Master of Science Thesis
KTH School of Industrial Engineering and Management Energy Technology EGI_2017-0050-MSC
Division of Applied Thermodynamics and Refrigeration SE-100 44 STOCKHOLM
WELL
Ett verktyg för ökat välbefinnande i svenska kontor?
Louise Sjölund
Master of Science Thesis EGI_2017-0050-MSC
WELL
Ett verktyg för ökat välbefinnande i svenska kontor?
Louise Sjölund
Godkänd
2017-06-19
Examinator
Jaime Arias
Handledare
Jaime Arias
Uppdragsgivare
WSP
Kontaktperson
Håkan Nilsson
Sammanfattning
Personalkostnader utgör 80% av de totala kostnaderna samtidigt som människor i de utvecklade delarna av världen spenderar 90% av tiden inomhus. Forskning som visar att prestation är beroende av den omgivande miljön har lyft frågan om att inkludera välbefinnande vid certifiering av hållbara byggnader.
The WELL Building Standard® (WELL) är den första certifieringen som enbart fokuserar på välbefinnande, detta genom sju olika koncept fördelat på hundra skallkrav och optimeringar.
Koncepten är luft, vatten, kost, motion, ljus, komfort och välbefinnande.
Arbetet har två syften, det första är att undersöka om WELL kan bidra till ökat välbefinnande i svenska kontor och det andra är att undersöka om WSP Environmentals nya lokaler i Globen shopping kan WELL-certifieras. Detta har utvärderats genom en teoretisk analys av forskning relaterad till inomhusmiljö, granskning av svenska lagar och standarder i förhållande till The WELL Building Standard®, enkätundersökningar i de gamla och nya lokalerna samt genom mätningar av temperatur, luftfuktighet, ljus, ljud och föroreningar i inomhusluften.
Resultatet av utvärderingen av WELL-kraven för de nya lokalerna visar att åtta skallkrav inte uppfylls, dessa är behovskontrollerad ventilation i matsalen, processad mat, storlek på handfat, artificiella ingredienser, solavskärmning, taktila skyltar, ställbara skärmar och installationsljud i rum för telefonkonferens.
Sett ur ett större perspektiv bidrar WELL med inspirerande miljöer, tillgång till bra mat och organisatoriska frågor så som rese-, välgörenhets- och sömnpolicys. Andra faktorer så som ventilation, termisk komfort, ljus och ljud regleras redan i svensk lag så WELL blir ett kvitto på att lagen följs.
Svaret på frågan om WELL bidrar till ökat välbefinnande på svenska kontor är ja, men till ett väldigt högt pris, eftersom att det är en väldigt dyr certifiering. En bidragande orsak till detta
är att WELL ur ett svenskt perspektiv kräver och belönar självklara aspekter så som bra vattenkvalité, rätt till föräldraledighet och sjukvård.
Vidare hänvisar WELL till amerikanska standarder vilket gör det tidskrävande att utvärdera svenska projekt, vilka måste följa både svensk och amerikansk lag. WELL kräver också exakta mått, vilket inte alltid är det mest relevanta, ibland kan utbildning och information vara viktigare.
Avslutningsvis så är det allra viktigaste som WELL bidrar med att frågan om innemiljö och välbefinnande har lyfts efter att ha stått i skymundan för energi- och miljöfrågor.
Nyckelord
The WELL Building Standard®, innemiljö, välbefinnande, prestation, miljöcertifiering
Master of Science Thesis EGI_2017-0050-MSC
WELL
A tool for enhanced wellbeing in Swedish offices?
Louise Sjölund
Approved
2017-06-19
Examiner
Jaime Arias Supervisor
Jaime Arias
Commissioner
WSP
Contact person
Håkan Nilsson
Abstract
At an office, the salary cost is the single largest cost with 80% of the total costs. In addition, people in the developed parts of the world spend 90% of their time indoors, thus it makes sense to include health and wellness in environmental assessment methods.
The WELL Building Standard® is the first environmental assessment method that solely is focusing on wellbeing and comfort of the occupants. This by evaluating hundred preconditions and optimizations, covering the seven concepts of air, water, nourishment, fitness, light, comfort and mind.
This report has two purposes, first determine whether WELL can improve wellbeing and health in Swedish office buildings and second determine whether the new office of WSP Environmental in Stockholm fulfills the requirements for WELL certification. The methods used is a theoretical analysis, evaluating research that investigates performance correlated to indoor climate, and an investigation of Swedish regulations compared to the WELL standard.
In according to this an occupant survey was used to evaluate the old and new office. At last measurements were done (temperature, relative humidity, light, sound and indoor air pollutants).
The result of the WELL evaluation shows that eight preconditions of WELL were not met in the new office. These are ventilation effectiveness, processed foods, hand washing, artificial ingredients, solar glare control, ADA accessible design standards, ergonomics: visual and physical and internally generated noise.
In a wider perspective, the conclusion is that WELL contributes to beautiful and inspiring indoor environments, healthy food and policies to protect the employees. Other aspects, such as ventilation, thermal comfort, light and sound are regulated by Swedish law, WELL is then a proof that the building fulfills the requirements.
The answer to the main question ”Can WELL improve the wellbeing and health in Swedish office buildings?” is yes, but the price is very high since it is a very expensive certification.
One reason may be that WELL in a Swedish perspective evaluates and awards obvious aspects such as water quality, parental leave and healthcare.
In a Swedish perspective, it is time consuming to evaluate a project for WELL as both American and Swedish regulations and standards have to be followed. Other critics is that WELL is evaluating exact numbers, even if education and information sometimes are more important.
At last, the most important aspect that WELL contributes to is to discuss the question about indoor climate and health, that previously was not discusses as much as energy and environmental efficiency.
Keywords
The WELL Building Standard®, indoor climate, wellbeing, performance, environmental assessment methods
Förord
Det här examensarbetet om 30 hp är det avslutande momentet på civilingenjörsprogrammet Energi och miljö och mastern Hållbar energiteknik på Kungliga Tekniska Högskolan. Jag är väldigt tacksam att jag fått möjlighet att göra detta examensarbete på WSP.
Jag vill särskilt tacka min handledare på WSP Håkan Nilsson samt alla andra på WSP som hjälpt mig. Jag vill även tacka min handledare och examinator på KTH Jaime Arias.
Stockholm, 31 maj 2017 Louise Sjölund
Nomenklatur
clo Enhet för att beskriva klädsels
isoleringsförmåga
ELM Equivalent Melanopic lux. Enhet
för ljuset som reglerar dygnsrytm
IWBI International WELL Building
Institute
MET Mått på aktivitetsnivå
NC Noise criteria. Amerikanska
ljudkrav på installationer
PMV Predicted Mean Vote
PPD Predicted Percentage of
Dissatisfied
WELL The WELL Building Standard®
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte och Mål ... 1
1.3 Avgränsningar ... 1
1.4 Nyckelfrågor ... 2
1.5 Metod ... 2
2. Teoretisk analys och koppling till projektet ... 3
2.1 Hållbara byggnader ... 3
2.2 The WELL Building Standard® ... 3
2.2.1 Kostnader ... 4
2.2.2 Statistik ... 5
2.2.3 WELL och traditionella miljöcertifieringssystem ... 6
2.3 Standarder för svenska kontor ... 7
2.3.1 Luft och ventilation ... 7
2.3.2 Ljus och Belysning ... 7
2.3.3 Ljud och Akustik ... 7
2.3.4 Temperatur och klimat ... 8
2.3.5 Utformning av lokaler och drift och underhåll ... 12
2.4 Prestation och inomhusmiljö ... 13
2.4.1 Temperatur och Prestation ... 13
2.4.2 Frisk luft och Prestation ... 14
3. Metodologi ... 15
3.1 Information om de två lokalerna ... 15
3.2 Enkätundersökning ... 16
3.3 Mätningar ... 16
3.3.1 Temperatur och luftfuktighet ... 16
3.3.2 Ljusmätningar ... 17
3.3.3 Akustik ... 18
3.3.4 Föroreningar i inomhusluften ... 19
4. Resultat ... 23
4.1 Enkätundersökning ... 23
4.1.1 Val av plats ... 23
4.1.2 Lätthet att kommunicera med kollegor ... 23
4.1.3 Kontorets utformning ... 24
4.1.4 Termisk komfort och luftkvalité ... 29
4.1.5 Akustik ... 31
4.1.6 Ljus ... 32
4.1.7 Städning och Underhåll ... 33
4.1.8 Välbefinnande ... 34
4.1.9 Produktivitet ... 34
4.1.10 Sammanfattning av enkätundersökning ... 35
4.2 Temperaturmätningar ... 35
4.2.1 Arenavägen 7 ... 35
4.2.2 Arenavägen 55 och 57 ... 36
4.3 Utvärdering av WELL – kriterier ... 37
4.3.1 Luft (Air) ... 37
4.3.2 Vatten (Water) ... 43
4.3.3 Kost (Nourishment) ... 47
4.3.4 Ljus (Light) ... 50
4.3.5 Motion (Fitness) ... 56
4.3.6 Komfort (Comfort) ... 57
4.3.7 Välbefinnande (Mind) ... 63
4.3.8 Åtgärder för högre nivå ... 67
5. Diskussion ... 68
5.1 Enkätundersökningar ... 68
5.2 Partikelmätning ... 68
5.3 Materialval ... 68
5.4 Kost ... 69
5.5 Arenavägen 55 och 57 ... 69
5.6 WELL styrkor ... 69
5.7 WELL svagheter ... 70
5.8 WELL i Sverige ... 70
6. Slutsatser ... 71
7. Rekommendationer ... 72
8. Litteraturförteckning ... 73 Appendix I - Ytterligare temperaturmätningar ... I Appendix II - Melanopic and Visual curve ... III Appendix III - Ej uppnådda optimeringar ... V Luft (Air) ... V Vatten (Water) ... IX Kost (Nourishment) ... XI Ljus (Light) ... XII
Motion (Fitness) ... XIV Komfort (Comfort) ... XVI Välbefinnande (Mind) ... XVIII
Tabeller
Tabell 1. Registreringsavgift. ... 4
Tabell 2. Certifieringsavgift. ... 5
Tabell 3. Återcertifieringsavgift. ... 5
Tabell 4. Riktvärden (Socialstyrelsen, 2005). ... 8
Tabell 5. Ämnesomsättning för några olika aktiviteter (ASHRAE 55, 2013). ... 9
Tabell 6. Clo-värde för några kombinationer av klädsel (ASHRAE 55, 2013). ... 10
Tabell 7. PMV index med betydelser på Engelska och Svenska. ... 11
Tabell 8. Platsfördelnig Arenavägen 55 och 57 (WSP, inget datum). ... 15
Tabell 9. Placering av loggar för sittande respektive stående person (SS-EN ISO 7726, 200 17 Tabell 10. Analysresultat TVOC och formaldehyd. ... 39
Tabell 11. Koncentration av kolmonoxid och ozon på Arenavägen 55. ... 39
Tabell 12. Ventilationsflöden. ... 43
Tabell 13. Metaller lösta i vatten. ... 44
Tabell 14. Organiska föreningar lösta i vatten. ... 45
Tabell 15. Bekämpningsmedel från jordbruk lösta i vatten, gränsvärden. ... 46
Tabell 16. Gödningsämnen från jordbruk lösta i vatten. ... 46
Tabell 17. Tillsatser i vatten. ... 46
Tabell 18. Ljusstyrka utan dagsljus, uppmätt med två olika luxmätare på 0,76 meters höjd. . 52
Tabell 19. IES-ANSI RP-1-12 vertical targets (Ev) för VDT Screen and Keyboard (office). 53 Tabell 20. Konstanter beroende på ljuskälla för att beräkna EML (WELL Building Institute, 2017a ). ... 53
Tabell 21. EML utan dagsljus. ... 54
Tabell 22. EML med dagsljus. ... 54
Tabell 23. Minsta avskärmningsvinkel för specificerade luminanser (SS-EN 12464-1, 2011; International WELL Building Institute, 2017a). ... 54
Tabell 24. Uppmätt A-vägd ljudnivå på några platser i lokalen. ... 59
Tabell 25. Ljudkrav från maskinell utrustning. ... 59
Tabell 26. Uppmätt Noise Criteria i olika delar av kontoret. ... 60
Tabell 27. Uppmätt efterklangstid (RT60 vid 500 Hz) på Arenavägen 55. ... 62
Tabell 28. Förslag på åtgärder för att uppnå högre certifieringsnivå. ... 67 Tabell 29. Krav på dricksvatten jämförelse WELL krav och medelvärde vid Stockholms reningsverk. ... X Tabell 30. Support system för aktiv transport. ... XV Tabell 31. Vägda reduktionstal för ljudklass C (SS-25268, 2007). ... XVII
Figurer
Figur 1. Certifieringsprocess (International WELL Building Institute, 2015). ... 4
Figur 2. Registrerade projekt, juni 2017 (International WELL Building Institute, 2017b). ... 6
Figur 3. Vistelsezon (Socialstyrelsen, 2005). ... 9
Figur 4. Förväntad klädsel baserat på utomhustemperaturen kl. 06:00 (ASHRAE 55, 2013) . 10 Figur 5. Komfortzoner ... 11
Figur 6. Samband mellan PMV och PPD (ASHRAE 55, 2013) ... 12
Figur 7. Ljudmätare från Norsonic och högtalaren som användes för kalibrering. ... 18
Figur 8. Pumpen som användes för att mäta TVOC. ... 20
Figur 9. Slangpump och reagensrör från Kitagawa. ... 21
Figur 10. Partikelmätare. ... 22
Figur 13. Förvaring. ... 24
Figur 14. Närvarosensorer för belysning. ... 25
Figur 15. Nöjdhet med skuggningsanordningar. ... 25
Figur 16. Kontorsmöblernas komfort. ... 26
Figur 17. Möjlighet att justera kontorsmöbler. ... 26
Figur 18. Kontorsmöbler och möjlighet att utföra arbete. ... 27
Figur 19. Nöjdhet med färger och strukturer. ... 27
Figur 20. Mängden insyn. ... 28
Figur 21. Nöjdhet med arbetsytan med hänsyn till alla faktorer ... 28
Figur 22. Generella nöjdheten med kontoret ... 29
Figur 23. Temperatur. ... 29
Figur 24. Termisk komfort ... 30
Figur 25. Uppfattad energieffektivitet. ... 30
Figur 26. Luftkvalité ... 31
Figur 27. Ljudnivå. ... 31
Figur 28. Akustisk kvalité ... 32
Figur 29. Mängden ljus ... 32
Figur 30. Visuell komfort ... 33
Figur 31. Generella renheten. ... 33
Figur 32. Städning av arbetsytan ... 34
Figur 33. Välbefinnande på kontoret. ... 34
Figur 34. Produktivitet. ... 35
Figur 35. Temperatur Arenavägen 7, utomhustemperatur SMHI (2017). ... 36
Figur 36. Temperatur i stora landskapet och ett mötes rum, utomhustemperatur SMHI (201 36 Figur 37. Temperatur i stora och lilla landskapet Arenavägen 55, utomhustemperatur SMHI (2017). ... 37
Figur 39. Partiklar inomhus, i tilluften och utomhus. ... 39
Figur 42. Allergi- och näringsinformation för choklad. ... 49
Figur 46. Avskärmningssvinkel. ... 54
Figur 49. Exempel på taktil skylt (Skyltverkstan, inget datum). ... 58
Figur 50. Urklipp ur Lilla Blå med instruktioner för de olika zonerna (WSP, 2017). ... 59
Figur 51. Noise Criteria kurvor (Beranek, 1957) ... 60
Figur 52. Komfortzoner enligt ASHRAE (ASHRAE 55, 2013) ... 61 Figur 54. Temperatur Arenavägen 7 (hörn i norr, söder och drop-in mötesrum). ... I Figur 55. Temperaturgradient Arenavägen 7. ... I Figur 56. Temperaturgradient stora landskapet Arenavägen 55. ... II Figur 57. Temperaturgradient lilla landskapet Arenavägen 55. ... II Figur 58. Melanopic och Visual curve (International WELL Building Institute, 2017a). ... III
Figur 59. Melanopic och Visual curve, fortsättning (International WELL Building Institute, 2017a). ... IV Figur 60. Relativ luftfuktighet Arenavägen 55 ... VI Figur 61. Vilorummet på Arenavägen 57. ... XIX
1
1. Inledning
I kapitlet presenteras bakgrund till arbetet, syfte och mål med arbetet, avgränsningar samt nyckelfrågor. Dessutom beskrivs de metoder som använts.
1.1 Bakgrund
Ökat fokus på klimatförändringar och andra miljöproblem har ökat intresset för att certifiera hållbara byggnader. De traditionella miljöcertifieringssystemen har fokuserat på energianvändning, inneklimat och påverkan från material på människa och miljö. Samtidigt spenderar människor i de utvecklade delarna av världen 90% av tiden inomhus (Wargocki et al., 2012) och personalkostnaderna utgör 82% av de totala kostnaderna (Brill et al., 2001).
Forskning har även visat på att prestation är väldigt beroende av inomhusmiljön (Lan et al., 2014).
Det har lyft frågan om att inkludera välbefinnande vid miljöcertifiering. Inomhusmiljön utvärderas redan till viss del i de traditionella miljöcertifieringssystemen men ytterligare ett steg tar The WELL Building Standard® som enbart fokuserar på välbefinnandet hos de som vistas i byggnaden.
Genom att certifiera byggnader kan fastighetsägaren få ett kvitto över hur bra byggnaden presterar. I takt med stigande fastighetspriser och ökade hyror har det blivit allt viktigare att ha ett kvitto på hur väl byggnaden presterar.
Frågan som behandlas i den här rapporten är hur WELL kan bidra till ökat välbefinnande i svenska kontorsbyggnader. Detta sker genom en fallstudie av WELL-cerifiering av WSP Environmentals nya kontor i Globen shopping.
WSP Environmental flyttade till nya lokaler i mars 2017, att jämföra välbefinnandet i de nya och gamla lokalerna används som ett verktyg för att utvärdera hur välbefinnande upplevs och bedöms.
1.2 Syfte och Mål
Arbetet har flera syften, dels att undersöka om de nya lokalerna i Globen shopping kan WELL-certifieras och dels undersöka hur WELL kan bidra till ökat välbefinnande i svenska kontor. Ett tredje syfte är att undersöka vad WELL kan bidra med för att öka välbefinnandet i kontor som inte redan täcks av svensk lagstiftning eller andra certifieringssystem. I WELL finns endast de sociala aspekterna av hållbar utveckling med varför det är viktigt att belysa varför dessa är viktiga.
1.3 Avgränsningar
Detta arbete studerar endast WELL certifiering för kontor samt utvärderar endast WELL för projekt av typen nya och befintliga interiörer eftersom denna projekttyp är tillämpbar för fallstudien. Därför har WELL-certifiering av andra typer av lokaler inte utvärderats samt inte heller WELL för andra projekttyper.
2 1.4 Nyckelfrågor
De nyckelfrågor som diskuteras är:
• Är det möjligt att WELL certifiera ett kontor i Sverige och vad är möjligheterna och begränsningarna?
• Hur kan WELL bidra till ökad standard och prestationsförmåga i svenska kontorsbyggnader?
• Kan WELL öka termisk komfort och välbefinnande för besökare i befintliga kontor i Sverige?
1.5 Metod
De metoder som används är en litteraturstudie följt av enkätundersökning och mätningar som båda genomförs innan flytt respektive efter flytten till de nya lokalerna.
I litteraturstudien granskas svenska krav och standarder i kontor, vilka regler och krav finns för temperatur, ljus, luft och ljud. Dessa krav jämförs sedan med de krav som finns i WELL.
Dessutom diskuteras vanliga problem med innemiljön i kontor.
Enkätundersökningen genomförs för att jämföra välbefinnandet mellan det nya och gamla kontoret men också för att det är ett skallkrav i WELL att genomföra en Post Occupancy Survey efter inflytt.
Mätningar genomförs på både det nya och gamla kontoret för att utvärdera inomhusklimatet och termisk komfort. Vidare genomförs mätningar för att understödja enkätsvaren.
3
2. Teoretisk analys och koppling till projektet
Kapitlet behandlar den teoretiska bakgrunden till komfort, välbefinnande och prestation i kontor. Kapitlet inleds med en djupare beskrivning av The WELL Building Standard® och efterföljs av en genomgång av svenska lagar och standarder relaterade till inomhusmiljö.
Avslutningsvis granskas forskning som behandlar hur prestation påverkas av inomhusmiljö.
2.1 Hållbara byggnader
En hållbar byggnad ska vara hållbar för miljön och för människor som vistas i den. Tidigare miljöcertifieringssystem så som BREEAM, LEED och svenska Miljöbyggnad har fokuserat på energianvändning, miljöpåverkan och till viss del innemiljö. Detta har lyft frågan om att inkludera välbefinnandet hos besökarna i byggnaden. The WELL Building Standard® är en certifiering som enbart fokuserar på välbefinnandet hos byggnadens besökare.
2.2 The WELL Building Standard®
The WELL Building Standard® (WELL) är utvecklad av Delos Living LLC, vilket är en forskningsorganisation som arbetar med frågor som rör välmående och hälsa hemma och på arbetsplatsen. Administrationen av WELL och WELL-certifieringar sköts av International WELL Building Institute.
The WELL Building Standard® version 1 finns tillgänglig för tre olika typer av kommersiella och institutionella projekt, dessa är nya och befintliga byggnader (New and Existing Buildings), nya och befintliga interiörer (New and Existing Interiors) samt en tredje projekttyp kallad Core and Shell. Core and Shell kan användas av projektägare som inte har så stor påverkan på hyresgästernas inredning utan vill förbereda fastigheten för WELL certifiering. Vilken projekttyp som ska användas avgörs av hur stor del av byggnaden som det aktuella projektet utgör. WSP Environmentals nya kontor, Arenavägen 55 och 57, utgör endast en liten del av byggnaden så den mest lämpliga projekttypen är nya och befintliga interiörer.
Utöver de projekttyperna som finns tillgängliga i version 1 finns även pilotprogram för andra projekttyper så som flerfamiljshus, skolbyggnader, detaljhandel, restauranger, kommersiella kök, träningsanläggningar, publika byggnader samt sjukvårdsbyggnader.
WELL består av sju olika koncept fördelade på totalt 102 skallkrav (precinditions) och optimeringar (optimizations) för att belysa och stimulera välbefinnandet hos byggnaders besökare. Koncepten är luft, vatten, kost, ljus, motion, komfort och välbefinnande (air, water, nourishment, light, fitness, comfort och mind). Beroende på projekttyp är olika antal av skallkraven och optimeringarna tillgängliga, för nya och befintliga interiörer finns 100 tillgängliga aspekter. Beroende på projekt kan optimeringarna vara mer eller mindre tillämpbara, endast de som är tillämpbara för det aktuella projektet tas med.
För att certifieras som nya och befintliga byggnader eller interiörer måste projektet uppfylla alla obligatoriska skallkrav, certifieringsnivån blir då silver. För guld måste alla skallkrav och 40% av tillämpbara optimeringar uppnås medan alla skallkrav och 80% av de tillämpbara optimeringarna ger platinum nivå. För att behålla certifieringen måste projekt återcertifieras var tredje år.
4 Certifieringsprocessen kan ses i Figur 1 nedan. WELL assessorn är projektets revisor som verifierar att kraven uppfylls genom mätningar och stickprovskontroller.
För att underlätta för internationella projekt finns möjligheten att föreslå Alternative Adherence Path (AAPs) för att uppnå kraven på ett sätt som bättre motsvarar nationella lagar och standarder (International WELL Building Institute, 2017a).
Figur 1. Certifieringsprocess (International WELL Building Institute, 2015).
2.2.1 Kostnader
Kostnader för certifieringen utgörs av en registreringsavgift och en avgift för certifiering och support. Registreringsavgiften ska betalas vid registrering och kan ses i Tabell 1.
Tabell 1. Registreringsavgift.
Projektets storlek Projekttyp Upp till 50 000 ft2
(4 645 m2)
50 000 – 500 000 ft2 (4 645 – 46 451 m2)
Över 500 000 ft2 (46 451 m2) New and Existing
Buildings
$2 500 $6 500 $10 000
New and Existing Interiors
$1 800 $5 500 $9 000
New and Existing Interiors in Core and Shell building
$1 800 $5 500 $9 000
Core and Shell $1 500 $ 4 000 $6 500
Pilots $1 800 $5 500 $9 000
I avgiften för certifiering som kan ses i Tabell 2 ingår coachning, teknisk support, dokumentgranskning, mätning/provtagning på plats, certifiering, marknadsföring och marknadsföringsmaterial samt utbildningar för att informera byggnadens besökare.
5 Tabell 2. Certifieringsavgift.
Projektets storlek Projekttyp Upp till 50 000 ft2
(4 645 m2)
50 000 – 500 000 ft2 (4 645 – 46 451 m2)
Över 500 000 ft2 (46 451 m2) New and Existing
Buildings
$22 500 $0,58/ft2 $0,48/ft2
New and Existing Interiors
$20 000 $0,51/ft2 $0,42/ft2
New and Existing Interiors in Core and Shell building
$17 500 $0,41/ft2 $0,32/ft2
Core and Shell $13 000 $ 0,22/ft2 $0,18/ft2
Pilots $20 000 $0,51/ft2 $0,42/ft2
För att certifiera Arenavägen 55 och 57 som är totalt 2 400 m2 skulle det kosta $21 800 (SEK 190 000) i enbart certifieringsavgifter (Sveriges riksbank, 2017). Dessutom tillkommer kostnader för konsulter och kostnader för de åtgärder som krävs.
Vidare ingår endast tre Alternative Adherence Paths (AAP) för varje projekt, ytterligare AAPs kostar $220 per styck. Kostnaderna för återcertifiering kan ses i Tabell 3 (International WELL Building Institute, 2017c).
Tabell 3. Återcertifieringsavgift.
Projektets storlek Projekttyp Upp till 50 000 ft2
(4 645 m2)
50 000 – 500 000 ft2 (4 645 – 46 451 m2)
Över 500 000 ft2 (46 451 m2) New and Existing
Buildings $6 525 $0,17/ft2 $0,14/ft2
New and Existing
Interiors $5 800 $0,15/ft2 $0,12/ft2
New and Existing Interiors in Core and Shell building
$5 075 $0,13/ft2 $0,09/ft2
Core and Shell $3 770 $ 0,07/ft2 $0,05/ft2
2.2.2 Statistik
Den 5 juni 2017 finns 439 registrerade projekt i världen, varav 27 stycken har certifierats. Av dessa 27 har 1 uppnått platinum, 12 guld, och 7 stycken silver. Resterande projekt är pilotprojekt och Core and Shell-projekt som uppnått compliance. Av alla registrerade projekt är den vanligaste projekttypen New and Existing interiors för kontor. Länder med fler än ett registrerat projekt kan ses i Figur 2. I Sverige finns fyra registrerade projekt varav tre stycken är Core and Shell och ett New Interior (International WELL Building Institute, 2017b).
6 Figur 2. Registrerade projekt, juni 2017 (International WELL Building Institute, 2017b).
2.2.3 WELL och traditionella miljöcertifieringssystem
För att adressera miljöpåverkan och energianvändning kan WELL kompletteras med något av de traditionella miljöcertifieringssystemen. Detta är något som uppmuntras av International WELL Building Institute som har formulerat Crosswalks till Green Star och BREEAM. I dessa specificeras vilka WELL krav som automatiskt är uppfyllda om byggnaden är BREEAM eller Green Star certifierad. För BREEAM-crosswalk finns även markeringar på de WELL krav som automatiskt är uppfyllda på grund av EU regler. Generellt sett överensstämmer många av kraven på luftkvalité, ljus och termisk komfort medan kraven på vattenkvalité uppfylls på grund av EU regler (BREEAM, 2017).
WELL har också många likheter med LEED, dessa finns listade i appendix E i WELL manualen. Systemen överensstämmer särskilt när det gäller kraven på luftkvalité och dagsljus.
Totalt återfinns 36 stycken av WELL-aspekterna i LEED, några av dessa är rökförbud, ventilationskrav, matproduktion, belysning, ergonomi och support för cykelpendling (International WELL Building Institute, 2017a).
7 2.3 Standarder för svenska kontor
Det är arbetsmiljölagen som reglerar krav på arbetsmiljö i Sverige, tillsynen sköts av arbetsmiljöverket. Inomhusmiljön på arbetsplatser regleras genom krav på temperatur, ljud, ljus, luft samt utformning av lokaler (Arbetsmiljöverket, 2013).
2.3.1 Luft och ventilation
Regler för luft och ventilation ges ut av Boverket genom BBR, folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket. Grundläggande krav finns i BBR och genom folkhälsomyndigheten medan specifika krav för arbetsplatser ges ut av arbetsmiljöverket.
Hur luftkvalitén uppfattas är till stor del beroende av lukter från människor men även från byggnadsmaterial och möbler. Arbetsmiljöverkets krav på ventilation innefattar att luften ska vara tillräckligt ren, ha tillräckligt flöde, tillföras utan att skapa drag eller temperaturproblem och att ventilationen ska vara effektiv. Att mäta koldioxidhalten är ett sätt att utvärdera hur effektiv ventilationen är. Enligt arbetsmiljöverkets riktlinjer ska koldioxidhalten hållas under 1000 ppm, detta medför dock inte automatiskt att luftkvalitén uppfattas som bra då den uppfattade luftkvalitén till stor del beror av lukter. Vid stillasittande arbete behövs ett uteluftflöde på 7 l/s och person för att föra bort lukter, dessutom krävs ett tillägg på 0,35 l/s och m2 för att föra bort föroreningar från andra källor (Arbetsmiljöverket, 2013).
2.3.2 Ljus och Belysning
Enligt arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbetsplatsens utformning (2013) ska belysningen utformas så att ohälsa och olycksfall undviks. Belysningen ska tillfredsställa de krav arbetsuppgifterna ställer utan att blända.
Det ska också finnas ”tillfredställande” mängd dagsljus och möjlighet att titta ut.
Arbetsmiljöverkets riktvärden för vanligt kontorsarbete är 300 lux för allmänbelysning och 500 lux för platsbelysning. Förhållandet mellan platsbelysning och allmänbelysning bör inte överstiga 20:1. Det är även viktigt att belysningen är anpassad till bildskärmar för att undvika bländning och reflexer. Belysningen bör även vara anpassad efter dagsljuset samt gå att styra individuellt (Arbetsmiljöverket, 2016).
Vidare hänvisar arbetsmiljöverket (2013) till publikationen Ljus & Rum Planeringsguide för belysning inomhus, som ges ut av belysningsbranschen, Arbetsmiljöverket och Statens energimyndighet. Rekommenderade belysningsstyrkor för olika typer av arbetsplatser inomhus finns i standarden SS-EN 12464-1.
2.3.3 Ljud och Akustik
Buller eller oönskat ljud kan minska prestationsförmågan och orsaka stress och trötthet. I öppna kontor är det största problemet prat mellan människor. Arbetsmiljöverket ger råd för hur störande tal kan minskas genom att se över rumsakustiken, bland annat nämns golvmaterial och möbler som viktiga faktorer. Separata rum för telefonsamtal eller arbete som kräver koncentration samt tydliga regler förbättrar ljudmiljön (Arbetsmiljöverket, 2015).
I avsnitt 7 i BBR (2016) finns regler och bestämmelser kring buller, där hänvisas också till olika svenska standarder som reglerar krav på ljudisolering mellan rum och i rum. De berörda standarderna diskuteras vidare under respektive WELL kriterium.
8 2.3.4 Temperatur och klimat
Internationellt finns olika standarder för temperatur och termiskt klimat, ASHRAE 55 och ISO 7730 är två internationella standarder. Dessutom finns ISO 7726 som anger riktlinjer för hur termiskt klimat ska utredas samt krav på mätutrustning. I Sverige har Socialstyrelsen formulerat ett dokument baserat på ISO 7730 och ISO 7726, kallat Temperatur inomhus som är till hjälp för fastighetsägare (Socialstyrelsen, 2005).
Termisk komfort beror av sex olika faktorer (ASHRAE, 2013):
• Lufttemperatur
• Lufthastighet
• Luftfuktighet
• Strålningstemperatur
• Aktivitetsnivå
• Klädsel
Socialstyrelsen (2005) har formulerat riktlinjer för bedömning av olägenhet för människors hälsa, dessa kan ses i Tabell 4.
Tabell 4. Riktvärden (Socialstyrelsen, 2005).
Faktor Riktvärde
Lufttemperatur, sommar 20-26 °C
Lufttemperatur vinter 20-24 °C
Golvtemperatur Minst 18 °C
Operativ temperatur, kortvarigt 20-24 °C Operativ temperatur, långvarigt 20-26 °C Vertikal temperaturskillnad Operativ temperatur Max 3 °C Strålningstemperaturskillnad, fönster-motsatt vägg Max 10 °C Strålningstemperaturskillnad, tak-golv Max 5 °C
Luftens medelhastighet 0,15 m/s
Som kan ses i Tabell 4 ovan bör lufttemperaturen hållas mellan 20-24 °C under vintern och mellan 20-26°C sommartid. Luftfuktighetens påverkan i Sverige är i regel liten men relaterad till temperaturen, för inomhustemperaturer runt 20°C vintertid upplevs luftfuktigheten inte som något problem men om temperaturen ökas upplevs luften ofta som torr.
Arbetsmiljöverket rekommenderar att se över temperaturen i stället för att reglera fuktigheten direkt. För att undvika drag ska lufthastigheten vid stillasittande arbete hållas under 0.12-0.2 m/s (Arbetsmiljöverket, 2013).
Vistelsezon
Vistelsezonen definierar den zon där det termiska klimatet ska upprätthållas. Vistelsezonen avgränsas vertikalt av två plan på 0,1 och 2 meters höjd. Vidare avgränsas den 0,6 meter från innervägg och yttervägg utan fönster eller dörrar. Till yttervägg med fönster eller dörrar är avståndet 1 meter, se Figur 3 nedan.
9 Figur 3. Vistelsezon (Socialstyrelsen, 2005).
Utvärdering av termiskt klimat
I ASHRAE 55 (2013) beskrivs två metoder för att utvärdera termiskt klimat, grafisk och analytisk metod. I båda metoderna används enheterna MET och clo för att beskriva aktivitetsnivå och klädsel. En MET kan också uttryckas som 60 W/m2 vilket motsvarar ämnesomsättningen hos en person som sitter ned och är tyst. Ämnesomsättningen för några olika aktiviteter kan ses i Tabell 5 nedan.
Tabell 5. Ämnesomsättning för några olika aktiviteter (ASHRAE 55, 2013).
Aktivitet MET W/m2
Sova 0,7 40
Sitta, tyst 1,0 60
Skriva för hand, sittande 1,0 60
Skriva på dator, sittande 1,1 65
Stå, avslappnat 1,2 70
Gå omkring 1,7 100
En clo är den klädsel som krävs för att hålla en sittande person med ämnesomsättningen 58,2 W/m2 komfortabel vid 21 °C, 50% relativ luftfuktighet och lufthastigheten 0,1 m/s. En naken person har ett clo värde på 0,0 (Havtun och Bohdanowicz, 2015). För att beräkna sammanlagda clo-värdet för en person summeras clo-värdet för alla plagg. Clo-värden för några kombinationer av plagg kan ses i Tabell 6.
10
Tabell 6. Clo-värde för några kombinationer av klädsel (ASHRAE 55, 2013).
Klädsel Clo
Byxor, kortärmad skjorta 0,57
Byxor, långärmad skjorta 0,61
Byxor, långärmad skjorta, kavaj 0,96
Ett alternativ för att bedöma klädseln för en representativ besökare är att använda Figur 4 som visar förväntad klädsel baserat på utomhustemperaturen klockan 06:00.
Figur 4. Förväntad klädsel baserat på utomhustemperaturen kl. 06:00 (ASHRAE 55, 2013).
Grafisk metod
I den grafiska metoden är komfortzonerna utritade i en graf baserat på klädsel, operativ temperatur, luftfuktighet, lufthastighet och aktivitetsnivå, se Figur 5. Metoden kan användas om ämnesomsättningen är mellan 1,0 och 1,3 met samt för klädsel mellan 0,5 och 1 clo.
Dessutom måste lufthastigheten vara lägre än 0,2 m/s och luftfuktigheten lägre än 0,012 kg H2O/kg torr luft (daggpunkt 16,8 °C).
11 Figur 5. Komfortzoner.
Analytisk metod
I den analytiska metoden, vilken används i ISO 7730 beräknas Predicted Mean Vote (PMV) (SS-EN ISO 7730, 2006). Det är ett index på tillfredställelse som utvecklades av P O Fanger (Fanger, 1970). Beräkningen görs i excel eller andra program, ASHRAE har ett verktyg kallat The ASHRAE thermal comfort tool.
PMV index kan ses i Tabell 7 nedan och bör vara mellan ±0,5 för tillfredställande termisk komfort (ASHRAE 55, 2013). Det kan ses i Figur 6 att maximalt 10% av besökarna kommer vara missnöjda med komforten i det spannet. Värt att notera är att även vid PMV=0 kommer omkring 5% av besökarna vara missnöjda.
Tabell 7. PMV index med betydelser på Engelska och Svenska.
PMV index Engelska Svenska
+3 Hot Het
+2 Warm varm
+1 Slightly warm Något varm
0 Neutral Neutral
-1 Slightly cool Något kall
-2 Cool sval
-3 Cold Kall
12 Baserat på PMV kan också PPD (Predicted Percent Dissatisfied) beräknas, det är ett uppskattat mått på hur många som kommer vara missnöjda med klimatet. PPD beräknas enligt Ekvation 1. Sambandet mellan PMV och PPD kan ses i Figur 6.
𝑃𝑃𝐷 = 100 − 95 ∙ 𝑒(!!,!""#"∙!"#!!!,!"#$∙!"#!) Ekvation 1
Figur 6. Samband mellan PMV och PPD (ASHRAE 55, 2013).
2.3.5 Utformning av lokaler och drift och underhåll
I Arbetsplatsens utformning, utgiven av Arbetsmiljöverket (2013) finns krav på arbetsplatsens utformning. Beroende på typ av arbetsplats finns olika krav på omklädnings- och duschmöjligheter. Vidare finns krav på matutrymme eller personalmatsal där medhavd mat kan intas. Det ska finnas tillgång till uppvärmningsanordning, förvaring, kylskåp, avfallshantering, varmt och kallt vatten, diskmöjligheter samt sittplatser med ryggstöd.
Matutrymmet ska erbjuda avkoppling från arbetet och gärna ha tillgång till fönster. För utrymmen utan fönster ska större vikt läggas vid möblering och färgsättning.
På arbetsplatser där det finns fler än några få arbetstagare ska det finnas tillgång till ett viloutrymme, på större arbetsplatser ett avskilt rum. I viloutrymmet ska det finnas möjlighet att vila liggandes vid till exempel huvudvärk eller illamående. Det ska gå att vila ostört och finnas tillgång till lämplig utrustning.
Det finns också krav på att arbetsplatser och personalutrymmen ska underhållas och städas regelbundet enligt fastställda rutiner för att undvika olycksfall och ohälsa. Hur ofta beror på typ av arbetsplats.
13 2.4 Prestation och inomhusmiljö
Vanliga orsaker till missnöje i kontor är belysning, ljud, luftkvalité, temperatur men även faktorer som har med möbler och förvaring att göra. Vidare är störande ljud från grannar i kontorslandskap en vanlig källa till missnöje (Frontczak et al., 2011).
Forskning om prestation relaterad till inomhusmiljö bedrivs Center for Built Environment (CBE) vid UC Berkeley (Center For Built Environment, inget datum). En metod som används är en enkät kallad Occupant Indoor Environmental Quality (IEQ) Survey som är utvecklad av CBE. Enkäten används som verktyg för fastighetsägare, för forskning men även vid LEED certifiering och nu även vid WELL certifiering (Center for Built Environment, 2014).
Zagreus et al. (2004) diskuterar forskning som är baserad på IEQ enkäten. Större personlig kontroll av inomhusklimatet medför högre grad av nöjdhet och den upplevda produktiviteten ökar. Högre grad av personlig kontroll medför också större acceptans för att inomhusklimatet varierar.
Vidare diskuterar Wargocki et al. (2012) skillnaden mellan vilka faktorer som är viktiga för den upplevda prestationsförmågan jämfört med tillfredställelsen med den personliga arbetsytan. De viktigaste faktorerna för självupplevd prestationsförmåga är temperatur, ljudnivå och luftkvalité, medan tillgänglig arbetsyta, ljudnivå och visuell integritet är viktigare för den generella nöjdheten av arbetsytan. Författarna diskuterar orsaken till skillnaden, de menar att en anledning kan vara att det är lättare för de tillfrågade att korrelera prestation med temperatur än andra faktorer. Att korrelera miljömässiga faktorer så som ökad temperatur med prestation är lättare eftersom den anställde kan uppleva sämre prestation en dag med högre temperaturer. Däremot är större tillfredställelse med arbetsytan ofta relaterad till position och status på arbetsplatsen, detta behöver dock inte betyda att den upplevda prestationsförmågan är bättre. Vidare diskuteras också att det endast är den självupplevda prestationen som avses och att det är oklart hur den förhåller sig till verklig prestation.
2.4.1 Temperatur och Prestation
Det finns forskning inom ämnet prestation i förhållande till inomhustemperatur, Seppänen et al. (2006) menar att den högsta prestationsnivån uppnås vid 22 °C. Den relativa prestationsförmågan minskar redan vid 23-24°C och vid 30 °C är den relativa prestationsförmågan 91.1% av vad den var vid 22 °C. Detta är baserat på olika studier som mäter prestation på olika sätt i laboratorie- och kontorsmiljö.
Lan et al. (2011) har genom att studera personer som utför tester och kontorsarbete i olika temperaturer (22 °C och 30 °C) funnit att vid högre temperaturer upplevs luftkvalitén sämre, testpersonerna upplever symptom för sjuka byggnader och de presterar sämre. Författarna menar att symtomen och den försämrade prestationsförmågan beror på psykologiska mekanismer. Upplevd maximal termisk komfort och faktisk prestation behöver dock inte uppnås vid samma temperatur. Författarna hänvisar till en studie av Pepler och Warner (1968) där det visats att testpersonerna upplevde maximal termisk komfort vid 27 °C medan den högsta prestationen uppmättes vid 21°, även om de flesta upplevde miljön som kall.
Lan et al. (2014) diskuterar vad prestation egentligen innebär, med vilken hastighet eller noggrannhet uppgiften utförs och hur de båda faktorerna påverkas i förhållande till inomhustemperaturen. Författarna menar att hastigheten påverkas mer av försämrad termisk komfort än vad noggrannheten gör, en förklaring är att människor arbetar i en hastighet så att
14 mängden fel är acceptabel och att det därför går att likställa prestation med hastighet vid små felfrekvenser.
2.4.2 Frisk luft och Prestation
Koldioxidkoncentration är ofta ett sätt att mäta ventilationsflöde av utomhusluft även om den allmänna uppfattningen är att det inte är koldioxiden i sig som är problemet vid låga ventilationsflöden utan andra föroreningar. Satish et al. (2012) diskuterar dock att koldioxidkoncentration har betydelse för förmågan att fatta beslut. Genom att variera koldioxidkoncentrationen men hålla temperatur och ventilationsflöde konstant har författaren visat signifikanta skillnader vid beslutsfattande om koldioxidkoncentrationen ökas från 600 ppm till mer än 1000 ppm. Författarna menar att dessa resultat kan ha betydelse för möjligheten att minska uteluftslödet i byggnader.
Zalejska-Jonsson och Wilhelmsson (2013) har undersökt vilka som är de viktigaste faktorerna för den upplevda nöjdheten med inomhusmiljön i svenska bostadshus. Den allra viktigast faktorn var luftkvalité men även termisk komfort och ljudkvalité var viktiga. Faktorernas påverkan på den upplevda nöjdheten är dock beroende av personliga faktorer så som ålder och kön men även byggnadernas karaktärsdrag så som geografisk placering och byggnadsår. I byggnader byggda före 1975 var den viktigaste faktorn termisk komfort medan i byggnader uppförda 1975-1995 var den viktigaste faktorn luftkvalité. Författarna förklarar detta genom energikrisen på 1970-talet som ledde till lufttätare hus vilket ställer högre krav på ventilationen. Den viktigaste slutsatsen är att de olika faktorernas betydelse för nöjdheten med inomhusmiljön är beroende av populationens och byggnadens karaktärsdrag men att de trots allt har betydelse.
15
3. Metodologi
Kapitlet inleds med information om de båda lokalerna. Därefter beskrivs metoderna som användes, dessa är en litteraturstudie följt av enkätundersökning och mätningar som båda genomfördes innan flytt respektive efter flytten till de nya lokalerna.
3.1 Information om de två lokalerna
Både den för WSP Environmental nya och gamla lokalen ligger i Globenområdet i Stockholm och ägs av Klövern. Den gamla lokalen är belägen på Arenavägen 7 och den nya lokalen bestående av två separata delar är belägen i Globen shopping på Arenavägen 55 och Arenavägen 57.
Lokalen på Arenavägen 7 byggdes år 2000 och lokalerna på Arenavägen 55 och 57 byggdes 1989 men har genomgått omfattande renoveringar precis innan flytten. Arenavägen 55 är 1 100 m2 och har totalt 77 arbetsplatser medan Arenavägen 57 är 1 300 m2 och har totalt 117 arbetsplatser, se fördelningen av arbetsplatser i Tabell 8. Gemensam reception och matsal ligger på Arenavägen 55, matsalen har 60 platser. Vid flytten var cirka 160 personer anställda på de berörda avdelningarna, lokalerna är dock tilltagna så att fler ska få plats vid nyanställning, praktik och examensarbete.
Till Arenavägen 55 och 57 hör också ett utrymme i källaren som ligger i anslutning till garaget. Här finns fältförråd, utrymme för hantering av prover, cykelförvaring samt omklädningsrum med duschar.
Tabell 8. Platsfördelnig Arenavägen 55 och 57 (WSP, inget datum).
Arenavägen 55 Arenavägen 57 Arenavägen 55 och 57 Stora bord (full
ergonomi)
49 101
Mindre bord (full ergonomi)
9 -
Fokus i eget rum (full ergonomi)
3 2
Summa platser med full ergonomi
61 103 164
Arbetsbord med semigod ergonomi
16 14
Totalsumma 77 117 194
På Arenavägen 55 har ett aktivitetsbaserat arbetssätt med olika typer av ytor och flexibla skrivbordsplatser införts medan Arenavägen 57 behåller fasta skrivbordsplatser. De nya lokalerna är utformade efter konceptet "Den hållbara relationen mellan stad och natur". Målet är att genom biofilisk design som kännetecknas av influenser från naturen och naturliga element inspirera till hälsa och välbefinnande.
Ventilationssystemet består av ett separat aggregat för varje lokal, 03-LB01 och 04-LB01.
Dessutom finns ett ventilationssystem som delas med resten av byggnaden vilket tillgodoser ventilation via fönsteraggregat, några mötesrum, städförråd samt WC. Värme och kylbehov tillgodoses via husets fönsterapparater.
16 3.2 Enkätundersökning
Att genomföra en enkätundersökning efter inflytt är ett obligatoriskt moment i WELL, kallad
"Post Occupancy Survey". International WELL Building Institute (2015) hänvisar till IEQ survey utvecklad av Center for Built Environment vid University of California Berkeley (2014). Där bedrivs forskning om inomhusmiljö, vilket har resulterat i en väl underbyggd enkät (Zagreus et al. 2004).
Enligt International WELL Building Institute (2015) ska resultatet från enkäten rapporteras till fastighetsägare, driftansvariga, besökare samt International WELL Building Institute inom 30 dagar.
För att jämföra välbefinnandet i de nya och gamla lokalerna formulerades en enkät som skickas ut till samma population före och efter flytten. Frågorna från IEQ enkäten, utvecklade vid Center for Built Environment (2014) användes som utgångspunkt vid utvecklingen men frågorna har översatts till svenska och omarbetats för att passa bytet från arbete vid fasta skrivbordsplatser till aktivitetsbaserat arbetssätt. Dessutom har ett antal frågor lagts till för att utvärdera valet av plats vid det nya aktivitetsbaserade arbetssättet. Eftersom syftet med WELL är att öka välbefinnandet och hälsan hos människorna som vistas i byggnaden har frågan "Hur upplever du ditt välbefinnande på kontoret?" lagts till. Vidare har också frågor om valet av plats införts. Svaren kunde anges på en sjugradig skala och möjligheter att kommentera orsak till missnöje fanns.
Den första enkäten skickades ut den 6 februari, en månad innan flytten. Totalt skickades den ut till 55 personer inom Miljömanagement och Byggnadsfysik, placerade på Stockholmskontoret. Totalt inkom 34 svar vilket är en svarsfrekvens på 62%.
Den andra enkäten skickades ut till samma grupp den 24 april, lite mer än en månad efter flytten. Totalt inkom 31 svar vilket är en svarsfrekvens på 56%.
3.3 Mätningar
För att utvärdera inomhusmiljön genomfördes temperatur-, luftfuktighet-, ljud- och ljusmätningar. Genom mätningar kan också inomhusmiljön jämföras mellan det gamla och det nya kontoret. Metoden för respektive mätning beskrivs nedan.
3.3.1 Temperatur och luftfuktighet
Temperatur och luftfuktighet loggades med hjälp av tre stycken radiologgers från Intab.
Kalibrering genomfördes i samband med mätningarna, detta genom att placera loggarna i en försluten plastpåse i kontorslandskapet och därefter beräkna medelvärdet för de tre loggarna vid alla mätpunkter. Därefter beräknades avvikelsen för respektive logger mot medelvärdet.
Den genomsnittliga avvikelsen för respektive logger användes för kalibrering.
Arenavägen 7
För att få en första överblick över temperaturförhållandena i lokalen genomfördes indikativa mätningar på totalt fem olika platser i två omgångar i lokalen. Den första indikativa mätningen genomfördes på tre olika platser i lokalen, en skrivbordsplats i norr, en skrivbordsplats i söder och ett mötesrum i söder. Eftersom skrivbordsplatserna har höj- och sänkbara bord där personen kan växla mellan sittande och stående placerades loggarna på 1,3
17 meters höjd (på denna höjd fanns också en bra yta att placera loggern på för stabil mätning under lång tid). Loggern i mötesrummet var placerad på bordet (0,70 m), för att möjliggöra loggning mitt i rummet, i mötesrummen sitter också personerna varför en lägre höjd är lämplig. Vid den andra indikativa mätningen flyttades två loggar, de nya platserna var ett drop-in mötesrum placerat centralt i byggnaden, en mot drag utsatt arbetsplats i norr med ytterväggar med fönster i två riktningar (fortfarande i vistelsezonen) medan loggern vid skrivbordsplatsen i söder låg kvar.
Den tredje omgången mätningar genomfördes för att studera temperaturgradienten på olika platser i kontoret, en skrivbordsplats i söder, en skrivbordsplats i norr samt den utsatta skrivbordsplatsen i norr med ytterväggar i två riktningar. Vid mätningen av temperaturgradienten var de tre loggarna placerade enligt riktlinjerna för en sittande person, enligt ISO 7726, dessa kan ses i Tabell 9 (SS-EN ISO 7726, 2002).
Tabell 9. Placering av loggar för sittande respektive stående person (SS-EN ISO 7726, 2002).
Typ
Sittande 0,1 m 0,6 m 1,1 m
Stående 0,1 m 1,1 m 1,7 m
Enligt ISO 7730 och ASHRAE 55 ska den vertikala temperaturskillnaden mellan ankel och huvud vara mindre än 3 grader (SS-EN ISO 7730, 2006; ASHRAE 55, 2013)
Arenavägen 55 och 57
Temperaturmätningar genomfördes endast på Arenavägen 55 under antagandet att Arenavägen 57 har projekterats likadant. Mätningar genomfördes i landskapen (stora landskapet och ett mindre) samt i ett mötesrum placerat centralt i lokalen, Fatbursparken.
Mätningarna i kontorslandskapen gjordes på 1,1 meters höjd och mätningen i mötesrummet på 0,7 meters höjd. Vidare genomfördes också mätningar av temperaturgradienten enligt standarden för en sittande person, se Tabell 9. Även här användes radiologgers från Intab.
3.3.2 Ljusmätningar
Ljusmätningar genomfördes på Arenavägen 55 och 57 med två olika luxmätare och en spektrometer. Luxmätningarna genomförs för att utvärdera aspekt nummer 53 i WELL
"Visual lighting design" och mätningarna med spektrometern genomfördes för att utvärdera nummer 54 i WELL "Circadian lighting design".
Mätningarna genomfördes enligt instruktionerna i WELL Performance Verification Guidebook (International WELL Building Institute, 2016). Luxmätningarna utfördes genom att placera luxmätaren horisontellt på skrivbordet vid mätpunkten, 0,76 meter över golvet.
Mätningarna med spektrometern genomfördes 1,2 meter över golvet på ett vertikalt plan vinkelrätt mot golvet med samma riktning som personen som sitter vid skrivbordet tittar.
Därefter beräknas Equivalent Melanopic Lux (EML) vilket beskrivs närmare under utvärderingen WELL aspekten. Datorskärmarna vid mätpunkten var avslagna under alla mätningarna.
För luxmätningarna som på grund av WELL kraven endast genomfördes utan dagsljus användes två olika luxmätare, goobay lux meter LX101 och testo 540. EML utvärderades både med och utan dagsljus med hjälp av en spektrometer från ASENSETEK, Lighting
18 passport ESSENCE. Det är en spektrometer som kopplas till en app som laddas ned till telefonen.
Antalet mätpunkter vid en WELL- certifiering ska enligt appendix A i WELL Performance Verification Guidebook (International Well Building Institute, 2016) beräknas enligt Ekvation 2.
𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑝𝑢𝑛𝑘𝑡𝑒𝑟 = !"!∙!
!"#!! Ekvation 2
Där N är antalet rum som är regelbundet besökta, ett stort kontorslandskap räknas som ett rum. Eftersom mötesrummen inte är stadigvarande platser är dessa inte inkluderade. De stadigvarande skrivbordsplatserna finns i stora kontorslandskap, vilket gör att det inte finns så många specifika rum. I stället valdes några platser i kontorslandskapet.
3.3.3 Akustik
Ljudmätningar genomfördes på Arenavägen 55 för att utvärdera WELL-kraven på efterklangstid, omgivningsljud och ljud från installationer. Ljudnivåmätaren Nor140 från Norsonic användes för alla mätningar, se Figur 7 nedan. Alla ljudmätningar genomfördes på Arenavägen 55 under antagandet att Arenavägen 57 är exakt likadant projekterat. Innan varje mätning påbörjades genomfördes kalibrering med en högtalare som sänder ut 94 dB.
Figur 7. Ljudmätare från Norsonic och högtalaren som användes för kalibrering.
Omgivningsljud
Omgivningsljud mättes i några olika delar av lokalen där en typisk besökare befinner sig.
Genomsnittlig A-vägd ljudnivå mättes för frekvenser mellan 20 Hz och 20 kHz under 30 sekunder.
Ljud från mekaniska installationer
I WELL utvärderas ljud från installationer genom måttet Noise Criteria (NC). NC utgörs av olika kurvor av accepterad ljudnivå baserat på frekvens. Detta kontrolleras genom att mäta
19 ljudnivå under 30 sekunder vid följande frekvenser 63 Hz, 125 Hz, 250 Hz, 500 Hz, 1000 Hz, 2000 Hz, 4000 Hz, och 8000 Hz och därefter plotta mot NC kurvorna.
Mätningarna utfördes på 1,2 meters höjd i det stora kontorslandskapet och i några konferensrum.
Efterklangstid
Efterklangstid mättes i det stora kontorslandskapet, ett litet multirum samt ett mellanstort konferensrum för sex personer (Ivar Los park). Mätningarna ska genomföras vid 1/1 oktavband vid frekvenser mellan 63 Hz till 8 kHz (International WELL Building Institute, 2016).
Mätningarna gjordes genom att introducera ett plötsligt ljud i form av sprängning av en ballong, vartefter tiden det tar att minska ljudnivån 20 dB mättes med hjälp av ljudnivåmätaren. Därefter extrapolerar ljudnivåmätaren fram RT60, tiden det tar för ljudet att minska 60 dB. Enligt WELL ska RT60 vid 500 HZ rapporteras.
Vid varje mätpunkt genomfördes tre mätningar enligt WELL Performance Verification Guidebook (International WELL Building Institute, 2016). Mätningarna genomfördes genom att placera mätaren minst en meter från ballongen och om möjligt på grund av rummets storlek en meter från närmaste ljudreflekternande yta. I kontorslandskapet genomfördes mätningarna i utrymmet mellan fyra skrivbordsplatser. Mäthöjden varierade mellan 0,7 och 1,3 meter i de olika rummen på grund av de ytor som fanns tillgängliga att placera mätaren på.
3.3.4 Föroreningar i inomhusluften
Mätningar av föroreningar i inomhusluften gjordes för att utvärdera aspekt Nr 1 i WELL, Air Quality Standards. Här finns haltgränser för totala flyktiga organiska föreningar (TVOC), kolmonoxid (CO), ozon, radon och partiklar (PM2.5 och PM10). Radon behöver endast mätas om det finns en stadigvarande källarvåning inom projektgränsen vilket det inte gör på Arenavägen 55 och 57.
Formaldehyd och TVOC
För formaldehyd användes en passiv provtagare som fick hänga mitt i kontorslandskapet på 1,8 meters höjd i lite mer än sju dygn (168,5 timmar). Därefter skickades den till ett labb för analys.
För att analysera TVOC användes aktiv mätning med hjälp av pump, se Figur 8 nedan som visar utrustningen. Därefter skickades provet iväg på analys där analysmetoden följde kraven enligt WELL (ISO 16000-6) ). Mätningen genomfördes i det stora kontorslandskapet på Arenavägen 55 på 1,3 meters höjd under 4 timmar.
20 Figur 8. Pumpen som användes för att mäta TVOC.
Ozon och Kolmonoxid
Ozon och kolmonoxid mättes med hjälp av reagensrör från Kitagawa, se Figur 9 nedan.
Metoden innebär att luft pumpas genom röret med hjälp av en slangpump (modell AP-20), vartefter röret indikerar koncentrationen av den aktuella föroreningen. Reagensrörens indikationsintervall är:
• Ozon 0,025-3,0 ppm
• Kolmonoxid 1-50 ppm
Instruktionerna för reagensrören följdes vid mätningen. Kolmonoxid mättes med ett drag som efterföljdes av 4 minuters mätning. Ozon mättes genom sex stycken drag där varje drag efterföljdes av 1 minuts mätning.
Mätningarna genomfördes i det stora landskapet på 1,2 meters höjd vilket motsvarar andningshöjden för en sittande person. Enligt WELL ska mätningarna göras i andningszonen mellan 3 och 6 feet (0,9-1,8 meter).
21 Figur 9. Slangpump och reagensrör från Kitagawa.
Partiklar
Partikelkoncentrationen mättes med hjälp av en partikelanalysator från Beckman Coulter, MET ONE 3400 som räknar antalet partiklar, se Figur 10. Det är inte denna metod som tillämpas i WELL men mätningarna genomfördes på grund av avsaknad av korrekt utrustning.
Antal partiklar med storleken 0,3, 0,5, 1,0, 3,0, 5,0 och 10,0 µm mättes utomhus, i tilluften och inomhus i stora kontorslandskapet på Arenavägen 55. Mätningen inomhus genomfördes vid en skrivbordsplats placerad centralt i landskapet under normala arbetstider när personer befann sig i lokalen. Mätningen av tilluften genomfördes i närmaste tilluftsdon (en fönsterapparat) och mätningen utomhus genomfördes genom att föra ut mättratten en armlängd från fönstret. Luftflödet var 50 liter per minut och varje mätning pågick under en minut. Innan mätningen startade och mellan varje mätpunkt användes nollfiltret för att tömma mätutrustningen på partiklar.
I Sverige finns SS-EN ISO 14644-1 (2016) som används för att klassificera renrum. I den finns nio olika klasser med olika mängd tillåtna partiklar per m3 luft beroende på krav på renhet. I övrigt finns inga standarder så mätvärdena inomhus, i tilluften och utomhus jämfördes mot varandra.
22 Figur 10. Partikelmätare.
23
4. Resultat
Nedan presenteras först resultaten från enkätundersökningarna. Därefter presenteras resultaten från mätningarna och utvärderingen av WELL-kriterier för Arenavägen 55 och 57.
4.1 Enkätundersökning
Nedan jämförs och kommenteras de mest intressanta resultaten från de två enkätundersökningarna. I varje figur redovisas antal svar (n) och medelvärdet (medel) för respektive enkätundersökning.
4.1.1 Val av plats
I Figur 11 kan det ses vad svarsgruppen tycker är viktigast vid val av plats. Det kan ses att på Arenavägen 7 var närhet till kollegor viktigast medan ljudnivå är viktigast på Arenavägen 55.
Närhet till fönster är inte lika viktigt på Arenavägen 55 samtidigt som arbetsplatsens utformning och orientering i byggnaden är viktigare. Anledningar till detta kan vara att det finns fler typer av arbetsplatser på Arenavägen 55, på Arenavägen 7 fanns i stort sett bara det traditionella skrivbordet. Att närheten till kollegor inte längre är lika viktig kan bero på att svarsgruppen inte är lika bunden till platsen, på eftermiddagen eller nästa dag kanske en annan plats används.
4.1.2 Lätthet att kommunicera med kollegor
Det kan ses i Figur 12 att svarsgruppen tycker det är lättare att kommunicera med kollegor på Arenavägen 7 än på Arenavägen 55. Av kommentarerna att döma beror det på att det är svårt att veta var den eftersökta kollegan sitter just då. Ett förslag från kontorsrådet för att avhjälpa detta är att skriva in vilken plats som används på lync/skype. Detta kan därför vara en vanesak innan alla vant sig vid att skriva vilken plats som används.
Figur 11. Val av plats.
24 4.1.3 Kontorets utformning
Förvaring
Nedan i Figur 13 redogörs för hur nöjd svarsgruppen är med mängden tillgänglig förvaring.
Det kan ses att svarsgruppen var mer nöjd med tillgänglig förvaring på Arenavägen 7. En orsak till detta är att mängden förvaringen faktiskt har minskat i ett försök att digitalisera verksamheten. Dessutom har de flesta inte egna skrivbord att förvara saker på längre.
Figur 13. Förvaring.
Närvarosensorer för belysning
Nedan i Figur 14 kan nöjdheten med närvarosensorer ses. Det kan ses att många är väldigt missnöjda med närvarosensorerna på Arenavägen 55. Detta beror förmodligen på att närvarosensorer endast finns i kontorslandskapen och saknas i mötesrum och på toaletter.
Figur 12. Lätthet att kommunicera med kollegor.
25 Figur 14. Närvarosensorer för belysning.
Skuggning
Nedan i Figur 15 kan nöjdheten med persienner och annan skuggning ses. Det kan ses att missnöjet är större på Arenavägen 55 än på Arenavägen 7. Detta kan bero på att de flesta fönstren i kontorslandskapen saknar skuggningsanordningar. I vissa mötesrum finns persienner. På Arenavägen 7 fanns persienner i alla fönster samt utvändig skuggning på södersidan.
Figur 15. Nöjdhet med skuggningsanordningar.
Kontorsmöbler
Nedan i Figur 16 och Figur 17 visas skillnader i nöjdhet mellan kontorens utformning.
Svarsgruppen är mer nöjd med kontorsmöblernas komfort på Arenavägen 7. Det kan också ses att på Arenavägen 7 är svarsgruppen mer nöjd med möjligheten att justera kontorsmöblerna än på Arenavägen 55. Värt att notera är att på Arenavägen 7 var det fasta platser medan det är flexibla platser på Arenavägen 55 där alla använder samma möbler.
26 Figur 16. Kontorsmöblernas komfort.
Figur 17. Möjlighet att justera kontorsmöbler.
Vidare kan det ses i Figur 18 att det är relativt många som tycker att kontorsmöblerna försämrar möjligheten att utföra arbetet på Arenavägen 55.
27 Figur 18. Kontorsmöbler och möjlighet att utföra arbete.
Färg och form
Det kan ses i Figur 19 att svarsgruppen är mer nöjd med färger och strukturer på golv, möbler och ytor på Arenavägen 55 jämfört med Arenavägen 7. Detta kan tolkas som att de inredningsmässiga ansträngningarna på Arenavägen 55 har gett resultat.
Figur 19. Nöjdhet med färger och strukturer.
Visuell integritet
Det kan ses i Figur 20 nedan att svarspersonerna är mer nöjda med den visuella integriteten på Arenavägen 7 än på Arenavägen 55.
