utifrån sina riktiga känslor eller att de har börjat reflektera över deras situation. Vid lektionen när pojkarna skrattade åt klasskompisens förlust av sin mamma, verkade pojkarna ha svårt att förstå pojkens känslor. Man kan läsa i läroplanen ”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse”. (s. 3) Pojkarna visade här att de behövde mer träning i detta. Vår analys är att några av dessa pojkar kanske saknade identitet eller en vuxen förebild och därför har de svårare att känna sympati och empati det stämmer överens med Wahlströms tankar om identitet. Som pojke i dagens samhälle tror vi att det kan vara svårt att veta när och hur man ska visa känslor. Det finns inte så många manliga förebilder i skolan. Flera av eleverna kom från splittrade hem och några träffade inte sina pappor så ofta. Trots att figur 4:1 (s.18) visar att hälften av pojkarna aldrig är rädda eller ledsna i skolan så menar vi att de har dessa känslor. Att resultatet i samma fråga förändrades.

(28) 23 till tillfälle 2 anser vi bero på att elevernas identitet stärkts. Wahlström skriver i boken Gruppen som grogrund ”…hjälpa barnen att hitta sin identitet, öka sitt självförtroende och känna trygghet i en tolerant och accepterande miljö”. (s.8) Detta anser vi var precis det vi arbetade med under många övningar. I läroplanen om skolans uppdrag kan man läsa: skolan ska sträva efter att varje elev - Utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter,…. (s 5) I läroplanen kan vi även läsa: Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet […] (s. 3) Resultatet av diskussionen om filmen kan bero på att grupperna var mindre än vanligt och pojkar och flickor var blandade. Vi anser att pojkarna lättare kunde prata om känslor eftersom flickorna gjorde det. Genom att se en film om ett så aktuellt ämne tror vi även påverkar eleverna att tala om sina känslor. I läroplanen står följande: Skolan skall sträva efter att varje elev - Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå människor,… ( s. 5) Vi tror att förtryck och kränkande behandling är ämnen som genom film blir mer verkligt för eleverna. Tittar vi på figur 5:1-5:2 (s. 19) kan vi se att fler elever tror vid tillfälle två att det finns hot, våld eller mobbning på skolan som de vuxna inte vet om. Vi tror att eleverna blivit mer medvetna om okamratliga företeelser eftersom vi talat mycket om detta. I Lpo 94 kan man läsa: Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. (s. 3) Vidare läser vi i läroplanen: ” skolan ska sträva efter att varje elev - kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljö som miljön i ett vidare perspektiv.” (s. 5) Vi anser att om alla elever har kompisar i klassen så minskar risken att utsättas för mobbning. Om vi jämför resultaten i figurerna 2:1- 2:2 (s.16) ser vi inte någon stor förändring. Det är bara en elev som vid tillfälle två anser sig ha flera kompisar istället för två-tre. Vad det kan bero på är svårt att säga. Kanske har personen insett att han/hon har fler kompisar än tidigare. Hur viktigt det är med samhörighet och social uppskattning kan vi se i den Maslowska behovstrappan. (s 9.) I figurerna 3:1-3:2 (s.17) kan man se en förändring i elevernas uppfattning om hur en bra kompis ska vara. Att vara snäll är en viktig egenskap vid båda enkät tillfällena. Pålitlighet och omtänksamhet har ökat vid andra tillfället. Detta anser vi kan tyda på att eleverna börjat reflektera över vilka beteenden som är av värde hos en kompis. Vi frågade eleverna vilka regler som skulle finnas i klassen. Vid första tillfället var det många som inte ville ha några regler alls. När eleverna vid andra tillfället fyllde i enkäten tyckte alla.

(29) 24 att regler behövdes. Det kan bero på att eleverna har börjat tänka på handlingars konsekvenser. Även om eleverna många gånger vet vad som är rätt eller fel så agerar de ändå inte efter det. Detta stämmer med Hwang, Nilssons synpunkter om moralutveckling (s. 10). Utvecklingen som vi såg i klassen under våra praktikveckor var ganska stor. Elevernas tuffa attityder första veckorna, tror vi var deras skydd för att dölja deras sanna jag. Att vi i början tyckte att klassen blev osäkrare ju mer vi jobbade med dem kan bero på att vi arbetade med att de skulle vara sig själva. Att vi kunde se framsteg efter bara sex veckor kan bero på att vi arbetade mycket för att få ett tillåtande klimat i klassen. För att få ett ännu bättre resultat krävs mer tid och om hela skolan skulle arbeta tillsammans tror vi att resultatet skulle visa på en större förändring hos eleverna.. Fortsatt forskning Det skulle vara intressant att göra en liknande forskning under en längre tid och genom fler undersökningsmetoder. Att använda sig av intervjuer med eleverna eller analyser av elevtexter skulle säkert ge mycket. En undersökning om hur mycket lärare arbetar med etik i undervisningen skulle också vara värdefullt..

(30) 25. Referenser Andersen, S. (1997). Som dig själv. Falun: Nya doxa. ISBN 91-578-0010-3 Collmar, L. (2001). Hur gör vi nu?. Varberg: Argument förlag AB. ISBN 91-972618-3-1 Gren, J. (1994). Etik i pedagogens vardagsarbete. Falköping: Liber utbildning AB. ISBN: 91-634-0729-9 Holme, IM. och Solvang BK(2001). Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-4400211-4 Hwang, P. och Nilsson, B. (1999). Utvecklingspsykologi. Borås: Centraltryckeriet. ISBN 91-2705547-7 Lind, E. (2001). Medkompis. Jönköping: Brain books AB. ISBN 91-89250-53-2 Lärarförbundet. (2001). Lärarens handbok. Solna: Tryckindustri Information. ISBN 91-85096-830 Olivestam, CE. och Thorsen, H. (1991). Etik i skolan. Solna: Almqvist och Wiksel. ISBN 99-1303214-8 Skolverket. (2000). Med demokrati som uppdrag. Ödeshög: Dangårds grafiska. ISBN 91-89313-99-2 Skolverkets hemsida URL: http://www.skolverket.se Stensmo, C. (1994). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-37941-2 Tillsammans hemsida URL:http://www.tillsammans.gov.se Utbildningsdepartementet.(1999). Läroplanen för det offentliga skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. ISBN 91-38-31413-4 Wahlström, G. (1993). Gruppen som grogrund. Liber utbildning AB. ISBN 91-634-0645-4.

(31) Bilaga 1:1.

(32) Bilaga 1:2.

(33) Bilaga 1:3.

(34) Bilaga 2:1.

(35) Bilaga 2:2.

(36) Bilaga 2:3.

(37)

(38)

No results found