Teknik i förskolan - Ett teknikdidaktiskt perspektiv

Barn- Unga – Samhälle

Examensarbete i barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Teknik i förskolan

Ett teknikdidaktiskt perspektiv

Technology in preschool

A technology didactic perspective

Mathias Martinsson

Förskollärarexamen 210hp Handledare: Hilma Holm

Förord

Jag vill tacka all personal och alla barn på förskolan för att jag fick genomföra min studie hos dom. Jag vill även tacka min familj, övriga kollegor och andra i min omgivning som bidragit med tid, tankar och kommentarer så att jag kommit vidare i mitt arbete men som även tillfört alternativa sätt att tolka mitt resultat. Jag vill även tacka min handledare som på ett bra sätt väglett mig genom detta arbete. Innan jag började med detta arbete kändes det lite övermäktigt men till slut lyckades jag få ihop det.

Sammanfattning

Teknik fick mer plats i den reviderade läroplanen för förskolan som kom 2010, men en kvalitetsgranskning av Skolinspektionen från 2017 visar att läroplansmålen som berör teknik inte uppfylls och att det finns brister i hur förskolorna jobbar med teknik. Mitt syfte med denna studie är att undersöka teknikundervisningen på en förskola för att se vad för teknikinnehåll som existerar på förskolan, hur teknikundervisningen sker och vilka syften det finns att arbeta med teknik på förskolan. Tidigare forskning visar att det är viktigt att tidigt i barnens liv inleda teknikundervisningen, använda korrekta teknikbegrepp tillsammans med barnen, synliggöra tekniken på förskolan och att förskolans personal har tillräcklig kunskap inom ämnet. Teoridelen förklarar de olika tekniska begrepp som kommer att användas i arbetet och de didaktiska frågorna vad, hur och varför som kommer att användas för att analysera förskolans teknikundervisning. De två metoder jag valde för att få reda på detta var en etnografisk studie med öppna observationer och semistrukturerade intervjuer med personalen. Studien visar att personalen inte använder den kompetens de har och att de inte tar tillvara på de tillfällen för teknikundervisning som erbjuds i verksamheten. Personalen kunde inte i tillräcklig omfattning identifiera tekniken på förskolan så att den synliggjordes för barnen, vilket hade kunnat leda till vidare utforskning.

1. Inledning...6 1.1 Bakgrund...6 1.2 Syfte...7 1.3 Frågeställningar...7 2. Tidigare forskning ...7 2.1 Teknik i förskolan ...7 2.2 Didaktik...11 3. Teori...11 3.1 Teknikbegreppet...11 3.2 Didaktikbegreppet...12 4. Metod...13 4.1 Metodval ...13 4.2 Urval...14 4.3 Genomförande...15 4.4 Etiska överväganden...16

4.5 Bearbetning och analys...16

5. Resultat och analys...17

5.1 Legot ...17

5.1.1 Didaktisk analys av Legot...18

5.2 Projektorn ...19

5.2.1 Didaktisk analys av Projektorn...20

5.3 Pallen ...22

5.3.1 Didaktisk analys av Pallen...23

5.4 Vattenbanan ...24

5.4.1 Didaktisk analys av Vattenbanan...25

5.5 Sammanfattande resultat...26 6 Diskussion...27 6.1 Metoddiskussion...28 6.2 Vidare forskning...29 7. Referenslista:...30 8. Bilagor...35 8.1 Intervjumall...35 8.2 Samtyckesblankett...36

1. Inledning 1.1 Bakgrund

Revideringsarbetet av förskolans läroplan (2016) som pågick under 2010 innebar en del förändringar av dess innehåll. I ett led att förstärka den pedagogiska grunden på förskolan så infördes ämnesliknande delar med tydliga strävansmål inom språk, matematik och naturvetenskap och teknik. Detta förstärkta pedagogiska uppdrag i förskolan krävde stor kompetensutveckling bland förskolepersonal ansåg den rådande regeringen. De arrangerade då olika fortbildningar som tillsammans kallades förskolelyftet. Den reviderade läroplanen innehöll nu två mål. Innan revideringen fanns det bara ett mål rörande teknik (Utbildningsdepartementet, 2010).

De mål den nuvarande läroplanen för förskolan (2016) har om teknik lyder: Förskolan ska sträva efter att varje barn:

* utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

* utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap,

I en kvalitetsgranskning från Skolinspektionen (2017) kom det fram att förskolorna inte tillräckligt lyfte läroplansmålen matematik, teknik och naturvetenskap. Denna granskning var speciellt fokuserad på dessa tre ämnen i relation till strävandemålen i förskolans läroplan. Granskningen kom fram till att teknik på förskolan var mest inriktat på bygg och konstruktion men här undersöktes inte detta närmre genom till exempel att visa upp stabila konstruktioner med god hållfasthet. När det gällde teknik i vardagen så tilläts barn att använda till exempel cyklar eller vattenkranar, men de undersökte inte närmre hur dessa saker fungerade. Det granskningen kom fram till var att läroplanens mål inte uppfylldes, personalen kände osäkerhet inför ämnet teknik och tekniken utforskades inte djupare på förskolorna.

En kvalitetsgranskning som Skolinspektionen genomförde 2012 visade upp liknande brister i hur förskolor arbetade med teknik. Granskningen fann att vardagstekniken inte uppmärksammades eller utforskades på de förskolor som granskningen genomförde på (Skolinspektionen, 2012). Detta visar att det inte är brister som dykt upp nyligen utan de har funnit på förskolan sen innan.

Jag hade inledningsvis bestämt mig för att studera förskolans arbete med både naturvetenskap och teknik men jag kunde snabbt se att jag var tvungen att avgränsa min studie. Arbetet med naturvetenskap på den aktuella förskolan jag skulle studera var synligt i verksamheten, men arbetet med teknik var inte lika framträdande så jag valde att avgränsa mig till bara teknik. På

detta vis kunde jag djupare studera deras teknikarbete i verksamheten. Skolinspektionens granskningar visar ju även att det finns brister i förskolans arbete med teknik, och jag ville därför fördjupa förståelsen för en förskolas teknikarbete genom att dels observera teknikanvändande och dels få pedagogernas reflektioner kring detta.

1.2 Syfte

Mitt syfte med detta arbete är att undersöka en förskolas undervisning om teknik ur ett teknikdidaktiskt perspektiv.

1.3 Frågeställningar

* Vad finns det för exempel på situationer på förskolan där undervisning om teknik skulle vara möjligt?

* Hur gör pedagogerna för att lyfta teknik i de valda situationerna? * Vilka syften har pedagogerna med att arbeta med teknik?

2. Tidigare forskning

2.1 Teknik i förskolan

Teknik har funnits länge i förskolan, men det är inte förrän senare år tekniken tagit plats i förskolans styrdokument (Sundqvist, 2015). Eftersom tekniken som ämne nu finns i våra styrdokument har det blivit tydligare vad, hur och varför personal på förskolan ska arbeta med teknik (Sundqvist, 2015). Det är dessa tre frågor som har styrt mitt urval av tidigare forskning, det bedrivs en hel del forskning om undervisning av teknik för barn i de yngre åldrarna både internationellt men även i Sverige. Det forskningen sammantaget visar är hur viktigt det är för pedagoger att medvetet arbeta utefter frågor vad, som beskriver innehållet, hur, som förklarar vilka arbetssätt och metoder som är

goda exempel och frågan varför som lyfter syftet med den teknikundervisning vi ska bedriva på förskolan

Bjurulf (2013) menar att teknikbegreppet varierar i relation till den tid människan befinner sig i. Lagerholm (1987) skriver att ordet teknik kommer från grekiskan technos, som betyder hantverk. Men i dagens teknikintensiva samhälle är det svårt att begränsa teknik till en innebörd, barn och vuxna förknippar teknik med datorer, mobilen och teven, det vill säga artefakter som är betydelsefulla i vår vardag (Bjurulf, 2013). Teknik brukar definieras som skapandet av användbara föremål eller samband för att kunna utföra en uppgift eller att tillgodose ett behov (Lättman- Masch, 2014).

Mekanismen är ett tekniskt begrepp och mekanismer kan variera i storlek, material och form. Mycket av vår vardagsteknik innehåller olika sorters mekanismer (Bjurulf, 2013). Just vardagstekniken finns formulerad i förskolan läroplan (2016), enligt detta mål ska förskolans pedagoger sträva efter att utveckla varje barns förmåga urskilja vardagsteknik och hur enkel teknik fungerar. En maskin är en konstruktion som kan utföra ett arbete, en maskin kan bestå av flera olika enkla maskiner och en maskin behöver energi för att fungera. Inom tekniken så finns det fem enkla maskiner och dessa är lutande planet, skruven, kilen, hjulet och hävstången (Lättman-Masch, 2014). Mycket av vardagstekniken innehåller olika varianter av dessa enkla maskiner (Bjurulf, 2013) och förskolans läroplan (2016) innehåller ett strävansmål för vardagsteknik och att vi ska utforska hur enkel teknik fungerar så att barns förmågor utvecklas inom dessa områden. Digitala redskap såsom surfplattor, projektorer och datorer har på senare år tagit steget in i förskolevärlden och är nu ett naturligt inslag som är användbara verktyg om de används som en resurs på förskolan. De barn som växer upp nu är en dela av den digitala generationen och dessa digitala redskap är en naturlig del av deras liv (Bjurulf, 2013).

Bjurulf (2013) menar att det teknikintensiva samhället som vi lever i har lett till att vi blivit beroende av teknik och att tekniken fungerar. Därför måste pedagogerna på förskolan tidigt introducera och lära barn om den teknik som omger oss för att de ska förstå omvärlden. Pedagogerna måste nämna tekniska begrepp och utforska tekniken tillsammans med barnen tidigt. Stables (1997) menar att det är av stor vikt att börja med teknikundervisning i ung ålder eftersom barn tidigt ska få bygga upp sin kompetens inom teknik för att göra sin omgivning mer begriplig. Har barn förståelse för teknik i sin omgivning så byggs deras självförtroende inom ämnet upp och de behöver inte känna rädsla eller osäkerhet kring teknik senare i livet.

Skolinspektionen (2017) visade att det fanns brister i hur pedagogerna på de granskade förskolorna arbetade med teknik. Pedagogerna intog en passiv roll inför ämnet teknik och

utforskade inte den teknik som fanns på förskolorna. Det fanns osäkerhet och rädsla inför teknik och brister i deras kompetens inom ämnet teknik. Senesi (1998) såg att även franska förskollärare hade brister i kunskap om teknik och tekniska begrepp. Detta ledde till pedagogerna inte hade tillräcklig kompetens för att kunna vägleda barnen i undervisningen om teknik. Sundqvist, Nilsson & Gustafssons (2015) studie lyfte svensk förskolepersonals beskrivningar av teknik och de fick fram att personalen hade svårt att särskilja naturvetenskapen från tekniken och dessa två ämnen flöt ofta ihop. De menar att förskolepersonalen tydligare ska lyfta dessa ämnen åtskilt för att barnen tydligare ska få en uppfattning av vad som är naturvetenskap och vad som är teknik. De menar att utbildningar och fortbildningar bör genomföras för att skapa större förståelse och kunskap inom teknikämnet för förskolepersonalen. Sundqvist m.fl. (2015) kunde se en tydlig skillnad mellan förskollärares och barnskötares beskrivningar av teknik, de såg att förskollärarna hade en mer komplex beskrivning av teknikområdet. Thulin (2006) visade att ibland lättade pedagoger upp ett ämne genom att förenkla eller använder andra ord eller begrepp än de korrekta, detta kunde bero på personalen okunskap, deras önskan att inte förvandla förskolan till skola eller på personalens brist på tillit till att barnen kan lära sig dessa ord och begrepp. Sundqvist (2016) menar att personalen ofta intar en passiv roll med förklaringen var att de inte vill störa leken men förklaringen till detta arbetssätt ofta beror på personalens okunskap eller bristande intresse för teknik. Det är i kombination av fri och styrd aktivitet lärandet sker men även att personalen undervisar teknikämnet medvetet med barnen eftersom mycket inom teknik behöver förklaringar och guidning.

För att på bästa sätt lära barn på förskolor om teknik krävs det att personalen besitter kunskap inom området, då vågar de lyfta tekniska aktiviteterna som finns omkring oss för barnen. Är personalen osäker så avspeglar sig det i vad de vågar att lyfta och hur de lägger fram det till barnen, många pedagoger säger hellre inget alls än att säga eller göra fel (Sundqvist, 2016). Eftersom det redan på förskolan läggs grunden till deras uppfattning om vad teknik är och hur den fungerar så måste vi som pedagoger våga visa och förklara teknik redan i ung ålder (Bjurulf, 2013). Visar pedagogen osäkerhet eller okunskap om teknik är det nödvändigt med kompetensutveckling, i och med revideringen av förskolans läroplan 2010 ställdes det större krav i det pedagogiska innehållet inom till exempel teknik. Efter revideringen bedrevs det en hel del kompetensutveckling om teknik på förskolan för att kunskapen skulle vara jämlik på alla våra förskolor. Kompetent personal kan erbjuda barnen möjligheter att få positiva upplevelser av teknik, tillsammans med pedagoger som tycker det är roligt och stimulerande och inte är rädda eller oroliga som barn erbjuds sådana möjligheter (Bjurulf, 2013). Pedagogernas val av ord avgör hur mycket barn lär sig teknik, lär sig barn direkt de korrekta termerna för teknik och lär sig de rätta begreppen inom teknik är det

bra. Språket har en viktig funktion i lärandet och lär sig barnen detta teknikspråk redan på förskolan så har de lättare att kommunicera senare i livet (Axell, 2017). Som till exempel om de redan i ung ålder lär sig skillnaden på spik och skruv så blir det lättare att göra sig förstådd med andra senare, tvekar på skillnaden så kanske de inte väljer att säga något alls. Om vi tidigt introducerar ämnesspecifika ord och begrepp och använder dessa systematiskt leder detta till att de får en bättre förståelse för sin omvärld (Axell, 2017).

En turkisk studie av Olcer (2017) ville undersöka hur barns liv påverkades av att få lära sig om teknik på förskolan. Detta var en kvantitativ undersökning som fick syn på vikten av att tidigt introducera teknik i ung ålder. De barn som hade högutbildade föräldrar och de som tidigt fick utforska teknik fick högre poäng i tester som genomfördes. Det kom även fram att de föräldrar som tidigt fått ta del av och tidigt fått utforska teknik valde senare i livet att vidareutbilda sig inom detta eller andra områden. De barn som utvecklade sin kunskap inom teknik utvecklade även större förståelse för sin omgivning och dess samband. Utbildning med högt kvalitativt innehåll har stor påverkan på barns syn och medvetenhet av fortsatt utbildning inom alla områden och detta införskaffande av kunskap ska introduceras tidigt i barns liv för att göra skillnad. Om barn utvecklar kärlek och förståelse för teknik ges till barn så får de en stadig bas att stå på senare livet inom detta område (Olcer, 2017). Detta visar sig även i vårt svenska sammanhang menar Sheridan, Pramling Samuelsson, Johansson & Doverberg, (2010) eftersom den kunskap man ges de först åren i en människas liv har stor betydelse för det fortsatta lärandet. De menar att förskolan måste skapa positiva upplevelser av teknik för barnen för att gynna deras livslånga lärande och att skapa bättre förståelse för sin omvärld.

Sammanfattningsvis visar den tidigare forskningen att olika faktorer inverkar på teknikundervisningen i förskolan. Kunskapen och kompetensen hos pedagogerna om teknik och den vardagsteknik som omger förskolepersonalen är viktig för att de ska kunna identifiera teknik, förklara och utforska den tillsammans med barnen. Det är viktigt att personalen har kunskap om olika tekniska begrepp för att kunna föra vidare dessa begrepp och kunskaper till barnen för att skapa en djupare förståelse för tekniken bland barnen visar forskningen. Det spelar även roll hur personalen väljer att jobba med teknik och vilka metoder för att lära ut som används, forskningen visar att pedagogen måste inta en aktiv roll i teknikundervisningen om den ska ge effekt. Den teknik som lärs in vid tidig ålder påverkar barns fortsatta val längre fram i livet och förskolan kan påverka vilken relation barnen får till teknik senare i livet visar den forskning jag lyft fram. Syftet med mitt arbete är att undersöka en svensk förskolas arbete med teknik och mina förhoppningar är att ge nya svar på detta genom att analysera resultatet ur teknikdidaktiskt perspektiv.

2.2 Didaktik

Johansson & Pramling Samuelsson (2003) menar att de mål förskolan har på sig ställer krav på verksamheten och då krävs det att personalen arbetar på ett medvetet sätt för att sträva mot dessa mål. Förskolan omfattas av skollagen (2010) vilket innebär att förskolan bland annat omfattas av begreppen utbildning och undervisning. Skolverket (2016) menar att didaktiken är ett passande redskap för att bedriva ett medvetet arbete och undervisning för att ge barn den kunskap de behöver senare i livet. Begreppet didaktik kommer från grekiskans didaskein och betyder undervisa, lära ut, analysera. Didaktik avser undervisningens och lärandets teori och praktik. Didaktiken lyfter alltså både de teoretiska utgångspunkter och modeller som förskolan kan använda för att analysera och förstå undervisning och hur den konkreta undervisningen tar form. Säfström & Svedner (2000) skriver att begreppet uppkom redan på 1600-talet och dess företrädare var Johan Amos Comenius och hans böcker Hans Didactica Magna och Didactica Magna beskrev konsten att lära ut och vad som var värt att veta. Men det var inte förrän på 1980-talet som ett didaktiskt forskningsfält växte fram här i Sverige. Det didaktiska intresset fick en stor spridning bland forskning- och utbildningsansatser inom hela den svenska lärarutbildningen under denna tid. Under slutet av 1980-talet började begreppet etablerats sig inom lärarutbildningar. Bengtsson (1997) menar dock att begreppet didaktik som vi tolkar den här och nu i Sverige skiljer sig en del ifrån Comenius tankar, vår didaktik är lik på många vis men inte lika normativ. Eftersom pedagogiken funnits som universitetsämne 70 år innan didaktik anlände hos oss i Sverige på 1980-talet så fick den utvecklas ur pedagogikens ramar och på pedagogikens villkor.

3. Teori

Jag kommer här beskriva de begrepp jag kommer att använda mig av och lyfta i resultat- och analysdelen. Först förklaras olika tekniska begreppen och sen följs detta av en del som förklarar didaktik och hur jag kommer att använda mig av didaktiska begrepp i analysen.

3.1 Teknikbegreppet

Förskolans läroplan (2016) skriver att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar och utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Björkman (2002) menar att om man tar på sig ”teknikglasögon” och synar sin miljö så upptäcker man mängder av teknik som man använder dagligen. Bjurulf (2013) menar att pedagogernas kunskaper inom teknik avgör om tekniken blir synliggjord på förskolan, vet förskolans pedagoger vad som är teknik så blir det lättare för dem att identifiera den och uppmärksamma den för barnen. Hon säger att man kan gå teknikpromenader där man tillsammans upptäcker och utforskar tekniken runt om en, barnen behöver inte ens lämna förskolan för att se teknik. På detta vis så kan man tillsammans med barnen urskilja olika tekniska lösningar och hur mycket teknik det finns i vår vardag. Mycket av tekniken i vår vardag riskerar att bli osynlig och den finns bara där och har alltid funnits där om den inte uppmärksammas eller synliggörs menar Bjurulf (2013). Konstruktion är en populär aktivitet bland många barn menar Bjurulf (2013) och hon ser att konstruktion syns i många delar av barnens lek på förskolan där de bygger hus till djuren eller garage till bilarna. Bjurulf (2013) menar att personalen kan utmana barnen i deras konstruktioner genom att låta dem bygga efter beskrivningar eller vägleda barnen till att bygga konstruktioner med hög hållbarhet.

De teknikbegrepp jag kommer att använda mig av i resultat- och analysdelen är vardagsteknik, enkel teknik och konstruktion och hur det arbetas med dessa olika begrepp på förskolan. Vad för teknik som existerar i förskolans verksamhet, hur det arbetas med dessa tekniska begrepp och dess syften är saker som är centrala i min studie.

3.2 Didaktikbegreppet

Skolverket (2016) menar att de klassiska frågorna inom didaktiken är Vad, Hur och Varför. Vad svara på vilket innehåll vi väljer och vad vi ska undervisa om. Varför svarar på vilka resonemang kring varför vi ska välja just detta och inget annat och hur vi kan motivera barnen att lära sig just detta innehåll. Hur svarar på om hur undervisningen ska gå till utifrån reflektion frågorna vad och varför. Sen har det tillkommit andra frågor som Vem, den svarar på för vem undervisningen ska ske. Dessa frågor hjälper till att bryta ner och tydliggöra det komplexa begreppet undervisning.

Säfström & Svedner (2000) menar att den centrala utgångspunkten för didaktik är att varje undervisningstillfälle är uppbyggt av en rad olika val och alla dessa val har konsekvenser för den studerandes lärande. Det specifika med didaktiken som kunskapsområde är att den sätter utbildningsinnehållet i fokus och den befinner sig i skärningsfältet mellan ämnesteori, pedagogisk teori och metodik.

Säfström & Svedner (2000) menar att ämnesdidaktik betecknar ett kunskapsområde som är bundet till specifika ämnen och dessa innehåll. Skolverket (2016) menar att medan allmändidaktiken strävar att vara heltäckande och generell så är ämnesdidaktiken mer speciell och fokuserade på ett speciellt ämne eller innehåll såsom teknik till exempel. Bjurulf (2013) skriver att teknikdidaktiken är läran om hur man kan undervisa ämnet teknik och med hjälp av didaktikens frågor vad, hur och varför finner förskolans pedagoger svaren på teknikundervisningens frågor.

Frågorna vad, hur och varför kommer att användas senare för att bryta ner och synliggöra teknikundervisningen i min studie. I kombination med mina observationer och personalens intervjuer kommer dessa frågor hjälpa mig att lyfta fram tekniken på förskolan som studien genomfördes på. Jag kommer att använda mig av ett teknikdidaktiskt perspektiv i min studie.

4. Metod 4.1 Metodval

De två metoder jag valt vid insamlingen av studiens empiri är båda kvalitativa metoder. Dels har jag genomfört en minietnografisk studie med öppna observationer och sedan semistrukturerade intervjuer med personalen. Från de kvalitativa metoderna kommer det fram meningar eller innebörder snarare än statiskt verifierbara samband (Alvehus, 2013). Jag ville se vad som hände i förskolan gällande händelser med tekniskt innehåll och intervjuernas syfte var att få kommentarer och tankar från personal angående de tekniska aktiviteter som skedde i förskolan.

Eftersom mina frågeställningar ville undersöka vad för innehåll rörande teknik som existerade, hur barn och pedagoger arbetade med teknik och varför personalen valde att lyfta just dessa delar av tekniken så var det detta jag letade efter i mina observationer. Även vilka artefakter som fanns på förskolan som passade in på läroplanens mål angående teknik var en fråga jag ville undersöka. Mitt val blev då att göra en minietnografisk studie och placerade mig då bland barnen och iakttog hur de använde miljön och de artefakter som fanns i rummen och i viss del intog jag en deltagande roll. Etnografin utvecklades ur studier av främmande kulturer där man deltog i deras vardag under en längre tid för att få en bild av deras kultur. Men det visade sig vara svårt att helt

korrekt fånga deras vardag, liv och tänkande på ett helt objektivt sätt för som forskare kan man nämligen bara tolka det som blir synligt utifrån ens egna förståelse (Löfdahl, Hjalmarsson & Franzen, 2014). Men valet föll för etnografin eftersom jag ville komma nära barns värld på förskolan och efter ett tag så brydde sig barnen inte om mig så mycket utan agerade naturligt. Alvehus (2013) menar att de som blir observerade efter ett tag inte verkar bry sig om observatören. När vi ska undersöka barns vardag, aktiviteter och sina liv tenderar vi se ned på barnen, ibland både bildligt och bokstavligt. Men i en etnografisk studie kan man välja sig att placera sig bland barnen och fråga om sånt vi inte förstår (Löfdahl m.fl., 2014). Min minietnografiska studie bestående av mina observationer av verksamheten gav en bild av förskolans arbete med teknik. Men jag ville även komplettera med intervjuer av förskolan personal för att ge ytterligare en dimension. Alvehus (2013) skriver att den minietnografiska studien behöver kompletteras med andra metoder som till exempel intervjuer för att få en bättre förståelse av olika sammanhang.

Jag valde då även att intervjua personalen på avdelningen och mitt val blev mer preciserat semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer består av några öppna frågor eller bredare teman som det samtalas omkring. De krav som ställs på den som intervjuar är att den måste lyssna in respondenten och ställa rätt följdfrågor. Båda parter kan styra åt vilket håll intervjun går åt och de kan styra innehållet i intervjun (Alvehus, 2103). Löfgren (2014) skriver att det finns goda skäl att lyssna på förskollärares röster för att höra motiveringar av deras val och andra tankar om deras verksamhet.

4.2 Urval

Valet av förskola blev genom ett bekvämlighetsurval, jag hörde av mig till fem förskolor och en hörde av sig att de ville delta i min studie så valet blev denna förskola. Den förskola som studien genomfördes på var en förskola med två avdelningar där det gick barn som var 1-2 år på ena avdelning och barnen var 3-5 år på den andra. Min studie genomfördes på avdelningen med de äldre barnen och den bestod av 12 pojkar och 9 flickor. Jag valde att studera avdelningen med de äldre barnen så att jag tydligare kunde se deras handlingar och höra deras tankar rörande teknik. Hade jag genomfört studie på småbarnsavdelningen hade jag nog fått tolka in mer vad de gjorde. Denna liksom alla andra förskolor i kommunen som drivs i kommunal regi är inspirerade av Reggio Emilia. Riddersporre & Persson (2017) menar att många Sveriges förskolor är inspirerade av Reggio Emilia och är ett tankesätt som är väl synlig i den Svenska förskolans verksamhet. Denna

förskola har inte någon officiell inriktning eller profilering så jag anser därför att denna förskola kan representera en typisk svensk förskola.

Mitt urval av vilka pedagoger jag skulle intervjua var ett strategiskt urval. På denna avdelning fanns det även övrig personal som var planeringsavlösare och kökshjälp men jag valde att fokusera på personal med det pedagogiska huvudansvaret. För att få fram viss väsentlig information för studien bör vissa urval vara strategiska (Alvehus, 2013). Fokuset var att få fram pedagogernas tankar om de teknikaktiviteter jag fått syn på och om de barn jag observera. Så då var det logiskt att välja de som jobbade med dessa barn och planerat och inrett den miljö barnen befann sig i. Av de tre personer som intervjuades var två förskollärare och en var barnskötare, alla har jobbat på förskola över fem år och alla var kvinnor. Den första förskolläraren fick det fingerade namnet Ingrid och hon har jobbat på denna förskola i två år. Den andra förskolläraren kallade jag Sofie och har jobbat på denna förskola i fem år. Barnskötare fick namnet Katrin och har jobbat ett år på denna förskola.

4.3 Genomförande

Jag bekantade mig först med alla barn och deras miljö på förskolan innan min minietnografiska studie påbörjades. När jag fått in samtyckesblanketter från alla vårdnadshavare så påbörjade min studie genom att observera barnen. Jag höll mig då i barnens närhet och deltog till viss del i deras lek, jag höll mig på samma plats minst en halv timme innan jag bytte miljö att studera. Som vuxen är man till början betraktad som en främling i deras värld (Löfdahl m.fl., 2014). Men när jag befunnit mig på deras förskola och i deras lek för stunden så kändes det inte som om jag störde deras lek med min närvaro. Löfdahl m.fl. (2014) menar att om observatören väljer att se det ur barnens perspektiv får den fram mer autentisk empiri än om man skulle utgått ifrån ett barnperspektiv. De händelser jag valde att observera var en blandning av fri och styrd aktivitet och fokuset var situationer som hade ett tydligt fokus på teknik som till exempel i rummet med konstruktion. Jag förde fältanteckningar för att jag inte skulle hinna glömma viktiga händelser eller kommentarer.

Intervjuerna gick till så att jag intervjuade varje personal en och en i ett avskilt rum, de hade fått se min intervjumall (bilaga 1) sen innan så de visste vilka huvudfrågor som vi skulle samtala omkring. Varje intervju tog mellan tjugo till trettio minuter. Vi höll ett öppet samtal och jag förklarade och kom med följdfrågor vid behov. Alla intervjuer spelades in på min telefon som röstmemon, därefter lyssnade jag på hela intervjuerna innan jag transkriberade intervjuerna.

Intervjuerna ägde rum efter jag genomfört mina observationer så att jag eventuellt fråga om specifika delar från observationerna i intervjuerna.

4.4 Etiska överväganden

Vid studier som denna jag genomfört finns vissa etiska regler som man ska anpassa sin forskning efter och dessa formuleras i fyra krav, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet går ut på att de som är med i studien blir informerade om att de är involverade i en studie och att de är informerade om studiens syfte (Vetenskapsrådet, 2017). Samtyckeskravet går ut på att de som är med ger sitt samtycke till sitt medverkande utan några påtryckningar från forskaren, de kan även när de vill avbryta sitt deltagande i studien utan att behöva motivera sitt avhopp. Konfidentialitetskravet är att ingen av deltagarnas identitet ska eller kan riskeras röjas på grund av specifika beskrivningar eller detaljer. Det ska vara praktiskt omöjligt för utomstående att komma åt personuppgifter på de personerna i studien. Nyttjandekravet är att uppgifter insamlade i studien endast ska användas i forskningssyfte och inte användas för till exempel kommersiella syften. Personuppgifter insamlade i forskningsändamål får inte heller användas i åtgärder eller beslut som rör den enskilda personen. Om de som är inblandade i studien är under 15 år ska alltid vårdnadshavare informeras (Vetenskapsrådet, 2017). Eftersom de som skulle involveras i min studie alla var yngre än 15 år så behövde jag informera och få samtycke från alla vårdnadshavare. Två veckor innan jag skulle påbörja min studie så besökte jag förskolan och delade ut samtyckesblanketter (bilaga 2) till alla vårdnadshavare där jag beskrev syftet med min studie, blanketten utformades efter vetenskapsrådets (2017) fyra krav. De flesta hade blivit inlämnade till min praktik började, några fick jag påminna och en gav inte sitt samtycke. Eftersom det bara var ett barn som inte fick vara med i min studie så var det lätt att hålla reda på när jag var ute bland barnen. Innan mina intervjuer med personalen förklarade jag de fyra krav jag förhöll mig till och hur studie skulle gå till. All personal accepterade detta så jag kunde ha mina intervjuer med dom.

4.5 Bearbetning och analys

Alvehus (2013) påpekar att de situationer man väljer att observera ska vara kopplat till studiens syfte och dess problemformuleringar. Val av observationer styrdes av min undersöknings

problemområde och då föll fokuset på de situationer som lyfte teknik. Min utgångspunkt var de olika tekniska begrepp som nämndes i teoridelen innan och de situationer som innehöll dessa begrepp hade mitt fokus. Så de observationer som hade ett tekniktema utifrån olika tekniska begrepp blev mitt urval. För att visa upp tekniken på olika vis valdes tillfällen både utifrån den fria leken och styrda aktiviteter från personalen. Jag förde fältanteckningar under tiden jag observerade, dessa anteckningar renskrevs senare samma dag.

Alvehus (2013) menar att transkriberingen är det första steget att tolka intervjuerna, den transkriberade texten visar upp vilka ord och begrepp som är frekventa och visar upp vilket fokus intervjuerna har. Eftersom mitt fokus var teknik var det dessa begrepp och händelser som jag letade efter i mina intervjuer. De tekniska begrepp som jag var ute efter i intervjuerna var de begrepp som lyfts i teoridelen. Dessa delar intervjuerna markerades och tillsammans visade de upp olika teman inriktat mot tekniken och dess begrepp. Intervjuerna ägde rum efter mina observationer genomförts vilket gav mig möjlighet att fråga om specifika händelser som ägt rum. Detta ledde till kommentarer som var relevanta i förhållande till mina observationer. För att skydda intervjuobjektens identitet påpekar Alvehus (2013) att dialektala fraser eller ord ska skrivas om. Min text anonymiserades genom att ändra speciella fraser eller uttryck som skulle riskera att avslöja deras identitet utan att förändra intervjuernas innebörd. Löfdahl m.fl. (2014) skriver att studien syfte alltid ska finnas i baktanken när intervjuerna överförs till text för att få syn på betydelsefulla delar för den aktuella studien.

5. Resultat och analys

Jag utgår ifrån fyra observationer som jag sedan analyserar utifrån frågorna vad, som lyfter innehållet rörande teknik, hur, som lyfter vilket sätt undervisningen sker och varför, som behandlar syftet med denna aktivitet. Ur intervjuerna kom personalens tankar om teknik på förskolan och deras tankar och uppfattningar om teknik blir synliga i analysen.

5.1 Legot

Den första observationen utspelar sig i ett rum som har konstruktion som tema. Detta är ett rum som ligger avskilt från de andra rummen på avdelningen. Materialet i rummet består av Duplolego som är en större variant av vanligt Lego, Lego i den mindre originalstorleken och ett

konstruktionssystem bestående av plattor som sätts ihop likt pusselbitar som man kan sätta kugghjul på. På väggarna sitter det bilder på olika sorters Legobyggen och det finns även bilder på enkla byggbeskrivningar på byggen gjorda av Duplolego. Fyra pojkar bygger med Duplolego i rummet och jag är den enda vuxna som är i närheten, de har ett gemensamt bygge på gång och de ska bygga en polisstation. Tre av pojkarna bygger medan en inleder en lek där en polis går runt och spanar efter tjuvar. De andras konstruktionslek där de ska bygga de olika delarna på stationen fortsätter parallellt med fantasileken utan att någon störs av de andras närvaro. Delar av bygget rasar till följd av att polisen trampat på ett tak som inte var färdigbyggt, de tre byggande barnen blir arga på pojken med polisen men direkt när han börjar bygga upp deras tak lägger sig deras irritation. Denna lek fortsätter på samma vis ungefär en kvart till men sen går två till över till en fantasilek så tre leker med polisstationen och en bygger vidare. Sofie kommer in i rummet och frågar barnen vad de gör och de svarar att de leker polis. Hon nickar och ler mot pojkarna och går ur rummet igen. Efter Sofie kommer det två flickor som tittar in i rummet men följer efter Sofie när hon går.

I detta rum finns även andra teknikartefakter i form av ett material bestående av plattor som kan sättas ihop som man sätter kugghjul på, beroende på hur kugghjulen kombineras skiftar utväxlingen och vilket håll hjulen rör sig på. Inget av barnen har använt detta material under min studie förutom när jag byggde ihop några plattor och satte på några kugghjul. Jag lät mitt bygge ligga framme och två barn började snurra på kugghjulen men efter några minuter lämnade de detta för att bygga med Legot istället.

5.1.1 Didaktisk analys av Legot

All personal anser i intervjuerna att detta rum är fullt av teknik. Sofie menar att konstruktion verkligen syns i detta rum i och med att Legot är här inne, hon uppfattar att detta rum och dess aktiviteter är väldigt populärt och det är så gott som alltid det befinner sig ett eller flera barn här inne. Bjurulf (2013) ger konstruktion som exempel när barn ska träna upp sina tekniska färdigheter och hon menar att barn ska konstruera i olika material och tekniker för att bygga upp sina kunskaper inom konstruktion. I denna observation är det Legot det material som barnen konstruerar med. Sofie benämner detta rum som Legorummet i sin intervju och det är denna aktivitet som dominerar i detta rum visade mina observationer. Plattorna som man kunde sätta kugghjul fanns ju även i detta rum visar upp en variant av ett tekniskt system med en tydlig mekanism (Bjurulf, 2013). Axell (2017) förklarar begreppet tekniskt system på det vis att systemet består av flera lösa delar som hänger samman med varandra och bildar en ordnad helhet. Kugghjulen kan om de sätts rätt hänga samman

och på så vis påverka varandra. Lättman-Masch (2014) menar att kugghjulet är en variant av den enkla maskinen hjulet.

Denna observation bygger på de fyra barnens fria lek där de fritt skapar lekens innehåll och upplägg. Förskolans läroplan (2016) menar att leken är viktig för barns utveckling och lärande, i leken stimuleras barns fantasi, inlevelse, kommunikation och symboliskt tänkande. Barn lyckas i denna situation med att kombinera fantasileken med poliserna och konstruerandet av polisstationen. När jag frågade varför Sofie tittade in i rummet så svarade hon att hon bara ville titta till de barn som var där inne och lekte, hon ville inte störa deras lek som de var inne i så det var därför hon gick igen. Sofie menar att rummets miljö med dess innehåll fördjupar barnens kunskap inom teknik. Hon säger att med hjälp av Legot så lär sig barnen mycket om att bygga och konstruera och hon menar att byggbeskrivningarna som sitter på väggen kan fördjupa deras kunskaper ytterligare. Bjurulf (2013) menar att pedagogernas roll i barns lärande om teknik är stor och om pedagogerna utmanar barnen inom konstruktion genom att ställa frågor om barnens byggen eller visa upp förbättringar i deras konstruktioner. Pedagogernas kompetens inom teknik spelade även den en stor roll, vet personalen vad teknik är så är det lättare att se och förklara teknik för barnen (Bjurulf,2013). Jag såg att personalen på förskolan lämnade över mycket ansvar till rummets miljö och dess artefakter, miljön och Legot blev den metod de använde för att lära barnen om konstruktion i detta fall. Sofie hade kunnat utmana barnen vidare i deras utforskande inom konstruktion och visat upp mer hållbara tekniker att bygga med Legot.

Förskolans läroplan (2016) vill att förskolan ska lära barn om konstruktion och barnen lär sig bygga efter den teknik som Lego kräver. Men om jag ser på detta ur ett vidare perspektiv så är detta svar på varför förskolan ska jobba med konstruktion allt för kortsiktigt. För Pramling m.fl. (2010) forskning visade att det barn lärde sig i ung ålder påverkar deras livslånga lärande och kan på så vis ha stor effekt senare i livet. Olcer (2017) såg i sin forskning att om barn tidigt fick lära sig om teknik så kunde detta påverka bland annat vilken utbildningsnivå eller yrke de valde i vuxen ålder. Så det vi lär barnen om att bygga Lego på förskolan kan ha större påverkan på deras framtid än vi först anar. Hade personalen valt ett mer närvarande och utmanande arbetssätt här i Legorummet så hade deras kunskap inom konstruktion fördjupats. Dessa fördjupade kunskaper hade kanske kunnat påverka framtida yrkesval. Hade Sofie gått in och satt sig i rummet så hade kanske flickorna som följde efter henne följt med in och börjat bygga de med. Detta hade medfört att kunskaper inom konstruktion spridits sig till ännu fler barn.

5.2 Projektorn

Nästa aktivitet är en styrd aktivitet och sker i ett rum som är inrett med en soffa, en projektor och ett ljusbord. Det finns även lådor med mjuka byggklossar, olikfärgade genomskinliga plattor som fästs i varandra med magneter, olikfärgade plastskivor i träramar och plastdjur. Förskolan jobbar efter temat sagans värld och eftersom barnen visat extra intresse för sagan om de tre bockarna Bruse så jobbar de utifrån denna saga just nu i olika former. Denna dag ska Katrin berätta sagan med hjälp av projektorn, hon har satt en bågformad träram med en rosa plastskiva och med utklippta bockar och troll skuggas allt upp av projektorns vita sken på projektorduken. Skuggorna som bildas av träramen förvandlas till en bro och de utklippta figurernas skuggor syns stort framför alla barn. Barnen fascineras både av sagan men även vad som händer med ljuset och alla skuggor, blickarna vandrar mellan duken och projektorn, de verkar fängslade och förundrade av att de små saker vid projektorn kan bli stora skuggor. Ett barn lägger märke till att bron är rosa och tar en extra titt på den bågformade träramen vid projektorn. Efter sagan lämnas alla saker framme så att barnen kan spela upp sagan själva. Vissa barn spelar upp sagan medan vissa visar upp ett större intresse för själva rekvisitan och börjar utforska skuggor genom att hålla armar eller andra saker i rummet framför projektorn, de som spelar upp sagan blir irriterade och säger åt dom att akta sig. De aktar sig efter även personalen även sagt till dom. När de som spelat upp sagan tröttnat och gått därifrån återvänder några barn till sitt utforskande av skuggor. De testar fritt att utforska färger och former hur de visas på väggen och de upptäcker bland annat att om man står nära så blir skuggan stor, detta pågår ungefär tjugo minuter till innan de går över till andra aktiviteter.

Ett barn vill använda en lärplatta som ligger bredvid projektorn, barnet sätter sig i soffan som finns vid projektorn. Katrin frågar om hon vill ha lärplattan inkopplad till projektorn och det vill barnet. Lärplattans skärm projiceras på väggen, appen som barnet använder heter Fluidity och den skapar olika mönster beroende på hur man rör skärmen. Olika färger blandas i olika effektfulla mönster på skärmen och barnet skiftar blicken ifrån lärplattan upp till väggen.

5.2.1 Didaktisk analys av Projektorn

Skolverket (2013) menar att projektorer är användbart verktyg för att förmedla effektfulla skådespel på förskolans väggar med det sken projektorn ger eller om den kopplas ihop med en surfplatta så kan det som finns på surfplattans lilla skärm projekteras sort på en vägg eller projektorduk. Bjurulf

(2013) menar att lärplattan och andra digitala redskap kan vara bra verktyg att så länge de har ett tydligt pedagogiskt syfte, detta kräver att pedagogerna har rätt kompetens inom de olika digitala redskapen. Alla pedagoger ser den digitala tekniken som teknik men ingen av dem känner sig särskilt bekväm med denna teknik och håller sig till det de kan.

Här använder förskolan projektorn som sin metod för att gestalta en effektfull dramatisering som alla barn kunde ta del av. Katrin säger att syftet med denna aktivitet var att spela upp den bekanta sagan på ett nytt vis med projektorn som verktyg. Hon märkte under tiden som hon berättade sagan om de tre bockarna att det fanns ett stort intresse för projektorn och vad som hände när hon satte klossarna framför projektorn. Katrin menar att projektorn brukar användas men då tillsammans med en surfplatta så detta var något nytt för barnen. Just därför lät hon allt material stå kvar när hon var färdig så de kunde utforska detta fenomen vidare. Skolverket (2015) menar att projektorn är ett bra verktyg att kombinera med olika estetiska uttryck för att skapa fascinerande effekter för barnen. Katrin hade förberett projektorn och allt annat material som behövdes för dramatiseringen innan barnen kom och satte sig. I och med att barnen inte fick se hur projektorn sätts igång och vilka funktioner den kan fylla anser jag att ett lärandetillfälle missades. Katrin hade kunnat sätta igång projektorn och byggt upp all rekvisita tillsammans med barnen samtidigt som hon beskrivit alla tekniska begrepp så att deras kunskaper om teknik fördjupats. Bjurulf (2013) menar att förskolan är full av teknik men om personalen inte uppmärksammar eller utforskar den teknik i vår omgivning får de inte den förståelse vad teknik är och hur den fungerar. Hade Katrin visat upp den tekniska biten av hennes dramatisering så hade barnens förståelse för sin omgivning ökat gällande vad teknik är och hur den fungerar. Förvisso utforskade barnen själva vad som hände när de ändrade om bland de saker som placerades i projektorns sken men den tekniska kunskapen hade kunnat fördjupats ytterligare om apparatens funktion.

Förskolans förhållningssätt till användandet av lärplattor är att barnen har fri tillgång till dessa och de har ingen tidsbegränsning på hur länge de får använda dessa säger Katrin i sin intervju. Hon menar att lärplattan som vilket annat material på förskolan, som exempel ger hon att de inte skulle hindra eller begränsa något barn från att använd Legot. Hilden (2005) menar att barnen måste få god tid på sig med lärplattan för att om de begränsas i användning så hindras det kreativa som sker med lärplattan.

Katrins syfte med denna aktivitet var att förmedla sagan på ett estetiskt effektfullt sätt med tekniken som verktyg. Skolverket (2015) såg projektorn och kombinationen med projektor och surfplatta som ett bra verktyg för att förmedla nya upplevelser och gestaltningar. Bjurulf (2013) menar dock att teknik som omger oss bör uppmärksammas så att den inte blir osynlig. Hade barnen

utvecklat större kunskap om projektorn så kanske barnen hade kunnat använda projektorn som ett estetiskt uttrycksmedel på egen hand. Bjurulf (2013) menar att de barn som växer upp nu är en del av den digital generationen och de digitala verktygen är en naturlig del av deras värld. Bergman & Fors (2015) menar att de digitala verktyg som kommit de senaste åren är ett naturligt inslag i barnens värld och kommer att finnas med längre fram i deras vidare utbildning och arbete. De menar att pedagogerna då måste ta till sig dessa verktyg eftersom de kommer att finnas i barnens liv både nu och i framtiden.

5.3 Pallen

Kommunens vaktmästare har lämnat två stora kartonger på förskolan precis innan lunch och cirka tio barn som är i närheten av hallen blir väldigt nyfikna vad som finns i lådorna. Vaktmästaren vet inte vad som finns i kartongerna utan han har bara kommit för att lämna av lådorna och sen måste han vidare. Ingrid vet vad som finns i lådorna så hon säger till barnen att det finns pallar i lådorna som de ska ha i hallen. Ett barn undrar hur pallarna får plats i den platta lådan så hon säger att pallarna nog är nedmonterade och undrar om någon vill hjälpa till att montera ihop pallarna efter lunch och det vill så gott som alla barn på avdelningen som nu samlats i hallen för att se vad som sker. Så efter lunchen tar hon fram en av lådorna och frågar om någon vill hjälpa till, tio barn samlas kring lådan som Ingrid nu börjat öppna upp. Där finns olika påsar med skruvar och hjul, en sits, ett ryggstöd, en byggbeskrivning och olika verktyg i form av en U-nyckel och en insexnyckel. Alla barn börjar ta ut alla delar och de frågar vad allt är, Ingrid försöker svara på alla frågor men hinner bara med vissa av barnens funderingar. Hon avbryter barnen och säger att de får ta fram beskrivningen för att se hur de ska få ihop pallen. De går tillsammans genom de olika stegen i beskrivningen och låter barnen få prova på att skruva i skruvar och trycka i hjulen så att pallen kan rulla. De får inte ryggstödet att sitta fast men hon upptäcker att de valt fel skruvar och upptäcker då att det finns längre skruvar som ska vara till just ryggstödet. När pallen är färdigmonterad så förklarar hon alla funktioner som pallen har, den kan höjas och sänkas om man drar i en spak, man kan snurrar runt på den och med hjälp av hjulen så kan de rulla fram. Barnen får prova på vad pallen kan göra men Ingrid berättar att dessa pallar bara är till för personalen och de inte får använda dessa sen. Eftersom det finns en låda till så frågar hon om några andra barn vill hjälpa henne, vissa av de barn som redan fått hjälpa till med den andra pallen vill hjälpa till igen men hon säger till att de redan fått vara med så nu är det de andras tur att prova på. De andra åtta barn som är på förskolan idag tillfrågas om de vill hjälpa till och alla åtta vill. Ingrid berättar att hon packar upp lådan och berättar hur de ska bygga enligt beskrivningen och att alla ska få hjälpa till. Denna gång

går bygget felfritt och barnen får prova på vad pallen kan göra och hon förtydligar även för dessa barn att det är bara personalen som får använda dessa pallar senare.

5.3.1 Didaktisk analys av Pallen

Denna observation består av många tekniska begrepp om den synas mer noggrant. Denna pall är konstruerad av flera olika enkla maskiner i form av hjul under pallen som gör att personalen kan rulla fram, skruven blir synlig genom alla skruvar som den hålls ihop med och hävstången i den mekanism som gör att man kan hissa sitsen upp och ner om man drar i spaken. Pallar och stolar av denna sort är ett vanligt föremål i vår vardag och faller därför inom vardagstekniken. Brage & Linde (2015) menar att det finns massvis av teknik i våra vardagliga objekt som omger oss om pedagogerna bara synliggör den, ett bra sätt att få syn på den är att ta sig sina ”teknikglasögon”. Björkman (2002) förklarar att när man tar på sig sina ”teknikglasögon” så fokuserar man bara på tekniken i artefakter eller händelser och filtrerar bort allt annat, en förutsättning för detta är att personalen besitter grundläggande kunskap och kompetens om teknikens begrepp och funktioner. Konstruktion finns med i denna observation där Ingrid och barnen var tvungna att följa en beskrivning för att få det rätt, de var tvungna att välja rätt skruvar och använda rätt verktyg för varje moment.

Ingrid tog tillvara barnens intresse för vad som fanns i lådorna och ledde detta till ett lärande om teknik. Axell (2017), Bjurulf (2013) och Lättman-Masch (2016) menar att det är bra att utgå ifrån barnens intressen för då har man redan deras fokus och om pedagogernas demokratiska ansvar är att lyfta deras intressen och fördjupa deras kunskap. Ingrid låter barnen ha stort inflytande men när hon känner att det blir för rörigt styr hon upp det hela så hon kan förklara de olika momenten steg efter steg och hon låter alla barn få prova på de olika momenten i konstruktionen. Bjurulf (2013) menar att bygga efter en beskrivning fördjupar barnens kunskap om teknik och de får en bättre förståelse om hur saker hör samman. Alla tekniska begrepp och delar blev synliga eftersom de kunde visas upp del för del. Ingrid kände att hon gav sig ut på okänt vatten eftersom hon inte visste hur de skulle monteras och om hon hade tillräcklig kunskap för att montera denna pall. Men hon kände ändå att hon lyckades förklara alla tekniska begrepp och vägleda barnen genom hela monteringen. Björkman (2002) menar att tekniken ska vara vardagsanknuten och den ska vara invävd i verksamheten, hon menar dock att då måste personalen ha tillräcklig kunskap för att kunna identifiera och förklara tekniken för barnen. Bjurulf (2013) menar kunskap hjälper till men

pedagogen kan även vara en medupptäckare som inte behöver sitta inne med alla svar, det viktigaste är att teknik lyfts och identifieras och sen kan man ta det som kommer.

Läroplanen för förskolan (2016) har mål som berör både konstruktion med olika material och redskap och enkel teknik såsom vardagsteknik. Axell (2016) och Björkman (2002) menar att om barn får kunskap om den teknik som finns runt om kring oss så skapas en bättre förståelse för vår deras omvärld och deras självförtroende om enkel teknik byggs upp. Så genom att ge barnen en inblick i denna vardagsteknik fick barnen en större förståelse för en del av den teknik som omger dom. Ingrid sa att ett barn stolt visat upp en pall för sin förälder och förklarat hur de monterade ihop den och vilka funktioner den hade. Hon berättar i sin intervju att hon valde att montera ihop pallarna tillsammans med barnen eftersom hon börjat tänka mer på den teknik på förskolan i och med att hon visste mitt syfte med studien och att vi diskuterat innan om teknik på förskolan. Hon var inte säker på om hon gjort detta till en aktivitet med barnen om jag inte varit här och gjort studien eftersom det inte är något hon gjort innan.

5.4 Vattenbanan

Barnen på förskolan är på väg ut till deras gård som består av gungor, sandlåda och en vattenbana. Det har regnat tidigare så det har bildat små pölar här och där och några barn börjar samla ihop regnvattnet med hjälp av spann och spade. De barn som kommer ut sist upptäcker att de andra barnen redan hunnit samla upp allt vatten och två barn försöker få de andra barnen att ge dom lite vatten men det vill inte de andra utan de vill ha allt vatten för sig själva. Ett barn säger att de behöver vattnet för de ska göra geggamoja. Kommunen har en anställd pedagogista som cirkulerar på kommunens förskolor för att fördjupa och stötta i förskolornas pedagogiska arbete och den dag jag genomförde denna observation var hon på denna förskola. Hon kommer med förslaget till Ingrid och Katrin att de kan koppla till vattenslangen till vattenbanan så att alla barn får vatten vilket de båda verkar tycka är ett bra förslag och Ingrid säger att hon hämtar slangen. Hon kommer tillbaka med slangen och nyckeln till vattenutkastet, kopplar in slangen i utkastet och lägger den i vattenbanan och vrider om nyckeln till utkastet så att vattnet kommer fram till banan. Barnen börjar flockas till vattnet, viss har spannar med sig för att samla upp vatten i medan andra ser hur vattnet tar sig igenom banan. De barnen med vattenfyllda spannar går bort till sandlådan och de börjar

blanda till geggamoja, Katrin följer med dessa barn och Ingrid och Pedagogistan stannar kvar vid banan. Runt vattenbanan stannade det kvar sju barn som studerar hur vattnet tar sig fram genom de olika rännor som banan är uppbyggd av. Pedagogistan tar en liten pinne och frågar barnen vad de tror händer om hon lägger den i rännan. Ett barn säger att det blir en båt och när pedagogistan lägger ner pinnen i vattnet så flyter den ner för banan och barnet som sa att det blev en båt säger att den åkte iväg. Detta och ett annat barn tar andra pinnar och lägger ner i vattnet, vissa pinnar åker iväg men de större pinnarna ligger bara kvar. De två barnen följer de pinnar som åker iväg, ett tredje barn plockar upp en pinne som kommer flytande men de andra två blir då arga och rycker pinnen ifrån det tredje barnet och placerar tillbaka pinnen. Ingrid använder liten spade för att stoppa flödet i en ränna, vattnet fyller upp denna ränna och de större pinnarna börjar även dom flyta nu och rör sig fram i rännan men när hon tar bort spade och vattnet rinner vidare så fastnar de stora pinnarna i rännan igen. Ett av barnen provar själv att skapa en fördämning med hjälp av en spade men får det inte lika tätt som Ingrid och ger upp för att istället följa de mindre pinnarnas färd. Ett barn kommer gående från sandlådan och drar ut vattenslangen från dess fäste i vattenbana och börjar spruta ut vatten på marken så att det snabbt bildas en pöl, tre av de barn som redan står vid banan märker att det slutat rinna vatten och säger åt barnet som håller slangen att de vill ha vatten i banan. Ingrid säger åt barnet med slangen att den ska vara i sitt fäste till vattenbanan och sätter tillbaka slangen så att det fortsätter komma vatten ner i rännan igen. Barnet som ryckte ut slangen börjar hoppa pölen som skapades innan och då börjar alla andra däromkring också hoppa i pölen. Eftersom inget barn är kvar vid vattenrännorna längre så stänger Ingrid av vattnet till vattenbanan.

5.4.1 Didaktisk analys av Vattenbanan

Lätman-Masch (2016) skriver att vattenbanan är ett mänskligt konstruerat tekniskt system som kan vara en pedagogisk resurs i det spontana lärandet inom naturvetenskap och teknik. Axell (2017) skriver att även det avlopps- och vattensystem som vi dagligen använder visar upp ett tekniskt system som existerar om vi bara väljer att identifiera och synliggöra det för barnen. Denna observation innehåller båda dessa tekniska system i dess miljö. Med vattenslangen inkopplat i utkastet i väggen lyckade de få mycket vatten i vattenbanan och det fanns även vatten till de andra barnen som ville utforska vattnet på annat vis. Hela vattenbanan är uppbyggd av olika lutande plan som är en enkel maskin (Lättman-Masch, 2016).

Pedagogistan ser barnens intresse för vattnet och leder detta vidare till vattenbanan genom vatten från vattenslangen. Skolverket (2015) menar att pedagogerna ska utgå ifrån barnens intresse och behov i undervisningen. Ingrid hakar på pedagogistans initiativ och kopplar in vattenslangen till vattenbanan, hon visar även upp hur man kan göra en fördämning i banan genom att hindra flödet med en spade. Pedagogistan utmanar barnen genom att fråga vad som händer om de lägger ner pinnar i vattnet men i övrigt får barnen på egen hand utforska vattnet och banan. Skolverket (2015) menar att förskolan ska utnyttja de tillfällen som dyker upp för att fördjupa barnens lärande om tekniska begrepp och tekniska lösningar i förskolan. Ingrid nämnde inga begrepp, om hon gjort det hade barnens tekniska kunskap fördjupats, vattenutkastet med dess slang hade kunnat utforskats vidare till exempel. Ingrid sa i sin intervju att hon inte riktigt såg att detta tillfälle innehöll särskilt mycket teknik utan kände mest att barnens lek med vattnet var det som hade störst fokus. Björkman (2002) menar att ökad kunskap om teknik leder till att den blir en invävd del som blir mer knuten till det som sker i förskolan. Hade Ingrid haft djupare kunskap så hade det tekniska utforskandet kanske fördjupats.

Förskolans läroplan (2016) menar att förskolan ska sträva efter att alla barn utvecklar sin förmåga att urskilja vardagstekniken och utforska hur enkel teknik fungerar utifrån barnens intressen och behov. Barnen var intresserade av vattnet men behövde mer vatten och detta fick barnen men hur detta gick till utforskades inte närmre. Detta ledde till att det stannade vid ett användande av vardagstekniken, hade barnen fått lära sig hur vattenutkastet fungerade hade detta lett till ett lärande om denna vardagsteknik. Björkman (2002) menar att om barn får lära sig mer om teknik i deras vardag ökar deras förståelse till deras omgivning och vilka samband tekniken har i vardagen. Axell (2017) menar att om barn lär sig om den teknik som omger dom så kan de lära sig att tillämpa dessa kunskaper i nya sammanhang. Hade barnen i denna observation lärt sig hur vattenutkastet och hur dess tekniska system fungerat hade de kanske funnit nya användningsområden än att bara leda vattnet till vattenbanan. Hade barnen lärt sig att använda vattenutkastet så hade de inte varit lika beroende av personalen utan de hade klarat av allt själva.

5.5 Sammanfattande resultat

Teknik existerar på denna förskola i dess miljö och i de aktiviteter personalen och barnen deltar i till viss del. Tar man på sig ”teknikglasögonen” så blir tekniken synlig på förskolan anser personalen. Frågan är om dessa ”glasögon” används särskilt ofta. Teknikhändelserna i två av mina observationer

hade möjligtvis inte skett om inte pedagogistan eller jag varit på förskolan. Bjurulf (2013) menar att sätter pedagogerna väljer att arbeta med tekniken är av stor vikt, närvarande och kunnig personal som utmanar barnen genom att identifiera och utforska tekniken är nödvändig för att fördjupa barnens kunskaper. Förskolans arbete med teknik hade kunnat finnas i fler moment om pedagogerna identifierat tekniken visade min studie. Bjurulf (2013) menar att barn utforskar och lär sig mycket i deras fria lek med andra barn i förskolan miljö men för att fördjupa deras kunskaper är det nödvändigt att personalen utmanar och stöttar barnen i undervisningen om teknik. Personalen i min studie förlitade sig mycket på att miljön skulle undervisa inom teknik och de hade kunnat vara mer närvarande i deras lek för att utmana och utforska tekniken. Anledningen till att det arbetas med teknik på förskolan bör inte enbart vara för att det står så i läroplanen (2016) utan för att skapa en bättre förståelse för vårt samhälle och den teknik som finns runt om oss menar Björkman (2002). Jag kunde se att tekniken på förskolan användes men den utforskades och förklarades inte vilket gjorde att personalen missade många tillfällen till lärande. Det verkade som om andra delar av förskolans läroplan (2016) såsom värdegrundsarbetet och det sociala samspelet prioriterades vid många tillfällen.

6 Diskussion

Bjurulf (2013) menar att barn måste tidigt introduceras in i teknikens värld med alla dess funktioner, användningsområden och begrepp. Barnen måste undervisas om teknik för att de ska kunna skapa sig en uppfattning om sin omvärld och den teknik som finns runt om oss och vi är beroende av. Min studie visade att barn och personal ofta använde sig av teknik utan att den identifierades eller utforskades vidare. Tekniken användes men de tekniska begreppen nämndes sällan så det undervisades inte om all teknik som fanns på förskolan. Stable (1997) och Olcer (2017) menar att den teknikundervisning som sker i ung ålder hjälper barnen att bygga upp en relation till tekniken vilket kan påverka framtida val såsom skola eller yrke. Sheridan m.fl. (2010) menade också att den kunskap man ges de första åren i livet påverkar det fortsatta lärandet och hjälper barnen att bättre förstå sin omvärld. Hade personalen i studien lyft mer av den teknik de stötte på så hade barnens kunskap fördjupats och de hade skapat sig en större förståelse för tekniken i sin omgivning.

Skolinspektionen (2017) såg en anledning till brister i förskolors teknikundervisning att vara brist på kompetens vilket ledde till osäkerhet inom teknik. Detta såg även Senesi (1998), Sundqvist m.fl. (2015) och Sundqvist (2015), de såg att en anledning till att teknikundervisningen i förskolan

hade brister var just brist på kompetens inom ämnet. Jag kunde se osäkerhet hos personalen men när de väl valde att lyfta tekniken kunde jag se att de hade tillräckligt med kunskap, de kände till korrekta begrepp inom många delar av tekniken. När Ingrid monterade ihop pallen så förklarade hon vad som var skruvar, muttrar och hur mekanismen fungerade. Anledningar till att det inte arbetades med teknik var nog snarare att personalen inte lade märke till all teknik som fanns på förskolan, den var osynlig för dem och om inte pedagogerna identifierade tekniken så blev den osynliggjord för barnen. Det hade nog varit nyttigt för dessa pedagoger att gå teknikpromenader på förskolan. Just teknikpromenader var en bra metod att identifiera tekniken på förskolan menade Bjurulf (2013).

Sundqvist (2016) och Axell (2017) menar att det är viktigt att använda ett ämnesadvekat språk för att tidigt introducera de tekniska begreppen, finns dessa ord och begrepp med från början är det lättare för barnen att skapa samband och förståelse för sin omvärld. Eftersom jag kunde se viss osäkerhet inom ämnet teknik hos personalen i min studie så kanske de drog sig för att använda vad de tror är svåra tekniska ord för barnen. Eftersom pedagogerna sällan själv såg tekniken på förskolan så blir det svårt att föra dess ord vidare om de inte är synliga för personalen. När jag diskuterade teknik med personalen i mina intervjuer så kunde se teknik i många delar av förskolans verksamhet men de visste inte varför de inte såg den lika tydligt i deras vardagliga arbete. Björkman (2002) menar att om personalen tar på sig ”teknikglasögon” och synar förskolan utifrån detta perspektiv så får de syna på all teknik på förskolan. Personalen i min studie behöver nog lite påminnelse om dessa glasögon, när de väl fick syn på tekniken så var de både intresserade och hade tillräckligt med kompetens för att undervisa om teknik på förskolan.

6.1 Metoddiskussion

Mina metoder som var observationer i kombination med intervjuer med pedagogerna gav en bred bild av förskolans teknikundervisning. De olika metoderna kompletterade varandra genom att visa upp både barnens och personalens perspektiv. Det kändes som om jag blev ett naturligt inslag i verksamheten och barnen brydde sig inte om mig särskilt mycket. Min närvaro och det faktum att personalen kände till mitt syfte med studien kan ha påverkat personalens arbetssätt under den tid studien bedrevs. Ingrid nämnde i sin intervju att hon kanske inte genomfört aktivitet med pallen om jag inte gjort min studie på förskolan. Eftersom jag bara genomförde studien på en förskola så kan generaliserbarheten diskuteras men jag anser denna förskola vara en typisk Svensk förskola

eftersom de är inspirerade av Reggio Emilia som många svenska förskolor är och de har ingen uttalad profilering eller inriktning.

6.2 Vidare forskning

Min studie väckte nya frågor som jag inte fann svaret på. En fråga var vilken betydelse könet på personalen hade vid teknikundervisning på förskolan. Bjurulf (2013) menar att tekniken är maskulin. Betyder detta att män och manlig personal på förskolor har en annan relation till teknik? Så den forskning jag skulle vilja se mer av är om det sker mer teknikundervisning på förskolor med män i arbetslaget.

7. Referenslista:

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Axell, Cecilia (2017). Upptäck tekniken i barnlitteraturen. Första utgåvan Stockholm: Natur & Kultur

Bengtsson, Jan (1997). Pedagogisk Forskning i Sverige 1997 årg. 2 nr 4 s. 241–261 issn. 1401-6788 http://pedagogiskforskning.se/wp-content/uploads/2012/11/bengtsson.pdf (180122)

Bergman, Maria Elena & Fors, Uno (2015). Lärplattor och Appar i Förskolan har kommit för att

stanna men för vadå? En studie om appar med inriktning på matematik och språk i Upplandsbro och Vaxholms kommuner. Stockholm

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-113462 (171228)

Bjurulf, Veronica (2013). Teknikdidaktik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Björkman, Karin (2002). Matematik, teknik och naturvetenskap: teori och praktik i förskolan.

Stockholm: Lärarförb:s förl., : Tidningen Förskolan

Brage, Carina & Linde, Jenny (2015). Naturvetenskap och teknik i förskolan: med utemiljön som

inspiration. 2. uppl. Linköping: Calluna utbildning

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2017). Stockholm:

Vetenskapsrådet.

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2017.pdf (171106)

Forsling, Karin, 2011. Digital kompetens i förskolan. Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap.

http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:490546/FULLTEXT01.pdf (171228)

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red.) (2003). Förskolan: barns första skola!. Lund: Studentlitteratur

Lagerholm, Karin (1987). Teknik för förskolan. Lund: Studentlitteratur

Lättman-Masch, Robert (2014). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och

förskoleklass. Vimmerby: Outdoor Teaching

Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) (2014). Förskollärarens metod och

vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber

Olcer, Sevinc (2017). Science Content Knowledge of 5–6 Year Old Preschool Children, INTERNATIONAL JOURNAL OF ENVIRONMENTAL & SCIENCE EDUCATION 2017, VOL. 12, NO. 2, 143-175. Mehmet Akif Ersoy University, Burdur, TURKEY.

https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1137395.pdf (180105)

Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2017). Utbildningsvetenskap för förskolan. Andra utgåvan Stockholm: Natur & kultur

Senesi, P-H. (1998). Technological knowledge, concepts and attitudes in nursery school. IDATER 1998 Conference, Loughborough: Loughborough University, 27-31.

http://hdl.handle.net/2134/1436 (180125)

Sheridan, Sonja, Pramling Samuelsson, Ingrid & Johansson, Eva (2010). Förskolan: arena för

barns lärande. 1. uppl. Stockholm: Liber

Skolinspektionen, 2012. Förskola, före skola - lärande och bärande

Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget.

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgransk ningar/2012/forskolan-2/kvalgr-forskolan2-slutrapport.pdf (171215)

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgransk ningar/2017/forskolans-arbete-med-matematik-teknik-och-naturvetenskap/forskolans-arbete-med-ma-no-te-_rapport2017.pdf (171102)

Skollagen (2010). www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 (180126)

Skolverket, (2016). Didaktik – vad, hur och varför

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik (180112)

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98/10. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2015). Vattenrum och surfplattor i förskolans verktygslåda

https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/sa-arbetar-andra/forskolan/vattenrum-och-surfplattor-i-forskolans-verktygslada-1.224071 (180112)

Stables, K. (1997). Critical issues to consider when introducing technology education into the

curriculum of young learners. Journal of Technology Education. 8(2), 50-66.

http://scholar.lib.vt.edu/ejournals/JTE/v8n2/pdf/stables.pdf (180126)

Sundqvist, P., Nilsson, T. & Gustafsson, P. (2015). Svensk förskolepersonals beskrivningar av teknik. LUMAT 3(2), 237-258.

Sundqvist, Pernilla (2016). Teknik i förskolan är inte något nytt, men idag är vi mera medvetna om

vad vi kallar teknik: personalens beskrivningar av teknik som innehållsområde i förskolan.

Lic.-avh. Västerås: Mälardalens högskola, 2016

http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:917501/FULLTEXT02.pdf (171120)

Svedner, Per Olov & Säfström, Carl-Anders (red.) (2000). Didaktik: perspektiv och problem. Lund: Studentlitteratur

Thulin, S. (2006). Vad händer med lärandets objekt?: En studie av hur lärare och barn i förskolan

kommunicerar naturvetenskapliga fenomen. Växjö University Växjö.

http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A204806&dswid=2799 (180121)

Utbildningsdepartemetet (2010). Förskola i utveckling – bakgrund till ändringar i förskolans

8. Bilagor

8.1 Intervjumall

* Hur tänker du kring teknik på förskolan?

* Vilka delar av er förskolas miljö är tydligast kopplat till begreppet teknik?

* Vilka tankar har du om ert arbetssätt som är inspirerat av Reggio Emila?