Självständigt arbete i fördjupningsämnet samhällsorientering och
lärande
15 högskolepoäng
Hur skapas tolerans i
religionsundervisningen för alla
trosuppfattningar?
How is tolerance created in religion teaching for all beliefs?
Philippa Richardson
Alis Suljanovic
Grundlärarexamen med Examinator: Irene Andersson inriktning mot arbete i årskurs 4-6, 240 högskolepoäng Handledare: Erica Lundqvist Självständigt arbete i fördjupningsämnet, 15 högskolepoäng
Förord
Undersökningen i arbetet utgår från tolerans i religionskunskapsundervisningen. Genom
granskning och analys har vi tagit fram forskning kring ämnet och i ett gemensamt samarbete har vi båda varit involverade i arbetets upplägg och sammansättning. I sökningsprocessen skapade vi en gemensam loggbok och förde in anteckningar men delade upp källorna mellan oss för att finna information. Därav har texterna av respektive källa skrivits individuellt. Tillsammans har vi granskat varandras texter, gett feedback och inputs. Innan resultatdelen i arbetet blev till skrevs källorna ner i en sammanställning där de delades upp i tre kategorier; vad forskning säger om
religionskunskapsundervisning, synen på tolerans hos elever och hur tolerans kan skapas i klassrummet. Att
skapa en röd tråd och sammanfoga informationen från källorna har varit Alis huvudansvar under den första resultatdelen som behandlar vad forskning säger om religionskunskapsundervisning. Philippas huvudansvar har varit att skapa en röd tråd och sammanfoga informationen i den andra resultatdelen, synen på tolerans hos elever. Den sista resultatdelen som handlar om hur tolerans kan skapas i klassrummet har båda sammanställt källorna i en gemensam diskussion. I övrigt har vi under syfte, metod och slutsats i gemenskap fördelats och skrivit resterande av texten genom ett nära samarbete och kontinuerlig feedback.
Sammandrag
Syftet med vår kunskapsöversikt är att med hjälp av forskning och vetenskapliga texter försöka ta ställning till frågan: Hur skapas tolerans i religionsundervisningen för alla trosuppfattningar? Syftet med kunskapsöversiktens frågeställning är att dels få en djupare insikt i hur lärandeprocessen i
religionskunskapsundervisningen är utformad men även om hur tolerans skapas för att inkludera samtliga elever i undervisningen. Metoden för arbetet har i första hand utgått ifrån att finna sökord med hjälp av databaser som vi ansett varit relevanta till kunskapsöversikten. Med hjälp av avgränsningsfunktioner och nyckelord har vi begränsat oss till vetenskapliga forskningsartiklar, doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser som berör vårt ämne. Resultatet visar att det finns omfattande forskning på hur religionskunskapsundervisning bedrivs och bör bedrivas samt vad som kännetecknar ett tolerant klassrumsklimat bland forskare, lärare och elever. En komplexitet inom ämnet kan göras synlig i slutsatsen gällande elevers ovilja att prata kring sin egen
trosuppfattning samtidigt som forskare menar på att det är i samtalet kring egna erfarenheter tolerans kan skapas.
Nyckelord: acceptans, framgångsrik skola, klassrumsklimat, livsåskådning, mångfald, religionsdidaktik, religionsundervisning, tolerans, trosuppfattning
Innehållsförteckning
1. Inledning
…………...……….... 52. Syfte
………..7 2.1 Frågeställning……….73. Metod
……….. 8 3.1 Sökprocess………... 8 3.2 Sökord………... 84. Resultat
………... 10 4.1 Presentation av källorna……….104.2 Argument för tolerans i religionsundervisningen....……….... 12
4.2.1 Vad forskning säger om religionskunskapsundervisning………..12
4.2.2 Synen på tolerans hos elever....……….... 14
4.2.3 Hur tolerans kan skapas i klassrummet………....15
5. Slutsatser och diskussion
………..196. Referenslista
………....……….. 211. Inledning och bakgrund
Under vår utbildning och verksamhetsförlagda utbildning har vi öppnat upp för reflektioner kring hur religionskunskapsämnet lärs ut i skolan. Frågeställningar som vi har reflekterat över har baserats på hur undervisning i religionsämnet kan bedrivas där samtliga elever oavsett
trosuppfattningar kan inkluderas i undervisningen. Vi har även reflekterat över hur vi som lärare förhåller oss i religionsundervisningen för att visa att vi är neutrala och objektiva, samt hur religionsundervisning bedrivs på bästa sätt i ett mångkulturellt klassrum.
Efter en rad olika övervägande och många diskussioner bestämde vi oss för att ha en
frågeställning som lyder: “hur skapas tolerans i ett mångkulturellt klassrum gällande religionsundervisning”. Utan att vara medvetna så hade vi antagit att det finns en större utmaning i det mångkulturella klassrummet när det talas om tolerans. När vi under sökprocessens gång började hitta relevant forskning kopplat till frågeställningen rörande nyckelord såsom “mångkultur” och “tolerans” insåg vi att synen på tolerans, livsåskådning och religion är lika komplexa i det homogena klassrummet som i det mångkulturella. För att utveckla förståelsen för alla religioner och skapa förståelse för andra människors levnadssätt behövs toleransen finnas i varje klassrum och inte bara i det mångkulturella.
Resultaten i mycket av den forskning som vi har läst visade sig inte fokusera alltför mycket på hur det mångkulturella klassrummet arbetar med religionsundervisning. Ett aktivt val gjordes att välja bort den här typen av forskning då relevansen till vår kunskapsöversikt inte fanns där. Den forskning som vi har funnit intressant har snarare behandlat olika elevers syn på trosuppfattning och vilken roll tolerans har bland elever oavsett deras etniska, religiösa och socioekonomiska bakgrunder. I och med den insikten formulerade vi om vår frågeställning till att istället ha utgångspunkten i hur tolerans skapas i religionsundervisningen för alla trosuppfattningar. Skolverket (2017) beskriver att religionsundervisning ska belysa vilken roll religioner kan spela i samhället för att främja social sammanhållning. Syftet i läroplanen går att koppla till vår
kunskapsöversikt eftersom syftet är att hitta forskning som lyfter och problematiserar
innebörden av att tolerera religionens roll i klassrummet, samt hur eleverna ser på religion och religionsundervisning.
I arbetet används begreppet “tolerans” frekvent. Enligt Nationalencyklopedins (u.å) förklaring innebär tolerans att även om man själv inte håller med om någons åsikt så accepterar man personens rätt till att få försvara den åsikten. I arbetet använder vi också begreppet
“trosuppfattning” som kan liknas med begreppet livsåskådning. Trosuppfattning är valt för att inkludera alla former av livsåskådning som till exempel troende, icke-troende och ateister.
2. Syfte
Syftet med vår kunskapsöversikt är att finna forskning som svarar på hur tolerans kan skapas i religionsundervisningen för att skapa ett tillåtande klimat och en frizon för alla elever med skilda trosuppfattningar. Genom att undersöka vad forskning säger om religionskunskapsundervisning och vad synen på tolerans är hos elever med skilda trosuppfattningar hoppas vi kunna få en förståelse för hur lärandeprocessen kan utformas. Vi kommer även granska forskning som berör elevers syn av religionsundervisning och undersöka hur en religionsundervisning kan skapa ett klassrumsklimat som får alla elever att våga medverka, diskutera och utvecklas.
2.1 Frågeställning
Hur skapas tolerans i religionsundervisningen för alla trosuppfattningar?
3. Metod
3.1 Sökprocess
Tillvägagångssättet för att finna källor till vår kunskapsöversikt har i första hand varit att få fram sökord av relevans. Nyckelord plockades ut från frågeställningen och med dessa som grund har vi utökat sökorden genom användning av synonymer och översättningar från svenska till engelska. Nedan har vi listat de mest lönsamma sökorden i en tabell. I användningen av sökorden uppmärksammades det att orden vi fått fram behövde kombineras för att utöka träffarna på relevant forskning. I genomsnitt användes tre ord åt gången. I databaserna Swepub, ERC och ERIC kunde vi använda de valda sökorden och källorna vi har funnit har i stor
utsträckning varit återkommande i fler än en av databaserna. Arbetsgången för att hitta relevanta källor har varit genom att tillämpa sökmotorernas avgränsningsfunktioner. Detta i form av granskning (peer review) samt vilka årtal dokumenten publicerades och hur adekvata källorna är i dagsläget. För att kunna motivera vår frågeställning för dagens skola och hitta forskning som är så aktuell som möjligt har tidsspannet begränsats till 10 år. Undantag förekommer dock i tidsbegränsningen då viss äldre forskning fortfarande är adekvat inom ämnet, som exempelvis; Kerstin von Brömmsen (2003), Kent Larsson (2007) och Philip L Barnes & Andrew Wright (2006). Vi utgår också ifrån att i avgränsningen använda oss av sökningar baserade på vetenskapliga forskningsartiklar, doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser. Till en början använde vi oss av ett fåtal källor för att sedan återuppta sökprocessen av nya källor. Detta för att kunna värdera och se relevansen i de funna texterna och få uppfattning om vad vi vidare behöver söka för information för att komplettera underlaget. Vi har värderat rubrikerna utifrån hur relevanta de är för vår frågeställning, där vissa sökningar har varit informationsrika medan andra inte varit relevanta trots nyckelord i rubriken. I urvalet av källorna har relevansen i texternas sammandrag fått vara avgörande om texterna ska finnas med för en vidare granskning. Källorna utgår från grundskola till gymnasiet eftersom forskningen till stor del inriktar sig på hur ämnet bäst lärs ut och därför inte behöver avgränsas till en årskurs. Våra sökningar resulterade i lika många svenska som engelska texter som kändes relevanta inom ämnet.
Tabellen nedan listar sökord som har varit mest lönsamma i sökningen på relevant fakta. Nyckelorden som plockades ut från frågeställningen är tolerans, religionsundervisning och
trosuppfattningar. Utifrån dessa togs sökord fram, synonymer eller översättning till engelska. Längst
ner är “övriga sökord” listade, dessa sökord har använts i en kombination för att skapa en bredare sökning.
3.2 Sökord
Hur skapas tolerans i religionsundervisningen för alla trosuppfattningar? Nyckelord:
Tolerans Religionsundervisning Trosuppfattningar Sökord:
Acceptans Religionskunskap Livsåskådningar Inkludering Religionsdidaktik Religiösa bakgrunder
Tillhörighet Didaktik Beliefs
Klassrumsklimat Religion
Acceptance Pedagogik
Tolerance Didactics
Övriga sökord:
Mångkulturellt Frispråkighet Skola Interkulturell Yttrandefrihet School Multicultural school
4. Resultat och analys
I resultat och analysdelen presenterar vi först våra val av källor, en kort beskrivning av vad som tas upp i avhandlingen eller artikeln. En kort motivation anges även till vad vi har funnit intressant i källan och som gör den relevant till vårt arbete. I resultat och analysens andra del presenteras forskningsresultat av vad källorna säger kring den valda frågeställningen. Tre
underkategorier har används för att göra den löpande texten mer tydlig. De är; Vad forskning säger
om religionskunskapsundervisning, Synen på tolerans hos elever och Hur tolerans skapas i klassrummet.
4.1 Presentation av källorna
Vad är religionslärarkunskap? - en diskursanalys av trepartssamtal i lärarutbildningen är en
doktorsavhandling skriven av David Carlsson (2016). Studiens syfte är att genom intervjuer undersöka lärares kunskaper inom religionsämnet i relation till svensk lärarutbildning genom att undersöka konstruktioner av grundläggande kunskap inom religionsämnet. Vad som gör källan användbar i arbetet är att den reflekterar kring hur elevers olika förkunskaper bör användas i undervisningen och hur en kommunikation i klassrummet under religionsundervisningen kan komma att se ut.
Den vetenskapliga artikeln “The religious and worldview dimension of intercultural education: the Council of Europe’s contribution” i Intercultural Education skriven av Robert Jackson och Kevin O´Grady (2018) har varit användbar då den lyfter främjandet av dialog och diskussion i religionsundervisning, framför att införa jämlikhet. Även artikeln “Scientific and Religious Perspectives on Evolution in the Curriculum: an Approach Based on Pedagogy of Difference” i den vetenskaplig tidskriften Research in Science Education skriven av David C. Owens, Rachel S. A. Pear, Hanan A. Alexander, Michael J. Reiss och Tali Tal (2018) syftar till att införa dialog och diskussion. Studien är mer inriktad till att minska spänningar för elever som kan förekomma mellan evolutionsteorin och religion genom att låta elever undersöka sina egna åsikter som görs genom en empirisk studie av forskarna. Artikeln riktar sig till stor den mellan förhållandet av ett vetenskapligt- och ett religiöst perspektiv. Den är dock relevant för vår kunskapsöversikt då den
problematiserar svårigheterna i att lära ut religionskunskap men även om hur tolerans kan skapas i klassrummet.
Den vetenskapliga artikeln “Romanticism, representations of religion and critical religious” i
British Journal of Religious Education skriven av Philip L. Barnes och Andrew Wright (2006) syftar
till att främja en kritisk religiös utbildning och beskriver hur utbildning av religionsundervisning bör ta form. Den tar även upp inkludering och exkludering av elever i undervisningen och hur tolerans kan skapas i undervisningen. Begreppet tolerans tas även upp i doktorsavhandlingen
Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden skriven av Karin K. Flensner (2015). I
avhandlingen undersöks hur religionsundervisning kan konstrueras i grundskolan. Författaren problematiserar bland annat innebörden av “tolerans” och undersöker hur elever ställer sig till ämnet religion genom observation. Detta har kommit att vara användbart i vårt arbete.
Gymnasieungdomars livstolkande, skriven av Signild Risenfors (2011) och Tolkningar, förhandlingar och tystnader - Elevers tal om religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet skriven av Kerstin von
Brömssen (2003) är två doktorsavhandlingar som speglar elevers olika syn på religion och vad deras upplevelser och ställningstagande är av religionskunskap. Risenfors forskning utgår från en etnografisk studie medan von Brömssen använder sig av intervjuer. Analyseringen av livssyner och religion har varit till stor relevans för vår frågeställning. Begreppet tolerans tas även upp av von Brömssens som kopplar tolerans till religion medan Risenfors studie mer inriktar sig på hur religionen påverkar jaget och att vara sig själv.
Även doktorsavhandlingarna Pedagogik, plats och prestationer - En etnografisk studie om en skola i förorten skriven av Anneli Schwartz (2013) och Samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet – överväganden
kring en deliberativ didaktik skriven av Kent Larsson (2007) är studier av undersökningar i
klassrummet. Genom en etnografisk studie granskar Schwartz en specifik skola i en multikulturell förort i Sverige som arbetar utifrån ett specifikt pedagogiskt arbetssätt, kallat Monroe pedagogik. Pedagogiken syftar till att lärarna visar starkt ledarskap och ställer höga krav på eleverna. Även om avhandlingen inte har en direkt koppling till religionsundervisning så har vi funnit den användbar då den behandlar begreppet “framgångsrik skola”, som kan kopplas till tolerans och klassrumsklimat som är direkt kopplat till vårt syfte och frågeställning. Larssons studie behandlar hur inlärning sker genom deliberativa dialoger, didaktik och det sociala klassrumsklimatet. Författaren presenterar en empirisk studie där fokusgrupper bestående av
lärare och elever intervjuas utifrån gruppens åsikter och erfarenheter. Larssons rapport är relevant till vårt arbete då delar av resultatet i avhandlingen visar vad som kännetecknar ett gott klassrumsklimat.
“Swedish Religion Education: Objective but Marinated in Lutheran Protestantism?” är en vetenskaplig artikel i Temenos - Nordic Journal of Comparative Religion skriven av Jenny Berglund (2014). Artikeln behandlar tesen att den svenska religionsundervisningen dels är djupt rotat i den luthersk protestantiska kristendomen och samtidigt är neutral och objektiv. Tidigare läroplaner rörande religionsämnet granskas och jämförs med dagens, den historiska synen på
religionsundervisning och hur den format den svenska kulturen. Den liberalteologi som råder och det faktum att den svenska skolan ska vara icke-konfessionell är det som vi funnit intressant för vårt arbete när vi talar om hur religionsundervisning bedrivs i Sverige.
4.2 Argument för tolerans i religionsundervisning
Kunskapsöversikten är uppdelad i tre delar, den första delen lyfter fram vad forskning säger om religionsundervisning. Detta för att leda in läsaren på hur undervisningen ser ut och vad som anses vara ett bra tillvägagångssätt inom ämnet religion. Del två behandlar forskning som berör elevers syn av religionsundervisning. Sista delen lyfter upp vilka tillvägagångssätt läraren kan använda sig av i sin undervisning för att skapa tolerans i klassrummet.
4.2.1 Vad forskning säger om religionskunskapsundervisning
Flenser (2015) skriver om hur religionsämnet behandlas i skolan, att det skiljer sig från land till land beroende på hur nära förankrat ämnet är med nationell identitet, relationen mellan kyrka/stat och sociala konstruktioner som råder i samhället. Flensner (2015) menar att konstruktionen delas in i tre områden; religionsundervisning i kommunal skola, konfessionell religionsundervisning och icke-konfessionell religionsundervisning, där den svenska skolan utgår från den sista. Icke-konfessionell religionsundervisning innebär att undervisningen utgår ifrån en neutral och objektiv syn på olika religioner oavsett elevernas religiösa tillhörighet.
Berglund (2014) problematiserar den icke-konfessionella religionsundervisningen i sin
och författaren beskriver hur undervisning i denna form måste diskuteras. Människor liksom våra institutioner formas av kultur, historia och språk som i sin tur också gör att den
icke-konfessionella undervisningen inte är neutral eller objektiv då den snarare bygger på kulturen vi har. Författaren menar att detta blir ett problem att få elever från alla etniska och kulturella bakgrunder att känna sig bekväma att delta i undervisningen.
I den pedagogiska debatten rörande religionsundervisning är det vanligt att skilja på undervisning och lärande i religion, om religion och från religion (Flensner, 2015). Författaren menar att i konfessionell undervisning hamnar fokus på elevens egna religionsuppfattning. Läran om religion utgår ifrån ett icke-konfessionellt synsätt där tro och religiösa uttryck i olika religioner behandlas likvärdigt. Läran från religion behandlar existentiella livsfrågor och möjlighet till reflektion samt personlig utveckling genom olika religioner. Författaren beskriver även att genom en fördjupad kommunikation mellan lärare och elever utvecklas tillit och respekt bland annat genom att läraren behandlar elevernas erfarenheter som värdefulla för det fortsatta gemensamma arbetet i ämnet. Genom att i klassen utgå från elevernas tankar, såväl skriftliga som muntliga, gör läraren eleverna delaktiga i kunskapsprocessen.
Carlsson (2016) beskriver i sin avhandling hur lärare ska förhålla sig objektivt i religionskunskapsundervisningen och att nyckelstrategier för en lyckad undervisning i
religionskunskap är att skapa ett tillåtande klassrumsklimat, ett så kallat “safe space”. Safe space innebär att ha kunskap om hur man skapar en trygghet i klassrummet där eleverna känner sig bekväma i sina åsikter och tankar, utan att riskera repressalier från omgivningen. En annan väsentlig del för att bedriva undervisning i religion är att läraren behöver “kunna sitt ämne” och är något som genomsyrar och återkommer i intervjuer med lärare och lärarstudenter från
Carlssons forskning. Det räcker inte att endast veta, utan ämneskunskaperna ska också göras och användas i undervisningen (Carlsson, 2016).
Jackson och O´Gradys (2018) utvecklar i sin artikel vikten av att kunna sitt ämne tydligare. De lyfter fyra pelare för utbildning inom religiös mångfald som är: lära sig för att veta, lära sig att göra,
lära sig att leva tillsammans och lära sig att bli. De menar att om man strävar efter dessa fyra punkter
kan en bredare grund skapas i undervisningen än vad det kan göras genom att försöka skapa tolerans i klassrummet. Det är nödvändigt att skapa en tillåtande klassrumsmiljö där elever kan
lära sig om religioner och diskutera sitt lärande med varandra och läraren i en säker miljö. Strategier för genomförandet av den religiösa undervisningen med många trosuppfattningar är mer nödvändig, snarare än att sätta ett specifikt mål för undervisningen. Författarna skriver om hur en dialog mellan olika kulturella eller religiösa traditioner sannolikt kommer innefatta spänningar och hur grundläggande mänskliga rättigheter med en uppsättning av provisoriska moraliska principer får styra över dialogen mellan dem som har olika åsikter. Elever med
förståelse för religioner är mer benägna att vara toleranta mot de skillnader som finns i samhället jämfört med de elever som endast har presenterats för stereotypa berättelser. Med ett säkert inlärningsutrymme menas en miljö där eleverna kan föra fram sina tankar utan att vara rädda för att bli dömda eller förlöjligade.
4.2.2 Synen på tolerans hos elever
I Risenfors (2011) avhandling analyserar forskaren hur talet om tolerans (i frågor som rör religion) framträder i intervjuer med en rad svenska gymnasieelever. I analysen framgår det att eleverna i diskussion om religion gärna talar om de gemensamma aspekterna de abrahamitiska religionerna har med sig, såsom etik, moral och en gemensam historia, medan det icke
gemensamma tonas ner. Intervjuerna visar att ungdomarna yttrande om religion i frågor som handlar om tolerans ofta kopplas till begreppen acceptans och respekt. Dock framgår det också att även om yttrande om religion och tolerans värderas högt, så menar ungdomarna att det också handlar om att inte sticka ut för mycket, eller att göra en för stor sak av sin religion. Ett flertal av ungdomarna uttrycker tankar om idealet att vara “lagom” är något som är utmanande i religiösa sammanhang.
Flenser (2015) påpekar även i sin avhandling att elever gärna intar en ickereligiös position, där begrepp som neutral och objektiv har positiva associationer och att det är vanligare att i helklassdiskussioner inta en neutral position än en som baseras på religiös ideologi. Ateism artikuleras till “att vara normal” bland ett flertal elever där många inte identifierar sig med någon särskild religiös tradition. Likt Risenfors (2011) studie så poängterar även många av eleverna i Flensners forskning att religion är en privat angelägenhet som man bör hålla för sig själv. Studien visade att det var centralt för många elever att inte bli påverkade av religion samt att religiös påverkan och religiösa symboler anses som “värre” än andra former av påverkan.
von Brömmsen (2003) påpekar däremot i sin intervjustudie att elever i frågor rörande religion bemöter begreppet tolerans och innebörden av det olika beroende på om de är etniskt födda svenskar eller inte. I studien framgår det att de etniskt födda svenska eleverna i hög grad tolererar andras religioner, men att det finns en tydlig brist på nyfikenhet, där eleverna påpekar att “de andra” har en religion men inte “vi”. Detta fenomen kallar författaren för att “att träffas utan att mötas” och menar att det råder en tystnad och avsaknad av samtal mellan de muslimska eleverna och de sekulariserade svenska eleverna inom det religiösa ämnesområdet (von Brömssen, 2003, s. 324). För de sekulariserade etniskt svenska eleverna erhåller religion ingen relevans alls, medan för gruppen elever med en muslimsk kulturbakgrund äger livliga religiösa samtal rum, dock utanför organiserad lektionstid enligt forskarens observationsresultat.
Även i Risenfors (2011) studie framgår det att religion inte har en särskilt stor relevans för många elever. Författaren konstaterar visserligen att många ungdomar i grunden respekterar människors religiösa övertygelser. Däremot finns det ett generellt ointresse eller likgiltighet bland de svenska ungdomarna gentemot religion eller religiösa frågor. I studien framgår det inte vad detta beror på men det går att ifrågasätta om det finns ett samband till det sekulära samhället vi lever i. Flensner (2015) skriver i sin avhandling nämligen att hela 60% av de svenska ungdomarna inte ser sig tillhöra någon religion alls, 32% ser sig följa en kristen tradition och 6% en muslimsk tradition.
4.2.3 Hur tolerans kan skapas i klassrummet
Schwartz (2013) beskriver i sin avhandling begreppet "framgångsrik skola" och menar att det är när elevernas prestationer överträffar de resultat skolor med motsvarande villkor i allmänhet har. Främst ses det till elevernas sociokulturella bakgrund. I Schwartz forskning anses framgångsrika skolor ha en stark relation mellan lärarens höga förväntningar på eleverna och det engagemang som råder i klassrummet. Författaren menar att det nås genom varierat arbetssätt där eleverna är så delaktiga i undervisningen som möjligt samtidigt som det råder trygghet i klassrummet. Schwartz (2013) hänvisar till Jönssons (2010) studie där frågan ställdes till elever som uppfattade sig själva som problematiska, från Rosengård, hur de upplevde sin skolgång. Resultatet visade sig att eleverna presterade bättre när läraren satte tydliga gränser och hade ett tydligt ledarskap, vilket skapas genom lärarens höga förväntningar på eleverna. När maktkamper uppstod i klassrummet krävdes det att läraren vann kampen för att skapa ett lugnt och harmoniskt klassrumsklimat.
Undersökningen visade att eleverna föredrog strikta regler, tydligt ledarskap och inga undantag för ett lugnt och tryggt klassrum.
I en annan studie gjord med elever som deltagit i gruppsamtal betonas även här lärarens viktiga roll i undervisning och i sociala miljöer där eleverna är delaktiga för att skapa ett gott
klassrumsklimat (Larsson, 2007). Författaren definierar begreppet klassrumsklimat där samtal och diskussion äger rum i möten med olika åsikter. Det som anses mest betydelsefullt för eleverna är att lärare är observanta på vad som händer mellan elever, att läraren är lyhörd för elevernas synpunkter på arbetssätt och innehåll, samt visar engagemang för eleverna. I rapporten framgår det å andra sidan att lärarna i situationer kring samtal och relationer kan ha svårigheter att “läsa av rummet”. Lärarna menar att även om en diskussion angående samtal och relationer pekar på att det har gått bra, där eleverna indikerar på att allt är bra, så finns det en känsla att så inte är fallet alltid (Larsson, 2007).
För att komma upp i nivån till ett klassrumsklimat där “safe space” råder så behöver läraren ha kunskap om vilka ens elever är menar Carlsson (2016). Liksom Larsson (2007) sammanfattar Carlsson i sin avhandling att vi behöver ha kunskap om de elever som ska undervisas genom att elevcentrera undervisningen, det vill säga att sätta eleven i centrum. Ett sätt att göra det på är att utgå ifrån elevens egna livserfarenheter och utveckla dem istället för att utgå ifrån innehållet i religionskunskapsämnet. Vidare behöver läraren ha vissa centrala kunskaper i religionskunskap, såsom att bidra med verktyg för elever att studera religion och att ha förmåga att skapa och fördjupa dialogen i klassrummet (Carlsson, 2016). Författaren menar att genom att föra samtal i klassrummet, där reflektion över innehållet står i centrum så leder det till utveckling av elevernas kunskaper och tolerans för varandras oliktänkande stärks.
Barnes & Wright (2016) beskriver hur inställning till religion måste baseras på ömsesidig respekt och en syn på mångfald som vilar på en gemensam grund och ett gemensamt avtal hur man bäst rör sig framåt. Författarna sammanfattar fyra principer som gör det möjligt att en sådan
överenskommelse ska kunna formas. Vi sammanfattar dem nedan i fyra punktformer:
1) Den första principen som författarna lyfter beskriver att religionsundervisning bör utgå ifrån att inta största möjliga religionsfrihet i ett klassrum, att ingen religion ska exkluderas och att allas religiösa åsikter ska tas i beaktning.
2) Den andra principen beskriver att det måste skapas tolerans till andras religiösa ställning och ömsesidig respekt gentemot andras övertygelser. Genuin tolerans, eller acceptans, innebär att kunna samverka sida vid sida med de vars tro fundamentalt är inkompatibla med ens egna.
3) Den tredje principen utgår ifrån att debatt måste tillåtas i klassrummet mellan olika trossystem och världsuppfattningar, där utrymme för samtligas åsikter finns i beaktning. 4) Den fjärde och sista principen utgår ifrån att vi behöver sträva efter sanning och
sanningsenligt levande. Med “sanning” syftar författarna till hur saker faktiskt är i verkligheten. Livs- och visdomsfrågor hamnar i fokus, hur vi som människor lever och uppfattar världen utifrån de “glasögon” vi har på oss. Som exempel lyfter författarna frågan: Om islam är sanning, så kan vi bara leva sanningsenliga liv om vi underkastar oss Allahs vilja. Eller om sekulär humanism är sanning så kan vi bara leva sanningsenliga liv om vi ärliga mot oss själva.
Barnes & Wright (2016) menar att dessa principer är viktiga men komplexa och att de behöver finnas i åtanke under religionsundervisningen. Utgångspunkten är inte att svaren på dessa frågor ska komma färdigpackade inför en lektion, utan snarare att de ska fungera som en vägledning för elever så att de kan utgå från sin egen självbild. Det finns även en självkritisk syn på principerna från författarnas sida som poängterar att visionen för hur undervisning i religion bör bedrivas är rotat i en, självkritisk, liberal syn på frihet, tolerans, visdom och strävan efter sanning. För att religionsundervisning ska fungera utifrån detta liberala synsätt behöver dessa principer appliceras på ett konsekvent och balanserat arbetssätt (Barnes & Wright, 2016). Allt för ofta tillämpas principerna dock inte i religionsundervisningen på ett balanserat sätt menar författarna. Principen om frihet återförs till en absolut sanning, principen för tolerans reduceras till att predika om likheter och principen om sanning anpassas på grund av att det ses som ett hot mot frihet och tolerans. Ett sådant resultat motverkar öppna debatter mellan motstridiga åsikter där den personliga valfriheten har företräde framför alla andra övervägande.
Owens, Pear, Alexander, Reiss & Tal (2018) problematiserar elevers världsbild i relation till undervisning. Då många lärare tycker ämnet religion är ett obekvämt ämne att lära ut, finns en risk att läraren lär ut kunskap baserad på vetenskapliga undersökningar och fakta som det enda rätta. Det finns en risk att elever med en annorlunda världsbild inte kan identifiera sig med innehållet när det upplevs som negativt som kan resultera i att eleven missar att ta del av utvecklingen inom ämnet. Likt Flensner (2015) menar Owens et al. (2018) att elever bör lära om och från variationer av trosuppfattningar och tillvägagångssättet hänför sig till att lära sig om eller från vetenskapliga eller religiösa synpunkter. De menar att en troende person kan lära sig om och från vetenskap, medan en person som försöker grunda sin tro i logik och bevis kan lära sig om eller från religiösa berättelser. Genom att berätta om och från religion berikar man den befintliga trosuppfattningen, samt berikar även hur man tänker, känner och praktiserar. Att i
undervisningen bredda elevernas perspektiv på de möjliga förhållanden som finns mellan
vetenskap och religion kan det bli möjligt för eleverna att istället vara mer öppna. Att lära sig om evolution behöver nödvändigtvis inte strida mot deras tro eller värderingar utan kan vara en mer grundläggande beredskap för att utveckla förståelsen. I artikeln presenteras undervisning inom religion som kallas skillnadspedagogik. Skillnadspedagogikens syfte är att få elever att utveckla sina insikter och utvärdera sina perspektiv för att skapa ett öppnare sinne för ämnet religion. Att eleverna i undervisningen kan förvärva förståelse och överväga andra perspektiv från andra världsbilder men också kunna ge information från sin egen världsbild utan att kräva samtycke. Det finns två tillvägagångssätt, den ena är sökning av gjord erfarenhet på en förklaring av hur världen fungerar. Den andra är sökande av svar på existentiella frågor som baseras på sig på teologier och etiska traditioner om hur man ska leva.
5. Slutsatser och diskussion
Som bekant har vår frågeställning berört hur tolerans kan skapas för alla trosuppfattningar i ett klassrum. Resultatet i vårt arbete visar att religionskunskapsundervisning är mer komplext och innehåller komponenter som vi inte haft i beaktning tidigare. Exempelvis att religion inte är så viktigt för sekulariserade etniskt svenska ungdomar som den är för de muslimska. Eller hur eleverna förhåller sig i relation till tolerans och yttrande när det kommer till att inte sticka ut för mycket och vara “lagom” när man talar om religion.
Merparten av forskningen visar att det finns ett tydligt ointresse för religion bland många elever. Som blivande lärare kan vi se det som ett problem. Vi ställer oss frågan om sekulariseringen och oviljan att tala om religion bidrar till isolering till andra kulturer, att tolerans smalnas av och att diskussioner i religionsämnet snarare handlar om att samtala i ett “vi” och “de” perspektiv? Skolverket (2017) skriver att det ska skapas förutsättningar i undervisningen för elever att tyda kulturella uttryck med koppling till religiösa traditioner. Undervisningen ska alltså baseras på att eleverna får möjlighet till att uttrycka sig, men hur agerar vi som lärare om oviljan finns där? I gemensam diskussion kom vi fram till att ett arbetssätt kan vara att i tidig ålder arbeta med frågor rörande tolerans och att skapa ett öppet klassrumsklimat där alla former av åsikter och tankar är välkomnande, men självfallet utan att kränka. En annan viktig aspekt är att vi som lärare behöver hålla oss objektiva, tillmötesgående och kunniga inom ämnet. Carlsson (2016) sammanfattar det väl när han skriver att nyckeln till framgång i religionskunskapsundervisning består av två delar. Att känna sina elever och ha förmågan skapa ett tillåtande klassrum, ett så kallat “safe space”, där samtal ökar kunskap och tolerans för oliktänkande. Och dels att som lärare ha centrala kunskaper i ämnet, hålla sig objektiv och kunna bidra med rätt verktyg för att eleverna ska lyckas.
Merparten av den forskning som vi har läst är överens om att muntliga samtal skapar ett gott klassrumsklimat och bidrar till att tolerans erhålls. Dock framgår det i vårt reslutat även en tydlig problematik, nämligen den att många elever intar specifika positioner när de talar om religion. I von Brömmsens (2003) studie går det att utläsa att tolerans bemöts på olika sätt, där etniskt födda svenskar visserligen tolererar andras religioner men saknar nyfikenhet medan elever med muslimsk bakgrund gärna talar om religion men att den sker utanför lektionstid. I diskussion
med varandra har vi problematiserat synen på vad tolerans och att tolerera faktiskt innebär. Vi inser att innebörden av begreppet i relation till religionskunskapsundervisning har visat sig vara mer komplext än vad vi utgått ifrån när vi påbörjade arbetet. Faktorer såsom religiös tillhörighet, etnicitet, kulturell tillhörighet, homogena eller mångkulturella klassrum spelar roll och är bara några exempel på faktorer som tycks forma resultatet i den forskning som vi har läst.
Den röda tråden som kan uppmärksammas i sammanställningen av källorna är att de flesta är även rörande överens om att ett tillåtande klassrumsklimat är en fördel i undervisningen, även om detta framkommer med olika uttryck som till exempel; acceptans, safe space och tolerans. Många av författarna tar även upp att det är genom diskussion som toleransen byggs upp och därför behöver alla elevers trosuppfattning inkluderas. Det motstridiga som kan
uppmärksammas i forskningen är att skolan idag ska innefatta en icke-konfessionell
religionsundervisning, och att läraren håller sig neutral och objektiv i undervisningen. Berglund (2014) problematiserar den icke-konfessionella undervisningen och menar att det är bättre att erkänna att skolan vilar på kultur och därför inte kan hålla sig neutral och objektiv.
Slutligen vill vi lyfta att syftet med kunskapsöversikten var att finna svar på hur tolerans kan skapas i religionsundervisningen. Då forskningen visade sig mer komplex hade vidare
undersökning kring ämnet i form av observationer och intervjuer med lärare och elever bedömts vara intressant för att se skillnader mellan det homogena och mångkulturella klassrummet. Kan undervisning av ämnet genom samtal bygga upp tolerans i vilken sammansättning klassen än har? Kan tolerans, acceptans och nyfikenhet för andra religioner skapas i ett homogent klassrum där avsaknaden av religion förekommer? Hur motverkas fördomar av en religion då ingen kan föra religionens talan i samtalet?
Frågeställningarna är många och vi anser att de väl skulle kunna passa in för vidare studier i form av en examensuppsats. Skolverkets syn på värdegrundsarbete poängterar vikten att främja ett skolklimat där alla barn och elever känner sig trygga och respekterade (Skolverket, 2017). Som blivande lärare anser vi att en av våra viktigaste uppgifter blir att skapa ett tryggt klassrum där åsikter och tankar respekteras från omgivningen. I och med det faktum att barnkonventionen dessutom träder i kraft som lag år 2020 och som bland annat berör rätten om religionsfrihet blir det ännu mer aktuellt att skapa ett tillåtande klassrumsklimat.
6. Referenslista
Barnes, L. Philip., & Wright, Andrew. (2006). Romanticism, representations of religion and critical religious education. British Journal of Religious Education, 28(1), 65-77.
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/detail/detail?vid=3&sid=2edcefe3-d657-4a5 c-a99f-aa69b6334601%40pdc-v-sessmgr04&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#d b=eric&AN=EJ817977
Berglund, Jenny. (2014). Swedish Religion Education: Objective but Marinated in Lutheran Protestantism? Temenos - Nordic Journal of Comparative Religion, 49(2), 165-184.
https://doi.org/10.33356/temenos.9545
Carlsson, David. (2016). Vad är religionslärarkunskap? en diskursanalys av trepartssamtal i
lärarutbildningen. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Göteborg). Hämtad från
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/48621
David C. Owens., Rachel S. A. Pear., Hanan A. Alexander., Michael J. Reiss., & Tali Tal. (2018). Scientific and Religious Perspectives on Evolution in the Curriculum: an Approach Based on Pedagogy of Difference. Research in Science Education. 48(6), 1171–1186.
https://link-springer-com.proxy.mau.se/article/10.1007%2Fs11165-018-9774-z
Flensner, K. Karin (2015). Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Göteborg). Hämtad från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/40808/1/gupea_2077_40808_1.pdf
Jackson, Robert., & O´Grady, Kevin. (2018). The religious and worldview dimension of intercultural education: the Council of Europe’s contribution. Intercultural Education 30(3), 247-259.
Larsson, Kent. (2007). Samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet – överväganden kring en deliberativ
didaktik. (Doktorsavhandling, Örebros universitet, Örebro). Hämtad från
http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:135307/FULLTEXT01.pdf
Nationalencyklopedin. (u.å). Tolerans. Hämtad 2019-12-17 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/tolerans
Risenfors, Signild. (2011). Gymnasieungdomars livstolkande. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Göteborg). Hämtad från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/28025/4/gupea_2077_28025_4.pdf
Schwartz, Anneli (2013). Pedagogik, plats och prestationer En etnografisk studie om en skola i förorten. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Göteborg). Hämtad från
http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:877047/FULLTEXT01.pdf
Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (Reviderad 2017). Hämtad från
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http %3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2F Blob%2Fpdf3813.pdf%3Fk%3D3813
von Brömssen, Kerstin. (2003). Tolkningar, förhandlingar och tystnader - Elevers tal om religion i det
mångkulturella och postkoloniala rummet. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Göteborg).
