IFN 1939–2019
80 år av ekonomisk forskning
Magnus Henrekson (red.)
ningsinstitut (IUI), har alltsedan grundandet 1939 spelat en central roll inomtillämpad ekonomisk forskning och i den ekonomisk-politiska debatten i Sverige. Rader av tongivande forskningsrapporter och utredningar har skrivits vid IFN. Generationer av forskare och utredare har arbetat vid institutet, som periodvis varit en ledande producent av akademiska avhandlingar i främst ämnet nationalekonomi. Många har sedan gått vidare till framträdande positioner i Sverige och utomlands.
Denna volym består främst av uppsatser om och av forskare som under åren varit verksamma vid institutet, inklusive beskrivningar av institutets fem forskningsprogram. Författarna bidrar med betraktelser över vad tiden vid IFN har betytt för deras personliga och professionella utveckling. Bidragen ger ögonblicksbilder från institutets verksamhet under de gångna åren. För att en organisation ska överleva och blomstra under skiftande tider och förhållanden måste den både förvalta traditioner och förnya sig. Därför beskrivs här förändringar över tiden, institutets nuvarande verksamhet samt dess förutsättningar inför framtiden.
IFN 1939–2019
Magnus Henr
ekson (r
ed.)
IFN
1939–2019
IFN
1939–2019
80 år av ekonomisk forskning
111 61 Stockholm Tel: 08-411 42 70 kontakt@ekerlids.com
www.ekerlids.com
Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Box 55665
102 15 Stockholm Tel: 08-665 45 00
info@ifn.se www.ifn.se
Foto: Entreprenörskapsforum, Fredrik Eriksson, IIES/Stockholms universitet, Jernkontorets porträttsamling, Bosse Johansson, Karl Gabor, Linus Liljeberg/IFAU,
Eva Meyersson Milgrom, Kristian Pohl/Regeringskansliet, Elisabeth Precht, SOFI/Stockholms universitet, Jan Wallanders privata fotoarkiv och Kumaraswamy Velupillai. Bilderna i övrigt kommer från författarnas personliga arkiv och IFN:s arkiv.
För det fall fotografen är okänd ombeds upphovsmannen kontakta IFN. © IFN
Formgivning omslag: Irons Design och Elisabeth Precht Sättning: RPform, Richard Persson
Tryckt hos Livonia Print, Riga, november 2019 Boken är utgiven av Ekerlids Förlag, Stockholm, 2019
Innehåll
Förord 5
Staffan Bohman
Kapitel 1 80 år med IFN – Dåtid, nutid, framtid 7
Magnus Henrekson
Kapitel 2 IFN:s forskningsprogram Globaliseringen och företagen 2009–2019 29
Joacim Tåg
Kapitel 3 Tillit, tolerans och lycka – Ny nationalekonomisk forskning vid IFN 49
Niclas Berggren
Kapitel 4 IFN:s forskningsprogram Tjänstesektorns ekonomi 2009–2019 77
Henrik Jordahl
Kapitel 5 IFN:s forskningsprogram Elmarknadens ekonomi 2007–2019 91
Thomas Tangerås
Kapitel 6 IFN:s forskningsprogram Entreprenörskapets ekonomi 2009–2019 111
Magnus Henrekson och Lars Persson
Kapitel 7 Kommunikation – Digert arbete som ger riklig belöning 125
Elisabeth Precht
Kapitel 8 Folke Kristensson 1914–1993 – Företagsekonom i gränsområdet till nationalekonomin 135
Lars-Gunnar Mattsson och Jan Valdelin
Kapitel 9 Erik Höök – En kartläggare av den svenska ekonomin 157
i företagsekonomi i USA 171
Lars-Gunnar Mattsson
Kapitel 11 Bengt Höglund – Svensk input-output-pionjär 185
Bo Sandelin
Kapitel 12 Bo Axell 1945–2006 199
Mats Persson och Claes-Henric Siven
Kapitel 13 IUI 1989–1996 – Ett omedvetet stresstest av IUI:s forskningsoberoende 227
Per Lundborg
Kapitel 14 En fritänkare finner sin forskarmiljö – IUI 1988–1998 235
Eva Meyersson Milgrom
Kapitel 15 En personlig reflektion – IUI:s kreativa uppbyggelseprocesser 255
Pontus Braunerhjelm
Kapitel 16 Junioren som till slut blev forskare 275
Erik Mellander
Kapitel 17 Empiri och en doft av rostbiff provençale ‒ Mina år på IUI 1980–86 293
Lars Jagrén
Kapitel 18 Forskning om multinationella företag på IUI i slutet av 1990-talet 303
Karolina Ekholm
SAMMANSTÄLLNINGAR
IFN:s personal och affilierade forskare 31 augusti 2019 319
IFN:s verkställande direktörer och biträdande chefer 1939–2019 329 IFN:s styrelse 1939–2019 331
Kronologisk alumniförteckning över forskare vid IFN 1939–2019 335 Alfabetisk alumniförteckning över forskare vid IFN 1939–2019 355 IFN:s historiska projekt 375
Förord
IFN:s verksamhet är till nytta för samhället och därmed även för näringslivet. Så har det varit under institutets 80-åriga historia. Här analyseras näringslivsklimatet vetenskapligt, i alla dess mångfacetterade aspekter. Forskarna studerar företagens konkurrenskraft, entreprenörskap, utbildningens betydelse för samhällsutveck-lingen, arbetsmarknadens funktionssätt och mycket mer. De granskar och ana-lyserar ekonomins funktionssätt, de ramverk inom vilka företag verkar, inte de enskilda företagens behov. Syftet är att ge kunskapsunderlag som visar beslutsfat-tarna hur samhällsekonomin kan fungera på bästa sätt.
Ekonomin fungerar förvisso bäst om marknadskrafterna ges fritt spelrum, utan subventioner och snedvridande beskattning. Men ekonomiska styrmedel kan självfallet motiveras ifall marknaden inte prissätter produktionsfaktorer på ett korrekt sätt. Detta gäller exempelvis miljöförstöring som det finns vällovliga och rationella skäl att hantera via beskattning. Vi borde dock oftare se till vad som fungerar bäst, och även lära av det som fungerar sämre. Se på den offentliga sektorn där det finns ett otal effektivitetsbrister, något som forskarna på IFN stu-derar och ger förslag på hur dessa marknader kan organiseras på ett bättre sätt.
Inom tjänstesektorn är RUT- och ROT-avdrag tankeväckande reformer för att åtgärda illa fungerande marknader. Reformerna har varit relativt lyckade på grund av i grunden orimliga skattekilar för vanliga människor. Men man kan frå-ga sig: hade det inte varit enklare och bättre med lägre skatter?
På IFN studeras välståndsskapande faktorer som skatter, skola, bostadsförsörj-ning och arbetsmarknadens funktionssätt. Ur olika aspekter har IFN-forskare även studerat de påfrestningar som samhället ställts inför med en fördubbling av andelen utrikesfödda under de senaste 25 åren (från knappt 10 till 19 procent av totalbefolkningen). Vi kan konstatera att invandringen påverkat Sverige och att vissa välståndsskapande faktorer inte klarat av integrationen med negativa kon-sekvenser för samhället.
Under senare år har även det politiska tonläget förändrats. Marknadsekonomiska landvinningar som gjordes efter krisen på 1990-talet har alltmer börjat ifrågasät-tas. Och ansatsen är inte alltid konstruktiv. Det gäller inte minst inom
närings-politiken. Prioriteringarna har emellanåt hamnat snett: vi sägs inte ha råd att satsa på infrastruktur eller avsätta 1,5 procent av BNP till försvaret samtidigt som elcyk-lar subventioneras och en extra semestervecka för barnfamiljer införs. Och inom energiförsörjningen har prisbilden snedvridits så mycket med subventioner till förnybar energi att det inte längre är ekonomiskt försvarbart att driva kärnkraft-verk! Felprioriteringar görs även inom den offentliga sektorn därför att många beslut fattas utan saklig grund och det är här forskningen kommer in i bilden.
IFN har, med solid forskning och företrädare som med policyförslag når ut i samhällsdebatten, ett stort förtroendekapital att förvalta. Och det är inget tvivel om att institutet är en tillgång i det offentliga samtalet. IFN har en lång tradition av att bedriva forskning med hög integritet och kvalitet. Forskningsämnena skif-tar med tiden och det görs stora ansträngningar för att så tidigt som möjligt hitta de mest angelägna frågorna för framtiden. Det är ju endast på detta sätt som IFN kan förbli en central aktör i såväl forskarvärlden som samhällsdebatten.
IFN:s forskning fokuserar i hög grad på hur resurser skapas av företagssamma människor, vilket är av stor vikt när så mycket samhällsvetenskaplig forskning handlar om hur de resurser som skapats ska fördelas. På IFN lyfts entreprenörer fram som avgörande för att nya idéer ska omsättas till fungerande företag och bi-dra till den ekonomiska utvecklingen. Forskarna undersöker entreprenörskapets förutsättningar i Sverige och i Europa, t.ex. när det gäller patent och forsknings- och utvecklingspolitik.
Det finns inte något Alexanderhugg som kan lösa de problem som vi i dag står inför; skatter och konkurrenspolitik är viktiga, men det är också ett bra ut-bildningssystem, trygghetssystem som främjar förkovran och arbete, finansmark-nadsregleringar som främjar finansiering av viktiga framtidssatsningar och ett ef-fektivt rättsväsende som främjar tillit mellan människor och företag. Hela detta spektrum av frågor beforskas av IFN och utan akademiska studier kring dessa frå-gor är det svårt att få gehör hos makthavarna för brister i näringslivets villkor och förslag hur dessa kan rättas till.
När vi i denna jubileumsbok läser om det som var, det som är och vad som förhoppningsvis ska komma i framtiden så slår det mig att ord som seriöst,
gedi-get, trovärdigt och framåtsyftande på ett bra sätt beskriver institutets verksamhet. Opartiskt och oberoende beskriver dessutom forskarnas arbete. Och jag inser strax
att bättre förutsättningar för att nå ut med företags- och näringslivsrelaterad eko-nomisk forskning är det svårt att finna!
Stockholm i september 2019 Staffan Bohman
kapitel 1
80 år med IFN
– dåtid, nutid, framtid*
Magnus Henrekson
Economics works towards the common good; its goal is to make the world a better place.
Jean Tirole (2018, s. 5)
Institutet för Näringslivsforskning (IFN) såg dagens ljus den 1 februari 1939.1
Enligt stiftelsens stadgar är uppgiften att ”bedriva forskning rörande de ekono-miska och sociala förhållanden som är av betydelse för den industriella utveck-lingen”. I stadgarna slås också fast att institutet ska driva ”sin verksamhet efter vetenskapliga linjer” och att ”forskningsresultat av allmänt intresse avses att publiceras”.
Redan ett par år in på 1940-talet hade institutet utvecklats till ett oberoende forskningsinstitut, där den forskning som producerades förväntades hålla en hög akademisk nivå. Denna inriktning har bevarats och om något stärkts över tid. Huvudmännen har aldrig försökt styra resultaten i den forskning som produce-rats.2 Deras inflytande har i princip begränsats till att tillsätta vd och säkerställa
institutets fortsatta grundfinansiering genom att tillse att institutet arbetar med frågeställningar som av huvudmännen uppfattas som relevanta. Under de 80 år som institutet funnits har därmed Svenskt Näringsliv och dess föregångare gjort en mycket viktig och omfattande insats för svensk nationalekonomisk forskning. IFN har under hela sin existens spelat en central roll inom tillämpad ekonomisk forskning och därmed också i den ekonomisk-politiska debatten. Ett otal inflytel-serika utredningar och forskningsrapporter har skrivits vid IFN. Generationer av forskare har arbetat och utvecklats vid institutet. Alumniförteckningen i slutet av denna volym upptar 275 personer. En överväldigande majoritet av dessa alumner
1 Till och med 2005 bedrevs verksamheten under namnet Industriens Utredningsinstitut (IUI). 2 Efter sammanslagningen av SAF och Industriförbundet 2001 finns endast en huvudman. * Tack till Alexandra Allard, Marcos Demetry, Elisabeth Gustafsson och Hedda Nielsen för värde-fulla synpunkter.
har med stor framgång gått vidare till näringsliv, statsförvaltning, universitet och intresseorganisationer.
Såväl vid 70-årsjubileet 2009 som vid 75-årsjubileet 2014 presenterades en sam-lingsvolym med redogörelser för IFN:s forskningsprogram, vad som åstadkommits de senaste åren, hur detta står sig i jämförelse med andra institutioner och för-utsättningarna inför framtiden.3 Visserligen publiceras sedan 2007 IFN:s Årsbok,
vilken innehåller detaljerad information om föregående års verksamhet, inklusive uttömmande sammanställningar över allt som publicerats. Det betyder dock inte att behovet av mer långsiktiga utvärderingar och jämförelser bortfallit. Tvärtom. Skillnaderna mellan enskilda år kan bli stora utan att detta behöver innebära något trendbrott, och ett alltför starkt fokus på det allra senaste året kan göra det svårt att få en rättvisande bild av den underliggande verksamhetens kvalitet och produktivi-tet. I detta inledningskapitel görs därför en omfattande genomgång av forsknings-produktionen såväl kvantitativt som kvalitativt. Det senare innebär att forskning-en vid IFN jämförs med vad som produceras vid andra institutioner såväl i Sverige som internationellt. Likaså presenteras två undersökningar av citeringsfrekvensen för IFN:s forskare jämfört med andra svenska forskare.
Dagens fem forskningsprogram presenteras i kapitel 2–6 av respektive pro-gramchefer, medan jag i detta kapitel kommer att redogöra för vad som åstad-kommits vid IFN de senaste fem åren (2014–2018), jämföra detta såväl med tidi-gare perioder som med vad som produceras vid andra institutioner och diskutera vad jag i dag uppfattar som de största utmaningarna för att säkerställa en fortsatt god utveckling för IFN.
Utöver att utföra och publicera forskning är det centralt för IFN att vår forsk-ning sprids utanför forskarsamhället. I kapitel 7 diskuterar Elisabeth Precht, IFN:s kommunikationschef 2012–2019, värdet av god vetenskaplig kommunika-tion och varför detta stärker förtroendet för forskning. Nedan redovisas ett antal mått på de insatser som görs för att sprida IFN:s forskning utanför akademin i form av debattartiklar, sociala medier etc.
I det följande avsnittet diskuteras tre utmaningar som är särskilt viktiga för IFN:s fortsatta framgång: finansieringen, genomslaget för den egna forskningen såväl i vetenskapssamhället som i samhället i stort och förmågan att lyckas attra-hera nya talangfulla forskare med intresse för näringslivsrelevanta frågeställningar.
För att en organisation ska överleva och blomstra under skiftande tider och förhållanden krävs att den både förnyar sig och hämtar kraft ur sin egen histo-ria. Vi har därför, liksom vid de två tidigare nämnda jubileerna, inbjudit ett antal 3 Henrekson (2009a) och Henrekson och Albinsson Bruhner (2014). I den förra boken beskrivs också den stora omställningsprocess som genomfördes i samband med namnbytet (Henrekson 2009b).
80 år med IFN • 9 alumner att skriva en personlig betraktelse över vad tiden vid IFN betytt för de-ras personliga och professionella utveckling. Till föreliggande volym inbjöds åtta tidigare forskare att skriva. Sex hörsammade inbjudan, och därutöver finns fem essäer om tidigare medarbetare som gjort viktiga insatser skrivna på uppdrag av IFN. Sammantaget blir det således elva kapitel (kapitel 8–18).
Bokens sista sektion Sammanställningar innehåller:
• En presentation av medarbetarna på IFN på sensommaren 2019.
• En förteckning över samtliga chefer och biträdande chefer/sekreterare med uppgift om när de innehade sin position, var de kom ifrån och var de tog vä-gen när de lämnade institutet.
• En förteckning över samtliga ordföranden och styrelseledamöter med uppgift om när de satt i styrelsen och vad de innehade för huvudposition vid inträdet i institutets styrelse.
• En förteckning över samtliga forskare som verkat vid IFN sedan starten 1939 sorterade på två olika sätt: (i) kronologiskt, baserat på när forskaren slu-tade vid institutet, och (ii) i bokstavsordning. För varje forskare anges när denne arbetade vid institutet och de viktigaste posterna i den efterföljande karriären.
• Ett personregister.
Forskningsproduktionen
I detta avsnitt redovisas ett antal mått på vad som producerats vid IFN de senaste fem åren och en jämförelse görs med tidigare perioder. Detta görs både genom redovisning av flera kvantitativa mått och genom att redovisa ett antal indikatorer för att fånga kvaliteten på forskningen: tidskrifternas rang, institutets interna-tionella rang och en jämförande citeringsanalys. Avsnittet inleds dock med att redogöra för några viktiga utgångspunkter för forskningen vid IFN.
Forskningen vid IFN har, liksom all annan nationalekonomisk forskning, det allmännas bästa eller samhällets välfärd i fokus. Detta innebär att forskningens mål i slutändan är att bidra till strävan att göra världen bättre. Det betyder inte att detta är enkelt, långt därifrån. Samhället består av enskilda människor som ofta prioriterar egenintresset framför allmänintresset. Var människor än befinner sig på samhällsstegen så reagerar de på de incitament de möter. Dessa incitament i kombination med deras personliga preferenser kommer att bestämma deras age-rande, och detta agerande kan vara mer eller mindre i linje med allmänintresset. Nationalekonomisk forsknings viktigaste uppgift blir då att söka identifiera de institutioner som främjar allmänintresset, dvs. får egenintresset att sammanfalla med allmänintresset. God nationalekonomisk forskning står därför fri från makt-intressen oavsett om dessa utgörs av enskilda ägarmakt-intressen eller syftar till att
an-vända statens resurser för att påtvinga andra vissa värderingar eller för att säker-ställa att ett visst intresse tillgodoses på andras bekostnad.
Om något kan sägas utmärka IFN:s forskning så är det ett större fokus på frå-gor som handlar om betingelserna för skapandet av nyttigheter snarare än hur re-dan skapade nyttigheter fördelas. Likaså är hög näringslivs- och samhällsrelevans en viktig ledstjärna vid valet av forskningsfrågor. Om ett visst fenomen skulle vara idealiskt att studera på grund av att tillgängliga data gör det möjligt att dra säkra kausala slutsatser men frågan är av ytterst marginell betydelse, då faller den ändå på relevanskriteriet. I stället är utgångspunkten den relevanta samhällsfrågan, och sedan beforskas denna så bra det överhuvudtaget går med den metodologiska verktygslåda som står till buds.
En annan ambition med forskningen vid IFN, inte minst i de forskningsba-serade policyrapporter som skrivs vid institutet, är att inte bara peka på ett antal problem och ofullkomligheter som identifierats utan gå ett steg längre. Problem som påvisas av forskare är ofta redan välkända, t.ex. brister i skolan, näringslivets kompetensförsörjning eller eldistributionen. Det viktiga är nästa steg i analysen, vilket oftast är betydligt svårare att ta och som ökar riskerna för att studien blir kontroversiell: att identifiera de incitament hos de i sammanhanget relevanta ak-törerna som leder till det bristfälliga utfallet. Först då blir det möjligt att verkligen förstå vad som behöver göras för att förbättra situationen.
Forskningen ur ett kvantitativt perspektiv
I princip all ny forskning vid IFN presenteras först i ett working paper där mål-gruppen främst är andra forskare. Alla working papers från senare år är författade på engelska, och sedan 2006 finns även en svensk populärvetenskaplig samman-fattning. Ett working paper innehåller vanligtvis forskning som kommit så långt att arbetet är färdigt att skickas in till en vetenskaplig tidskrift för granskning och eventuell publicering. IFN:s working paper-serie startades 1976. Som framgår av figur 1 låg antalet utgivna working papers per femårsperiod på runt 100 fram till 2003 (med undantag av början av 1990-talet). De senaste tio åren har ut-givningen stigit kraftigt, och den senaste femårsperioden gavs 261 working papers ut.
I dag är internationell publicering den självklara utgångspunkten för alla pro-jekt vid IFN. Detta innebär att forskningsrapporterna skrivs med sikte på publi-cering i en vetenskaplig tidskrift med s.k. peer review. Detta är nödvändigt dels för att forskarna ska vara konkurrenskraftiga, dels för att få den kvalitetsstämpel som ger IFN:s forskare tyngd och trovärdighet när de skriver utredningar och deltar i samhällsdebatten. Så var det inte i institutets barndom. Som framgår av
interna-80 år med IFN • 11
tionell vetenskaplig tidskrift under de första 35 åren.4 Det är inte förrän i mitten
av 1970-talet som det börjar bli vanligt att IFN-forskarna publicerar sig i inter-nationella tidskrifter. I genomsnitt publicerade IFN-forskarna sammantaget fyra till sex tidskriftsartiklar per år under denna tid. I början av 1990-talet sker en för-dubbling av takten till ca tio artiklar per år. Under såväl femårsperioden 2004– 2008 som 2009–2013 fördubblades återigen takten till ca 20 respektive ca 40 ar-tiklar per år.
Under den allra senaste femårsperioden har publiceringstakten stigit med yt-terligare 50 procent, och i genomsnitt publicerades 61 artiklar per år 2014–2018. Till detta kan läggas sammanlagt 44 forskningsuppsatser under denna period, dvs. nästan nio per år i genomsnitt, publicerade i antologier utgivna på interna-tionella akademiska förlag.5 Således har i genomsnitt 70 artiklar per år publicerats
internationellt antingen i vetenskapliga tidskrifter eller samlingsvolymer den se-naste femårsperioden.
4 Ruist (1946).
5 Under de tio föregående åren (2005–2014) publicerades i genomsnitt sju uppsatser per år i inter-nationella samlingsvolymer.
Figur 1 Antal working papers per femårsperiod, 1976–2018.
Anm.: Den första perioden är bara tre år på grund av att working paper-serien startades 1976.
17 99 98 182 104 101 171 217 0 50 100 150 200 250 260 1976–1978 1979–1983 1984–1988 1989–1993 1994–1998 1999–2003 2004–2008 2009–2013 2014–2018 261
Forskningen ur kvalitetsperspektiv:
tidskriftskvalitet, rankning och citeringar
Att bara mäta antalet publicerade artiklar innebär att ingen hänsyn tas till att det är stora kvalitetsskillnader mellan olika tidskrifter, och det är ett viktigt mål för IFN:s forskare att publicera sina arbeten i så högkvalitativa tidskrifter som möjligt. Forskning som publiceras i ämnets topptidskrifter får i regel ett klart större genomslag än forskning som ges ut i tidskrifter med lägre rang. För att ta hänsyn till publikationernas kvalitet har IFN utvecklat en intern poängskala där en artikel i de absoluta topptidskrifterna ger tio poäng medan en artikel i de lägst rankade tidskrifterna endast ger en poäng. Poängskalan redovisas i årsböckerna och på institutets hemsida. Som framgår av figur 3 har institutets output även mätt på detta sätt ökat mycket kraftigt; det handlar näst intill om en femdubbling sedan början av 2000-talet.
IFN hävdar sig också väl när det gäller publiceringar i de absoluta topptidskrif-terna, de s.k. topp fem-tidskrifterna.6 Under de senaste femton åren (2005–2019)
6 American Economic Review, Quarterly Journal of Economics, Journal of Political Economy, Review of Economic Studies och Econometrica.
1 9 4 21 25 31 46 52 54 103 204 0 50 100 150 200 250 1939–19631964–19681969–19731974–19781979–19831984–19881989–19931994–19981999–20032004–20082009–2013 300 2014–2018 306
80 år med IFN • 13
har ordinarie eller affilierade forskare vid IFN publicerat 18 artiklar i dessa tid-skrifter (oftast med en eller flera medförfattare). En indikation på hur svårt det är att bli antagen i någon av dessa tidskrifter framgår av Björklunds (2014) genom-gång av samtliga 65 artiklar med någon svensk medförfattare publicerade i dessa tidskrifter under perioden 2002–2013: Endast en av artiklarna hade en svensk (med)författare som inte var verksam i Stockholm eller Uppsala.
Hur väl står sig IFN:s forskning vid en jämförelse med andra jämförbara insti-tut och instiinsti-tutioner i Sverige och Europa? Den internationellt mest heltäckande och mest använda rankningen av nationalekonomiska forskare och forsknings-institutioner är den s.k. RePEc-rankningen (https://ideas.repec.org/top/),7 som
görs varje månad. Per den 31 juli 2019 var IFN enligt RePEc rankat som:
7 RePEc (Research Papers in Economics; www.repec.org) är en databas som underhålls och utvecklas gemensamt av hundratals frivilliga i 101 länder för att underlätta spridningen av forskning i na-tionalekonomi och närliggande ämnen. I juli 2019 hade RePEc 56 600 registrerade författare och i databasen fanns totalt 2,8 miljoner uppsatser från 3 200 tidskrifter och ca 5 000 working paper-serier. Antalet europeiska författare var 28 300 vid 3 584 anslutna institutioner. Från Sverige fanns 753 forskare och 97 institutioner listade.
1 9 4 21 25 31 46 52 54 103 204 0 50 100 150 200 250 1939–19631964–19681969–19731974–19781979–19831984–19881989–19931994–19981999–20032004–20082009–2013 300 2014–2018 306
Figur 3 Antal publiceringspoäng baserat på IFN:s poängskala, 2001–2018.
Anm.: Den högra stapeln anger antalet publiceringspoäng justerat för externa medförfattare. En artikel med en extern medförfattare räknas som 0,71, med två externa medförfattare som 0,58 osv., enligt formeln 1/√(1 + antal externa medförfattare). Kommentarer, noter och repliksvar räknas som en halv artikel.
43 104 125 136 131 160 161 179 197 206 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 2001–05 2006–10 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
• Nummer tre bland svenska forskningsinstitutioner (av 97 registrerade) ef-ter Handelshögskolan i Stockholm och Institutet för inef-ternationell ekono-mi vid Stockholms universitet. Varken Handelshögskolan i Göteborg eller Ekonomihögskolan vid Lunds universitet som helhet var högre rankade än IFN. Följaktligen var heller ingen enskild nationalekonomisk institution vid något lärosäte högre rankad än IFN.
• Nummer 62 (51 om internationella organisationer, virtuella nätverk och cen-tralbanker exkluderas) bland de 3 584 europeiska forskningsinstitutioner som var registrerade i RePEc (98:e percentilen).
• Endast ett helprivat forskningsinstitut – det ”virtuella” forskarnätverket Institute of Labor (IZA) med 872 registrerade författare – var högre rankat än IFN.
Enligt RePEc hade IFN vid denna tidpunkt 31 forskare bland de 20 procent högst rankade i Sverige (av 753 registrerade), fyra forskare som var topp-två procent i Europa och ytterligare tolv forskare som tillhörde de 12,5 procent högst rankade i Europa.8
I RePEc rankas också institutioner och forskare på vissa specialområden. Ett av dessa är Entrepreneurship. Här rankades IFN per den 31 juli 2019 som nummer ett i Sverige, nummer två i Europa efter London School of Economics och som nummer nio i världen (av 2 056 rankade institutioner).
Att ett arbete blir publicerat i en högt rankad tidskrift säger dock inte nödvän-digtvis något om hur inflytelserikt detta arbete är då tidskriftens rang bygger på de publicerade artiklarnas genomsnittliga genomslag i forskarvärlden. Om man vill försöka värdera inflytandet hos en enskild forskare behöver man också beakta i vilken omfattning dennes artiklar citeras.
Hösten 2015 anlitade IFN bibliometrikern Ulf Sandström, verksam som pro-fessor vid KTH, för att jämföra citeringsgraden hos IFN:s forskare med citerings-graden för samtliga forskare i samtliga ämnen verksamma vid svenska forsknings-institutioner. Ulf Sandström har utvecklat en metod som gör att forskare inom helt olika fält kan jämföras (t.ex. en teknisk fysiker med en medeltidshistoriker). Sandström har gjort motsvarande undersökningar såväl för flera svenska univer-sitet och institut som för Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer. Våren 2019 gjorde Ulf Sandström en uppföljande studie.
Vid en jämförelse av citeringsgraden hos IFN:s forskare (inkl. affilierade fors-kare) med citeringsgraden för samtliga 48 000 forskare inom samtliga discipliner med svenska affilieringar som publicerat sig under femårsperioden 2008–2012 vi-sades att:
80 år med IFN • 15 • fyra av IFN:s forskare tillhörde de en procent (480 personer) mest citerade; • (ytterligare) två var bland de två procent mest citerade;
• (ytterligare) tre var bland de fem procent mest citerade; • (ytterligare) fem var bland de tio procent mest citerade; • (ytterligare) 14 var bland de 25 procent mest citerade; • (ytterligare) 12 var bland de 50 procent mest citerade.
Totalt ingick 44 forskare som var tillräckligt seniora för att kunna ha någon publi-kation 2008–2012. Endast fyra av dessa tillhörde således inte de 50 procent mest citerade.
Den uppföljning som gjordes 2019, baserat på studier publicerade 2012–2015, visade att:
• tre av IFN:s forskare tillhörde de en procent mest citerade; • (ytterligare) åtta var bland de fem procent mest citerade; • (ytterligare) tio var bland de tio procent mest citerade; • (ytterligare) åtta var bland de 20 procent mest citerade; • (ytterligare) sex var bland de 30 procent mest citerade; • (ytterligare) åtta var bland de 40 procent mest citerade; • (ytterligare) fyra var bland de 50 procent mest citerade.
Totalt ingick 50 forskare som var tillräckligt seniora för att kunna ha någon publi-kation 2012–2015. Endast tre av dessa tillhörde inte de 50 procent mest citerade. Enligt Ulf Sandström, som genomfört undersökningen, är detta exceptionellt bra. Han skriver följande i sin utvärdering av resultaten:
IFN karakteriseras av att ha en stor grupp forskare som ingår i topp-10 procent av svenska forskare. Det är den tiondel som bär upp svensk ning och som tillsammans producerar två tredjedelar av all svensk forsk-ning. Gruppens produktion ser ut att vara stabil mellan perioderna. […] Sammantaget får detta sägas vara ett påfallande bra resultat och ett kvitto på att forskningen vid institutet är vital samt har ett fokus som motsvarar andra forskares inriktningar och forskningsfronter.
För att få en jämförelse med andra forskningsinstitut använder vi i ett första steg Naturhistoriska riksmuseet (NRM), ett statligt institutsliknande forsk-ningsorgan som vi vet har mycket goda resultat. Medan IFN har ca 80 procent av sin personal i de fyra översta decilerna är detta fallet för 56 pro-cent av NRM:s personal. Endast ett fåtal svenska universitet och högskolor närmar sig det resultat som gäller för NRM och det skulle inte vara tänkbart att något svenskt lärosäte kom i närheten av IFN:s mycket goda resultat.
Ulf Sandström gör också en jämförelse med andra jämförbara ekonomiska forskningsinstitut i Sverige. IFAU har exempelvis två forskare i den översta de-cilen, Riksbanken med sin stora forskningsavdelning har en och Institutet för Framtidsstudier ingen.
Publicering på svenska och i bokform
Den kraftiga ökningen i internationella publiceringar har inte skett på bekostnad av publiceringar på svenska. Figur 4 visar antalet publicerade tidskriftsartiklar och antologibidrag på svenska. Den senaste femårsperioden innebär en fördubbling jämfört med perioden innan, och nivån är i paritet med de absoluta toppåren i mitten av 1960-talet när institutets verksamhet var i princip helt och hållet inrik-tad på publicering på svenska.
En vanlig kritik är att inriktningen mot tidskriftspublicering leder till att fors-karna slutar producera böcker och att frågor som inte går att studera på ett till-fredsställande sätt i artikelform därmed inte blir beforskade. Böcker ansågs under lång tid vara den i särklass viktigaste formen för att redovisa institutets forskning. Som framgår av figur 5 producerades i genomsnitt tre till fem böcker per år under
36 51 29 36 68 121 82 84 88 82 69 91 48 58 116 124 0 20 40 60 80 100 120 140
80 år med IFN • 17 2 3 3 6 9 11 20 24 20 10 14 24 30 10 21 14 15 14 21 27 20 22 15 11 8 14 9 21 41 0 10 20 30 40 50 60 70
Böcker, engelska Böcker, svenska
de första 40 åren när väl verksamheten fått upp farten. Detta ökade sedan till sex à sju böcker per år under en period, för att sedan sjunka tillbaka till den tidigare nivån. De senaste fem åren har dock bokproduktionen stigit kraftigt till den klart högsta nivån i institutets historia, med en genomsnittlig utgivning av nio böcker och avhandlingar per år. Det kan också noteras att nio doktorsavhandlingar sedan 2014 helt eller delvis har skrivits vid IFN.
Här kan särskilt nämnas att IFN bidragit med åtta (av totalt 45) ESO-rapporter under perioden 2013–2018. Bland de ämnen som behandlats märks digitalisering-en och dynamikdigitalisering-en i näringslivet, konkurrdigitalisering-ens i välfärdssektorn (tre rapporter), det ökade jobbskapandet i näringslivet till följd av 90-talets marknadsreformer och ägarbeskattningens betydelse för entreprenörskap och tillväxt.9 Kvalitetskraven
9 Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) är en självständig kommitté under Finans-departementet som syftar till att ge underlag för samhällsekonomiska och finanspolitiska beslut. Figur 5 Antal böcker, avhandlingar och redigerade volymer per femårsperiod, 1939–2018.
är mycket höga, granskningen är rigorös och närheten till den politiska besluts-processen innebär att det är den mest kraftfulla kanalen där forskare genom sina analyser har möjlighet att påverka den ekonomiska politiken. Om inte IFN fun-nits – eller hållit den höga akademiska nivå som krävs för att anses kvalificerad att skriva för ESO – så hade dessa centrala frågeställningar knappast alls blivit be-handlade av ESO.
Forskningskommunikationen
Att IFN:s forskning publiceras i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter är ett kvitto på att forskningen är av hög kvalitet. Men som det inledande citatet av Jean Tirole – den i särklass mest meriterade av Europas nu aktiva nationaleko-nomer – anger är det djupare syftet med forskningen att öka kunskapen om hur det samhällsekonomiska systemet fungerar. Förhoppningen är sedan att den nya kunskapen ska kunna ge vägledning och underlag till beslut som bidrar till att ekonomin fungerar bättre och välfärden ökar.
Sedan 2006 ingår det explicit i en IFN-forskares arbetsuppgifter att, utöver att utföra och publicera egen forskning, på lämpligt sätt bidra till att forskning kommuniceras även utanför forskarsamhället. Detta brukar benämnas den tred-je uppgiften. För att visa allvaret i denna förändring och för att kunna utfö-ra uppgiften effektivt anställdes samtidigt IFN:s första kommunikationschef. Kommunikationschefen utgör tillsammans med vd och vice vd institutets led-ningsgrupp.
Kapitel 7, med titeln ”Kommunikation – Digert arbete som ger riklig belö-ning”, har författats av Elisabeth Precht, IFN:s kommunikationschef 2012–2019. Hon förklarar hur god vetenskaplig kommunikation stärker förtroendet för forskning, vilket är anledningen till att den tredje uppgiften prioriteras i IFN:s verksamhet. Kommunikation av forskningsresultat utanför akademin är dessut-om vägen till att forskningsresultat kdessut-ommer till nytta – för samhället och för den enskilde. Och mycket tyder på att kommunikation av forskningsresultat utanför akademin spelar en allt större roll även för finansiärer av forskningen.
”Målet [för forskningskommunikation] är inte att få människor att göra sa-ker de inte vill, utan att sänka trösklarna för att få till en positiv förändring”, skriver psykologen Niklas Laninge och entreprenören Arvid Janson i sin bok
Beteendedesign. Så kan man också tänka om kommunikation av
forskningsre-sultat, förklarar Elisabeth Precht. ”När forskare på ett lättbegripligt språk lyckas förklara behovet av att ta hänsyn till hennes eller hans forskningsresultat i sam-hällsbygget och makthavarna gjort resultaten till sina, då har forskningskommu-nikationen lyckats.”
80 år med IFN • 19 Elisabeth Precht framhåller i sitt bidrag till den förra jubileumsboken (Precht 2014) är det ”en träningssak” att lära sig kommunicera. Forskarna tränas därför i att skriva, tala och framträda. Allt för att på effektivast möjliga sätt sprida kun-skap om sina forskningsresultat. Att kommunicera effektivare blir nödvändigt i ett samhälle där informationsutbudet hela tiden växer.
En grundförutsättning för effektiv kommunikation är att ha något substan-tiellt och relevant att kommunicera. I detta hänseende är det få saker som kan tävla med resultat och slutsatser från betydelsefull forskning av hög kvalitet; ”forskning [som] följer med tiden, återspeglar samhällsutvecklingen och tar sig an de utmaningar som framåtskridande för med sig.” Effektiv kommunikation blir det verktyg som forskningen behöver för att ge avtryck i samhället. Och som Elisabeth Precht (2014 s. 47) skriver så måste inte bara forskningen utan även ”kommunikationen följa med sin tid – reflektera samhället just här och just nu. Konstigare än så är det inte”.
Grunden för IFN:s kommunikationsstrategi är resultat inom den forskning som bedrivs vid institutet. IFN strävar dessutom efter att finna former för kom-munikation som möjliggör resonemang och dialog, dels med makthavare och opinionsbildare, dels med en intresserad allmänhet. En imageanalys som gjor-des 2018, på uppdrag av IFN:s styrelse och genomförd av Next Research & Consulting, visar att 96 procent av de tillfrågade (opinionsbildare och media) har en positiv inställning till IFN. Och av de sju svenska forskningsinstitutionerna i undersökningen ansågs IFN vara det som har absolut störst genomslag i den of-fentliga debatten. Detta är en förbättring jämfört med en motsvarande imageana-lys som genomfördes år 2009: På en betygsskala 1–10 gick IFN från strax under 5 år 2009 till 7,7 år 2018.
Kommunikationsstrategin har givit resultat. Antalet debattartiklar skrivna av forskare har ökat dramatiskt. Som framgår av figur 5 publicerade IFN-forskarna (exklusive vd) inte fler än sex à sju debattartiklar per år i början av 2000-talet. Antalet ökade stegvis efter att forskarna började utbildas i detta och uppgiften blev prioriterad. Under den senaste femårsperioden har IFN-forskarna i genomsnitt publicerat nästan 60 debattartiklar per år. Med få undantag har dessa publicerats i de ledande svenska morgontidningarna. Därutöver finns sedan några år tillbaka flera IFN-forskare som är fasta krönikörer i ledande tidningar som Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Dessa krönikor räknas endast i un-dantagsfall med bland debattartiklarna. År 2018 publicerade IFN-forskare tolv så-dana artiklar; 2019 hade detta antal uppnåtts redan den 24 juli.
För att ytterligare synliggöra och uppmuntra till insatser inom ramen för den tredje uppgiften listas numera också populärvetenskapliga essäer och recensioner i svenska tidskrifter som Balans, Respons och Kvartal och i internationella magasin, nättidskrifter och skriftserier. Under den senaste femårsperioden (2014–2018)
publi-33 91 65 56 150 322 27 53 33 42 127 293 0 50 100 150 200 250 300 350 1989–1993 1994–1998 1999–2003 2004–2008 2009–2013 2014–2018 Debattartiklar, totalt Debattartiklar, exkl. vd
cerade IFN-forskarna totalt 104 essäer och recensioner i denna serie. Femårsperioden dessförinnan var antalet 44. Under 1990-talet och de första åren på 2000-talet pu-blicerade IFN-forskare endast någon enstaka artikel per år av detta slag.
För att säkerställa utveckling och kvalitet i spridningen av IFN:s forskning ges det elektroniska nyhetsbrevet Nyheter från IFN ut på svenska, vilket når drygt 4 000 prenumeranter. Nyhetsbrevet riktar sig till en bredare publik och behand-lar aktuella samhällsfrågor. Det utkommer sju gånger per år. Dessutom publiceras ett nyhetsbrev på engelska – News from IFN – två gånger årligen. Texterna i det engelska nyhetsbrevet skrivs av IFN-forskare som lyfter fram forskning och forsk-ningsområden som är centrala för institutet. Det engelska nyhetsbrevet sänds, förutom till de svenska prenumeranterna, även till ca 1 500 engelskspråkiga pre-numeranter varav många är verksamma inom den akademiska världen. För att de rätta personerna i Sverige men även utomlands ska nås har ett relevant regis-ter skapats som ständigt uppdaregis-teras. En analys som gjordes 2018 av kommunika-tionsbyrån Pronto visar att institutets nyhetsbrev öppnas av betydligt fler motta-gare än som är vanligt med jämförbara produkter.
IFN:s genomslag i traditionella medier har ökat kraftigt under 2000-talet. År 2005 var första gången som institutet prenumererade på en mediabevakning. Det Figur 5 Antal debattartiklar per femårsperiod, 1989–2018.
80 år med IFN • 21 året publicerades färre än 100 artiklar där IFN:s namn, forskare eller forskning redo-visades. Sedan dess har genomslaget kontinuerligt ökat år för år. Motsvarande siffra för 2018 var 1 275 artiklar och inslag i traditionella medier. Det handlar om texter av olika längd och format. Det är också frågan om inslag i tv men framför allt i ra-dio. Flera hundra artiklar och notiser publicerades därtill i engelskspråkiga medier. Kommunikationschefen arbetar kontinuerligt med att utveckla IFN:s kom-munikationsstrategi. Som en del av detta har ansträngningarna intensifierats att utveckla kommunikationen med intressenter runt om i Europa. Stora insatser har också gjorts för att ge IFN en digital närvaro, exempelvis med den webbplats som dagens kommunikation är uppbyggd kring.
Sociala medier är numera en del av vardagen. IFN tog de första stapplande stegen på denna arena för sju–åtta år sedan och har stegvis satsat mer tid och kraft för att 2019 vara närvarande på Facebook, Linkedin, Twitter och YouTube, men även på Instagram. Sedan slutet av 2013 produceras också IFN-poddradio. Institutets strategi för sociala medier innebär att vi allt oftare gör inlägg och då med både text och bild/video. Utvärdering visar att IFN syns, men att det råder en allt hårdare konkurrens. På Facebook blir dock antalet som nås av IFN:s inlägg fler, liksom antalet som agerar/reagerar på inläggen. Det är fler män än kvinnor som tar del av IFN:s aktiviteter i denna kanal. Men på Twitter är det i princip en jämn könsfördelning bland dem som nås av IFN:s inlägg. Och på YouTube ökar antalet visningar stadigt, samtidigt som tittarna spenderar allt längre tid på att ta del av våra program.
Avslutningsvis förtjänar att noteras att detta stora genomslag åstadkoms med mycket begränsade resurser. Att så är fallet blir uppenbart när vi jämför genom-slaget för forskare vid de stora universiteten. Exempelvis hade Uppsala universitet och Linnéuniversitetet i början av 2019 51 respektive 41 anställda på sin kommuni-kationsavdelning, inklusive egna specialister på video, poddar, sociala medier etc.
Essäerna om och av tidigare medarbetare
För att en organisation ska överleva och blomstra under skiftande tider och för-hållanden krävs att den både förnyar sig och hämtar kraft ur sin egen historia. Som en del av firandet av 70-årsjubileet 2009 och 75-årsfirandet 2014 gick en inbjudan ut till mer än fyrtio tidigare medarbetare att skriva en personlig betrak-telse över vad tiden vid IUI betytt för deras personliga och professionella utveck-ling. Resultatet finns redovisat i två digra volymer som med uppsatser om och av institutets tidigare chefer, forskare och ordföranden ger en inträngande och samtidigt personlig bild av institutets verksamhet (Henrekson 2009, Henrekson och Albinsson Bruhner 2014). Till föreliggande volym bidrar sex tidigare forskare, och därutöver finns fem essäer om tidigare medarbetare som gjort viktiga insatserskrivna på uppdrag av IFN. Dessa fem tidigare medarbetare är Folke Kristensson, Erik Höök, Hans B. Thorelli, Bengt Höglund och Bo Axell. Följande uppställ-ning (kapitel 8–18) anger vilka före detta IFN-forskare som medverkar med en egen essä eller presenteras, när de var vid IFN och något eller några nedslag i den efterföljande karriären. Bidragen är ordnade kronologiskt efter personens födel-seår (i de fall personer är födda samma år efter vilket år de började vid institutet).
Forskare Levnad Vid IFN Huvudkarriär därefter
Folke Kristensson (av Lars-Gunnar Mattsson och Jan Valdelin)
1914–1993 1942–1946 Chef för Affärsekonomiska Forskningsinstitutet, professor i före-tagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm
Erik Höök (av Eskil Wadensjö)
1920–1997 1948–1962 Planeringschef Finansdepartement, vd Jernkontoret Hans B. Thorelli (av Lars-Gunnar Mattsson) 1921–2009 1945–1950 Vd SNS, professor i företagsekonomi vid University of Chicago och Indiana University
Bengt Höglund (av Bo Sandelin)
1921–2006 1957–1966 Professor i nationalekonomi vid Lunds universitet
Bo Axell
(av Mats Persson och Claes-Henric Siven)
1945–2006 1976–1991 Förtidspensionerad
Per Lundborg 1950– 1989–1996 Forskare på Fackföreningsrörelsens institut
för ekonomisk forskning (FIEF), professor vid SOFI, Stockholms universitet Eva Meyersson
Milgrom 1952– 1988–1998 Forskare och lärare i sociologi vid Stockholms universitet och Stanford University
Pontus Braunerhjelm 1953– 1989–1999 Vice vd SNS, professor i nationalekonomi vid KTH, vd Entreprenörskapsforum Erik Mellander 1956– 1978–2003 Ställföreträdande gd, Institutet för
arbets-marknads- och utbildningspolitisk utvär-dering (IFAU)
Lars Jagrén 1957– 1980–1987 Ekonom Industriförbundet, chefsekonom
Sveriges Byggindustrier och Företagarna
Karolina Ekholm 1964 1996–2001 Professor i nationalekonomi vid
Stockholms universitet, vice riksbanks-chef, statssekreterare Finansdepartementet Anm.: Huvudkarriär därefter anger i regel bara den eller de allra viktigaste posterna som personen innehaft. För en mer fullständig bild hänvisas till respektive kapitel i denna volym.
80 år med IFN • 23 Bidragen visar betydelsen av personliga relationer och individuella drivkrafter. De säger också mycket både om institutets inre liv och om dess i flera dimensioner stora betydelse i efterkrigstidens Sverige. Bidragen i denna och de föregående jubileumsböckerna visar också att IFN har spelat en viktig roll i det svenska sam-hället under de senaste 80 åren, och väl förvaltat har institutet alla möjligheter att fortsätta göra det.
Framtida utmaningar
Tre utmaningar är särskilt viktiga för att IFN ska fortsätta vara framgångsrikt och utvecklas: finansieringen, genomslaget för den egna forskningen såväl i veten-skapssamhället som i samhället i stort och att IFN lyckas attrahera nya talangfulla forskare med intresse för näringslivsrelevanta frågeställningar. Dessa tre aspekter är intimt sammanflätade och behöver därför behandlas som en helhet.
Alla tre utmaningarna tar sin utgångspunkt i den allt hårdare konkurrensen inom nationalekonomisk forskning. Antalet forskare i världen har ökat utom-ordentligt snabbt; på de senaste tio åren har antalet författare i databasen RePEc (Research Papers in Economics) ökat med ca 175 procent såväl globalt som i Europa. Detta innebär att konkurrensen ökat både om att komma in i de högt rankade tidskrifterna och att få genomslag för den egna forskningen.
Trots svårigheter med kvantitativa jämförelser ger den ovan redovisade rang-ordnings- och citeringsanalysen en tydlig signal om att IFN är konkurrenskraf-tigt. Detta är dock inget som kan tas för givet; framgång är en skör planta som ständigt måste tillföras näring för att inte förtvina. Att konsolidera dagens höga produktivitet och kvalitet i forskningen är med andra ord en krävande utmaning. Till följd av det stora antalet aktörer och den kraftiga specialiseringen räcker det inte med relevanta forskningsresultat. Det kräver systematisk profilering av den enskilda forskaren i form av konferenspresentationer, externa seminarier, medver-kan i media och nätvermedver-kande för att få fullt genomslag.
Att våra forskare är konkurrenskraftiga i den ständiga jakten på anslag är ock-så ett gott kvitto på kvalitet och produktivitet. Samtidigt är finansieringen en av våra största utmaningar. Verksamheten kan inte rationaliseras i vanlig mening, och i den mån den tekniska utvecklingen gör att forskare kan jobba effektivare och göra mer, så innebär detta bara att publiceringsribban höjs i motsvarande grad. Detta gör att IFN:s finansiering i praktiken måste hålla jämna steg med lö-neökningstakten för forskare.
Från början var institutets verksamhet helt finansierad av det årliga ansla-get från huvudmännen. Enligt IFN:s stadgar fastställer styrelsen ”budansla-get för Stiftelsen [och] begär motsvarande anslag hos Svenskt Näringsliv”. Så fungerade det länge. År 1991 hade IFN ett anslag från huvudmännen på 12 miljoner kronor,
vilket täckte 91 procent av kostnaderna. I slutet av 1990-talet täckte detta anslag fortfarande två tredjedelar av kostnaderna. Sedan 1991 har den genomsnittliga ar-betskostnaden för en heltidsanställd tjänsteman i privata näringslivet ökat med 160 procent. Då IFN:s kostnader till den helt övervägande delen består av löner och lönebikostnader ger detta en god approximation av institutets kostnadsut-veckling. Om grundanslaget hade knutits till detta index skulle anslaget år 2019 behöva vara drygt 31 miljoner kronor per år för att motsvara 1991 års nivå. Då det nuvarande årliga grundanslaget är 14 miljoner kronor och verksamheten expan-derat sedan början på 1990-talet täcker grundanslaget i dag endast en dryg fjärde-del av de totala kostnaderna.
Trots detta har IFN skapat budgetutrymme för kommunikationsverksamhe-ten, vilken i dag utgör en betydande del av verksamheten och spänner över ett brett spektrum av aktiviteter som inte fanns tidigare, allt från möten med jour-nalister för att lära känna mediavärlden och träning i hur man skriver tidnings-svenska till publika seminarier och löpande närvaro i relevanta sociala medier. Kostnaden för kommunikationsverksamheten uppgår i dagsläget till drygt 2,5 miljoner kronor per år.
Som ett litet privat forskningsinstitut som konkurrerar på världsmarknaden söker IFN hela tiden hitta nya konkurrensfördelar. En viktig sådan konkurrens-fördel är unika och effektivt uppbyggda företagsdatabaser. Genom en ökad di-gitalisering av bl.a. patentdata och företagsägardata förbättras möjligheten att få tillgång till alltmer detaljerade uppgifter om företagen och deras strategiska till-gångar. Sådana satsningar är dock kostsamma och IFN har här en konkurrens-nackdel jämfört med stora universitet som kan slå ut dessa kostnader på många fler användare.
Det årliga externa finansieringsbehovet är 2019 drygt 35 miljoner kronor. För att klara ett finansieringskrav av den storleken krävs ett ständigt pågående sys-tematiskt arbete för att både hitta nya finansiärer och för att vårda och utveckla relationerna till de existerande. Framför allt är det nödvändigt att en stor del av anslagen är långsiktiga i val av frågor, rekryteringar och hur de enskilda projekten drivs så att originalitet och kvalitet kan prioriteras. Tillväxt är därför inte ett mål för verksamheten; målet är en hög ”produktivitet”. Kvalitet och relevans tillsam-mans med en egen distinkt profil måste även fortsättningsvis vara institutets sig-num. IFN ska fortsätta utveckla forskningsstrategier där interaktionen närings-livsrelevanta policyfrågeställningar–empiri–teori står i centrum.
En trång sektor är att tillräckligt tidigt få kontakt med unga talanger på uni-versitet och högskolor och intressera dem för näringslivsfrågor. En viktig kanal är och kommer att vara att anställa forskningsassistenter som efter något eller några år går vidare till doktorandstudier. Tack vare deras arbete vid IFN ligger det nära till hands att avhandlingsarbetet ligger inom IFN:s forskningsområden. Tre av
80 år med IFN • 25 dagens fyra doktorander, fem ordinarie forskare och en affilierad forskare har ti-digare varit forskningsassistenter eller doktorander vid IFN, och sedan 2014 har nio doktorsavhandlingar skrivits helt eller delvis vid IFN. En annan kanal är att fortsätta anordna Öppet Hus för doktorander där vi presenterar vår forskning och synliggör IFN som en potentiell framtida arbetsplats.
Dessa kanaler är dock inte tillräckliga. Att utveckla samarbetsformer med le-dande universitet i och utanför Stockholm är avgörande för att bredda rekryte-ringsbasen. Samarbetet med Lunds universitet inom ramen för Knut Wicksells centrum för finansvetenskap är här viktigt. Det ger inte minst en plattform för att ge kurser på doktorandnivå med inriktning mot näringslivsekonomi. Goda kon-takter har också etablerats med Linnéuniversitetet,10 KTH, Handelshögskolan i
Stockholm, Södertörns högskola, Blekinge Tekniska Högskola, Örebro univer-sitet och Ekonomihögskolan i Prag i form av adjungeringar, undervisning och handledning.
Slutord
Om inte IFN blivit framstående och därmed respekterat hade vi knappast fått möjlighet att fira dess 80-årsdag. Men varför blev institutet framstående? Något entydigt svar lär vi aldrig få på denna fråga, men allt talar för att Sigfrid Edströms och Ingvar Svennilsons tidiga insatser var avgörande.11 Detta intryck förstärks av
Benny Carlsons och Mats Lundahls stora forskningsmonografier över institu-tets start och verksamhet fram till mitten av 1960-talet, som konsoliderades un-der Jan Wallanun-ders och Ragnar Bentzels chefskap (Carlson och Lundahl 2014, 2019).
Samtidigt som samhället förändras och forskningen med den så krävs även kontinuitet. Här har IFN med sina 80 år av erfarenheter mycket att bidra med. Att institutet är privatfinansierat är en styrka. Statliga satsningar och prioritering-ar hprioritering-ar alltid spelat en stor roll för den nationalekonomiska forskningens inrikt-ning. IFN har genom åren säkerställt att det funnits en företags- och näringslivs-relaterad ekonomisk forskning i Sverige. IFN har dessutom en lång tradition av att bedriva forskning med hög integritet och kvalitet. Vidare har IFN av tradi-tion en mycket meriterad styrelse med stor kompetens från näringslivet och med djupt samhällsintresse. Detta säkerställer att institutet är väl förankrat i närings-livet och ger IFN-forskarna en konkurrensfördel genom att de kontakter det ger 10 IFN-forskaren Per Skedinger är sedan 2014 adjungerad professor vid Linnéuniversitet.
11 ASEA-chefen Sigfrid Edström var den som tog initiativet till bildandet och blev institutets förste ordförande (1939–1943). Med stöd av Edström omvandlade Ingvar Svennilson (vd 1941–49) IUI från en utredningsbyrå till ett forskningsinstitut med höga vetenskapliga ambitioner.
med ledande beslutsfattare i näringslivet innebär att viktiga frågor kan plockas upp i ett tidigt skede.
Statliga institutioner är helt dominerande inom svensk samhällsvetenskaplig forskning och staten dominerar även kraftigt vad gäller finansieringen. De senas-te årens utveckling visar att statligt huvudmannaskap och offentlig finansiering inte är någon garant för akademisk frihet och en samhällsdebatt där obehagliga sanningar inte sopas under mattan. Professorernas oavsättlighet avskaffades 1998 och med borttagna eller kraftigt beskurna basanslag krävs i praktiken externa an-slag för att kunna forska. Den som ständigt tvingas söka forskningsmedel blir lätt utlämnad åt den konventionella visdom och de preferenser som för tillfäl-let dominerar bland anslagsgivarna. Privata pengar kan mycket väl vara friare än offentliga. Offentliga finansiärer har sannolikt större utrymme för att vara käns-liga för politiska strömningar jämfört med privata finansiärers utrymme för att otillbörligt gynna mindre meriterade forskare som kan förväntas leverera resultat som gynnar finansiären. Den s.k. autonomireformen 2010 tycks på många håll ha inneburit mindre frihet för forskarna och mer makt för universitetsledning-arna.12
Pluralism och konkurrens mellan olika huvudmän, organisationer och finan-siärer om de mest talangfulla forskarna är ett bra vaccin mot kringskuren frihet och ett slätstruket forskarsamhälle som ger vetenskaplig legitimitet till etablerade maktintressen. IFN:s historia ger stöd för en sådan slutsats. Institutet har varit plantskola för forskare som valt andra inriktningar och ämnesområden än de som dominerat i den statliga universitetssektorn.
Det som åstadkommits de senaste åren visar på IFN:s förmåga att producera näringslivsrelevant forskning i världsklass och att framgångsrikt förmedla resulta-ten även utanför akademin. De uppgifter som redovisats visar inte bara att publi-ceringstakten ökat internationellt utan att detta har åstadkommits samtidigt som en kraftig ökning skett av publiceringarna på svenska och i bokform. Ett ökat fo-kus på den tredje uppgiften förefaller heller inte stå i motsatsställning till inter-nationell publicering. Därtill kommer att nya forskningsfrågor uppstår i dialogen med det omgivande samhället. Att hitta sina nya forskningsfrågor i den dialogen snarare än i de vetenskapliga tidskrifterna kan ofta öka sannolikheten att den egna forskningen blir både relevant och originell.
Ett viktigt syfte med en jubileumsbok är att stanna upp, sammanfatta och unna sig att känna stolthet över vad som åstadkommits. IFN genomgick en stor omställning efter 2005 och de senaste årens utveckling visar att denna burit frukt. Vi har lyckats ligga i framkant både vad gäller forskningen och den mer policy- och debattinriktade delen av verksamheten. För att lyckas med detta även fram-12 För talrika indikationer på detta, se Academic Rights Watch, http://academicrightswatch.se/.
80 år med IFN • 27 deles måste vi förvalta och bygga vidare på det egna arvet och vidmakthålla och återskapa de betingelser som präglar framgångsrika intellektuella miljöer.
IFN har alla möjligheter att leva vidare och blomstra långt in i framtiden un-der förutsättning att verksamheten håller akademisk världsklass och att närings-livsrelevans fortsätter att vara en viktig ledstjärna i valet av utgångspunkter och frågeställningar.
Referenser
Carlson, Benny och Mats Lundahl (2014), Ett forskningsinstitut växer fram – IUI
från grundandet till 1950. Stockholm: Ekerlids Förlag.
Carlson, Benny och Mats Lundahl (2019). Ett forskningsinstitut expanderar – IUI
från 1950 till 1966. Stockholm: Ekerlids Förlag.
Henrekson, Magnus, red. (2009a), IFN/IUI 1939–2009 – Sju decennier av
forsk-ning om ett näringsliv i utveckling. Stockholm: Ekerlids Förlag.
Henrekson, Magnus (2009b), ”Från IUI till IFN: omställningen, nuläget och framtiden”. Kapitel 38 i Magnus Henrekson, red., IFN/IUI 1939–2009 – Sju
de-cennier av forskning om ett näringsliv i utveckling. Stockholm: Ekerlids Förlag.
Henrekson, Magnus och Göran Albinsson Bruhner, red. (2014), IFN 1939–2014 –
75 år av ekonomisk forskning. Stockholm: Ekerlids Förlag.
Janson, Arvid och Niklas Laninge (2017), Beteendedesign – psykologin som
föränd-rar tankar, känslor & handlingar. Stockholm: Natur & Kultur.
Precht, Elisabeth (2014), ”Ingen kommunikation utan forskning – Ingen föränd-ring utan kommunikation”. Kapitel 3, sid. 43–52 i Magnus Henrekson, red.,
IFN 1939–2014 – 75 år av ekonomisk forskning. Stockholm: Ekerlids Förlag.
Precht, Elisabeth (2019), ”Kommunikation – Digert arbete som ger riklig belö-ning”. Kapitel 7, sid. 125–134 i Magnus Henrekson, red., IFN 1939–2019 – 80 år
av ekonomisk forskning. Stockholm: Ekerlids Förlag.
Ruist, Erik (1946), ”Standard Errors of the Tilling Coefficients Used in Confluence Analysis”. Econometrica, vol. 14, nr 3, 235–241.
Tirole, Jean (2018), Economics for the Common Good. Princeton, NJ: Princeton University Press.
Wadensjö, Eskil (1990), ”Nya forskargenerationer”. Ekonomisk Debatt, årg. 18, nr 4, 381–390.
Författarpresentation
Magnus Henrekson är professor i nationalekonomi och sedan 1 november 2005 vd för IFN. Han är född 1958 och uppväxt utanför Vadstena. Magnus Henrekson disputerade vid Handelshögskolan i Göteborg 1990 på avhandlingen An Economic Analysis of Swedish
Government Expenditure. Förutom forskning om den offentliga
sektorn analyserade han under denna tid effekterna av 1980-talets avreglering av de svenska kredit- och valutamarknaderna. Under avhandlingsarbetet var han gästforskare under ett år vid University of Michigan, Ann Arbor.
Henrekson var forskare vid Fackföreningsrörelsens Institut för Ekonomisk Forskning (FIEF) 1990–94 där han främst arbetade med projekt kring förklaring-ar till vförklaring-arför den ekonomiska tillväxten vförklaring-arierförklaring-ar mellan länder. Han rekryterades till IFN 1995 där han var resten av 1990-talet. Vid denna tid kom hans forskning alltmer att inriktas mot entreprenörskapets ekonomi och mot att förklara före-tagsklimatets institutionella bestämningsfaktorer.
År 2000 tillträdde Henrekson en forskartjänst vid Handelshögskolan i Stockholm där han 2001 blev innehavare av Jacob Wallenbergs forskningsprofes-sur i ekonomi med särskild inriktning på det svenska näringslivets utveckling och den ekonomiska politiken. Efter att Henrekson blev chef för IFN uppehölls pro-fessuren på deltid till och med 2009.
kapitel 2
IFN:s forskningsprogram
Globaliseringen och
företagen 2009–2019
*
Joacim Tåg
Svensk ekonomi är sedan länge i hög grad internationellt integrerad. Utvecklingen har accentuerats som ett resultat av den globaliseringsprocess som tog fart i Sverige efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Svenska företag har fortsatt att expandera sina verksamheter utomlands: i dag är det fler som jobbar i svenska företags utländska verksamheter än i deras svenska anläggningar. Utöver globali-seringen har även den teknologiska utvecklingen och digitaliglobali-seringen fört med sig stora förändringar för hur det svenska näringslivet fungerar. Sedan 2005 har ett an-tal nyckelaspekter rörande globaliseringens, digian-taliseringens och den teknologiska utvecklingens effekter på det svenska näringslivet analyserats i forskningsprogram-met Globaliseringen och företagen vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
Syftet med denna essä är att beskriva de projekt och externa aktiviteter som drivits inom programmet, samt att kort beskriva ett axplock av programmets forskningsresultat mellan åren 2009 och 2019. Programmet är ett av IFN:s störs-ta. Det involverar ett femtontal IFN-forskare och ungefär lika många affilierade forskare och doktorander. Forskarna i programmet eftersträvar att göra forskning av hög relevans för det svenska näringslivet och på högsta internationella akade-miska nivå. En central del av forskningen är att sprida forskningresultaten även utanför den akademiska världen.
Ett decennium av forskning kring
globalisering
Programmet startades år 2005 som en naturlig förlängning av den forskning kring internationalisering som sedan lång tillbaka bedrivits på IFN. Sjöholm (2009) * Stort tack till Magnus Henrekson för detaljerade och värdefulla kommentarer och till Daniel Persson för hjälp med denna sammanställning.
redogör i detalj för programmets historia fram till 2009. Forskningen i program-met efter 2009 kan med fördel delas in två perioder. Under perioden 2009–2016 vilade programmet på tre pelare.
Den första pelaren handlade om globaliseringens effekter på kapital och arbete och finansmarknadernas globalisering. Teoretiska modeller visar att globalisering kan leda till ökad lönespridning. Med hjälp av detaljerade sammanfogade data på anställda och företag som omfattar cirka hälften av den totala svenska arbets-kraften i privat sektor undersöktes bland annat vilka effekter gränsöverskridande företagsförvärv har på lönespridningen inom företag. Det forskades även kring förändringar i ägarbilden bland svenska företag. Forskarna undersökte exempel-vis den svenska ägarmodellen och vilka effekter gränsöverskridande uppköp och förvärv kan ha.
Den andra pelaren studerade Kinas framväxt och dess effekter på svensk eko-nomi. Kinas snabba tillväxt har väckt frågor kring hur utvecklingen sett ut inom Kina och hur övergången mot en mer konsumtionsdriven ekonomi gått till. En viktig forskningsfråga var effekten av sociala försäkringssystem bland anställda i kinesiska industriföretag.
Slutligen tog forskarna sig an inhemsk politik och internationella handels-avtal. En tydlig trend när det kommer till internationella handelsavtal har va-rit att skifta fokus från gränsrestriktioner, såsom importtullar och kvoter, till inhemska handelshinder. Den viktigaste institutionen bakom detta har varit Världshandelsorganisationen (WTO) som infört lagstiftning mot inhemska han-delshinder.
År 2016 försköts tyngdpunkten i forskningen inom globaliseringsprogrammet mot tre närliggande delområden. Det första var den internationella integrationen som i stor utsträckning påverkar svenskt näringsliv och utformningen av inter-nationella handelsavtal. Forskarna studerade detta, men även ägande över grän-serna, handelsmönster samt hur utländsk konkurrens påverkar svenska företag.
Det andra området var företagsägandets ekonomi, vilket motiverades av att ägarförändringar och ägarfrågor är centrala i den omstrukturering av näringslivet som krävs för att möta de utmaningar och möjligheter som globaliseringen för med sig. Forskarna studerade olika aspekter relaterade till företagsägandets eko-nomi, bl.a. samhällsekonomiska konsekvenser av uppköp av utländska bolag, in-vesteringar av riskkapitalbolag, börsnoteringar samt den samhällsekonomiska be-tydelsen av handel med noterade aktier.
Slutligen ökade forskningsinsatserna på digitaliseringens effekter på det svens-ka näringslivet. Denna har tagit fart i och med den snabba utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologin. Allt fler arbetsuppgifter kan i dag automatiserats. Även mer avancerade arbetsuppgifter kan numera utföras av smarta robotar. Inom programmet tog forskarna bred ansats för att studera
Globaliseringen och företagen • 31 hur denna process påverkar svenska företag och de arbetsuppgifter som utförs i Sverige.
Under åren har en imponerande mängd forskning producerats av ordinarie och affilierade forskare knutna till programmet. Under helåren 2009–2018 uppgick det-ta till 165 publicerade artiklar på engelska, 27 kapitel på engelska i antologier ut-givna av internationella akademiska förlag, 13 böcker och redigerade volymer på engelska, 45 publicerade artiklar på svenska, åtta böcker och redigerade volymer på svenska, 25 forskningsöversikter, policy papers, populärvetenskap, recensioner, av-handlingar och totalt 151 working papers. Bland dessa finns en tydlig spets i forsk-ningen med artiklar publicerade av ordinarie forskare i American Economic Review,
Quarterly Journal of Economics, Economic Journal, Journal of the European Economic Association, European Economic Review, International Economic Review, Journal of International Economics, Journal of Public Economics, Journal of Development Economics, Journal of Labor Economics och Journal of Finance. Utöver den
akade-miska produktionen har forskarna inom programmet deltagit flitigt i samhällsde-batten och interagerat med internationella forskare genom att producera 79 debatt-artiklar och arrangera 18 akademiska och policyinriktade seminarier.
Programmets huvudfinansiär under perioden har varit Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Därutöver har enskilda projekt och forskare erhållit pro-jektmedel från andra finansiärer. Bland dessa märks Energimyndigheten, Forte, Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse, Johan och Jakob Söderbergs stiftelse, Konkurrensverket, Riksbankens Jubileumsfond, Stiftelsen Svenska Fondhandlare-föreningens Understödsfond, Torsten Söderbergs Stiftelse, Vetenskapsrådet och Vinnova.
Programmets projekt 2009–2019
I detta avsnitt presenteras mer i detalj de projekt som drivits inom programmet. Dessa kan delas in i sex kategorier: globaliseringens effekter på kapital och arbete, internationella handelsavtal, Asien och Kina, den internationella integrationen, företagsägandets ekonomi, och slutligen globaliseringen och digitaliseringen.
