”Kosovoalbaner och deras val av partner”
En kvalitativ studie om Kosovoalbanska migranters efterkommare och deras syn på val av partner
”Kosovoalbanians and their partner choice”
A qualitative study on the offspring of Kosovoalbanian migrantsand their views on partner choice
Marigona Mehani
IMER
Kandidatnivå 15 högskolepoäng VT 20
Abstract
The purpose with this study is to get kosovoalbanians view about their partner choice in life. A qualitative method is used in this study where the offspring to kosovoalbanian immigrants share their life experiences with me. The study is based on interviews with six kosovoalbanians. The results in this study shows on various answers among kosovoalbanians in Sweden about their partnerchoice. I aim to use the two concepts endogamy and exogamy which is relevant in this study to explain the importance of endogamy (marriage inside the ethnic group) and exogamy (marriage outside the ethnic group) for kosovoalbanians. The concept of habitus is also relevant to use in this study to explain kosovoalbanians view about partner choice. Whereas religion and ethnicity are two important conecpts to use in this study to see if it is relevant in kosovoalbanians partner choice. The study show on various answers among the kosovoalbanians which makes it impossible for me to conclude anything in my study. I also aim to use culture and ethnic identity because it helps me explain how much ethnic identity and culture matters to kosovoalbanians.
Förord
Ett stort tack till samtliga intervjupersoner som deltagit i denna studie och varit villiga att dela med sig av sina livsberättelser och känslor.
Innehållsförteckning
1. Inledning & problemformulering ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
1.2 Terminologi ... 3
1.3 Avgränsning ... 3
2. Bakgrund ... 4
2.1 Kanun of Lekë Dukagjini... 4
3. Tidigare forskning ... 6
3.1 Endogami som norm... 6
3.2 Den etniska gruppen och partnerval ... 7
3.3 Parental Involvement in partner : The case of Turks and Moroccans in the Netherlands ... 8
3.4 Kulturella föreställningar om giftermål/partnerval ... 9
4. Teoretiska utgångspunkter ... 11
4.1 Habitus ... 11
4.2 Kultur ... 12
4.3 Etnicitet ... 14
5. Metod och material ... 16
5.1 Val av metod ... 16 5.2 Urval... 17 5.3 Genomförandet ... 18 5.4 Studiens tillförlitlighet ... 18 5.5 Etiska överväganden ... 19 5.6 Forskarens roll ... 20 5.7 Intervjupersonerna ... 20
6. Resultat och Analys ... 21
6.1 Religionens och etnicitetens betydelse för intervjupersonerna ... 21
6.2 Familjens påverkan vid val av partner ... 25
6.3 Skillnader hos intervjupersonernas syn på partnerval ... 28
7. Avslutning ... 31
7.1 Slutsats och slutdiskussion ... 31
7.2 Vidare forskning ... 34
Referenser ... 35
1. Inledning & problemformulering
”Jag tycker att det är viktigt att ha samma religion när man väljer partner. För att skulle han/hon ha en annan religion kan det uppstå konflikter tillexempel: vid högtider, när man ska skaffa barn vilken religion de ska bli uppväxta med. Det är även viktigt med att ha samma etnicitet eftersom kulturen kan krocka om man inte har samma etnicitet och det kan även uppstå konflikter. Har man samma religion och etnicitet blir relationen mycket enklare.” (Alina, 2019-04-30).
Citatet ovan är taget ur en av intervjupersonernas svar som medverkat i studien. Jag har valt att namnge personen som Alina och hon är en tjej i 20-årsåldern och är för tillfället arbetslös. Alina tycker att religion och etnicitet har en stor betydelse vid val av partner, eftersom delar man inte samma värderingar kring etnicitet och religion kan det uppstå kulturkrockar och konflikter. Enligt Alina är det betydligt enklare att ha en partner med samma etnicitet och religion än det motsatta.
Eftersom Sverige är ett mångkulturellt land har det bidragit till att man stöter på människor från olika kulturer i samhället. Den pågående migrationen till Sverige har gjort att man stöter på olika människor med olika kulturer i samhället. Genom att vi stöter på människor med olika kulturer tvingas vi människor på något sätt att reflektera över varandras värderingar, sedvänjor och identiteter. Detta visar att det finns gränsdragningar i samhället mellan olika befolkningsgrupper vilket yttrar sig genom segregation, där det skapas en tydlig gräns mellan ”vi” och ”de”1. Det här kan vara en påverkan till varför man väljer att hålla sig inom sin egen
etniska grupp när det gäller att man ska välja partner i sitt liv eftersom forskning även visar på att man föredrar att bo bland sina landsmän. Detta mönster att man gärna håller sig inom sin egen etniska grupp (endogami) vid val av partner kan man tydligt se inom vissa etniska/kulturella grupper, medan för andra spelar det inte någon större roll om man väljer partner inom eller utanför sin egen etniska grupp (exogami).
Min erfarenhet är att det vore bra att hålla sig inom sin egen etniska grupp när det gäller att välja partner. Skulle man välja partner utanför sin egen etniska grupp kan det anses som något
mindre bra vilket kan vara problematiskt för vissa. Detta har jag själv fått höra flera gånger av andra i min krets eftersom jag själv är kosovoalban. Problem som kan komma att uppstå för vissa är att de kanske känner sig utstötta och avvikande från den egna gruppen. Det kan därmed vara en anledning till att fler väljer att bilda familj inom den egna etniska gruppen istället för att gifta sig utanför gruppen. Personligen, känner jag till flera fall där individer har avstått från att välja partner från en annan etnisk grupp än sin egen, på grund av att de vill slippa konfrontation med familj och andra närstående.
Därmed är det här ämnesområdet något jag uppmärksammat och är intresserad av att se hur kosovoalbaner med muslimsk tro som bor och är uppvuxna i Sverige ser på partnerval inom sin egen etniska grupp eventuellt utanför sin egen etniska grupp. Studiens ämnesområde är av relevans ur ett IMER-perspektiv eftersom det berör etniska grupper och behandlar frågor som rör kultur, traditioner, etnicitet och religion. Studien fokuserar på den kosovoalbanska gruppens kulturella och etniska tillhörighet med religion och tradition som uppbärande begrepp. Ambitionen med studien är att få en djupare förståelse och utvecklad kunskap för hur den kosovoalbanska gruppens kultur kan ha betydelse alternativt inte ha betydelse vid partnerval.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med den här studien är att se om kosovoalbaner som växt upp i Sverige tenderar att välja partner inom sin egen etniska grupp eller om det har förändrats med tiden i Sverige. För att få en förståelse och kunskap om det kommer studien att bidra med upplevelser och berättelser från individer. För att uppnå syftet ska jag utgå från tre frågeställningar som lyder:
1. Har religion och etnicitet betydelse vid val av partner för intervjupersonerna? 2. Vilken roll spelar föräldrar i intervjupersonernas val av partner?
1.2 Terminologi
Att använda begreppet kosovoalbaner i studien, kan vara problematiskt. Att använda kosovoalbaner blir problematiskt ur den aspekten att personerna som medverkar i studien kan känna sig antingen som kosovoalban, svensk eller både och. Det indikerar på att begreppet kosovoalbaner kanske blir fel att använda i detta sammanhang just av den principen att personerna personligen känner sig mer eller mindre som kosovoalban eller svensk. Dock används kosovoalbaner i studien för att jag vill specificera att studien handlar om albaner från Kosovo och att det är just efterkommare av kosovoalbanska invandrare som är av betydelse för den här studien.
1.3 Avgränsning
Jag har valt att avgränsa mig till muslimska kosovoalbaner som är efterkommare av kosovoalbanska invandrare. Efterkommare i den meningen att de kom hit till Sverige som små eller är födda i Sverige vars föräldrar är båda födda utomlands, i detta fall kosovoalbanska föräldrar. Varför jag valde att avgränsa mig till just den här folkgruppen och just efterkommare av kosovoalbanska invandrare är för att kosovoalbanska föräldrar bär med sig sin kultur och sina traditioner till Sverige som de sedan överför till sina barn. Det blir därför intressant för mig att se hur och om efterkommare av kosovoalbaner, anammar sina föräldrars sätt att leva på. Av egen erfarenhet har kosovoalbaner kring mig också en tendens av att visa tillhörighet till sin egen etniska grupp och att de är kosovoalbaner vilket gör det mer intressant att se om den etniska och kulturella bakgrunden av de som är efterkommare av kosovoalbanska invandrare har betydelse för dem vid val av partner.
2. Bakgrund
När begreppet albaner används inkluderar man alla albaner oavsett om man är från Kosovo, Albanien eller något annat land där albaner är bosatta. Albaner som folkgrupp är utspridda lite överallt i Balkan. Hur det kommer sig att en folkgrupp som albaner inte finns enade i ett land utan är utspridda har sina rötter långt bak i historien. För att definiera och kunna förstå att det är albaner från Kosovo som jag ämnar skriva om i studien kommer jag använda mig av ordet kosovoalbaner.
Under 1990-talet började kosovoalbaner migrera till andra länder i stor skala. Det utbröt krig mellan Kosovo och Serbien mellan åren 1997-1998, då kosovoalbaner reagerade på förtrycket och våldet som de utsattes för2. Enligt Norman anser Kosovoalbaner som idag bor i Sverige
fortfarande att familjen är av primär betydelse och att Kosovo som plats och tillhörighet för dem har en stor betydelse3. Även giftermål framgår som en viktig aspekt hos kosovoalbaner där
det innebär att nya band mellan familjer skapas vilket är av betydelse för kosovoalbaner eftersom man gärna vill skapa band med en familj som är bra och har bra rykte om sig4.
2.1 Kanun of Lekë Dukagjini
Janet Reineck (1999) skriver i sin bok om en lag som kallas för Kanun of Lekë Dukagjini, Kanuni Lekë Dukagjinit på albanska, som står för albansk sedvanerätt. Reineck påtalar att det är en viktig lag för albaner. Det var till en början en oskriven lag som i flera decennier var en riktlinje för hur socialt beteende och det vardagliga livet i norra Albanien, Kosova och andra delar där det fanns albaner skulle styras. Denna lag hade stort inflytande i Kosovo och Albanien5.
Historiskt var lagen ett juridiskt och moraliskt ramverk som albanerna rättade sig efter när det gällde social interaktion och det vardagliga livet, hur dispyter skulle regleras, till regler för giftermål, uppdelning av mark, blodsfejder osv6. Även idag lever denna gamla traditionella lag
2 Norman, Karin, ”Svärmor, hus och pengar”: Kosovoalbaners släktskapsrelationer i ett transnationellt
perspektiv”, Eastmond, Maria & Åkesson, Lisa (red) Globala Familjer. Transnationell migration och släktskap, Gidlunds Förlag, 2007, s. 76.
3 Norman, 2007, s. 96. 4 Ibid, s. 73.
5 Reineck, Janet, The past as refuge: Gender, migration, and ideology among the Kosova Albanians, University
of California, Berkeley, 1991, s. 40.
kvar hos kosovoalbaner eftersom det blivit en del av tradition för kosovoalbaner när det gäller vilken betydelse den närmsta familjen har, hur det går till vid ett eventuellt giftermål osv. Äktenskap i denna lag definieras som familj skapas, för att utöka hushållet genom att det blir extra arbetskraft för sysslorna och att utöka antalet barn. Traditionellt sett anses äktenskap hos kosovoalbaner som en extra källa för arbete, och se till att det finns gott om kvinnor i hushållet för att servera männen, gästerna och de åldrande föräldrarna och att utöka storleken i familjen genom att antalet barn ökar7. Kosovoalbaner får inte gifta sig med någon där det finns genetiska
band mellan parterna, det står därmed i lagen om att strikt exogami är det som gäller vid äktenskap. I den bemärkelsen att det ska vara bortom ens egen krets (familj, släkt), därmed finns också den skrivna regeln om att gå tillbaka sju generationer bak när parterna ska gifta sig just för att inte riskera att det finns blodsband mellan parterna någonstans8.
Detta är inte något man kanske tänker på idag som kosovoalban men roten till hur vissa saker går till och hur den albanska traditionen är, kan ofta ligga i denna lag, Kanun of Lekë Dukagjini. Även om det inte är många som läst denna lag och vad som därmed står i den är det ändå dessa sedvänjor kosovoalbaner än idag ofta lever efter, även om de flesta kanske inte vet att grunden för många av dessa sedvänjor kosovoalbaner lever efter idag faktiskt är nedskriva i denna lag, och har därmed sina rötter därifrån.
Bland kosovoalbaner existerar än idag arrangerade äktenskap där föräldrar väljer partner till sina barn. Detta gör föräldrarna för att de inte vill att barnet ska gifta sig med vem som helst utan de vill att den partnern som de väljer ska passa in i deras omgivning därmed tittar föräldrarna också på hur den andra familjen är, där inget dåligt rykte får förekomma9.
7 Reineck, 1991, s. 66. 8 Ibid, s. 67.
3. Tidigare forskning
Jag kommer att använda mig av tidigare forskning som är relevant för just min studie när jag ska analysera intervjupersonernas svar. Jag har valt att först presentera tidigare forskning och sedan kommer jag att presentera mina teorier.
3.1 Endogami som norm
Fuat Deniz skriver i sin studie, ”En minoritets odyssé”, om hur assyriska/syrianska ungdomar tänker kring äktenskap och val av partner. Han använder sig av kvalitativ metod där han sammanlagt gjort 63 intervjuer10 för att få perspektiv på det hela.
Det framgår att ungdomarna i studien helst vill ha en partner inom sin egen etniska grupp, det anses vara betydelsefullt att bevara den egna gruppen. Det framstår som en självklarhet att gifta sig med en partner inom den egna gruppen vilket också antyder att denna norm om endogami är väldigt stark hos dessa ungdomar. Det framgår även det att det finns en sorts rädsla att bryta endogaminormen i den bemärkelsen att man blir avvikande i andras ögon och tillhör inte gruppen på samma sätt. Likaså är det riskfyllt att hamna i konflikt med familj och släkt vilket är något man helst vill undvika11. Endogami blir ett sätt att värna om sin etniska och kulturella
överlevnad12.
Blandäktenskap utgör ett hot mot den etniska gruppen eftersom det finns en risk att den etniska gruppen urholkas och är inte lika stark som när man håller sig inom den egen etniska gruppen vid val av partner. Det finns även en rädsla om att den etniska gruppens särart hotas genom att allt fler och fler väljer exogami framför endogamiska äktenskap13. Fuat Deniz skriver vidare att
familjen för assyrier/syrianer inte är lika betydelsefull i Sverige som den är i ursprungslandet. Men att kulturen om att familj och släktband är viktiga lever kvar i ursprungslandet. Deniz menar att i ursprungslandet är familjen viktig för assyrier/syrianer på det sätt att de fyller en funktion hos individen där familjen är de som står för arbete, ekonomisk och social samvaro. Beroendet av familjen och familjemedlemmarna i ursprungslandet sinsemellan är därmed stort. Familj och släkt anses vara en trygghet för den enskilda individen. Med anledning av detta ska
10 Deniz, Fuat, En minoritets odyssé, 1999, s. 120. 11 Deniz, 1999, s. 315.
12Ibid, s. 316.
den enskilda individen kunna underordna sig kollektivets vilja och intressen och även vara lojal och solidarisk med denna14.
Jag använder den här studien eftersom det är relevant i min studie då det förklarar, att endogami bland kosovoalbaner betyder att hålla sig inom gruppen vid val av partner. Medan exogami betyder att man väljer partner utanför den egna etniska gruppen, i studiens fall gäller det utanför kosovoalbanska gruppen. Studien resulterar att familjen ses som betydelsefull för den etniska folkgruppen. Detta ses som relevant i min studie eftersom det visar att det finns skillnader mellan kosovoalbaner och assyrier/syrianer vad gäller betydelsen av familjen.
3.2 Den etniska gruppen och partnerval
Oskar Nordström Skans och Olof Åslund har i sin rapport, ”Segregationen i storstäderna”, utgått från tre storstadsregioner Stockholm, Göteborg och Malmö när de analyserat hur segregationen på bostads-, arbetsmarknaden, inom familjebildningen och inom skolan förändrats under de första två decennierna15. För att kunna göra analyser och få fram statistik
använder de sig av kvantitativ metod där de använder sig av IFAU-databasen som är uppbyggt kring register från SCB16. I rapporten nämner de också två begrepp, endogami och exogami
som kan vara av relevans att nämna då jag ämnar använda mig av dessa begrepp i den här studien. Endogami är att gifta sig inom sin egen etniska grupp medan exogami betyder tvärtom, att gifta sig med någon utanför sin egen etniska grupp.
Författarna anger två skäl till att endogamin fortfarande är en dominerande kraft. Dels för att individer som tillhör samma etniska grupp har en tendens att oftare komma i kontakt med varandra dels för att man tenderar att föredra personer inom den egen etniska gruppen eftersom man har preferenser eller att man förväntas göra detta val då omgivningen kan vara en stor påverkan vid ens val av partner17. De konstaterar detta genom att ha studerat alla områden som
nämnts ovan och menar därpå att det finns en stor sannolikhet att träffa på sina landsmän i alla dessa olika områden. Vidare nämner de att det kan vara av betydelse vart man växt upp, alltså vilka människor man kommit i kontakt med just när det gäller ens preferenser och beteende18.
14 Deniz, 1999, s. 303.
15Nordström Skans, Oskar & Åslund, Olof, Segregationen i storstäderna, 1. Uppl., Författarna och SNS Förlag,
Stockholm, 2009. s. 8.
16 Nordström Skans & Åslund, 2009, s. 17. 17 Ibid, s. 54.
Resultaten visade att segregationen ökat på alla områden i samtliga storstäderna. Jag kommer tillämpa denna studie i analysen för att förklara endogaminormen.
3.3 Parental Involvement in partner : The case of Turks and Moroccans in the
Netherlands
Van Zvliet, Kalmijn & Verbakel (2014) skriver om föräldrars påverkan/inblandning i sina barns partnerval. De har i den här studien studerat första och andra generationen av Turkiska och Marockanska immigranter i Nederländerna19. Resultaten visar att föräldrars delaktighet vid
partnerval är mer vanligt bland dessa immigrant grupper än hos den inhemska/infödda Tyska populationen20. Studien visar även att föräldrarna har en mindre påverkan bland den yngre
generationen hos/av Turkar och Marockaner.
Författarna skriver att föräldrar har en stor påverkan hos sina barn vad gäller Turkar och Marockaner eftersom det alltid varit så enligt traditionerna. Föräldrarnas inblandning i deras barns partnerval citeras ofta som en anledning till endogami i allmänhet och även den höga andel endogami inom specifika etniska minoritetsgrupper i synnerhet21. Att föräldrarna har
påverkan hos sina barn vid partnerval är mer vanligt bland kulturer som är kollektiva än kulturer som utgår från ett individualistiskt tänkande.
Författarna skriver vidare att föräldrarna kan hota och utsätta sina barn för sanktioner i form av negativa kommentarer och stöttar dem därmed inte i deras partnerval ifall de inte följer föräldrarnas önskemål. Föräldrar blandar sig i sina barns partnerval för att de vill se till att barnen gifter sig med en passande partner. Men även för att se till att barnen följer det endogamiska mönstret av äktenskap. Detta är väldigt vanligt bland turkar och marockaner eftersom de värderar familjen väldigt högt och ser på äktenskap som ett band mellan båda familjerna22.
19 Van Zantvliet, P. I., Kalmijn, M. & Verbakel, E., (2014). Parental Involvement in Partner Choice: The Case of
Turks and Moroccans in the Netherlands. European Sociological Review. 30(3), 387-398. Doi: 10.1093/esr/jcu045, s. 387.
20 Van Zantvliet, Kalmijn & Verbakel, 2014, s. 394. 21 Ibid, s. 388.
22 Van Zantvliet, P. I., Kalmijn, M. & Verbakel, E., (2014). Parental Involvement in Partner Choice: The Case of
Turks and Moroccans in the Netherlands. European Sociological Review. 30(3), 387-398. Doi: 10.1093/esr/jcu045, s. 388.
Vidare skriver författarna att bland de individer som är högutbildade finns det en mindre benägenhet att föräldrarna blandar sig i deras partnerval eftersom de högutbildade är mer oberoende av familjen och har ett mer individualistiskt tänkande. Författarna menar att utbildning bidrar till att individer tar mer självständiga beslut på det sätt att de lär sig nya saker i skolan som föräldrarna inte kan påverka vilket bidrar till ett mer individualisitiskt tänkande. Men även att skolan blir en möjlighet för att kunna interagera med potentiella partners vilket också stimulerar mer autonomi vid partnerval23.
Denna studie kommer användas i analysen för att se hur föräldrar till intervjupersonerna kan påverka deras val av partner.
3.4 Kulturella föreställningar om giftermål/partnerval
Socialantropologen Karin Norman har forskat om kosovoalbaner där hon studerat kosovoalbaner och deras liv ur ett transnationellt perspektiv. Hon har använt sig av kvalitativ metod där hon tagit del av kosovoalbanska asylsökande/flyktingars liv i främst Mellansverige och deras relationer till platser och personer i Kosovo24.
Det framgår att familjen är en viktig aspekt när frågan om giftermål kommer på tal och att detta för kosovoalbaner är en central händelse i deras liv. Norman pekar på att giftermål blir en viktig utgångspunkt på det sätt att det får sociala konsekvenser och just för att det påverkar båda parterna och deras familjerelationer speciellt när man väljer att skaffa barn25. Två familjer går
ihop och nya besläktade relationer skapas i och med att parterna väljer att gifta sig med varandra26.
Norman menar också att kosovoalbaner tenderar och vill helst gifta sig med en kosovoalban som antingen bor i Kosovo eller i ett annat land27. Hon nämner också att när familjen kommer
på tal väcker det väldigt starka känslor hos kosovoalbaner eftersom familjen framstår som en viktig social enhet och utan familj är en person utifrån kulturen svår att förstå sig på och man kan uppfattas som att man svikit sin familj eller blivit utstött av dem28. Denna studie blir
relevant eftersom det visar att endogamiska äktenskap är viktigt hos kosovoalbaner eftersom
23 Van Zantvliet, Kalmijn & Verbakel, 2014, s. 390.
24 Norman, Karin, ”Svärmor, hus och pengar”: Kosovoalbaners släktskapsrelationer i ett transnationellt
perspektiv”, Eastmond, Maria & Åkesson, Lisa (red) Globala Familjer. Transnationell migration och släktskap, Gidlunds Förlag, 2007, s.73.
25 Norman, 2007, s.73. 26 Ibid, s. 75.
27 Ibid, s. 75. 28 Ibid, s. 78.
man föredrar att helst gifta sig med en kosovoalban där också de kulturella föreställningarna blir gemensamma.
4. Teoretiska utgångspunkter
Här kommer jag att presentera de teorier som jag anser är relevanta för just min studie. Jag har valt att använda mig av Pierre Bourdieu och hans teori om begreppet habitus. Jag har även valt att använda mig av begreppen kultur och etnicitet som sedan kommer att användas med det empiriska materialet i analysen.
4.1 Habitus
Det kulturella kapitalet har ett inflytande över en individs handlingsmönster menar Bourdieu. Bourdieu förklarar vidare att kulturellt kapital hänvisar till en individs livsförhållanden i den omgivande sociala miljön. Han pekar främst på en individs uppväxtmiljö där man lär sig att vara och agera på ett visst sätt vilket gör att ett habitus skapas för individen. T ex. nämner Bourdieu giftermål i detta sammanhang29. Habitus är förkroppsligat kapital som därmed
grundlägges i den bemärkelsen att vanor införlivas i familj och skola vilket leder till ett omedvetet handlingsmönster hos oss individer30. Begreppet habitus ger därmed en förklaring
till varför en människas agerande kan uppfattas som medvetet men egentligen är det omedvetet31.
Begreppet habitus förklarar en individs socialt inlärda dispositioner där man ska veta hur man ska orientera och uppföra sig i olika situationer. Det är ett system av varaktiga och överförbara dispositioner där dessa dispositioner är ett resultat av ens sociala erfarenheter, sätt att tänka och röra sig på som därmed sätter sig fast i vårt tankesätt och handlande32. Pierre Bourdieu menar
att individen under uppväxten lär sig att agera och vara på ett visst sätt vilket gör att individen formar ett habitus som följer med under resten av individens liv.
29 Carle, ”Pierre Bourdieu och klassamhällets reproduktion”, Månson, Per (red) Moderna samhällsteorier,
traditioner, riktningar, teoretiker, 8:e. uppl, WS Bookwell AB, Finland, 2010, s. 399.
30 Broady, Donald, Kapitalbegreppet som utbildningsosciologiskt verktyg, ILU, Uppsala universitet, 1998, s. 3. 31 Bourdieu, Pierre, Kultur och kritik, Bokförlaget Daidalos AB, Göteborg, 1991, s. 12.
32 Broady, Donald, Sociologi och epistemologi, Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska
Jag ämnar använda mig av begreppet habitus i min studie eftersom det förklarar varför en person agerar som den gör i olika situationer. Det blir relevant i min studie för att förstå betydelsen av intervjupersonernas uppväxtmiljö vid deras val av partner.
4.2 Kultur
Kultur är ett menings- och normsystem där det finns värden, symboler, sedvänjor som en grupp gemensamt delar. Kulturen förmedlar för oss hur vi ska tänka och handla33 . De egenskaper som
finns inom kulturen finns där från grunden och har därmed ärvts i generationer. Redan som barn socialiseras vi in där vi lär av våra föräldrar, denna process benämns som socialisationsprocessen där det säkerställer att kulturen överförs i generationer34. Det kan man
se genom att de handlingar och tankar som formats genom historien och som lever kvar inom kulturen påverkar och formar de andra medlemmarna inom den kulturella gruppen35. Dessa
egenskaper som finns inom kulturen är även moraliskt bindande vilket innebär att en medlem kan utsättas för nedsättande behandling och sociala sanktioner om man bryter mot dessa normer/regler36.
Kultur är inte endast på ett vis utan genom att man stöter på olika kulturer skapas förändring, där man antingen kan ta del av varandras kulturer och bidra till förändring eller så blir man opåverkad eftersom det som inte är som en själv anses vara främmande och kan därmed framstå som hotfullt. Detta bidrar till att det ibland kan uppstå kulturkrockar eftersom vissa inte vill ta del av andra kulturer då den egna gruppens tänkande och levnadssätt anses normala medan andra gruppers sätt att leva anses som ”orätt” eller uppfattas som ”ociviliserade” eller ”avvikande” från den egna gruppen37.
Detta medför att vissa har svårt att frikoppla sig från sin kultur och istället bär med sig sin egen kultur när de ska läsa andras38. På detta sätt förespråkas en viss världsbild inom kulturen där
medlemmarna antingen medvetet eller omedvetet bekänner sig till den världsbilden som är en
33 Lidskog, Rolf & Deniz, Fuat, Mångkulturalism, 1:2 Uppl., Författarna och Liber AB, Malmö, 2013, s. 39-40 34 Stier, Jonas, Kulturmöten – En introduktion till interkulturella studier, 3:1 Uppl., Studentlitteratur AB, Lund,
2019, s. 124
35 Baumann, Gerd, The multicultural riddle: rethinking national, ethnic, and religious identities, Copyright by
Routledge, 1999 s. 83-84.
36 Lidskog, Rolf & Deniz, Fuat, Mångkulturalism, 1:2 Uppl., Författarna och Liber AB, 2013, s. 40.
37 Stier, Jonas, Kulturmöten – En introduktion till interkulturella studier, 3:1 Uppl., Studentlitteratur AB, Lund,
2019, s. 141.
konsekvens av vår socialisation där en etnocentrisk bild internaliseras39. Därmed blir det så att
individerna definierar sig som ett kollektiv med egenvärde och betydelse som får en etnocentrisk prägel40.
Kultur formas och omformas när mötet med andra människor från andra kulturer sker41. I och
med att kulturen ständigt är i förändring bidrar det till att de kulturella handlingsmönster, livsval och upplevelser också förändras42. Därmed finns det inom kulturen inga fasta egenskaper utan
snarare är kulturen något som förändras och förnyas hela tiden i sociala sammanhang43.
Kulturen blir något en person har men som en person också skapar och omformar vilket benämns som processuellt tänkande44.
I dagens samhälle samspelar vi med andra människor från andra kulturer vilket gör att vi blir påverkade av den andra kulturen där vi lär oss något nytt, än det som vi är vana vid45. Detta
möjliggör att individen blir mer självständig och självbestämmande där individen har egna värderingar som blir ens egna personliga uppfattningar och där normbestämda handlingsmönster betraktas som uttryck för fria val snarare än ett inlärt regelsystem46.
Kultur kommer att användas i analysen för att förklara intervjupersonernas kulturella tillhörighet och hur kulturen kan vara en faktor och påverkan vid val av partner.
39 Ibid, s. 98, 170.
40 Stier, Jonas, Kulturmöten – En introduktion till interkulturella studier, 3:1 Uppl., Studentlitteratur AB, Lund,
2019, s. 141.
41 Stier, 2019, 37. 42 Ibid, 129.
43 Baumann, Gerd, The multicultural riddle: rethinking national, ethnic, and religious identities, Copyright by
Routledge, 1999, s. 95.
44 Ibid, s. 83.
45 Stier, Jonas, Kulturmöten – En introduktion till interkulturella studier, 3:1 Uppl., Studentlitteratur AB, Lund,
2019, s. 124.
4.3 Etnicitet
Etnicitet refererar till gruppbildning, kulturell eller social gränsdragning mellan ”oss” och ”de Andra”, identitet, känsla av samhörighet, symbolgemenskap osv47. Etnicitet är något vi alla
uppbär och är därmed inte endast förbehållen vissa (tillexempel migranter). Etnicitet används för att beskriva sociala grupper som brukar betecknas genom att de har ett gemensamt ursprung, språk, normer, kulturella sedvänjor och religion48.
Enligt vissa företrädare bestäms etnicitet av kulturen som i sin tur bestäms av nationalitet, medan andra menar att etnicitet och kultur är oskiljaktiga och har ett fast förhållande mellan varandra49. Wikström (2009) skriver att etnicitet som begrepp inte är statiskt utan det är
situationsbundet. Etnicitet är alltså inte nedärvt eller ursprungligt utan det är snarare en pågående konstruktion50. Även Stier menar att etnicitet, men även att kultur, inte är statiska
utan istället förändras de ständigt51.
Detta visar oss att etnicitet är ett tvetydigt begrepp som kan ges olika definitioner beroende på hur man ser och använder det i vardagligt språk. Man talar därmed om etnicitet utifrån olika perspektiv såsom, primordialism och konstruktionism, där dessa begrepp representerar huruvida etnicitet är given på förhand eller om etnicitet är socialt konstruerat.
Etnicitet är i ständig förändring där det skapas och återskapas52. Konstruktionister ser på
etnicitet som socialt konstruerat genom historiska processer och alltså är etnicitet en process och det anses därmed vara ett föränderligt fenomen. Konstruktionister fokuserar på sociala processer där etnicitet ses som en process, och där etnicitet är föränderligt och situationsbundet fenomen53. Man är inte, utan blir svensk genom sociala processer54. Individerna förändrar sin
47 Petersson, Abby & Hjerm, Mikael (red.), Etnicitet – Perspektiv på samhället, Litho Montage AB, Särslöv,
2007, s. 16.
48 Dahlstedt, Magnus & Neergaard, Anders (red), Migrationens och etnicitetens epok – Kritiska perspektiv i
etnicitets- och migrationsstudier, 1:1 Uppl, Liber AB, Stockholm, 2013, s. 28.
49 Wikström, Hanna, Etnicitet, 1:1 Uppl, Liber AB, Malmö, 2009, s. 32. 50 Wikström, 2009, s. 14, 29
51 Stier, Jonas, Kulturmöten – En introduktion till interkulturella studier, 3:1 Uppl., Studentlitteratur AB, Lund,
2019, s. 135.
52 Ålund, Aleksandra, ”Etnicitetens mångfald och mångfaldens etniciteter – kön, klass, identitet och ras”, (red)
Olsson, Erik, Etnicitetens gränser och mångfald, Scandbook, Falun, 2005, s. 29.
53 Ålund, 2005, s. 16.
etnicitet där de själva formar den genom interaktion med andra individer55. De särskiljer därmed
kultur och etnicitet från varandra56.
Primordialisterna å andra sidan förstår etnicitet som ursprungligt och fundamentalt där kultur och identitet anses vara centralt för etnicitetens identifikation. Den primordiala synen på etnicitet belyser etnicitet som en ursprunglig identitet där det anses vara oföränderligt och har sina fasta rötter i det förflutna. Det essentiella perspektivet påtalar att tillhörighet och ursprung är statiska och oföränderliga, alltså man föds in i sin etnicitet och ses utifrån det57. Språk,
tradition, religion och territorium anses vara gemensamma för den etniska identiteten58. Den
etniska identiteten blir en identifikation för den enskilda gruppen där de har gemensamma vanor och tankar och kan känna en tillhörighet med varandra i gruppen. Den som inte lever upp till dessa gemensamma tankar och vanor vad gäller kulturen och etniciteten, kan utav gruppen anses som avvikande och därmed bli exkluderad59. Etnicitet betraktas med andra ord som
förutbestämd existens där det anses vara givet på förhand som därmed blir ett kulturbagage som förmedlas genom generationer60.
Avslutningsvis kommer jag använda mig av etnicitet för att diskutera etniciteten och dess betydelse för intevjupersonerna och deras val av partner.
55 Wikström, 2009, s. 46-47.
56 Ålund, Aleksandra, ”Etnicitetens mångfald och mångfaldens etniciteter – kön, klass, identitet och ras”, (red)
Olsson, Erik, Etnicitetens gränser och mångfald, Scandbook, Falun, 2005, s. 31.
57 Wikström, Hanna, Etnicitet, 1:1 Uppl, Liber AB, Malmö, 2009, s. 12.
58 Petersson, Abby & Hjerm, Mikael (red), Etnicitet – Perspektiv på samhället, 1:1 Uppl., Litho Montage AB,
Särslöv, 2007, s. 17.
59 Baumann, Gerd, The multicultural riddle: rethinking national, ethnic, and religious identities, Copyright by
Routledge, 1999, s. 89.
60 Petersson, Abby & Hjerm, Mikael (red), Etnicitet – Perspektiv på samhället, 1:1 Uppl., Litho Montage AB,
5. Metod och material
Detta avsnitt inleds med att jag förklarar metoden jag använt mig av och mitt urval av intervjupersonerna. Därefter kommer jag att förklara hur jag har gjort för att få fram det material jag fått fram samt kommer en presentation av de forskningsetiska aspekterna förklaras, därmed studiens tillförlitlighet och avsnittet avslutas med en beskrivning av min forskarroll.
5.1 Val av metod
Tim May (2011) anser att det finns en mellanform av den fokuserade och den strukturerade metoden som brukar kallas för semistrukturerad intervju. May skriver att semistrukturerade intervjuer innehåller frågor som brukar vara specificerade men att intervjuaren ändå har stor frihet att fördjupa svaren. Intervjuaren kan få fram kvalitativa informationer om det undersökta ämnet genom att försöka förtydliga och utveckla de svar som ges. Genom att göra på detta sätt får intervjuaren på så sätt större möjlighet att fördjupa svaren och därmed tillåts intervjuaren att gå in i en dialog med den intervjuade personen61. I den här studien har jag valt att använda mig
av kvalitativ metod där jag valt att utföra semistrukturerade intervjuer med muslimska kosovoalbaner som är i 20-årsåldern. Genom att göra semistrukturerade intervjuer fick jag som forskare möjlighet till att ställa ytterligare följdfrågor och skapa en djupare dialog med mina intervjupersoner. Därmed fick intervjupersonerna också möjligheten att svara så öppet som möjligt vilket gjorde att jag fick en djupare inblick och förstod dem på ett annat sätt eftersom jag också fick möjlighet att erfara deras känslor. På detta sätt har jag fått fram mitt empiriska material som sedan ska studeras och analyseras. Med semistrukturella intervjuer blir inte heller svaren identiska hos intervjupersonerna utan de varierar beroende på hur frågorna ställs och vilka frågor som eventuellt kommer upp och ställs under intervjuns gång.
5.2 Urval
Studiens urval begränsar sig till sex kosovoalbanska muslimer, varpå tre är kvinnor och tre är män. Det blev att jag intervjuade tre av varje kön, eftersom det blir intressant för mig att se hur kvinnor och män ser på partnerval. Intervjupersonerna befinner sig i 20-årsåldern och de är efterkommare av kosovoalbanska invandrare. Ulla Eriksson och Göran Ahrne (2015) skriver om urvalet av intervjupersoner och att det vore rimligt att intervjua sex till åtta personer för att få ett bra material62. Jag valde därför att intervjua sex kosovoalbaner för att jag ansåg att det var
lagom för att kunna få ett bra underlag av material till studien. Dessa sex kosovoalbanska efterkommare valdes eftersom deras föräldrar har migrerat till Sverige samtidigt som de tagit med sig kulturen från deras ursprungsland.
Det blir intressant för mig att se hur dessa kosovoalbanska efterkommare resonerar vid val av partner. Därmed har mitt fokus varit att få fram dessa kosovoalbaners synsätt på partnerval och äktenskap och jag har därför inte lagt mycket vikt vid om de är gifta/sambo eller singlar. Därmed har jag intervjuat individer som befann sig i 20-årsåldern just för att de precis gift sig eller att de befinner sig i den fasen där äktenskapsfrågan blir aktuell. Snöbollsmetoden blev ett sätt för mig att få de antal intervjupersoner som jag fick. Ulla Eriksson och Göran Ahrne (2015) skriver om snöbollsurval som ett sätt att välja ut intervjupersoner till sin studie. Snöbollsurvalet innebär att man får kännedom om en person som är villig att delta som intervjuperson i studien och därefter låta snöbollen rulla vidare genom att fråga efter andra personer som kan vara tänkbara att ställa upp på en intervju63. Genom att fråga och ta hjälp av bekanta har jag därmed
fått kontakt med de sex intervjupersonerna.
62 Eriksson, Ulla , Ahrne, Göran, ”Intervjuer”, Ahrne, Göran & Peter Svensson (red) Handbok i kvalitativa
metoder, 2:a uppl., Författarna och Liber AB, Stockholm, 2015, s. 42.
5.3 Genomförandet
När jag skulle genomföra intervjuerna började jag med att presentera mig själv samt att jag gav en liten presentation av själva studiens ämne och vad som är studiens syfte. Även om intervjupersonerna sedan tidigare visste på ett ungefär vad studien handlar om tyckte jag som forskare att det var viktigt att nämna det igen. Jag frågade även om tillåtelse att få spela in intervjuerna och jag förklarade även att informationen kommer hanteras konfidentiellt. Jag fick ett muntligt godkännande från samtliga intervjupersoner att intervjua dem men endast fyra av dem gav mig ett muntligt samtycke till att få spela in intervjun. Även om jag påpekade att informationen kommer behandlas med stor försiktighet och att det skulle vara konfidentiellt så var det ändå två av intervjupersonerna som inte ville att jag skulle spela in intervjun. Jag respekterade deras beslut och fick istället föra anteckningar, därmed skriva ner det på datorn.
Att använda sig av utrustning för att spela in intervjun kan ha både sina för- och nackdelar. Det finns personer som blir hämmade av inspelningsutrustningen och kan då tacka nej till att samtalet blir inspelat. Fördelen med att spela in blir att intervjuaren kan koncentrera sig på samtalet som sker och därmed kan man också iaktta den intervjuades kroppsspråk64. Jag
använde mig av min telefon för att spela in intervjuerna, det var två som tackade nej och ville inte att samtalet skulle bli inspelat, men de andra fyra intervjuerna fick jag tillåtelse att spela in. Det gjorde att jag istället kunde lägga allt fokus på samtalet mellan mig och den intervjuade. Jag har även kodat genom att jag utifrån mitt transkriberade material utformat olika teman som jag använder mig av i analysen som är relaterat till mina frågeställningar. Jag plockade ut det mest centrala och relevanta i intervjuerna och därefter utformade jag olika teman i analysen.
5.4 Studiens tillförlitlighet
Validitet och reliabilitet är två sammanflätade begrepp som är ämnade att säkerställa att den information som samlas in under en mätning är tillförlitlig det vill säga att den ska vara pålitlig. Jag kommer härmed förklara vad validitet och reliabilitet innebär för mig i min kvalitativa studie. Validitet innebär att mäta det vi avser att mäta eller undersöka, det vill säga det handlar om giltigheten i det vi vill mäta eller undersöka65. När det gäller kvalitativ metod såsom
intervjuer är det viktigt att rätt frågor ställs avseende det man ska undersöka för att få en hög
64 May, Tim, Samhällsvetenskaplig forskning, Studentlitteratur, Lund, 2001, s. 168.
65 Patel, Runa, & Davidson, Bo, Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en
validitet. Jag har därmed utformat mina intervjufrågor så noggrant som möjligt och jag ställde frågorna till intervjupersonerna avseende studiens syfte för att därmed kunna besvara mina frågeställningar. Reliabiliteten handlar om tillförlitligheten i det man ämnar att mäta eller undersöka66. I min studie innebär reliabiliteten att jag visar på studiens genomskinlighet där jag
noggrant granskat och transkriberat mina intervjuer.
5.5 Etiska överväganden
Som forskare skall hänsyn tas till undersökningen vad gäller de forskningsetiska aspekterna. Målet med forskning är att ta fram kunskap som är så trovärdig som möjligt, därför måste vi som forskare också ta hänsyn till forskningsetiska aspekter67. Uppsatsarbete som är en mindre
undersökning skall också de forskningsetiska aspekterna beaktas där man ska utgå från fyra etikregler som formulerats av (vetenskapsrådet). De följande huvudkraven för forskning är: informationskravet, samtyckeskravet, anonymitetskravet och nyttjandekravet68.
Informationskravet ställer krav på att forskaren ska informera de som deltar i undersökningen om dess syfte69. Redan från början förklarade jag för de berörda intervjupersonerna vad studien
handlar om och vad studien syftar till.
Detta var viktigt att framföra redan i början så att de kunde förstå vad studien handlade om och ta beslut om de ville delta eller inte. Jag fick ett godkännande från samtliga intervjupersoner och därmed när vi skulle träffas för att utföra intervjuerna kände jag en skyldighet som forskare att än en gång förklara studiens syfte och vad den handlar om. Intervjupersonerna hade möjligheten att redan från början bestämma själva ifall de ville medverka i studien eller inte då samtyckeskravet är av betydelse eftersom det ger de medverkande rätt att själva bestämma ifall de vill eller inte vill delta i undersökningen. Jag klargjorde för samtliga intervjupersoner att deras identitet inte kommer avslöjas på något sätt och att jag kommer behandla uppgifterna konfidentiellt. Jag förklarade även att det enda som skulle komma att nämnas i studien är deras ålder och etnicitet men inget annat utöver det. Därför valde jag också att använda mig av fiktiva namn i själva studien. Det sista kravet nyttjandekravet syftar till att uppgifter som samlas in endast ska användas i forskningssyfte. Detta förklarade jag för samtliga intervjupersoner så att de förstod och fick en klarhet i att uppgifterna som samlats in under intervjun endast kommer
66 Patel, & Davidson, 2011, s. 103. 67 Ibid, s. 62.
68 Ibid, s. 62-63. 69 Ibid, s. 63.
att användas i studien. Jag förklarade även att inspelningarna av intervjuerna kommer att raderas när betyget är satt.
5.6 Forskarens roll
En fördel med min roll var att jag själv är kosovoalban vilket gjorde det enklare för intervjupersonerna att öppna upp sig och prata djupare angående det utvalda ämnet. Detta gjorde att vi kunde känna en gemenskap eftersom jag tillhör gruppen och det kändes betryggande för intervjupersonerna att jag som forskare var kosovoalban och inte av annan etnicitet. Även om det är ett känsligt ämne där personer inte vill öppna upp sig och dela sina erfarenheter, gick intervjuerna relativt bra. En nackdel kunde vara att vissa saker var uppenbara för intervjupersonerna och de kunde anta att det skulle vara lika uppenbart för mig. Det är jag som forskare som styr över mitt material och det kan vara lätt för mig att bli subjektiv eftersom jag själv är kosovoalban. Men som forskare var jag medveten om min roll och därmed gjorde jag mitt yttersta för att vara så objektiv som möjligt.
5.7 Intervjupersonerna
Namn Ålder Utbildning Civilstånd Arbete Född/ålder
när man kom till Sverige
Arton 25 år Hög utbildning Singel Studerar/arbetar Född i Sverige
Elton 28 år Hög utbildning Singel Arbetar Född i Sverige
Arjana 28 år Låg utbildning Gift Arbetslös 1 år
Alina 22 år Låg utbildning Singel Arbetslös 1 år
Ardian 28 år Hög utbildning Gift Studerar 1 år
6. Resultat och Analys
I detta avsnitt kommer jag att analysera intervjuerna och presentera det mest relevanta som uppkommit under intervjuerna. Detta avsnitt kommer att bestå av tre teman: Religionens och etnicitetens betydelse för intervjupersonerna, Familjens påverkan vid val av partner och Skillnader på intervjupersonernas syn på partnerval. Inom varje tema analyseras intervjuerna som därmed kopplas med teorin och tidigare forskning.
6.1 Religionens och etnicitetens betydelse för intervjupersonerna
Intervjupersonerna har samma religion och etnicitet, men trots detta skiljer sig deras svar från varandra. Alla var inte överens om huruvida etnicitet och religion skulle vara av betydelse för dem eller inte vid deras val av partner. Det blev därmed en intressant diskussion som kunde föras vad gäller etnicitetens och religionens betydelse. De som betonade att religion och etnicitet var viktigt var alla inne på samma spår.
När frågan ställdes om vad som är/var viktigast vid val av partner var samtliga intervjupersoner överens om att personligheten var viktigt vid val av partner. Men även att andra faktorer spelade in vid deras val av partner.
Arjana som är gift idag, påpekade att utöver personligheten var det även viktigt att hennes partner skulle vara henne trogen i förhållandet samt att han skulle vara alban från Kosovo. Eftersom Arjana påpekade att en viktig faktor vid val av partner även var att han skulle vara alban från Kosovo dök då frågan upp: Varför var det så viktigt för dig att han skulle vara alban från Kosovo? Då fortsätter hon att svara såhär:
”… det är bara det som är tillåtet inom vår familj, att tänka på andra etniciteter, fanns inte ens med på listan så det var väldigt viktigt att han skulle vara alban från Kosovo.” (Arjana)
Arjana fortsatte berätta att anledningen till varför det var så viktigt för henne att hennes partner skulle vara alban från Kosovo har att göra med hennes uppväxt. Hon har för det mesta
kosovoalbaner i sin krets som hon umgås med och det har därmed blivit att hon har ett visst synsätt vad gäller partnerval menar hon.
När jag vidare ställde frågan: Hur stor betydelse har religion för dig vid val av partner?, berättade Arjana att även religion hade stor betydelse för henne vid val av partner. I och med att hon själv är muslimsk kosovoalban skulle även hennes partner vara det annars kunde det bli problematiskt för henne eftersom hon inte hade blivit accepterad av hennes familj, släktingar, som hon i annat fall hade blivit med en muslimsk kosovoalban. Den som inte lever upp till de gemensamma tankar och vanor inom den etniska gruppen kan därmed ses som avvikande och bli exkluderad av den egna gruppen (Gerd Baumann 1991). Därmed ansåg Arjana det som viktigt att hennes partner även skulle vara muslimsk kosovoalban för att inte bli utstött från sin etniska grupp.
Edona instämmer med Arjana om att religion och etnicitet är två viktiga faktorer vid val av partner. Edona börjar med att säga att hon inte lade mycket vikt vid om hennes partner skulle vara muslim eller inte och att det hade räckt med att han var alban. Men hon stannar upp och tänker efter, där hon tillägger:
”Ehm, men jag tror att liksom, med de tankar och funderingar som jag har vuxit upp med så var det ändå kanske viktigt att han var muslim.” (Edona)
Edona var två år när hon kom till Sverige och hon nämner vidare att vi lever i ett mångkulturellt samhälle och att hon även har vänner med olika bakgrund, men hon hade inte kunnat tänka sig att ha en partner med annan etnicitet eller religion. Varför då, frågar jag, och då säger Edona att det inte hade känts rätt för henne eftersom hon vuxit upp med en viss syn på hur partnerskap ska vara. Nordström Skans och Åslund (2009) skriver om endogami där de menar att man föredrar sina landsmän och därmed har man en tendens att välja partner inom sin egen etniska grupp.
Hon nämner även sina föräldrar som en slags förebild, eftersom de varit gifta i så många år och aldrig haft problem då båda hennes föräldrar är kosovoalbaner. Därmed anser Edona att det är bättre att ha en partner som har samma etnicitet som hon själv och även likadan tro, då blir relationen enklare menar hon. Edona säger vidare att hon har även en dotter idag och hon menar att det är en lättnad att både hon och hennes man har samma etnicitet och religion. För även
barnet har lättare att anpassa sig än om de hade haft två olika religioner och därmed även etnicitet menar hon.
Även Arton betonar att religion är en viktig aspekt vid val av partner. Han svarar såhär:
” Jag tycker att det är viktigt att ha samma religion när man väljer partner. För att skulle han/hon ha en annan religion kan det uppstå konflikter till exempel: högtider, när man ska skaffa barn vilken religion de ska bli uppväxta med.” (Arton).
Arton fortsätter med att säga att etnicitet spelar en stor roll för honom vid val av partner och även att en albansk tjej är att föredra då han menar att kommunikationen med hans föräldrar och släktingar skulle bli enklare. Arton menar vidare att kulturen kan krocka om man inte har samma etnicitet. Den egna gruppens levnadssätt och tänkesätt anses vara de ”rätta” och normala vilket kan leda till att kulturkrockar uppstår eftersom man inte vill ta del av andra kulturer då den andra gruppens sätt att leva och tänka anses vara ”onormalt” (Stier 2019). Vilket också Alina påpekar eftersom hon också nämner att kulturkrock kan uppstå och hon anser att det vore enklare med att ha en gemensam tro och även etnicitet.
Broady (2011) menar att habitus är dispositioner som införlivats i den egna kretsen vilket gjort att man anammat ett visst handlingsmönster som skapats och därmed satt sig fast i vårt sätt att tänka och vara. Detta bidrar till att vissa handlingar kan ses som medvetna men egentligen är de omedvetna handlingar. Arjana, Edona, Alina och Arton har skapat sig ett habitus genom hela sin uppväxt vilket gjort att de handlar och tänker på ett visst sätt. Detta resulterar i ett omedvetet tänkande och handlande på det sätt att de agerar och tänker utifrån hur de har blivit lärda under uppväxten.
Till skillnad från de fyra intervjupersonerna menar Elton och Ardian att religionens och etnicitetens betydelse vid val av partner inte är av relevans alls.
”… och när det gäller partnerval så är jag inte så jätte jätte petig…det handlar mer om kommer man överens med personen så spelar det ingen roll ifall det är kristen eller muslim eller vad det nu är.” (Elton)
Elton säger vidare att han är kosovoalban med muslimsk tro och det är hans föräldrar också. Han menar att i och med att han är född och uppvuxen i Sverige så känner han inte lika starkt band till hemlandet som kanske hans föräldrar gör. Jag ställde frågan, Anser du det problematiskt med att ha en partner utanför din egen etniska grupp?. Då började Elton med att säga att han inte är den typen som håller starkt vid traditioner eller värderingar inom den albanska kulturen.
Han svarar därför med att han inte ser några problem med att ha en partner med annan etnicitet eller religion. Ett vardagligt samspel med människor med andra kulturer gör att vi blir påverkade av andra kulturer där vi lär oss något nytt vilket bidrar till att vi blir mer accepterande gentemot andra etniska grupper (Stier 2019). Elton förklarar att det viktigaste för honom är som sagt att ha en partner som han kan komma överens med och att den personen har en bra personlighet, sedan kvittar det vilken religion eller etnicitet personen i fråga har. Elton avslutar med att säga att han kan ha förståelse för vissa som menar att det kanske kan bli kultur/traditionskrock med olika etnicitet och religion, men sånt kan man alltid komma över och lösa menar han.
Ardian instämmer med Elton vad gäller etnicitet och religion eftersom han också påpekar att det inte spelade någon roll vad för bakgrund personen hade för honom för att skapa ett förhållande. Han förklarar vidare att det finns de som önskar bevara sina egna identiteter och begränsar därmed sina val av partner, men för honom har det endast varit en merit ifall partnern haft samma religion och etnicitet som han själv. Ardian menar att för honom har det inte varit av stor vikt vilken religion eller etnicitet som partnern haft.
Ardian kom till Sverige när han var ett år och menar att hela hans liv har han bott i Sverige som är ett mångkulturellt land där man träffar på nya etniciteter och kulturer varje dag. Han säger vidare att i och med det mångfaldiga samhälle vi lever i idag, hur ska man utgå från att något är statiskt egentligen. Han säger vidare att han själv har personer i sin krets med olika bakgrunder, det är väldigt svårt för honom att endast tänka utifrån sin kultur och etnicitet. Kulturen är i ständig förändring genom kontakt med andra människor med annat ursprung vilket bidrar till att även de kulturella handlingsmönstren, livsvalen och upplevelserna förändras (Stier 2019). För att passa in måste man kunna beblanda sig med andra människor med annat ursprung och annan etnicitet och religion också menar Ardian.
6.2 Familjens påverkan vid val av partner
När familjen kom på tal och hur familjen ser på ens val av partner i livet framgick det av intervjupersonerna att familjens åsikter kan ha betydelse för dem men att de själva anser att det är deras val i slutändan.
Alina börjar berätta att hon är 22 år och singel. Hon har aldrig haft ett förhållande med någon kille. Vidare säger Alina att det inte är för att hon inte velat ha ett förhållande med någon kille men det har inte blivit någonting av olika anledningar. Känner du dig påverkad av dina föräldrar vad gäller ditt partnerval?, Alina besvarar frågan genom att säga att i och med att hennes föräldrar är krävande vad gäller hennes partnerval så har hon därmed inte lagt ner mycket tid åt att finna någon och hon anser att det finns gott om tid att hitta sin framtida partner.
” Familjen har en stor betydelse för mig när jag ska välja partner. Jag berättar till min familj hur jag upplever personen som jag är i kontakt med, därefter får jag tips och idéer från dem. Sedan bestämmer jag om det är något för mig eller inte.” (Alina)
Jag ställde vidare frågan, Vad menar du med att dina föräldrar är krävande, på vilket sätt?, då berättar Alina att hon menar att de är krävande utifrån den aspekten att det får inte vara vilken kille som helst. Hon menar då i den bemärkelsen att han ska vara en bra kille och även komma från en bra familj.
Alina berättar vidare att hennes föräldrar alltid har varit på henne med att det är viktigt att hitta en bra kille som är kosovoalbansk och som kommer från en bra familj, eftersom det även skapas nya familjeband när man gifter sig med varandra. Karin Norman (2007) påpekar att äktenskap är en central del hos kosovoalbaner där effekten blir att även familjerna av båda sidor blir en viktig aspekt.
Funkar inte familjerna sinsemellan kommer inte äktenskapet heller bli lyckat menar Alina. Hon menar därmed att det är viktigt för henne att hitta en partner som även funkar bra med hennes föräldrar. Alina anser att det är viktigt att hålla sig inom sin egen etniska grupp och hon föredrar därmed endogamiska äktenskap. Föräldrar blandar sig i sina barns partnerval för att de vill se till att barnen gifter sig med en passande partner. Men även för att se till att barnen följer det endogamiska mönstret av äktenskap (van Zantvlier, Kalmijn & Verbakel 2014). Det har
medfört att Alina följer endogaminormen och håller sig inom den kulturella gruppen vid äktenskap.
När jag ställde frågan, Hur ser du på äktenskap utanför din egen etniska grupp?, svarar Edona att hon är gift idag med en person av samma kulturella tillhörighet som henne, men även av samma etnicitet och religion. Hon påpekar att det har betraktats som väldigt viktigt inom hennes familj eftersom den albanska kulturen också framhåller att äktenskap inom den etniska gruppen är bättre. Den albanska lagen, Kanun of Lekë Dukagjini, påtalar även detta vilket kan ha gjort att en majoritet av kosovoalbaner tänker i dessa banor, speciellt den äldre generationen, vilket uttrycker sig i det kulturella arv som de gärna vill överföra till sina barn (Janet Reineck 1991). Därmed menar Edona att det blivit att hon gått efter sina föräldrars sätt att tänka vad gäller hennes partnerval eftersom hon valt att hålla sig inom den egen etniska gruppen. Där hon anammat den albanska kulturen och traditionerna från föräldrarna. Edona säger vidare att hennes föräldrar, i synnerhet hennes pappa, även har påpekat för henne och hennes syskon att det är viktigt med en albansk partner eftersom det är bättre med en partner inom samma kulturella grupp, som är som en själv.
Arton berättar att hans föräldrar håller starkt vid traditionerna och den albanska kulturen för de vill inte riskera att deras etniska tillhörighet eller kultur dör ut utan snarare vill de att den etniska gruppen lever kvar med de normer och värderingar som finns (Deniz 1991). Hans föräldrar anser därmed att det är värdefullt att deras son ska hålla sig inom den etniska gruppen vid partnerval. I samband med att jag ställde frågan, Känner du press från dina föräldrar vad gäller ditt partnerval?, nämnde Arton att han tidigare haft ett förhållande med en Bosnisk tjej som var muslim. Hans föräldrar ansåg inte att det var en passande partner för deras son.
Arton berättar vidare att det var inte så att de ogillade eller hade något emot henne utan det var mer att de inte ville att normerna, traditionerna och värderingarna inom den albanska kulturen skulle beblandas med andra kulturer. Han påpekar även att det fanns en språkbarriär mellan hans föräldrar och den bosniska tjejen och de kunde inte kommunicera med varandra. Artons föräldrar anser att språket är en viktig del av kulturen då språket blir ett sätt att vidmakthålla den egna kulturen (Stier 2019). Artons föräldrar ville inte kännas vid någon annan kultur eller etnisk grupp eftersom de utgår från etnocentriska perspektivet där man värderar sin egen etniska grupp mer än andra vilket innebär att de redan på förhand hade en föreställning om den bosniska
tjejen (Stier 2019). Arton säger även att det uppstod problematik vilket ledde till att han ofta grälade med sin pappa, vid tillfället då han var ihop med den bosniska tjejen.
Vidare ställde jag frågan, Hur känner du idag då, hade du kunnat inleda ett förhållande med någon utanför din etniska grupp?, Arton svarar:
”Nej, jag känner inte att jag vill inleda ett förhållande med någon som inte har samma etnicitet eller religion som mig…jag har provat ha ett förhållande med den bosniska tjejen och såg vart det ledde…”. (Arton)
Arton fortsätter berätta att för honom är relationen med familjen viktig att upprätthålla och han vill därmed inte riskera att förlora sin familj utan föredrar att ingå endogamiska äktenskap. Han menar att han har en förståelse för sina föräldrar eftersom de flytt från sitt eget land och kommit till ett land där den egna kulturen med dess normer, värderingar och traditioner inte upprätthålls på samma sätt som det hade gjort i deras eget hemland. Arton säger därmed att hans föräldrar gärna vill att det kulturella arvet förs vidare i generationer.
Elton menar att hans föräldrar kan ha en önskan om hans partnerval men att det är han som väljer sin partner i livet. För Elton har hans föräldrars åsikter relativt liten betydelse där han menar att han är väldigt självständig i sitt partnerval.
”Om jag skulle lägga en skala på det så är det alltså en medeleffekt, de har inte stor effekt på det. Jag har ju kollat lite, typ att, hur ska man säga, på ett sätt ta tips från mina föräldrar men i slutändan är det ju jag som väljer. Det är ju mitt liv.” (Elton)
Elton fortsätter med att säga att självklart har jag ju mina föräldrar som exempel men jag tänker så här att det är mitt liv och jag har rätten att välja vilken partner jag vill utan att mina föräldrar ska blanda sig i. Ardian instämmer med Elton där även han menar att hans föräldrars åsikter har en relativt liten betydelse för honom. Högre utbildade individer är mer självständiga och inte så beroende av sina föräldrar. De intar en position som mer autonom och har en tendens att själva bestämma deras val av partner, därmed har deras föräldrar också en benägenhet att ha en mindre påverkan vid deras val av partner (van Zantvliet, Kalmijn & Verbakel 2014). Ardian
och Elton är båda högre utbildade och kan känna att de har beslutet att helt själva bestämma vilken partner de ska ha.
Ardian är gift idag med en muslimsk turkisk tjej. Han berättar att det dröjde innan han introducerade tjejen till sina föräldrar just för att de har en mentalitet där det anses mindre bra att ha en partner från annat ursprung än kosovoalban. Han menar att de hade konservativa tankar och nånting annat utöver det ansågs som främmande och negativt hos dem. Man kan antingen ta del av varandras kulturer och bidra till förändring eller så blir man opåverkad, eftersom det som inte är som en själv anses vara främmande och kan därmed framstå som hotfullt (Stier 2019). Ardian påpekar vidare att när det var dags att han och hans tjej skulle förlova sig så berättade han för sina föräldrar. Han säger att hans föräldrar först blev besvikna på honom men med tiden har de accepterat hans fru och idag har de en jättebra relation. Ardian säger även att hans mamma kan till och med idag säga att hon hade inte ens själv kunnat önska någon bättre till sin son.
Elton och Ardian menar båda två att deras föräldrar bott så pass länge i Sverige att föräldrarna skulle vara villiga att acceptera deras livspartner med annat ursprung än den egna i familjen. Detta kopplas till det processuella synsättet på kultur där deras tänkande har förnyats i och med deras långa vistelse i Sverige vilket gör att man är mer accepterande vad gäller andra kulturer och befolkningar (Gerd Baumann 1991).
6.3 Skillnader hos intervjupersonernas syn på partnerval
Även om intervjupersonerna har den gemensamma kosovoalbanska kulturen fanns det skillnader på deras synsätt vad gäller partnerval. Intervjupersonerna resonerar olika vad gäller deras egen syn på partnerval.
När frågan ställdes, hur viktigt är det för dig eller var det för dig att välja partner inom den egen etniska gruppen? svarar Arjana:
”det var viktigt för mig, inte bara för mig själv utan även min familj…jag har blivit uppfostrad till att det ska vara samma etnicitet” (Arjana)
Arjana fortsätter med att säga att man vill inte att ens etnicitet ska gå förlorad och inte heller vill man blanda sin etnicitet med annan. Hon menar att man måste tänka på sina framtida barn också och hur man vill ha det för dem. Arjana påpekar vidare att börjar man beblanda etnicitet, hur kommer det till slut bli, man kommer förlora samhörigheten och den egna kulturella gruppen vilket inte är bra, därför anser hon att man helst väljer partner inom sin egen grupp. Det finns en rädsla att den egna kulturella gruppen kommer försvinna och därmed väljer man att hålla sig inom den egna gruppen vid partnerval (Deniz 1999). Hon säger vidare att hon alltid blivit påmind av sina föräldrar om vilken tillhörighet hon har och hur viktigt det är att hålla sig inom den egna gruppen. Arjana menar därför att hennes kultur och dess traditioner är väldigt viktigt för henne eftersom det påminner henne om vart hon har sina rötter.
Edona nämner att hon har en dotter, jag passar på att fråga, Hur ser du på framtiden vad gäller din dotter och hennes partnerval?, Edona svarar:
”javisst, jag har en dotter…det jag ärvt av mina föräldrar, vill jag att min dotter även ärver av mig…hon ska veta vart hon har sina rötter” (Edona)
Edona fortsätter berätta att hennes dotter är ett år idag men att hon passar på att redan nu försöka lära och visa sin dotter vilken tillhörighet hon har. Edona anser att det är bättre att man håller fast vid sin kultur och sina traditioner annars kan man riskera att den egna etniciteten går förlorad. Hon menar därför att hon inte skulle vara villig att acceptera att hennes dotter inte följer samma spår som henne vid partnerval. Hon säger vidare att hon inte är emot andra kulturer men hon prefererar hellre att hennes dotter går i hennes fotspår och inte glömmer sina rötter. Alina och Arton instämmer med Arjana och Edona eftersom de också menar att det är viktigt att man håller sig inom den egna gruppen vid partnerval. Alina, Arjana, Arton och Edona är överens om att partnerval borde göras utifrån den egna etniciteten och kulturen. De utgår från ett essentiellt perspektiv eftersom de menar att man borde bevara den egna gruppen genom att ingå endogamiska äktenskap (Aleksandra Ålund 2000) (Gerd Baumann 1991).
Elton och Ardian är överens om att partnerval inte endast borde utgå från den egna kulturen och etniciteten. Elton menar att partnerval ska grundas på kärlek och inte huruvida personen är kosovoalbansk eller inte. I slutändan kan man ju inte hjälpa vem man faller för menar han. Han anser därför det inte som problematiskt med att välja partner utanför den egna gruppen. Elton
och Ardian har ett gemensamt tänkande vad gäller partnerval. De utgår från ett konstruktionistiskt perspektiv och ser inte etnicitet som ursprungligt utan snarare något som ständigt förändras, där de själva menar att de är villiga till förändring (Wikström 2009) (Stier 2019).
