Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Å rg ån g 95 1 9 7 4
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an
Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n
Umeå: M agnus von Platen
Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,
752 36 Uppsala
2 1 0
Recensioner av doktorsavhandlingar
an dra sidan något som » v e tte r m ot m ö rk e r o ch d ö d » , »en fö rtv iv la n , som tar sig d e stru k tiv a u t try c k » , y tterst »ett sug m o t d en egn a d ö d e n » ( 19 9 f.). D e t tycks m ig lite pressat. M en fr. a.: vad blir d et av » d et häftiga negativa k än slo en gag em a n g , d et ä c k e l och den leda» m an u rsk ilt som ett b äran de m o m en t i G y lle n ste n s fö rfa tta rsk a p (Lin d er,
Fem decennier av nittonhundratalet
, 99 9). O ch vad blir d e t av den b ek an ta g y lle n ste n sk a v re d e n ? S å dant g å r in te in u n d er » h än g iv en h et» — m en in te h e lle r u n d er distans e fte rso m det v e rk lig e n är ett in ten siv t en gagem an g. K o n stru k tio n e n kn akar b e tän kligt i fogarn a.D e s s a sprid da o n ö j a k tig h eter i fråga o m b e g re p p sm ässig sk ärp a och lo k a lise rin g av G y lle n sten i trad itio n ssam m an h an get fö r ry c k e t e m e lle r tid inte bild en av ett a rb e te m ed u to m o rd en tlig a fö rtjä n ste r. A v de tre fram lagd a av h an d lin garn a kan Isak sso n s redan g e n o m sin u p p lägg n in g rik ta den b red aste v äd ja n till G y lle n ste n s b efin tlig a och p re su m tiv a läsare. D e n g ö r d e t o ck så g e n o m fö r fattaren s fin a k ritisk a b egåvn in g. M e d in tellig en s, k än sligh et o ch fö rm å g a till ö v e rb lic k fö re n a r han d en o v ä rd e rlig a k ritik e re g e n sk a p som h eter ö d m ju k h et. H a n k o m m e r inte m ed fä rd ig a ram ar som d ik ten skall baxas in i utan har fö rm ågan att h u ka sig och stiga in i de litterära sk a p e lse rn a fö r att u p p le v a d em p å d eras v illk o r. D e t är i h ö g g rad en k o n g e n ia l k ritik som utgår från G y lle n ste n s eg n a m ån ga själv an alyser o ch p rö v a r h u r långt d essa läsan visn in gar bär. M en b o k e n ö v e rb ry g g a r o ck så avstån d et m ellan tes och d ik t hos sitt fö re m å l; d en fö rm e d la r sålund a en stark u p p le v e lse av den p r o k lam era d e » h elh eten » i fö rfattarsk a p et. A llt d e tta g ö r att H an s Isak sson s avh an d lin g b liv it den s jä lv k lara in tro d u k tio n en till G y lle n ste n s diktn in g.
Kjell Espmark
R o l f Y r lid :
Litteraturrecensionens anatomi. Dagskri
tikens utformning och dagskritikernas värdekriterier
vid bedömningen av Pär Lagerkvist.
(Litteratu r, te ater, film 4.) G le e ru p s . Lund 1 9 7 3 .R o l f Y r lid in le d e r sin avh an d lin g om litte ra tu rre cen sio n en s an atom i m ed att påstå att v år k u n sk ap o m d a g sk ritik e n är »täm lig en b ristfällig» (s. 1 1 ) . P å ståen d et kan skärpas. O m m an in sk rä n k e r sig till d e t v etan d e som fin n s i v e te n sk a p lig a v e rk , är v å r k u n sk ap inte täm ligen utan m y c k e t b ristfällig. F o rsk n in g i d a g sk ritik är av allt att d ö m a sällsyn t i och u tan fö r v årt land. D e t är alltså ett fö g a u tfo r skat fä lt som Y r lid h ar g e tt sig in på. F ö r att arb eta p å d etta fält har han d essu to m valt en m eto d — den k va n titativ a in n eh ållsan alysen — som kn ap p ast alls har u tn yttjats in o m litte ra tu rv e te n sk a p e n utan
fr. a. i äm n en som histo ria, so c io lo g i och statsk u n skap. E tt n ytt äm n e och en ny m etod ! D e t finn s, ty c k e r jag, all an led n in g att tala om ett d jä rv t fö re ta g . M e n d et har sina b eg rän sn in g ar som fö r fattaren f. ö. på ett m y c k e t tilltalan d e sätt inte stick er u n d er sto l m ed .
A v h a n d lin g e n har tre h u vu d k a p itel. I avh an d lin g en s an d ra k ap ite l p re se n te ra s ett sch em a fö r analys av re ce n sio n e rn a s s t o ff o ch fo rm som sedan an vän ds fö r en k va n tifie ra n d e b e k sriv n in g av u n d e rsö k n in g sm a te ria le t. I av h an d lin gen s tr e d je k a p ite l studeras se x o lik a b a k g ru n d sfa k to re r och d e ras in flytan d e p å re ce n sio n e rn a s u tseen d e. I av h an d lin g en s fjä rd e k a p ite l d isk u tera s en k la ssific e rin g av v ärd e rin g a rn a i re c e n sio n e rn a och d ä re fte r stu d eras åter d e sex b a k g ru n d sfa k to re rn a och d e ras in v erk a n p å re ce n se n te rn a s v ärd erin g ar.
Allmänna synpunkter
F ö rfattaren har sjä lv p lace rat in a v h an d lin g en i ett stö rre sam m anhan g. P å sidan 10 8 kan m an läsa:
» D e n n a av h an d lin g p å b ö rja d e s i en situ ation då den litte ra tu rv e te n sk a p lig a m e to d d e b a tte n främ st g älld e fö r och em o t k va n titativ a u n d ersö k n in g ar. E n b rist i d en n a d eb a ttsitu atio n v a r utan tv iv e l att k o n k re ta litte ra tu rv e te n sk a p lig a u n d e rsö k n in g ar u tfö rd a m ed k va n titativ m e to d ik i sto r u tsträ c k ning saknad es. D e t ta led d e till att d isk u ssio n e n b le v p rin c ip ie ll och h u vu d sak lig en k o m att gälla vad d eb a ttö rern a tro d d e v a ra m ö jlig t e lle r o m ö j lig t att åstad k o m m a m ed d en a k tu ella a rb e tsm e to d en . M o t d en n a bak g ru n d u p p fattar ja g p e rs o n li g en de m e to d o lo g isk a e r fa re n h e te r ja g vu n n it som m in st lik a v ik tig a som de re n t e m p irisk a ia k tta g e l sern a.»
J a g m en ar lik so m fö rfa tta re n att d et är i d etta sam m anhan g som av h an d lin g en b ö r ses. J a g h åller o ck så m ed om att m an inte kan n ö ja sig m ed att d isk u te ra m eto d er. D e m åste p rö vas i k o n k re ta u n d e rsö k n in g a r fö r att m an ska få g r e p p om deras fö r- och n a ck d elar. D e t finn s d ä rfö r fo g fö r p åstå e n d et att de m e to d isk a e r fa re n h e te rn a är väl så v ik tig a — och då b åd e d e n e g ativ a och p o sitiv a. En v e te n sk a p u tv eck las bl. a. g e n o m att nya m e to d e r p rö vas och så sm ån in go m läggs till de g am la o m de v isar sig an vän d b ara. D e t fann s när Y r lid startade sin u n d e rsö k n in g och d et finn s fo rtfa ra n d e an le d nin g att fö r v issa u p p g ifte r p r ö v a den k va n titativ a in n eh ållsan alysen . M e n till d essa in stäm m an d en v ill jag fo g a två in vän d n in g ar.
F ö r d e t fö rsta v ä n d e r ja g m ig m o t en m issu p p fa ttn in g som u p p trä tt i d eb a tten om k va n titativ a och k va litativ a m eto d er. M an m åste v åg a g å u tan fö r den ren t k va n titativ a b e sk riv n in g e n av m ateri alet. R e su lta te n m åste d els to lk as, d els k an sk e k o m p le tte ra s m ed k u n sk a p e r som nåtts i en m e r k v a litativ t in rik tad analys.
F ö r det andra. En b rist i den d eb att som Y r lid re fe r e r a r till var att d e t te o re tisk a a rb e te t fick så lite u p p m ärksam h et. T y n g d p u n k te n k o m att ligga på m e to d e rn a i p o le m ik m o t dels p åståd d a m e to d isk a b riste r, dels en allm än m eto d fien tlig h et. M en m an b ö r u rsk ilja inte som i det c iterad e styck et två o m råd en där v e te n sk a p lig a fram steg kan gö ra s — m etod och em p iri - utan i stället tre - te o rie r, m e to d e r och em p irisk a resultat. V a d jag saknar i av h an d lin gen är alltså även m y ck e t b ly g sam m a te o re tisk a an satser som t. ex. d isk u ssio n av d e m ån ga b e g re p p e n s te o re tisk a status.
J a g ska åte rk o m m a m ed e x e m p e l på b riste r i den te o re tisk a an alysen . M en jag sk a redan här ge några sy n p u n k te r på kvan titativ e lle r k va litativ analys som jag sak n ar i avh an d lin gen . J a g e fte r ly ser fö r d et fö rsta en in fo g n in g av resu ltate n i de sam m anhan g där d e närm ast h ö r hem m a. L ittera tu rre cen sio n en är en tid n in gsgen re o ch därm ed u n d erk astad de fö rh ållan d en som g ä lle r fö r en tidnings p ro d u k tio n och k o n su m tion . D e t finn s inte i avh an d lin gen några fö rsö k att d isk u tera resu ltaten i lju s e t av detta. Låt m ig ta ett exem p e l. P å sidan 89 k o n statera r fö rfa tta re n : » S lu tin try c k e t e fte r d en n a re ce n sio n sg e n o m g å n g to rd e vara, att litte ra tu rre c e n sio n e n som g e n re är p åfallan d e h o m o gen .» J a g tro r att d e tta är rik tigt. M an får ett in tryck av h o m o g e n ite t när m an lä ser recen sio n er från o lik a tid e r o ch Y r lid s resu ltat ty d er p å sam m a sak. M e n v ilk e n är fö rk la rin g e n ? L ig g e r inte den i recen sio n sg en ren s v illk o r? E n re c e n sio n m åste p ro d u ceras täm ligen snabbt och den ska v ara av passad fö r att k u n n a läsas re la tiv t lätt. S o m i an dra tid n in g sg en rer h in n er inte sk rib e n te n u tfo rm a nya m ö n ste r fö r v a rje gån g och d et v o re inte h e l ler läm p lig t m ed tan ke p å läsaren . D ä r fö r fa lle r tid n in g ssk rib en ten tillb ak a p å sch ab lo n er. D e t finn s i d etta av se e n d e säk ert sk illn ad er m ellan o lik a tid n in g sg e n re r, m en d et är g rad sk illn ad er inte artsk illn ad er.
D a g s k ritik e n är v id a re en v ik tig d e l av den litterära o p in io n sb ild n in g en i sam hället. P å sidan 1 2 säger fö rfa tta re n u ttry ck lig en att han in te » fö r sö k t stu d era d agstid n in g srec en sio n ern as ro ll i det litterära k o m m u n ik a tio n sfö rlo p p e t» . D e t kan m an re sp e k te ra o ch än då k rä v a att resu ltate n tolkats i te rm e r av litterär o p in io n sb ild n in g. H u r sk ö te r rec e n se n te rn a sin o p in io n sb ild an d e ro ll? V ilk a u p p g ifte r tar d e p å sig? V ilk a läm nar d e åt an dra o p in io n sb ild a re ? I d etta sam m anhan g k u n d e m an o ck så k ritise ra d en strän g a in rik tn in gen p å m e d e l re ce n sio n e n och d ess sprid n in g. V a r fö r har inga fö rsö k g jo r ts att u rs k ilja o lik a ty p o lo g ie r? Så liten är än då inte sp rid n in ge n att det inte fin n s u n d erlag fö r ty p o lo g isk a u n d ersö k n in g ar. M e d h jälp av så dana sk u lle det ha varit m ö jlig t att u rs k ilja o lik a sätt som m an lö st d en o p in io n sb ild an d e u p p g iften på.
D e t fin n s - och d ärm ed k o m m e r ja g in på m in an dra efte rly sn in g — en rad an dra k o n v e n tio n e r fö r h u r en litteratu rrec en sio n sk a se ut än d em som Y r lid stu d erar. M an kan som e x e m p e l näm na o lik a g re p p fö r att ta k o n ta kt m ed läsarn a i ru b rik och in g re ss o ch g e n o m tilltal och id en tifik atio n s- m ö jlig h e te r e lle r sättet att b ö rja och avslu ta en recen sio n . U p p sla g fö r stu d iet av litte ra tu rre c e n sio n e n s fo rm v ä rld ku n d e den b erättartek n isk a lit teraturen g e , m en d et hade natu rlig tvis o ck så fu n nits u trym m e fö r själv stän d ig a g re p p i an alysen . M an k u n d e e x e m p e lv is tänka sig att u rs k ilja ö v e r g rip an d e g estaltan d e p rin c ip er som b esk riv n in g , su gg estio n stek n ik , ö verta ln in g och gem en sk a p s- skapan de.
Val av undersökningsmaterial
D e t finn s en k lu v e n h e t i avh an d lin gen som av slö jar sig redan i titulaturen. H u v u d ru b rik e n är: L it teratu rrece n sio n e n s anatom i. U n d e rru b rik e n ly d er: D a g sk ritik e n s u tfo rm n in g och d ag sk ritikern as v ä rd e k rite rie r v id b ed ö m n in g en av Pär L ag erk vist. H u v u d ru b rik e n ty d er på ett g en era liseran d e syfte. D e t är litteratu rrec en sio n en som sådan som står i blickfan g et. U n d e rru b rik e n d ärem ot an tyd er ett m er in d ivid u aliseran d e m ål. D e t är Pär L ager- k vist-rec en sio n en som ska belysas. O m an ser till d et uttalade sy fte t m ed avh an d lin gen , så kan m an på sidan 1 2 h itta red o visn in g e n av detta: » D e t prim ära syftet m ed u n d ersö k n in g en har varit, att ta fram och testa en m o d ell fö r b e sk riv n in g av litteratu rrec en sio n er.» D e t är alltså ett k lart g e n e raliseran d e an grep p ssätt som är d et p rim ära syftet. M en d et finns en b rasklapp in stu cken i o rd e t p ri m är. F ö rk larin g en till d en n a b rasklapp hittar m an p å sidan 1 4 : » A n le d n in g e n till att jag fö r m in u n d ersö k n in g v alt ett recen sio n m aterial k n u tet till en bestäm d fö rfattares p ro d u k tio n är, att jag u tom de u ppställd a h u vu d m ålen fö r u n d ersö k n in g en var inställd på att stu d era h u r b ild en av en fö rfattare u p p k o m m e r och fö rän d ras i re ce n sio n e rn a av d en n a fö rfattares v e rk .»
M in in vän d n in g är den att det b o rd e ha stått klart red an från b ö rja n av u n d ersö k n in g en att dessa b åd a syften inte kan fö ren as. D e t id eala m aterialet fö r u n d e rsö k n in g e n s h u vu d sy fte är inte L ager- k v ist-re c e n sio n e r utan e x e m p e lv is r e c e n sio n e r u n d e r 19 0 0 -ta le t e lle r fö r att v ara realistisk ett stick p r o v u r d en p o p u la tio n en . E tt sådant stick p ro v k u n d e utan v id are ha k o n stru e rats så att d et had e v arit m ö jlig t att g ö ra en v e ttig analys av alla b ak g ru n d sfa k to rern a . M e d ett sådant stic k p ro v hade d et varit m ö jlig t att g e n e ra lise ra till p o p u la tio n en och slippa hän visa till L a g e rk v istk ritik e n s p åstådd a rep rese n ta tivitet. V a le t av u n d ersö k n in g sm aterial har i o n ö d an d rivit ut u n d ersö k n in g en i lö sa h y p o teser.
2 1 2
Recensioner av doktorsavhandlingar
Stoff- och formkategorierna
S to ffk a te g o rie rn a g år fria från in v än d n in g ar, m en fo rm k a te g o rie rn a kan d isk u teras. D e n väse n tlig a s te d istin k tio n en är d en m ellan in fo rm atio n och analys. E n lig t vad som sägs p å sidan 17 så sk u lle d en n a d istin k tio n b y g g a på re ce n se n te n s n ärvaro i recen sio n en . N ä rv a ra n d e s k u lle han v ara i analys m en inte i in fo rm atio n . D e n n a tanke är o fu llstä n digt b ehan dlad i avh an d lin gen och så som d en har u tfo rm ats är den delvis v ilseled an d e.
D e t v äsen tligaste m åste som ja g ser d e t v a ra om rece n se n te n är uttalat n ärvaran d e i re cen sio n en e lle r e j. U ttala t närvaran d e är han bara då han g e nom ett p e rso n lig t p ro n o m e n e lle r något lik n an d e r e fe r e r a r till sig själv . I alla an dra fall är han inte uttalat närvaran d e. D e tta är den g ru n d läg g an d e d istin k tio n som m åste gö ras. In try c k e t v id läs ningen av re c e n s io n e r är att re c en sen ten o gärn a k liv e r fram i ja g fo rm . O m han re fe r e r a r till sig s jä lv in k lu d e ra r han g ärn a läsaren i ett
vi
e lle r u tn yttjar ett allm än tman.
O m m an nu ser p å k a te g o rie rn a in fo rm atio n och analys i lju s e t av d en n a fu n d am en ta la d istin k tio n , r ö r d et sig v e rk lig e n o m en skilln ad m ellan r e c e n sen ten s n ärvaro e lle r ej. O m m an stu d erar den k o d ad e recen sio n som återg es p å sidan 95 f., fin n er m an att re c en sen ten inte är uttalat närvaran d e i allt som k odats som analys. O m vä n t kan han tänkas v ara uttalat n ärvaran d e 1 sådan t so m kodats som in fo rm atio n . E lle r sk u lle inte satser som » Ja g h ar fäst m ig v id den stränga fo rm e n » e lle r » Ja g n ö je r m ig m ed att c ite ra fö rsta stro fen » k la ssific e ras som in fo rm atio n ? S ä k e rt är d o c k att fö lja n d e satser i m aterialet k odats som re fe ra t, dvs. en typ av in fo rm atio n : »M an tro r att d etta är resa n s slut — att d et H e lig a L an d et är L an d et som ic k e är.» — » M an få r v e ta att rab b in en s son , J a k o b , älsk ar C a th e rin e .» — » N ä r den n ya rom an en b ö rja r fin n e r v i h o n o m o m b o rd på ett fa rtyg .» E n e g e n d o m ligh et i sam m anhan get är att k ate go rin sjä lv b io g ra fisk t sto ff, där recen sen ten så v itt ja g har k u n n at se alltid är uttalat n ärvaran d e, m ek an isk t har delats i två lik a d e la r som fö rts till in fo rm atio n resp . analys (s. 2 7 ).
M an kan fråg a sig vad d et är som är g ru n d lä g gan d e i d istin k tio n en in fo rm atio n -an alys om d et inte är recen sen ten s uttalad e n ärvaro. L åt m ig ta ett e x e m p e l. Satsen » B a ra b b a s är en frig iv e n fån ge» sk u lle v äl k o d as som in fo rm atio n m ed an » B a ra b b a s är den sö k an d e m än n iskan » sk u lle k las sificeras som an alys. V ilk e n är den v ä se n tlig a sk ill n aden m ellan d essa satser? I båd a fallen m åste vi tänka o ss att d et är en p e rso n , re c e n se n te n , som in fo rm e ra r resp . an alyserar. Ä r d e t inte främ st grad en av in te rsu b je k tiv ite t som s k ilje r d essa sat se r åt? I d e t fö rsta fa lle t kan m an rä k n a m ed m y c k e t h ö g grad av in te rsu b je k tiv ite t, i d e t sen are är d en fö rm o d lig e n lägre. G ra d e n av in te rsu b
je k tiv ite t fö r e fa lle r m ig v a ra den väse n tlig a ste sk illn ad en m ellan in fo rm atio n och analys. Sed an är d e t m ö jlig t att v i o fta u p p fattar rece n se n te n som m er n ärvaran d e — n ärvaran d e i en annan m en in g än den jag av se tt — i satser m ed lä gre g rad av in te rsu b je k tiv ite t. K a n s k e är d e t n ågot sådan t som Y r lid avsett.
A v de o lik a u n d e rk a te g o rie rn a sk a ja g b ara k o m m e n te ra k ate g o rin lä su p p le v e lse . P å sidan 2 3 fram h åller fö rfa tta re n : » K a te g o r in läsn in g in n e fa t tar alltså täm ligen o lik a rtad e fram ställn in g sty p er och en fin fö rd e ln in g av k a te g o rin , m ed ty å tfö l jan d e m ö jlig h e t att åstad k o m m a en m er d iffe re n tierad bild av litte ra tu rre c e n sio n e n s u tseen d e, är g iv e tv is fu llt m ö jlig .» K a te g o rin in n eh åller v e r k li g e n m y c k e t o lik a rta d e ting: k a ra k te ristik , to lk ning, läsn in g, k o m p a ra tiv a re so n em an g , re to risk a frå g o r och u p p m an in g ar till fö rfattaren . D e n har o ck så b liv it den utan jä m fö re lse stö rsta k ate go rin : 4 5 p ro c e n t av all tex t har k lassific erats som lä su p p le v e lse . M e d d etta som b ak g ru n d kan m an fråg a sig, o m d et inte had e v arit m y c k e t lä m p lig t att fö r sö k a sk ap a en m e r d iffe re n tie ra d k lassific erin g . S o m d et nu är, b lir k ate g o rin en stor sam lin g sp ott fö r täm ligen disp arat sto ff.
D e k a te g o rie r som Y r lid an vän d er e x k lu d e ra r v ara n d ra på o rd p la n e t m en inte p å satsp lan et e n ligt vad som sägs p å sidan 2 7 . E fte r so m han an vän d er satsen som k o d n in g se n h e t, har han b livit tv u n g en att k o m b in e ra fle ra k a te g o rie r v id k o d n in gen. D ä r e ft e r tillg rip e r han en a p p ro x im e rin g som g år ut p å att o rd en d elas lik a m ellan de fö r e träd d a k ate g o riern a. D e t fin n s in g et i av h an d lin g en som rä ttfärd ig ar en sådan a p p ro x im e rin g . R is k en är sto r att d en m e d fö r en system a tisk felk älla. D e n utan tv iv e l van lig a ste k o m b in atio n en är r e fe rat + lä su p p le v e lse , två k a te g o rie r som h ö r till in fo rm atio n resp . an alys — alltså d en d istin k tio n som sp ela r så sto r ro ll i av h an d lin g en . O m m an tog d essa satser som k o d ats som r e fe ra t + lä su p p le v e l se och d elad e u p p dem p å o rd p la n e t, h u r sk u lle då p ro p o rtio n e n m ellan re fe r a t o ch lä su p p le v e lse se ut. S k u lle d en lig g a nära 5 0 - 5 0 e lle r sk u lle den e n a e lle r an d ra k ate og rin te n d e ra att d o m in era? H u r fö rh å lle r d et sig i h ela m aterialet och h u r ser d et ut i d elar av d et? D e t kan k n a p p ast råd a n ågot tv iv e l o m att en k o d n in g på o rd p la n e t av se värt sk u lle k u n n a fö rä n d ra u n d e rsö k n in g e n s siffro r. E n an alys av vad a p p ro x im e rin g e n le d e r till b o rd e ha g jo rts.
Värdekategorierna
V ä rd e k a te g o rie rn a har en u tp räglad ad h o c-k ara k - tär. D e har in g en som h elst an k n ytn in g till någon litterär v ä rd e te o ri. M an m åste en lig t m in m en in g fö ra fram ett k ra v på te o re tis k fö ra n k rin g av k lassi fic erin g en av v ä rd e k a te g o rie rn a . M e n sam tid igt kan m an g o tt o c h v äl e rk ä n n a att en sådan fö r a n k
rin g inte är n ågot lätt u p p g ift. V a d avh an dlin gen nu p re se n te ra r är ett sch em a som v isa r sig fu n g era h y ggligt i en p ra k tisk situation m en som är o k lart när d et g ä lle r en m ängd te o re tisk a im p lik atio n er. D e t är k an sk e in te särsk ilt fru k tb art e lle r m en in g s fu llt att d isk u te ra d e ta lje r i d et schem at. J a g ska bara ta upp n ågra p u n k te r fö r att v isa att b eh an d lin gen av v ä rd e k a te g o rie rn a inte är in v än d n in g sfri alld eles b o rtsett från de te o re tisk a b ristern a.
D e n a k tu e lla situation en är d en att d et e x isterar en rad k lassific erin g ssc h em an sida vid sida. D e s k ilje r sig g an sk a m arkan t från varand ra. H u r b ö r m an fö rh å lla sig i en sådan situation ? A r d et inte rim ligt att m an d isk u tera r d essa o lik a schem an? L ä g g e r d em v id sidan av v aran d ra, u rs k ilje r deras k a ra k te ristisk a e g e n sk a p e r och p e k a r ut v ilk a te o retisk a im p lik atio n e r d e har? E n d ast p å så sätt är d et m ö jlig t att nå stö rre k la rh e t o ch fö ra fo rsk n in g en v id are. E tt av Y r lid s m ål är att b id ra till sk ap an d et av ett tillfred sställan d e klassi- fic erin g sin stru m en t. D e t fin n s in g et sk äl att anta att han e lle r n ågon annan sagt sista o rd e t i saken. D isk u ssio n e n k o m m e r att g å v id a re och då hade en rad k la rg ö ra n d e v arit av värd e.
A n ta le t k a te g o rie r v a rie ra r från sch em a till schem a. D e tta p å v e rk a r d e reso n em an g som förs om an talet u tn y ttja d e k a te g o rie r. E g n e tlig e n b o r d e v a rje sådan u p p g ift fö rse s m ed reserv atio n en : » en ligt d et k la ssific e rin g ssc h e m a som u tn yttjas i d en här u n d e rsö k n in g e n » . O m fy ra e lle r fem u t n y ttja d e k a te g o rie r är m y c k e t e lle r litet är en g an ska m en in g slö s fråga, när an talet kan ö k as e lle r m in sk as g e n o m fö rä n d rin g a r i sch em at där u p p d eln in g en är g o d ty c k lig . S ä rsk ilt v ik tig t är d et att o b se r v e ra d e tta v id jä m fö re lse r m ed andras re su l tat. E n sådan jä m fö re lse g ö rs t. ex. p å sidan 88.
E n d istin k tio n som är v ik tig i k lassific erin g en av v ärd erin g arn a är d en m ellan este tisk a och ick e-es- tetisk a k a te g o rie r. M e n vad är e ste tisk t och vad är d et som inte är det? Ick e -e ste tisk a är t. ex. utsagor som » d etta är ett m ästerv erk » e lle r » d e tta är g r i p a n d e » . E ste tisk a k a te g o rie r tillh ö r d ärem ot satser som » d e tta är ett k o n stv e rk » e lle r » d etta är k v ic k t» e lle r » d e tta är re sp e k tfu llt» (allt en ligt sid o rn a 1 0 2 - 1 0 3 ) . S o m ic k e -e ste tisk a v ärd erin g ar b etrak tar Y r lid u tsago r o m tea terstyc k en s sp el b arh et resp . b ed ö m n in g ar av h u r o lik a d elar av ett k o n stv e rk fö rh å lle r sig till v ara n d ra (s. 60). J a g an ser att d e tta är d isk u ta b e lt och p ro b le m e t tillh ör dem som had e fö rtjä n a t en te o re tisk b elysn in g.
V ä r d e k a te g o rie rn a ry m m e r kan m an säga både sin a p o sitiv a och n e g ativa p o ler. S o m » o rig in ali tet» t. ex. k lassificeras inte bara u tsag o r m ed ord som o rig in e ll och p e rso n lig utan o ck så satser m ed o rd som efterh ärm an d e o ch banal. K a te g o rie rn a in n efattar alltså sina m otsatser. M e n en d e l k a te g o riru b rik e r fö re fa lle r att b estå av an to ny m er. J a g tän k er på v e rk lig h e tstro h e t k o n tra fa n tasifu llh et, k larh et k o n tra sam m ansatthet, h u m o r k o n tra all v ar o ch k o n c en tratio n k o n tra variatio n srik ed o m . M an kan d ä rfö r u n d ra om d et inte är två p rin c ip er som h ar blandats i klassificerin gssch em at.
Bakgrundsfaktorerna
U n d e rsö k n in g e n av b ak g ru n d sfa k to rern a och d e ras b e ty d e lse fö r recen sio n ern as u tfo rm n in g och recen sen tern as värd erin g ar är som h elh et n o g gran n och v älg ö ran d e fö rsik tig . V a d man kan e f te rly sa är en d isk u ssio n av d e h y p o te se r som sk u lle ku n n a kn ytas till de o lik a v ariab lern a. N u får variab elg ra n sk n in g en något m ek an isk t ö v e r sig. A lla v ariab ler u n d ersö k s o avsett o m d et är rim ligt att k n y ta några särsk ild a h y p o te se r till dem e lle r e j. S o m e x e m p e l kan m an näm na stu d iet av recen sio n slängd och v al av v ä rd e k a te g o rie r. D e t fin n s ingen rim lig an led n in g att k n y ta några h y p o te se r till d essa två variab ler. D e t visar sig o c k så i att resu ltaten inte kan tolkas.
V ad m an kan o p p o n era m ot är v a le t av variab ler. E n lig t m in m en in g g e r an alysen av den r e c e n serad e b o k e n s resp . re cen sen ten s särsk ild a e g e n sk ap er ett m ag ert resu ltat. U n d e rla g e t fö r en un d ersö k n in g har b livit fö r sp rött fö r att några säkra resu ltat ska ku n n a nås. D e n fö rsta v ariab eln b o rd e ha utgått h elt u r avh an d lin gen och den senare k u n d e k an sk e ha ersatts av en studie av o lik a ål d e rsk a te g o rie r o ch deras re ce n sio n sp ro file r.
J a g har haft m y ck et litet att invända m o t den d e sk rip tiv a kärnan i avh an dlin gen . M in a in vän d nin gar har främ st g ällt det som lig g er fö re och e fte r den ren a b esk riv n in g en . J a g har k ritiserat avh an dlin gen fö r att den saknar te o re tisk fö ra n k rin g och då fr. a. en d isk u ssio n av de v ik tig a re b eg rep p en . D e tta in v e rk a r p å b esk riv n in g en s g il tighet. J a g h ar d essu to m k ritiserat u n d ersö k n in g en fö r att inte resu ltaten tillrä ck lig t e n e rg isk t har in fogats i de sam m anhan g där de h ö r hem m a. D e tta in v e rk a r natu rlig tvis p å b e sk riv n in g e n s p e r s p e k tiv rik e d o m och in tresse.
