Lärarutbildningen
Examensarbete
15 hp
Läxan
En undersökning om elevers inställning till läxor
Homework
An investigation of students attitudes to homework
Volkan Fidan
840504-Kandidatexamen 90 högskolepoäng Handledare: Lars Berglund
Abstrakt
Syftet med min undersökning är att undersöka elevers inställning till läxor i skolan. Jag har två övergripande frågor som jag har jobbat utifrån nämligen följande: 1. Vad är elevernas uppfattningar kring läxor? 2. Vad är elevernas uppfattning om läxhjälp?
Tillvägagångssättet var genom semistrukturerade intervjuer med totalt nio st elever i grupper om tre elever. Eleverna gick i årskurs åtta och nio. Teorin som jag har använt mig av är Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Intervjuerna spelades in och sedermera analyserade jag materialet genom kategorisering.
Bland de svar som syns finns bl.a. att eleverna känner sig stressade när det gäller läxor. I fråga om läxhjälp så fanns det på den aktuella skolan men ändå hade vissa av de berörda eleverna inte gått på läxhjälpen. Jag anser att det krävs en diskussion kring området tillsammans i lärarlagen för att ha en gemensam policy eller strategi gällande läxor.
Innehållsförteckning
1. Inledning 3
1.1 Syfte och frågeställning 4
1.2 Definition 5 2. Litteratur 6 2.1 Historik 6 2.2 Styrdokument 6 2.3 Tidigare forskning 6 3. Teori 11 3.1 Sociokulturella perspektivet 11 4. Metod 13 4.1 Metodval 13 4.2 Undersökningsgrupp 13 4.3 Representativitet 13 4.4 Tillförlitlighet 14 4.5 Datainsamling 14 4.5.1 Kvalitativa intervjuer 15 4.6 Databearbetning 16 4.7 Etiska aspekter 16
5. Resultat och analys 17
5.1 Läxan och dess utformning 17
5.2 Läxhjälpen 19
6. Diskussion 22
6.1 Elevernas uppfattning kring läxor 22
7. Analys 25
8. Sammanfattning 27
9. Förslag på vidare forskning 27
Referenser 28
1. Inledning
När jag nu ska avsluta min 90 hp lärarutbildning gör jag det med nya infallsvinklar på lärandet och de utmaningar som skolan har och står inför. Ett område som har kommit att intressera mig allt mer och som jag inte tycker att vi har diskuterat nämnvärt i några av våra kurser på högskolan, är ämnet läxor. Under min praktik och även nu när jag jobbar i skolans värld har jag funnit att det är ett område som är intressant av flera anledningar. Många gånger när jag varit med när en kollega gett läxor eller när jag själv har gett läxor, har den spontana reaktionen bland elever varit ”åh nej, inte läxor, vi har redan läxa i det ämnet osv” eller snarlika kommentarer, om inte med samma negativa klang som i exemplet ovan. Naturligtvis inte från alla elever men ändå av tillräckligt många för att ha fått mig att börja fundera mer kring läxor och dess utformning samt även elevernas attityder till läxor. Jag har även haft hand om ”läxhjälpen”1 på min arbetsplats och har på så sätt fått ett ännu
större intresse för läxor i skolan.
Dessutom tar läxor rätt mycket tid från lektionstiden både när läxan ska ges ut men även när man ska gå igenom läxan på lektionstid vilket är ytterligare en aspekt av intresse. Har man då en del elever som inte gjort läxan kan man ställa sig frågan vad de får ut utav det då och om det är värt att lägga lektionstid på det. Dessutom är läxor något som intresserar många människor, detta syns inte minst när jag sökte på ”läxor i skolan” på nätet2 där hittade jag många artiklar och debatter kring
läxornas vara och inte vara. Även på bloggar runt om i landet syns diskussionerna.
Då jag nu ska avsluta mina lärarstudier med ett examensarbete har jag valt att ha fokus på läxor i skolans värld och då främst i en mångkulturell skola då jag finner att det då finns ännu mer intressanta aspekter att belysa och ta upp till diskussion och framför allt då jag jobbar i en sådan miljö. En av dessa aspekter som jag anser vara en utmaning är hur man bäst ska utforma läxor åt en elevgrupp när denna grupps föräldrar har en mångkulturell bakgrund och inte riktigt kanske kan hjälpa sitt barn med läxan då föräldern inte alltid förstår språket, framför allt om man utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande3. Det visar sig t.ex. att 82 % av elever med utländskt
bakgrund och som är födda utomlands, talar ett annat språk än svenska i hemmet4. När det gäller
elever med utländskt bakgrund, födda i Sverige talar 47 % ett annat språk än svenska hemma5.
1 *Läxhjälp definieras här som en möjlighet för eleverna att under en timmes tid få hjälp av minst en pedagog. 2 Bl.a. http://www.sydsvenskan.se/sverige/article618299/Lasa-laxor-i-skolan-ett-lyft.html ;
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/skola/article7747596.ab ; http://kommunchef.com/2010/08/ska-man-ha-laxor-i-skolan/
3 Se t.ex. Ileris, Knud (2007). Lärande. Studentlitteratur: Lund. ; Säljö, Roger (2008). Lärande i praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv. Norsteds Akademiska förlag: Stockholm.
4 Skolverket.se (2003): Sämre resultat för elever med utländskt bakgrund beror inte bara på skolsituationen. Skolverket: Anders Auer. Hämtat på: http://www.skolverket.se/sb/d/246/a/1513
Enligt skolverket presterar elever med invandrarbakgrund sämre i skolan, går de dessutom i en invandrartät skola presterar dessa elever ännu sämre6. Skolverket har inget direkt svar på varför det
är så men problematiserar bl.a. kring att det kan bero på olika faktorer som t.ex. boendesegregation, att elevers informella kontakt med det svenska språket och samhället är mindre i dessa områden. I en intressant artikel i sydsvenskan 31 maj, 2010 tas samma problematik upp och artikeln hänvisar till skolverket7. Artikelns rubrik är ”Föräldrarnas utbildning avgör betygen” i ingressen till artikeln
skriver Mats Amnell att orsaken till bättre betyg finns i hemmen snarare än i skolan och pekar bl.a. på faktorerna segregering, kamrateffekter och decentraliseringen som orsaker till de sämre betygen i vissa kommuner8. Det är något som jag har märkt i min vardag på min arbetsplats i en
mångkulturell skola som passar in i den bilden som jag beskriver ovan. Jag anser att det ligger en utmaning i detta område att få till en bra föräldrakontakt mellan skolan, eleven och föräldrarna. Då en bra relation med föräldrarna kan underlätta när det gäller läxorna Detta område syns inte minst i media och i den allmänna skoldebatten, väldigt många människor är engagerade och har ofta mycket att säga till om när det gäller skolan och dess värld. Samt anser jag att det är viktigt att lyfta upp och problematisera ämnet läxor då jag anser att ett tydligt och gemensamt synsätt kring läxor är viktigt.
Bl.a. därför känner jag att det är av vikt att skolor har, om inte en policy kring läxor, åtminstone diskuterar och belyser ämnet så att det finns en samsyn kring läxornas vara eller icke vara och hur läxorna ska utformas. Ska läxor ges för de elever som inte hinner med att göra uppgifterna på lektionstid, eller ska läxor ges till de elever som ligger i framkant och vill lära sig mer? Behövs det överhuvudtaget ges läxor då en del anser att man som vuxen inte tar jobbet med sig hem, är det då rimligt att man som barn/ungdom ska behöva ta med sig skolan hem i form av läxor? Hur fungerar den organiserade läxhjälpen på skolan? För att kunna göra sina läxor behövs det lugn och ro runtomkring men om inte en elev kan få detta hemmavid hur ska denna elev då förväntas kunna göra sin läxa? Vad är elevernas uppfattning gällande läxor? osv osv. Dessa är några av de frågor som jag tycker är intressanta och vill problematisera och ta upp till diskussion i min uppsats. Genom att intervjua ett antal elever hoppas jag få en större inblick i hur elever tänker kring läxor.
1.1 Syfte och frågeställning
Jag vill genom att intervjua elever på skolan där jag jobbar få en inblick utifrån deras perspektiv och få deras synvinkel kring ämnet läxor och läxhjälp.
6 Skolverket (2003).
7 Amnell, Mats (2010). [Hämtat på:] http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/article888506/Foraldrarnas-utbildning-avgor-betygen.html
Mina frågeställningar är de följande:
• Vad är elevernas uppfattning kring läxor i förhållande till den tidigare forskningen? • Vad är elevernas uppfattning om läxhjälp?
1.2 Definition
Först vill jag försöka mig på att ge en definition av ordet läxa så att det är tydligare vad det är jag menar när jag pratar om läxor då det inte alltid är helt enkelt när jag läser igenom delar av den tidigare forskningen. När jag slår på ordet läxa i NE.se står följande att läsa: ”avgränsad skoluppgift för hemarbete särskilt om visst textstycke som ska läras in9”. Forskaren Ulf Leo (2004) menar att denna
definition inte räcker då han i samtal med elever kommit fram till att många elever gör sina läxor på håltimmar och raster. Han menar även att textstycken bara är en av många olika varianter av läxor som ges. Jag håller med denne i hans funderingar. Idag ges väldigt varierande läxor och inte enbart att läsa in glosor.
Även Ingrid Westlund10 menar att definitionen på vad en läxa är bör ifrågasättas då det enligt
eleverna i hennes studie verkar vara något som finns ”någonstans i gränslandet mellan skola och hem, uppgift och tid, arbete och fritid, individ och kollektiv11”. Hon menar vidare på att även lärarna tycks
befinna sig på ungefärliga samma nivå. Med andra ord är det inte helt enkelt och veta vad en person menar när hon säger läxa då vi har olika funderingar och erfarenheter kring området.
Hellsten är en annan forskare som ger ytterligare en definition av begreppet. Han menar att en läxa iallafall innehåller minst fyra olika aspekter nämligen först att läraren ger eleverna en uppgift som de accepterar. Sedan ska läxan (2) förhöras eller komma till användning innan uppgiften (3) tolkas av eleverna och till sist (4) arbetar eleverna med läxan12. Hellsten menar att det inte behöver gå till i
denna ordningen men att de olika punkterna bearbetas. De två första punkterna handlar om att för lärarens del återkoppla och se att eleverna gjort läxan medan de sista punkterna mer handlar om eleven själv. Hellsten själv försöker sig på en definition av ordet läxa ”läxa är det arbete som inte görs på lektionstid13”. Samtidigt menar han på att läxa som fenomen är för svårt att definiera. Dock
kommer jag att använda mig av dennes enklare definition av läxa, som skrivits ovan. Jag anser att denna definition är relativt tydligt för vad jag syftar på när jag pratar om läxor. Arbete som inte görs
9http://www.ne.se.support.mah.se/sve/läxa (hämtat 2011-04-19)
10 Westlund, Ingrid (2007). Forskning om lärares arbete i klassrummet. - Läxan en svårfångad företeelse. Forskning i fokus nr 33: Myndigheten för skolutveckling. Sid. 81-95. [hämtat på:] http://www.skolverket.se
11 Westlund (2007). Sid. 93.
12 Hellsten, Jan-Olof (2000). Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt – En studie av hur grundskoleelevers arbetsmiljö skapas-förändras- förblir som den är. Uppsala:Uppsala Universitet. Sid. 120-121.
på lektionstid men som ingår inom ramen för kursplanen.
2. Litteratur
I detta avsnitt har jag för avsikt att titta närmare på det som skrivits kring läxor nationellt. Jag kommer även ta upp annan forskning som kretsar kring mångkulturella aspekter och skolans värld. Dessutom kommer jag att gå in på de teoretiska ramverken som mitt arbete kommer att kretsa kring. Vilka jag även kommer att använda mig av i min analysdel i uppsatsen.
2.1 Historik
Det finns forskning och uppsatser kring fenomenet läxor vid en sökning på t.ex. uppsatser.nu, Mah.se och dess egen uppsatssida. Men det belyses ändå inte tillräckligt känner jag. Det är en vanlig företeelse i skolan, trots det så tycker jag inte att det problematiseras och belyses tillräckligt mycket, om det ens lyfts upp, på lärarutbildningen. Läxan är en naturlig del i skolvardagen på många skolor då känner jag att det ska finnas en gemensam diskussion/agenda gällande läxor.
2.2 Styrdokument
Ingenstans i den nya läroplanen för grundskolan, Lgr 1114, står det någonting om läxor. Läroplanen
är utformad enligt tre huvudrubriker som berör 1: skolans värdegrund och uppdrag, 2: de övergripande målen och riktlinjerna för utbildningen samt 3: kursplanerna för de olika ämnena med kunskapskraven15. Gällande rubriken skolans uppdrag står det att utläsa följande: ”Skolan uppdrag
är att främja lärandet där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare16”. Däri kanske man kan göra ett
antagande om att det samarbetet kanske ska utvecklas med hjälp av läxor. Detta är dock enbart mina egna funderingar. I avsnittet bedömning och betyg står följande mening att läsa: ”skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier”17. Här kan jag tänka mig att begreppet
läxor skulle kunna komma in. Men återigen nämns inte det begreppet specifikt. Att ta ett större ansvar för sina studier behöver samtidigt inte alls betyda att man som elev ska få läxor.
2.3 Tidigare forskning
Ulf Leo18 har undersökt inställning till läxor genom att intervjua tre lärare, tre elevpar och tre
14 Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Edita. 15 Skolverket (2011). Sid. 1.
16 Skolverket (2011). Sid. 9. 17 Skolverket (2011). Sid. 18. 18 Leo (2004).
föräldrar. En slutsats han drog var att undervisning ska ske i skolan och inte hemma. Med det menar han att han anser att skoldagarna bör bli längre så att eleverna hinner med att göra sina läxor på skoltid med rätt hjälp från lärare19. Han menar att det inte alls är säkert att eleven kan få rätt hjälp
hemma, om eleven kan få hjälp överhuvudtaget och i sådana fall blir läxan bara en negativ följd om den är given av en lärare. Om det däremot är av fri vilja som en elev sitter med hemstudier så gör han det förmodligen av en inre motivation vilket i sådana fall enbart är positivt enligt Leo. En annan slutsats han drar är att varje enskild skola bör utforma en gemensam policy för läxor. Dvs. att lärarna gemensamt kommer överens om vad syftet med läxor är och hur och när läxor ska ges. I en sådan policy menar Leo att aspekter om hur människans inlärning sker ges stor hänsyn. Han anser även att motivationsaspekter ska belysas i läxpolicyn20. I intervju med lärarna i hans undersökning
framkom det att en av anledningarna till varför de gav läxor var för att tiden på lektionerna inte räckte till, vilket kanske är den främsta orsaken till att lärare ger läxor.
Etnologen Rosales är även han av intresse för min uppsats då han i sin avhandling följt pojkar med invandrarbakgrund i årskurs sex i en skola i norra Botkyrka, Stockholm21. Genom att följa dessa
pojkars vardag i skolan under en längre period har Rosales studerat hur maskuliniteter formas i samhället och i dennes avhandling då genom att studera pojkar i grundskolans värld22. Det som
Rosales studerar är de villkor som leder till vad som både möjliggör och begränsar vilka positioner som dessa elever får i samhället23. Till sin hjälp använder han sig av Foucalts maktbegrepp24.
En intressant iakttagelse som han gör i sina intervjuer med eleverna är att när det kommer till läxor har många av de svårt att få en lugn oas där hemma då många av eleverna har många syskon som de delar rum med. Detta, menar han, leder till att pojkarna inte kan få det lugnt och tyst och således inte har det helt lätt med att göra sina läxor i hemmet25. Detta leder i sin tur till att de inte hänger
med i vissa avseenden på lektionerna och hamnar kanske efter. Rosales menar vidare att läxor är gjorda efter medelklassens villkor. Detta förklarar han med det ovannämnda exemplet, att det inte är rättvist om inte alla elever får samma möjlighet att göra sina läxor i hemmet26. Han problematiserar
vidare med att medelklassen har fått sin position i samhället genom utbildning medan arbetarklassen har fått sin position i samhället via kroppsarbete. Att medelklassen då har starka
19 Leo (2004). Sid. 57. 20 Leo (2004). Sid. 57-58.
21 Rosales, René León (2010). Vid framtidens hitersta gräns – Om maskulina elevpositioner i en multietnisk skola. Tumba:Mångkulturellt centrum.
22 Rosales (2010). Sid. 11. 23 Rosales (2010). Sid. 9-19.
24 För mer ingående info kring Foucault o dennes maktbegrepp se t.ex. Nilsson, Roddy (2008). Foucault: En introduktion. Lund: Grahns; Rosales (2010). Sid. 9-19.
25 Rosales (2010). Sid. 232-235.
26 Nina Schmieder (2010-09-22). http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/09/22/laxor-anpassas-efter-medelklassen. [hämtat 2011-04-20]
kopplingar till skolan menar han är naturligt då han bl.a. skriver ”att ha utbildade föräldrar innebär exempelvis att du lättare förstår det språk som talas i skolan.27” Rosales undersökning riktar sig mot
invandrarkillar men han har dock intressanta punkter för min uppsats då hans undersökning har rört sig i dels snarlika socioekonomiska som invandrartäta delar av landet.
En forskare som har forskat en hel del i ämnet läxor i Sverige är Jan-Olof Hellsten som menar att det finns väldigt lite svensk forskning om läxor däremot menar han att det finns en del skrivet i USA. Hellsten skriver att trots att läxor har en stark tradition och det pratas kring ämnet så forskas det inte eller diskuteras på lärarutbildningarna i landet28. I sin studie gick han bl.a. igenom den
studentlitteratur som lärarutbildningen på Uppsala Universitet hade som obligatorisk litteratur och fann att väldigt lite av den berörde ämnet läxor29. En enda bok menar han hade en något större
fördjupning i ämnet men då diskuterades samarbetet mellan hem och skola.
Enligt Hellsten mår många barn dåligt pga den stress som bl.a. läxor ger upphov till och även han är inne på samma linje som Rosales i det att han menar att många elevers studiemiljö hemma är dålig30. Hellsten menar att den forskning som finns inte helt stödjer att barn lär sig mer med hjälp av
läxor men menar samtidigt att man med läxor lär sig vissa saker som t.ex. glosor. Men han poängterar att det inte nödvändigtvis behöver betyda att läxor ska göras hemma. Snarare menar han, i likhet med Ulf Leo, att skoldagarna bör förlängas så att eleverna har en möjlighet att göra sina läxor på skolan och få hjälp av lärarna på skolan, detta skulle även vara rättvist menar han då alla elever skulle få lika mycket tid till läxor31. Om det sedan är så enkelt att alla elever behöver lika
mycket tid till läxor går att diskutera men med läxhjälp har man åtminstone gett alla elever en möjlighet till stöd i deras lärandeprocess.
Ingrid Westlund skriver i rapporten Forskning om lärares arbete i klassrummet om läxan som en svårfångad företeelse i skolan. Hon menar att gränsen mellan vad som är fritid och skola har suddats ut och menar t.ex. att vissa elever i hennes undersökning gärna har en längre skoldag i utbyte mot en läxfri fritid dvs. att när skolan är slut så kan eleverna ägna sig åt annat på sin fritid32.
Ett annat intressant område som hon skriver om är den ”flexibla skolan” som hon menar allt mer liknar bilden av hemarbete dvs. att t.o.m lärarna i skolan försöker få hemliknande miljöer i skolan.
27 Nina Schmieder (2010). [hämtat 2011-04-20].
28 Anne-Charlotte Horgby (2004-04-26). ”läxorna skapar ohälsa”. [Hämtat på:]
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2004/04/26/laxorna-skapar-ohalsa. 29 Hellsten (2000). Sid. 29-34.
30 Horgby (2004).[www.lararnasnyheter.se] . 31 Horgby (2004).[www.lararnasnyheter.se].
32 Westlund, Ingrid (2007). Forskning om lärares arbete i klassrummet. - Läxan en svårfångad företeelse. Forskning i fokus nr 33: Myndigheten för skolutveckling. Sid. 81-95.
Detta suddar med andra ord ut gränserna för vad som är en lokal för studier resp. ens eget hem eller liknande hemmiljöer33. Westlund menar samtidigt att en del elever i hennes undersökning menar på
att de lever det sociala livet under skoltid och allt mer sköter skolarbetet i hemmet. Bl.a. detta visar på komplexiteten när det gäller läxans vara eller inte vara. Om en elev medvetet väljer att göra uppgifterna efter skoltid istället för under lektionerna som är tanken, är det kanske ok så länge den eleven gör sina uppgifter kan man tycka. Samtidigt uppstår andra problem då denne elev kanske pratar med klasskamrater som inte väljer att göra dessa uppgifter hemma av olika anledningar. Eleven kanske inte har samma disciplin eller möjligheter att göra läxan hemma pga. faktorer som jag har gått igenom innan. Detta är ännu en anledning till varför jag tycker ämnet läxor är intressant och bör belysas och problematiseras mer än vad det görs idag.
Laid Bouakaz är en forskare som har forskat i föräldrasamverkan mellan skolan och hemmen i ett mångkulturellt område. I sin avhandling tittar han närmare på vad som främjar resp. hindrar föräldrasamverkan i en grundskola, 6-9, i ett invandrartät område. Han intresserar sig dels för hur lärarna ser på föräldrasamverkan dels intervjuar han även föräldrar, med ursprung från mellanöstern för att få deras syn på hur de ser på samarbetet mellan skola och hem34.
Hans undersökning är intressant för min del eftersom föräldrarna han intervjuar i sin studie kommer från en liknande socioekonomisk som sociokulturell bakgrund. Lärarna i hans undersökning svarade att de såg dels språkliga, religiösa som kulturella hinder i uppbyggandet av en god relation mellan föräldrar och lärare. Medan föräldrarna inte ansåg att det var religionen som var ett hinder däremot språket ansåg föräldrarna i hans undersökning vara ett stort problem och ett hinder för föräldrarna att engagera sig i skolan35. Även fast båda parter visade goda intentioner till att ha en god relation
fanns det många hinder som gjorde det svårt enligt Laid. Han menar vidare att föräldrarna behöver mer kunskap om det svenska utbildningsväsendet då det finns stora kulturella skillnader i jämförelse med deras hemländer36.
En annan intressant iakttagelse från dennes avhandling är att det fanns en skillnad i hur dels föräldrarna och dels lärarna såg på samarbete. Medan lärarna såg på det som att föräldrarna skulle ta mer ansvar över sitt barns skolgång och engagera sig i sitt barn, hjälpa de med deras studier och läxor i hemmet, menade föräldrarna att det inte är helt lätt att hjälpa sina barn med studierna då det
33 Westlund (2007). sid. 91-93.
34 Bouakaz, Laid (2007). Parental involvement in school: what hinders and what promotes parental involvement in an urban school. Malmö Högskola: Lärarutbildningen. Sid. 18-38.
35 Laid (2007). 159-186.
bl.a. finns stora pedagogiska luckor vilket kan leda till att relationsmässiga problem kan uppstå37.
Laid menar att lärarna ansåg att föräldrarna behöver hjälp i att guida, vägleda sina barn och hjälpa de att ta rätt beslut så att de integreras i samhället medan föräldrarna nästan försökte skydda sina barn från skolans och lärarnas påverkan på deras barn. Detta för att föräldrarna var måna om att deras barn skulle bevara deras kulturella arv38. En samverkan mellan föräldrar och skola anser jag
vara viktig när det gäller läxor.
En annan aspekt som är intressant gällande läxan är det som Wilson och Rhodes diskuterar i sin avhandling ”Students perspectives on homework” där de kom fram till att endast 39 procent av eleverna i deras undersökning, en enkätundersökning av 136 st elever i en high school skola i USA39, regelbundet gjorde sin läxa. Det blir ännu en intressant aspekt att belysa när eleverna inte
gör läxan. Trots att endast 39 procent gjorde sin läxa regelbundet var det 69 procent av eleverna som ansåg att läxor var meningsfulla. Det som författarna diskuterar i sin avhandling är att lärare måste synliggöra nyttan med läxan för eleverna och tydliggöra varför man som lärare ger läxor40 I
deras undersökning står det bl.a. att en av de främsta anledningarna till att eleverna inte gjorde sina läxor berodde på att de inte visste hur de skulle göra de41. I vissa fall berodde det på att de inte
visste hur de skulle börja och i andra fall handlade det om att eleverna inte hade förstått läxan. Författarna diskuterar även kring det faktum att eleverna har andra aktiviteter, ex. idrottsliga och andra former av aktiviteter, som gjorde att eleverna blev trötta framåt kvällen och inte kände sig motiverade att göra sina läxor. Undersökningen är intressant för min del genom att den även tittar på läxan utifrån elevernas perspektiv.
I en annan undersökning av Hong, Wan och Peng där de problematiserar kring läxan och skillnaden i förväntningar mellan lärare och elever42. Författarna diskuterar kring att för att läxan ska vara ett
positivt fenomen för eleverna bör lärare ha en förståelse för läxan utifrån elevernas perspektiv dvs. att lärarna kan sätta sig in i elevernas situation. De utförde sin undersökning i en skola i Kina där de tittade närmare på elevers uppfattningar av läxor i ämnena matematik och engelska43. Det som
författarna kom fram till var att, för att eleverna ska få ut och se en mening med läxan, måste
37 Laid (2007). Sid. 269-300.
38 Laid (2007) i Lovén, Hedda [hämtat på:] http://www.skolporten.com/art.aspx?id=a0A2000000016xF&typ= 39 Rhodes, John and Wilson, Jan (2011). Students perspectives on homework. ISSN: 0013-1172. [hämtat på:]
http://web.ebscohost.com.support.mah.se/ehost/detail?vid=4&hid=24&sid=38689183-f284-4b3a-b9f3-8a9644b2f829%40sessionmgr4&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#db=eric&AN=EJ930605
40 Rhodes and Wilson (2011). ISSN: 0013-1172. 41 Rhodes and Wilson (2011). ISSN 0013-1172.
42 Hong, Eunsook; Wang, Min; Peng, Yun (2011). Discrepancies between students´ and teachers´ perceptions homework. ISSN: 1932-202x [Hämtat på:] http://web.ebscohost.com.support.mah.se/ehost/detail?
vid=5&hid=24&sid=38689183-f284-4b3a-b9f3-8a9644b2f829%40sessionmgr4&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#db=eric&AN=EJ919062
lärarna följa upp och ge individuell feedback på läxan. Annars riskerade läxan att bli ett ont måste för eleverna i deras undersökning. Författarna kom även fram till att det fanns en liten skillnad i förväntningar hos lärarna mellan de manliga respektive kvinnliga eleverna där lärarna, i deras undersökning, hade högre förväntningar på de kvinnliga eleverna44 vilket är en intressant aspekt.
3. Teori
Här har jag för avsikt att gå igenom de teoretiska ramverken som jag kommer att använda mig av i min analys samt i min diskussionsdel. Det är främst Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande som jag tagit från Säljös bok (sekundärlitteratur).
3.1 Sociokulturella perspektivet
Informationen här är tagen från Roger Säljös bok ”Lärande i praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv” och dennes tolkningar av Vygotskijs idéer45. Vad som är i centrum i Vygotskijs
sociokulturella perspektiv är att människor utvecklas och lär tillsammans i den kulturella kontexten och specifika omgivningen han finns i och att det är genom kommunikation som människan blir delaktig i kunskaper och färdigheter46. Här är den stora skillnaden jämfört med Piagets tankar som
inte helt utesluter den omgivande miljön men har sitt främsta fokus på människans inifrån, individuella utveckling oavsett vilken omgivning som människan befinner sig i dvs. barnet är i grunden egocentrerad och utvecklar på egen hand en förståelse av omgivningen47. Vygotskij
däremot betonar starkt den kulturella omgivningen och den fysiska verkligheten som man växer upp i och är en del av, påverkar ens utveckling och inlärning48. Säljö menar att människans förmåga att
tänka och lära handlar om att hantera sådant som ligger utanför människans kropp och hjärna, dessa ”sådant” kallar Säljö för kultur. Denna kultur är något som vi människor har lärt oss genom att interagera med vår omvärld. Med kultur menar Säljö t.ex. idéer, värderingar, kunskaper49. I denna
kultur ingår även alla de fysiska redskap som vi använder oss av dagligen t.ex. kaffekokaren, bilen eller i skolan miniräknaren, läroböcker, olika instrument mm. Dessa fysiska redskap kallar Säljö för artefakter och kulturen kan med andra ord vara både konkret och abstrakt. Dessa kulturella redskap gör att det inte finns ett slut för den mänskliga utvecklingen eftersom vi hela tiden utvecklar och kommer på nya kulturella redskap som i sin tur gör att våra kunskaper och intellektuella förmågor också utvecklas50.
44 Hoong, Eunsook; Wang, Min; Peng, Yun (2011). ISSN: 1932-202x. 45 Säljö (2008). 46 Säljö (2008). Sid 37-41. 47 Säljö (2008). Sid. 65-68. 48 Säljö (2008). Sid. 47-73. 49 Säljö (2008). Sid. 29-35. 50 Säljö (2008). Sid. 71-73.
Säljö menar att det är tre punkter som är av stor vikt i lärandet i ett sociokulturellt perspektiv. Dessa punkter är utveckling av intellektuella redskap; utveckling av fysiska redskap samt slutligen
kommunikation51. När man pratar kunskap i ett sociokulturellt perspektiv är det inget statiskt som vi
människor tar in utan snarare är kunskap något som vi via språket, argumentation och handlingar i sociala kontexter, lär oss genom att vi är aktiva52. I olika sociala sammanhang kommer samma
företeelse att uppfattas olika därför är det sociokulturella perspektivet tydligt i allt lärande menar Säljö, t.ex. som att göra läxan i hemmet kontra i skolan. I ett klassrum lär elever sig genom att arbeta tillsammans. Om en elev inte kan en specifik sak, får denne eleven hjälp av en annan elev som kan lite mer, på så sätt utmanas dessa elever i den zon som Vygotskij kallar den närmaste proximala utvecklingszonen. Kommunikation är enligt Vygotskij det som binder samman det inre tänkande med det yttre dvs interaktionen med andra53. Dessa resonemang är av intresse för min
undersökning då en elev inte alltid har en möjlighet att få hjälp med sin läxa hemifrån av olika anledningar som jag belyst i tidigare avsnitt. Om eleven inte kan prata och diskutera olika problemlösningar och uppgifter med sin läxa, försvinner den kommunikativa aspekten som är viktig i Vygotskijs sociokulturella perspektiv.
Ett annat viktigt begrepp i det sociokulturella perspektivet på lärande är mediering som ungefär betyder att vårt tänkande är färgat av vår kultur och dess kulturella redskap. Mediering sker dels med hjälp av dessa kulturella redskap men det allra viktigaste medierande redskap hittar vi i vårt språk54. Enligt det sociokulturella perspektivet är språket den enskilt viktigaste ”beståndsdelen i
mänsklig kunskapsbildning, och mer generellt, i vår förmåga att samla och kommunicera erfarenheter med varandra55”. Med andra ord lär vi oss genom att kommunicera med andra i vår omgivning. Att göra
läxa hemma utan hjälp kan i detta sammanhang uppfattas som meningslöst om vi inte har någon som vi kan diskutera läxan med. Därmed inte menat att föräldrar inte vill hjälpa sina barn med läxorna, det kan som jag har redovisat och diskuterat i tidigare avsnitt finnas många olika anledningar till att ens föräldrar inte kan hjälpa till med läxan. Dels tidsbrist pga av jobb men även för att föräldrarna kanske inte har den kunskap som behövs för att hjälpa till med läxan som bl.a. Laid diskuterar i sin avhandling.
51 Säljö (2008). Sid. 22-28. 52 Säljö (2008). Sid. 26-28. 53 Säljö (2008). Sid. 68-71. 54 Säljö (2008). Sid. 82-97. 55 Säljö (2008). Sid 82.
4. Metod
I detta avsnitt kommer jag gå igenom de metoder jag har använt mig av för insamlandet av data. För att ge läsaren en bild av hur jag har gått tillväga samt kritiskt kunna granska mitt arbete.
4.1 Metodval
Min uppsats har en kvalitativ ansats. Med det menar jag att jag inte har för avsikt att jämföra mitt resultat med andra resultat. Jag är inte intresserad av tabeller och statistik utan elevernas inställning till läxor och läxhjälp. Jag var intresserad av att fånga elevers tankar, funderingar kring läxor och läxhjälp, bästa sättet att få reda på detta ansåg jag var genom att intervjua dem. Det är genom att samtala med människor som man kan få kunskap och inblick i ”deras” värld av funderingar56. Mer
information kring intervjuerna kommer i avsnitt 4.5.1.
4.2 Undersökningsgrupp
Jag utförde tre st intervjutillfällen med tre grupper om tre elever i varje grupp på en mångkulturell skola. Totalt medverkade nio st elever, sex killar och tre tjejer. Anledningen till att jag valde att intervjua eleverna i mindre grupper var för att jag ville att de skulle diskutera, förstärka eller kanske ta avstånd från varandras synpunkter och på så sätt få ett rikare material. Jag har valt att avgränsa mig till elever i högstadiet dvs. årskurs åtta och nio i grundskolan. Vidare har jag inte gjort några andra avgränsningar. Att jag valt elever i årskurs åtta och nio beror på att jag anser att deras mognadsnivå är något högre än när man går i årskurs sex och sju och att jag tror att eleverna har hunnit tänka lite mer kring området läxor. Dessutom sätts betygen i dessa årskurser vilket kanske leder till ett litet allvarligare förhållningssätt bland elever i årskurs åtta och nio.
4.3 Representativitet
Jag har ingen avsikt att försöka generalisera mitt resultat på något sätt i sådana fall hade jag valt en annan metod. Därmed är inte mitt resultat representativt för någon målgrupp. Däremot kan mitt resultat ge en liten inblick i hur elever i en mångkulturell skola tänker kring området läxor. I kvalitativa studier är man inte ute efter att generalisera resultatet utan att få en nyanserad bild och djupare förståelse kring elevernas tankar och åsikter.
4.4 Tillförlitlighet
Validitet och reliabilitet har olika innebörd i en kvalitativ studie i jämförelse med i en kvantitativ. Patel och Davidson skriver att validitet i en kvalitativ studie gäller hela forskningsprocessen medan
det i en kvantitativ studie handlar om att man studerar rätt saker och använda sig av bra instrument vid insamlandet av data57. Validitet i en kvalitativ studie handlar med andra ord inte enbart om
datainsamlingen utan om att uppsatsens alla delar har en röd tråd och kanske även att författarens förförståelse av ämnet syns i arbetet och används, i ett för syftets skull, väl genomtänkt sätt58.
Även reliabilitet får en annan funktion i en kvalitativ studie och i många sammanhang används inte det begreppet i en kvalitativ studie. Patel och Davidson ger följande exempel: ”Om vi t.ex. intervjuar en person flera gånger och ställer samma fråga men får olika svar betraktas detta i en kvantitativ undersökning som ett tecken på låg reliabilitet. I en kvalitativ studie är detta nödvändigtvis inte fallet.59”.
Det kan finnas olika anledningar till att en person t.ex. ändrar uppfattning under intervjutillfället men även om man intervjuar samma person vid mer än ett tillfälle, kan denna ha ändrat uppfattning. Detta är istället något som kan berika och ge flera nyanser i en kvalitativt inriktad uppsats60.
Reliabilitet i en kvantitativ studie menas att den studien som man gör ska kunna göras inom samma population och medföra samma resultat61. Detta är jag inte intresserad av i min studie utan jag är
mer ute efter att fånga elevernas tankar och funderingar. Jag är inte ute efter att generalisera med min uppsats utan vill lyfta upp läxan som ett fenomen och problematisera det. Dessa två begrepp, reliabilitet och validitet, används oftast som ett och samma begrepp i en kvalitativ studie62 där
validitet får en större innebörd. Mina förhoppningar är att min inläsning kring ämnet läxor, bl.a. genom litteraturen i den tidigare forskningen, ska synas i min uppsats och dess alla delar.
När det gäller mina intervjuer med eleverna valde jag att sätta samman de i grupper om tre för att diskussionerna skulle bli fylligare men det blev inte alltid fallet. Eleverna hade, i vissa fall, inte den fylliga diskussion som jag på förhand hade hoppats på. Om det beror på att ämnet var för svårt för de tror jag inte då läxor är något som är vanligt förekommande i deras vardag. Dock anser jag att jag fått tillräckligt med material att bearbeta i min undersökning.
4.5 Datainsamling
Innan jag utförde mina intervjuer förberedde jag mig noga dvs. jag gick igenom mina intervjufrågor för att säkerställa att jag skulle röra mig kring det aktuella ämnet, läxor. Det gäller att man är kritisk till sina frågor så att man inte missar en viktig fråga under intervjutillfället och att man har ett
57 Patel, Runa; Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning 3e upplagan. Lund: Studentlitteratur. Sid. 102-106.
58 Patel; Davidson (2003). Sid. 102-106. 59 Patel; Davidson (2003). Sid. 103. 60 Patel; Davidson (2003). Sid. 102-106. 61 Patel; Davidson (2003). Sid. 102-106. 62 Patel; Davidson (2003). Sid. 102-104.
professionellt förhållningssätt63.
Jag funderade länge och väl på hur jag skulle göra när det gäller insamlandet av material och kom fram till att jag ville ha halvstrukturerade intervjuer med eleverna då jag ansåg att jag skulle få ut mest intressanta åsikter då. När jag valde elever som jag ville intervjua gjorde jag ett delvis slumpmässigt urval dvs. jag frågade elever som har varit på den organiserade läxhjälpen under terminen samt elever som inte närvarat på läxhjälpen.
4.5.1 Kvalitativa intervjuer
”Kvalitativa intervjuer utmärkts bland annat av att man ställer enkla och raka frågor och på dessa
enkla frågor får man komplexa svar, innehållsrika svar64” med denna mening inleder Jan Trost
(2010) sitt andra kapitel i metodboken Kvalitativa intervjuer och jag tycker att den meningen på ett ganska enkelt och talande sett förklarar vad som menas med kvalitativa intervjuer.
Mina intervjufrågor var av låg grad av standardisering dvs. att jag ställde frågor i den ordningen som jag ansåg var passande i den aktuella situationen, dessutom varierade följdfrågorna beroende på hur den intervjuade svarade på tidigare fråga65. Trost menar att vid låg grad av standardisering är
möjligheterna till variation stora i jämförelse med hög grad av standardisering. Vid kvalitativa studier används i stort sett bara intervjuer av låg grad av standardisering då man inte är ute efter att generalisera och räkna samband som man är i en kvantitativ studie66. Jag hade med andra ord en
mall, intervjuguide som jag utgick ifrån men följden av frågorna varierade från situation till situation.
Mina frågor var ostrukturerade dvs. att frågorna som jag ställde var öppna där den intervjuade hade möjlighet att svara med egna ord och efter deras egna funderingar67. Trost menar att det finns två
alternativ när man pratar om strukturering där den ena betyder det som jag skrivit ovan och den andra betydelsen handlar om att man håller sig till det tänkta området och inte tar upp andra områden som inte är av intresse för den tänkta studien. När det gäller den betydelsen av strukturering har mina intervjuer varit halvstrukturerade i bemärkelsen att jag höll mig till mitt tänkta område för studien, läxor. Med andra ord hade jag halvstrukturerade intervjuer där mina frågor var öppna med utrymme för de intervjuade att svara hur de ville. Kan även kalla mina
63 Patel; Davidson (2003). Sid. 69-83.
64 Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer 4e upplagan. Lund: Studentlitteratur. Sid. 25. 65 Trost (2010). Sid. 39-42.
66 Trost (2010). Sid. 39-42. 67 Trost (2010). Sid 39-42.
intervjuer för s.k fokusintervjuer som Trost menar är en intervju som har ett fokus dvs. ett tema68.
Det viktiga i detta sammanhang var att frågorna var tydliga för eleverna så att de förstod vad det var jag frågade.
4.7 Databearbetning
Min uppsats har en kvalitativ ansats. Med det menar jag att inte har för avsikt att jämföra mitt resultat mot något annat resultat. Min bearbetning av materialet kallas för kategorisering dvs. att jag har placerat in uttalande i olika kategorier för att underlätta och inte ha allt för långa meningar69.
När jag transkriberade intervjuerna valde jag att kategorisera och och använda mig av teman för att göra det enklare för läsaren att få en helhetsbild av intervjuerna samt för att hålla mig till ämnet. Vad som är viktigt att tänka på vid intervjuer är transkriptionsprocessen som man gör efter sina utförda intervjuer. Det är viktigt att ha i åtanke den påverkan man kan ha på det sagda av intervjupersonen då man skriver ner det på papper70. Det är skillnad på talspråk och skrivspråk
vilket medför att det är viktigt att man har i åtanke när man transkriberar intervjuerna.
4.8 Etiska aspekter
Jag pratade först med rektorn på skolan för att få dennes godkännande om jag fick lov att intervjua eleverna vilket var ok. Sedan var jag väldigt noga med att tydliggöra för eleverna och även för rektorn att skolan och eleverna skulle hållas konfidentiellt för andra. Dvs att det är endast jag som vet vem som sagt vad och att jag inte kommer att röja elevernas eller skolans identitet. Detta är viktiga inslag att tänka på vid insamlandet av data för att de kunde prata och svara fritt på mina frågor71. Eleverna som jag tillfrågade ställde upp på att bli intervjuade. Dessutom i min redovisning
av svaren framgår det inte vilken elev som sagt vad då det inte är av relevans för min uppsats. En aspekt som jag har missat är att fråga föräldrarna om jag fick lov att intervjua eleverna. I diskussion med berörd rektor där jag fick dennes tillåtelse att intervjua eleverna. Jag anser att mina intervjuer är anonyma och behandlas konfidentiellt och att det inte finns någon risk för att röja elevernas identitet. Jag är dock medveten om bristen på de etiska aspekter som vetenskapsrådet rekommenderar på deras hemsida72.
68 Trost (2010). Sid. 39-44.
69 Kvale och Svend (2009). Sid 219-222. 70 Trost (2003). Sid. 104-105.
71 Patel; Davidson (2003). Sid. 69-71.
5. Resultat
Jag har valt att dela in resultaten av intervjuerna i olika teman för att göra det enklare för läsaren att förstå och få en helhet av arbetet. Jag väljer heller inte att gå in på vilken elev som sagt vad för att det är inte relevant för denna uppsats.
5.1 Läxan och dess utformning
Den första frågan som jag ställde till eleverna var helt enkelt vad de tänkte när de hörde ordet läxa. Svaren som jag fick av eleverna varierade och tog upp olika aspekter:
(E1) Man tänker att det är mycket jobbigt.. En annan elev från samma grupp svarade:
(E2) Jag tänker att det är viktigt för ens framtid, för jobb och så.. för om man inte gör sina läxor så får man sämre betyg och så kan man inte komma in på ett bra gymnasium.
Här visar eleverna prov på ett framtidstänk där de relaterar läxor till framtida val av gymnasium. Den andra gruppen pratade om läxor som stressigt. Vilket är något som även syns i den tidigare forskningen:
(E4) Jag tänker plugg, plugg och stress, stress..
Varpå de två andra i gruppen förstärkte det:
(E 5,6) Ja stress och plugg..
När jag bad de vidareutveckla det fick jag följande svar:
(E6) Därför att när vi får läxor så kan det vara ganska så mycket läxor direkt efter varandra så det blir stressigt och ja.. (E5) Alltså de ger oss alla läxor samtidigt, det är därför som man känner sig
stressad t.ex. så har vi en period med läxor och sen en period med inga läxor alls..
Den tredje gruppen gav följande svar på frågan om läxor:
(E7) Sena nätter, för på dagen gör jag inget sen sitter jag med alla läxor på kvällen. (E8) Jag gör
alltid läxor direkt när jag kommer hem, jag menar läxor är läxor vad ska man säga om det? (E7) ..Gör man sina läxor så klarar man sig på proven, klarar man proven får man sina betyg.. med
bra betyg får man i sin tur en bra framtid.
Eleverna pratar både om läxor som viktigt och som ett stressmoment. De menar även på att läxorna kommer i olika perioder där de ibland får väldigt mycket läxor, vilket jag kopplar till prov-
tillfällen, medan de får mindre läxor andra perioder. Kan även tänkas att det lärarna sinsemellan inte finns en öppen dialog kring hur och vilka läxor som man ska ge eleverna. Just stressen är något som finns att läsa om i många av de artiklar, blogginlägg mm. som finns ute på nätet. Både för eleverna själva, som de säger här, men även för föräldrarna som inte hinner med eller kan hjälpa sina barn så som de hade önskat. På frågan vad det är för typ av läxor som de får fick jag bl.a. följande svar:
(E1) Det är olika läxor, i No är det bara att läsa in, i svenskan är det mest inlämningar, i matte är det att räkna i boken..
(E6) Att plugga inför prov för de ger alla prov typ samtidigt på samma vecka.. ..det är klart att det är läxor eftersom man pluggar inför proven.. Plus redovisningar, uppsatser och sånt som man
måste plugga till.
(E4) Om vi gör klart det som vi gör på lektionerna så blir det inget mer men ibland så får vi lite extra.
(E5).. Men vi har inte samma svensklärare och vår lärare ger oss läxa efter varje lektion..uppsatser och skriva och så..
(E1) ..Det blir sällan för mycket (läxor), läxorna är oftast att läsa lite sidor och så, jag menar vad är det, det är inte så svårt, sen kanske man får tio tal i matteboken.
Den sista gruppen svarade följande:
.. allt möjligt, ibland finns det inlämningsuppgifter, uppsatser och deadlines på uppsatser.. och göra någon extrauppgift från boken och.. även redovisningar.
Läxornas art varierar, enligt eleverna, från ämne till ämne samt mellan lärarna vilket i sig inte är något konstigt då alla lärare har sin stil och planering. Frågan är vilken typ av läxa som är mest effektiv att ge som hemläxa och vilken typ av läxa som är bäst ur ett lärande perspektiv. Det går även hand i hand med den tidigare forskningen som jag skrivit om ovan, då läxan som begrepp inte är helt enkelt att beskriva. Samtidigt är det bra att lärarna varierar läxorna då olika läxor som sagt passar olika elever och deras inlärningsstilar. Dock utifrån Vygotskijs tankar kan läxan bli komplicerad om eleven i fråga inte kan få rätt hjälp hemifrån från föräldrar eller någon annan vuxen. Utifrån Vygotskijs perspektiv lär människan sig först genom och tillsammans med sin omgivning, om föräldrarna inte är skolade i den svenska skolmiljön kan problem uppstå. Många föräldrar kanske både vill och kan hjälpa sina barn med läxan medan andra inte kan eller helt enkelt inte hinner pga. vardagens alla olika sysslor.
5.2 Läxhjälpen
En av de viktigaste punkterna i Vygotskijs sociokulturella perspektiv är kommunikationen. Det är genom kommunikation med vår omgivning som vi binder ihop vårt inre tänk med det yttre. Dessutom är det så vi ligger i den närmaste utvecklingszonen enligt dennes teori. Därför ville jag höra elevernas egen uppfattning kring att göra läxan ensam eller tillsammans med någon annan. På den aktuella skolan har det tre dagar i veckan funnits läxhjälp dit eleverna har kunnat gå för att göra sina läxor och få hjälp. Åsikterna kring läxhjälpen tycker jag var väldigt intressanta. Oftast, visade det sig, föredrog eleverna att göra läxan på egen hand. Jag frågade de hur de gjorde när de fick läxor:
(E5) Mamma brukar hjälpa mig lite, med typ att komma på idéer och sådär om vad jag ska skriva om och sånt när det är fritt arbete annars så arbetar jag själv hemma.. (E4) När det är prov eller
så, brukar min bror förhöra mig.
I den andra gruppen pratade de vidare om att föräldrarna och syskon hjälper de lite grann med läxorna:
(E1) Pappa brukar hjälpa mig ibland, mest med matten, sen hjälper min syster mig med svenskan. (E3) Det är mest med matten som jag behöver hjälp.
Den sista gruppen svarade så här:
(E9) Jag gör alltid läxor själv och sen ibland tar jag hjälp från, jag ringer någon från klassen som
hjälper mig.. .. inga föräldrar alltså seriöst..
(E7) Internet hjälper mig, inga bröder eller något.. Om jag har en bok eller något så tar jag all fakta från boken och kanske internet ibland.. (E9) ..eller så tar man hjälp från någon kompis..
Det är varierande svar som jag får. Eleverna säger att de får lite hjälp från sina föräldrar. Två av eleverna var väldigt tydliga med att de gör sina läxor utan föräldrarnas hjälp. Internet verkar vara en källa som eleverna använder sig av. Jag tycker att det är intressanta svar på så sätt att flera av eleverna uppger att de får någon form av hjälp hemifrån antigen från en förälder eller från syskon. Samtidigt uppgav den sista gruppen att de allt som oftast gör läxan på egen hand utan hjälp från någon vuxen i hemmet.
har aldrig gått dit trots att det är tillgängligt för alla elever:
(E2) Nej, nej det tar för lång tid.
Jag bad eleven att vidareutveckla det varpå han sa:
.. Att sitta här och göra läxor.. det är inte hjälpen som är det viktiga utan det är viljan.. Jag kan inte vara i skolan till kl 17 hinner inte..
En annan elev från samma grupp menade att det är för omständigt:
(E3).. Men med läxhjälpen kan det vara t.ex att vi slutar tjugo i två och läxhjälpen börjar inte förrän kl 15 så.. Vi borde kanske istället ha lektioner.. (E1) Man orkar inte bara sitta och vänta på
att läxhjälpen ska börja, då kan man lika gärna gå hem och göra vad man vill.
De andra grupperna sa följande om läxhjälpen:
.. Hade vi haft fler lektioner så kanske vi inte hade behövt läxor..
Eleverna i den gruppen menade på att de hellre hade gått längre, haft fler lektioner i skolan och sluppit ha läxor. I gruppen med niorna var tongångarna något annat. De menade på att man i slutet av dagen är trött och inte orkar ha fler lektioner. På frågan om de hade varit beredda och sluta senare på dagen för att slippa ha läxor svarade de olika:
(E7) Inte jag.. (E9) .. Nej man orkar inte.. När kl är 14 och man har sista lektionen så orkar man
inte längre man är trött så då kommer det inte fungera..
Eleverna pratade en del om att ha en egen drivkraft. Här handlar det om den inre motivationen dvs. att man gör det av en inre vilja och inte av yttre motivation som t.ex. olika belöningar eller betyg. På frågan om de var positiva till läxor svarade de:
(E8) ..ja skoja inte, hela skolan är tråkig men man pluggar ändå.. (E9) alltså läxor kan vara
underhållning ibland, det är bara att man måste vilja lära sig det också. Man måste själv vilja..
svarade att de gärna hade för att slippa få läxor hem. Däremot var de inte helt nöjda med läxhjälpen då de ansåg att det blev för hackigt på något sätt, de menade på att det hade varit bättre att ha en lektion till vissa dagar där man hade kunnat jobbat med uppgifter och eventuella läxor. Även det är intressant och en viktig aspekt att ta upp med berörd rektor på skolan. Jag tycker att det är en intressant skillnad mellan åttorna och niorna.
En ytterligare aspekt som eleverna lyfter fram är motivationen och viljan, de pratade om att det är viljan som är det viktiga och inte nödvändigtvis hjälpen med läxan. Motivation och viljan är något som man som lärare hela tiden jobbar för att eleverna ska ha. Att eleverna själva tar upp det tycker jag tyder på en god självinsikt och medvetenhet kring sin egen skolgång.
6. Diskussion
Här är min avsikt att diskutera resultatet utifrån den valda litteraturen.
6.1 Elevernas uppfattning kring läxor
När det gäller elevernas uppfattningar kring läxor verkar det som om de förstår att det är någonting som de behöver för att de ska kunna lära sig så mycket som möjligt. Samtidigt var det flera av de elever som jag intervjuade, som påpekade att de känner stress över de läxor som de får. Att eleverna känner sig stressade över läxorna kan aldrig vara bra. Dock är jag medveten om att de kanske förstärker när de känner mig sen tidigare. Just stressen är något som även Hellsten tar upp då han menar att många elevers studiemiljö hemma är för dålig för att man som elev ska kunna sitta och göra sina läxor. Det är ett problem menar han. Även Leo menar på att läxan blir ett stressmoment för många elever. Det är inte alltid som en elev har ett eget rum där han eller hon kan sitta oberörd utan att bli störd så att eleven kan koncentrera sig. Leo tar även upp läxan som ett arbetsmiljöproblem i sin magisteravhandling73.
Även detta ämne berör Rosales som menade på att många av killarna i hans undersökning delade rum med flera syskon vilket gjorde att de inte riktigt har möjlighet att få lugn och ro för att kunna sitta med sin läxa. Rosales menar även att det är viktigt att tänka på att skolans värld oftast är anpassad till medelklassen och att arbetarklassen inte alltid förstår det "skolspråk" som talas i skolorna74. Han menar att det kanske gör att föräldrarna till dessa elever kanske vill men inte kan
hjälpa dessa barn med deras läxor.
Det är lite intressant för just det här med att kunna ha någonstans att sitta menade eleverna i min undersökning, inte var något problem i de flesta fall. Det var dock en och annan som talade om att de har småsyskon hemma som de får ta hand om. Att som elev komma hem och kanske ha många syskon hemma är kanske inte det första som man tänker på som lärare men att göra läxor hemmavidd kan då bli problematiskt. Däremot svarade några av eleverna att de fick hjälp hemifrån om de ville. Vilket skiljer sig mot vad Rosales diskuterar i sin avhandling. Däremot verkade det som om eleverna inte ville ha hjälp från sina föräldrar. Detta skulle kunna tolkas som om att eleverna medvetet inte frågar sina föräldrar av olika anledningar. Återigen hamnar jag i rättvise tänket för att när en och samma läxa ges till alla elever är det inte helt rimligt att anta att alla elever kanske kommer klara den på egen hand utan någon vuxens hjälp. Det kan mycket väl vara så att läxan då antigen blir för enkel för vissa och kanske för svår för andra. Det är med vuxens hjälp som eleven
73 Leo (2004). sid. 54.
utmanar sig själv och ligger i den närmaste utvecklingszonen, detta är inte helt säkert ändå om inte föräldrarna själva förstår uppgifterna vilket inte är omöjligt i den aktuella mångkulturella stadsdelen. Ännu en anledning till att jag tycker att läxan bör göras på skolan i pedagogens närvaro. Just relationen mellan föräldrar och skola är något som Laid problematiserar i sin avhandling75. Laid
pekar på flera punkter där samarbetet mellan föräldrar, med bakgrund från mellanöstern, och lärare inte fungerar helt optimalt. Föräldrarna i Laids undersökning svarade att det många gånger var språket som var ett hinder för ett bättre samarbete mellan hem och skola. Språket är viktigt när det gäller att förstå en läxa, om en förälder inte förstår en läxa är det svårt att ge det stöd som en elev kan behöva. Lärarna menade just det att för att samarbetet mellan hem och skola skall bli bättre behöver föräldrar ta mer ansvar över barnets skolgång, hjälpa de med läxorna. Att hjälpa sina barn med läxor menade föräldrarna å sin sida i Laids undersökning, var svårt pga. pedagogiska luckor gällande kunskap76. Därför anser jag att det är av stor vikt att läxorna som ges till eleverna är väldigt
tydliga med ett klart syfte så att eleven förstår varför de har läxan.
Detta tar även Wilson och Rhodes upp i sin avhandling där de kommer fram till att eleverna i deras undersökning många gånger inte gjorde läxan pga. att de inte förstod eller visste hur de skulle göra läxan77. Därför, menar författarna, är det av yttersta vikt att lärarna tydliggör syftet med läxan så att
eleverna förstår varför de har fått läxan. På så sätt stimuleras eleverna till att göra läxan. Om ens föräldrar inte kan det svenska språket väl och inte heller riktigt förstår sig på det svenska skolväsendet, är det inte helt rimligt att anta att de ska ge det stöd som elever kan behöva med t.ex. att göra sina läxor hemma. Hur mycket en elev då lär sig när han/hon inte förstår går att diskuteras. Blir läxan då ett positivt moment eller en negativ för eleven i fråga. Det är väldigt viktigt tycker jag att man inom lärarlagen i en skola diskuterar vilka typer av läxor som man ska ge eleverna samt vilket förhållningssätt som man ska ha gentemot läxor.
Även Hong, Wan och Peng diskuterar läxan i deras undersökning kring läxan och skillnaden i förväntningar mellan lärare och elever. Det som de bl.a. kom fram till i sin undersökning är att för att läxan ska bli ett positivt fenomen för eleverna bör lärare ha en förförståelse för läxan utifrån elevernas perspektiv. Samt att det är viktigt med feedback på den gjorda läxan78. Det är med andra
ord viktigt för eleverna att få respons på sin läxa vilket i sig kan bli en tidskrävande historia för läraren.
75 Laid (2007). Sid. 269-300. 76 Laid (2007). Sid. 269-300.
77 Rhodes and Wilson (2011). ISSN: 0013-1172.
Som jag har diskuterat tidigare anser jag att det är viktigt med en samverkan mellan hem och skola dvs. mellan lärare och förälder för att gynna elevers utveckling. Hur denna samverkan ska se ut är jag inte riktigt säker på men helt klart behövs det någon form av dialog mellan lärare och förälder när det t.ex. gäller läxor.
En annan aspekt som jag finner intressant är att i den tidigare forskningen i min uppsats säger bl.a. Leo och Hellsten att läxorna bör göras på skolan med hjälp av pedagogerna på skolan79. På den
aktuella skolan har det funnits läxhjälp tre dagar i veckan. Trots att det har funnits en möjlighet för eleverna att gå till läxhjälpen och få hjälp med sina läxor, visade det sig att eleverna inte nyttjade möjligheten. De menade på att det inte riktigt fungerade rent schematiskt och att det kunde bli ”håltimme” mellan sista lektionen och läxhjälpen. De diskuterade möjligheten att ha extra lektioner på sina scheman, dvs. längre skoldagar, där de skulle ha möjlighet och jobba med bl.a. läxor eller andra uppgifter. Här skiljer sig det som eleverna i min undersökning säger jämfört med det som jag tagit upp i litteraturdelen. Westlund diskuterar även detta i sin rapport där hon skriver att vissa elever hellre har längre skoldagar för att slippa ha läxor80. Men det är inte helt givna svar från
eleverna gällande den biten. I min undersökning var det flera som menade på att ”man är trött i slutet av dagen” vilket var en av anledningarna till att de inte ville ha längre skoldagar. Det är inte riktigt så enkelt som att ha läxhjälp i slutet av dagen visar det sig. Någonstans känner jag att man genom läxhjälp på skolan har gett eleverna en möjlighet att få adekvat hjälp. Samtidigt kanske det är just de elever som är motiverade som kommer till läxhjälpen, dessa elever kanske gör sina läxor oavsett. Hur man bäst ska utforma läxhjälp på skolor vet jag inte. Jag tror dock att en bra början när det gäller läxor eller läxhjälp är att det finns en öppenhet gällande pedagogernas planering för att på så sätt underlätta för eleverna. Om det finns en tydligt utformad policy kring hur och vilka läxor man ska ge eleverna, tror jag att det blir mindre stressigt för eleverna. Dessutom kan berörd personal som håller i läxhjälpen vara bättre förbered.
En annan intressant aspekt som Westlund diskuterar är att många elever lever det sociala livet i skolan, på så sätt blir läxan nästan obligatorisk om det är så att man självmant väljer att inte arbeta med en speciell uppgift under lektionstid. Många ungdomar idag har så mycket att diskutera och prata om, inte minst med tanke på alla sociala medie/nätverk som finns. Samtidigt skapas nya problem om en elev väljer att göra det hemma, den eller de eleverna som denna elev pratar med kanske inte har samma självdisciplin och kan göra uppgiften på egen hand hemma. Läxans vara eller inte vara är inte helt enkel att besvara.
79 Horgby (2004).[www.lararnasnyheter.se]. 80 Westlund (2007). sid. 81-95.
Ämnet läxor är någonting som jag känner att man inom skolor och lärarlagen bör diskutera för att eleverna ska känna att lärarna är samspelta och att man inte ger för många läxor i de olika ämnena. Vid vanlig blockundervisning kan det vara så att kollegor sinsemellan inte alltid är samspelta vad gäller arbetsområde och innehåll, däremot vid tematiskt arbete känns det som om pedagogerna har bättre koll på varandra samt att kommunikationen emellan är sådan att kollegor håller sig "up to date" om vad den ene respektive de andra arbetar med. Leo diskuterar också det faktum att han anser att det på skolor borde utformas gemensamma läxpolicys så att lärarna har en gemensam utgångspunkt81. Eleverna i min undersökning ger antydningar till att de anser att lärarna inte är
samspelta vad gäller när och vilka typer av läxor de ger eleverna. Med en gemensam mall för lärarna tror jag även att eleverna kommer att känna av det.
7. Analys
I detta avsnitt diskuterar jag mitt resultat utifrån Vygotskij i Säljö.
Om jag utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande blir läxan lite problematisk. Eftersom fokus i perspektivet ligger på det kommunikativa och att det är genom språket som vi lär oss blir läxan ett problem. Jag ser även andra svårigheter med läxan. Det krävs en väldigt tydlighet från lärarens sida så att alla elever verkligen förstår en läxa, dessutom ser jag det som omöjligt att anta att en och samma läxa ”passar” alla elever. Att utforma individuella läxor till var och en av eleverna blir väldigt tidskrävande och frågan är om den tiden inte är bättre att lägga på undervisning, planering och stöttning under lektionerna. Någonting som jag redan har varit inne på är rättvise perspektivet, dvs. att vissa elever kan få hjälp hemifrån medan andra inte kan. Jag anser inte att det är fel att man som elev vill göra hemarbeten, snarare tvärtom för då gör man det av en inre motivation däremot tycker jag att det blir fel när andra elever inte får hjälp, om de behöver ha det, hemifrån av anledningar som jag har diskuterat i min uppsats.
Vidare är kunskap i det sociokulturella perspektivet inte något som är statiskt utan det är något som människan genom argumentation, språk och handlingar i olika sociala situationer lär sig genom att vara aktiv. Att göra en läxa hemma själv kanske inte är optimalt i sådana fall. Samtidigt kanske vissa läxor skulle kunna fungera, jag tänker t.ex. på läxor där man ska repetera det som man redan har gått igenom på lektionstid. På så sätt går man inte in i nya kunskapsfält utanför sociala situationer. För när en elev jobbar tillsammans med andra elever ger och tar eleverna från varandra, på så sätt utmanas de ständigt samt ligger nära Vygotskijs proximala utvecklingszon. Vygotskij
menar även att det är genom att kommunicera med andra som vi människor binder samman vårt inre tänk med det yttre. Det är en anledning till att jag känner att läxan kan bli ett onödigt stressmoment när en elev på egen hand ska sitta med en uppgift av något slag.
Eleverna i min undersökning gjorde helst läxorna på egen hand då de ansåg att det var enklast på det sättet. Då går de, enligt det sociokulturella perspektivet, miste om mycket. Frågan är hur skolan ska utformas för att fungera optimalt för eleverna. När eleverna i min undersökning, samt i andra större undersökningar säger att de känner sig stressade av alla läxor de har, är det ett problem. För stressade elever presterar inte optimalt. Jag är samtidigt medveten om att skolans värld brottas med en hel del andra problem förutom läxans vara eller inte vara. Men jag tror att det är viktigt att frågan lyfts upp för enligt den litteratur, artiklar, avhandlingar samt min egen undersökning, är det ett område som vi borde problematisera mer kring.
8. Sammanfattning
För att summera min undersökning så visar det sig att eleverna i min undersökning inte var helt eniga när det gäller läxans vara eller inte vara. En del av eleverna hade gärna haft längre skoldagar mot att inte ha läxor medan andra elever hellre hade läxor då de ansåg att man i slutet av dagen var för trött för att orka.
När det gäller läxhjälp använde en del elever sig av den möjligheten medan andra ansåg att det var för omständigt. Det handlar mer om att ha viljan som någon sa. Utifrån Vygotskijs perspektiv blir läxan lite problematiskt då en elev kan hamna utanför den sociala kontext som är positiv för inlärningen. Allt som allt är jag inte för eller helt emot läxan. Trots att jag försökt sätta mig in läxan som begrepp är jag inte säker på att min åsikt kring läxor har fått en annan, tydligare riktning. Men det faktum att mina intervjupersoner säger att de känner sig stressade kan inte vara ett bra tecken. Samtidigt har lärarna våra läroplaner och eleverna ska hinna med vissa delar. Kanske har vi ändrat synen på kunskap och inlärning med den nya läroplanen.
9. Förslag på vidare forskningen
Det hade varit intressant att göra en studie med goda exempel på skolor som har en läxpolicy. Eller att göra en jämförande studie utifrån elevernas perspektiv på en skola som har läxor och en läxfri skola. Det hade även varit intressant att titta närmare på hur skola som är läxfri jobbar rent planeringsmässigt för att belysa området.
Referenser
Bouakaz, Laid (2007). Parental involvement in school: what hinders and what promotes parental involvement in an urban school. Malmö Högskola: Lärarutbildningen.
Hellsten, Jan-Olof (2000). Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt – En studie av hur grundskoleelevers arbetsmiljö skapas-förändras- förblir som den är. Uppsala:Uppsala Universitet.
Ileris, Knud (2007). Lärande. Studentlitteratur: Lund.
Kvale, Steinar; Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun - andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, Roddy (2008). Foucault: En introduktion. Lund: Grahns
Patel, Runa; Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning 3e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Rosales, René León (2010). Vid framtidens hitersta gräns – Om maskulina elevpositioner i en multietnisk skola. Tumba:Mångkulturellt centrum.
Säljö, Roger (2008). Lärande i praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv. Norsteds Akademiska förlag: Stockholm. Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer 4e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Internet
Amnell, Mats (2010). [Hämtat 2011-02-15] http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/article888506/Foraldrarnas-utbildning-avgor-betygen.html
Anne-Charlotte Horgby (2004-04-26). ”läxorna skapar ohälsa”. [Hämtat 2011-04-03]
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2004/04/26/laxorna-skapar-ohalsa. Laid (2007) i Lovén, Hedda (2007) [hämtat 2011-02-15] http://www.skolporten.com/art.aspx?
id=a0A2000000016xF&typ =
Leo, Ulf (2004). Läxor är och förblir skolarbete – En studie om inställningar till läxor i ett F-9spår i grundskolan. Mah: Lärarutbildningen. Sid. 3 [hämtat 2011-04-19] http://www.uppsatser.se/uppsats/7bdabf8184/
Hong, Eunsook; Wang, Min; Peng, Yun (2011). Discrepancies between students´ and teachers´ perceptions homework. ISSN: 1932-202x [Hämtat på:] http://web.ebscohost.com.support.mah.se/ehost/detail?vid=5&hid=24&sid=38689183-f284-4b3a-b9f3-8a9644b2f829%40sessionmgr4&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d
%3d#db=eric&AN=EJ919062 [Hämtat 2011-11-14]
National Encyklopedin http://www.ne.se.support.mah.se/sve/läxa [hämtat 2011-04-19]
Nina Schmieder (2010-09-22).
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/09/22/laxor-anpassas-efter-medelklassen. [hämtat 2011-04-20]
Skolverket.se (2003): Sämre resultat för elever med utländskt bakgrund beror inte bara på skolsituationen. Skolverket: Anders Auer. Hämtat på: http://www.skolverket.se/sb/d/246/a/1513 [Hämtat 2011-04-03]
Strandberg, Max m.fl. (2006). En helt annan läxa! - Föräldrar, läxor och de övergivna målen. Farsta. [Hämtat på:]
