Röda Tråden

Röda Tråden

Lennart Jansson

Mars 2009

Människor med psykiska

funktionsnedsättningar i

kombination med missbruk

och/eller kriminalitet – en studie

av ett samverkansprojekt

© FoU i Väst/GR

Första upplagan juni 2009 Layout: Infogruppen GR

Innehåll

1. En orientering till studien och rapporten ...5

1.1 Inledande problem diskussion ...5

1.2 Benämning av målgruppen ...6

1.3 Bakgrund till Röda Tråden ...6

1.4 Studiens syfte ...7

1.5 Tillvägagångssätt och avgränsning ...8

1.6 Disposition av rapporten ...11

2. Projektprocessen i Röda Tråden under två år –

”Upp som en sol och ner som en pannk…?” ...12

2.1 Hösten 2005 och vintern 2006 – Projektorganisering och problemförståelse för vad Röda Tråden ska handla om ...12

2.2 Våren och hösten 2006 – Röda Tråden är i en expansiv utvecklingsfas med boenden och sysselsättnings- och rehabiliteringscenter samt styrdokument kring samverkan ...14

2.3 Våren 2007 – Röda Tråden närmar sig konkreta handlingar, problem och hinder gör att luften går ur utvecklingsprojektet ...16

2.4 Hösten 2007 – Viss tillförsikt skapas i Röda Tråden för framtida samverkan kring målgruppen ...18

3. Resonemang kring ett VARFÖR-perspektiv för att skapa samverkan ...20

3.1 Kommunens organisation och samverkan ...20

3.2 Sjukvårdsorganisationen och samverkan ...21

3.3 Projektorganisationen och samverkan ...22

3.4 Avgörande faktorer för att det ska bli handling kring boende och sysselsättningsverksamhet ...24

4. Huvudslutsatser och erfarenheter för framtiden ...27

4.1 Erfarenhet ett: Flera komplexa frågeställningar ställer krav, motgångar skapar något nytt och bryter ”dolda motstånd” ...27

4.2 Erfarenhet två: Betydelsen av samtidig horisontell och vertikal samverkan mellan aktörer och inom aktörer ...28 4.3 Erfarenhet tre: Samverkansaktörers involvering och eldsjälars engagemang spelar roll ...30 4.4 Erfarenhet fyra: Hur rädslor och misstänksamhet påverkar möjligheterna till samverkan ...31 4.5 Avslutningsvis – Hur är det möjligt att bygga hängrännor mellan kommun och sjukvård

kring målgruppen? ...32

Efterord ...33

Referenser ...34

1.1 Inledande problem­

diskussion

För många psykiskt funktionshindrade människor har psykiatrireformen betytt en avsevärd förhöjd livskvalitet. För de personer som primärt ej inkluderades av reformens målgrupper är situationen dock mycket oroande. Personer med en psykisk funktionsnedsättning i kombination med ett svårt missbruk och ibland kriminalitet till exempel lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV), utgör idag en av samhällets mest utsatta grupper. Genom sitt komplexa stöd-/vårdbehov ställs såväl sjukvård som socialtjänst och kriminalvård inför mycket stora utmaningar.

Så inleds ansökan till Nationell psykiatrisam-ordning för det projekt som kom att kallas Röda Tråden. Av inledningen framgår att projektets målgrupp medför krav på olika aktörer. I den fortsatta texten framgår det att kraven handlar om behovet av bostäder, sysselsättning, tillgång till sjukvård och framförallt samverkan mellan berörda huvudmän och organisationer. Förfat-tarna till ansökan konstaterar att dessa områden är välkända bristområden över hela landet. Redan i ansökans första meningar kan man alltså utläsa att det är flera komplexa samband som projektet avser att behandla. Ansökan tar även upp målgrup-pens utsatthet.

I Psykiatriutredningen från 1992 skrivs om behovet av samverkan och gemensam utbildning inom sjukvård och kommun för Röda Trådens målgrupp:

Personer med såväl missbruk/beroende som svår psykisk störning behöver vård av både socialtjänst och psykiatri. Detta kan ske i samverkan. Gemensam utbildning är viktig eftersom kunskaperna om diagnostik och behandling av missbruk/beroende ofta är ofullständig både i socialtjänst

och psykiatrin (SOU 1992:37 Delbetänkande psykiatri-utredningen).

Psykiatriutredningen lyfter således fram att samver-kan mellan huvudmännen är nyckeln till effektivare insatser för målgruppen.

Socialstyrelsens slutrapport (1999) från ut-värderingen av 1995 års psykiatrireform påtalar också att målgruppen är utsatt och att det finns ett stort behov av samlat stöd från både kommun och sjukvård.

I rapporten från Nationell psykiatrisamord-ning (2003) behandlas behovet att erbjuda en integrerad verksamhet med ett tydligt ansvar för en persons hela livssituation. Rapporten diskuterar hur en gemensam grundsyn bland alla aktörer kan uppnås och det föreslås bland annat gemensamma utbildningar.

Även i Västra Götalandsregionens ”Regional utvecklingsplan för psykiatrin” (2005) beskrivs målgruppens utsatthet och behovet av samverkan mellan myndigheter. I rapporten sägs att samarbete mellan socialtjänst och sjukvården behövs i allt missbruksarbete. Den regionala utvecklingsplanen lyfter speciellt fram målgruppen ”personer med psykiskt störning/sjukdom i kombination med missbruk” som en behovsgrupp och anser att dessa personer ofta hamnar i ett ingenmansland mellan socialtjänsten och sjukvården. Problemen kan handla om okunskap och bristande förståelse mel-lan de olika myndighetsaktörerna. I den regionala planen förespråkas ökat samarbete.

I ansökan och i de nationella respektive regio-nala utredningar som refererats ovan går det att hitta flera röda trådar: Det handlar om en utsatt målgrupp vars behov varit kända sedan länge men inte prioriterats trots psykiatrireformen 1995.

1. En orientering till studien

och rapporten

Röda Tråden

Samarbete och samverkan mellan myndigheter kring målgruppen är också återkommande begrepp (samarbete, samverkan, integrerad verksamhet, samlat stöd, gemensam planering, gemensam ut-bildning med mera) eftersom vårdsambanden är komplexa. Kommunens socialtjänst och sjukvår-dens olika psykiatri- och missbruksverksamheter sätts i fokus.

Problemdiskussionen pekar på en utsatt mål-grupp där komplexa stöd- och vårdsamband ställer krav på att samhällets olika aktörer samarbetar och samverkar. Röda Tråden behandlar alltså fråge-ställningar som inte direkt är nya på dagordningen, det finns en historik kring målgruppen och behov av samverkan som inte varit tillgodosett.

1.2 Benämning av målgruppen

I ansökan beskrivs målgruppen ibland som ”har psykiska funktionshinder i kombination med ett svårt missbruk och ibland kriminalitet”, ibland ”personer med dubbeldiagnoser”. I andra doku-ment används samma eller andra benämningar. Rekommendationen i de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården (Socialstyrel-sen 2007) är att använda begreppet samsjuklighet när det är fråga om missbruk eller beroende och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom. Riktlinjerna pekar också på att det finns begrepp som kan medverka till stigmatisering, exempelvis ”klient” och ”patient”. Hur vi benämner män-niskor är naturligtvis ytterst viktigt och i den här rapporten har jag valt att helt enkelt skriva ”målgruppen”.

1.3 Bakgrund till Röda Tråden

En röd tråd genom utveckling av ett

inte-grerat arbetssätt

Ansökan till Nationell psykiatrisamordning för finansiering av Röda Tråden 2004/2005 hade föregåtts av ett flertal kontakter och möten mel-lan socialtjänsten i Göteborgs Stad, Allmänpsy-kiatrin, Beroendekliniken och Rättspsykiatriska vårdkedjan vid Sahlgrenska universitetssjukhuset

(SU) inom Västra Götalandsregionen (VGR) samt FoU i Väst/GR. Kontakter hade också tagits med Intresseföreningen för schizofreni (IFS) och Altbo1

i Göteborgs Stad. Dessa möten och det faktum att alla dessa olika aktörer involverats visar på att det fanns ett brett engagemang för målgruppen.

Huvudsyftet med projektet enligt ansökan är att ta ett steg vidare i att utveckla ett mer integrerat arbetssätt. Kompetensutveckling är en vital del i beskrivningen av projektet. Fler personer ur mål-gruppen ska tillförsäkras skäliga levnadsvillkor. Detta ska ske genom en satsning på fem olika fokusområden:

• Skapa nya differentierade bostadsalternativ i Göteborg för avsedda målgrupper. Varje boende-enhet ska vara knuten till en öppenvårdsmottagning inom psykiatrin och arbeta i en nära samverkan.

• Utifrån en individuell bedömning skapa en meningsfull sysselsättning för de personer som inom projektet får bostad.

• Skapa sysselsättnings- och rehabiliterings-center för rättspsykiatrins patienter i nära anslut-ning till den rättspsykiatriska vårdkedjan och i samverkan med socialtjänsten, försäkringskassan och arbetsförmedlingen, med syfte att erbjuda varierande sysselsättningsmöjligheter, bland annat arbetslivsinriktad rehabilitering.

• Utveckla tydliga, väl integrerade stöd- och vårdformer i samverkan mellan kommun och sjukvård för de personer som erbjuds bostad i projektet.

• Projektet planerar att, för den personal som ingår i projektet (boende och sysselsättning), ge-nomföra olika utbildningsinsatser i samverkan med intresseorganisationer, Göteborgs Stad samt SU/VGR.

Den röda tråden i projektet handlar enligt an-sökan om att skapa en gemensam plattform och värdegrund som grundas på respekt för de olika kunskapsfälten samtidigt som det ska finnas en nyfikenhet och lust att skapa något gemensamt. Ansökan lyfter alltså fram behovet att verkligen få till stånd samverkan mellan myndigheter och verk-samhetsaktörer för målgruppen. I ansökan beskrivs detta som ”att såväl sjukvård och socialtjänst mö-ter kritik i att man arbetar i stuprör och att brukare ramlar mellan stolarna eller remitteras och valsar

1 Altbosystemet inom stadsdelsförvaltningarna i Göteborgs Stad organiserade sociala boenden för personer som inte kunde få bostad på den reguljära

runt i systemen”. Ambitionen med projektet är att ”bygga hängrännor i stället för stuprör”. I projek-tet ska en medveten kompetensutvecklingsstrategi finnas, exempelvis med forskarstöd, gemensamma föreläsningar, handledning och utvärdering.

Prioriterade målgrupper

Röda Trådens övergripande målgrupp var given från början. Före det att ansökan gjordes utfördes en kartläggning av målgruppen inom Göteborgs Stad. En arbetsgrupp bestående av socialsekrete-rare, kuratorer och planeringsledare från SU/VGR och några av Göteborgs stadsdelar identifierade nedanstående fyra prioriterade målgrupper:

• Personer med psykiska funktionsnedsätt-ningar i samband med missbruk

• Kvinnor med psykiska funktionsnedsätt-ningar i kombination med missbruk

• Unga personer med psykiska funktionsned-sättningar i kombination med missbruk

• Personer med psykiska funktionsnedsätt-ningar, dömda till rättspsykiatrisk vård och med eller utan ett tidigare missbruk

Projektorganisationen som metod

Enligt ansökan ska en röd samverkanstråd skapas genom att en projektorganisation tillsätts. Projekt-organisationen är alltså viktig i projektet enligt ansökan, vilket även påverkar utformningen av tillvägagångssättet för den här studien. Projektor-ganisationen fick följande utseende:

Två heltidsanställda projektledare anställdes för att utveckla och driva projektet; en person från kommunen (Göteborgs Stad) och en person från sjukvården (VGR) vilka båda hade lång yrkeser-farenhet inom området.

En styrgrupp utsågs med ansvar för strate-giska principbeslut som rörde projektet och dess inriktning. Styrgruppen bestod av fyra verksam-hetschefer från Sahlgrenska Universitetssjukhusets olika psykiatriska verksamhetsområden och fyra verksamhetschefer från fyra stadsdelars funktions-hinderverksamheter.

En sakkunnig projektgrupp tillsattes med huvuduppgift att vara en arbetande grupp som diskuterade verksamhetsfrågor, metodfrågor och begrepp. I projektgruppen ingick två sektions-chefer från psykiatrin, en biträdande

verksam-hetschef från Beroendekliniken samt en kurator från Rättspsykiatriska vårdkedjan. Kommunen representerades av två planeringsledare inom funktionshinderverksamheten vid stadsdelsförvalt-ningen Centrum. Projektgruppen bestod även av en anhörig-brukarrepresentant från IFS och de två projektledarna. Projektgruppen möttes regelbun-det och hade cirka 20 träffar under den tvååriga projekttiden.

I ansökan anges också att brukarperspektivet ska beaktas genom fortlöpande utvärdering med fokus på brukarna. Mera exakt hur detta skulle genomföras beskrivs inte.

Röda Tråden – fokus på samverkan och

projektorganisation

Sammantaget visar resonemangen ovan på att ansökan är en central utgångspunkt för Röda Tråden. Förarbetet till ansökan visar att det finns erfarenheter och kunskap om svårigheter att skapa samverkan kring målgruppen. Ansökan visar också på en tydlig ambition att få till stånd samverkan över myndighetsgränser genom att organisera ett projekt. Således kan (min kommentar) konstateras att hittills i studien handlar ledorden i Röda Tråden om samverkan och projektorganisation som metod. Detta ska resultera i fyra nyskapade boenden, me-ningsfull sysselsättning, sysselsättnings- och reha-biliteringscenter, integrerade stöd- och vårdformer i samverkan samt kompetensutvecklingsinsatser. Ansökan är alltså början på en konkretisering av samverkan. Ambitionen som tecknas i ansökan är omfattande.

1.4 Studiens syfte

Hur planeras en studie av ett projekt som säger sig ha huvudfokus på att skapa samverkan kring en målgrupp utan att det finns något reellt samver-kansarbete att studera? Röda Tråden är inget tra-ditionellt samverkansprojekt där det finns befintlig verksamhet kring individer. Röda Tråden handlar om att genom en projektorganisation utveckla och få till stånd aktiviteter som i sin tur ska leda till samverkan mellan olika myndigheter och aktörer. Det handlar alltså om ett initialt skede av samver-kan mellan kommunen och sjukvården, som ska leda till samverkan på verksamhetsnivå i ett senare

Röda Tråden

skede. I ansökan beskrivs det som att sjukvårdens och socialtjänstens kompetenser ska användas för att ”bygga hängrännor i stället för stuprör”.

Huvudsyftet med studien är att genom en pro-cesstudie beskriva och analysera hur aktörerna i ett utvecklingsprojekt samverkar för att skapa boende/ boendetillsyn (integrerade stöd-/vårdformer, kom-petensinsatser) och sysselsättning samt sysselsätt-nings- och rehabiliteringscenter för personer som har psykiska funktionsnedsättningar i kombination med missbruk och/eller kriminalitet.

Huvudsyftet har brutits ned i tre delfrågor: 1. Hur påverkar kommunens organisation pro-jektets förutsättningar för samverkan och varför är det så?

2. Hur påverkar sjukvårdens organisation pro-jektets förutsättningar för samverkan och varför är det är så?

3. Hur påverkar Röda Trådens projektorgani-sation förutsättningarna för samverkan och varför är det är så?

1.5 Tillvägagångssätt

och avgränsning

Processutvärdering som metod med ansats

av lärande

Det jag mötte sommaren 2006 var en projekt-organisation med två engagerade projektledare och ett utvecklingsprojekt som skulle handla om samverkan, Röda Tråden. Det fanns inga brukare som kunde kopplas till projektet och eventuellt vara föremål för någon datainsamling. Inte ens de två projektledarna kunde vid de inledande mötena

med mig beskriva hur projektet skulle gestalta sig framöver. Den bild som gavs var att detta handlade om ett utvecklingsprojekt med projektorganisa-tionen som huvudarena. Den metod som är mest lämplig att använda för en utvärdering med dessa förutsättningar är en processutvärdering (Vedung 1998) med bred ansats för att fånga in händelser under utvecklingsprojektets gång. Det handlade om att följa och beskriva utvecklingsprocessen i Röda Tråden så noggrant som möjligt för att besvara studiens frågor, se figur 1 Processutvärdering av samverkan mellan kommun och sjukvård.

Ledorden för studien kom därför att bli;

sam-verkan, utvecklingsprojekt och projektorganisation där det finns flera huvudaktörer. Valet av metod

för den aktuella studien med dessa förutsättningar sammanfattas på följande sätt: Processutvärdering

med fokus på projektorganisation och händelser i och kring projektet.

En ansats under studiens genomförande var att få till stånd ett lärande inom projektet. Argyris (1977, 1978), Argyris med flera (1990) och Schön (1983) resonerar om hur lärande sker. Individers re-flektion och handling hör samman. Schön beskriver interaktionen som ”reflection conversation with the situation”. Författaren argumenterar för att det är genom den dynamiska processen från reflektion till handling och vidare från handling till reflektion som individers handlingsmönster och förståelse av situationen kan förändras. Resonemangen visar på samband mellan lärande och kritisk reflektion. Tillsammans med projektledarna diskuterade jag möjligheten att skapa någon form av löpande lärande under projekttiden. Resultatet blev att projektledarna och jag möttes ungefär varannan månad. Mötena var en form av reflektionsmöten

Figur 1 Processutvärde-ring av samverkan mellan kommun och sjukvård Kommunorganisation

Röda Tråden, projekt-organisation, samverkansprojekt

för att skapa framtida samverkan

Sjukvårdsorganisation 2005 2006 2007 2008

Röda Tråden-projektet

och fungerade som fora för både projektledare och mig att ta upp aktuella händelser, ett sätt att få till stånd reflektion och samtidigt möjlighet till ett lärande genom erfarenheter. Se Kolb (1984, Jansson 2007).

Röda Tråden pågick under två år med start oktober 2005. De två projektledarna anställdes i början av hösten 2005. Det var också då projektet fick en tydligare gestaltning i respektive huvud-mans organisation. Upplägget av processtudien diskuterades fram tillsammans med projektledarna. En avstämning gjordes också med de två projektä-garna: representant från kommunen var verksam-hetschefen inom individ- och familjeomsorg vid stadsdelsförvaltningen Centrum och representant från sjukvården var verksamhetschefen för Rätts-psykiatriska vårdkedjan vid Sahlgrenska Univer-sitetssjukhuset. Studiens upplägg förankrades i projektets styrgrupp. Studien varade under två år med start hösten 2006.

Projektorganisationen och

projektförut-sättningar en del av avgränsningen

Projektorganisationen har översiktligt beskrivits i tidigare avsnitt men en fördjupning kan vara på sin plats eftersom projektorganisationen visade sig vara viktig för avgränsningen av studien och metoden för datainsamlingen. Redan i ansökan lyftes projektorganisationen fram som viktig för att skapa samverkan över myndighets – och verk-samhetsgränser. Projektorganisationen bestod av

fem delar; projektägare, styrgrupp, projektgrupp, projektledare och arbetsgrupper för enskilda del-projekt som boenden och sysselsättnings-/ rehabi-literingscenter. Se projektorganisation figur 2 Röda Trådens projektorganisation.

Projektägare var tillsammans de tidigare beskrivna

representanterna från respektive huvudaktör; kommunen och sjukvården. Det gemensamma pro-jektägarskapet visar på vikten av att dela ansvaret och på så sätt skapa förutsättningar för samverkan mellan myndigheterna. Verksamhetscheferna inom individ- och familjeomsorgen respektive Rätts-psykiatriska vårdkedjan har varit engagerade i ett tidigt skede av Röda Tråden, och även i inledande resonemang med arbetet att formulera en ansökan för projektet.

Styrgruppens huvuduppgift var att fatta

avgörande beslut för projektets inriktning. Sam-mansättningen med fyra verksamhetschefer från sjukvården (psykiatrin och beroendekliniken) samt fyra verksamhetschefer från kommunens/stadsde-lars individ- och familjeomsorg visar att det fanns kunskap och erfarenhet om målgruppen. Verksam-hetscheferna hade också genom sin ställning i sina respektive organisationer möjlighet att informera och förankra projektets intentioner.

Projektgruppens huvuduppgift var att arbeta

fram förslag i konkreta verksamhets- och metod-frågor. Flera av deltagarna i gruppen rekryterades redan i samband med att de deltog i inledande möten vid författandet av projektansökan. Flera

Projektägare Kommun och Sjukvård Styrgrupp Projektgrupp Delprojekt Sysselssättnings-och rehabiliterings-center Delprojekt Boendeprojekt Två projektledare Figur 2 Röda Trådens projektorganisation

Röda Tråden

i projektgruppen var redan engagerade i liknande samverkansprojekt. Det fanns lång erfarenhet och bred verksamhetskunskap från arbete med Röda Trådens målgrupp. Den person som skulle repre-sentera brukarna kom från intresseorganisationen IFS.

Projektledarna och rekryteringen av dem från

kommunen respektive sjukvården var också exem-pel på att markera vikten av samverkan mellan de båda huvudmännen. Projektledarna rekryterades med utgångspunkt från att de hade lång erfarenhet från verksamhet inom socialtjänsten respektive psykiatrin. Med sina bakgrunder förväntades de ha god kännedom om respektive samverkansaktörs rådande organisationskultur.

Arbetsgrupper för enskilda delprojekt skapades

efterhand. Några arbetsgrupper hann knappt börja innan de avvecklades. Två konkreta delprojekt blev mera bestående inom ramen för Röda Tråden, dels ett boendeprojekt, dels ett sysselsättnings-/ rehabiliteringscenter kopplat till Rättspsykiatriska vårdkedjan. Deltagarna i respektive arbetsgrupp varierade under projektet bland annat beroende på förändringar av delprojektens inriktningar.

Olika former av datainsamling med ett

Röda Tråden-perspektiv

För studien har olika former av datainsamling använts. Anledningen har varit att få flera per-spektiv på händelser och utveckling. Kombina-tionen av olika former för datainsamling ger en ökad förståelse för samband samtidigt som det stärker en studie och ökar trovärdigheten (Yin 1994, Silverman 2001). Som tidigare beskrivits kunde varken projektdeltagarna eller jag förutse händelseutvecklingen, varför de olika formerna är ett sätt att kunna jämföra empiriskt material för att se likheter och olikheter. På så sätt kan en helhetsbild skapas.

En avgränsning gjordes som innebar att processtudien i första hand skulle ha ett Röda Tråden-perspektiv. Man kan alltså säga att det finns ett starkt inifrånperspektiv i den här studien. Anledning till avgränsningen var inriktningen på projektorganiseringen och förutsättningarna för projektet. Att belysa alla eventuella aktörers synsätt och kontexter kring projektet skulle bli

alltför omfattande. Avgränsningen var alltså ett nödvändigt val.

Observationer var en av formerna som

an-vändes för datainsamling. Jag följde möten med styrgrupp, projektgrupp och delprojektgrupper. Sammanlagt genomfördes 18 observationer. Ob-servationerna var ett sätt att fånga utvecklingen i projektet genom att se vilka frågor som sattes i fokus och hur resonemangen gick i de olika grup-perna. Styrkan med observationer är att det ger möjlighet att få en fördjupad förståelse för enskilda händelser genom att lyssna på deltagarnas samtal och reaktioner på vad som händer i projektet.

Projektdagboksanteckningar gjordes mer

el-ler mindre regelbundet av de två projektledarna. Anteckningarna fördes från hösten 2005 och gav mig möjlighet att följa händelseutvecklingen från projektets början. Dagboksanteckningarna utveck-lades efterhand. Förutom allmänna kommentarer om aktiviteter i projektet kom de att innehålla projektledarnas egna synpunkter och reaktioner på händelser.

Reflektionsmöten med projektledarna och med ansats av lärande. Som framgått tidigare fungerade

de två projektledarna som sammanhållande länk i projektet och de hade regelbundna möten med mig. Syftet med mötena var tvådelat, dels gav det mig tillfälle att ställa frågor för att på så sätt nå en för-djupad förståelse, dels var det ett sätt för projekt-ledarna att reflektera och få till stånd ett lärande under projektets gång. Sammanlagt genomfördes åtta reflektionsmöten som dokumenterades genom anteckningar eller inspelning och utskrift.

Intervjuer gjordes i den avslutande delen av

projektet. Intervjuer genomfördes med represen-tanter från de olika aktörerna i projektet (styr-grupp, projekt(styr-grupp, projektledare, delprojekt). Kompletterande intervjuer gjordes också med representanter från kommunen (två stadsdelschefer samt en kommuncentral tjänsteman). Sammanlagt genomfördes 15 intervjuer, vilka samtliga spelats in och skrivits ut ordagrant.

Protokollsanteckningar och dokument samt handlingar har samlats in och analyserats.

Mötes-protokoll från styr- och projektgruppsmöten samt arbetsmaterial och handlingar från delprojekten har använts för att på så sätt dokumentera projek-tets mera formella händelser.

1.6 Disposition av rapporten

Kapitel 2 innehåller en beskrivning av centrala händelser i projektet och ger en samlad bild av händelseutvecklingen. I kapitel 3 beskrivs kom-munens och sjukvårdens organisation samt pro-jektorganisationens påverkan på förutsättningarna för samverkan. I kapitel 4 görs en summering med några huvudslutsatser.

D

et här kapitlet innehåller en processbeskriv-ning av centrala händelser i projektet och ger en samlad bild av händelseutvecklingen.

2.1 Hösten 2005 och vintern

2006 – Projektorganisering och

problemförståelse för vad Röda

Tråden ska handla om

Externa kontakter knyts och en

sökande-process inleds

Projektansökan var utgångspunkt för projektet och tog fasta på fem områden; utveckla fyra boenden

för målgruppen, skapa en meningsfull sysselsätt-ning, utveckla väl integrerade stöd och vårdformer i anslutning till boenden, skapa sysselsättnings-/reha-biliteringscenter i anslutning till Rättspsykiatriska vårdkedjan, samt genomföra kompetensinsatser för personal inom socialtjänst och psykiatri. Hösten

2005 och vintern 2006 handlade för projektledarna och för övriga inom projektorganisationen om att översätta projektuppdraget; vilka frågorna var som man skulle arbeta med och hur man skulle gå tillväga.

För att skaffa sig en djupare förståelse för vad projektuppdraget innebar gjorde projektledarna bland annat flera studiebesök vid verksamheter inom kommuner och sjukvård som delvis riktar sig till en liknande målgrupp som Röda Trådens. Projektledarna tillsammans med intressenter kring projektet gjorde studiebesök i Malmö och Lund för att studera boenden. Ett flertal kontakter togs och studiebesök gjordes också på boenden och vårdenheter inom Göteborgs Stad och Västra Gö-talandsregionen.

Göteborgs Stad har sedan några år inrättat en kommunövergripande samordningsfunktion för funktionshinderfrågor. De 21 stadsdelarna är indelade i fyra regioner (Hisingen, Nordost, Centrum, Väster) med två planeringsledare i varje region. Dessa ansvarar bland annat för planering och expansion av bostäder med särskild service enligt SoL (socialtjänstlagen) och LSS (lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade). Pla-neringsledarna ansvarar också för förmedling av lediga bostäder med särskild service enligt SoL/LSS samt för metod- och kompetensutveckling inom området (se figur 3 Planeringsledarorganisation för funktionshinder).

2. Projektprocessen i Röda Tråden

under två år – ”Upp som en sol och

ner som en pannk…?”

Region Centrum Verksamhetschef Planeringsledare Funktionshinder Centrum Samordning Region Nordost Verksamhetschef Planeringsledare Funktionshinder Nordost Region Hisingen Verksamhetschef Planeringsledare Funktionshinder Hisingen Region Väster Verksamhetschef Planeringsledare Funktionshinder Väster Samordning Samordning Figur 3 Planeringsledarorganisation för funktionshinder

Projektledarna såg planeringsledarna som viktiga samarbetspartners för Röda Tråden och bestämde sig för att besöka planeringsledarna för att knyta kontakter med dem inom kommunen som redan har nära kontakt med Röda Trådens målgrupp. Planeringsledarna var strategiskt viktiga för det fortsatta arbetet med projektet. Ett annat skäl var att skaffa sig kunskaper om vad uppdraget egent-ligen handlade om utifrån kommunens perspektiv. Mötena med planeringsledarna och ansvariga verksamhetschefer inom stadsdelsorganisationen resulterade bland annat i en principiell överens-kommelse. Överenskommelsen innebar att respek-tive region inom kommunen skulle arbeta fram markförslag för nyetablering av bostad med sär-skild service. Röda Tråden tillsammans med tjäns-temän (planeringsledare och verksamhetschefer för funktionshinder) inom kommunorganisationen som arbetar, bland annat med boendefrågor inom stadsdelsförvaltningarna var överens om att man skulle planera för totalt fyra bostäder med särskild service för de identifierade målgrupperna.

Det utåtriktade arbetet utanför den egna pro-jektorganisationen var ett sätt att marknadsföra och uppmärksamma Röda Tråden inom kommun- och sjukvårdsorganisationerna. Det var också en väg för att knyta kontakter som eventuellt kunde leda till en framtida samverkan. En tredje orsak till det utåtriktade arbetet var att på detta sätt identifiera vad projektet skulle handla om, vilket i sin tur var ett sätt att avgränsa arbetsområdet och uppgifterna för projektorganisationen.

Obalans i projektgruppen och

projekt-organisationen

Tidigt i projektet framgick att det fanns en obalans mellan kommunen och sjukvården i projektgrup-pen och det skapade problem i diskussionerna. Sjukvården representerades av fyra deltagare som mer eller mindre direkt hade koppling till verk-samhet med projektets målgrupp. Kommunens representanter i egenskap av planeringsledare med ett särskilt uppdrag för målgruppen hade en samordnande funktion. Sjukvårdens projektdelta-gare i gruppen hade ett tydliprojektdelta-gare organisatoriskt linje- och verksamhetsansvar, medan kommunens representanter hade ett samordningsansvar. Två aktörers olika organisationsstrukturer möttes i

projektgruppen, sjukvården med sitt specialise-rade funktionsansvar och kommunens geografiskt indelade stadsdelsförvaltningsorganisation. Varje stadsdelsförvaltning har verksamhetsansvar för enskilda individer medan samordningsfrågor hanteras i stadsdelsövergripande samordnings-funktioner utan något beslutsmandat. Obalansen resulterade i att projektets målgrupp diskuterades mestadels utifrån sjukvårdens perspektiv. Efter-hand framträdde skillnaden i respektive aktörs förutsättningar allt tydligare i projektgruppen och även i styrgruppen.

Senare i projektet rekryterades två chefer till projektgruppen för att fungera som kommunens verksamhetsföreträdare för funktionshinderfrå-gor och på så sätt för den aktuella målgruppen. Dessutom visade det sig redan från början att flera resonemang som togs upp på mötena handlade om frågeställningar kopplade till kommunens or-ganisation och verksamhet, vilket var ytterligare en anledning till att komplettera projektgruppen. De två nya verksamhetsföreträdarna rekryterades under våren, men endast en av dem kom att med-verka aktivt i projektet (den andra avslutade sin tjänstgöring för ett nytt uppdrag).

Tydliggörande och avgränsning av

projekt-uppdraget görs efter ett halvår

Ett halvår efter projektstarten sammanställde de två projektledarna en lägesrapport som samtidigt innebar en avgränsning för det fortsatta projekt-arbetet. Rapporten diskuterades inom projektor-ganisationen. Förutom de huvudmål som Röda Tråden skulle arbeta med tydliggjordes arbetsom-råden och samverkanspartners som ansågs viktiga för fortsättningen. Av projektets fem huvudmål sattes fokus på att få till stånd de fyra boendena. Genom dessa boenden skulle man kunna veta vilka (stadsdelförvaltningar och region) som skulle komma att bli samverkanspartners. Därefter skulle man kunna satsa på kompetensinsatser för med-arbetarna kring boendeprojekten. När boendena förverkligats skulle också brukare kunna rekryteras utifrån de prioriterade målgrupperna. Arbetet med brukarmedverkan skulle på så sätt kunna påbörjas. Samverkansmålen i Röda Tråden skulle gestaltas genom de fyra boenden och det sysselsättnings-/ rehabiliteringscenter som skulle inrättas.

Röda Tråden

Lägesrapporten/projektplanen avslutades med en diskussion om att logistiken i projektet var beroende av boendeplaneringen. Avgörande för projektet var att få fram fyra boenden för att kunna arbeta vidare med samverkansfrågor och skapa ett integrerat arbetssätt, kompetensinsatser och aktiv brukarmedverkan. Tydliggörandet av projektuppdraget visade samtidigt på insikten om att, som författarna av lägesrapporten skriver; ”projekttiden är för kort i förhållande till projek-tering och byggtid”, alltså tidsbrist i relation till målet för projektuppdraget.

Den fortsatta strategin och avgränsningen tycks enligt lägesrapporten/projektplanen handla om att fokusera på arbetet med boenden genom att samverka med planeringsledarorganisationen parallellt med Altbo. Planeringsledarna och de fyra stadsdelsregionerna hade erfarenhet och ansvarade redan för att skapa bostäder med särskild service för personer med olika funktionsnedsättningar. Altbo med sina erfarenheter och redan existerande boenden utgjorde också en viktig samverkanspart-ner för Röda Tråden. En samverkan med Altbo skulle kunna möjliggöra att få till stånd de fyra bostäderna enligt Röda Trådens mål, inom ramen för projekttiden.

Sammanfattningsvis, en sökandeprocess

om problemförståelse som resulterar i

projektorganiseringsfrågor

Således, höstens inledande arbete handlade om att avgränsa projektuppdraget samt att få struktur i det fortsatta projektarbetet. Som beskrivningen ovan visar handlade avgränsningen om att sätta fokus på boendefrågor och ett sysselsättnings-/ rehabiliteringscenter, som i sin tur skulle leda till att skapa ett integrerat arbetssätt och vidare sam-verkan mellan socialtjänst och psykiatri. Kompe-tensinsatser och brukarmedverkan var på så sätt avhängiga frågan om hur väl projektet lyckades med att etablera dessa verksamheter.

Röda Trådens första period hade resulterat i insikten om nödvändigheten av att samverka med aktörer utanför projektorganisationen, framförallt kring boendefrågor. Flera samverkanspartners lyftes fram och sågs som viktiga för projektets fort-satta arbete. Projektets första halvår hade handlat om projektorganisering och avgränsning med fokus

på boendefrågor. Perioden sammanfattas som en sökandeprocess för att få en djupare problemför-ståelse för vad Röda Tråden förväntades handla om i det fortsatta arbetet.

2.2 Våren och hösten 2006 –

Röda Tråden är i en expansiv

utvecklingsfas med boenden och

sysselsättnings­ och rehabilite­

ringscenter samt styrdokument

kring samverkan

Boendeprojekt aktualiseras och planeras

Hösten 2005 initierades ett första boende av stadsdelsförvaltningen Bergsjön. Socialtjänsten vid stadsdelsförvaltningen informerade om att man hade ledig tomtmark i Bergsjön som kunde vara aktuell för Röda Tråden. Ett första boende tycktes nu redan vara på gång för målgruppen som projektet riktade sig till. Initiativet välkomnades av både styrgrupp och projektgrupp. Kontakter pågick mellan projektledarna och ansvariga inom socialtjänsten i Bergsjön, men redan i början av 2006 upplevde projektledarna att intresset från stadsdelsförvaltningens sida inte var lika starkt som tidigare. Upplevelsen i projektorganisationen var att man inte fick något svar på varför Bergsjön sedan drog sig ur. Det fanns flera tänkbara orsaker, men någon officiell förklaring gavs aldrig.

Stadsdelsförvaltningen Centrum har som re-sursnämndsuppdrag att ha ett särskilt ansvar för att bevaka frågor i kommunen som berör målgrup-pen. Centrum initierade också tidigt i projektet ett förslag till boende på en tomt. Detta låg i linje med den övergripande överenskommelse som gjorts mellan de fyra regionsansvariga verksamhetsche-ferna för funktionshinderområdet. Tomten var Centrumregionens bidrag till att ta fram mark för den planerade etableringen av ett nytt boende. Planeringsledare i Centrumregionen skrev fram ett beslutsunderlag till stadsdelsnämnden Centrum som enhälligt fattade beslut om att gå fram med ett ärende till kommunstyrelsen om att få bygga ett boende för målgruppen. En respondent som var närvarande på nämndmötet upplevde det

som att nämndens ledamöter var stolta över att man lyckats få till stånd ett boende för målgrup-pen inom stadsdelen. Under hösten 2006 började ärendet beredas på kommuncentral nivå. Samtidigt fortsatte planeringen av boendet i projektorganisa-tionen och inom stadsdelsförvaltningen Centrum. Röda Trådens styrgrupp och projektgrupp invol-verades i det fortsatta planeringsarbetet. Intensivt planeringsarbete pågick under hela hösten 2006. Engagemanget i projektorganisationen var högt under denna period.

Stadsdelsförvaltningen Kortedala kontaktade projektet och informerade om att man hade lä-genheter i en bostadsrättsförening i stadsdelen som kunde vara aktuella för Röda Tråden. Vilken mål-grupp boendet skulle kunna passa för diskuterades på några planeringsmöten med projektledarna och representanter från stadsdelsförvaltningen. Mycket av planeringsarbetet för boendet sköttes av stads-delsförvaltningen själv som även hade kontakten med styrelsen för bostadsrättföreningen. Projekt-organisationen hölls informerad om utvecklingen. Ännu ett boende såg ut att bli av inom ramen för Röda Tråden.

Västerregionen och stadsdelsförvaltningen Frölunda tog tidigt i projektet kontakt med Röda Tråden. Verksamhetsansvariga informerade om att de hade en tomt där de planerade för någon form av boende för personer med funktionsned-sättningar. De informerade samtidigt om att de själva hade brukare med komplexa stödbehov, i stort behov av bostad med särskild service. Stads-delsförvaltningen hade erfarenhet av att ha köpt boendeplatser utanför kommunen till, som de upplevde, höga belopp. Kontakterna med Röda Tråden resulterade i ett nära samarbete och ledde till att en bostad med särskild service planerades. Det nya boendet reserverades för personer som vår-dats inom den rättspsykiatriska vårdkedjan, men som nu bedömdes vara i behov av ett permanent boende ute i samhället. Innan ärendet gick vidare inom stadsdelsförvaltningen tog stadsdelschefen upp finansieringsfrågan kring boendet och plat-serna med stadsdelschefskollegorna. Den fråga som man från stadsdelsförvaltningen var tveksam till var den så kallade tomgångskostnaden, som skulle kunna innebära att stadsdelsförvaltningen skulle få stå för kostnaderna om man inte lyckades sälja platserna till andra förvaltningar. Stadsdelscheferna

i Göteborgs Stad fattade beslut om att solidariskt dela på eventuella tomgångskostnader. När denna fråga var avgjord tvekade man inte längre. Stads-delsförvaltningen Frölunda skrev fram ett ärende till nämnden för beslut om ett boende.

Under 2006 etablerades ett samarbete med Altbo inom Göteborgs Stad. Altbo hade allt se-dan starten 1995 kompetens och erfarenheter av att starta och driva boenden liknande de som planerades för Röda Trådens målgrupp, dock inte bostäder med särskild service enligt LSS. Ett flertal möten hölls med planeringsledare och berörda chefer inom Altbo. Samarbetet ledde fram till ett förslag om att ett av Altbos planerade boenden på Hisingen skulle kunna utgöra ett boende för Röda Tråden och dess målgrupp. Projektorgani-sationen engagerades intensivt i byggplanerna. Boendet planerades i rasande takt under hösten 2006. Ritningar över lägenheter redovisades för styr- och projektgrupperna. Boendet beräknades vara inflyttningsklart vid årsskiftet 2006/2007. Diskussioner fördes också med Altbo om innebör-den av att skapa en bostad med särskild service enligt LSS. Eftersom allt nu skedde så snabbt i boendeprojektet upplevde projektledarna från Röda Tråden att denna avgörande fråga inte riktigt hanns med. Planeringen fortskred dock och vid årsskiftet 2006/2007 såg det första boendet inom Röda Tråden ut att bli verklighet.

Sysselsättnings- och

rehabiliteringsverk-samhet initieras och planeras

Ett annat av de fem områden som Röda Tråden hade som uppdrag att arbeta med handlade om en sysselsättnings- och rehabiliteringsverksamhet. Initiativet och idén kom från Rättspsykiatriska vårdkedjan, som länge haft problem med att få till stånd en utslussning av personer som var på väg att bli färdigbehandlade och skulle ut i eget boende. Man trodde att en väl utformad sysselsättnings-/ rehabiliteringsverksamhet i samverkan med kom-munens socialtjänst skulle ge bättre förutsättningar för att klara av övergången från institutionsboende till eget boende.

Rättspsykiatriska vårdkedjan tog tidigt i Röda Tråden projektet initiativ till att driva frågan om den verksamhet som kom att kallas för Möjlighe-ternas Hus. Representanterna från

Rättspsykia-Röda Tråden

triska vårdkedjan var fyllda av idéer och förslag om hur verksamheten skulle organiseras och hur samverkan skulle ske. Från kommunens sida var man inte alls med på tåget från början och det försprång i delprojektet kring Möjligheternas Hus som representanterna från Rättspsykiatriska vård-kedjan hade, skapade en del gnissel i delprojektet. Möjligheterna Hus såg 2006 ut att bli Rättspsykia-triska vårdkedjans egen angelägenhet. Än så länge skedde projektarbetet och mötena om samarbete på en av huvudmännens villkor, sjukvårdens. Den ena samverkansaktören, Rättspsykiatriska vård-kedjan, var eldsjälen och tycktes ha en färdig plan för hur verksamheten skulle bedrivas. Kommunens representanter började allteftersom tydliggöra att förutsättningarna för delprojektet måste diskuteras och att Möjligheternas Hus måste ses i ett gemen-samt kommun- och sjukvårdsperspektiv. Detta blev tydligt först efter att en av verksamhetsföreträdarna från kommunen kom in i arbetsgruppen.

Projektgruppens framarbetande av

styr-dokument för samverkan kring målgruppen

Som ett led i Röda Trådens uppdrag arbetade projektgruppen fram ett styrdokument som skulle fungera som riktlinje för utveckling av ett integre-rat arbetssätt mellan kommunen och sjukvården. Riktlinjerna skulle samtidigt kunna stå som modell för annan liknande samverkan mellan kommun och sjukvård. Arbetet med att ta fram riktlinjerna för det integrerade arbetssättet innebar i sig en form av samverkan. Projektgruppen kom överens om definitioner av begrepp. Vidare klargjordes hur ansvarsgränser mellan framförallt socialtjänst och psykiatri/beroendevård skulle samordnas kring målgruppen inom de bostäder som planerades av projektet. Flera av skrivningarna tog fasta på samverkansbegrepp, exempelvis ”för social och medicinsk utredning görs en gemensam bedömning av behov och samordnad plan”, ”det ska finnas en ansvarig samordnare Case manager” samt ”insat-serna ska bygga på en gemensam grundsyn”.

Styrdokumentet syftade till att förtydliga res-pektive huvudmans ansvarsområde utöver det som redan finns reglerat i de olika lagstiftningarna HSL, LRV, LPT, SoL och LSS. Utöver dessa finns också riktlinjer och avtal på såväl nationell som regional och lokal nivå.

Sammanfattningsvis, Röda Tråden är i en

expansiv fas och ser ut att lyckas med flera

av huvudmålen

Så här långt i projektet hade mycket av arbetet i Röda Tråden handlat om aktualisering och plane-ring av flera boendeprojekt. Projektledarna hade engagerats i stor utsträckning kring flera av boen-deprojekten, samtidigt som styr- och arbetsgrup-pens möten hade ägnats åt att diskutera planering av boenden. Målet att få till stånd fyra boenden under projektets gång såg ut att ros iland.

Arbetet med ett sysselsättnings-/rehabiliterings-center i anslutning till Rättspsykiatriska vårdkedjan hade gått trögt. Erfarenheterna hittills i projektet var att det varit svårt att skapa en gemensam syn på grundläggande ansvarsfrågor för verksamheten. Arbetet fortskred men frågan som ställdes inom Röda Tråden var hur kommunen skulle bli mer aktiv i samverkansarbetet.

Sammantaget innebar 2006 en expansiv period för Röda Tråden som handlade om samverkansfrå-gor på olika plan mellan huvudmännen.

2.3 Våren 2007 – Röda Tråden

närmar sig konkreta handlingar,

problem och hinder gör att luf­

ten går ur utvecklingsprojektet

Motgångar i Röda Tråden, boendeprojekt

stoppas på löpande band

Motgångarna kring boendena började vid årsskif-tet 2006/2007. De planerade bostäderna i stads-delarna Centrum och Frölunda skulle beredas på central kommunnivå. I Göteborgs Stad har lokal-sekretariatet till uppgift att projektera och stödja övriga förvaltningar i bostadsprojekt. Den centrala beredningen resulterade i ett omedelbart stopp för de båda boendeprojekten. Tjänstemännen (pla-neringsledare, verksamhetschefer, stadsdelschefer med flera i de båda stadsdelsförvaltningarna) och deltagarna i Röda Trådens projektorganisation blev förvånade. Flera ställde frågor till den kom-muncentrala nivån om orsaken till varför de två boendena stoppats.

upp-levde att det inte gavs några tydliga svar. Detta skapade en stor frustration inom projektorgani-sationen, vilket framkom tydligt vid intervjuerna. Både styr- och projektgruppens möten under våren 2007 visade på tydligt missnöje med hanteringen på central kommunnivå.

Man kan säga att luften gick ur Röda Tråden i början av 2007. Under våren kom besked från lokalsekretariatet att boendet i Frölunda skulle projekteras vidare, medan tomten i centrum förblev obebyggd.

Även boendeprojektet i stadsdelsförvaltningen Kortedala kom av sig. En anledning var att bostads-rättsföreningen inte ställde sig positiv till att det skapades boende för målgruppen i de fyra aktuella lägenheterna. Stadsdelsförvaltningens ambition var att kommunen och sjukvården gemensamt skulle ansvara för verksamheten och personal i boendet. Detta låg inte i linje med Röda Trådens projekt-uppdrag, vilket också var en bidragande orsak till varför boendeprojekt inte blev av.

Det hittills mycket goda samarbetet som inletts med Altbo kom också hastigt av sig i början av 2007. Altbo hade kommit att ingå i en ny för-valtningsorganisation, Social Resursförvaltning, som startade i början av 2007. Omorganisationen innebar en omstrukturering av Altbo och dess verksamhetsuppdrag. Detta arbete kom att påverka samarbetet med Röda Tråden, vilket resulterade i att det planerade boendet på Hisingen hastigt stop-pades. De tidigare kontakterna och samarbetet med Röda Tråden upphörde plötsligt. En förutsättning som var central för Röda Tråden var att bostäder med särskild service skulle kunna anordnas. Röda Tråden hade därmed förlorat en av de viktigaste samverkansparterna.

Arbetet med sysselsättnings- och

rehabili-teringscenter går vidare

Försöken att skapa en samverkan mellan kommu-nen och sjukvården om sysselsättnings- och reha-biliteringscenter i anslutning till Rättspsykiatriska vårdkedjan tog lite olika turer under våren och sommaren 2007. Möten hölls under våren mellan de olika huvudmännen och med projektledarna. En kommunrepresentant i arbetsgruppen ställde frågan: ”Skall kommunen överhuvudtaget ställa upp och ta huvudansvaret för verksamheten, när

det egentligen handlar om sjukvårdens ansvar?” I ett senare skede beslutade stadsdelsförvaltningen Lundby att ta ansvar för sysselsättnings- och reha-biliteringscentret i ett inledande skede.

Till delprojektet ”Möjligheternas hus” rekry-terades en projektledare från kommunen som hade erfarenhet av både socialtjänst och psykiatri, liksom av att starta liknade projekt och verksam-heter. I början av hösten 2007 tillsattes styrgrupp, arbetsgrupp och referensgrupp för delprojektet, Möjligheternas Hus började nu ta en allt tydli-gare form. Ett samarbete mellan kommunen och sjukvården på mera lika villkor såg ut att kunna bli resultatet efter vårens gnissel. Bland annat kom representanterna från kommunens aktivi-tetshus att ingå i referensgruppen och kommunen var nu delaktig i det gemensamma arbetet med Möjligheternas Hus. Socialtjänsten anställde två handledare som tillsammans med projektledaren flyttade in i en lokal i anslutning till Rättspsykia-triska vårdkedjan. Samarbetet mellan kommunen och sjukvården intensifierades genom att de tre anställda från socialtjänsten tillsammans med personal från Rättspsykiatriska vårdkedjan och några brukare planerade innehållet och lokalerna. Möjligheternas Hus invigdes med pompa och ståt den 12 december 2007.

Så här långt hade Möjligheternas Hus handlat om samarbete mellan socialtjänsten och Rätts-psykiatriska vårdkedjan kring lokaliteter och inredning samt resonemang om verksamhetsinne-håll. Även brukare hade engagerats och deltagit i arbetet inför starten. Efter den 12 december 2007 gick Möjligheternas Hus in i ett nytt skede där vardagen i verksamheten innebar att samverkan sattes på prov (Jansson 2009).

Samverkansarbete och avtalsskrivande på

lokal nivå för ett boende

Samarbetet mellan Frölunda och Rättspsykiatriska vårdkedjan kom till på stadsdelsförvaltningens initiativ, genom att Frölunda presenterade tom-ten för Röda Tråden. De inledande mötom-tena med verksamhetschefer från förvaltningen, berörda planeringsledare, representanter från Rättspsykia-triska vårdkedjan och projektledarna från Röda Tråden handlade om att informera om varandras verksamheter och organisationer. Ganska snabbt

Röda Tråden

kom arbetsgruppen fram till ett upplägg för det fortsatta arbetet. Stadsdelsförvaltningen ansvarade för att arbetet med projekteringen av boendet framskred genom kontakterna med lokalsekreta-riatet. Som tidigare redovisats var det en process som gick både upp och ner. Stadsdelsförvaltningen valde att fortsätta planeringen och samarbetet med Rättspsykiatriska vårdkedjan trots problemen på kommuncentral nivå.

Det fortsatta samarbetet i arbetsgruppen kom att fokusera på att tydliggöra ansvarsgränser mel-lan stadsdelsförvaltningen/boendet och Rättspsy-kiatriska vårdkedjan. Ett av mötena under 2007 ägnades åt att arbeta fram ett lokalt avtal som reglerade socialtjänstens ansvar och uppdrag res-pektive Rättspsykiatriska vårdkedjan ansvar för de boende i Frölunda. Under intervjuerna framkom det att socialtjänsten var osäker på om Rättspsy-kiatriska vårdkedjan skulle ställa upp med perso-nal och sjukvårdskompetens när det så krävdes i boendets vardagsarbete eller vid akutsituationer. Från Rättspsykiatriska vårdkedjans sida fanns det kritiska resonemang om att stadsdelsförvaltningen försökte reglera allt i avtalet. Successivt under pro-cessen växte det fram ett förtroende som var viktigt för den framtida samverkan kring boendet.

Arbetet med avtalet var en lång och seg process, där efterhand en jurist kallades in. Arbetsgruppen kom även att bistås av tjänsteman på kommuncen-tral nivå och ledningsnivån inom Rättspsykiatriska vårdkedjan för att säkerställa att formuleringar i det lokala avtalet överensstämde med andra styrdo-kument. Det lokala avtalet skrevs aldrig på under Röda Trådens projekttid, utan först våren 2008, ett år efter det att arbetet med avtalet startades.

Trots motgångarna med projekteringen fort-satte stadsdelsförvaltningen med planeringen av boendet. Under 2007 anställdes en enhetschef för boendet i Frölunda trots osäkerheten på kommun-central nivå. Rekryteringsprocessen påbörjades för att anställa personal för boendet. Stadsdelschefen tillsammans med verksamhetscheferna var tydliga med att det här boendet skulle bli av. I intervju-erna med stadsdelsförvaltningens representanter uttrycktes det att det var viktigt, både för förvalt-ningen och ur hela stadens perspektiv, att man visar att det går att bygga och ta fram boende för mål-gruppen. Det fanns ett nära samarbete och dialog mellan stadsdelschef och verksamhetschefer kring

händelseutvecklingen. Stadsdelschef och verksam-hetschefer agerade genom att ta olika kontakter när det började hänga upp sig i den kommunala beredningsprocessen. Tydligt är att man inte satt overksam utan att man reagerade och agerade.

Sammanfattningsvis, en period av

mot-gångar och att samverkansprojektet ställs

på prov

Motgångarna i Röda Tråden projektet kom sig framförallt av kommunens centrala beredning av boendeprojekten, vilket var oväntat för projektor-ganisationen och de involverade stadsdelsförvalt-ningarna. Röda Trådens hittillsvarande fokus på boendefrågan gjorde att hela projektet skakades om ordentligt under våren 2007. Samarbetet med sysselsättnings- och rehabiliteringscentrat hade också varit osäkert, men nu var ett strukturerat ut-vecklingsarbete mellan kommunen och sjukvården på gång. Samarbetet på lokal nivå i det ännu så länge enda Röda Tråden boendet karakteriserades av ett givande och tagande mellan stadsdelsförvalt-ningen och Rättspsykiatriska vårdkedjan.

2.4 Hösten 2007 – Viss tillför­

sikt skapas i Röda Tråden för

framtida samverkan kring mål­

gruppen

Efter upplevelsen under våren 2007, att luften gick ur projektet, började man inom projektor-ganisationen finna sig i motgångar och stoppade boendeprojekt. En viss tillförsikt kunde märkas i projektorganisationen och resonemang om fram-tiden påbörjades. Nu var projektet framme vid avslut, oktober 2007. En fråga som ställdes inom projektorganisationen var vad man skulle göra med de projektmedel som såg ut att återstå efter-som man inte lyckats komma igång med så många boenden som planerats. En annan fråga handlade om hur man skulle fortsätta att stödja delprojek-ten – boendet i Frölunda samt Möjligheternas Hus – där projektledarna haft en konsultativ roll. Man frågade sig också hur man skulle förvalta den kunskap och erfarenhet, med uppgångar och fall, som upparbetats inom Röda Tråden.

När det blev känt att Röda Tråden skulle komma att lämna efter sig projektmedel kom det in ansökningar från andra så kallade Miltonprojekt. Styrgruppen beslutade att projektmedlen i första hand skulle användas i anslutning till Röda Trå-den. För att stödja de pågående delprojekten och fortsatt utveckling av samverkan mellan de båda huvudmännen föreslog man att det skulle anställas en ”Case manager på organisationsnivå”. Frågan drevs framförallt av deltagare i projektgruppen. Medlemmarna i styrgruppen var inte lika överty-gade, men vid det sista styrgruppsmötet fattades beslut att anställa en sådan. Syftet var att arbeta vidare med att verkligen få till stånd ökad samver-kan mellan kommun och sjukvård. Styrgruppen fattade också beslut om att avsätta ytterligare medel för kompetensinsatser för framtida boenden och sysselsättnings- och rehabiliteringscentrat. Det avsattes även medel för en fortsatt utvärdering och uppföljning av boendet i Frölunda samt Möjlighe-ternas hus.

Sammanfattningsvis, en fortsättning på

arbetet med Röda Trådens frågor

Sammantaget handlade den sista perioden i Röda Tråden om framtidsfrågor efter det formella projektavslutet. Besluten om en ”organisatorisk case manager”, kompetensutvecklingssatsningar och fortsatt utvärdering innebar att Röda Tråden kom att förlängas. Projekttiden på två år visade sig vara kort, vilket framgick redan av lägesrap-porten/handlingsplanen som hade skrivits efter ett halvår. Röda Tråden såg dock ut att leva vidare i en annan struktur än den som förevarit under de två projektåren.

I

kapitel tre görs en analys kring studiens hu-vudfråga som i sin tur tidigare redovisats och formulerats i tre delfrågor.

3.1 Kommunens organisation

och samverkan

Projektet ställer krav på dolda

samverkans-aktörer och kommunens organisation

Vad som framkommer i studien är att samver-kansprojektet påverkar och berör flera intressenter utanför projektorganisationen, vad man skulle kunna kalla dolda samverkansaktörer. Några så-dana aktörer inom kommunen är Altbo och plane-ringsledarna för funktionshinderområdet, som alla har till uppgift att arbeta med boendefrågor bland annat kopplat till Röda Trådens målgrupp.

I fallet med Altbo handlade det för Röda Trå-dens del till en början om ett ömsesidigt samarbete. Samarbetet fick ett hastigt slut när en ny förvalt-ningsstruktur skapades i samband med tillkomsten av Social Resursförvaltning. Kommunens organi-sationsstruktur med en specialiserad förvaltning passade inte med det övergripande samverkans-uppdrag som Röda Tråden hade. Inom kommunen förefaller det ha funnits en osäkerhet kring vem som skall planera och ansvara för boendefrågor gällande projektets målgrupper.

I fallet med planeringsledarorganisationen vi-sar studien på ett annat scenario där kommunens organisation påverkar möjligheten till samverkan. Som tidigare redovisats var planeringsorganisa-tionen ett sätt att få till stånd samordning över stadsdelsförvaltningarnas gränser. Samverkan med planeringsledarorganisationen såg ut att vara

ganska given i ett tidigt skede av projektet. En djupare samverkan med de 21 stadsdelsförvalt-ningarna genom planeringsledarna var dock inte så lätt att åstadkomma. Det fanns glapp mellan planeringsledarnas roll och ansvar i bostadsfrå-gan i relationen till stadsdelsförvaltningarna. Planeringsledarna hade ett regionperspektiv och enbart ett samordningsansvar för boendefrågor, medan tjänstemännen inom förvaltningen hade ett stadsdelsförvaltningsperspektiv och avgörande beslutsmandat i boendefrågor. Även detta exempel visar hur kommunens organisationsstruktur påver-kade Röda Trådens försök att skapa samverkan i boendefrågan för målgruppen. De två fallen inom stadsdelsförvaltningarna Bergsjön och Kortedala är exempel på detta. Alltså, konflikt mellan ”stuprör” och ”hängrännor”, som visar att Röda Tråden ställde krav på ”de dolda samverkansaktörernas” organisationsstrukturer.

Oklara roller och ansvarsgränser skapar

svårigheter för samverkan

Studien visar också hur oklara roller och ansvarsgränser mellan olika aktörer inom kom-munens organisation försvårar möjligheten att skapa samverkan för målgruppen. Detta blir uppenbart när de kommuncentrala berednings-organen stoppade de två boendeprojekten från stadsdelsförvaltningarna. Stadsdelsförvaltningarna var frågande till vad som hände på kommuncen-tral nivå och varför boendeärendena stoppades. Stadsdelsförvaltningarna hade ett uppdrag från kommunledningen att lösa boendefrågan för den utsatta målgruppen (Budget 2008) och när de två stadsdelsförvaltningarna tog sitt ansvar utifrån

3. Resonemang kring ett

VARFÖR-perspektiv för att skapa samverkan

ett hela-staden-perspektiv hindrades processen av andra kommunala organ. Detta orsakades av oklara roller och ansvarsgränser mellan stadsdelsförvalt-ningarna och kommunens båda beredningsorgan för tomt- och byggprojekt. Studien har genom Röda Tråden gett exempel på att kommunens or-ganisation ännu inte visat sig vara tillräckligt orga-niserad och strukturerad för att hantera projektets målgrupp och den komplexa frågan om boenden. Kommunens visioner och mål uppnås inte på grund av organisatoriska strukturproblem.

Senare under studiens genomförande kom be-redningsorganens ansvar och roller att diskuteras inom kommunen. Vid kommunens halvårsbokslut 2007 togs frågan upp i den centrala bokslutsbered-ningen. Röda Tråden kan ha haft en påverkan för att få till stånd en ökad tydlighet i ansvarsgränserna inom den kommunala organisationen när det gäller boendefrågor som rör målgruppen.

Sammantaget visar detta på en bristande

förankringsprocess och skapande av

legi-timitet för samverkansprojektet i

kommu-nens organisation

Att skapa samverkan med den komplexitet som fanns i Röda Trådens uppdrag visade sig ställa krav på kommunens organisation. Motgångarna var ett uttryck för att det uppstår en osäkerhet i kommunorganisationen, som kan handla om brister i förankringsprocessen och vikten av att skapa legitimitet för samverkansprojektet i kom-munens organisation. Kontakter hade tagits i ett inledande skede med enskilda aktörer inom kom-munledningen men studien visar att detta inte varit tillräckligt. Konklusionen är att förankringsproces-sen och legitimering av ett samverkansprojekt som är kommunövergripande, är avgörande frågor. Samverkansprojektets uppdrag borde kopplas di-rekt till kommunledningen för att på så sätt skapa ökad legitimitet.

3.2 Sjukvårdsorganisationen och

samverkan

Sjukvårdens roll i samverkansprojektet var

inte tydlig, vem representerar man?

Sjukvården är en specialiserad funktionsorganisa-tion vars roll i samverkansprojektet inte var helt tydlig. Det var oklart vem man egentligen kom att representera i projektorganisationen. Sjukvår-den representerades i styr- och projektgrupp av fyra specialiserade verksamhetsfunktioner medan kommunen kom att, genom fyra resursnämnders verksamhetschefer representera de 21 stadsdelsför-valtningarna. Sjukvården tog med sig sin färdiga funktionsstruktur in i Röda Tråden, som hade till huvuduppgift skapa samverkansstrukturer över or-ganisations- och verksamhetsgränser. Kommunen gick in i samverkansarbetet med en organisations-struktur som kan uppfattas som ”rörigare”. Kom-munen var samtidigt villig att kritiskt diskutera sin organisationsstruktur i relation till samverkan för målgruppen. Samma diskussion fanns inte, som jag uppfattar det, när det gäller sjukvården. Så frågan är relevant: Vem representerade egentligen sjukvår-dens fyra verksamhetsfunktioner i Röda Tråden? Representerade de sina verksamhetsfunktioner eller utgjorde de ett samlat perspektiv för sjukvården som huvudman?

Konstateras kan att det var två olika organisa-tionsstrukturer som möttes i projektorganisationen och att deltagarna hade olika sätt att se på sina organisationer.

Rättspsykiatriska vårdkedjan särställning i

samverkansprojektet – på gott och på ont

Av de fyra representanterna från sjukvården var Rättspsykiatriska vårdkedjan den mest tongivande inom Röda Tråden, vilket kanske inte var så an-märkningsvärt eftersom projektet hade fokus på deras huvudsakliga målgrupp. Rättspsykiatriska vårdkedjans särställning i projektet märktes i styr- och projektgrupperna, men även i delprojek-ten (boendet i Frölunda och Möjligheternas Hus) genom att man ställde upp med flera medarbetare på bred front. Det djupa engagemanget i samver-kansprojektet och samtidigt för målgruppen gick inte att ta miste på. Man såg möjligheten att genom

Röda Tråden

samverkansprojektet äntligen få upp frågorna på de båda huvudmännens dagordning och därigenom sätta fokus på målgruppens frågor. Rättspsykiatris-ka vårdkedjans engagemang i frågorna tillsammans med de två projektledarna kom att prägla mycket av det driv som fanns i Röda Tråden som helhet. Utan Rättspsykiatriska vårdkedjans engagemang är det tveksamt om projektet kommit så långt.

Det fanns dock en annan sida av engagemanget som skapade mindre goda effekter, en slags ”un-danträngningseffekt”. Det engagerade arbetet för Möjligheternas Hus är exempel på detta. Kommunens representanter upplevde att det var svårt att få medverka i samarbetet. Det var först när kommunens representant ”hotade” med att inte ta ansvar för verksamheten som sjukvården insåg att man måste vara två likvärdiga aktörer om det ska vara någon mening med samverkan. Andra exempel på hur engagemang kunde skapa undanträngningseffekter kunde iakttas i projekt-organisationen allteftersom projektet utvecklades. Förutom samarbetet kring styrdokumentet, där alla verksamhetsfunktioner var engagerade, kom Rätts-psykiatriska vårdkedjan att inta en särställning i projektet, vilket kan vara en bidragande orsak till varför övriga sjukvårdsverksamheter efterhand tog ett steg tillbaka och att sjukvårdens funktions-strukturer inte behövde ifrågasättas.

Samverkan inom sjukvården kring

mål-gruppen är ingen självklarhet

Samverkan kring Röda Trådens målgrupp handlar inte enbart om samverkan mellan de båda huvud-männen. Allteftersom projektet fortskred visade det sig handla lika mycket om samverkansfrågor

inom sjukvården. Alltså kan man säga att även

sjukvården har ”dolda samverkansaktörer”. Röda Tråden kom aldrig riktigt i något skarpt läge när det handlade om att agera i psykiatrifrågor. Arbetet med styrdokumentet handlade om att resonera om samverkan i teorin, vilket kanske var gott nog, men inom ramen för Röda Tråden hann man inte testa det i praktisk handling. I intervjuerna inom ramen för den här studien framkom att det kunde vara problematiskt att samverka kring den målgrupp som Röda Tråden handlade om. En av de intervjuade inom sjukvården upplevde att det inom sjukvården existerade en form av samverkan

på ytan i de allmänna resonemangen, men vid akutsituationer och i skarpt läge så fanns ingen djupare samverkan. Vidare beskrevs situationen som att målgruppen inom sjukvården ses som ”Svarte Petter”, personer som ingen annan än Rättspsykiatriska vårdkedjan egentligen tar öppet ansvar för. Resonemangen visar att samverkan över sjukvårdens verksamhetsgränser inte är någon självklarhet. Inom sjukvården ser man samtidigt komplexiteten kring vård och behandling, vilket ställer stora krav på de verksamheter som arbetar med dessa personer. Det i sin tur ställer krav på ekonomiska resurser.

Sammantaget visar detta på att sjukvårdens

organisation och verksamhetsstrukturer

gör sig gällande i samverkansprojektet

Sjukvårdens organisation visar upp flera sidor när det gäller förutsättningar för att samverka.

En handlar om det djupa engagemanget från Rättspsykiatriska vårdkedjan som samtidigt visar sig vara en viktig del av Röda Trådens drivkraft men som ibland verkade hämmande för andra samarbetspartners. En annan konklusion är att samverkan mellan sjukvårdens verksamheter till förmån för målgruppen inte är en självklarhet. Osä-kerhet i kombination med ekonomi kan påverka samverkansmöjligheterna. Sjukvårdens strukturer påverkade Röda Tråden.

3.3 Projektorganisationen och

samverkan

Oklarheter kring styrgruppen och

besluts-mandat i fel frågor

Det fanns flera oklarheter i projektorganisationen som bland annat handlade om styrgruppens roll i projektet. Utvecklingen av de frågor som kom att stå överst på Röda Trådens agenda visar att styrgruppen inte hade det beslutsmandat som hade behövts. Deltagarna hade ingen påverkan på flera av de frågor som visade sig vara avgörande för pro-jektet. Styrgruppen rekryterades med utgångspunkt i att skapa samverkan mellan socialtjänsten samt psykiatri/beroendevård för målgruppen och inte för att vara specialiserade på beredningsarbete för