Bättre undervisning med Flipped Classroom?

Examensarbete

Bättre undervisning med Flipped

Classroom?

Can Flipped Classroom improve teaching?

Jonas Larsson

Kompletterande pedagogisk utbildning 90 högskolepoäng

Huvudämne: Företagsekonomi 2014-09-17

Examinator: Lisbeth Amhag Handledare: Ola Fransson LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

Sammanfattning

Titel: Bättre undervisning med Flipped Classroom?

Nivå: Examensarbete i KPU LL235C

Författare: Jonas Larsson

Handledare: Ola Fransson

Problem: Flipped Classroom innebär ett relativt nytt sätt att utnyttja IKT i syfte att låta lärarens genomgångar i klassrummet byta plats med elevens hemarbete. Jag är intresserad att undersöka om denna metod med förberedande inspelade genomgångar på nätet inför undervisningsprocessen har bättre förutsättningar än traditionell undervisning att förbereda och hjälpa eleverna att lära i klassrummet.

Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka vad som har föranlett några lärare i grund- och gymnasieskolan att tillämpa Flipped Classroom i undervisningen och vilka möjligheter, utmaningar och nackdelar de anser detta sätt att utnyttja IKT i undervisningen innebär.

Frågeställning: Vad föranledde lärarna att tillämpa Flipped Classroom?

Vilka möjligheter, utmaningar och nackdelar finns med metoden enligt lärarna?

Metod: För att svara på mina frågeställningar har jag samlat in data i form av litteratur och semi-strukturerade intervjuer med lärare i grund- och gymnasieskolan.

Slutsatser: Enligt lärarna betyder Flipped Classroom såväl fördelar som nackdelar där fördelarna övervägde och bestod i mer tid till att stödja elevernas läroprocesser, mer tid till diskussioner i klassrummet, att eleven kan ta igen missade genomgångar och att behovet av hjälp hemifrån sjunker. I varierande grad hade lärarna implementerat metoden i sin undervisning vilket förklaras av deras olika grad av erfarenhet av IT i undervisningen.

Nyckelord Samspel, inquiry, Flipped Classroom, videoklipp,

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Problemformulering ... 2

1.3 Syfte och frågeställningar ... 2

1.4 Avgränsning ... 3

2. Litteraturgenomgång ... 4

2.1 Vad är Flipped Classroom? ... 4

2.2 Sociokulturellt perspektiv och pragmatism ... 5

2.3 Disposition ... 8

3. Metod ... 9

3.1 Intervju som metod ... 9

3.1.1 Val av respondenter och skolorna de representerar ... 9

3.1.2 Förberedelser inför intervjun ... 10

3.1.3 Utformning av intervjuguiden ... 10

3.1.4 Intervjusituationen ... 11

3.1.5 Muntliga källor ... 11

3.2 Forskningsetiska principer ... 12

4. Resultat och analys ... 14

4.1 Vad föranledde lärarna att använda Flipped Classroom? ... 14

4.2 Möjligheter med Flipped Classroom ... 15

4.2.1 Lärande genom samspel ... 15

4.2.2 Lärande i egen takt ... 17

4.2.3 Möjlighet till formativ bedömning ... 19

4.3 Utmaningar med Flipped Classroom ... 20

4.3.1 Kan man förvänta sig att eleverna tittar? ... 20

4.3.2 Att spela in ... 22

4.4 Nackdelar med Flipped Classroom ... 23

4.5 Reaktion från eleverna ... 24 5. Diskussion ... 26 6. Slutsatser ... 29 7. Fortsatt forskning ... 29 Källförteckning ... 30 Webbdokument ... 31 Bilaga intervjuguide ... 33

1

1. Inledning

I detta avsnitt presenteras varför det är intressant att fördjupa sig i hur undervisning kan organiseras och några av de utmaningar kopplade till det traditionella sättet att planera undervisningen på i grund- och gymnasieskolan. Därefter presenteras syfte och frågeställningar och därtill den teoretiska ram som uppsatsen utgår ifrån. För att skapa en överblick av uppsatsen avslutas detta avsnitt med en disposition av arbetet.

1.1 Bakgrund

Förr när jag höll föreläsningar kunde jag gå ifrån lektionen och känna att jag hade gjort ett bra jobb, att jag gjort vad jag kunnat, men det innebar också att jag inte visste om eleverna hade förstått förrän på ett prov tre, fyra veckor senare. Det visade sig att några inte hade gjort det. Numera hinner jag upptäcka det tidigare och kan göra något åt det.1

Citatet visar på en av de utmaningar som lärare dagligen ställs inför, nämligen att hinna fånga upp vad eleverna har hunnit tillgodogöra sig av undervisningen för att på så sätt hjälpa alla elever att nå så långt som möjligt, detta när elevers förutsättningar att lära och motivation till skolan varierar. I en lärarcentrerad undervisning ligger fler utmaningar, nämligen att genomgången tar mycket av lektionen i anspråk vilket medför att utrymmet för eleverna att vara aktiva och bearbeta innehållet till kunskap kan upplevas otillräckligt för såväl lärare som elever. Elever som inte hinner slutföra arbetet under lektionstid får istället fortsätta när de kommer hem. Inte sällan innebär det en prövning för eleven eftersom det som framstod som glasklart under lärarens genomgång är svårare när man själv ska göra det och utan hjälp hemifrån finns risk att man fastnar. De elever som av olika anledningar var frånvarande från skolan när genomgångarna hölls ställs inför liknande problematik när kunskapen ska tas igen på egen hand. Elever som upprepande gånger hamnar i eget arbete utan lärarhandledning har inte samma förutsättningar att nå målen eller nå ännu längre. I det traditionella upplägget av undervisning ligger en annan utmaning, nämligen att det finns elever som upplever att

1

2

tempot är för högt medan andra som har lätt för skolämnet tycker att det går för långsamt. För läraren blir det därför en fråga om att försöka möta alla elevers olika förutsättningar i det avseendet. En tämligen omöjlig uppgift och inte sällan blir det en kompromiss som egentligen passar endast ett fåtal elever. Som ett försök att finna en lösning på ovan bryderier har en ny metod med koppling till video på nätet och undervisning dykt upp i skolvärlden, nämligen Flipped Classroom, som handlar om elevcentrerad undervisning, när genomgångarna flyttas ut ur klassrummet och istället förbereds med inspelade genomgångar på nätet inför lektionen.

1.2 Problemformulering

När jag gick på lärarutbildningen fick jag lära mig hur viktigt det var att noggrant planera lektionerna. Lektionen inleds med en teorigenomgång med några räkneexempel som band ihop teorin, därefter skulle eleverna jobba själva och som avslutning en sammanfattning. Ett upplägg som sannolikt praktiseras i var och vartannat klassrum runt om i Sverige, men kan också innebära att genomgången tar mycket av lektionstiden i anspråk och ibland räcker inte tiden till för eleverna att arbeta med det som jag har gått igenom. Skapar detta sätt att organisera undervisningen bäst förutsättningar för läraren att stödja elevernas läroprocesser? I skollagen framgår det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov (Svensk författningssamling 2010:800). Det kallas att individualisera undervisningen, vilket inte är samma sak som att låta eleverna arbeta enskilt utan det handlar om att utnyttja gruppens och lärarens kompetens i klassrummet (Skolinspektionen 2010:14). Flipped Classroom innebär ett relativt nytt sätt att utnyttja informations- och kommunikationsteknologi (IKT) i syfte att låta lärarens genomgångar i klassrummet byta plats med elevens hemarbete. Har denna metod med koppling till video på nätet och undervisning bättre förutsättningar än traditionell undervisning att hjälpa elever att lära, enligt mina respondenter?

1.3 Syfte och frågeställningar

Jag vill undersöka vad som har föranlett några lärare i grund- och gymnasieskolan att tillämpa Flipped Classroom i undervisningen och vilka möjligheter, utmaningar och

3

nackdelar de anser detta sätt att utnyttja IKT i undervisningen innebär. Vilket har lett fram till följande frågeställningar:

 Vad föranledde lärarna att tillämpa Flipped Classroom?

 Vilka möjligheter, utmaningar och nackdelar finns med metoden enligt lärarna?

1.4 Avgränsning

Studien är avgränsad till att undersöka vad några lärare i grund- och gymnasieskolan som använder Flipped Classroom anser att dess möjligheter, utmaningar och nackdelar är. Således har jag endast ett användarperspektiv på undersökningen, nämligen lärarnas. En utökad undersökning kan även inkludera det andra användarperspektivet, nämligen elevernas, men är alltså något jag har uteslutit.

4

2. Litteraturgenomgång

Bland pedagogiska teorier skiljer sig synen på vilken pedagogik som skapar mesta möjliga lärande och personligt växande. I uppsatsens teoretiska ram redogör jag för teorier om lärande som härstammar från två inflytelserika personer inom pedagogiken, nämligen John Dewey och Lev Vygotskij vars syn på lärande går under namnen pragmatismen respektive det sociokulturella perspektivet. Att begränsa sig till dessa två ledande teorier i synen på lärande beror på att Flipped Classroom innehåller element hämtade från Dewey och Vygotskij om hur man kan organisera lärande och förstå vilka svårigheter som kan uppkomma. Jag kommer inledningsvis att presentera Flipped Classroom, dess kännetecken samt under vilka omständigheter som det uppstod.

2.1 Vad är Flipped Classroom?

Många lärare har vittnat om att de egna genomgångarna har tagit mycket av lektionstiden i anspråk vilket ibland inneburit att eleverna har tagit med sig arbete hem för att lära sig det läraren har gått igenom. Flipped Classroom innebär istället att eleverna förbereder sig inför lektionerna genom att titta på korta videopresentationer inspelade av en lärare. När eleverna kommer till lektionen används tiden som frigörs till frågor, diskussion och problemlösning (Bergmann 2012 s. 13; Lowell-Bishop & Verleger 2013 s. 4; Lage, Glenn & Treglia 2000 s. 32-33). Denna precisering delades av mina respondenter och lärare B har sin bild klar för sig när det gäller vad Flipped Classroom i huvudsak handlar om:

Att ”flippa” på klassrummet innebär att eleverna ska förbereda sig hemma genom att eleverna får ta del av föreläsningen hemma på något sätt, och i klassrummet bearbetar man informationen som eleverna har tagit till sig.2

Daniel Barker, gymnasielärare i matematik och fysik på Norra Real i Stockholm som sedan en tid arbetar enligt modellen Flipped Classroom vidareutvecklar resonemanget: Poängen är att på lektionen finns både läraren och klasskamraterna till hands om eleven behöver hjälp att ta sig vidare. Lektionerna ägnas åt det eleverna tidigare fått i hemläxa,

2

5

och som namnet antyder handlar det om ett omkastat sätt att ge undervisning (Barker 2013 s. 9-10). Idén till Flipped Classroom kom ursprungligen från Eric Mazur, fysikprofessor vid Harvarduniversitetet, som insåg att hans studenter inte lärde sig som förväntat och roten till det låg i hans sätt att undervisa (Mazur 2009 s. 50-51). Jonathan Bergmann och Aaron Sams, högstadielärare i kemi och som anses ha hittat på begreppet, såg metodens fördelar för att hjälpa elever som varit frånvarande, men fann snart att deras videopresentationer var en viktig resurs för lärande när tiden i klassrummet istället kunde ägnas åt meningsfullt fördjupningsarbete (Moore, Gillett & Steele 2014 s. 421-425). Idag betraktas de som förgrundsgestalter till metoden och för att ha bidragit till att Flipped Classroom fått dess utbredning i skolvärlden globalt.

Även om korta videopresentationer ett centralt hjälpmedel i Flipped Classroom, så handlar det enligt Barker snarare om en ”mental flipp”, där fokus flyttas från läraren till eleverna och deras lärande. Hur denna förskjutning går till saknar betydelse menar han, vilket innebär att filmade genomgångar inte är det centrala i Flipped Classroom. Hur eleverna förbereder sig inför lektionerna är upp till läraren och eleverna. ”Istället handlar det alltså om att placera eleverna och deras lärande i centrum, även på lektionerna” (Barker 2013 s. 30).För honom är det centralt att eleverna tillsammans med läraren och klasskamraterna använder lektionen till att arbeta med innehållet och omvandlar det till kunskap.

2.2 Sociokulturellt perspektiv och pragmatism

Lev Semënovic Vygotskij (f. 1896 - 1934) var en rysk psykolog vars teori idag beskrivs som en levande inspiration för pedagogiskt tänkande (Bråten 2002 s. 118). Han var länge okänd i Väst men när hans skrifter blev uppmärksammade i USA fick de genast stort genomslag och kom att påverka beslutsfattare i skola och högskola. Idag räknas han som en av pedagogikens stora (Egidius 2006 s. 76). Först på 1980-talet tog intresset för Vygotskijs tankar om lärande och utveckling fart och i fokus låg hans kanske viktigaste verk Tänkande och språk där han säger att människan lär och utvecklas genom tät social interaktion där språket är det i särklass viktigaste redskapet. Genom språket blir människan delaktig i andras perspektiv och erfarenheter. När barnet interagerar med sin omgivning kommer det att formas av sociokulturella faktorer och ta

6

till sig det sätt att tänka som fungerar i samhället (Säljö 2011 s. 161-166). Det sociokulturella perspektivet på lärandet och personligt växande handlar alltså om hur människor utvecklar förmågor som är kulturella till sin karaktär, som till exempel att läsa, skriva, räkna, resonera abstrakt, lösa problem (Säljö 2012 s. 186).

Vygotskij använder begreppet internalisering vilket innebär att kunskaper kommer från ett aktivt deltagande i sociala aktiviteter. Förenklat sagt betyder det att kunskap härstammar från en dialog där vi lär oss det vi som vi pratar, resonerar och argumenterar med andra om (Säljö 2011 s. 174). Tanken att människan utvecklar nya färdigheter genom stöd av andra utgör grunden för Vygotskijs mest kända begrepp: den närmaste utvecklingszonen (Zone of Proximal Development, ZDP). Zonen visar vilka kunskaper som är inom räckhåll för barnet eller annorlunda uttryckt: färdigheter som barnet klarar av med stöd av andra ryms inom utvecklingszonen och när barnet har skaffat denna nya färdighet, uppstår nya utvecklingszoner i relation till mer avancerade problem (Björklid & Fischbein 2011 s 96; Säljö 2011 s.167-171).

Den pedagogiska konsekvensen av Vygotskijs teori är enligt Egidius (2006 s. 84-85) att lärare har stor betydelse som handledare av elevers lärande. Lärarna måste först lyssna på eleverna, observera dem och försöka förstå i vilken utvecklingsfas de är för att med lämpliga uppgifter och viss handledning kunna hjälpa dem in i nästa utvecklingszon, den som ligger närmast den där de befinner sig, såväl individuellt som grupp. Han menar att i praktiken sker det genom att läraren ”lägger upp aktiviteter på sådant sätt att de utförs med gradvis mindre insats från den vuxne och motsvarande större insats från barnet själv”. Att hjälpa en elev in i närmaste utvecklingszon kan låta som en självklarhet men som Björklid & Fischbein (2011 s. 96) påpekar, krävs stor flexibilitet att hjälpa eleven in i närmaste utvecklingszon.

Dewey (f. 1859 - 1952) fick ett stort inflytande på pedagogisk teori och praktik under hela 1900-talet och även i Sverige har Dewey haft ett inflytande på skolreformerna. Även idag kan vi se spår av hans teorier i skolans värdegrund och uppgifter. Han författade sina tankar i början av 1900-talet när skolan utövade ett förtryck genom att omyndigförklara, rangordna och sortera individer till skilda villkor i samhället. Han var kritisk mot detta och i sina många böcker förespråkar han en pedagogik som tar utgångspunkt i den enskilde eleven och vetenskaplig kunskap. Skolan ska stötta den

7

enskilde elevens utveckling och bidra till att forma goda samhällsmedborgare. Det ska ske genom att utgå från elevens behov av aktivitet (Sundgren 2011 s. 103-104). Centralt i Deweys pedagogik är att samhälle och skola ska integreras om vi vill nå pedagogisk framgång. Samarbetet med universitet, teknisk forskning, industri, handel etc. ska vara omfattande. Han uttryckte det så här ”Skolan ska göras till en genuin del av samhällslivet, i stället för att vara en isolerad plats för att lära sig läxor” (Sundgren 2011 s. 106-108).

Dewey introducerade principen om inquiry som grundläggande för lärande. En svensk term som stämmer med inquiry är svår att hitta, men tanken som finns bakom elevaktiva undervisningsmetoder bygger på denna idé. Lärande genom inquiry utgår från en undran som finns hos eleven. Eleven sluter gapet mellan problemet och dess egen förståelse genom att skaffa sig information och fakta. Information och fakta blir då resurser för inquiry (Säljö 2012 s. 183). Dewey ser de vetenskapliga disciplinerna och forskningen som en källa till progressiv samhällsförändring och det undersökande förhållningssättet bör utvecklas även hos eleverna. Han anser att lektionsundervisningens karaktär av passivt lyssnande och läroboksberoende undergräver elevens liv, drivkrafter och aktiviteter. Han förespråkar istället att skolan präglas av aktivt arbete, samarbete och idéutbyte där uppmuntran av fri kommunikation, att komma med förslag och att utbyta tankar om sina erfarenheter tjänar ett gemensamt mål (Sundgren 2011 s. 106-108). I likhet med många andra verksamma lärare, är jag beredd att påstå att dessa ledande pedagogers teorier fortfarande har relevans. Idag har tekniken möjliggjort att vi kan tillämpa ett nytt, eller ska vi säga nygammalt, pedagogiskt tankesätt på undervisningen, där tanken att elever lär sig allra bäst i samspel med andra fortfarande är gällande. För trots att Vygotskij och Dewey författade sina teorier i en period som skiljer sig mycket från idag är deras forskning betydelsefull, och i min analys nedan skall jag redovisa att Vygotskijs och Deweys pedagogiska teorier kan spåras i en pedagogisk metod som Flipped Classroom. Analysen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, exempelvis social interaktion, språk och kommunikation, internalisering, den närmaste utvecklingszonen, samt pragmatiskt perspektiv på lärande, exempelvis aktivt arbete, utforskande, inquiry.

8

2.3 Disposition

I följande avsnitt kommer en presentation av de metoder som jag har använt mig av. Under transkriberingen av mina intervjuer framstod några områden som särskilda angelägna när mina respondenter redogjorde för hur de använder Flipped Classroom. Dessa områden analyseras utifrån ett sociokulturellt och pragmatisk perspektiv på lärande där Lev Vygotskij respektive John Dewey utgör dess främsta företrädare.

9

3. Metod

Till skillnad från kvantitativ forskning som betonar kvantifiering när det gäller insamling och analys av data utgör en kvalitativ studie en forskningsstrategi som vanligtvis lägger vikt vid ord under insamling och analys av data (Bryman 2002 s. 33-35). Denna uppsats utgör en kvalitativ studie som omfattar intervjuer med totalt fem lärare, en grundskolelärare och fyra gymnasielärare, som arbetar vid fem olika skolor i Lund och Malmö.

3.1 Intervju som metod

För att kunna besvara mina frågeställningar anser jag att kvalitativa forskningsintervjuer kan skapa rätt förutsättningar för mina respondenter att dela med sig av sina personliga tankar inom mitt ämne. Enligt Trost (2010 s. 32) ska kvalitativa intervjuer användas om man vill försöka förstå människors sätt att resonera eller reagera. Vidare ska kvalitativa intervjuer ses som ostrukturerade på grund av frågornas öppna svarsmöjligheter, samtidigt som intervjuguiden ger intervjun en struktur (Trost 2010 s. 40). Genom denna metod hoppas jag ta del av lärarnas syn på Flipped Classroom. Enligt Kvale (1997 s. 213) är det viktigt att reliabilitet säkras, vilket jag menar att jag uppnår genom att jag följer samma rutiner i hur jag hanterar insamlad empiri vilket skapar förutsättning för jämförelser.

3.1.1 Val av respondenter och skolorna de representerar

Valet av respondenter tog sin början i min hemstad genom att jag kontaktade Lunds kommuns IKT-samordnare som gav mig förslag på personer som använder Flipped Classroom. Det genererade förslag på fyra lärare, som jag tog kontakt med via e-post och av dessa avböjde endast en från att medverka. Istället vände jag blicken mot Malmö kommuns skolor. Via Centrum för Pedagogisk Inspiration (CPI) i Malmö fick jag kontakt med ytterligare två lärare som var villiga att ställa upp. Mina respondenter har valts ut genom icke-slumpmässigt val, ett så kallat kvoturval (Trost 2001 s. 29), som skiljer sig från snöbollsmetoden som innebär att jag frågar en respondent om denne

10

känner någon jag kan intervjua. Enligt Bryman (2002 s 43-44) blir frågan om urval, det vill säga vilka personer som väljs ut för att delta i undersökningen, avgörande för undersöknings externa validitet, m.a.o. huruvida resultaten från en undersökning kan generaliseras utöver den specifika undersökningskontexten. Min undersökning omfattar fem lärare verksamma inom företrädelsevis den kommunala gymnasieskolan i två kommuner. Det är ett litet urval av lärare och undersökningen hade främjats av ett större urval som skulle kunna ge min undersökning en högre generaliserbarhet.

3.1.2 Förberedelser inför intervjun

I mina förberedelser inför intervjuprocessen använde jag mig av Kvales sju stadier i en intervjuundersökning (Kvale 1997 s. 85). De skapade en struktur i intervjuprocessen och utgjorde således ett stöd i arbetet. Efter det första stadiet ”tematisering” (Kvale 1997 s. 85) där undersökningens syfte klargjordes, utarbetade jag en tidsplanering för att sedan sätta mig ner och färdigställa en intervjuguide med nio öppna frågor, vilket enligt organisationsforskaren Alan Bryman leder till kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Samma intervjuguide användes till samtliga respondenter något som ökar reliabiliteten av det insamlade materialet och ökar användbarheten av svaren på frågorna (Bryman 2002 s. 123). Någon riktlinje för hur många intervjupersoner som krävs för att göra en undersökning finns inte enligt Kvale, utan bör styras av undersökningens syfte (Kvale 1997 s. 97) och med anledning av kursens tighta tidsramar valde jag att begränsa mig till fem lärare, något jag ansåg räckte för att besvara mina frågeställningar.

3.1.3 Utformning av intervjuguiden

Av den orsaken införskaffade jag först kunskap genom att studera tillgänglig litteratur rörande IKT i undervisning och Flipped Classroom, därefter satte jag ihop en intervjuguide. Intervjuguiden innehöll alltså nio öppna frågor med syfte att kartlägga respondenternas syn på metoden. Intervjuguidens nio frågor kompletterades med underfrågor för att vid behov förtydliga respondenternas svar samt borga för att jag uppfattat situationen rätt. För att inte påverka eller influera respondenten undvek jag att ställa styrande och ledande frågor. På eget initiativ skickade jag intervjuguiden i förväg

11

till respondenterna vilket ger både fördelar och nackdelar. Nackdelarna består i att chansen för att få spontana svar minskar (Kvale 1997 s. 121), medan fördelarna består i att chansen för uttömmande svar ökar när respondenterna kan förbereda sig i ämnet.

3.1.4 Intervjusituationen

Efter att jag hade fått samtycke till att spela in, inleddes de fem intervjuerna med ett förtydligande om vem jag är och anledningen till intervjun samt hur materialet skulle användas, för att ge respondenterna en överblick av situationen (Kvale 1997 s. 120). Intervjuerna genomfördes på lärarnas skola, vilket skulle kunna orsaka att intervjun stördes av telefoner och kollegor. Få störningsmoment av det slaget inträffade under intervjuerna, och jag har ingen anledning att tro att valet av plats för intervjuerna haft någon negativ påverkan på det empiriska materialet, tvärtom varit en bidragande orsak till att respondenterna har kunnat ta sig tid för intervjuerna. För syftet att transkribera intervjuerna, som varande mellan 30 minuter och en timme, använde jag mig av min mobiltelefons röstinspelningsfunktion. Intervjuerna lagrades med datumstämpel vilket underlättar för att de enkelt ska kunna hittas och spelas upp. Transkribering av intervjuerna, som skedde samma dag som de ägde rum, skötte jag i hemmets stilla vrå. Stor omsorg och noggrannhet lades på att fånga detaljer i respondenternas svar vilket föranledde att transkriberingen tog mycket tid i anspråk, nämligen minst åtta timmar att transkrivera varje intervju.

3.1.5 Muntliga källor

Lärare A har arbetat som lärare sedan 2001 i NO på en gymnasieskola med uteslutande högskoleförberedande program. Har praktiserat Flipped Classroom i ca tre år. Personlig intervju 140513.

Lärare B har arbetat som lärare sedan 2001 i NO på en gymnasieskola med blandat högskoleförberedande program och yrkesprogram. Har praktiserat Flipped Classroom i ca två år. Personlig intervju 140514.

12

Lärare C har arbetat som lärare i sedan 2002 i religion och svenska på en gymnasieskola med yrkesprogram. Har praktiserat Flipped Classroom i ca ett år. Personlig intervju 140516.

Lärare D har arbetat som lärare sedan 2012 i matematik och NO på en gymnasieskola i centrala Malmö. Har praktiserat Flipped Classroom i två månader. Personlig intervju 140516.

Lärare E har arbetat som lärare sedan 2000 i NO på en grundskola. Har praktiserat Flipped Classroom i ett par år. Personlig intervju 140519.

3.2 Forskningsetiska principer

I en undersökning likt min där insamling av empiriskt material sker genom att en grupp individer intervjuas fordras det av forskaren att ta ställning till några forskningsetiska principer. De forskningsetiska principerna syftar till att uppfylla kravet på individskydd och kan konkretiseras i fyra allmänna huvudkrav (Vetenskapsrådet 1990, s. 5-16): informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Jag har förhållit mig till informationskravet genom att i förväg informera undersökningsdeltagarna om syftet med min undersökning och deras roll i undersökningen samt att deltagandet är frivilligt. Således gav jag deltagarna rätt att själva bestämma över sin medverkan i undersökningen. Deltagarna ställde sig positiva till en medverkan och därmed kan jag säga att jag har uppfyllt det andra kravet, nämligen kravet på deltagarnas samtycke. Det tredje huvudkravet säger att uppgifter om alla personer i en undersökning ska ges största möjliga konfidentialitet, alltså full anonymitet, och att materialet ska förvaras så att obehöriga inte kan ta del av det. Min empiri i form av bandade intervjuer och följande transkribering har inte delats med obehöriga och har förvarats i min ägo under hela processen, och genom att i uppsatsen ersätta lärarnas namn med en bokstavsbeteckning (A till E) har jag velat minimera risken för att de enskilda lärarna kan identifieras. Risken av negativa konsekvenser om de oavsiktligt kan identifieras har jag ställt mot värdet deras berättelser har bidragit med till min forskning. Genom att det insamlade materialet efter uppsatsens färdigställande

13

har förstörts, kan det heller inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk. Därmed uppfyller jag det fjärde och sista av de forskningsetiska principerna.

14

4. Resultat och analys

Jag kommer i detta avsnitt att presentera min empiri, som sammanvävs med min teoretiska ram för uppsatsen. Analysen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, såsom socialt samspel, språk och kommunikation, internalisering, den närmaste utvecklingszonen, samt pragmatiskt perspektiv på lärande, såsom aktivt arbete, utforskande, inquiry.

Jag avser här att svara på mina frågeställningar:

 Vad föranledde lärarna att tillämpa Flipped Classroom?

 Vilka möjligheter, utmaningar och nackdelar finns med metoden enligt lärarna?

4.1 Vad föranledde lärarna att använda Flipped Classroom?

Skälen att börja använda sig av Flipped Classroom varierade något mellan mina respondenter men gemensamt för dem är att videopresentationer, såväl egna som andras, öppnar för mer tid till att hjälpa eleverna jämfört med traditionell undervisning, liksom möjligheten för mer tid till elevaktivt deltagande i sociala aktiviteter i klassrummet. Trots att det praktiska momentet att spela in användbara videoföreläsningar innebar en utmaning för de flesta, ansåg man att merarbetet det medförde kan motiveras i ett längre perspektiv. En lärare angav att orsaken till att spela in föreläsningar även var att han tappade han elevernas uppmärksamhet allteftersom:

Jag märkte att eleverna inte orkade lyssna under mina genomgångar i klassrummet. Det resulterade i att när det var dags att räkna behövde jag ofta hjälpa tio elever på en gång med första uppgiften. Jag insåg att jag var tvungen att hitta ett sätt att hjälpa eleverna tillgodogöra sig min undervisning på deras villkor, och metoden att spela in mina genomgångar blev lösningen. Det utgör ett viktigt komplement och elever som önskar göra det, kan se min genomgång om och om igen tills de förstår. Det skapar flexibilitet och numera hinner jag hjälpa alla elever.3

3

15

Av uttalandet framgår att videopresentationer har frigjort tid, tid som läraren kan ägna åt att hjälpa eleverna på lektionerna i större utsträckning. Något som möjliggör för läraren att genom handledning hjälpa dem in i närmaste utvecklingszon, för att använda Vygotskijs uttryckssätt. Det är välkänt att elever har olika förutsättningar att få hjälp hemma när man ska göra hemläxan och det är klart att de elever som kan få hjälp hemma har en enorm fördel när det kommer till att nå kursmålen. Elever som inte har möjligheten att få hjälp med hemläxan utgjorde en annan anledning till varför man tog till möjligheten att komplettera sin vanliga klassrumsundervisning med videoklipp och en lärare utryckte saken med ”Jag hade elever som hamnade efter i kursen och som saknar föräldrar hemma som kan hjälpa eleven med läxan. Om jag lägger ut [materialet] på nätet kan elev och föräldrar diskutera tillsammans”.4 Att elever har olika förutsättningar att hinna med under en genomgång är känt, och en tredje lärare menade att elevers olika förmåga att hinna med under hans föreläsningar var ett motiv för att ”flippa klassrummet”, och uttryckte det så här:

När jag håller en vanlig genomgång i klassrummet gör jag det i ett tempo som passar

en person, nämligen mig. Med en förinspelad videofilm kan eleven följa min

genomgång i sitt eget tempo. Det är bra för alla elever, tror jag.5

Det förefaller vara en något av en utmaning att anpassa undervisningen trots att läraren hade lång erfarenhet som lärare. Läraren har under ett flertal år laddat upp sina föreläsningar på webben, något som gett anledning till att han även häller föreläsningar för andra lärare om Flipped Classrom. Hans långa erfarenhet av Flipped Classroom gav mig god insikt i metodens möjligheter och utmaningar.

4.2 Möjligheter med Flipped Classroom

4.2.1 Lärande genom samspel

Att ”flippa” klassrummet handlar om att använda dagens teknik för att utnyttja undervisningstiden effektivt. Lärare är överens om att lektionstiden är mycket dyrbar och strävar efter att använda den på ett så bra sätt som möjligt. Om eleverna tittar på korta videoklipp inspelad av läraren som förberedelse inför lektionerna frigörs tid och

4 _{Intervju med lärare E, utförd 2014-05-19} 5

16

lektionerna kan istället ägnas åt frågor, diskussioner och problemlösning. Lektionen används till att bearbeta informationen som gavs i videoklippet som läxa, härav namnet som beskriver att det handlar om ett omdefinierat och omvänt sätt att undervisa (Herreid & Schiller 2013 s. 62). Detta sätta att organisera undervisning står i kontrast till traditionell undervisning som Dewey menade innebär att eleverna överöses med information som måstes inhämtas genom mekaniskt memorerande vilket han anser bidrar till att eleven varken tar till sig kunskaper eller utvecklar elevens tänkande och förmåga att resonera och använda kunskaper. Istället lär man sig isolerade bitar, ofta utan inbördes sammanhang eller struktur (Säljö 2012 s. 181-182). Diaz (2012 s. 33-34, 248) framhåller att för den enskilda eleven är den stora fördelen med Flipped Classroom att både läraren och de andra eleverna finns till hands när de ska arbeta aktivt med innehållet under lektionen. Att individen lär sig bäst i samspel med andra är det få som hyser tvivel om. Genom sampel med andra skaffar man sig kunskap och det är genom kommunikation med andra som man blir delaktig i sitt eget lärande. Dessa tankegångar härstammar från Vygotskij och har gett många lärare anledning till att låta eleverna att arbeta i par eller i mindre grupper. Vikten av samspel understryks av Vygotskij som menade att lärande sker i samspelet mellan individ och omvärld där kommunikation är en viktig komponent i inlärningen. Man kan jämföra elevers lärande med en social process där de lär tillsammans med andra.

Att höra läraren definiera och exemplifiera ett begrepp, en teori etc. är inte tillräckligt för att eleven fullt ut ska förstå och internalisera det på ett i andra sammanhang praktiskt sätt. Det krävs att eleverna resonerar tillsammans. Det handlar om att deras närmaste utvecklingszoner överlappar. ”En elev som precis har förstått hur man ska tänka, eller börjar ana det, har helt enkelt större möjligheter att förklara för någon som nästan är där eftersom deras närmaste utvecklinszoner överlappar” (Barker 2013 s. 88). Säljö (2012 s. 194) menar att den professionella pedagogen måste besitta en känslighet för hur elevens närmaste utvecklingszon ser ut i relation till ett visst begrepp eller en viss färdighet, och därifrån leda vidare på ett sätt att eleven successivt får ett allt större ansvar efterhand. Möjligheten att hjälpa eleven att på detta sätt successivt utveckla färdigheter är en fördel som Flipped Classroom medverkar till och den möjligheten var något som lärarna uppskattade men ansåg att samtidigt att det ställer krav på läraren att ta tillvara möjligheten. Lärare B uttryckte sin nya roll så här:

17

När man sätter igång att ”flippa” handlar det mycket om hur man gör för att spela in sin föreläsning och ladda upp en videofilm till ”nätet” vilket lärare kan uppleva som ett hinder som man måste förbi. Du kan lära dig tekniken att spela in en videofilm på en eftermiddag, men det som det verkligen krävs en utbildad lärare till är vad man gör med informationen i filmen i det fysiska klassrummet. Min roll som lärare har blivit ännu viktigare när jag ”flippar” på klassrummet.6

Diaz (2012 s. 249) är inne på samma spår och påpekar att det gör sällan någon nytta bara hänvisa till ett videoklipp och sedan inte tillåta eleverna att bearbeta informationen. I ett ”flippat klassrum” är det därför viktigt att alltid knyta arbetet i klassrummet till innehållet i filmen och möjliggöra för eleverna att reflektera över vad de har lärt sig och hur det kan hjälpa dem att utveckla större kunskaper genom att analysera informationen. Likaså är det viktigt att ha en klar struktur och fråga sig var och varför lärandet äger rum. Såväl Vygotskij som Dewey betonar språkets betydelse för att göra elever delaktiga i abstrakta kunskaper, och utgör således en viktig komponent i inlärningen (Säljö 2011 s. 174) men Dewey varnar för en alltför ensidig verbal framställning i undervisning som blivit en del av skolans arv. I sådan undervisning riskerar eleven att lära sig inför förhör och examina snarare än för livet utanför skolan. Det är genom kommunikation med andra kan våra erfarenheter utvidgas. Språk och kommunikation med andra blir således centralt i undervisning där man ställer frågor, förklarar, läser, diskuterar, argumenterar och analyserar (Säljö 2011 s 181). Med Flipped Classroom främjas kommunikationen i klassrummet när lektionen ägnas åt att bearbeta informationen som eleverna har tagit del av i förväg i en videopresentation genom diskussion, problemlösning och analys.

4.2.2 Lärande i egen takt

Lärarna var samstämmiga i att fördelarna som metoden gav var flera och de var eniga i att Flipped Classroom kommit för att stanna trots de utmaningar som metoden är förknippad med. Till fördelarna med att spela in genomgångar hör att filmformatet ofta tilltalar eleverna då formatet ger eleverna möjligheten att få lära i sin egen takt därför att ett videoklipp tillåter eleven att pausa, reflektera, spola tillbaka, och titta igen precis hur många gånger den vill. Det säger sig själv att en genomgång i klassrummet inte ger

6

18

samma möjligheter. Genom att i lugn och ro få titta igenom en genomgång kan eleverna istället formulera frågor som är baserade på innehållet. Goodwin & Miller (2013 s. 78-80) påpekar att det kan upplevas som jobbigt att avbryta läraren för att ställa en fråga för att det har gått lite för fort i klassrummet, men en video kan de å andra sidan titta på helt i sin egen takt och vid behov ta om de delar som känns oklara. Lärare B uttryckte fördelen metoden ger eleven att ta till sig informationen på dess egna villkor så här:

Elev som förstår [innehållet] tittar igenom snabbt och för den som inte kan lyssna och anteckna samtidigt kan titta-pausa-anteckna-titta-pausa-anteckna. För elev som har varit frånvarande från skolan eller elev som inte kan sitta stilla och lyssna i 40 minuter i sträck är metoden perfekt för att mina videofilmer är kärnfullt sammanfattade.7

Hemma kan eleven i lugn och ro förbereda frågor till läraren till nästa lektion. Där får frågorna sina svar och problemen sina lösningar när det arbetas aktivt med innehållet under lektionstiden tillsammans med de andra eleverna. Just betydelsen av ett aktivt arbete i klassrummet som präglas av samarbete, att komma med förslag och att utbyta tankar om sina erfarenheter menar Dewey är viktig för inlärningen (Sundgren 2011 s. 106-108). Pedagogiken har utvecklats och nya digitala lärverktyg kan bidra till att synliggöra lärandet. Det menar Gunilla Almgren-Bäck, skolutvecklare inom specialpedagogik och IKT. Hon nämner som exempel webbresursen Mentimeter som kortfattat går ut på att eleverna ställs inför ett problem som ska undersökas. Med hjälp av Mentimeter ger de ett anonymt svar. På datorskärmen som visas via projektor syns elevernas svar grafiskt och tillsammans diskuterar klassen vad som ligger bakom de olika svaren. Sedan får eleverna diskutera två och två och via Mentimeter ge ett nytt svar. Många elever har nu fått nya insikter som kan fångas upp i helklassamtal (Nylander 2014 s. 29). Arbetssättet tangerar vad Dewey beskriver som principen om inquiry (Säljö 2012 s. 183). Inquiry kan förklaras som en forskningsprocess där eleven formulerar frågor som sedan undersöks. Lärare A har sedan han introducerade denna webbresurs i sin undervisning märkt ett ökat engagemang hos eleverna:

Har man vanliga lektioner så är det ofta ett fåtal elever som frivilligt vill svara på frågor. Här tvingar jag alla att tänka efter och försöka lösa problemet. Det är väl den

7

19

stora fördelen: att man verkligen kan engagera alla på en gång. Dessutom kan jag se hur de har svarat.8

Fulton (2012 se Herreid & Schiller 2013 s. 62) menar att just ett ökat engagemang och ansvar för eget lärande är fördelar som följer med Flipped Classroom. Lärare A var ensam om att använda denna webbresurs och fördelarna som han såg det låg i ett ökat engagemang genom klassrumsdiskussioner och ett omedelbart svar om eleverna har förstått, vilket i sin tur ger upplysning om, och i så fall vad, han behöver gå igenom mer utförligt.

4.2.3 Möjlighet till formativ bedömning

Flipped Classroom har även gjort det möjligt att bättre individualisera undervisningen ansåg lärarna. Skolinspektionen (2010:14) fann i en undersökning att i många skolor var kravet på att individualisera undervisningen åsidosatt. Bennett (2012) menar att Flipped Classroom frigör tid för läraren att lättare anpassa undervisningen efter varje elevs eller grupp av elevers förutsättningar. När eleverna ta del av lärarens föreläsningar på webben inför lektion frigörs tid vilket har öppnat möjligheten för eleverna att i par eller mindre grupper diskutera och lära tillsammans, liksom möjlighet för läraren att i högre utsträckning än tidigare ägna sig åt formativ bedömning för att hjälpa eleven framåt (Moore, Gillett & Steele 2014 s. 421-425). Formativ bedömning definieras av Williams (2013 s. 53) som ”omfattande alla aktiviteter som lärare och/eller elever företar sig som ger information att använda som feedback för anpassning av de undervisnings- och läraktiviteter de håller på med”. Lärare B gav sin syn på möjligheten till formativ bedömning:

Istället för att hålla i en föreläsning kan jag numera vara mer närvarande och metoden gör att jag kan ägna mycket mer tid åt varje elev och jag kan ägna mycket mer tid åt formativ bedömning, som det snackas så mycket om i skolan idag, för att hjälpa varje elev [att nå kursmålen]. I klassrummet träffas vi och jag kan visa eleven ”Det här behöver du jobba med” och ”Det här behöver du göra för att nå kursmålen”.9

8 _{Intervju med lärare A, utförd 2013-05-13} 9

20

Formativ bedömning är en obligatorisk del i undervisningen och det förfaller som att utrymmet för att ägna sig åt formativ bedömning har ökat sedan han började ”flippa klassrummet”. Det extra utrymmet medför sannolikt inte bara att läraren kan förmedla till eleven om var den befinner sig på kunskapstrappan och vad den behöver utveckla för att kunna uppnå kursmålen, utan även att med aktiv handledning hjälpa eleven ta kunskapsklivet vilket också leder eleven in i närmaste utvecklingszon, för att använda Vygotskijs språkbruk.

4.3 Utmaningar med Flipped Classroom

4.3.1 Kan man förvänta sig att eleverna tittar?

Vid sidan av alla möjligheter finns det också utmaningar med Flipped Classroom och hur man använder filmade videoföreläsningar, men sett till fördelarna är det en metodik som vi sannolikt kommer att få se mer av i framtiden. Men kan man förvänta sig att eleverna verkligen tittar på videoklippen i förväg, eller kommer man att behöva ägna tid åt att introducera dem till den nya metodiken? Alla lärare betonade vikten av att filmade genomgångar hölls korta, att man tryckte på det viktigaste och att inte bli för långrandig. Genomgången handlar om att förmedla information och att det är i klassrummet som läraren tillsammans med eleverna ägnar lektionstiden åt att reflektera, analysera och diskutera. Diaz (2012 s. 250) menar att bara för att något är inspelat innebär det inte automatiskt att eleverna kommer att sätta sig att titta på det, men formatet talar för att eleverna kommer att göra det. Liksom vid en vanlig föreläsning gäller det att ha ett tydligt syfte och förmå eleverna att förstå varför informationen är relevant för dem. Att göra videon tillräckligt intressant för att förmå eleverna att titta på den var enligt lärare B en utmaning:

Traditionellt har jag levererat material i klassrummet och typiskt har eleverna fått en hemläxa. Utmaningarna är nu att leverera ett material som duger för eleven att titta på, liksom att se varje elevs särskilda behov och att använda min professionalitet till hjälpa varje elev framåt.10

Den tid som lärarna avsatte för att producera videopresentationer skiljde sig åt stort mellan lärarna. Det ska dock inte tolkas som någon skillnad i deras engagemang i att

10

21

göra ett bra material, snarare berodde det på deras olika praktiska erfarenhet av att integrera informationsteknologin i sin undervisning. Leijon (2013) menar metoden fordrar att elev har tittat och att elev som kommer till lektion oförberedd har sämre förutsättningar att aktivt delta på lektionen. För lärarna som undervisade i naturorienterade ämnen och svenska var elevens förberedelse särskilt viktigt och utgör en förutsättning för att lektionens gruppövningar och diskussioner ska bli meningsfulla. Denna tankegång tangerar Dewey som förespråkar att lektion bör präglas av aktivt arbete, samarbete och idéutbyte (Sundgren 2011 s. 106-108). Även om de menade att de inleder lektionen med kort genomgång av det centralaste anser de att elever som inte tittar i förväg kommer heller inte att kunna delta aktivt, eftersom de inte har fått den teoretiska grunden genom filmen. Lärare D som undervisade i matematik menade dock att det inte utgör ett problem att elev istället ägnar de inledande minuterna av lektionen åt detta, eftersom lektionerna bestod i att eleverna räknade matematik enskilt och att gruppövningar som krävde ett aktivt deltagande sällan förekom i hans undervisning. Matematik tycks vara är ett ämne där metodens upplägg att eleven förbereder sig inför lektion inte har betydelse. Lärare B hade en strategi för att förmå eleverna att titta på videoklippen:

I mitt klassrum försöker jag upprätta en kultur att det inte är ok att inte ha förberett sig. Min strategi för att få eleverna att förbereda sig innebär att eleverna gör ett självrättande test kopplat till varje video. Ger mig en koll om de har tittat innan lektion och hur varje enskild elev har svarat samt vad de eventuellt inte har förstått11.

Denna strategi medförde alltså att läraren fick insikt i vilka eventuella moment som eleverna inte hade förstått. Läraren gavs då möjligheten att inleda lektionen med att repetera dessa. Detta framstår som en av Flipped Classroom verkliga fördelar och ett diagnostiskt test under lektionen som läraren tar med sig hem och rättar ger inte samma fördelar, eftersom eleverna och läraren blir varse först senare vilka eventuella kunskapsluckor som eleverna har och har möjlighet att täppa till dem. Det framkom att lärarna ansåg att videopresentationer inte lämpade sig för all undervisning och att det även finns en önskan från eleverna att blanda.

11

22

För att kunna se på filmerna krävs att eleven har både dator och internetuppkoppling. För elever vars familj på socioekonomiska grunder saknar tillgång till internet kan det innebära att eleven inte kan se på videoklippet hemma. Å andra sidan tillhandahåller så gott som varje skola i Sverige eleverna med datorer. Med hjälp av skolans nätverk kan eleven titta på videoklippen när det passar, till exempel i samband med rast och lärare C gav sin syn på detta:

Kommunen har försett varje elev med varsin dator, men jag kan inte räkna med att varje elev har internet hemma. Men å andra sidan kan eleverna titta på filmerna i skolan.12

En invändning mot detta skulle kunna vara att rasterna är till för vila och avkoppling. Oavsett var och när eleven väljer att titta, förutsätter Flipped Classroom att läraren har framförhållning och gör videopresentationen tillgänglig i god innan lektion så att eleverna kan välja när de vill och kan ta del av föreläsningen.

4.3.2 Att spela in

En tredje utmaning handlar enligt lärarna om det rent praktiska, nämligen hur man bär sig åt för att skapa sina klipp. Freeman-Herreid och Schiller (2013 s. 63) och Bart (2013) menar att producera bra videors tar lång tid men även att hitta andras videors som är tillräckligt bra är en svårighet. Ovana vid att spela in videopresentationer innebär naturligtvis att man har en något längre startsträcka innan man behärskar tekniken. Lärare B berättade att hans intresse för datorer och IT medfört att han, långt innan Youtube gav möjligheten att ladda upp videoklipp, hade skapat en egen hemsida där han delat med sig av sitt lektionsinnehåll till elever. Lärare C hade lärt sig tekniken att skapa videoklipp genom en kurs i kommunens regi. För ändamålet att producera ett videoklipp finns flera möjligheter, men som angetts ovan är det viktigt att ha ett tydligt mål och förklara för eleverna varför informationen är betydelsefull för dem. Det ökar chansen att eleverna ska titta men utgör ingen garanti. Att elever inte tittade förklarade lärarna med att eleverna saknade motivation för ämnet eller helt enkelt var skoltrötta. Elever med bristande motivation skapade irritation menade några och lärare B uttryckte det så här:

12

23

Möjligheten som metoden gör att jag i varje stund kan hjälpa varje elev framåt är väldigt stimulerande men på samma gång och väldigt frustrerande. Man har elever som är skoltrötta eller hjärtligt ointresserade av kemi och som gör allt för att inte bli sedda. Mitt uppdrag att få alla elever att uppskatta och vilja lära sig kemi har visat sig vara en utopi, för trots mina ansträngningar har jag inte fått alla att lyckas och det är väldigt frustrerande. 13

Citatet visar på utmaningen att väcka skoltrötta elevers intresse och engagemang i skolan. För dessa krävs uppenbarligen mer än att läraren utnyttjar korta videopresentationer. Kanske får man acceptera att oavsett hur man använder den nya tekniken kan man inte förmå alla elever att ta ansvar för sitt eget lärarande. För dessa elever kanske motvilligheten bottnar i en allmän skoltrötthet snarare än något annat.

4.4 Nackdelar med Flipped Classroom

Är en mer stillasittande tillvaro konsekvensen av Flipped Classroom? Vad innebär det då att eleverna tillbringar mer tid framför en dator eller läsplatta? Metodens nackdelar diskuterades och lärare B undrade vad som händer om alla lärare bestämmer sig för att använda Flipped Classroom. Han sa:

En nackdel är att det leder till mer skärmtid. Det finns ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet och resultat i skolan. Om hela skolan skulle ”flippa” all undervisning, då blir det plötsligt fyra timmar videofilm som varje elev ska titta på

när den kommer hem från skolan.14

Det förfaller enligt läraren föreligga en risk att metoden leder till ökat stillasittande om alla skulle följa lärarens exempel. Visserligen är regelbunden motion viktigt för att må bra och kunna prestera, och skolan innebär redan mycket stillasittande. Men är oron befogad? Att läsa böcker innebär också stillasittande arbete och varje elev behöver prioritera fysisk aktivitet oavsett om hemläxan innebär att han eller hon ska förbereda sig genom att titta på ett videoklipp eller läsa ur skolböckerna. Att alla lärare ska övergå till Flipped Classroom ser jag inte som någon möjlighet eftersom många lärare

13 _{Intervju med lärare B, utförd 2014-05-14} 14

24

uppskattar att hålla föreläsningar och detta uppskattas av många elever. Från sin egen skoltid minns jag de där goda talarna till lärare, och som lärare är kontakten med en nyfiken publik som ställer frågor en glädjestund i yrket. En annan nackdel som dryftades var att när en föreläsning alltid finns tillgänglig på webben kanske viljan att anteckna saknas. Om inte elever tränas i tekniken att anteckna under en lektion, kan det då komma att slå tillbaka på elever i deras studier i andra sammanhang? Lärare D var orolig för hur filmade föreläsningar kan påverka eleverna i det avseendet:

Metoden uppmuntrar inte mina elever att anteckna, och om man inte är van, kan föreläsningar på högskolan upplevas som stressiga, där det krävs att du kan lyssna och samtidigt anteckna.15

Undervisingen på högskolan bedrivs av tradition i stora föreläsningssalar på de mest populära utbildningarna och där är villkoren att man kan lyssna med pennan i hand, något som lärare D ansåg att elever borde förberedas på. Även om videoföreläsningar förekommer på högskolan ska det absolut betraktas som en fördel om eleven kan hantera tekniken att samtidigt föra anteckningar.

4.5 Reaktion från eleverna

Undersökningar visar på många fördelar och lärarna som har praktiskerat Flipped Classroom en längre tid har hunnit reflektera över vilken påverkan metoden har haft på elevernas resultat. Det finns liten forskning som kan ge belägg för fördelarna med Flipped Classroom, men preliminär data kan ändå säga något om metodens fördelar på elevers lärande: En undersökning av 453 lärare som använder metoden, rapporterade 67 procent förbättrade resultat (Goodwin & Miller 2013 s. 78). Från lärarna var intrycket att eleverna uppskattade metoden och att de hade ökat sina prestationer. Lärare D såg en tydlig förbättring av elevernas resultat i matte: ”Innan satte jag betyget E eller F på eleverna, nu sätter jag istället C eller D”.16 Förbättrade resultat har även märkts på Wieselgrensskolan i Helsingborg. Där tillämpade man Flipped Classroom på en klass i matte och ökade andelen godkända resultat från 58 % till 93 % på ett år (SvD 30 maj 2014). För att se om metoden ökade elevernas prestationer lät lärare B genomföra en

15 _{Intervju med lärare D, utförd 2014-05-16} 16

25

egen undersökning där han hade en grupp elever där han ”flippade” klassrummet och en annan grupp där han inte gjorde det:

Sedan gav dem samma prov och jämförde jag resultaten och jag fann ingen skillnad. Men det är svårt att hålla isär grupperna eftersom de träffades på raster, men en slutsats jag kan dra är att det inte är sämre att ”flippa” på klassrummet.17

Onekligen är resultatet av en sådan undersökning en smula otillförlitligt och några säkra slutsatser kan inte dras från undersökning eftersom grupperna tilläts träffas, och trots preliminära data som pekar i en viss riktning behövs mer forskning som kan belägga metodens fördelar.

17

26

5. Diskussion

I min undersökning har jag undersökt vad som har föranlett några lärare i grund- och gymnasieskolan att använda Flipped Classroom i undervisningen och vilka möjligheter, utmaningar och nackdelar de anser detta sätt att utnyttja IKT i undervisningen innebär. Hösten 2011 infördes den reformerade gymnasieskolan (Skolverket 2011 s. 12) och förväntningarna utifrån har aldrig varit högre. Skolan är i ständigt fokus för debatt när det kommer till resultat, arbetsformer och innehåll. Gymnasieskolans uppdrag är att överföra värden och förmedla kunskaper samtidigt som det är av stor vikt att hålla liv i elevernas lust att lära och utvecklas för att så småningom kunna delta i samhällslivet (Skolverket 2011 s. 6-7). Resultaten från PISA 2012 tyder på att detta uppdrag har stora utmaningar: svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras och för första gången presterar svenska elever under OECD-genomsnittet i samtliga tre kunskapsområden (Skolverket.se) Vad beror det på? Även om resultaten från PISA 2012 är entydiga, är förklaringen svårtolkad. Är undervisningen alltför lärarcentrerad och kan Flipped Classroom som handlar om elevcentrerad undervisning höja resultaten i skolan? Min egen undersökning av Flipped Classroom liksom externa undersökningar ger en vink om förbättrade resultat.

Som en pedagogisk metod, främst byggd kring de tekniska möjligheterna internet erbjuder, anser jag att Flipped Classroom ligger rätt i tiden. Förklaringen till att den vinner allt mer terräng i skolan tror jag beror på att för allt fler lärare är informationsteknologi i allmänhet och internet i synnerhet en teknik och informationskanal som bör integreras med undervisningen. Flipped Classroom, trots sina nackdelar, möjliggör enligt mina respondenter att alla elever kan tillgodogöra sig undervisningen när metoden gör undervisningen mer varierad genom att använda text, bild och film för att berätta och beskriva. Eleverna får då chansen att tillgodogöra kunskaperna på flera olika sätt. Att ladda upp videoklipp förutsätter dock att eleverna har tillgång till det. Det kan man räkna med att alla elever har med tanke på att var och varannan elev i den svenska skolan äger en s.k. ”smart” mobiltelefon. Lägg därtill att många grund- och gymnasieskolor, i likhet med skolorna som ingick i denna studie, har en målsättning att förse varje elev med en dator eller läsplatta. Det innebär att elever som på socioekonomiska grunder inte har tillgång till tekniken hemma har en möjlighet

27

att titta på klippen i skolan. Dock är det inte säkert att eleven prioriterar att titta på videoföreläsningar då mycket annat pockar på dennes uppmärksamhet. Därför menar jag att det ligger en stor utmaning i att få alla eleverna att titta på filmen inför lektion. Möjligen är det bara ett problem i början, eftersom elev som inte har förberett sig snart inser att den inte heller kommer att kunna delta i gruppövningar och därmed hamnar efter i undervisningen. En insikt om att det är nödvändigt att titta på filmen i förväg löses således av sig själv.

Vidare kan man fråga sig om Flipped Classroom lämpar sig bättre i vissa ämnen än andra? Är den möjligen mer lämpad för naturorienterade ämnen? Vidare, om studiemotiverade elever är en förutsättning, kan de fördelar som lärarna menar att metoden har för studieresultatet snarare ha att göra med vilka skolor som lärarna arbetar på, än själva metoden i sig? Min undersökning omfattar endast fem lärare vilket är ett snävt urval och jag är medveten om att undersökningen hade främjats av ett större urval vilket skulle kunna ge min undersökning en högre generaliserbarhet. Å andra sidan stöds mina resultat av till exempel Herreid & Schiller (2013) Goodwin & Miller (2013) och Diaz (2012). Genom en strukturerad intervjuprocess och intervjuguide har jag säkrat reliabiliteten i mitt empiriska material något som gav mig förutsättning till jämförelser.

Att skapa filmer som duger för eleverna att titta på är en utmaning och det krävs träning innan filmerna når en kvalitet som lärarna var nöjda med. Hur mycket förkunskaper man hade i detta avseende skiljer sig mellan mina respondenter, och jag kan tänka mig att villigheten att spela in filmer är större om man vet att det inte stjäl dyrbar tid som kan ägnas åt övriga förberedelser. Hos mina respondenter varvades traditionella lektioner med Flipped Classroom, dels därför att filmade föreläsningar inte lämpade sig för alla tillfällen, dels för att det var en önskan från eleverna som uppskattade variationen. Det kan tolkas som att det finns elever som uppskattar att få lyssna till en god berättare som kan berätta saker som inte ryms på filmen, vilket får betraktas som något som eleverna går miste i så fall eftersom ett videoklipp är tänkt som en kärnfull sammanfattning. Hur lärare väljer att eleverna ska arbeta med informationen i videoklippet, till exempel genom diskussioner, gruppövningar och analyser, skiljer sig åt men klart är att metoden förutsätter att den tid som frigörs, förvaltas väl av läraren. Först då kan metoden generera positiva effekter på inlärningsprocessen enligt mina

28

respondenter. Jag tror att målet att eleverna ska uppnå goda resultat och behörighet till fortsatta studier på högre nivå kräver insatser från såväl lärare, ledning och eleverna själva. Strävan att lyckas med skolans uppdrag manar till en pågående diskussion om hur skolundervisningen kan gestaltas för att elever bäst ska tillgodogöra ämneskunskapen som läraren har i uppdrag att förmedla till eleverna.

29

6. Slutsatser

De slutsatser som denna studie visar är för det första att lärarna upplever att mer tid till att hjälpa eleverna jämfört med traditionell undervisning, liksom möjligheten till mer tid till diskussioner i klassrummet. Att behovet av hjälp hemifrån sjunker och att eleven kan ta igen missade genomgångar eller repetera var ytterligare påtagliga fördelar lärarna ansåg att Flipped Classroom hade inneburit. Även om fördelarna var flera, ansågs Flipped Classroom vara förenat med utmaningar och förmågan att tackla dessa utmaningar skiljde lärarna åt vilket har lett till att de i varierande grad hade implementerat metoden i sin undervisning. De tekniska förutsättningarna att skapa videopresentationer är tillgängliga för alla lärarna, skillnaden ligger snarare i deras olika grad av erfarenhet att använda IT i undervisningen. Annan utmaning ansåg man vara att tillgången på användbara klipp på webben varierade. Läraren i Svenska ansåg att hennes läroämne lämpade sig sämre för formatet. Till möjligheterna räknas att elevernas engagemang hade vuxit och att de hade tagit större ansvar för sitt lärande liksom att förbättring i resultat. Dock kunde man inte säga säkert om det uteslutande kan tillskrivas det nya sättet att strukturera undervisningen på.

7. Fortsatt forskning

Väsentligt för den framtida skolverksamheten är en fortsatt diskussion om hur skolundervisningen bör bedrivas för att eleverna ska ha förutsättningar för nå kunskapsmålen – och för några – ännu längre. Fortsatt forskning på Flipped Classroom som innebär en undersökning som även inkluderar elevperspektivet vore i det avseendet intressant. Vidare, 3D-teknologi i klassrummet befinner sig fortfarande i sin vagga, och vilka fördelar denna teknologi har för lärandet är ett annat förslag på fortsatt forskning.

30

Källförteckning

Barker, Daniel (2013). Flipped Classroom. Stockholm: Natur & Kultur.

Bergmann, Jonathan (2012). Flip your classroom: Reach every student in every class every day. Eugene, Oregon: International Society for Technology in Education.

Björklid, Pia & Fischbein, Siv (2011). Det pedagogiska samspelet. Lund: Studentlitteratur.

Bråten, Ivar (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Diaz, Patricia (2012). Webben i undervisningen. Lund: Studentlitteratur.

Egidius, Henry (2009). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur & Kultur.

Goodwin, Bryan, and Miller, Kirsten. (2013). Evidence on flipped classroom is still coming in. Educational Leadership 70, (6): 78.

Herreid, Clyde Freeman & Nancy A. Schiller (2013). Case studies and the flipped classroom. Journal of College Science Teaching 42, (5): 62.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Malmö: Liber.

Kvalitetsgranskning, Rapport (2010:14). Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever. Skolinspektionen

Lage, Maureen J., Glenn J. Platt, and Michael Treglia. (2000). Inverting the classroom: A gateway to creating an inclusive learning environment. The Journal of Economic Education 31, (1): 30-43.

31

Mazur, Eric (2009). Farewell, Lecture? Science 323, (5910): 50-51.

Moore, Amanda J. & Gillett, Matthew R. & Steele, Michael D. (2014). Fostering student engagement with the Flip. Mathematics Teacher. Vol. 107, No. 6.

Nylander, Lotta (2014). Bättre pedagog med ny teknik? Din Karriär. Nr 1.

Skolverket. Gymnasieskola 2011. Stockholm: Fritzes

Skolverket. Läromål, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011. Stockholm: Fritzes

Sundgren, Gunnar (2011). I Forssell, Anna. (red). (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber.

Säljö, Roger (2011). I Forssell, Anna. (red). (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber.

Säljö, Roger (2012) Den lärande människan. I Lundgren, U. P. (red). (2012). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Trost, Jan (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Williams, Dylan (2013). Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Webbdokument

Bart, Mary (2013). Survey confirms growth of the flipped classroom. Faculty Focus. Tillgänglig:

http://www.facultyfocus.com/articles/edtech-news-and-trends/survey-confirms-growth-of-the-flipped-classroom/.

32

Bennett, Brian E. (2012). Flipped Classroom: Let’s change the discussion. Tillgänglig:

http://smartblogs.com/education/2012/08/07/flipped-classrooms-lets-change-discussion/.

Leijon, Marie (2013). Flippade klassrum har både för- och nackdelar. Tillgänglig: www.skolverket.se.

Lowell-Bishop, Jacob & Verleger, Matthew A. (2013). The Flipped Classroom: A Survey of the Research. American Society for Engineering Education. Tillgänglig: http://www.studiesuccesho.nl/wp-content/uploads/2014/04/flipped-classroom-artikel.pdf.

Skolverket. Kraftig försämring i PISA. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa/kraftig-forsamring-i-pisa-1.167616

Svensk författningssamling (2010:800). www.riksdagen.se

Ny modell bättrade på resultaten. (2014, 3 Maj). SvD. Tillgänglig: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/skolresan-besokte-wieselgrensskolan-i-helsingborg_3611352.svd.

Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig: http://codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

33

Bilaga intervjuguide

Lärarbakgrund

1. Hur länge har du arbetat som lärare? 2. Vilka årskurser och ämnen undervisar du i? 3. Vill du berätta lite om den skolan du arbetar på?

Flipped Classroom

4. Vad karaktäriserar metoden Flipped Classroom? – Vilka delar består den av?

5. Vad föranledde dig att använda Flipped Classroom? – Hur länge har du använt metoden?

6. Vilka fördelar anser du att Flipped Classroom har? 7. Vilka didaktiska utmaningar har Flipped Classroom? 8. Vilka nackdelar anser du att Flipped Classroom har? 9. Vilken reaktion har du fått från eleverna?