Uppdrag att genomföra
kompetensinsatser kring
plan- och bygglagen
(2010:900)
Boverket
Uppdrag att genomföra
kompetensinsatser kring
plan- och bygglagen
(2010:900)
Titel: Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och byggla-gen (2010:900) – Slutrapport
Rapportnummer: 2016:31
Utgivare: Boverket, december, 2016 Upplaga: 1
Tryck: Boverket internt
ISBN tryck: 978-91-7563-425-8 ISBN pdf: 978-91-7563-426-5
Sökord: PBL kompetens, tillämpning, plan- och bygglagen, slutrapport, genomförande, nätverk, informationsinsatser, stöd till nationella utvecklingsprojekt, PBL-utbildning, webbutbildningar, PBL-nätverk Diarienummer: 3.4.1 1242/2014
Rapporten kan beställas från Boverket. Webbplats: www.boverket.se/publikationer E-post: publikationsservice@boverket.se Telefon: 0455-35 30 00
Postadress: Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona Rapporten finns i pdf-format på Boverkets webbplats.
Förord
Slutrapporten är en sammanställning och redovisning av hur arbetet med regeringsuppdraget Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) har bedrivits. Uppdraget består av tre delar; stöd till nationella utvecklingsprojekt, PBL-utbildning för förtroende-valda politiker och anställda på kommuner och länsstyrelser samt PBL-nätverk. Regeringsuppdraget har delrapporterats två gånger tidigare, 2014 och 2015.
Rapporten är sammanställd av Madeleine Hjortsberg tillsammans med Anna-Karin Boulliant, Lina Magnusson, Moa Rosvall, Maria Rundqvist och Viveka Zetterberg.
Karlskrona december 2016
Janna Valik generaldirektör
Innehåll
Sammanfattning och slutsatser ... 5
Slutsatser av kompetenssatsningen ... 5
Inledning ... 7
Bakgrund ... 7
Myndighetssamverkan med SKL, lantmäteriet och länsstyrelserna .... 7
Samverkan med andra uppdrag ... 7
Kommunikation ... 8
Delrapporter, bilagor och underlag ... 8
Del 1 Stöd till nationella utvecklingsprojekt ... 9
Uppdraget ... 9
Genomförande ... 9
De nationella utvecklingsprojekten ... 10
Analys av projektens resultat ... 11
Spridning av erfarenheter och resultat från projekten ... 15
Del 2 – PBL-utbildning ... 17 Genomförande ... 17 Del 3 – PBL-nätverk ... 24 Uppdraget ... 24 Genomförande ... 24 Årlig nätverksträff ... 26
Medverkan på övriga konferenser 2016 ... 27
Bilaga 1 Uppdraget
Sammanfattning och slutsatser
Boverket fick i mars 2014 regeringsuppdraget Uppdrag att genomföra
kompetensinsatser kring plan-och bygglagen (2010:900).
Kompetens-insatsen har pågått 2014–2016 och genomförts i samverkan med länssty-relsen, Lantmäteriet och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Sats-ningen är en fortsättning på utredSats-ningen Ny PBL på rätt sätt (SOU
2012:87). Målet med kompetenssatsningen är att främja en mer enhetlig
och effektiv tillämpning av plan- och bygglagen. Uppdraget består av tre delar:
stöd till nationella utvecklingsprojekt PBL-utbildning
PBL-nätverk.
Slutsatser av kompetenssatsningen
Syftet med regeringsuppdraget är att hitta former för att främja en mer enhetlig och effektiv tillämpning av plan- och bygglagen (PBL). De in-satser som Boverket gjort kan ses som komplement till varandra och skapar förutsättningar för en ökad kompetens kring PBL. Det är ännu för tidigt att mäta effekterna av kompetenssatsningen. På längre sikt kan ef-fekterna av satsningen följas upp med hjälp av den årliga plan- och bygg-enkät som Boverket skickar ut till kommuner och länsstyrelser.
Nationella utvecklingsprojekt ger positiva effekter för deltagarna
De nationella utvecklingsprojekten har genererat en rad positiva effekter för dem som har deltagit. Projektdeltagarna anser bland annat att de har fått ökade kunskaper och insikter om plan- och bygglagen samt att de har utvecklats i sin yrkesroll. De nätverk och samarbetsformer som skapats mellan medverkande kommuner i de nationella utvecklingsprojekten har goda förutsättningar att bestå och vidareutvecklas.
Nationella utvecklingsprojekt pekar på ytterligare vägledning
De nationella utvecklingsprojekten bidrar till att identifiera olika områden inom PBL som Boverket och andra aktörer kan arbeta vidare med på olika sätt, exempelvis genom vägledning i form av texter på PBL kun-skapsbanken, webbseminarier, webbutbildningar och filmer samt före-skrifter, allmänna råd och processbeskrivningar.
Webbutbildningar är en bra form för kunskapsspridning
Det webbaserade utbildningsformatet har tagits emot positivt av använ-darna. Formatet har en hög tillgänglighet, är geografiskt obundet och er-bjuder alla tillämpare i landet en kompetenssatsning utan kostnad. Många upplever det som positivt att webbutbildningarna kan genomföras i grupp och att innehållet kan användas som diskussionsunderlag för hur den egna kommunen arbetar och tolkar plan- och bygglagen. Dock behöver Boverket satsa särskilt på att göra webbutbildningarna mer kända hos målgruppen.
Webbutbildningar är ett bra komplement till Boverkets övriga väg-ledning
Målgrupperna anser att innehållet i webbutbildningarna är ett bra kom-plement till Boverkets övriga vägledning, PBL kunskapsbanken och webbseminarier. Det efterfrågas dock bättre sökbarhet och sammanlänk-ning mellan verktygen.
Nätverk för erfarenhetsutbyte och vägledning
Boverkets PBL-konferenser och medverkan i nätverksmöten är efterfrå-gat av kommunerna. Som myndighet med nationellt vägledningsansvar ser Boverket möjligheten att utveckla mer strukturerade former för nät-verksutbyte eller forum antingen i samverkan med länsstyrelserna och SKL eller i egen regi. Möjlighet till erfarenhetsutbyte är alltid uppskattat och utmaningen är att hitta former som kan utvecklas med kontinuitet och som fortsätter upplevas relevanta.
Inledning
Bakgrund
Hösten 2013 fick Boverket ett regeringsuppdrag att utreda behovet av kompetensinsatser kring plan- och bygglagen. Resultatet presenterades i rapporten Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan-och
bygg-lagen (rapport 2014:3). Slutsatser från workshoppar, enkäter,
djupinter-vjuer och referensgruppsmöten har utgjort underlag för detta regerings-uppdrag, till exempel inom vilka områden det behövdes utbildningsinsat-ser.
Boverket fick i mars 2014 regeringsuppdraget Uppdrag att genomföra
kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900). Enligt
upp-draget ska samverkan ske med länsstyrelserna, Lantmäteriet och Sveriges kommuner och landsting (SKL).
Myndighetssamverkan med SKL, lantmäteriet och
länsstyrelserna
I regeringsuppdraget har Boverket haft i uppdrag att samverka med SKL, Lantmäteriet och länsstyrelsen. Under 2014–2015 avrapporterades pro-jektet till en referenschefgrupp och därutöver till en beredningsgrupp på handläggarnivå. Komplexiteten i att nå målgrupper för kommuner och länsstyrelser har diskuterats och är viktiga erfarenheter för fortsatt kom-petensverksamhet. Under 2016 strukturerades dessa båda grupper om och frågan blev en del i den större agendan för samverkansgruppen mellan de tre myndigheterna och SKL ledd av Boverkets generaldirektör.
Boverket har fått in synpunkter på upplägg av kompetenssatsningen och inspel till ämnesområden för kompetensutveckling. Boverket har även deltagit på vissa av samverkansmyndigheternas nätverk. Lantmäteriet har genomfört ett webbseminarium om exploateringsavtal inom ramen för regeringsuppdraget.
Samverkan med andra uppdrag
Regeringsuppdraget har en tydlig koppling till PBL kunskapsbanken. PBL kunskapsbanken är Boverkets primära kanal för vägledning om plan- och bygglagen. De webbutbildningar som producerats i regerings-uppdraget utgör ett komplement till webbtexterna i PBL kunskapsbanken. Regeringsuppdraget har även flera beröringspunkter med regeringsupp-draget Plattform för hållbar stadsutveckling, som är gemensamt uppdrag
för de fem myndigheterna Boverket, Naturvårdsverket, Energimyndig-heten, Trafikverket och Tillväxtverket. Uppdragen har delvis samma målgrupper och det har gett möjligheter att samverka kring informations-insatser och externa arrangemang, vilket i sin tur kunnat ge olika yrkeska-tegorier nya, gemensamma nätverk och kontaktytor.
Kommunikation
Kompetenssatsningen har en bred målgrupp, med fokus tjänstemän på kommuner och länsstyrelser, och Boverket har valt att i första hand kommunicera genom digitala informationskanaler. Ett digitalt nyhetsbrev med information om Boverkets samlade vägledning om tillämpningen av plan- och bygglagen ges ut regelbundet, cirka 10 gånger per år. Nyhets-brevet har 1 600 prenumeranter. Förutom information om regeringsupp-draget innehåller nyhetsbrevet även information om webbseminarier och om uppdateringar och nyheter i den digitala handboken PBL kunskaps-banken. Boverket sprider också information om regeringsuppdraget ge-nom nätverk och på konferenser.
Delrapporter, bilagor och underlag
Den här rapporten innehåller en redovisning av uppdraget och vilka resul-tat som har uppnåtts. I bilagor finns regeringsuppdraget samt en samman-ställning av de 18 nationella utvecklingsprojekten. Boverket har lämnat delredovisningar för 2014 (Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) – Delrapport 1) och 2015 (Upp-drag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) – Delrapport 2).
Boverket har utvärderat de produkter som utvecklats inom ramen för re-geringsuppdraget genom bland annat analys av statistik, webbenkäter och djupintervjuer via externa konsulter.
Del 1 Stöd till nationella
utvecklingsprojekt
Uppdraget
Enligt uppdraget (se bilaga 1) ska Boverket fördela bidrag till kommuner för att skapa nationella utvecklingsprojekt som syftar till att dela erfaren-heter av praktisk tillämpning av plan- och bygglagen från olika delar av landet.
Boverket ska inom ramen för uppdraget även analysera resultatet, sam-manställa förbättringsförslag och idéer till effektiviseringar, dra slutsatser av projekten samt sprida erfarenheter och resultat genom vägledning och informationsinsatser.
Genomförande
Boverket har lämnat stöd till 18 projekt för att ta fram metoder och ar-betssätt för en mer enhetlig och effektiv tillämpning av PBL. Projekten har genomförts i samverkan mellan flera kommuner och i vissa fall också länsstyrelser. Totalt har cirka 80 kommuner medverkat i de 18 projekten. Till stödet finns förordning1 och föreskrift2. Stödet har kunnat lämnas för hela den beräknade kostnaden för genomförandet av utvecklingsprojektet, dock maximalt med 500 000 kronor per medverkande kommun. Den to-tala stödsumman för 2014–2016 är 12 miljoner kronor. Förutom de krite-rier som finns i förordning och föreskrift har Boverket prioriterat ansök-ningar från olika delar av Sverige och där innehållet bedömdes kunna spridas nationellt och ha stor nytta för många. Stöd har inte betalas ut till ansökningar som innehöll utbildningar eller nätverk endast riktade till de sökande kommunerna.
En extern konsult har utvärderat projektdeltagarnas erfarenheter av att medverka i ett nationellt utvecklingsprojekt. Där framkom det att arbetet har bidragit till det övergripande syftet att skapa en enhetlig tillämpning av PBL samt att projektdeltagarna har utvecklats i sin yrkesroll.
1
förordningen (2014:835) om stöd till nationella utvecklingsprojekt om tillämpningen av plan- och bygglagen (2010:900)
2
Boverkets föreskrifter (2014:4) om stöd till nationella projekt för utveckling av tillämp-ning av plan- och bygglagen (2010:900)
Totalt medverkar 80 kommuner i 18 nationella utvecklingsprojekt. Illustration: Boverket.
De nationella utvecklingsprojekten
Projektens slutrapporter visar på ett resultat som omfattar såväl generella som mer konkreta frågor.
Av nedanstående matris över projekten framgår vilka ämnesområden som projekten faller inom samt de beröringspunkter som finns mellan
Analys av projektens resultat
Projekten bidrar till att identifiera olika områden inom PBL som Boverket och andra aktörer kan arbeta vidare med på olika sätt, exempelvis genom vägledning (texter på PBL kunskapsbanken, webbseminarier, webbutbildningar och filmer), föreskrifter, processbeskrivningar och allmänna råd.
Inom följande områden finns viktiga slutsatser som kan bidra till att uppnå regeringsuppdragets syfte kring en enhetlig och effektiv tillämpning av PBL:
samverkan och samarbetsformer
handläggarstöd
information och kommunikation
bygglovsbefriade åtgärder
motiv till planbestämmelser.
Samverkan och samarbetsformer
Projekten tycks eniga om vikten av samarbete som hjälpmedel för en effektiv och enhetlig tillämpning av PBL. Det finns flera exempel på samarbete som är förvaltningsövergripande, men också mellan olika aktörer.
Projekten visar också på ett ökat behov av att hitta tydliga och enhetliga arbetssätt och rutiner för den interna processen. Detta hänger troligen samman med den personalomsättning som av olika anledningar förekommer i stort i alla kommuner och som även beskrivs under rubriken Handläggarstöd.
Att genomföra projekt i nätverk med andra har bidragit till såväl ökad kunskap som nya plattformar och nätverk för samverkan, vilket i sig upplevts som positivt. I de flesta fall begränsas samarbetet dock till de deltagande kommunerna och någon metod för hur samarbetsformerna skulle kunna spridas i övriga landet saknas.
Förutom det samarbete som själva projekten inneburit redovisar projekten även några mer inriktade exempel:
processbeskrivning för en effektiv och rättssäker hantering av lov- och tillsynsärenden
beskrivning av samarbete kring arbetssätt
verktyg (spel) för ökad insikt och samsyn vid förändringsarbete (digitalisering)
Handläggarstöd
Många kommuner har resurs- och kompetensbrist beroende på • generationsskifte
• många nyanställda med annan utbildningsbakgrund
• ökat behov av kompetens med anledning av ökat bostadsbyg-gande
• stor rörlighet på arbetsmarknaden.
Ett annat problem som lyfts är att i övergångar mellan olika skeden i plan- och byggprocessen byts ofta handläggare. Detta ställer krav på en bredare kunskap hos handläggarna och en samsyn så att olika beslut och faktorer som styrt planarbetet i olika riktning kan följa med ett ärende från början till slut.
Förutom, eller kanske med anledning av, en ökande resursbrist inom kommunernas tillsynsverksamhet uttrycks också ett behov av tydligare riktlinjer eller krav från lagstiftaren kring kommunerna när det gäller till-syn.
Ökad arkitektonisk kompetens i kommuner och hos andra aktörer efter-frågas för att på ett bra sätt kunna hantera gestaltningsfrågor i framförallt bygglovskedet men även under hela processen. Åtgärder som behövs är bland annat ökad utbildning och stöddokument för
arkitekturpo-licy/program.
För att lösa behovet av erfarenhetsöverföring, en rättssäker tillämpning av lagen samt en effektivare handläggning redovisar projekten ett behov av handläggarstöd i form av mallar, checklistor, verktyg och riktlinjer men även processbeskrivningar. Flera projekt har tagit fram handläggarstöd som är tänkta att användas inom den egna organisationen men i flera fall även spridas till andra kommuner.
Exempel på handläggarstöd som tagits fram är bland annat:
• rutinbeskrivningar och lathundar för lov- och tillsynsprocessen • checklista för genomförande av behovsbedömning
• dokument som stöd och guidning vid förfrågningar/handläggning av bygglovbefriade åtgärder
• hanteringsrutiner för olovligt byggande, ovårdade tomter samt för ovårdade byggnader
• checklista för hur rutiner för planhandläggning (även introdukt-ion för nyanställda) kan upprättas
• processbeskrivning och mallar för hantering av ovårdade tomter och byggnader
• lathund för bygglovs- och anmälningspliktiga åtgärder
• mallar och rutinbeskrivningar som stärker och tydliggör kommu-nikation med exploatörer.
Information och kommunikation
En framgångsfaktor är, enligt några av projekten, en tydlig kommunikat-ion mellan olika aktörer – framför allt exploatörer och byggherrar. Kom-munerna vill här kunna underlätta för aktörerna som deltar i byggproces-sen att följa sitt ärende och ta del av förändringar.
Ett exempel är att med hjälp av projektdatabaser skapa en tydlig och mer tillgänglig information kring varje ärende, vilket förutom att underlätta den interna hanteringen även medför snabbare och mer enhetlig informat-ion till olika aktörer, oavsett vem man frågar. Genom tydlig informatinformat-ion, anpassad till mottagaren, ökar även kunskapen hos inblandade aktörer. Exempel på informationsinsatser eller metodbeskrivningar i projekten:
• lathund för vilka utformningsfrågor som bör diskuteras i ett tidigt skede vid bygglov
• informationsmaterial – bygglovsbefriade åtgärder
• informationsmaterial – beskrivning av samhällsbyggnadsproces-sen.
Bygglovbefriade åtgärder
Kommunerna upplever en osäkerhet i hur bedömningen av bygglovbefri-ade åtgärder ska göras. Erfarenhet från tillämpning saknas och kommu-nerna tillämpar bestämmelserna olika, vilket skapar ytterligare osäkerhet. Flera av projekten berör problem som man upplever i samband med de nya reglerna. Exempel på infallsvinklar är bland annat:
• riktlinjer (information) och handläggarstöd för handläggning av bygglovsbefriade åtgärder
• gestaltningsfrågor – svårigheter att hävda arkitektoniska värden som saknar stöd i planbestämmelser
• erfarenhetsutbyte om gällande praktisk tillämpning av 9 kap 4 d § PBL.
Motiv till planbestämmelser
Ett projekt redovisar ett konkret förslag som innebär att kommunen i planbeskrivningen motiverar de planbestämmelser som anges på plankar-tan. Ett genomförande av förslaget skulle medföra ett ökat krav på plan-handläggare att tänka igenom planbestämmelserna, vilket på sikt skulle kunna minska antalet planbestämmelser som saknar stöd i PBL. Förslaget skulle även underlätta för bygglovshandläggare att snabbt hitta motiven till en planbestämmelse och därmed enklare kunna avgöra om en liten avvikelse kan tillåtas eller inte.
Spridning av erfarenheter och resultat från projekten
Boverket ska inom ramen för uppdraget även sprida erfarenheter och re-sultat genom vägledning och informationsinsatser. Samtliga projektrap-porter finns samlade på Boverkets webbplats,
http://www.boverket.se/nationellautvecklingsprojekt.
Genom vägledning har detta påbörjats, till exempel via ett antal kortfil-mer om bygglovsbefriade åtgärder som publicerades på PBL kunskaps-banken sommaren 2016. Projekten har gett Boverket indikationer på inom vilka områden som vägledning bör utvecklas framöver.
Boverket och projekten själva har spridit erfarenheterna och projektens resultat vid flera konferenser, både på konferenser arrangerade av Bover-ket samt på konferenser som anordnas av andra aktörer.
Spridning av resultatet på konferenser
Boverket har spridit informationen om projekten främst på konferensen
PBL-dagen den 27 september 2016, då 17 av projekten från scenen fick
beskriva sin viktigaste slutsats. Projekten medverkade också med en utställning där det fanns möjlighet för konferensens deltagare att mingla
och ställa frågor till de medverkande i projekten.
På PBL-dagen kunde deltagarna mingla och ställa frågor till de nationella utvecklingsprojekten. Foto: Hans Ekestang.
På den nationella konferensen PBL och gestaltning 26 oktober 2016 medverkade det nationella utvecklingsprojektet God arkitektur inom ramen för PBL och föreläste om vad de studerat i sitt projekt. På den nationella konferensen Plattformsdagarna 7 – 8 december medverkade två av de nationella utvecklingsprojekten, BEST (Boverket och EkoSystemTjänsterna) samt 5-Yeskommunernas riktlinjer för bygg-lovsbefriade åtgärder i så kallade kunskapsdialoger och speeddates.
Projektens egen spridning
Projekten har på eget initiativ deltagit i andra nätverksträffar, till exempel Sydlov, Föreningen Sveriges Bygglovgranskare och Byggnadsnämnds-sekreterare, Offentliga rummet, Position och Almedalsveckan.
Många av de 18 projekten har också jobbat aktivt med spridningen av sitt projekt och kommer med största sannolikhet att fortsätta med det även framöver. Det kan vara att sprida resultatet inom egna nätverk samt inom den egna kommunen, till exempel redovisat resultatet för den lokala byggnadsnämnden. I några projekt hänvisar man till andra nationella ut-vecklingsprojekt och sprider på så vis även varandras material, till exem-pel Lathund för bygglovs- och anmälningspliktiga åtgärder som i sin lat-hund hänvisar till 5-yeskommunernars riktlinjer för bygglovsbefriade åt-gärder. Projekten har också anordnat föreläsningar, workshops, nätverks-träffar och vernissage.
Vissa projekt kommer att spridas via länsstyrelsen eller Sveriges kom-muner och landsting.
Del 2 – PBL-utbildning
Uppdraget
Enligt uppdraget (se bilaga 1) ska Boverket tillhandahålla en samordnad och systematisk introduktionsutbildning för nyanställd personal inom kommuner och länsstyrelser med ansvar för handläggning inom PBL-området. Utbildningsmaterial för kommunala politiker om PBL och PBL:s möjligheter för den kommunala planeringen ska tas fram i samråd med Sveriges kommuner och landsting (SKL).
Genomförande
Boverket har valt en digital strategi genom att utveckla webbaserade ut-bilningar där innehållet är kvalitetssäkrat med samma information till hela landet. Boverket utbildningspaket består av olika delar. Dels en ut-bildning riktat till tjänstemän inom kommun och länsstyrelser och dels en introduktion för förtroendevalda politiker kring hur plan- och bygglagen är uppbyggd och dess syfte.
Webbutbildningar ger goda förutsättningar för en bred spridning av ut-bildningsmaterialet tack vare flexibiliteten för när, hur och var man kan ta del av utbildningen. Utbildningarna är kostnadsfria och användaren kan själv välja att logga in i utbildningsportalen eller att ta del av utbildning-arna direkt i webbläsaren. Fördelen med att logga in är att systemet kommer ihåg var du var den senaste gången du besökte utbildningen och du får hjälp att sortera bland de olika modulerna. Ett undantag är intro-duktionen för förtroendevalda politiker som alltid kräver inloggning. Alla webbutbildningar är tillgängliga via Boverkets webbplats och PBL Kun-skapsbanken http://www.boverket.se/webbutbildningar.
Mottagarnas behov och utveckling av innehåll
Webbutbildningarna har utformats av sakexperter i samarbete med en le-verantör som är specialiserad på e-learning. Utbildningsmodulerna byg-ger på en blandning av fakta, exempel och övningar. Teman och ämnen har valts bland annat utifrån önskemål från målgrupperna vid förstudien 2013, Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen (rapport 2014:3), i dialog med samverkanspartner och utifrån de aktuella frågor som Boverket löpande identifierar. Boverket har också skapat en användarpanel med representanter från målgrupperna, som har haft möj-lighet att lämna synpunkter under arbetets gång.
Reslutat från workshops i samband med Uppdrag att förbereda
kompetenssatsning i plan-och bygglagen (rapport 2014:3). Där målgruppen fick peka ut vad de ansåg att en grundläggande utbildning borde handla om. Illustration: Karin Grönberg.
Utbildningarna ska upplevas som intressanta och lärorika oavsett om de genomförs enskilt eller gemensamt med kolleger i grupp. Som komple-ment finns också ett material med powerpointbilder i pdf-format för att underlätta för diskussioner och situationsanpassning. Pdf-formatet kan också användas som underlag för uppläsning med hjälpverktyg för perso-ner med till exempel synnedsättning.
PBL-utbildning för anställda på kommuner och länsstyrelser
Inom ramen för uppdraget har Boverket tagit fram webbutbildningar om PBL riktade till tjänstemän på kommuner och länsstyrelser som arbetar med plan- och bygglagen. De är även relevanta för andra målgrupper och konsulter inom plan- och byggsektorn.
De första webbutbildningarna lanserades i december 2015, därefter har fler webbutbildningar tillkommit och kompletterats. Det samlade utbild-ningspaketet kommer att marknadsföras i början av 2017. Boverket kommer också att se över möjligheterna att förenkla inloggningsproces-sen och tillgängligheten till utbildningarna.
I slutet av 2015 genomfördes en uppföljning av webbutbildningarna. En extern konsult har via en webbenkät samlat in omdömen om innehåll, re-levans och utformning. Många anger att innehållet är relevant, men fler pedagogiska övningar och filmer efterfrågas. Kunskapsnivån och detalje-ringsnivån uppfattas ibland som för övergripande. Boverket har därför i sitt fortsatta arbete under 2016 dels utvecklat fler konkreta utbildningar till olika yrkesgrupper och dels vidareutvecklat de pedagogiska formerna att omfatta fler intresseväckande filmer och övningar. En uppföljning un-der 2016 bekräftade att målgrupperna enhälligt uppskattar format såväl som innehåll.
Att arbeta med PBL
Att arbeta med PBL utgör den största delen av den samlade översikten över plan- och bygglagen och dess tillämpning och kan användas som in-troduktionsutbildning. Syftet med webbutbildningen är att alla som arbe-tar med plan- och bygglagen ska få en bättre förståelse för hela PBL-systemet och dess övergripande funktion för samhällsplanering och byg-gande. Utbildningen ger också en förståelse för de olika rollerna inom PBL-processen.
Illustration från webbutbildningen Att arbeta med PBL. Illustration: Boverket.
Att arbeta med PBL består av fyra delar: • Lagen PBL
Lagen PBL handlar om lagens innehåll, kopplingen till andra la-gar samt det svenska regelsystemet och de juridiska aspekterna av PBL.
• PBL-systemet
PBL-systemet fokuserar på de processer som finns runt PBL – planering, genomförande och förvaltning. Den här delen innehål-ler exempel som illustrerar hur de olika delarna påverkar
varandra samt en kort introduktion till översiktsplan, detaljplane-ring, lov, byggprocessen och tillsyn.
• Roller och ansvar
I roller och ansvar beskrivs de olika aktörerna som arbetar med och deltar i de olika processerna runt PBL. Den innehåller även
en del som tydliggör skillnaden mellan politik och myndig-hetsutövning.
• Intressen och krav
Intressen och krav handlar om PBL-systemets prövningar av mark- och vattenanvändning och krav på det som byggs. Här be-skrivs hela kedjan från avvägningar mellan olika intressen fram till krav som ställs på den färdiga byggnaden.
Inspelning av intervju med länsstyrelsen, en film som tillsammans med mycket annat finns i webbutbildningen Att arbeta med PBL. Fotograf: Boverket
Fördjupningar i ämne och process
I det samlade utbildningspaketet ingår också ett antal fördjupningar. Detta eftersom målgruppen har efterfrågat djupare detaljeringsgrad och fokus på vissa ämnen.
Buller i PBL – fördjupning i process
Buller i PBL innehåller separata avsnitt som berör hur, på vilket sätt och när bullerfrågor hanteras i de olika delprocesserna i PBL. Ett av avsnitten riktar sig till alla yrkeskategorier och tar fasta på att visa på sambanden och tydliggöra hur processerna hänger ihop. Övriga avsnitt tar utgångs-punkt i en av de fem delprocesserna och riktar sig i första hand till hand-läggare och tjänstemän som har en roll i respektive skede av PBL-processen. Syftet är en god tillämpning av bullerfrågor i olika delproces-ser utifrån en övergripande förståelse för vilka intressen och krav som rör
buller i PBL och hur materiella och formella regler samverkar. Buller är ett av de ämnen där efterfrågan på utbildning är stort.
Buller i PBL består av sex delar:
Buller i PBL - från översiktplan till tillsyn
Buller i översiktsplanering
Buller i detaljplanering
Buller i bygglov
Buller i byggprocessen
Buller i PBL tillsyn i förvaltningsskedet.
Boverket har tidigare (2015) utformat en utbildning om buller, Buller –
en översikt, som ger grundläggande kunskap om ljud och buller samt
ef-fekterna på vår hälsa och vårt välbefinnande.
Ämnesfördjupningar
• EKS – Boverkets konstruktionsregler som är en introduktion av de så kallade eurokoderna som är föreskrifter och allmänna råd för dimensionering av bärande konstruktioner i Sverige. • Huvudmannaskap och planbestämmelser – fastighetsrättsliga
frågor vid genomförande av detaljplan som ger förståelse för
hur en detaljplan kan komma att förverkligas i praktiken. • Planera för handel som ger kunskap om hur kommunerna med
stöd av plan- och bygglagen kan planera för en långsiktigt hållbar handel.
• Utformningskrav och tekniska egenskapskrav – lämplighet
för sitt ändamål och tillgänglighet som förklarar vilka regler
om lämplighet för sitt ändamål och om tillgänglighet som är ut-formningskrav respektive tekniska egenskapskrav.
• Ändring och ombyggnad som ger en vägledning kring de olika ändringssituationerna utifrån plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen och Boverkets byggregler.
• Brandskydd i PBL ger grundläggande kunskaper om brand-skydd enligt plan- och bygglagen med tillhörande tillämpnings-regler från Boverket.
• Klimatanpassning i planeringen ger kunskaper om vad klimat-anpassning innebär, exempel på metoder och underlag på hur kommuner med olika förutsättningar arbetar med frågan.
Användaren kan själv välja att logga in på utbildningsportalen eller att gå direkt till webbutbildningarna. Hittills (2016-11-18) har 723 personer valt att skapa ett konto i portalen och genomfört en eller flera utbildningar och de har angett att de arbetar inom följande arbetsområden:
Annat (37 procent) Byggprocess (19 procent) Byggprojektering (7 procent) Detaljplanering (19 procent) Fastighetsförvaltning (2 procent) Politiker (1 procent) Tillsyn (5 procent) Översiktsplanering (10 procent)
Antalet användare som har valt att gå webbutbildningarna direkt utan att logga in är 1 334 stycken.
Introduktion i plan- och bygglagen för kommunala politiker
Introduktionen består av fem utbildningsmoduler, där varje modul tar cirka 20 minuter att genomföra och är utformad för att kunna genomföras i grupp under ett nämndsammanträde. Den kan även genomföras indivi-duellt. Som komplement finns ett powerpointmaterial med introduktion-ens innehåll. Introduktionen består av följande moduler:
vad är PBL?
översiktsplan
detaljplan
lov- och byggprocess
byggnadsnämndens tillsyn.
Introduktionen lanserades under våren 2015 och utvärderades senare un-der året med hjälp av en extern konsult. Resultatet visade att många har
svårt att hinna genomföra utbildningen i grupp, även om det är det mest eftersträvansvärda. De är överlag nöjda med distributionsform, innehål-lets relevans, avsnittsindelning och längd.
Det är framför allt politiker i mindre kommuner som tagit del av intro-duktionen. 37 procent anger att de arbetar i en kommun med mindre än 15 000 invånare, 49 procent anger att de arbetar i en kommun med mellan 15 000 och 100 000 invånare och 13 procent anger att de arbetar i en kommun med mer än 100 000 invånare. Antalet inloggningar i portalen är 3 400 stycken (2016-11-18).
Under hösten 2016 har Boverket översatt introduktionen till engelska för att öka dess tillgänglighet.
Del 3 – PBL-nätverk
Uppdraget
I regeringsuppdraget ingår att vidareutveckla det PBL-nätverk som bilda-des under Ny PBL på rätt sätt (SOU 2012:87) samt anordna en så kallad nätverksträff per år för uppdragets målgrupp.
Genomförande
Stora delar av det nätverk som togs fram under Ny PBL på rätt sätt vi-sade sig vara inaktuellt på grund av att personerna antingen bytt arbete el-ler har gått i pension. Enligt önskemål från länsstyrelsen, Lantmäteriet och SKL valde Boverket att inte starta något nytt nätverk, utan i stället utnyttja befintliga nätverk som fanns inom dessa
myndighet-er/organisationer. Regeringsuppdraget har därför fokuserat på att delta på länsstyrelsernas regionala träffar med sina kommuner.
Totalt har Boverket inom regeringsuppdraget medverkat vid 18 tillfällen för regionala nätverksträffar under åren 2014–2016.
I en förlängning ser Boverket behov av en mer strukturerad samverkan med länsstyrelsen för nätverks- och vägledningsmöten i PBL. Detta för att tillgodose behov och önskemål på denna typ av kompetensutveckling i kommuner över hela landet på ett likvärdigt sätt.
Boverkets deltagande på länsstyrelsens träffar under regeringsuppdraget 2014– 2016. Illustration: Boverket
Medverkan på regionala nätverksträffar 2016
Delregionala träffar för planerare, 10 november Munkedal, 11 november Mark, 17 november Karlsborg och 24 november Härryda
Arrangör: Länsstyrelsen Västra Götaland
Deltagare: Kommunala handläggare inom planfrågor samt nämndpoliti-ker i Västra Götalands län
Medverkande: Boverket medverkade med sakkunniga inom plan- och ge-nomförandefrågor samt med information om regeringsuppdraget.
Forum för hållbar samhällsbyggnad, 24 november, Östersund
Arrangör: Länsstyrelsen Jämtland
Deltagare: Kommunala handläggare samt övriga aktörer inom planering i Jämtland
Medverkande: Boverket medverkade med sakkunniga inom bostadsförsörjning samt information om regeringsuppdraget.
Årlig nätverksträff
Bordsdiskussioner på PBL-dagen den 27 september 2016. Fotograf: Hans Ekestang.
PBL-dagen 27 september, Stockholm
Konferensen, där 270 personer deltog, riktade sig till de som praktiskt arbetar med tillämpningen plan- och bygglagen på kommun eller länsstyrelse. Dagen innehöll kortare föreläsningar kopplade till vissa diskussionsfrågor. Det fanns under dagen även möjlighet till att nätverka med andra kollegor från kommuner runt om i Sverige, de nationella utvecklingsprojekten samt ett 20-tal sakexperter från Boverket.
Förmiddagen webbsändes via Boverkets webbplats och kan därmed ses i efterhand.
I utvärderingen av PBL-dagen visade det sig att målgruppen saknar denna typ av konferens, då 88 procent svarade att de vill ha årlig återkommande konferens.
Bordsdiskussioner sammanfattas vid varje bord på PBL-dagen 27 september 2016. Fotograf: Hans Ekestang.
2014 års årliga nätverksträff anordnades tillsammans med Länsstyrelsen Norrbotten och 2015 års nätverksträff anordnades i samband med Plattformsdagarna.
Medverkan på övriga konferenser 2016
PBL och gestaltning 27 oktober, Uppsala
Arrangör: Boverket, Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet och Ark-Des.
Deltagare: Politiker, tjänstepersoner eller konsulter som arbetar med ge-taltning och plan- och byggfrågor.
Medverkande: Boverket medverkade under dagen med information om regeringsuppdraget samt demonstrerade de webbutbildningar som har producerats inom regeringsuppdraget.
Plattformsdagarna 7-8 december 2016, Malmö
Arrangör: Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Tillväxtver-ket och TrafikverTillväxtver-ket
Deltagare: Politiker, tjänstepersoner eller konsulter som arbetar med frå-gor som rör hållbar stadsutveckling.
Medverkande: Två av regeringsuppdragets nationella utvecklingsprojekt, BEST och 5-Yeskommunerna medverkade under dagarna i session-er/speeddates. Boverket medverkade även med information om rege-ringsuppdraget samt demonstrerade de webbutbildningar som har produ-cerats inom regeringsuppdraget.
Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900)
Regeringens beslut
Boverket ska genomföra kompetensinsatser för att nya plan- och
bygglagen (2010:900), förkortad PBL, ska få genomslag och för att
främja en mer enhetlig och effektiv tillämpning av lagen.
Kompetens-insatserna ska pågå 2014–2016 och är en fortsättning av det arbete som
har bedrivits av utredningen Ny PBL på rätt sätt (dir. 2010:55).
Uppdraget består av följande delar: utveckling av tillämpningen av PBL,
PBL-utbildning för anställda i kommuner och på länsstyrelser samt
vidareutveckling av nätverk av PBL-experter. Uppdragets olika delar
beskrivs närmare under rubriken Närmare om uppdraget.
Uppdraget ska genomföras i samverkan med länsstyrelserna,
Lantmäteriet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Boverket får för uppdragets genomförande använda 10 000 000 kronor
under 2014. Av dessa ska 8 000 000 kronor belasta utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt
konsument-politik, anslaget 1:5 Boverket, anslagsposten 10 PBL kompetensinsatser.
2 000 000 kronor ska belasta utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, anslaget 1:1
Bostadspolitisk utveckling, anslagsposten 1 Bostadspol. utv. – del till
Kammarkollegiet. Medlen utbetalas engångsvis efter rekvisition ställd till
Kammarkollegiet. Rekvisitionen ska hänvisa till det diarienummer som
detta beslut har och ska ske senast den 1 december 2014. Medel som inte
har utnyttjats ska återbetalas till Kammarkollegiet senast den 27 mars
2015. Vid samma tidpunkt ska en ekonomisk redovisning över använda
medel lämnas till Kammarkollegiet. Redovisningen ska hänvisa till det
diarienummer som detta beslut har.
Boverket ska inrätta ett kansli för genomförandet av
kompetens-insatserna.
2014-03-13
S2014/2439/PBBSocialdepartementet
Boverket
Box 534
departementet) redovisa ett förslag till kansliets organisation och
program för kompetensinsatserna, en plan för kompetensinsatsernas
genomförande samt ett förslag till budget.
I det fall att Boverket bedömer att den del av uppdraget som handlar om
att fördela bidrag till kommuner för att skapa nationella
utvecklings-projekt behöver regleras i en förordning, så ska Boverket senast den
30 april 2014 till Regeringskansliet (Socialdepartementet) redovisa ett
förslag till förordning.
Boverket ska senast den 31 januari 2015 respektive den 31 januari 2016
lämna delrapporter till Regeringskansliet (Socialdepartementet) om hur
uppdraget fortskrider, vilka resultat som uppnåtts och eventuella förslag
till förändringar i tidigare utarbetad plan och program.
Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet)
senast den 14 december 2016.
Redovisningarna ska hänvisa till det diarienummer som detta beslut har.
Bakgrund
Nya PBL trädde i kraft den 2 maj 2011. För att underlätta införandet av
lagen utsåg regeringen en särskild utredare med uppdrag att organisera
och genomföra utbildnings- och informationsinsatser (dir. 2010:55).
Utredningen, som antog namnet Ny PBL – på rätt sätt, påbörjade sitt
arbete i maj 2010 och uppdraget slutredovisades i december 2012 i
betänkandet Ny PBL – på rätt sätt (SOU 2012:87).
Utredningens insatser riktade sig främst till kommuner, länsstyrelser och
andra statliga myndigheter, men även till företag och allmänhet.
Utredningens grundläggande syfte var att bidra till en snabb, effektiv och
rättssäker tillämpning av den nya lagen.
Regeringen bedömer att syftet med utredningen och det mål som
utredningen satte upp för sin verksamhet har uppnåtts genom de
kompetenssatsningar som utredningen har genomfört. Utredningen har
uppnått goda resultat med de metoder som använts, men tiden har varit
alltför kort sedan lagen trädde i kraft för att se effekten av den nya lagen
och insatserna. Det är därför viktigt att det görs fortsatta insatser för att
upprätthålla och stärka kompetensen med syftet att främja en mer
enhetlig och effektiv tillämpning av den nya PBL och därmed bl.a. bidra
till ett ökat bostadsbyggande.
De kompetensinsatser som Boverket ges i uppdrag att genomföra ska
även omfatta nya förändringar i PBL som träder i kraft under perioden
2014–2016.
Uppdraget består av följande delar.
Utveckling av tillämpningen av PBL – nationella utvecklingsprojekt
En förutsättning för förenklingar och en enhetlig tillämpning är att det
utvecklas metoder och arbetssätt som baseras på den praktiska
tillämpningen i kommuner och på länsstyrelser. Boverket får i uppdrag
att fördela bidrag till kommuner för att skapa nationella
utvecklings-projekt som syftar till att dela erfarenheter av praktisk tillämpning från
olika delar av landet.
I Boverkets uppdrag ingår att ta emot förslag till projekt, utvärdera och
fördela bidrag till kommuner. Länsstyrelsens kompetens bör tas tillvara i
projekten och andra aktörer bör bjudas in till medverkan.
Boverket ska inom ramen för uppdraget även analysera resultatet,
sammanställa förbättringsförslag och idéer till effektiviseringar, dra
slutsatser av projekten samt sprida erfarenheter och resultat genom
vägledning och informationsinsatser.
PBL-utbildning för anställda i kommuner och på länsstyrelser
Att handlägga plan- och byggärenden kräver, förutom grundläggande
sakkunskaper och färdigheter, insikt och förståelse för roller och
ansvarsfördelning inom PBL-systemet. Boverket får i uppdrag att
tillhandahålla en samordnad och systematisk introduktionsutbildning för
nyanställd personal inom kommuner och länsstyrelser med ansvar för
handläggning inom PBL-området. Utbildningsmaterial för kommunala
politiker om PBL och PBL:s möjligheter för den kommunala planeringen
ska tas fram i samråd med SKL.
PBL-nätverk
Ett nationellt nätverk av PBL-experter skapades av utredningen
Ny PBL – på rätt sätt, som stöd i deras arbete med att föra ut den nya
lagen. Regeringen anser att nätverket är en viktig resurs för fortsatt
kvalitetssäkring av olika insatser för att främja en god tillämpning av
PBL, för erfarenhetsutbyte samt för att på ett enhetligt sätt föra ut
utbildnings- och informationsinsatser i kommuner. Boverket får i
uppdrag att upprätthålla och vidareutveckla nätverket och samt att
arrangera en årlig sammankomst med nätverket Forum PBL.
Skälen för regeringens beslut
Flera utredningar har genom åren pekat på att det huvudsakliga
pro-blemet med utdragna plan- och byggprocesser inte är bestämmelserna i
PBL i sig utan tillämpningen av dessa bestämmelser.
enhetlig och effektiv tillämpning av den nya PBL. Regeringen instämmer
i utredningens slutsatser och ger Boverket i uppdrag att fortsätta den
utbildningsinsats som utredningen genomfört.
Övrigt
Regeringen avser att avsätta 12 000 000 kronor per år 2015 och 2016 för
det fortsatta genomförandet av uppdraget. Medlen betalas ut under
förutsättning att riksdagen beviljar medel för ändamålet.
På regeringens vägnar
Stefan Attefall
Sara Benjamin
Kopia till
regeringsuppdraget. Mer detaljerad information, ansökningshandlingar samt slutrapporter finns publicerade på Boverket webbplats, http://www.boverket.se/nationellautvecklingsprojekt.
1. Identifiering och analys av de mest kritiska momenten i plan- och
expolateringsprocessen
Medverkande: Jönköpings kommun, Habo kommun och Nässjö kommun Beviljat belopp: 453 000 kronor
Vilka är de mest kritiska delarna som tar onödigt mycket tid och kan riskera att kunder hanteras olika i plan- och exploateringsprocessen?
Projektet har identifierat och listat kritiska moment i plan- och exploateringsprocessen. Det handlar bland annat om övergången mellan olika skeden i planprocessen, att handläggare arbetar på olika sätt, vilka moment som tar lång tid samt erfarenhetsåterföring.
2. God arkitektur inom ramen för PBL
Medverkande: Nacka kommun och Gävle kommun Beviljat belopp: 328 000 kronorHur arbetar kommunerna med gestaltningsfrågor och god arkitektur inom ramen för plan- och bygglagen?
Projektet undersöker hur kommuner kan jobba med arkitektur och gestaltningsfrågor kopplade till bygglovsprövningen. Arbetet visar på vikten av att lyfta gestaltningsfrågorna till en högre nivå men att det bland bygglovhandläggarna råder en osäkerhet kring vilka krav som får ställas och hur det ska göras på bästa sätt, också utifrån ett serviceperspektiv. Enligt projektet är stödet i PBL för svagt och för vagt formulerat. Begreppen god form-, färg- och materialverkan, varsamhet, förvanskning och god helhetsverkan är abstrakta och lämnar för stort utrymme för tolkning. Slutsatserna i projektet innebär att kommunerna måste utveckla smartare stöddokument(arkitekturpolicys, översiktsplaner mm.) och detaljplaner för att främja god arkitektur. Även tillgången till arkitekturkompetens och tilltron till denna hos tjänstemän, politiker och byggherrar framhålls som en framgångsfaktor.
3. Gemensam tillsynsorganisation och samordning av tillsynsplaner inom
PBL
Medverkande: Trollhättans kommun, Uddevalla kommun, Vänersborgs kommuner med stöd av Länsstyrelsen Västra Götaland
Beviljat belopp: 150 000 kronor
Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för att arbeta med tillsynsärenden i kommunerna?
Projektet handlar om att samordna arbetet med tillsynsplanerna i de tre kommunerna samt att utreda hur en gemensam tillsynsorganisation kan organiseras. Projektet redogör för definitionen av begreppet
gentemot exploatörer, företag och invånare. Detta tillsammans med en gemensam tillsynsorganisation kan minska närliggande kommuners dubbelarbete samt till viss del avhjälpa resurs- och
kompetensbrist.
4. Tillämpning av 9:4d PBL samt tillgänglighetsfrågor i sammanhanget
Medverkande: Danderyds kommun, Upplands Väsby kommun, Sigtuna kommun, Vaxholms stad och Lidingö stadBeviljat belopp: 660 000 kronor
Hur påverkar bygglovsbefriade åtgärder kulturmiljöer som kan anses särskilt skyddsvärda?
Projektet diskuterar och jämför tolkning och tillämpning av 9 kap 4d § PBL. Man anser att det behövs en uppdatering och aktualisering av de dokument som berör särskilt värdefulla objekt och miljöer för att förbättra tillämpningen av PBL i den aktuella frågan. För att hantera byggnader och
bebyggelseområden som sannolikt är särskilt värdefulla men saknar skyddsbestämmelser i 8 kap 13 § PBL i en detaljplan eller inte är utpekade i andra styrdokument ligger ansvaret hos kommunen att hitta en strategi för att trygga kulturmiljön i en hållbar panering. För att ta fram en sådan strategi, anpassad för en enskild kommun, krävs hög kompetens inom flera områden – juridik, värdering av bebyggelse samt stor lokalkännedom om kommunens bebyggelse och landskapskaraktär. Projektet lyfter även problematiken i att skydda även mindre populär bebyggelse (exempelvis efterkrigstiden) men som ändå är värdefull ur ett kulturmiljöperspektiv. Detta undersöks med inriktning på undantag från bygglovsbefriade åtgärder enligt 9 kap 4 § PBL.
5. Processkartläggning inom PBL-området
Medverkande: Höganäs kommun, Ängelholms kommun och Bjuvs kommun Beviljat belopp: 500 000 kronor
Vad orsakar stress hos handläggare och problematik kring ärendehandering inom bygglov- och tillsynsområdet?
Projektet tydliggör och kartlägger rutiner och processer inom bygglov- och tillsynsområdet. Med en tydligare beskrivning av delprocesser samt rutinbeskrivningar och lathundar kan alla aktörer utläsa sin roll samt bättre förstå varandras, vilket leder till en effektivare hantering av ärenden och bättre
resursfördelning. Projektet analysera också vilka delar som behöver stärkas upp för att lyckas med en effektiv och rättssäker hantering av bygglovs- och tillsynsärenden. Samt se vilka övriga faktorer som skapar, driver fram och gör viktiga samband i verksamheten synliga, och skapar delaktighet i arbetet med ständiga förbättringar i den kontinuerliga verksamhetsutvecklingen.
6. Utveckling av behovsbedömning utifrån nya PBL
Medverkande: Ekerö kommun, Upplands-Bro kommun och Järfälla kommun Beviljat belopp: 350 000 kronorstandariserat verktyg för behovsbedömning. Projektet tog avstamp i detta och en checklista som bygger på den senaste lagstiftningen har tagits och syftar till att underlätta arbetet med
behovsbedömning av detaljplaner. Som komplement har även ett Excel verktyg tagits fram för att underlätta bedömningen. Verktyget är anpassat för kunna användas av fler kommuner och är fritt att använda och förändra. En av projektets viktigaste slutsatser är att alla miljöaspekter inte är lämpliga att hantera i en behovsbedömning eftersom denna i huvudsak ska användas för att avgöra om en
detaljplan kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
7. 5-YESkommunernas riktlinjer för bygglovbefriade åtgärder
Medverkande: Lomma kommun, Burlövs kommun, Staffanstorps kommun, Svedala kommun och Kävlinge kommun samt länsstyrelsen Skåne
Beviljat belopp: 600 000 kronor
Vad kan vara problematiskt med de bygglovsbefriade åtgärderna som införts i plan- och bygglagens 9 kap 4 a–e §?
En av anledningarna till projektets uppkomst var att problem kunde förutspås till följd av införandet av de bygglovsbefriade åtgärderna i plan- och bygglagen, inte minst då det saknas rättspraxis på området. Projektets inriktning och mål har varit att ta fram information och gemensamma riktlinjer för de bygglovsbefriade åtgärder som införts i plan- och bygglagens 9 kap 4 a–e §§. Till följd av regionens förutsättningar samt kommunernas demografi och bebyggelsestruktur har införandet av nya
bygglovsbefriade åtgärder bedömts få stort genomslag. I projektet lyfts vikten av att kommunerna samverkar kring tillämpningen av bygglagstiftningen. Projektet har resulterat i ett femtiotal problemformuleringar och utbredningsområden. Dessa har sammanställts och beskrivits i externt riktad information och riktlinjer samt i handläggarstöd. Handläggarstödet omfattar en utförlig diskussion kring konkreta frågeställningar, lagstöd, konsekvenser och problemområden.
8. Effektivare och tydligare förmedling av planbestämmelser
Medverkande: Höörs kommun och Hörby kommunBeviljat belopp: 336 620 kronor
Vad innebär egentligen planbestämmelser som sätts i detaljplanen och vad får de för konsekvenser i bygglovet?
Syftet har varit att undersöka möjligheterna för hur detaljplanebestämmelser kan förmedlas på ett tydligare sätt genom att öka samarbetet och samsynen mellan kommunernas planenheter och
bygglovsenheter. Målet har varit att ta fram metoder och arbetssätt som ska minska tolkningsutrymmet i detaljplaner och därmed ge större möjlighet för att planerna genomförs enligt intentionerna.
Detaljplaners syften och planbestämmelser ska tolkas likartat av de som handlägger detaljplaner, de som tolkar dem i bygglovs- och anmälningsärenden samt av de politiker som lämnar bygglovsbeslut. Projektet har sedan utmynnat i tre konkreta förslag på hur en tydligare och effektivare förmedling av planbestämmelser kan uppnås. Dessa tre förslag handlar om en matris som kan redogöra vilka effekter en kombination av planbestämmelser ger, syftets innebörd och hur det ska lyftas fram samt vikten av
Beviljat belopp: 1 000 000 kronor
Hur kan ekosystemtjänster genomsyra och involveras i de beslut som fattas med plan- och bygglagen som grund?
Regeringen påtalade i SOU 2013:68 vikten av att integrera ekosystemtjänster (EST) i beslutsprocesser för att uppnå miljökvalitetsmålen och en hållbar samhällsutveckling. Projektet syftar till att utreda vilka möjligheter som i dag finns inom PBL för att integrera EST i planarbetet, vilka praktiska och juridiska redskap kommunerna upplever sig behöva som stöd i sitt arbete, samt bidra till en mer enhetlig och effektiv tillämpning av PBL vad gäller frågor om EST. BEST-projektet har utgjort ett steg i arbetet att aktualisera och driva frågan om att hantera ekosystemtjänster inom den fysiska planeringen. Flera områden har identifierats där en utveckling behövs för att åstadkomma en enhetlig integrering av ekosystemtjänster i planeringsprocessen. De områden som ses som mest angelägna är: (I) riktlinjer för framtagande av ett enhetligt och relevant underlagsmaterial, (II) riktlinjer för en ändamålsenlig och likvärdig tillämpning av PBL samt (III) en generell kunskapshöjning på både kommunal och regional nivå.
10. Handledning för anläggande och utveckling av campingplatser
Medverkande: Strömstad kommun och Region GotlandBeviljat belopp: 781 600 kronor
Vad finns det för möjligheter och begränsningar inom plan- och bygglagen att hantera efterfrågan och behov rörande anläggande, utveckling och tillsyn av campingplatser?
Fokus i projektet har legat på att titta på de möjligheter som dagens plan- och bygglag ger för att reglera campingplatser. Projektet har försökt förtydliga hur man kan tillämpa den lagstiftning som redan finns. Projektet anser att begreppet camping bör ges en ny och modernare ideologisk bas, som är bättre anpassad till fenomenet camping som det ser ut i dag. Begreppet är i behov av en demokratisk översyn. Projektet visar att frågan om campingens framtid, utifrån begrepp som hushållning med mark- och vattenresurser och hållbar utveckling, ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv, måste ha ett genomtänkt politiskt fundament att stå på. Projektets slutsats är dock att delar av
lagstiftningen bör ses över och anpassas för att bättre kunna användas när det gäller planering av campingplatser. De talar också om betydelsen av reglering via detaljplaner respektive bygglov i sammanhanget.
11. Tillsyn – arbetsgång, metoder och tydliga mallar för skrivelser
Medverkande: Skellefteå kommun, Malå/Norsjö kommun, Arvidsjaur kommun, Åsele kommun, Lycksele kommun, Storuman kommun, Vilhelmina kommun, Arjeplog kommun, Dorotea kommun, Sorsele kommun och Piteå kommunBeviljat belopp: 217 000 kronor
Hur ser arbetsgången ut när det gäller att handlägga ett tillsynsärende som rör en olovligt utförd åtgärd eller ovårdad tomt?
förfarande, minskade formaliafel samt erfarenhetsutbyten mellan kommunerna.
12. Hur genomför vi översiktsplanen?
Medverkande: Växjö kommun och Alvesta kommun Beviljat belopp: 664 294 kronorVad händer med översiktsplaneringen efter att en översiktsplan har antagits och hur kan planen börja leva och implementeras i senare skeden?
Projektet grundar sig i upplevelsen att det finns ett gap mellan de två planverktygen översiktsplan och detaljplan. Projektet visar på vikten av att samordna översiktsplanen och andra strategiska dokument i ett mellansteg mellan översiktsplanen och detaljplanen för att konkretisera visioner och mål.
Projektgruppen menar vidare att det kontinuerliga arbetet med översiktsplanen är den viktigaste utmaningen där medborgardialogen och kommunens övriga strategiska dokument har en viktig roll. Projektgruppen har genomfört en studieresa till Roskilde, Danmark för att ta lärdom av deras sätt att arbeta med kontinuerlig översiktsplan.
13. Stadsbyggnadsbenchen
Medverkande: Botkyrka kommun, Stockholms kommun, Södertälje kommun, Huddinge kommun, Haninge kommun, Upplands Väsby kommun, Täby kommun, Sollentuna kommun och Nacka kommun
Beviljat belopp: 1 342 100 kronor
Hur skapar man en effektivare stadsbyggnadsprocess – från initiativ om ändrad eller utvecklad markanvändning till i drift tagen förändring?
En tydlig ambition har varit att tydliggöra stadsbyggnadsprocessen, såväl internt som externt, samt att informera om de utmaningar som processen rymmer. Projektet har vidarutvecklat ett redan existerande samarbete för att lära av varandra och för att kunna se utvecklingsmöjligheter inom
stadsbyggnadsprocessen samt för att kunna effektivisera arbetet inom kommunerna. I arbetet har man jämfört hur kommunerna arbetat med hjälp av statistik samt genomfört en enkätundersökning bland byggherrar. Projektet har varit angeläget om att visa att ansvaret för processen delas av alla inblandade aktörer – även av staten och byggbranschen. En bättre stadsbyggnadsprocess kan bara uppnås i
samarbete aktörerna emellan. Genom en effektiv process skapas bättre förutsättningar för att tillgodose det stora behovet av bostäder och övrig infrastruktur för en snabbt växande befolkning.
14. Handläggarstöd för hantering av ovårdade tomter och byggnader
Medverkande: Sundsvalls kommun, Ånge kommun, Timrå kommun, Kramfors kommun, Härnösands kommun, Sollefteå kommun och Örnsköldsviks kommun samt Länsstyrelsen Västernorrlandbygglagen omfattar ovårdade tomter och byggnader. Dessa ärenden är både tids- och resurskrävande och behovet av bra stöd i handläggningen är därför stort. Projektet har resulterat i ett handläggarstöd bestående av en övergripande processbeskrivning, läshänvisningar med övergripande exemplifierad vägledning och hänvisningar till rättsfall samt mallar för inspektionsprotokoll, kommunicering och beslut m.m. En tydlig slutsats som projektet dragit är att den viktigaste delen av tillsynsprocessen är starten av densamma. En mycket viktig del är att nämnden tydligt kommunicerar med den aktuella fastighetsägaren och hur detta genomförs. Bristande kommunikation och dokumentation är ofta orsak till överprövande myndigheters kritik och orsakar därmed onödigt långa handläggningstider.
15. Lathund för bygglovs- och anmälningspliktiga åtgärder
Medverkande: Gnosjö kommun, Orskarshamns kommun, Gislaveds kommun och Värnamo kommun samt Länsstyrelsen Jönköping
Beviljat belopp: 1 196 000 kronor
Hur skapar vi en likartad bedömning av enkla bygglovs- och anmälningsärenden och en enhetlig tolkning av PBL?
Projektet Lathunden kom till på grund av att de bedömer att det finns ett stort behov av en likartad bedömning av framför allt enkla bygglovs- och anmälningsärenden. Projektgruppens arbete har inneburit ett stort rekognoseringsarbete över vilka ”enkla ärenden” som vållar störst problem i kommunerna. Projektet har genomfört ett antal workshops runt om i Sverige med syfte att diskutera bygglovs- och anmälningspliktiga åtgärder och tolkningen av plan- och bygglagen i relation till detta. De olika ärenden som finns med och de förslag till bedömning som finns i Lathunden har valts ut genom diskussioner på dess workshops. Resultatet blev en lathund med syfte att göra det enklare för handläggare att hantera byggärenden på ett likartat sätt över hela Sverige.
16. Erfarenhetsutbyte kring digitalisering av PBL-processen – dPBL
Medverkande: Vellinge kommun, Lomma kommun, Burlöv kommun, Svedala kommun, Höganäs kommun, Bjuvs kommun, Kävlinge kommun, Staffanstorps kommun, Ängelholms kommun, Krokom kommun, Båstad kommun och Borgholms kommun med stöd av Sveriges kommuner och landsting och Länsstyrelsen SkåneBeviljat belopp: 1 776 380 kronor
Hur skulle digitalisering av PBL-processen kunna se ut?
Projektet har utvärderat hur Sveriges kommuner och bygglovsavdelningar kan gå vidare med sin digitalisering inom PBL-området, på ett så standardiserat, säkert och kostnadseffektivt sätt som möjligt. Det innehåller också en nulägesbeskrivning och en guide till vad som ska prioriteras vid digitaliseringen. Huvudresultatet från projektet är ett dialogspel som projektgruppen har döpt till Rivstart. Rivstart ska leda till framgångsrik digital innovativ transformation, en förändringsresa som berör alla och där människor har samsyn och själva har förmåga och tillit att innovativt leda
17. Effektivare samhällsbyggnadsprocess – med fokus på enhetlig
kommunikation
Medverkande: Södertälje kommun och Kiruna kommun Beviljat belopp: 450 000 kronor
Är kommunikation en av nycklarna till en smidig och mer demokratisk samhällsbyggnadsprocess?
Tanken bakom projektet har varit att en god kommunikation under alla samhällsbyggnadsprocessens delar ska leda till ökad effektivitet och snabbare handläggning. Projektet har haft ett särskilt fokus på att förbättra kommunikationen mellan kommun och exploatör/intressent vad gäller rollfördelning, ansvar samt vad som förväntas av de involverade parterna i de olika skedena i processen. Projektet har arbetat med att skapa en effektiv och tillgänglig samhällsbyggnadsprocess där alla har möjlighet att komma till tals, framför allt i tidiga skeden. För att underlätta för till exempel byggbolag, exploatörer och medborgare att göra rätt från början har kommunerna skapat mallar, rutiner, informationsmaterial och processbeskrivningar för att alla ska få en rättssäker information.
18.PBL-projekt planläggningsrutiner och introduktion nyanställda
Medverkande: Torsby kommun, Hagfors kommun och Sunne kommunBeviljat belopp: 525 000 kronor
Hur ska plan- och bygglagen vid samhällsplanering, detaljplanearbete tillämpas i mindre kommuner?
Projektet hade till syfte att utveckla rutiner för handläggning och material för introduktion till nyanställda avseende detaljplanering i mindre kommuner. Projektet ger tips och råd på hur man kan upprätta rutiner för handläggning av detaljplane- och områdesbestämmelseärenden med hänvisning till vad som krävs enligt plan- och bygglagen. Målet är att skapa ett levande dokument som är användbart i planeringsarbetet för att undvika fallgropar.
