Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020
Könets påverkan på beslutsprocessen
En forskningsöversikt
Författare: Samuel Sparrow och Adam Åkesson Handledare: Christina Hjorth Aronsson
Uppsatsens titel
Samuel Sparrow och Adam Åkesson Örebro Universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020
Sammanfattning
Syftet med den här forskningsöversikten har varit att undersöka hur klientens könstillhörighet influerar beslutsprocessen inom det sociala arbetet i ärenden gällande barn. Vi har genomfört en
sökning av forskningsartiklar i form av scoping review, där syftet var att få fram artiklar som berörde ärenden där barn är involverade och hur de inblandades kön påverkar beslutsprocessen i det sociala arbetet. Resultatet av vår översikt har pekat på att både barnet och föräldrarnas kön är en faktor som influerar beslutsprocessen inom det sociala arbetet. Resultatet har genomgått en
tematisk analys där temana könsstereotypiska beslut, Normer och riskfaktorer identifierades. Vidare har resultatet analyserats med utgångspunkt i de teoretiska begreppen Könsidentitet, könsroller och Socialt konstruerat kön. Analysen redovisar att det socialt arbete är influerat av könets stereotyper, normer och värderingar vilket kan identifieras i de riskfaktorer och attityder
socialarbetare associerar till respektive kön, vid ärenden gällande barn. Vår internationella forskningsöversikt lyfter fram och diskuterar hur stereotypiska värderingar påverkar socialarbetare, samt ger olika infallsvinklar kring hur sociala myndigheter bör arbeta för att minimera de stereotypiska värderingarna vid beslutsprocesser för att ge varje ärende en likvärdig
bedömning. Kön har visat indikation på att vara en påverkande faktor som influerar beslutsprocessen inom det sociala arbetet, dock behöver ytterligare forskning på en större skala genomföras för att kunna generalisera och bekräfta denna indikation kring könets påverkan som
vår forskningsöversikt har genererat.
Abstract
The purpose of this research survey has been to examine how gender influenced the decision making process in social work in cases regarding children. This study is based on collected data
gathered through a scoping review where previous research regarding how the clients gender influenced the social work in cases regarding children. The result showed that the gender of parent as well as child was a factor that influenced the case's decision making process. The result
has gone through a thematic analysis where the themes Gender stereotypical decisions, Norms and Gender risk factors were identified. The result was also analyzed with the theoretical concepts Gender identity, Gender roles and Socially constructed gender. The analysis indicated that social work is influenced by gender stereotypes, norms and values which can be identified in
how social workers' attitudes and how they associate risk factors with gender in cases regarding children. Our research survey ends up discussing the problems with letting gender be an influence
for social workers. Our research also gives an account on how social welfare authorities should work to minimize the stereotypical values so that gender doesn’t get a negative value in the decision making process accounting for children. Gender has indicated to be an influential factor
in the decision making process where we have identified a need for further research on a bigger scale to confirm the manifested indication.
Innehållsförteckning
1.INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING 1
1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 2
2.BAKGRUND 2 2.1SOCIALARBETAREPROFESSIONEN 2 2.2YRKESETISKA RIKTLINJER 3 2.3BARNKONVENTIONEN 3 3.TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 4 3.1SOCIALT KONSTRUERAT KÖN 4 3.2KÖNSIDENTITET 5 3.3KÖNSROLLER 6 3.4SAMMANFATTNING 7 4.METOD 7 4.1 Källkritik 7 4.2 Sökning i databaser 8
4.3INKLUSION- OCH EXKLUSIONSKRITERIER 8
4.4 Urvalsmetod och validitet 9
4.5SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYSFÖRFARANDE 9 4.6FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 10
5.RESULTATREDOVISNING OCH ANALYS 11
7.TEMATISK ANALYS 17 7.1RISKFAKTORER 17 7.2NORMER 18 7.2.1 Föräldranormen 18 7.2.2 Könsnormer 19 7.3KÖNSSTEREOTYPISKA BESLUT 19 8.TEORETISK ANALYS 20
8.1KÖNETS PÅVERKAN PÅ BESLUTSPROCESSEN OCH DESS UTFALL I ÄRENDEN GÄLLANDE BARN
21
8.1.1 Socialt konstruerat kön 21
8.1.2 Könsidentitet och könsroller 21
8.2 Slutsats 22
8.3FÖRÄLDRARNAS KÖNSTILLHÖRIGHET OCH DESS PÅVERKAN PÅ BESLUTSPROCESSEN I
ÄRENDEN GÄLLANDE BARN 22
8.3.1 Socialt konstruerat kön 22
8.3.3 Könsroller 23
8.4SLUTSATSER 24
9.DISKUSSION 24
9.1STUDIENS SVÅRIGHETER OCH UTMANINGAR 26
10.FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING OCH UTVECKLING INOM FORSKNINGSOMRÅDET 26
11.REFERENSLISTA 27
1
1. Inledning och problemformulering
Sociala myndigheters arbete styrs av ett omfattande regelverk i form av lagar, konventioner och förordningar samt andra yttre påverkande faktorer. Dessa yttre påverkande faktorer kan uppstå inom det professionella handlingsutrymme som ger den professionelle frihet att inom
handlingsutrymmet navigera sig med hjälp av personliga erfarenheter i arbetet (Svensson, Johnsson & Laanemets. 2008). För klienten handlar det om att stöttningen och arbetet som en socialarbetare gör ska utgå från den enskildes behov och värderingar (Akademikerförbundet SSR. 2014). Det sociala arbetet är ett komplext arbetsfält där flertal faktorer kan bli påverkande vid beslutsfattande situationer. Bartelink, Knorth, López, Koopmans, Berge, Witteman och Yperen (2018) redogör för att beslutsprocessen vid riskbedömning påverkas av yttre faktorer vid beslutsfattande, varav kön inte benämns som en av dessa faktorer. Andra studier påvisar en viss problematik vid beslutsfattande situationer gällande barnärenden, där barnets eller föräldrarnas kön påverkar socialarbetares beslut. Det förklaras att socialarbetare är influerade av
könsstereotypiska värderingar kring vad som anses vara manliga och kvinnliga roller och
beteenden, som därefter påverkar beslutsprocessen (Roesch-Marsh. 2014; Davidson-Arad, Cohen & Wozner. 2003).
Enligt Piuva & Karlsson (2012) är kön utifrån en biologisk ståndpunkt dikotom varav ickebinära identiteter inte kan inkluderas. Denna studie utgår från att könet är dikotomt vilket innebär att manligt och kvinnligt ses som två separata kategorier. Ett samhälle grundar sig i olika sociala konstruktioner, vilket innebär att olika fenomen som exempelvis kön och hur samhället bildar olika uppfattningar om hur pojke respektive flicka ska vara. Ett samhälle utvecklar olika stereotypiska föreställningar om pojke/flicka och vilka beteenden som anses vara typiska för respektive kön (Piuva & Karlsson. 2012). Eftersom kön får en kulturell och social innebörd betyder det att pojke/flicka tilldelas olika sanningar om hur en pojke respektive en flicka ska vara, beroende på vilket samhälle en befinner sig i. Svensson, Johnsson och Laanemets (2008) beskriver att socialt arbete utgår ifrån etiska riktlinjer och att dessa riktlinjer ska förebygga socialarbetares arbete och forma en trygghet och jämlikhet vid bedömning och utredning. Resultatet av tidigare studier kan tolkas som att sociala myndigheter går ifrån jämlikheten och genomför en beslutsprocess som påverkats av klientens könstillhörighet i ärenden gällande barn, vilket kan anses gå emot de etiska riktlinjerna som finns inom det sociala arbetet.
Den här studiens utgår från forskning från andra länder som undersöker hur klientens
könstillhörighet påverkar beslutsprocessen inom det sociala arbetet i ärenden som berör barn. Enosh, Nouman och Anabtawi (2018) redogör för att socionomyrket medför ett stort
tolkningsutrymme för den professionella i sitt utövande av arbetet. Detta medför att den
professionella får möjlighet att reflektera över det egna arbetet som ska utföras utifrån sina egna yrkesmässiga erfarenheter. Med detta presenteras det att det finns en risk att socialarbetarens reflektion i form av egna åsikter och värderingar påverkar beslutsprocessen mer än vad det är menat. Vidare framförs det att de sociala normer som finns i samhället gällande kön influerar socialarbetaren, då denna lever i den rådande samhällsstrukturen vilket kan komma att influera beslutsprocessen. Enligt Enosh, et al. (2018) ska barnets bästa genomsyra utredning, bedömning
2 och beslutsfattande i det sociala arbetet. Socialarbetare ska således i sitt arbete följa etiska riktlinjer där jämställdhet ska garanteras samt se till barnets bästa. Det beskrivs dock att hos sociala myndigheter är den etiska medvetenheten låg, vilket tyder på en brist av noggranna etiska genomlysningar (Svensson, Johnsson & Laanemets. 2016).
Tidigare forskning indikerar på att det sociala arbetet influeras av könet, det är därför intressant att på en internationell nivå undersöka hur könens olika stereotyper och normer påverkar beslutsprocessen i ärenden gällande barn, samt identifiera vilka faktorer som föranleder fenomenet. Då litteratur redogjort för att etiken inom sociala myndigheter är bristande kan det redogöras för att könets påverkan på beslutsprocessen är resultatet av en brist på etisk reflektion i arbetet. Det går därför att ifrågasätta om arbetet är tryggt och jämställt utfört. Denna
forskningsöversikt är därför relevant då den kan öka medvetenheten hos socialarbetare kring hur könet möjligtvis influerar beslutsprocessen i deras arbete. En ökad medvetenhet bidrar därefter till att det sociala arbetet som utförs blir mer rättvist och jämställt.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att genom ett urval av internationella vetenskapliga artiklar undersöka hur barn och föräldrars könstillhörighet influerar beslutsprocessen i ärenden som berör barn. Syftet genererar följande frågeställningar.
Hur påverkar barnets kön de åtgärder vilka socialarbetare diskuterar, överväger och beslutar om när det gäller olika insatser?
Hur påverkar föräldrarnas könstillhörighet socialarbetarens beslutsprocess i ärenden gällande barn?
2. Bakgrund
Den här studien berör socialt arbete vilket är en institutionell nivå där socialarbetare präglas av att följa vissa lagstiftningar som kan begränsa deras handlingsutrymme. I det här avsnittet lyfter vi fram en beskrivning av socialarbetarens profession och en del konventioner och lagstiftningar som berör socialt arbete. Vidare belyser avsnittet vilka yrkesetiska riktlinjer och konventioner som socialarbetare behöver använda sig utav i sin beslutprocess gällande barnärenden.
2.1 Socialarbetareprofessionen
Samhället beskrivs vara en sammansättning av olika system och sociala konstruktioner.
Ett system är uppbyggt av normer och regler som människor behöver upprätthålla för att kunna ta del av det systemet erbjuder (Börjesson & Rehn, 2009: 11–12). Ett system beskriver Månson (2014) utgöras av sociala institutioner som redogörs vara konstruerade av normer och regler som är ämnade till att strukturera människors beteenden inom systemet. Socialarbetare kan därför redogöras befinna sig inom specifika sociala institutioner och behöver följa de normer och regler som finns inom institutionen. Mattsson (2015) redogör för att i utförande av det sociala arbetet är kategoriseringar som exempelvis kön, klass eller etnicitet en nödvändighet för att socialarbetaren
3 ska kunna forma en uppfattning om klienten. Denna kategorisering görs omedvetet och
stereotypiserar klienten för att skapa en förutfattad mening som sedan används som utgångspunkt i arbetet. Sociala institutioner är produkter av den sociala konstruktionen, vilket innebär att de är skapade för att fylla det syfte som den sociala konstruktionen tillskrivit dem. Detta görs genom att strukturera människornas beteende inom institutionen. Ett exempel på en social konstruktion kan redogöras vara sociala myndigheter. Detta innebär att normerna och reglerna inom den sociala myndigheten är influerade av den sociala konstruktionens kategoriseringar, normer och stereotyper varav socialarbetare inom de sociala myndigheterna också blir strukturerade/färgade av dem.
2.2 Yrkesetiska riktlinjer
Enligt National Association of Social Workers [NASW] etiska riktlinjer ska socialarbetare bland annat vara medvetna om den sociala mångfaldens påverkan på samhället och arbeta för att förebygga diskriminering grundad på exempelvis kön, etnicitet och religion
(https://www.socialworkers.org/about/ethics/code-of-ethics/code-of-ethics-english). I Sverige ska sociala myndigheter och andra verksamheter som arbetar med människor på ett mer djupgående sätt vara medvetna om hur deras arbete påverkar den enskildes liv, alltså vilka värden och normer som gäller för arbetet. Det krävs med andra ord en yrkesetisk medvetenhet. De yrkesetiska riktlinjer i Sverige gällande beslutsfattande som sociala myndigheter och verksamheter ska tillämpa innebär att beslut ska vara jämställda och opartiska (Akademikerförbundet SSR. 2014). Socialarbetaren behöver därför lägga sina egna värderingar och normer åt sidan oavsett vem det är socialarbetaren sitter i samtal med (Akademikerförbundet SSR. 2014).
2.3 Barnkonventionen
Barnkonventionen är FN:s konvention om barnets rättigheter. 1 Januari år 2020 blev barnkonventionen en lag i Sverige (https://plansverige.org/barnkonventionen/).
Barnkonventionen bygger på fyra grundprinciper: “Alla barn har samma rättigheter”, vilket innebär att varje barn mellan 0-18 år är lika mycket värda och alla rättigheter som står med i barnkonventionen gälla för samtliga barn över hela världen. “Barnets bästa ska alltid komma först”, när det kommer till beslutsfattande situationer bör äldre eller föräldrarna alltid ta hänsyn till vad som är bäst för barnet. “Varje barn har rätt till att överleva och utvecklas”, den här principen visar på att barnkonventionen bör följas av samtliga länder i hela världen. Principen visar på att barn har rätt till den vård och medicinering som behövs samt att barn inte ska behöva dö i krig eller på grund av sjukdomar. Varje barn har därav rätt till en bra barndom vilket
innefattar ett hem, trygghet, kärlek, mat, sjukvård och utbildning. “Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt”, vilket är den sista grundprincipen barnkonventionen bygger på. Den handlar om att alla barn har rätt att få uttrycka sina känslor och åsikter, exempelvis bör myndigheter lyssna på barn innan de ska fatta beslut som påverkar dem
(https://plansverige.org/barnkonventionen/, 2020)
Sociala myndigheter som arbetar med barn och följer barnkonventionen som lag eller riktlinje behöver känna till betydelsen av att låta barnets röst bli hörd och försöka få en förståelse vilka
4 känslor barnet försöker berätta. Barnkonventionen ligger till grund för att ge varje barn en god livskvalité och goda förutsättningar i livet (https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten). När sociala myndigheters åtgärder rör barn ska myndigheten särskilt beakta barnets bästa (Edvardsson & Vhalne-Westerhäll. 2014). Vid ärenden gällande barn bör barnets inställning, behov, värderingar och vilja beaktas i den mån ålder och mognad medger detta.
3. Teoretiska utgångspunkter
Genomförandet av studiens analys och diskussion kommer att göras med hjälp av ett antal teoretiska begrepp, vilka kommer att presenteras i det här avsnittet.
3.1 Socialt konstruerat kön
Social konstruktion avser att förklara hur informationsflödet som uppstår i interaktion mellan människor som formar individuella tolkningar kring det rådande fenomenet som interaktionen härleds ur. Dessa tolkningar som bildas är vad som skapar den sociala verkligheten som bidrar till skapandet av den sociala konstruktionen. En social konstruktion är inte permanent utan förändras över tid då externa faktorer kan ge nya infallsvinklar som gör att förståelsen kring ett fenomen bidrar till en förändring och en ny verklighetsuppfattning (Mattsson, 2015). Burr (2015) beskriver hur en social konstruktion är förändringsbar genom språket människan använder. Att använda språket som ett verktyg för att koppla en verklighetsuppfattning kring ett fenomen gör sociala konstruktioner till förändringsbara. Detta syftar på att språket kring ett fenomen kan förändras vilket gör att samhället får ett nytt perspektiv på ett fenomen ifall språket förändras (Burr. 2015). En av de vanligaste sociala konstruktionerna som existerar är “kön”. Vetenskaplig forskning kring den sociala konstruktionen kön kallas för genusforskning och bortser delvis från de fysiska egenskaperna hos könet. Detta då genusforskningen yrkar på att det sociala könet är
förändringsbart under en människas livscykel och det som är utmärkande för respektive kön förändras beroende på det omgivande samhället. Uppfattning av kön grundas utifrån
genusforskningen, inte i den biologiska aspekten utan är grundad på samhällets tolkningar och inflytande kring fenomenet kön (Mattsson, 2015). Detta innebär att de egenskaper som samhället tidigare använt för att avgöra kvinnliga och manliga egenskaper förändras över tid.
Mattsson (2010) presenterar begreppet isärhållandets logik vilket redogörs innebära att respektive kön har sin egen domän som de tillhör. Denna uppdelning ämnar till att tydliggöra vilka psykiska och fysiska egenskaper respektive kön präglas av. Isärhållandets logik ämnar till att förmedla hur könen ska vara inom särskilda områden, vilket är en könsordning som båda könen gemensamt upprätthåller. Skeggs (2012) beskriver att kvinnliga egenskaper präglas av att det kvinnliga könet förknippas med ett lågt socialt värde samt ingen politisk eller ekonomisk makt. Vidare förklaras det att arbetarklasskvinnor värdesätts efter de normer och värderingar som nämnts ovan vilket leder till att en normaliserande kunskap faller till grund för att koppla det kvinnliga könet till medelklassen. Detta leder till att samhället skapar en negativ syn för det kvinnliga könet inom arbetsmarknaden och stärker argumentet för de normer och värderingar som talar för att kvinnor är mer anpassat för att stanna hemma och ta hand om barnen. Mattsson (2010) presenterar den manliga överlägsenhetsnormen vilket förespråkar en hierarkisk könsordning som talar för att att
5 alla mannens åsikter och handlingar prioriteras och rättfärdigas, varav denna logik även styr det privata förhållandet mellan man och kvinna. Connell (2008) redogör för hegemonisk maskulinitet vilket beskrivs vara en form av maskulinitet som mäts i handling och att det därför finns olika sätt att vara en “man”. Den hegemoniska maskuliniteten redogörs vara ett ouppnåeligt ideal som män försöker att uppnå. Det hegemoniska idealet kan därför anses vara hierarkiskt konstruerat som främjar att män kämpar emot varandra för att stå högre än den andre i hierarkin.
För att förstå den sociala konstruktionen i samhället används olika tolkningsverktyg varav två vanliga verktyg är kategorisering och stereotypisering. Kategorisering innebär att vissa egenskaper kring ett fenomen beaktas och placeras inom samma kategori som används för att enklare kunna beskriva och identifiera fenomenet (Mattsson. 2015). Stereotyper används för att sammanfatta enstaka och lättförståeliga egenskaper hos en individ, grupp eller fenomen. De sammanfattade egenskaperna överdrivs sedan och används för att beskriva liknande personer eller grupper för att kategorisera och förstå dem (Mattsson. 2015). Kön är en social konstruktion som upprätthålls av samhällets stereotypifiering och kategorisering av de egenskaper som tillskrivs könet och förmedlar vilka egenskaper som är typiska för respektive kön.
Argumentationen om kön bygger på ifall det är en biologisk grund eller om det är en social konstruktion är svårt att avgöra då det beskrivs vara en blandning av båda kategorierna (Burr. 2015). Kön är ett begrepp och fenomen som grundar sig i det biologiska på grund av de
traditionella värderingar och normer som finns kvar än idag för hur en pojke/flicka ska vara för att passa in i samhället. Det framkommer idag att kön är ett komplext begrepp och blir allt mer förändringsbart, vilket gör det applicerbart inom en social konstruktion på grund av det språk samhället väljer att använda kring fenomenet kön (Burr. 2015). Det blir förändringsbart eftersom språket om kön förändras, vilket innebär att samhällssynen på kön lämnar det öppet att få en ny syn på vad som klassas som pojke/flicka eller barn.
3.2 Könsidentitet
Den personliga identiteten formas utifrån inre och yttre faktorer genom ett ständigt pågående samspel mellan individen och omvärlden (Smedler & Drake. 2017). Det handlar om att individen skapar en verklighetsbild av sig själv som en effekt av sin interaktion med det omgivande
samhället. Den identiteten en individ väljer att utveckla påverkas genom att socialisera sig med samhället och genomgå olika sekvenser i livet (Smedler & Drake. 2017). Detta innebär genom att interagera med sin omvärld skapar individen en uppfattning om sin identitet om vem hen ska vara samt vilka kategorier/stereotyper som passar in på en själv. Vidare förklaras identitet kopplas samman med objektrelationsteorin, vilket indikerar på att nära relationer och personer som står en individ nära är det som stärker och utvecklar den enskildes identitet (Smedler & Drake. 2017). Objektrelationsteorin utgår från att relationer som individen utvecklar till viktiga personer och genom internalisering lever kvar och påverkar karaktären i framtiden.
Könsidentitet är formad efter den biologiska åskådningen, vilket innebär och syftar till den traditionella synen på att samhället och oskrivna regler har bestämt att det endast finns en absolut gräns mellan två kön. Kön definieras utifrån individens biologiska utgångspunkt. Detta innebär
6 att individen kan förvänta sig att redan från tidiga barnaår och framåt få en subjektiv insikt om sin givna biologiska kategoritillhörighet (Smedler & Drake 2017). Könsidentitet beskrivs som att det endast finns två olika kön och att det redan finns stereotyper/normer och olika tillvägagångssätt en pojke/flicka ska ha. Människans känslor organiserar och hjälper oss att bestämma fokus, vilket skapar och utvecklar vår identitet. Identitet är det vi upplever oss själva vara och vilka värden som definierar oss som människor. Dock kan inte identiteten vara människas ensak, vilket innebär att identiteten inte kan utvecklas utan ett samspel mellan personer i ett samhälleligt sammanhang (Wrangsjö. 2017). Könsidentiteten utifrån objektrelationsteorin argumenterar för att ett barns föräldrar är den primära källan som utvecklar individens könsidentitet. Vidare lyfter Smedler och Drake (2017) Chodorows teori inom kärnfamiljen och som yrkar på att det
traditionellt sett är modern som anses ha huvudansvaret av vård och uppfostran om barnen. Det stärks av att den västerländska kulturen som oftast har den synen på kärnfamiljen, att modern blir det primära objektet för barnen vid uppväxten och utveckling av sin könsidentitet. För flickor innebär detta att hon ser upp till modern och utvecklar likhet och närhet. Pojkar ser modern som annorlunda och lär sig att han kommer växa upp och utveckla andra kvalitéer som mer tyder på självständighet och separation.
3.3 Könsroller
Könsroller kan förstås som olika stereotypiska föreställningar eller normer som kategoriseras in i de olika könen, vilket skapar förväntningar på hur de båda könen förväntas bete sig (Frisén. 2017). Exempelvis kan många sexuella erfarenheter ge pojkar högre status, medan de
erfarenheterna kan ge flickor ett negativt rykte och bidra till en stämpling av henne. Könsroller handlar därav om de normer och stereotypiska föreställningarna som finns i vårt samhälle. Detta innebär att de styr individens sätt att tänka och vilket skapar en uppfattning om vad det innebär att vara en flicka respektive pojke (Frisén. 2017). Könsroller hänger till viss del ihop med könsidentitet och genom könsroller formar individer/grupper/samhällen en verklighetsbild om vad som är rätt och fel när du är en pojke eller flicka. Könsroller kan argumenteras som både biologiskt grundade och som en social konstruktion. Detta förespråkar att könsroller är förändringsbart vilket gör könsroller till ett svårhanterat begrepp. Könsroller för den här
uppsatsen kommer enbart att utgå från den biologiska åskådningen vilket innebär att kön ses som dikotomt. Könsroller handlar om att samhället har skapat en uppfattning och förväntningar om hur en pojke/flicka ska agera och bete sig (Frisén. 2017). Genom att använda könsroller som en teoretisk utgångspunkt utifrån det biologiska grunden, kan den här uppsatsen lyfta fram att de traditionella värderingar och förväntningarna om könsroller lever kvar och att det fortfarande finns i olika samhällen. Olsson (2017) beskriver att det förekommer liknande traditionella
könsroller världen över vilket kan förklaras genom att exempelvis en pojke ska gilla ljusblått och en flicka ska gilla rosa. Vidare kan könsroller ses som en roll respektive kön behöver gå in i för att bli accepterad av samhället. Könsroller och samhället börjar gå mot ett mer genusperspektiv vilket innebär att de traditionella könsrollerna som finns, allt mer börjar försvinna och det är mer accepterat att vara sig själv. Dock finns de traditionella könsrollerna kvar än idag vilket gör det intressant att undersöka vad forskning tar fram hur de traditionella könsrollerna påverkar socialarbetare vid beslutsfattande situationer.
7
3.4 Sammanfattning
I detta avsnitt har vi presenterat de teoretiska begrepp som vi kommer att tillämpa i analysen av vårt urval av artiklar. Begreppen är kön som social konstruktion, könsidentitet och könsroller. Vi betraktar kön som en social konstruktion, vilket bland annat innebär att könsidentiteter utvecklas genom pågående cirkulära processer under uppväxttiden och i vuxen ålder som en interaktion mellan individen och dennes sociala och kulturella omgivning. Könsidentiteten formas utifrån de olika könsrollerna som individen iträder och identifierar sig med under sitt liv. Könsidentitet och könsroller tillskrivs av samhällets olika förväntningar av pojke/flicka, man/kvinna. Samtidigt har individen själv könsspecifika förväntningar på hur omgivning ska bemöta den enskilde utifrån sitt egna kön. Processerna är med andra ord ömsesidiga. Dessa processer skapar mer eller mindre djupgående och bestående stereotyper och kategorier, vilka bidrar till att forma vår uppfattning om verkligheten. Socialarbetaren är inte ett undantag från att influeras av samhällets normer och stereotyper då denne lever inom den sociala konstruktionen, varpå den individuella
verklighetsuppfattningen kan influera det sociala arbetets praktik.
4. Metod
Den här forskningsöversikten har valt att insamla data genom att göra en scoping review för att besvara studiens syfte och frågeställningar. En scoping review beskrivs enligt Forsberg &
Wengström (2016) vara en forskningsöversikt som har en bred inriktning och kan därav uppfylla olika syften. Scoping review redogörs ha 3 olika användningsområden som beskrivs vara att undersöka forskningsläget inom ett område utan att behöva redogöra för resultatet i detalj, att identifiera olika parametrar inom ett forskningsområde som kan ligga till grund för en
systematisk forskningsöversikt eller att bidra till att utveckla syfte och specifika frågeställningar till framtida systematisk forskningsöversikt. Scoping review redogörs vara lik den systematiska forskningsöversikten i utförande men det som skiljer en scoping review från en systematisk forskningsöversikt beskrivs vara att en scoping review har en bred forskningsfråga. Inklusion- och exklusionskriterierna fastställs under arbetsprocessen, kvalitetskriterier saknas och
bestämmer inte omfånget av artiklar, är en kvalitativ syntes samt identifierar parametrar för framtida forskning.
Denna studie kommer att använda sig av scoping review för att undersöka forskningsläget i hur könet påverkar beslutsprocessn i ärenden som berör barn. Detta då vårt syfte och frågeställning är bred och utgår från forskning på en nationell nivå. Då scoping review möjliggör att
kvalitetskriterier inte styr urvalet av forskningsartiklar innebär det att hänsyn till exempelvis att ländernas rådande samhällskulturer etc. om det undersökta fenomenet inte behöver tas i åtanke, däremot är det viktigt att benämna att även om flertalet forskning indikerar samma resultat behöver inte det resultatet utgå från samma förutsättningar då ländernas struktur skiljer sig åt.
4.1 Källkritik
Forsberg & Wengström (2016) beskriver att det inte behöver tas hänsyn till kvalitetskriterier i sökandet efter forskning vid en scoping review. Vidare benämner Booth, et al. (2016) att scoping
8 review möjliggör att även grå litteratur som avhandlingar eller rapporter kan användas. På grund av att grå litteratur och avsaknandet av kvalitetskriterier innebär detta att utifrån ett källkritiskt tänkande är det viktigt att vi som forskare granskar och förstår den forskning som vi valt, för att vara säkra på att det besvarar vår forsknings syfte och frågeställningar. På grund av avsaknaden av kvalitetskriterier och bred val av data har vi därför varit noga med att använda oss av studier som är “peer reviewed” vilket enligt Moberg (2015) innebär att de har blivit granskade av meriterade forskare innan den blivit publicerad för allmänheten. Detta för att utifrån ett
källkritiskt tänkande ha en viss trygghet i att mer erfarna personer funnit innehållet sannolikt är trovärdigt.
4.2 Sökning i databaser
Litteratursökningen har genomförts under tidsperioden 24 mars 2020 - 3 april 2020. För att söka fram relevant forskning har vi noga valt ut forskningsartiklar kopplade till studiens syfte och frågeställningar utefter inklusion- och exkluderingskriterier. Forskningsartiklarna har hittats via databaser som tillhandahålls vid Örebro Universitetsbibliotek: Social Service Abstract, PsycInfo samt Sociology Collection. Vi har varit noga med att söka efter forskningsartiklar som är peer reviewed. De sökord som använts vid databassökningarna var följande: “Social work”, decisions, placement, gender, “gender bias”, problems, child OR children, influence och adolescent. Vi har valt dessa sökord för att hitta artiklar som berör vårt specifika ämne vilket har gjort att de här sökorden ovan har justerat och använts i olika kombinationer.
Resultatet av scoping reviewen presenteras i en detaljerad tabellform under resultatavsnittet utifrån följande kategorier: författare, land och studiens namn, urval, studiens syfte samt resultat och analys. I sin tur återfinns litteratursökningens genomförande i detalj i bilaga 1.
4.3 Inklusion- och exklusionskriterier
Vid genomförandet av en scoping review redogör Forsberg & Wengström (2016) att inklusions- och exklusions kriterier formuleras av forskarna under arbetets gång.
Våra sökord har därav bildats alltefter de artiklar som sökningarna har genererat varav våra inklusions- och exklusionskriterier också formats. Vidare redogör Booth, et al. (2016) att inklusions- och exklusionskriterierna måste vara relevanta för studiens syfte och frågeställning. Då vi bestämde oss för att göra en internationell forskningsöversikt valde vi att enbart inkludera artiklar på engelska. Vi valde att inkludera alla typer av forskning som berörde könets påverkan på beslutsprocessen i ärenden som gällde barn, vilket innebär att forskning inom exempelvis våldsutsatthet eller vårdnad av barn kunde inkluderas i studien då det inte fanns någon
begränsning. Booth, et al. (2012) redogör för att det är forskarna själva som väljer vad som inte passar in i den aktuella studien och ska exkluderas. Vi valde att exkludera artiklar som skrivits efter 2003 då vi enbart ville ha forskning som var aktuellt för dagens samhälle där begreppet kön, enligt vår uppfattning, är ett mer erkänt fenomen i samhället med hänvisning till exempelvis #metoo.
9
4.4 Urvalsmetod och validitet
Urvalsmetoden vid utförandet av en scoping review genomförs utifrån breda söknings kriterier samtidigt som artiklarnas kvalite inte tas hänsyn till. Urvalet prioriterar tillgängliga artiklar varav sökningsprocessens ambition inte är att inkludera alla artiklar som finns inom området. Urvalet av artiklar sker genom en interaktiv process som bearbetar sökningsstratergier och granskning av de valda artiklarna (Forsberg & Wengström. 2016). Vår sökning resulterade i totalt 6, 637 artiklar. Artiklarna bearbetades genom titel-, abstract- och textsållning vilket är en
bearbetningsmetod som Booth, et al. (2016) redogör för. Metoden innebär att urvalet av tidigare studier först baseras på om titeln har relevans för studiens ämnesområde. Om studien bedöms ha relevans för ämnesområdet läses studiens abstract för att få en mer ingående information kring vad studien handlar om. Bedöms studiens abstract relevant för det område som ska studeras fortskrider processen genom att undersöka om fulltext finns för studien. Om fulltext av studien finns gås fulltexten igenom för att undersöka om studiens innehåll har relevans för ämnet som skall studeras. Om forskningen fortfarande anses vara av relevant för studien inkluderas den därefter i forskningsöversikten.
I denna forskningsöversikt valdes därför studierna först utefter relevanta titlar utifrån
sökningarna, sedan undersöktes studiernas abstract. Irrelevanta studier sållades bort utifrån deras abstract. Efter genomsökning av titlar valde hade vi 60 st artiklar som vi sedan läste abstract på för att få ytterligare information kring artiklarna och dess relevans för vårt ämne. Efter
genomläsning av abstract resulterade det i att vi läste 22 artiklar i fulltext. Utifrån inklusion- och exklusionskriterierna valdes sedan 15 studier ut som inkluderades in i den här
forskningsöversikten. Från ursprungs omfånget av 6 637 st artiklar valdes 15 st ut att användas. Vi tittade inte på alla 6 637 artiklar vilket enligt Forsberg & Wengström (2016) inte är ett
kriterium vid genomförandet av en scoping review, då all tillgänglig forskning inom området inte måste ses till eller inkluderas. Vi är därav även medvetna om att resultatet enbart redovisar på indikation kring fenomenet och att vidare framtida forskning behövs för att kunna generalisera indikationen.
Validitet innebär att forskaren studerar det som är avsett att studeras (Booth, et al. 2016). Vidare redogör Forsberg & Wengström (2016) för kriterievaliditet vilket innebär att det verktyg som valts för att generera resultatet anses kunna fylla samma funktion som andra välkända verktyg. Vi har valt att använda oss av en scoping review vilket enligt Forsberg & Wengström (2016) är snarlikt en systematisk forskningsöversikt i utförande, men passar sig mer för mindre studier som exempelvis studentarbeten. Då scoping reviewen erkänns och jämförs i litteratur, vara lik den välkända systematiska forskningsöversikten går det att argumentera för att scoping review är ett valitt verktyg och därav kommer kunna användas för att studera det som studien avser.
4.5 Sammanställning och analysförfarande
När artikelsökningen hade genomförts sammanställdes och översatte vi samtliga tidigare studiers resultat för att sedan föras in i en tabell. Att göra en tabell där varje artikel presenteras och
10 redovisas hur artikelns en undersökning har gått till samt vilket resultat som framkommer ger läsaren möjlighet att få en större förståelse varför just den artikeln har valts att ingå i urvalet i den här forskningsöversikten (Booth, et al. 2016). Artiklarnas syfte och resultat lästes sedan igenom ett antal gånger där vi samtidigt markerade nyckelfynd. Nyckelfynd identifieras som viktiga meningar eller stycken där studien besvarar syftet och frågeställningar. Utifrån de nyckelfynd som hittades kunde vi dela in artiklarna i olika kategorier som presenteras i resultatredovisningen och analys, som ansågs vara relevanta för tidigare studierna
sammankopplade till den aktuella studiens syfte och frågeställningar. Att dela in analysen i olika teman kallas för tematisk analys. Tematisk analys innebär att olika teman presenteras som härleds ur studiens syfte och frågeställningar. Eftersom den här studien är en forskningsöversikt
fokuserar den på att lyfta fram vad tidigare studier har kommit fram till men utifrån våra teoretiska utgångspunkter ge nya infallsvinklar än vad den tidigare forskningen säger om fenomenet (Bryman. 2011). Vi genomförde en analys i två steg genom att först genomföra en tematisk analys och därefter med utgångspunkt i några teoretiska begrepp. Resultatet kommer sedan analyseras utifrån könsidentitet, könsroller, socialt konstruerat kön och
socialarbetareprofessionen. Dessa teoretiska begrepp valdes utifrån relevans till studiens ämne.
4.6 Forskningsetiska överväganden
Forsberg och Wengström (2016) redogör för etiska aspekter vid genomförandet av en systematisk litteraturstudie. De framför att forskningen som används måste ha fått tillstånd och blivit
granskade av en etisk komitee, eller om de själva noggrant redogjort för etiska övervägande i sin studie. Vidare ska den systematiska forskningsöversikter redovisa alla studier som ingår i
forskningen. Forskningen måste även presentera alla resultat som forskningen genererat, även de som inte stöder hypotesen. Ytterligare framför Vetenskapsrådet (2017) att forskningen måste vara replikerbar för att kunna anses som forskning. Denna forskningsöversikt grundas på artiklar som är peer reviewed vilket innebär innebär att forskningen är etiskt granskad och erkänd som forskning (http://www.codex.vr.se/etik7.shtml). Vi kan därav med stor sannolikhet använda den valda forskningen i vår studie och utgå från att de valda studierna troligtvis inte brister i utifrån en etisk ståndpunkt. Däremot går det att argumentera för att vår egna forskning utifrån ett etiskt perspektiv är bristande, detta då vi valt att genomföra en scoping review.
Forsberg och Wengström (2016) presenterar att utförandet av en scoping review är snarlik utförandet av en systematisk forskningsöversikt, men att kriterierna skiljer sig åt. Det går därav att anta att de etiska aspekterna som ses till vid en systematisk forskningsöversikt är applicerbar på en scoping review. Forsberg & Wengström (2016) benämner är att en scoping review till skillnad från en systematisk forskningsöversikt inte behöver inkludera alla forskning inom området i studien. Utifrån ett etiskt övervägande går det därav att identifiera en etisk problematik i hur fria forskarna är att inkludera den forskning som de själva anser vara relevanta för studien, detta då de utifrån verktyget inte är skyldiga att redogöra för all forskning som de hittar. Den etiska problematiken i vår forskning blir således att vi kan anses ha framkallat det resultat vi vill ha men även att vi kan ha missat att inkludera relevant och viktig forskning, varav resultatets trovärdighet kan ifrågasättas. Ytterligare en skillnad mellan scoping review och systematisk
11 forskningsöversikt som Forsberg & Wengström (2016) presenterar är att syftet i en scoping review kan vara av en bred karaktär. Då vår forskningsöversikt är internationell innebär det att vi har valt forskning som är utförda i olika länder. På grund av detta uppstår det en etisk
problematik i resultatets tillförlitlighet då dessa länders sociala konstruktion och kultur kan skilja sig åt. Resultatet i ett land behöver nödvändigtvis inte bekräfta resultatet i ett annat land varpå det blir en etisk problematik i om resultatet verkligen kan besvara studiens syfte. På grund av att vi gör en scoping review kan resultatet därav inte generaliseras utan enbart enbart redovisa indikationer på att det undersökta fenomenet förekommer.
5. Resultatredovisning och analys
Här nedan redovisas studierna som inkluderats i forskningsöversikten i tabellform. Författare och studiens
namn, publiceringsår, land
Urval Design Syfte Resultat
#1
Social Workers custody
recommendations: Contributions of Child’s expected quality of life and parental features (2003) Davidson-Arad, B Cohen, O Wozner, Y Land: Israel 130 st socialarbetare i Israel. Kvantitativ design med insamling av data från två olika enkäter
Syftet var att undersöka om socialarbetarnas förväntningar gällande barns rättigheter som barnet får beroende på vem som får vårdnaden (mamman/pappan)
Resultatet indikerar ingen signifikant skillnad mellan vilken förälder som bör få vårdnad över barn vid skilsmässa. Om ena föräldern visade sig ha det dålig livskvalité och den andre föräldern hade det bra underlättades
besluttagandet hos socialarbetare på sociala myndigheter att utgå ifrån barnets behov och värderingar.
Något som påpekades var att om både mamman och pappan har en dålig livskvalité eller dåligt ekonomiskt ställt får oftast mamman vårdnad om barnen. Socialarbetare väger pappans problem tyngre än mammans, även där föräldrarna har likartade problem.
#2
The Commitment of Social Workers in the UK: Committed to the Profession, the Organisation and Service Users? (2016) Collins, S
Land: Storbritannien
Kvantitativ litteraturöversikt.
Syftet med studien var att undersöka socialarbetarnas “engagemang” och vilka variabler som påverkar detta utifrån ett professionellt perspektiv.
Resultatet redovisar att sociala arbetets organisationer ska fokusera på att uppmuntra
engagemang genom att respektera, uppmärksamma och belöna socialarbetarnas prestationer. Vidare presenterar resultatet att socialarbetare ska ges stort handlingsutrymme och möjlighet
12 till professionell utveckling. Ytterligare ska socialarbetare ha möjlighet att påverka
organisationen och ha tillgång till praktisk och emotionell
handledning. #3
Determinants of child protection officers’ decisions in emergency situations: An experimental study (2006) Lazar, A Land: Israel 334 st socialarbetare deltog i studien varav 154 st genomförde hela studien. Vinjettstudie med kvantitativ design i form av experiment där socialarbetare fick ställa upp och där olika ärenden presenterades
Att undersöka effekter av personliga åsikter och “gender bias” vid ingripanden i akutärenden med barn
Resultatet indikerar att socialarbetare tenderar att prioritera flickor vid akuta
situationer än pojkar, trots liknande situationer hos pojken och flickan. På grund av de fördomar och personliga åsikter som
socialarbetare besitter tenderar det att prioritera flickor och se till att de får den hjälp och stöttning som behövs. Medans pojkar inte får lika mycket hänsyn till sina behov utan på grund av socialarbetarens personliga fördomar och åsikter tas pojkar inte på lika stort allvar. #4
Child welfare workers’ sexism and beliefs about father involvement. (2018) Brewsaugh, K Masyn, K-E Salloum, A Land: USA 183 st socialarbetare i undersökningen. kvantitativ studie med insamling av data från enkäter.
Syftet med studien var att undersöka om socialarbetare har ett ambivalent sexistiskt tänkande om faderskap och barns välfärd.
Resultatet påvisar att socialarbetare tenderar att styras av fördomar om pappan och fatta beslut som påverkas av fördomar. Oavsett kön var attityden mera positiv till mamman än till pappan.
Resultatet tar även upp att den väst kulturella normen ligger till stor grund för socialarbetare i den här studien vilket indikerar på att de stereotypiska värderingarna som ligger till grund för beslutsfattande situationer gällande barnärenden.
#5
Exploring Gender Differences on Internalizing and Externalizing Behaviour Among Maltreated Youth: Implications for Social Work Action (2008b) Maschi, T Morgen, K Bradley, C Hatcher, S.S Totalt 300 ungdomar deltog i studien. 168 (56 %) hade tidigare erfarenhet av missförhållande i hemmet. Kvantitativ longitudinell komparativ design med datainsamling från multivariata variabler.
Syftet med studien var att undersöka hur könet påverkar hur ungdomen internaliserar samt externaliserar beteenden som resultat av tidigare erfarenhet av missförhållanden i hemmet.
Resultatet indikerar att endast flickors internaliserade symtom visar på missförhållanden i hemmet som tar sig uttryck i externaliserade beteenden. Vilket kan innebära att missförhållanden i hemmet kan identifieras hos pojkars och flickors beteende, tankar och känslor.
13 Land: USA
påverkas av det som sker i hemmet. Skillnaden resultatet indikerar på flickor gick igenom internaliserade symtom vid missförhållanden i hemmet innan externa beteenden växte fram. Pojkar däremot påvisade externaliserande beteende direkt vid missförhållanden i hemmet
#6
The social construction of a possible male gender bias is negatively impacting fathers in child welfare services:
Hammering a square peg into a round hole. (2018)
Amato, V Land: Canada
Kvalitativ design med insamling av data gjordes genom en
forskningsöversikt som presenterar olika faktorer som hjälper samhället förstå varför synen på det manliga könet är negativt
Syftet med den här forskningsöversikte n var att belysa den negativa synen som skapats kring manliga könet samt vad socialt arbete bör investera mer i manlig välfärd.
Resultatet av den här artikeln argumenterar och visar på hur sociala konstruktioner påverkar socialarbetare för en negativ syn av det manliga könet.
Det framgår även att mer forskning kring faderskap och inkludering av pappan vid beslutsfattande situationer behöver göras för att nå fram till en mer kunskapsbaserad bas hos sociala myndigheter. Det kan även hjälpa det manliga könet att förstå varför vissa åtgärder och beslut tas.
#7
Reasons for placement decision in a case of suspected child abuse: The role of reasoning, work experience and attitudes in decision-making. (2018) Bartelink, C Knorth, E.J López, M.L Koopmans, C Berge, I.J.t Witteman, C.L.M Yperen, T.A.v Land: Nederländerna Totalt 595 personer deltog i studien varav 214 st var yrkesverksamma och 381 st var studerande från Nederländerna. Datainsamlingsmet oden skedde genom kvalitativ
vinjettstudie.
Syftet med studien är att undersöka vilka argument och motiveringar som föranledde till placeringsbeslut av barn och om dessa argument kunde förutsäga beslutet utifrån
beslutstagarens riskberömning,erfar enhet och attityd gentemot plaeringen.
Resultatet av studien var att det observerades att huvudargument rörande misstänkt våld,
föräldraförmåga och barn- och föräldrainteraktion saknas. Analys pekade på att ju högre den uppfattade faran för barnet var, desto mer sannolikt föreslogs placering av barnet. Resultatet pekade på att de som föreslog placering hade andra argument och attityder gentemot placering än de som motsatte sig beslutet och att individuella attityder påverkar. Detta indikerar på att de normer och värderingar som ligger till grund hos en socialarbetare blir en påverkande faktor vid
beslutsfattande situationer som berör barn ärenden
Resultatet visade även hur beslutsprocessen vid en
14 riskbedömning går till. #8
Exploring the influence of gender on adolescents’ service needs and service pathways. (2008a) Maschi, T Schwalbe, C-S Morgen, K Gibson, S Viloette, N-M Land: USA I studien medverkade 2482 st ungdomar Kvantitativ design med longitudinell insamlingsmetod av data i form av enkäter från ungdomssurveys
Syftet med studien är att undersöka hur ungdomar bemöts och vilken
påverkan den unges könstillhörighet har hos olika sociala myndigheter.
Resultatet visade på att flickor hamnar ofta i situationer där skolan blir en påverkande faktor och psykologiska insatser anses vara primära.
Hos pojkar visade det sig vara med utåtagerande känslor som blev primära situationer vilket gjorde att pojkar tenderar att hamna hos sociala myndigheter istället där insatser istället blev inriktad på pojkarnas utåtagerande beteende. Resultatet visar därför på att könet är en påverkande faktor för socialarbetare vid beslutsfattande situationer då flickor ofta får hjälp att öppna upp sig mer och prata om de situationer hon fått bevittna. Medans pojkar får hårdare insatser som ungdomsanstalt eller liknande på grund av sitt utåtagerande och aggressiva beteende
#9
Understanding the Influence of Mental Health Diagnosis and Gender on Placement Decision for Justice-Involved Youth (2016) Kempker, S.M Schmidt, A.T Espinosa, E.M Land: USA Studien använder sig av data från 9 851 st unga förbrytare. Kvantitativ datainsamling framtagen från arkiverade data från ungdomsfängelse (i texas).
Syftet var att undersöka hur den psykiska hälsan hos ungdomar påverkar placeringsbeslut. Varav det undersöks med hänsyn till hur den psykiska hälsan påverkar “gender
pathways” kring
placeringsbeslut
Resultatet pekade på att det existerade ett samband gällande könets påverkan på placering och den psykiska hälsan. Resultatet indikerade på att tjejer med psykiska diagnoser placerades på mindre säkra platser än vad killar med psykiska diagnoser gjordes.
15 #10
Evaluating child-costudy recommendations of Israeli Arab social workers: Between
traditionalism and professional decision-making. (2018) Enosh, G Nouman, H Anabtawi, R Land: Israel 137 st socialarbetare deltog i studien. Kvantitativ experimentell-design inbäddad i en undersökning.
Syftet med studien var att undersöka hur socialarbetare arbetar med barnärenden i Israeli Arab med tanken på den kulturella kontext
Resultatet visar på att traditionella normer influerar socialarbetare vid beslutsfattande situationer gällande barnärenden.
#11
Between professional norms and professionalism: Risk assessment and decision-making of arab social workers regarding children at risk. (2019) Nouman, H Enosh, G Jarjoura, A Land: Israel 130 st socialarbetare deltog i undersökningen. En kvantitativ experiment-undersökningsdesig n användes som datainsamlingsmeto d.
Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som blev avgörande för barnärenden vid riskbedömning och beslutsfattande situationer.
Resultatet visar på att barnets kön inte hade någon större påverkan för socialarbetare vid beslutsfattande situationer eller vid
riskbedömningar. Trots att det arabiska samhället har en kulturell kontext som normaliserar
olikheterna kring könen lät inte socialarbetare påverka det vid beslutsfattande situationer. Utan valde istället att använda sig utav de professionella verktygen en lärt sig under sin utbildning och tid en arbetat inom sociala myndigheter. #12
Risk Assessment and Secure Accommodation Decision-Making in Scotland: Taking Account of Gender? (2014). Roesch-Marsh, A Land: Storbritannien Studien baseras på 110 st beslutshänvisning ar. En kvantitativ datainsamlingsmeto d baserat på beslutsmotiveringar .
Syftet med studien är att
uppmärksamma och undersöka hur könet påverkar riskbedömningen i det sociala arbetet
Resultatet presenterar att unga flickor är mer benägna än pojkar att bli beviljade ett säkert boende då de anses vara en riskgrupp som är i behov av skydd. Den risk som tjejerna ansågs vara utsatta för var av sexuell karaktär medan killarna inte ansågs vara utsatta för risk utan var istället de som ansågs vara en risk för andra på grund av deras utagerande karaktär. Resultatet indikerar att feminina och maskulina diskurser påverkar hur riskbedömningen förstås och förhandlas fram (av
16 #13
Youth care workers’ views on the challenges of working with girls: An analysis of the mediating influence of practitioner gender and prior experience with girls. (2012) Lanctôt, N Ayotte, M-H Turcotte, M Besnard, T Land: Canada 131 st som arbetade inom ungdomsärenden inom sociala myndigheter i Kanada. Kvantitativ datainsamlingsmeto d i form av enkäter.
Syftet med studien var att undersöka vilket kön socialarbetare förhåller sig till för att arbeta helst med, flickor respektive pojkar.
Resultatet indikerade på att vare sig manliga eller kvinnliga socialarbetare föredrog att arbeta med pojkar än flickor då resultatet visade på att socialarbetare tyckte det var mer utmanande att arbeta med flickor än med pojkar.
#14
Gender biases in child welfare. (2003). Risley-Curtiss, C Heffernan, K Land: USA Kvalitativ forskningsöversikt
Artikelns syfte var att belysa
problematiken hos “child welfare” och de fördomar som finns inom “child
welfare” på en
internationell nivå.
Resultatet visar brist på de fördomar som ligger till grund för barnomsorg. Litteraturöversikten förklarar att samhällets normer har gått mot en förändring men att det fortfarande finns faktorer och fördomar som behöver arbetas vidare med.
Resultatet visar även på att barnomsorg bör tas på allvar och framhäva fördomar som talar för jämställdhet mellan det manliga och kvinnliga könet. Det framkommer på vissa fronter att det exempelvis är mamman som endast kan uppfostra ett barn eller att det är på grund av mamman som barnet får olika
funktionsvariationer som autism eller schizofreni.
#15
Why gender matters for every child matters. (2005) Daniel, B Featherstone, B Hopper, C-A Scourfield, J Land: Skottland Kvantitativ litteraturöversikt
Syftet med artikeln är att belysa hur socialarbetare använder begreppet kön med
hänvisning till “green paper” och hur det påverkar socialarbetare i olika
beslutsfattande situationer.
Resultatet redovisar hur socialarbetare från Skottland använder sig utav “green paper” och att kön visar sig vara mer komplicerat och komplext än vad “green paper” får det att framstå. Oavsett om det handlar om barnets eller föräldrarnas könstillhörighet anses resultatet att det är bra för socialarbetare att utgå från könet, för det kan hjälpa socialarbetare att koppla stereotyper/kategorier som
17
infinner sig hos kön (mamma, pappa, flicka och pojke)
7. Tematisk analys
Vid genomförandet av den tematisk analys har följande teman härletts ur studiens resultat: riskfaktorer, föräldra- och könsnormer samt könsstereotypiska beslut.
7.1 Riskfaktorer
Lazar (2006, #3) presenterar i sin studie att vid akuta ärenden kring barn får flickor mer ingripande åtgärder och tas på mer allvar än vad pojkar gör. Studien baserades på olika n
vinjettstudie som presenterade fyra styckna konstruerade fall som socialarbetare fick fatta beslut på. Det framkom att pojkarna oavsett om de var yngre eller hade allvarligare omständigheter fick mindre skyddande insatser än vad flickorna fick. Den stereotyp som identifieras är att flickor anses vara mer sårbara än pojkar vilket gjorde att socialarbetare ansåg flickor vara mer utsatta och i behov av hjälp. Denna stereotyp har också uppmärksammats av Roesch-Marsh (2014, #12) som undersöker könets påverkan på placering vid säkert boende Storbritannien. Studien redovisar att olika riskfaktorer har tilldelats respektive kön vilket påverkar beslutsprocessen för
socialarbetare. Flickor ansågs vara sårbara och oförmögna till att ta hand om sig själva varav de främst beviljades insatser på grund av risken för att utsättas för sexuella risker. Pojkar ansågs vara potentiella förövare som var kapabla att försvara sig själva och istället riskerade att skada någon annan och möjligtvis sig själv. Dessa riskfaktorer beskrivs vara resultatet av
stereotypifiering och beskrivs grundas i hur sociala myndigheter diskuterar om behovet samt vilka insatser eller andra åtgärder som är lämpliga för respektive kön. Att socialarbetare låter könstillhörighet bli en påverkande faktor vid beslutsfattande situationer har även
uppmärksammats i USA av Maschi, Schwalbe, Morgen, Gibson och Violette. (2008a, #8) som undersöker hur barnets kön påverkar beslutsprocessen kring insatser och för vilka problem de hänvisas för. Studien tar fram ett resultat som visar på att flickor i större utsträckning hänvisas till insatser för psykisk ohälsa varav pojkar för aggressiva beteende. Kempker, Schmidt och Espinosa (2016, #9) skriver i sin studie att pojkar och flickor i USA tenderar att uppvisa sina symptom olika. Detta är ett fenomen som Maschi, Morgen, Bradley & Hatcher (2008b, #5) lyfter fram i sin studie. Studien redovisar att pojkar och flickors riskfaktorer vid erfarenhet av “maltreatment” visar sig i olika interna eller externa symptom hos respektive kön. En direkt relation mellan externa symptom och “maltreatment” kunde endast identifieras hos pojkar där detta visade sig i aggressiva och utåtagerande beteenden. Flickor var de enda som uppvisade både externa och interna symtom som kunde relateras till erfarenhet av “maltreatment” varav de interna symptomen visade sig i form av exempelvis ångest och depression.
Amato (2018, #6) redogör i sin studie för hur den sociala konstruktionen är uppbyggd på ett sätt som talar om för samhället att mamman är den primära föräldern, samt att mamman anses ha ett större emotionellt kapital som förälder än vad pappan har. Det framkommer inom
18 barnskyddsregistret att det endast är mamman som står som förälder för barnet och pappan blir framhävd som en osynlig förälder. Studien vill belysa betydelsen av en pappa för ett barn och varför det är viktigt att pappan finns för barnet under hens uppväxt. En annan viktig aspekt som lyfts fram i den här studien är att sociala myndigheter har påverkats av de existerande sociala konstruktionerna kring kön och vem som ses som primära föräldern i samhället. Däremot visar Nouman, Enosh och Jarjoura (2019, #11) på att det inte ska spela någon roll vilket kön ett barn har samt vilka sociala konstruktioner som ligger till grunden för samhället. Det som är vikten för ett bra utfört arbete för sociala myndigheter är att ha kunskap kring barns rättigheter och
individens behov och värderingar som bör beaktas i samband med utredning beslut i ärenden. Könet och dess riskfaktorer som kan ligga till grund ska enligt den här studien inte ligga till grund för beslutfattande situationer.
Nouman, et al. (2019, #11) studie visar på att socialarbetare inte påverkas av barnets kön, sociala myndigheter väljer att utreda från ett helhetsperspektiv och se på barnets situation samt göra en bedömning utifrån barnets behov och värderingar. Studien förklarar den svårigheten som ligger till grund för socialarbetare eftersom de behöver arbeta utefter handlingsutrymme och andra regler, konventioner och lagar. Svårigheten som beskrivs är att vissa ärenden blir intensiva där mycket känslor spelas in. Detta blir en påfrestande faktor då många socialarbetare oftast vill göra för mycket och sådant som går utanför de ramar socialarbetare bör hålla sig inom. På grund av dessa ramar och förhållningssätt visar studien vilken utmaning det är för socialarbetare att hålla sig till en professionell socionom som genomför sitt arbete utefter de ramar, regler och
konventioner som finns (Nouman, et al. 2019, #11).
7.2 Normer
7.2.1 Föräldranormen
Samhällsnormer tas upp i samtliga studier och beskrivs vara en påverkande faktor gällande ärenden där barn är inkluderade, varav det främst förekommer i ärenden gällande vårdnad och placering. Brewsaugh, et al. (2018, #4) hävdar att den rådande föräldranormen är en social konstruktion som grundats av de traditionella känsliga förväntningarna som respektive kön har anammat som sin roll i föräldraskapet. Att föräldranormen är en social konstruktion omnämns även av Amato (2018, #6) som hävdar att den sociala konstruktionen förmedlar till samhället att mamman är mer kapabel till omvårdnad och därav har företräde i vårdnadsärenden. Utifrån Brewsaugh, et al. (2018, #4) innebär den traditionella föräldranormen att mannen iklädde sig en försörjande roll och kvinna en omvårdande roll. Inom det sociala arbetet hävdar Brewsaugh, et al. (2018, #4) att den traditionella synen på föräldranormen fortfarande existerar även om samhället är mer jämställt fördelat. Forskningen har indikerat på att socialarbetare, i vårdnads- och
placeringsärenden, i mycket större utsträckning prioriterar mamman framför pappan. Att den traditionella föräldranormen fortfarande lever kvar och påverkar det sociala arbetet bekräftas i Enosh, et al. (2018, #10) studie som undersöker socialarbetares vårdnads rekommendationer. Denna studie redogör för att socialarbetare inte är ett undantag för att påverkas av de sociala normerna som existerar. Studien indikerar på att de traditionella föräldrar rollerna är konstruerade utifrån köns- och kulturella normer. Detta indikerar på att socialarbetare influeras av det och
19 rekommenderar mamman vårdnaden, även i situationer där lika omständigheter för både mamman och pappan råder.
7.2.2 Könsnormer
Utifrån samtliga studiers resultat så kan temat könsnormer identifieras som en påverkande faktor som påverkar beslutsprocessen i ärenden kring barn. Daniel, Featherstone, Hopper och Scourfield (2005, #15) uttrycker i sin studie att vad som anses vara maskulina och feminina normer är konstruerat och upprätthålls av samhället. Dessa normer visar sig har en indirekt påverkan på det sociala arbetet. Roesch-Marsh (2014, #12) redogör i sin studie att vid riskbedömning av ärenden där det ska beslutas om säkra boenden för barn, är socialarbetare mer benägna att bevilja flickor denna insats. Detta beskrivs bero på att tjejer generellt sett ses av socialarbetare som offer för brott och måste skyddas, varav främst av sexuell karaktär, och att killarna anses kapabla till att skydda sig själva. Det fastställdes att könsnormerna därav influerar riskbedömningen hos socialarbetare. Maschi, et al. (2008a, #8) presenterar i sin studie att killar och tjejer refereras till socialtjänsten från olika instanser. Flickor var mer benägna att hänvisas från skola och privata aktörer för bland annat mentala problem medan pojkar hänvisades från rättsväsenden för problematiska och kriminella beteenden. Anledningen till skillnaden i hänvisningen redogörs bero på att könsnormerna förmedlar till de unga hur de ska anamma specifika beteenden när de mår dåligt varav killar ska redovisa externa beteenden och tjejer interna beteenden. De
existerande könsnormer har skapat en bias som innebär att pojkar antas vara aggressiva och utagerande och flickor inåtvända och självdestruktiva. Studien redogör för att olikheten i hur killar och tjejer hänvisas till socialtjänsten är problematiskt då de insatser som de hänvisas till, grundar sig i det normativa beteende de uppvisat och att valet av insatsen kan anses påverkat av “gender bias”.
7.3 Könsstereotypiska beslut
Att barn får en bedömning utifrån sitt kön har visat sig vara en faktor som återkommer i flertal artiklar på grund av de ovannämnda teman som tagits upp: riskfaktorer och föräldra- och
könsnormer. Studierna visar på att beslut som sociala myndigheter tar påverkas av de normer och värderingar som byggts upp kring kön samt vilka riskfaktorer som kön kan få vid beslutsfattande situationer hos sociala myndigheter. Bartelink, et al. (2018, #7) beskriver att beslut hos sociala myndigheter i Nederländerna gällande barnhemsplacering togs endast utifrån den information socialarbetaren fått in. Studien beskriver att socialarbetare inte reflekterar över sina beslut eller valde att ifrågasätta den informationen som angetts, utan valde att utgå ifrån den informationen som gav till dem och argumentera för det. Vidare visade studien på att socialarbetarens influens kring placeringen var en påverkande faktor vid besluttagande (Bartelink, et al. 2018, #7). Socialarbetare blir negativt påverkade på grund av den sociala konstruktionen som framhäver olika stereotypiska bilder av hur en flicka och en pojke ska vara och agera. Detta leder till att socialarbetare får förutfattade meningar om respektive kön, vilket påverkas vid beslutsfattande situationer gällande barnärenden. Lanctôt, Ayotte, Turcotte och Besnard (2012, #13) lyfter fram att pojkar och flickor som är involverade inom kriminella kretsar väljer socialarbetare främst att arbeta med pojkar än flickor. När flickor begår kriminella handlingar blir det en avvikande
20 handling utifrån de könsroller och stereotypiska förhållanden som finns i samhället. Detta leder till en större negativ syn från sociala myndigheter på flickor än om pojkar begår kriminella handlingar. Eftersom det ligger i pojkens traditionella könsroll att vara aggressivt utåtagerande blir det mer accepterat att en pojke begår brott än om en flicka gör det. Det här leder till att flickor blir mindre omtyckta av socialarbetare eftersom den stereotypiska föreställningarna sociala myndigheter har över flickor inte stämmer överens med flickornas beteende (Lanctôt, et al. 2012, #13). Lanctôt, et al. (2012, #13) fortsätter beskriva att normer och värderingar i Kanada visar att pojkar ska vara mer aggressiva och flickor mer tillbakadragna. Detta leder till att när flickor bryter mot normen hävdas det som ett katastrofalt avvikande beteende eftersom det inte bör finnas i flickans natur att visa ett aggressivt beteende. De förutsättningarna speglar sig negativt mot varje flicka som har ett mer utåtagerande beteende för sociala myndigheter som kommer i kontakt med dessa personer.
Daniel, et al (2005, #15) framhöll också hur maskulint och feminint har konstruerats i samhället och hur det påverkat sociala myndigheter. I Skottland arbetar socialarbetare efter en förordning inom barnärenden som kallas för “green paper” där de förklarar hur socialarbetare bör arbeta för ett framgångsrikt arbete och göra bedömningar inför beslutsfattande situationer gällande barn (Daniel, et al. 2005, #15). Problematiken som studien lyfter fram är att “green paper” enbart framhåller skillnaderna mellan könen hos barnen och föräldrarna samt hur socialarbetare bör arbeta beroende på vem det gäller (mamma, pappa, pojke eller flicka) enligt den förordningen studien undersöker. Daniel, et al (2005, #15) menar även att klientens könstillhörighet är en faktor som behöver medvetandegöras i samband med beslutsfattande i barnärenden. De skillnader mellan könen som “green paper” framhåller påverkar socialarbetare till att synliggöra en gräns mellan vad som klassas som manligt/kvinnligt. Detta blir en skillnad från de andra två studierna som presenteras då socialarbetare väljer att utgå ifrån sina egna känslor och värderingar kring könstillhörigheten hos barnen och föräldrarna utan någon form av förordningen eller konvention som underbygger socialarbetarens argument (Lanctôt, et al. 2012, #13 & Bartelink, et al. 2018, #7). Likheten mellan dessa tre olika studier som presenteras i det här avsnittet som är från tre olika länder är att socialt arbete gällande barnärenden tar den enkla vägen vid utförandet av beslutsprocessen (Bartelink, et al. 2018, #7; Lanctôt, et al. 2012, #4 & Daniel, et al. 2005, #15). Socialarbetare lutar sina beslut på de stereotypiska värderingar som finns i samhället och hos socialarbetaren själv.
8. Teoretisk analys
Utgångspunkt i de artiklar vi har valt ut har vi fått fram temana riskfaktorer, normeroch
könsstereotypiska beslut. Utifrån de teman som valts ut har den här forskningsöversikten fått en mer djupgående inblick i hur tidigare studier nått för resultat. Genom teman och teoretiska begrepp kommer vi i det här avsnittet presentera en analys i vilken vi söker bearbeta och besvara de frågeställningar vi formulerade för denna studie.
