Modersmålets betydelse för lärandet

ISB

Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap

Modersmålets betydelse för lärandet

- En studie om hur man arbetar för att främja inlärningen hos elever med ett

annat modersmål än svenska

The importance of the mother tongue in learning

- A study about how to benefit the progress for pupils with another mother

tongue than Swedish

Författare: Elin Spångberg

Examensarbete i lärarutbildningen Handledare:

Marja-Terttu Tryggvason

Vt 2007 Examinator:

ISB Examensarbete Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap 10 poäng

SAMMANFATTNING Elin Spångberg

Modersmålets betydelse för lärandet

- En studie om hur man arbetar för att främja inlärningen hos elever med ett annat modersmål än svenska

The importance of mother tongue in learning

- A study about how to benefit the progress for pupils with another mother tongue than Swedish

VT 2007 19 sidor

__________________________________________________________________________________________ Syftet med detta arbete har varit att belysa hur några lärare upplever vikten av

modersmålsundervisning. Jag ville även undersöka hur personalen på skolan arbetar för att främja lärandet hos elever med ett annat modersmål än svenska i år 1 och år 3.

För att ta reda på detta har jag valt att använda mig av intervjuer och för att komplettera dessa har jag även valt att göra observationer. Min undersökning blev kvalitativ eftersom jag ville ta reda på hur intervjupersonerna uppfattar att de stöttar elever med ett annat modersmål än svenska.

Genom denna studie har jag fått reda på att man på den undersökta skolan använder sig av någonting som kallas för studieverkstad. Studieverkstadens syfte är att med hjälp av elevernas modersmål och det svenska språket få barnen att enklare uppfatta det som sägs och görs i det ordinarie klassrummet.

___________________________________________________________________________

Innehåll:

1. Inledning...

4

1.1 Syfte ...

5

1.2 Frågeställningar...

5

1.3 Avgränsningar ...

5

2. Litteraturgenomgång ...

6

3. Metod ...

10

3.1 Metod val och forskningsansats...

10

3.2 Insamlingsmetoder och urval...

10

3.3 Databearbetning och analysmetod ...

12

3.4 Reliabilitet och validitet ...

12

3.5 Etiska ställningstaganden ...

12

4. Resultat...

14

4.1 Resultatpresentation ...

14

4.2 Sammanfattning ...

16

5. Analys ...

17

6. Diskussion och slutsatser ...

19

6.1 metoddiskussion...

19

6.2 Resultatdiskussion ...

19

6.3 Slutsatser ...

20

6.4 Nya forskningsfrågor ...

20

Referenser

Bilagor

Bilaga 1: Missivbrev

Bilaga 2: Missivbrev

1. Inledning

Eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle är elever med ett annat modersmål än svenska vanligt förekommande i dagens skola. Vikten av att elever med ett annat modersmål får modersmålundervisning i skolan har visat sig stor. Det som menas med modersmål i detta arbete är att modersmål är det språk som en person först lär sig tala. Modersmålet är det redskap som barn lär sig nyttja för att kunna använda symboliska begrepp och för att koda sin omvärld. En person kan ha fler än ett modersmål om personen lärt sig flera språk samtidigt, till exempel genom att ha föräldrar som talar olika språk.

Skolan erbjuder undervisning i modersmål. Syftet med modersmålsundervisningen är att elever med annat modersmål än svenska skall kunna bevara och utveckla kunskaper i det språk de använder i sin dagliga omgivning för att därmed få möjlighet att utveckla en effektiv tvåspråkighet. Genom modersmålsundervisningen ska elevernas känslomässiga och mentala utveckling främjas på samma sätt som deras delaktighet i olika kulturer.

(Nationalencyklopedins Internettjänst)

I Skolverkets rapport Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (2004) skrivs det att för att man ska kunna vara aktivt deltagande i samhällsutvecklingen behöver man kunna använda språket, det språk som är modersmål i landet man befinner sig i, i tal och skrift. Även Lpo 94 belyser vikten av att kunna majoritetsspråket som talas. I Lpo 94 står det att språket är en viktig väg till kunskap och språket har stor betydelse för lärandet. Med hjälp av språket

erövrar eleverna nya begrepp, de lär sig att se sammanhang, tänka logiskt, granska kritiskt och värdera. Deras förmåga att reflektera och att förstå omvärlden växer genom språket.

På skolan jag gjorde mina intervjuer finns svenska som andraspråk som ämne. All personal som undervisar i ämnet har utbildning i svenska som andra språk. De elever som läser svenska som andraspråk, gör det istället för den vanliga undervisningen i svenska. Svenska som andraspråk är inte ett stödämne utan ett eget ämne som eleven får betyg i. Alla barn som har ett annat modersmål än svenska erbjuds på denna skola modersmålsundervisning. Är fallet så att det är färre än fem elever som vill ha modersmålsundervisning i ett språk blir det

samordning i kommunen. Modersmålsundervisning är undervisning i och på själva modersmålet för att eleverna ska utveckla språket.

Under min lärarutbildning läste jag en fempoängs kurs om bl.a. kommunikationens beroende av etnicitet. Det var genom denna kurs jag fick upp ögonen för modersmålsundervisningens betydelse. Innan denna kurs antog jag att det var bra att elever med ett annat språk än det svenska som modersmål fick ha modersmålsundervisning, men jag visste inte hur viktigt det var.

Nu när jag ska skriva detta examensarbete känner jag att jag ville ta chansen att få gå in lite djupare i hur modersmålsundervisningen fungerar ute i skolan.

1.1 Syfte

Med detta arbete vill jag belysa hur några lärare upplever vikten av modersmålsundervisning. Jag vill även undersöka hur lärarna på skolan arbetar för att främja lärandet hos elever med ett annat modersmål än svenska i år 1 och år 3.

1.2 Frågeställningar

På vilket sätt är språket viktigt för lärandet?

I vilken mån har utbildning i modersmålet betydelse för lärandet?

Hur kan lärare som arbetar med invandrarelever ta hänsyn till deras modersmål?

1.3 Avgränsningar

För att begränsa detta arbete har jag valt att fokusera undersökningen på endast en skola. Att jag valde den aktuella skolan beror på att jag sedan tidigare visste att det är en mångkulturell skola med många utländska elever. Därför ansåg jag att skolan var passande för min

undersökning. Undersökningen omfattade lärare i år 1-6. Observationerna gjordes när lärarna hade lektioner med barn i år 1 och år 3.

2. Litteraturgenomgång

I detta kapitel har jag valt att strukturera det som står i litteraturen efter mina forskningsfrågor. Jag sammanfattar även varje genomgång kort.

På vilket sätt är språket viktigt för lärandet?

I boken Kultur och språkmöten skriver Nauclér, Welin och Ögren (1988) att språket och kulturen hör intimt ihop, att man i varje kultur genom orden får tillgång till tidigare

generationers kunskaper och erfarenheter. Genom orden riktas uppmärksamhet på det som i miljön är väsentligt. Även i Skolverkets rapport Fler språk fler möjligheter (2003) anses det att vi genom språket uttrycker vår kultur, vår tillhörighet och våra värderingar. Språk är också verktyg för att lära. Språket bär kunskaper och är grunden i mötet med andra människor. Vi behöver språk för att kunna tänka, drömma och kommunicera. Språket ger oss självkänsla och gör oss till människor. För att växa som människor, vidga våra vyer och öppna oss för

världen, behöver vi kunna språk. Det bedöms även att det är viktigt att behärska ett språk för att kunna utvecklas och fungera väl, leva gott och bidra i ett demokratiskt samhälle.

Nauclér m.fl. (1988) menar att språket är en så självklar del av våra liv att det ibland kan vara svårt att se vad det är vi kan när vi kan ett språk. De menar att det är först när

kommunikationen störs som vi blir medvetna om hur beroende vi är av vårt språk för att kunna fungera tillsammans med andra människor och utvecklas själva. Detta blir extra tydligt tillsammans med människor som talar ett främmande språk.

I Fler språk fler möjligheter (2003) skrivs det att allt fler barn växer upp i flerspråkiga

familjer och att på många platser i landet är förskolor och skolor idag miljöer där skilda språk möts. Hur väl förskolan och skolan kan ta tillvara barns flerspråkighet har därför en

avgörande betydelse för barns och ungdomars utveckling. Språk och identitet hänger samman liksom språk och lärande.

I rapporten Komma till tals (2004) påpekas även att språket är en del av identiteten. Det menas att genom att behärska språket, vare sig det är ett eller fler, ger det barnen självkänsla och utvecklingsmöjligheter. Det påstås också att språk, identitet och lärande är

sammanlänkade. Om man har ett väl utvecklat modersmål ger det bättre förutsättningar för att man ska kunna utveckla ytterligare ett språk.

Nauclér m.fl. (1988) hävdar att språkinlärning är en del av barns socialisation. Barn deltar tillsammans med andra människor i en mängd olika situationer som ställer skilda språkliga krav på barnet.

I Fler språk fler möjligheter (2003) skrivs det att flerspråkiga barn inte alltid klarar sig bra i den svenska skolan. Även om en del klarar sig utomordentligt bra finns andra som klarar sig dåligt. En förklaring till detta är att modersmålsundervisningen har minskat i alla skolformer de senaste tio åren. Modersmålsundervisningen ingår inte längre som en naturlig del i skolans arbete. En annan förklaring kan vara de generella neddragningarna i skolan under 90-talet som bidrog till att det blev mindre personal i klasserna och därmed sämre möjligheter att möta elevernas olika behov.

Ladberg (1996) anser att språk hjälper oss både att känna igen och komma ihåg sådant som vi ser. Hon menar att det är lättare att minnas saker om man har ord för det man ser.

Sammanfattning

Språket är viktigt för lärandet eftersom språket är ett verktyg för att lära. I alla kulturer får man genom orden tillgång till tidigare generationers kunskap. Om en person behärskar språket ger det personen i fråga självkänsla och utvecklingsmöjligheter. Genom att ha ett väl

utvecklat modersmål ger det bättre förutsättningar för att man ska kunna utveckla ytterligare ett språk.

I vilken mån har utbildning i modersmålet betydelse för lärandet?

I Skolverkets rapport Gemensamt ansvar (2001) skrivs det att modersmål, det som tidigare kallades hemspråk ända till 1997, är ett skolämne. En elev som har ett annat språk än svenska som modersmål och som använder detta i dagligt umgänge med minst en

förälder/vårdnadshavare har rätt att studera modersmålet i grundskolan och gymnasieskolan. Undervisningen är frivillig för eleverna men kommunen har skyldighet att erbjuda ämnet. Dessa regler gäller även idag.

I Fler språk fler möjligheter (2003) står det att Modersmål är ett eget ämne som det finns både kursplaner och betygskriterier för. Betyg ges i år 8, år 9 och i gymnasiet.

I Fler språk fler möjligheter (2003) anser skolverket att elever som har behov av särskilda åtgärder för att nå kunskapsmålen i olika ämnen måste få stöd på sitt eget språk. De anser även att modersmålets status behöver stärkas, så att det blir en integrerad del i förskola och skola.

Även Tuomela (2002) menar att modersmålsämnet länge har haft låg status. Han menar att synen på modersmålsundervisning kan vara negativ hos andra lärare och att

modersmålsundervisningen ofta äger rum i bristfälliga lokaler.

Skolverket föreslår i Fler språk fler möjligheter (2003) att alla barn med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsstöd redan i förskolan. Skolverket vill också att

modersmålsundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan integreras i den vanliga undervisningen och att eleverna ska kunna erbjudas undervisning i olika ämnen på modersmålet.

Ladberg (1996) har som åsikt att ett väl utvecklat modersmål hos ett invandrarbarn även stödjer inlärningen av det svenska språket. Med detta menar hon att lärare som talar barnets modersmål kan vara ett stort stöd genom att de kan förklara och hjälpa eleven med förståelsen av det svenska stoffet. På så sätt kan eleven arbeta intellektuellt med skolstoffet på ett djupare sätt. Hon tycker även att man bör fortsätta att utveckla modersmålet som ”tankespråk” på skolnivå eftersom det är en hjälp för eleven även i den svenska undervisningen. Det som eleven lär sig på sitt språk kan eleven sedan överföra till svenska.

Hyltenstam och Lindberg (2004) skriver att det finns faktorer och områden som är särskilt centrala i minoritetsspråkselevers skolframgång. Dessa är:

 det socialpolitiska sammanhanget

 sociala och kulturella processer i de miljöer barnet befinner sig i  förskolan och skolans organisation

 förstaspråkets användning och status i förskolan och skolan  utformningen av undervisningen i och på andraspråket  den pedagogik som bedrivs i förskolan och skolan

 utformningen av den bedömning av barnets utveckling som görs i förskolan och skolan  förskolans och skolans kontakt med föräldrar eller målsman

 barnets tankeutveckling, kunskaps- och identitetsutveckling (sid 505).

Från barnets perspektiv är tankeutveckling samt kunskaps- och identitetsutveckling särskilt väsentliga menar Hyltenstam och Lindberg (2004). De anser att varje barn bör ges möjlighet till utveckling och lärande på en ålderspassande nivå. Om barnet har ett annat förstaspråk än majoritetsspråket och detta förstaspråk är starkare än andraspråket är det viktigt för barnet att få möjlighet till fortsatt utveckling av tänkande och lärande på detta språk. Detta eftersom det är på sitt starka språk man lär och förstår bäst. Samtidigt påpekar Hyltenstam och Lindberg (2004) att barnets utveckling av andraspråket måste börja så tidigt som möjligt för att också det språket ska kunna fungera för tänkande och lärande i framtiden.

Lindberg (1996) skriver att det är viktigt att tvåspråkiga elever får använda och utveckla båda språken. De olika språken utvecklas olika och kommer på så sätt att komplettera varandra. Hyltenstam och Lindberg (2004) menar att det tar minst fem år eller mer för

andraspråksinlärare att språkligt komma ifatt sina enspråkiga kamrater i skolans läsämnen. Om andraspråksinlärare under denna tidsperiod enbart har möjlighet att tillägna sig

ämneskunskaper på ett andraspråk som de inte behärskar fullt ut ställer det stora krav på lärarna. Lärarna måste stödja ämnesinlärningen genom varierande arbetsformer och gemensamt utarbetade strategier för att underlätta andraspråkselevernas förståelse och deltagande i undervisningen.

Att inkludera elevers förstaspråk i skolarbetet kan reducera graden av språk- och kulturchock och stärka elevens självkänsla och identitet anser Hyltenstam och Lindberg (2004). De anser också att om eleverna uppmanas att lämna förstspråket utanför skolans dörrar kan det leda till att skolan uppfattas som ett tvång och att eleverna gör motstånd genom att inte lära sig. Ett barns utveckling av tänkande och lärande går långsammare om barnet endast får undervisning på sitt andraspråk och att detta barn kanske aldrig hinner ifatt det enspråkiga barnet.

Det finns en tendens att glömma att språkinlärning tar tid menar Hyltenstam och Lindberg (2004). De anser att man som lärare inte kan bedöma andraspråksinlärare på samma sätt som förstaspråkstalare. Istället anser de att bedömningen i undervisningen bör baseras på den individuella elevens första och andraspråksutveckling snarare än årskursnivåer eller förutbestämda kriterier.

Hyltenstam och Lindberg (2004) skriver att elever som studerar på sitt andraspråk ställs inför en stor utmaning när de ska tillägna sig ämneskunskaper på ett språk de inte fullt ut behärskar. De menar att elever som endast varit en kort tid i Sverige är tvungna att lägga mycket tid åt

själva språkinlärningen, vilket kan leda till att de går miste om ämneskunskaper som övriga elever tillägnar sig under samma tid. Detta kan ske om eleverna inte får ämneskunskaper på sitt modersmål samtidigt.

Hyltenstam och Lindberg (2004) tycker att modersmålslärarna måste lokalanställas och att modersmålsundervisningen måste tas in i det ordinarie schemat på tider som är gynnsamma. Detta innebär att ämnesutvecklingen på modersmålet kommer i fokus. Alla lärarkategorier som är inblandade i en elevs utveckling ges härigenom en möjlighet till dialog och

samplanering för att på bästa sätt tillsammans stödja eleven. Hyltenstam och Lindberg hävdar att eleven ska få möjligheter att växelvis göra uppgifter på sina båda språk och dessa arbeten ska ges en jämlik bedömning och värderas lika högt.

Sammanfattning

Utbildning i och på modersmålet är viktigt eftersom ett barns utveckling av tänkande och lärande går långsammare om barnet endast får undervisning på sitt andraspråk. Det är på sitt starka språk man lär och förstår bäst. Om en elev får utveckla och använda sig av båda språken kommer eleven att utveckla språken olika och på så sätt kommer de att komplettera varandra. Att inkludera elevens förstaspråk reducerar även graden av språk- och kulturchock och stärker elevens självkänsla och identitet.

Hur kan lärare som arbetar med invandrarelever ta hänsyn till deras modersmål? Det är viktigt att man som lärare visar en allmänt positiv inställning till barnets förstaspråk och kultur eftersom detta stödjer barnets identitet och självkänsla (Hyltenstam & Lindberg 2004).

I boken Barn med flera språk skriver Ladberg (1996) att det är viktigt att man som lärare uppmuntrar flerspråkighet och ser det som självklart och värdefullt. Gör man detta anser hon att det blir naturligt för barnen att använda alla sina språk.

Hyltenstam och Lindberg (2004) skriver att svenska som andraspråk är en central del av undervisningen för invandrarelever. I detta ämne får minoritetseleverna en speciellt riktad språkundervisning med ett innehåll som planeras efter deras behov och erfarenheter. Här får de lära sig språkliga regler och öva sina färdigheter i olika muntliga och skriftliga genrer. Men det räcker inte. Andraspråkseleverna måste också utveckla sina olika skol- och

ämnesrelaterade språkfärdigheter i samband med undervisningen i de övriga ämnena. Det är dessa som tar upp största delen av skoldagen. Här förmedlas en mängd nya ord och begrepp via läromedel och undervisning som har stor betydelse för förståelsen av ämnesinnehållet. Därför behöver alla lärare grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en

språkutvecklande ämnesundervisning, så att de på bred front kan möta elevernas olika behov.

Hyltenstam och Lindberg (2004) menar att alla lärare och all undervisning måste samverka på ett sådant sätt att eleverna kan tillägna sig ämneskunskaper långt innan andraspråket är fullt utvecklat. Här spelar modersmålslärarna en stor roll. Tillgången till undervisning i och på modersmålet har visat sig avgörande för andraspråkselevernas skolframgång. När samspelet mellan olika ämnen fungerar finns det stora förutsättningar för en positiv språk- och

kunskapsutveckling under skoltiden. De anser även att ett samarbete mellan modersmål, svenska som andraspråk och ämnesundervisning gynnar flerspråkiga elever. I klasser med elever med varierande språklig och kulturell bakgrund och skiftande referensramar måste läraren ha en dialog med var och en av eleverna för att kunna möta dem på den nivå de

befinner sig, både språkligt och kunskapsmässigt. De anser också att lärarna måste försöka finna länkar mellan elevernas vardagskunskaper och det nya ämnesinnehållet och

tillhandahålla det stöd som gör att eleverna förstår och kan ta till sig innehållet i undervisningen.

Hyltenstam och Lindberg (2004) menar att man genom att använda en tematisk integrering mellan ämnen eller kurser låter elever möta texter som innehållsmässigt ligger nära varandra flera gånger. Man låter dem också möta ord och begrepp som är speciella för ämnesområdet många gånger och med olika användning, vilket ger en bra förståelse för orden. De menar också att integreringen gör att eleverna får mer tid att bearbeta ett innehåll och processa på djupet, vilket också hjälper dem att förstå och minnas bättre. De tycker också att både ämne och språk bör integreras i undervisningen eftersom det då skapas nya och fler möjligheter att utveckla språket.

Sammanfattning

När man arbetar med elever med ett anat modersmål än svenska är det viktigt att man uppmuntrar flerspråkigheten och ser den som viktig. Som lärare bör man även ha

grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en språkutvecklande ämnesundervisning så att man kan möta elevernas olika behov. I skolan bör man samverka på ett sådant sätt att eleverna lär sig ämneskunskaper innan andraspråket är fullt utvecklat.

3. Metod

3.1 Kvalitativ forskningsansats

Jag valde att undersöka hur några lärare upplever vikten av modersmålsundervisning samt undersöka hur de arbetar för att stödja inlärningen hos dessa elever. Min undersökning blev kvalitativ eftersom jag ville ta reda på hur intervjupersonerna uppfattar att de stöttar elever med ett annat modersmål än svenska. Intervjuerna byggde på respondenternas erfarenheter och upplevelser vilket Denscombe (2000) menar är en kvalitativ intervju. Med min kvalitativa undersökning vill jag försöka att förstå det jag undersökt inte förklara det. Jag har inte försökt att få fram rätt lösning utan istället försökt att beskriva och hitta mönster.

Denscombe (2000) menar att den kvalitativa metoden är personlig och tillåter forskaren att gå på djupet och se vad varje respondent har för åsikter och uppfattningar. Som forskare har man även chans att ställa följdfrågor. Han skriver att det som kan vara negativt är att den som blir intervjuad kan bli påverkad av den som intervjuar. I en kvalitativ undersökning blir resultatet svårare att analysera eftersom det redovisas i ord till skillnad mot den kvantitativa där

3.2 Insamlingsmetoder och urval

Jag valde att använda mig av både intervjuer och observationer detta för att få ett mer trovärdigt resultat i min studie. Observationerna gjordes för att komplettera intervjuerna. Denscombe (2000) menat att genom att både ha observationer och intervjuer får man två olika vinklar vilket ökar validiteten i studien.

Intervjuer

För att genomföra mitt arbete valde jag att göra tre intervjuer. Jag valde att intervjua en kvinnlig biträdande rektor, en kvinnlig svensklärare samt en manlig modersmålslärare. Jag började med att ta kontakt med den biträdande rektorn på skolan. Genom henne fick jag förslag på personer att intervjua och även förslag på var jag kunde göra mina observationer. Jag fick e-postadresserna till dessa personer och mailade en förfrågan om de ville bli

intervjuade (bilaga 1). Jag informerade i förväg dem jag ville intervjua att deltagandet är frivilligt och att uppgifterna endast kommer att användas för denna studie. Mina

intervjupersoner är två lärare som arbetar med elever med ett annat språk än svenska som sitt första språk. Jag har även intervjuat en av de biträdande rektorerna som arbetar mycket för att stödja barn som har ett annat modersmål än svenska. Dessa personer valdes ut eftersom jag anser att jag genom dem kan få svar på mina frågor.

Innan intervjun ägde rum delades preliminära frågor ut till intervjupersonerna för att de skulle kunna förbereda sig och tänka igenom frågorna ordenligt. Jag valde att lämna ut mina frågor i förväg eftersom några av frågorna krävde en viss kunskap. I boken Det värderande ögat (2005) av Björndal skrivs det att om en intervju förutsätter kunskaper kan den intervjuade känna sig obekväm i situationen och informationen kan bli sämre. Att minimera risken för obehag för personen som blev intervjuad var också ett skäl att lämna ut mina intervjufrågor i förväg. Jag informerade om att jag önskade spela in intervjuerna på band om tillåtelse gavs och att banden efter intervjun skulle förvaras så ingen annan än jag själv skulle ha tillgång till dem.

När intervjuerna ägde rum berättade jag än en gång om varför jag valt att göra dessa intervjuer och talade även om vilka frågor jag ville ha besvarade. Jag spelade in dessa intervjuer på band. Inspelningarna ägde rum för att allt intervjupersonerna sa skulle bli dokumenterat otolkat. En annan fördel med att spela in intervjuerna är att hela intervjun är dokumenterad. Då man kan gå tillbaka och lyssna flera gånger på vad som har sagts och då få möjlighet till fler infallsvinklar kring det insamlade materialet (Repstad 1999).

Två av intervjuerna ägde rum i ett klassrum efter att skoldagen var slut. Den tredje ägde rum på intervjupersonens kontor. Var och en av intervjuerna varade i ca 30 minuter.

Intervjuerna jag gjorde var kvalitativa. Enligt Davidson och Patel (2003) är syftet med denna metod att upptäcka och identifiera egenskaper och strukturer hos något, till exempel den intervjuades uppfattning om en situation. I mitt fall handlar det om hur man på den undersökta skolan arbetar för att för att främja lärandet hos elever med ett annat modersmål än svenska samt hur man på den undersökta skolan upplever vikten av modersmålsundervisning.

Frågorna jag använde mig av var öppna, vilket innebär att man inte formulerar svarsalternativ. Davidson och Patel menar att i den kvalitativa intervjun skapar intervjuare och

svaren blir uttömmande och informationsrika. Anledningen till att jag valde den kvalitativa intervjumetoden var för att jag behövde utförliga svar. Denna metod gav mig även möjlighet att ställa följdfrågor vilket gav möjlighet till resonemang runt om kring den ställda frågan. Denscombe (2000) menar att man genom att ställa öppna frågor minimerar risken för styrning och man får istället respondenternas syn på sitt arbete. Mina intervjuer var vad Denscombe kallar semistrukturerade d.v.s. en lista med frågor fanns men tyngdpunkten låg

respondenternas svar, svaren var öppna.

Observationer

Förutom intervjuer valde jag att göra observationer för att själv kunna få se vad lärarna på den undersökta skolan verkligen gör för att stödja eleverna med ett annat modersmål. Kunskapen blir härigenom hämtad från sammanhanget och man kan se och uppleva saker som

respondenten kan ha svårt att uttrycka i ord (Denscombe, 2000). De lärare jag observerade vad två av dem jag tidigare intervjuat dvs. en modersmålslärare och en svensklärare. Jag frågade dessa lärare efter intervjun om det skull vara möjligt att jag kom och observerade dem när de hade lektioner. Lärarna sa att det var okej men jag valde att även skicka ut ett

missivbrev (bilaga 2) för att följa de etiska principerna. Lärarna valdes eftersom de arbetar i studieverkstaden för att hjälpa elever med ett annat modersmål än svenska.

När jag gjorde mina observationer valde jag att vara deltagande observatör, vilket innebär att jag var med under lektionerna och deltog i verksamheten. Jag gick runt och hjälpte eleverna i klassen med det de behövde hjälp med. Jag antecknade det jag sett och upplevt direkt efter lektionernas slut, när eleverna gått tillbaka till sitt ordinarie klassrum. Jag gjorde även minnesanteckningar under den pågående lektionen, när tillfälle gavs, detta för att det är svårt att komma ihåg allt som hänt under en lektion utan någonting att se tillbaka på.

Jag gjorde sex observationer och alla ägde rum i samma klassrum, klassrummet där studieverkstaden äger rum. Eleverna som observerades var elever i år 1 och 3. Alla

lektionerna varade i 30 minuter. Jag valde att observera olika tider för att se om lektionerna skilde sig beroende på hur dags på dagen den var. När jag träffade de olika barngrupperna informerades de om vem jag var och vilket syfte min närvaro hade.

Vid den första observationen observerade jag elever i år 1, gruppen bestod av fyra elever, två flickor och två pojkar. Den första lektionen var direkt på morgonen klockan 8:30 den andra precis innan lunch 10:30 och den sista på eftermiddagen vid 13:00. Vid den andra

observationen observerade jag barn i år 3, här bestod gruppen av fem elever tre flickor och två pojkar. Även denna grupp valde jag att observera vid olika tider på dagen. Den första

lektionen började 9:00, den andra var direkt efter lunch 12:00 och den tredje på eftermiddagen 13:30. Observationerna förekom olika dagar.

När observationerna genomfördes satt jag med i klassrummet och observerade hur lärarna arbetade. Vilka metoder och vilket arbetssätt användes för att stödja eleverna som alla hade ett annat modersmål än svenska. Jag hade inget speciellt observationsschema utan antecknade det jag sett efter att lektionerna var slut.

3.3 Databearbetning och analysmetod

Direkt efter intervjuerna skrev jag först ner hur jag upplevt dem. När jag fått material från intervjuerna transkriberade jag dem ordagrant.

Direkt efter observationerna skrev jag ner det jag hade sett. När jag kom hem tittade jag på resultaten igen och skrev till saker jag kom på. Sedan letade jag efter saker som inträffat under observationen för att se om det stämde överens med det som sagts under intervjuerna jag tidigare gjort.

3.4 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet mäter hur tillförlitligt mätinstrumentet är och om resultaten blir desamma om undersökningen görs igen (Stukát 2005). Eftersom min studie är kvalitativ till karaktären anses reliabiliteten inte vara så relevant då det är svårt att frysa den sociala miljön. Därmed är det svårt att få samma resultat om studien upprepas senare eftersom respondenterna har kunnat uppleva sådant som har påverkat deras uppfattningar eller så kan omständigheterna ha förändrats.

Validitet innebär att undersökningen mäter, identifierar, observerar det undersökningen är avsedd att mäta, identifiera, observera (Stukát 2005). Jag har mätt det jag haft som mål att mäta. Mina insamlingsmetoder täcker forskningsfrågorna på så sätt att forskningsfrågorna ingick i intervjufrågorna. Ärligheten hos respondenterna kunde jag se var stor eftersom jag deltog vid lektioner och gjorde observationer där jag kunde se hur väl respondenternas svar stämde överens med hur de arbetar.

3.5 Etiska ställningstaganden

När man genomför en undersökning är det viktigt att man tar hänsyn till de etiska principerna. Det finns riktlinjer som Vetenskapsrådet (1990) har utgivit som innehåller fyra huvudkrav att beakta genom hela forskningsprocessen.

Informationskravet som innebär att de som berörs av studien ska informeras, både om

studiens syfte och att deltagandet är frivilligt samt att de har rätt att avbryta sin medverkan om de vill. I förhandsinformationen ska den forskningsansvariges namn och

institutionsanknytning framgå. Undersökningens syfte och tillvägagångssätt bör i stora drag beskrivas för dem som medverkar i studien. Den forskningsansvarige bör presentera för de medverkande hur kommer att användas och pressenteras. Eventuella risker för obehag och skada ska redovisas.

Samtyckeskravet som innebär att de personer som deltar i undersökningen själva har rätt att bestämma över sin medverkan. Den som medverkar ska självständigt ha rätt att bestämma om, hur länge och på vilka villkor de ska delta. De ska kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem. I vissa fall där undersökningen inte innefattar frågor om privat eller eriskt känslig natur kan samtycke inhämtas via företrädare för undersöknings deltagarna. Om de undersökta är under femton år och undersökningen är av etisk känslig karaktär bör samtycke erhållas från förälder/vårdnadshavare.

Konfidentialitetskravet som innebär att den forskningsansvarige måste ta hänsyn till de medverkandes anonymitet. Personen som ska undersökas ska vara införstådd med att alla uppgifter behandlas konfidentiellt och att de privata data som kan identifiera informanten inte kommer att redovisas (om annat inte överenskommits). Om studien innefattar användning av etiskt känsliga uppgifter om enskilda, identifierbara personer bör en förbindelse om

tystnadsplikt undertecknas. Alla uppgifter om identifierbara personer ska antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att enskilda människor inte kan identifieras av

utomstående. Forskaren bör ge uppgiftslämnare tillfälle att ta del av etiskt känsliga avsnitt, kontroversiella tolkningar etc. i forskningsrapporten innan den publiceras. Man

rekommenderar även forskaren att fråga de som deltagit om de är intresserade av att få veta var forskningsresultaten kommer att publiceras och av möjligheten för att få en rapport eller sammanfattning av undersökningen.

Nyttjandekravet innebär att den information som samlats in endast får användas för

forskningsändamål. Informationen får inte utnyttjas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. Den information som ingår i forskningsrapporten är givetvis tillgänglig för läroböcker, tidningsartiklar etc.

Jag har tagit hänsyn till dessa krav genom att jag informerat uppgiftslämnarna och

undersökningsdeltagarna om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. Jag har upplyst om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan utan att det medför några negativa följder. De som medverkade i

undersökningen fick själva bestämma om, hur länge och på vilka villkor de ville delta. Uppgifterna om identifierbara personer antecknades, lagrades och avrapporterades på ett sådant sätt att enskilda människor inte skulle kunna identifieras av någon utomstående. För att garantera de medverkandes anonymitet används inga namn. Detta talades även om för de medverkande i undersökningen. Det insamlade materialet används bara i forskningssyfte. När denna undersökning gjordes informerades inte elevernas föräldrar. Jag och lärarna som observerades kom tillsammans fram till att elevernas föräldrar inte behövde informeras. Anledningen till detta var att undersökningen inte handlade om någonting känsligt samt att det inte var eleverna som i huvudsak observerades.

4 Resultat

I resultatpresentationen presenteras mina resultat utifrån mina forskningsfrågor.

4.1 Resultatpresentation

På vilket sätt är språket viktigt för lärandet?

Svaren intervjupersonerna gav på denna fråga var att genom kommunikation med andra människor lär man sig mycket. Man lär sig genom att själv prata, lyssna på andra och läsa av deras gester. I dagens samhälle läser och skriver man mycket och genom detta lär man sig nya begrepp, att se sammanhang, tänka logiskt och granska kritiskt. Detta är viktigt att kunna för att man ska kunna värdera saker som man lär sig. När det gäller invandrarbarn som inte varit i Sverige så länge så är språket väldigt viktigt. Det kan vara svårt för barnen att ta till sig undervisning på svenska om de inte har orden. Kan barnen däremot sitt modersmål kan de genom detta få förkunskaper på sitt modersmål som de senare kan ta till sig på svenska. En av de intervjuade beskriver vikten av språk på följande sätt:

Det är klart att det är viktigt eftersom det är genom språket man får kunskap, så är det ju. Klarar man inte av språket är det väldigt svårt att ta till sig kunskap därför anser jag att språket är A och O.

I vilken mån har utbildning i modersmålet betydelse för lärandet?

Alla intervjupersoner menade att det är omöjligt för ett barn att skaffa sig kunskaper om man inte behärskar språket. Många av barnen som kommer till Sverige är ungefär 7-8 år. Sedan tar det ungefär 5-7 år innan de kan svenska något så när eller ganska bra. Under den tid det tar för barnen att lära sig svenska slösas ganska mycket tid bort om barnet ska försöka att traggla sig fram på svenska. Istället anser dessa lärare att man ska ta tillvarata på barnets modersmål genom att handleda dem på modersmålet. Får de använda sitt modersmål kan de på dessa fem år få massor av ämneskunskaper som de inte skulle få annars. Om barnen får hjälp genom sitt modersmål när de ska lära sig olika ämnen får de genom sitt modersmål betydande

förkunskaper som gör att det blir lättare för dessa barn att ta till sig svenskan.

Intervjupersonerna som medverkade i denna studie anser att det även är viktigt att barnen utvecklar sitt eget språk, d.v.s. modersmålet, för att de ska kunna ha kontakt med sina

närmaste släktingar och föräldrar. Barnen behöver även kunna sitt modersmål för att bibehålla kontakten med sitt känsloliv. Kan man inte uttrycka sina känslor på sitt modersmål blir det svårt att uttrycka dem över huvud taget. Känslospråket är ofta det språk man vuxit upp med. En lärare säger

Kan man inte uttrycka känslor på sitt närmaste språk blir det väldigt konstigt.

Dessa lärare anser också att språk kompletterar varandra istället för att kompensera varandra. De menar att forskningen förr sa att man måste kunna ett språk för att kunna tillägna sig ett nytt, idag säger man att det går att lära sig många språk samtidigt och att de hjälper varandra. Dessa lärare tror att språken stödjer varandra och att det därför alltid är bra att kunna många språk.

Hur kan lärare som arbetar med invandrarelever ta hänsyn till deras modersmål? Det är viktigt att ha kunskap om vad barnen pratar för språk hemma, det är även väsentligt att veta vilka skillnader det finns mellan svenskan och det aktuella språket. Genom detta är det lättare att förstå vad eventuella svårigheter som kan uppstå kan bero på och på så sätt lättare kunna hjälpa barnet ifråga att rätta till felet. Utländska barn uppfattar ofta ljud på ett annat sätt än vad svenskfödda barn gör. Detta gör de för att de lärt sig tänka på ett visst sätt på sitt modersmål på grund av modersmålets uppbyggnad. Om vikten att kunna lite om de utländska barnens språk säger en lärare:

Och sedan är det ju också väldigt viktigt språkligt att vi kan lite om deras språk det finns ju mycket som kan påverka det, det kan ju vara vokalerna t.ex. man kan ha olika sorts vokaler. De kanske har många vokaler och vi få och så ska de kunna placera in och veta hur man uttalar våra vokaler. Betoningen är ju så väldigt speciell i de olika språken. Så finns de många ljud som de inte har eller tvärt om. T.ex. i sorani är y svårt det brukar ofta bli i.

Det är viktigt att som klasslärare kunna ta hänsyn till ett barns kulturella bakgrund och barnets tidigare upplevelser. Det är även betydelsefullt att ha kunskap om att alla svenska ord kanske inte förekommer i ett annat språk vilket kan ha stor betydelse när ett barn ska lära sig något. Känner man till detta kan man ta upp det till diskussion tillsammans med barnen för att göra dem medvetna om detta.

Intervjupersonerna berättar att skolan har velat effektivisera modersmålsundervisningen genom att starta någonting de kallar studieverkstad. Där får eleverna arbeta utifrån den ordinarie undervisningen med undantaget att de kan få stöd på sitt modersmål. Den som arbetar i studieverkstaden är en svensklärare och en lärare som talar barnens modersmål. Eleverna kan genom detta få ord och begrepp som de inte förstår översatta till sitt modersmål. Genom att använda sig av studieverkstad kan barnen även få använda sin tidigare kunskap som de ännu inte klarar av att uttrycka på svenska. Någonting som poängteras är att tiden i studieverkstads inte får gå till modersmålsundervisning. Dessa tillfällen ska vara ett sätt för eleven i fråga att kunna få hjälp för att bättre klara av den ordinarie undervisningen. Tanken med studieverkstaden är ge eleverna förkunskaper. Genom detta menar lärarna att det är lättare för eleverna att sitta i klassrummet och lyssna när läraren talar om ett visst ämne eftersom de förstått vad det handlar om, det har fått någonting att hänga upp det på. Grundtanken är som sagt att läraren i studieverkstaden ska ligga lite före och ge eleverna förkunskaper, men om en elev kommer och säger att den inte förstår någonting de arbetar med i klassrummet får den självklart hjälp med det i studieverkstaden.

Intervjupersonerna berättar vidare att de på skolan även har läxläsning i studieverkstaden och det har visat sig att det är många barn som kommer till läxläsningen och verkligen har behov av den. Läxläsningen är ett stöd på barnens villkor. Eleverna får tala om vad det är de vill ha hjälp med och både den flerspråkiga läraren och svenskläraren finns då till förfogande för dem

När jag observerade hur de arbetade i studieverkstaden uppfattade jag bl.a. att de är väldigt måna om att eleverna ska förstå. T.ex. läste svenskläraren högt för eleverna ur boken

Bröderna Lejonhjärta. Innan läraren började läsa fick barnen berätta vad som hade hänt i

boken tidigare. När detta var avklarat började läraren läsa och stannade upp då och då för att se efter om alla förstod vad som hände. För att försäkra sig om att barnen förstod vad som inträffade ställde läraren olika frågor under läsningens gång. Efter att läsningen avslutats diskuterades vad som hänt i kapitlet. Läraren ställde även efter läsningen olika frågor till

eleverna för att se om de förstått, tex. Kommer ni ihåg varför bröderna gick hit? Vem var Katla nu igen?

Vid ett annat observationstillfälle arbetade gruppen med matematik, begreppen hälften och dubbelt, eleverna satt för sig själva och arbetade. En flicka behövde hjälp och svenskläraren kom för att förklara, men flickan förstod inte i alla fall. Svenskläraren kallade då på den andra läraren som även talar flickans modersmål. Läraren förklarade för flickan på hennes

modersmål och hon förstod och kunde fortsätta.

Genom mina observationer fick jag även se hur de arbetar för att ligga steget före den ordinarie undervisningen. T.ex. skulle eleverna i år 1 arbeta med katten, vad de olika

kroppsdelarna heter vad deras ungar heter med mera. På studieverkstaden tittade de på bilder av en katt och läraren pekade på olika kroppsdelar och frågade barnen vad de trodde att de kallades. Detta gick de igenom på svenska men modersmålsläraren fanns till hands om problem med förståelse skulle uppstå. De gick igenom ord som morrhår och varför katterna har dem. När eleverna sedan hade lektionen i den ordinarie klassen kunde de hänga med i det som sades. Detta sätt att arbeta kan ibland vara lite upprepande för eleverna.

Intervjupersonerna menar dock att det är ett bra sätt för att eleverna ska få en ordentlig förståelse för det de lär sig.

4.2 Sammanfattning

Intervjupersonerna på den undersökta skolan var positivt inställda till modersmål och modersmålsundervisning. De menar att det är viktigt att ha en positiv inställning till barnens modersmål för att visa dem att deras språk är viktigt. Intervjupersonerna menar också att det är genom språket vi lär oss vilket gör det viktigt att kunna det språk som är modersmål i det land man befinner sig i. De intervjuade är av den åsikten att språk stödjer varandra vilket gör det viktigt att kunna flera språk.

Intervjupersonerna tar upp att det tar ungefär 5-7 år innan eleverna med ett annat modersmål än svenska behärskar det svenska språket. Detta innebär att det slösas bort mycket tid om dessa elever ska traggla sig genom undervisningen på svenska eftersom det kan vara svårt för dessa elever att ta till sig undervisning på svenska om de inte har orden. De intervjuade menar att det är viktigt att kunna handleda dessa elever på deras modersmål. Behärskar eleverna sitt modersmål kan de genom detta få förkunskaper på sitt modersmål genom det som de på den undersökta skolan kallar studieverkstad. Grundtanken med studieverkstaden är att läraren i studieverkstaden ska ligga lite före den ordinarie undervisningen och ge eleverna de förkunskaper de behöver för att bättre förstå den ordinarie undervisningen.

En av de intervjuade menar att man som lärare bör veta vilka skillnader det finns mellan svenska och det aktuella språket. Vet man detta anser intervjupersonen att man lättare kan förstå eventuella svårigheter som kan uppstå och på så sätt lättare kunna hjälpa eleven att rätta till felet.

5. Analys

Enligt Fler språk fler möjligheter (2003) har modersmålsundervisningen minskat i alla skolformer de senaste tio åren. I rapporten står det även att modersmålsundervisning inte längre ingår som en naturlig del i skolarbetet. På den undersökta skolan har man dock valt att schemalägga modersmålsundervisningen under skoltid för de elever som behöver

modersmålsundervisning. Skolan har valt att schemalägga modersmålsundervisningen eftersom man på skolan tycker att det är viktigt att eleverna tränar sitt modersmål samt att man vill att så många elever som möjligt ska närvara vid dessa tillfällen. Även om

studieverkstadstiden inte används för modersmålsundervisning blir modersmålet en naturlig del vid dessa lektioner eftersom eleverna även använder sitt modersmål på dessa lektioner. I Fler språk fler möjligheter (2003) står det att Skolverket vill att modersmålsundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan integreras i den vanliga undervisningen och att elever med ett annat modersmål ska kunna erbjudas undervisning i olika ämnen på modersmålet. På den undersökta skolan använder man sig av studieverkstad, eleverna får där en möjlighet att få stöd i den ordinarie undervisningen med hjälp av modersmålet. Eleverna som har tillgång till studieverkstaden är elever som har ett annat modersmål än svenska samt behöver extra stöd för att klara av den ordinarie undervisningen.

Hyltenstam och Lindgerg (2004) menar att det är viktigt att man som lärare visar en positiv inställning till barns förstaspråk och kultur eftersom detta stödjer barnets identitet och självkänsla. Även de intervjuade understryker att det är viktigt att man har en positiv inställning till modersmål och modersmålsundervisning. De anser att inställningen till modersmål är avgörande för att eleverna ska vilja fortsätta lära sig sitt modersmål. Även Hyltenstam och Lindberg (2004) menar att våra attityder till olika språk, kulturer och till varandra är mest avgörande för hur väl skolarbetet ska lyckas och för att eleverna ska få en positiv utveckling. I Komma till tals (2004) står det att språket är en del av identiteten och att när man behärskar språket oavsett om det är ett eller fler ger det eleven självkänsla och utvecklingsmöjligheter.

I Fler språk fler möjligheter (2003) skrivs det att många barn växer upp i flerspråkiga familjer och att förskolan och skolan är platser där olika språk möts. Beroende på hur barnens

flerspråkighet tas tillvara på är avgörande för hur barnets utveckling kommer att gestalta sig. De intervjuade menar att man bör intressera sig för elevernas språk. Man bör som lärare ha kunskap om vad barnen pratar för språk hemma samt veta lite om vad som skiljer svenska och barnets modersmål. Detta menar intervjupersonerna är viktigt för att man ska kunna förstå eleverna. De utländska barnen uppfattar ofta ljuden på ett annat sätt, utifrån det sätt de lärt sig tänka på med utgångspunkt i hur deras modersmål är uppbyggt.

Inställningen till hur man lär sig språk var hos de intervjuade lärarna att språk kompletterar varandra istället för att kompensera varandra. Även Lindberg (1996) skriver att det är viktigt att tvåspråkiga elever får använda och utveckla båda språken. De olika språken utvecklas olika och kommer att komplettera varandra. Enligt de intervjuade menade forskningen förr att man måste kunna ett språk för att kunna tillägna sig ett nytt, idag säger man att det går att lära sig många språk samtidigt och att de hjälper varandra. De intervjuade är som tidigare nämnts av åsikten att olika språk stödjer varandra och de menar därför att det alltid är bra att kunna många språk. Även i Komma till tals (2004) kan man läsa att ett väl utvecklat modersmål ger bättre möjligheter till att man ska kunna utveckla ytterligare ett språk.

På skolan där undersökningen gjordes samverkar man genom studieverkstaden för att eleverna ska kunna ta till sig ämneskunskaper fastän de möjligen inte klarar av det svenska språket fullt ut. Hyltenstam och Lindberg (2004) menar att alla lärare och all undervisning måste samverka på ett sådant sätt att eleverna kan tillägna sig ämneskunskaper långt innan andraspråket är fullt utvecklat. Ladberg (1996) anser att elever med ett annat modersmål än svenska bör fortsätta att utveckla modersmålet som ett ”tankespråk” på skolnivå. Detta hjälper eleven även i den svenska undervisningen på så sätt att det eleven lär sig på sitt språk kan eleven sedan överföra till svenska. På den undersökta skolan arbetar man för att ta tillvara på elevernas modersmål genom att handleda dem på modersmålet.

De intervjuade anser att det slösas bort mycket tid under den tid det tar för barnen att lära sig svenska om barnet ska försöka att traggla sig fram på svenska. Får de däremot använda sitt modersmål kan de under samma tid det tar för dem att lära sig svenska dessutom få massor av ämneskunskaper som de inte skulle ha fått annars. Nauclér m.fl. (1988) menar att

språkinlärning är en del av barns socialisation. Barn deltar i flera olika situationer som ställer skilda språkliga krav på dem.

Om barnen får hjälp genom sitt modersmål när de ska lära sig olika ämnen får de genom sitt modersmål betydande förkunskaper som gör att det blir lättare för dessa barn att ta till sig svenskan. Hyltenstam och Lindberg (2004) skriver att tillgången till undervisning i och på modersmålet har visat sig avgörande för andraspråkselevernas skolframgång. När samspelet mellan olika ämnen fungerar, finns det stora förutsättningar för en positiv språk- och

kunskapsutveckling under skoltiden. På den undersökta skolan har man inte kunnat se om studieverkstadens arbete gett något resultat i de lägre åren ännu eftersom de inte deltagit så länge. De intervjuade har däremot märkt skillnader i de högre åren på så sätt att flera elever än tidigare har fått godkända betyg. Betygen sätts inte av lärarna i studieverkstaden utan av ämneslärarna. De påpekar även att det inte finns någon kontrollgrupp att mäta med men lärarna och eleverna själva säger att de märker en positiv utveckling. När man innefattar elevers förstaspråk i skolarbetet kan det reducera graden av språk- och kulturchock och stärka elevens självkänsla och identitet anser Hyltenstam och Lindberg (2004). De anser också att om eleverna uppmanas att lämna förstspråket utanför skolans dörrar kan det leda till att skolan uppfattas som ett tvång och att eleverna gör motstånd genom att inte lära sig. Ett barns

utveckling av tänkande och lärande går långsammare om barnet endast får undervisning på sitt andraspråk och att detta barn kanske aldrig hinner ifatt det enspråkiga barnet. Genom studieverkstaden samverkar man för att göra skolgången till det bästa för eleven genom att ta hänsyn till deras olika språkliga behov.

I Fler språk fler möjligheter (2003) anser Skolverket att språk och identitet hänger samman på samma sätt som språk och lärande. Personerna jag intervjuade menar att det är viktigt att barnen utvecklar sitt eget språk, d.v.s. modersmålet, för att de ska kunna ha kontakt med sina närmaste släktingar och föräldrar. Barnen behöver även kunna sitt modersmål för att bibehålla kontakten med sitt känsloliv. Kan man inte uttrycka sina känslor på sitt modersmål blir det svårt att uttrycka dem över huvud taget menar de intervjuade. Känslospråket är ofta det språk man vuxit upp med. De menar också att man som lärare måste ta hänsyn till den kulturella bakgrunden och barnens upplevelser. Fler språk fler möjligheter (2003) menar att vi genom språket uttrycker vår kultur, våt tillhörighet och våra värderingar.

De intervjuade anser att språket är viktigt eftersom det är genom språket man i hög grad tar till sig kunskap. De intervjuade menar att det är väldigt svårt att ta till sig kunskap om man inte behärskar språket. De menar att man lär sig genom att själv prata, lyssna på andra och läsa av deras gester. I dagens samhälle läser och skriver man mycket och genom detta lär man sig nya begrepp, att se sammanhang, tänka logiskt och granska kritiskt. Detta anser de

intervjuade är viktigt för att man ska kunna värdera saker som man lär sig. I Fler språk fler

möjligheter (2003) anses det att språk är ett verktyg för att lära. Det anses även att vi behöver

ett språk för att kunna tänka, drömma och kommunicera och att språket ger oss självkänsla samt gör oss till människor.

6. Diskussion och slutsatser

6.1 metoddiskussion

Jag anser att det var ett bra sätt att börja med att göra intervjuer för att sedan göra

observationer. Genom detta har jag sett med egna ögon och kunnat reflektera över om det som sagts stämde överens med verkligheten. Jag menar att mitt resultat blivit mer trovärdigt av att jag först fått lärarnas syn på sitt arbete och sedan sett efter hur jag själv uppfattat deras arbete. Genom att jag gjorde både intervjuer och observationer utgick jag från två olika perspektiv som visade sig bekräfta varandra. Svagheten med min studie kan vara att min närvaro påverkat hur barnen agerat under de lektioner jag observerat.

Jag är inte säker på att jag gjort etiskt rätt när jag valde att inte informera elevernas föräldrar. Eftersom läraren som observerades ansåg att detta inte behövdes eftersom det var henne jag observerade togs beslutet om att inte observera föräldrarna.

6.2 Resultatdiskussion

Efter att ha gjort denna studie har jag kommit fram till att studieverkstadens arbete på den undersökta skolan verkar vara ett bra sätt att använda sig av för att främja lärandet hos elever med ett annat modersmål än svenska.

På studieverkstaden tar man hänsyn till att eleverna kan ha svårt att hänga med på de ordinarie lektionerna. Därför hjälper man dem genom studieverkstaden att få de förkunskaper som behövs för att eleverna ska klara av den ordinarie undervisningen. En av de intervjuade anser att det är en omöjlighet att skaffa sig kunskaper om man inte behärskar språket. Därför anser hon att det är viktigt att ha studieverkstaden så barnen kan få en djupare förståelse för det som sker på de ordinarie lektionerna.

Genom att eleverna går på modersmålsundervisning samt har schemalagda

studieverkstadstimmar får barnen som inte behärskar svenska språket fullt ut möjlighet att uttrycka sig på sitt modersmål. Genom att barnen får en möjlighet att uttrycka sig ger man dem chansen att få känna att de lyckas. Detta är viktigt för att barnen ska känna motivation till fortsatta studier.

Det har varit svårt att hitta negativa saker om studieverkstadens arbete. Som jag har uppfattat det så arbetar de lärare som ingår i studieverkstaden hårt för att eleverna ska få ut så mycket som möjligt av sin skolgång. Det negativa är som jag tidigare nämnt är att barnen måste lämna sina ordinarie klassrum för att delta i undervisningen i studieverkstaden. De har på den undersökta skolan lyckats bra med att planera in dessa timmar och klasslärarna accepterar att barnen behöver detta stöd. Klasslärarna accepterar enligt de intervjuade att barnen går iväg eftersom de märkt att eleverna som behöver gå till studieverkstaden gör bättre ifrån sig i klassrummet om de får träna i studieverkstaden. Klasslärarna anser att det viktigaste är att eleverna lär sig och det spelar ingen roll var.

På den undersökta skolan finns det fler än en studieverkstad. Den studieverkstad jag observerade och intervjuade lärare från var den för ”lågstadiet”. Det finns även

till studieverkstaden. Vissa lärare tycker att eleverna behöver närvara vid den ordinarie undervisningen och lärarna i studieverkstaden tycker att barnen behöver vara med på den undervisningen. Det finns även barn på skolan som är flerspråkiga behöver hjälp i

studieverkstaden som dessutom har speciella behov och behöver en speciallärare och det kan vara en nackdel att det är många olika lärare de behöver gå till. Vissa barn mår inte bra av att få gå iväg. Det blir ett störningsmoment för dem. Helst skulle de intervjuade vilja ha en flerspråkig lärare i varje klassrum som kan hjälpa till men det kostar för mycket. Detta är nästan en omöjlighet eftersom det kan finnas många elever med olika modersmål i en klass vilket skulle resultera i att det skulle bli väldigt dyrt för skolan att ha flera heltidsanställda lärare i samma klassrum.

Överlag anser jag att studieverkstaden är ett bra sätt att arbeta. Man hjälper eleven utifrån deras behov. Att ge eleverna möjlighet att kunna uttrycka sig på ett språk de behärskar är väldigt bra. Genom att man gör det tolkar jag att man ökar elevernas självförtroende när de får känna att även de kan. Då man går igenom den ordinarie undervisningen på studieverkstaden lite innan de ska arbeta med ämnet i klassrummet ger man eleverna möjlighet att ligga steget före och att få känna att de även lyckas i klassrummet. Mycket av det som sker i

studieverkstaden är bra. Samtidigt känner jag att det kan bli jobbigt för de elever som ständigt ska lämna den ordinarie undervisningen.

6.3 Slutsatser

Efter att ha skrivit denna uppsats har jag fått bekräftat att det är viktigt att elever med ett annat modersmål än svenska får hjälp att utveckla även detta. Jag har även fått reda på att man kan hjälpa barnen som har ett annat modersmål att lära sig svenska genom modersmålet. Det som alltid fattas inom skolans värld är resurser vilket gör att man ute på skolorna inte kan arbeta helt som man vill. På skolan där jag gjorde min undersökning skulle man vilja ha en

flerspråkig lärare i varje klassrum. På så sätt anser de att de skulle kunna hjälpa de elever som behöver stöd utan att de behöver lämna klassrummet, vilket kan vara jobbigt för vissa elever. För att kunna ha studieverkstaden är samarbete mellan klassläraren och studieverkstadsläraren viktigt. Utan samarbete hamnar eleven i kläm.

6.4 Nya forskningsfrågor

Hur kan studieverkstaden utvecklas så eleverna får det stöd de behöver utan att de behöver lämna den ordinarie undervisningen?

Referenser

Björndal, C. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i

undervisning och lärande. Stockholm: Liber.

Davidson, B. & Patel, R. (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken –för småsakliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Hyltenstam, K. & Liberg, I. (2004). Svenska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur. Ladberg, G. (1996). Barn med fler språk. Stockholm: Liber utbildning.

Lindberg, I. (1996). Språka samman: om samtal och samarbete i språkundervisning. Stockholm: Natur och kultur.

Lpo 94, Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet . Stockholm Nationalencyklopedins Internettjänst

http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=257650&i_word=modersm%e5l

(Hämtad 2007-02-21)

Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (2004) Huvudrapport – svenska/svenska som

andra språk, engelska, matematik och undersökningen i årskurs 5.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1387

(Hämtad 2007-03-15)

Nauclér, K. Welin, R. & Ögren, M. (1988) Kultur och språkmöten. Stockholm: utbildningsförlag.

Myndigheten för skolutveckling, 2004: Komma till tals. Flerspråkiga barn i förskolan.

http://www.skolutveckling.se/publikationer/publ/main?uri=scam%3A%2F%2Fpubl%2F 229&cmd=download

Repstad, P. (1999). Närhet och distans. Lund: Studentlitteratur. Skolverkets rapport Fler språk- fler möjligheter (2003)

http://www.skolutveckling.se/flerspråkigundervisning/forskningsöversikt/

Skolverkets rapport Gemensamt ansvar (2001) rapport nr 194

Tuomela, V. 2002: Modersmålsundervisning – en forskningsöversikt. Bilaga till Skolverkets rapport Flera språk – fler möjligheter.

http://www.skolutveckling.se/mangfald/flersprakig_undervisning/forskningsoversikt/

Vetenskapsrådets hemsida

http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000360/HS_15.pdf

Bilaga 1 Missivbrev Hej!

Mitt namn är Elin Spångberg. Jag läser till lärare på Mälardalens högskola och håller nu på att skriva mitt examensarbete inom ämnesområdet pedagogik. Jag har valt att skriva om

modersmålsundervisning och skulle gärna vilja göra en intervju med dig.

Deltagandet i detta är helt frivilligt och uppgifterna kommer endast att användas för denna studie.

Du få själv avgöra om, hur länge och på vilka villkor du vill delta. Alla uppgifter om identifierbara personer kommer att antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att enskilda människor inte kan identifieras av utomstående. Detta innebär att det kommer att vara praktiskt omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna.

Jag hade tänkt spela in intervjun på band för att jag ska få med allt som sägs. Detta sker självklart endast med ditt medgivande. Efter intervjun kommer det som sagts transkriberas och sedan kommer banden att bevaras på ett ställe som ingen annan än jag har tillgång till. Nedan följer de preliminära frågorna jag vill diskutera. Jag skickar med dessa för att du ska ha möjlighet förbereda dig och tänka igenom frågorna.

På vilket sätt anser du att språket viktigt för tillägnandet av kunskap?

I vilken mån har utbildning i modersmålet betydelse för tillägnandet av kunskap? Hur kan lärare som arbetar med invandrarelever ta hänsyn till deras modersmål? Hur arbetar ni för att stödja elever som har ett annat modersmål än svenska? Vad är positivt/negativt med ert sätt att arbeta?

Bilaga 2 Missivbrev Hej!

Mitt namn är Elin Spångberg. Jag läser till lärare på Mälardalens högskola och håller nu på att skriva mitt examensarbete inom ämnesområdet pedagogik. Jag har valt att skriva om

modersmålsundervisning och skulle gärna vilja göra observationer hos dig.

Deltagandet i detta är helt frivilligt och uppgifterna kommer endast att användas för denna studie.

Du få själv avgöra om, hur länge och på vilka villkor du vill delta. Alla uppgifter om identifierbara personer kommer att antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att enskilda människor inte kan identifieras av utomstående. Detta innebär att det kommer att vara praktiskt omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna.

Jag hade tänkt sitta med i klassrummet och anteckna. Detta sker endast med ditt medgivande. Jag skulle vilja delta vid ca sex lektionstillfällen då det är aktuellt med

modersmål/studieverkstad.

För mer information hör av dig per mail. esg05006@mdh.sen