Reaktion från eleverna

Undersökningar visar på många fördelar och lärarna som har praktiskerat Flipped Classroom en längre tid har hunnit reflektera över vilken påverkan metoden har haft på elevernas resultat. Det finns liten forskning som kan ge belägg för fördelarna med Flipped Classroom, men preliminär data kan ändå säga något om metodens fördelar på elevers lärande: En undersökning av 453 lärare som använder metoden, rapporterade 67 procent förbättrade resultat (Goodwin & Miller 2013 s. 78). Från lärarna var intrycket att eleverna uppskattade metoden och att de hade ökat sina prestationer. Lärare D såg en tydlig förbättring av elevernas resultat i matte: ”Innan satte jag betyget E eller F på eleverna, nu sätter jag istället C eller D”.16 Förbättrade resultat har även märkts på Wieselgrensskolan i Helsingborg. Där tillämpade man Flipped Classroom på en klass i matte och ökade andelen godkända resultat från 58 % till 93 % på ett år (SvD 30 maj 2014). För att se om metoden ökade elevernas prestationer lät lärare B genomföra en

15 _{Intervju med lärare D, utförd 2014-05-16} 16

25

egen undersökning där han hade en grupp elever där han ”flippade” klassrummet och en annan grupp där han inte gjorde det:

Sedan gav dem samma prov och jämförde jag resultaten och jag fann ingen skillnad. Men det är svårt att hålla isär grupperna eftersom de träffades på raster, men en slutsats jag kan dra är att det inte är sämre att ”flippa” på klassrummet.17

Onekligen är resultatet av en sådan undersökning en smula otillförlitligt och några säkra slutsatser kan inte dras från undersökning eftersom grupperna tilläts träffas, och trots preliminära data som pekar i en viss riktning behövs mer forskning som kan belägga metodens fördelar.

17

26

5. Diskussion

I min undersökning har jag undersökt vad som har föranlett några lärare i grund- och gymnasieskolan att använda Flipped Classroom i undervisningen och vilka möjligheter, utmaningar och nackdelar de anser detta sätt att utnyttja IKT i undervisningen innebär. Hösten 2011 infördes den reformerade gymnasieskolan (Skolverket 2011 s. 12) och förväntningarna utifrån har aldrig varit högre. Skolan är i ständigt fokus för debatt när det kommer till resultat, arbetsformer och innehåll. Gymnasieskolans uppdrag är att överföra värden och förmedla kunskaper samtidigt som det är av stor vikt att hålla liv i elevernas lust att lära och utvecklas för att så småningom kunna delta i samhällslivet (Skolverket 2011 s. 6-7). Resultaten från PISA 2012 tyder på att detta uppdrag har stora utmaningar: svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras och för första gången presterar svenska elever under OECD-genomsnittet i samtliga tre kunskapsområden (Skolverket.se) Vad beror det på? Även om resultaten från PISA 2012 är entydiga, är förklaringen svårtolkad. Är undervisningen alltför lärarcentrerad och kan Flipped Classroom som handlar om elevcentrerad undervisning höja resultaten i skolan? Min egen undersökning av Flipped Classroom liksom externa undersökningar ger en vink om förbättrade resultat.

Som en pedagogisk metod, främst byggd kring de tekniska möjligheterna internet erbjuder, anser jag att Flipped Classroom ligger rätt i tiden. Förklaringen till att den vinner allt mer terräng i skolan tror jag beror på att för allt fler lärare är informationsteknologi i allmänhet och internet i synnerhet en teknik och informationskanal som bör integreras med undervisningen. Flipped Classroom, trots sina nackdelar, möjliggör enligt mina respondenter att alla elever kan tillgodogöra sig undervisningen när metoden gör undervisningen mer varierad genom att använda text, bild och film för att berätta och beskriva. Eleverna får då chansen att tillgodogöra kunskaperna på flera olika sätt. Att ladda upp videoklipp förutsätter dock att eleverna har tillgång till det. Det kan man räkna med att alla elever har med tanke på att var och varannan elev i den svenska skolan äger en s.k. ”smart” mobiltelefon. Lägg därtill att många grund- och gymnasieskolor, i likhet med skolorna som ingick i denna studie, har en målsättning att förse varje elev med en dator eller läsplatta. Det innebär att elever som på socioekonomiska grunder inte har tillgång till tekniken hemma har en möjlighet

27

att titta på klippen i skolan. Dock är det inte säkert att eleven prioriterar att titta på videoföreläsningar då mycket annat pockar på dennes uppmärksamhet. Därför menar jag att det ligger en stor utmaning i att få alla eleverna att titta på filmen inför lektion. Möjligen är det bara ett problem i början, eftersom elev som inte har förberett sig snart inser att den inte heller kommer att kunna delta i gruppövningar och därmed hamnar efter i undervisningen. En insikt om att det är nödvändigt att titta på filmen i förväg löses således av sig själv.

Vidare kan man fråga sig om Flipped Classroom lämpar sig bättre i vissa ämnen än andra? Är den möjligen mer lämpad för naturorienterade ämnen? Vidare, om studiemotiverade elever är en förutsättning, kan de fördelar som lärarna menar att metoden har för studieresultatet snarare ha att göra med vilka skolor som lärarna arbetar på, än själva metoden i sig? Min undersökning omfattar endast fem lärare vilket är ett snävt urval och jag är medveten om att undersökningen hade främjats av ett större urval vilket skulle kunna ge min undersökning en högre generaliserbarhet. Å andra sidan stöds mina resultat av till exempel Herreid & Schiller (2013) Goodwin & Miller (2013) och Diaz (2012). Genom en strukturerad intervjuprocess och intervjuguide har jag säkrat reliabiliteten i mitt empiriska material något som gav mig förutsättning till jämförelser.

Att skapa filmer som duger för eleverna att titta på är en utmaning och det krävs träning innan filmerna når en kvalitet som lärarna var nöjda med. Hur mycket förkunskaper man hade i detta avseende skiljer sig mellan mina respondenter, och jag kan tänka mig att villigheten att spela in filmer är större om man vet att det inte stjäl dyrbar tid som kan ägnas åt övriga förberedelser. Hos mina respondenter varvades traditionella lektioner med Flipped Classroom, dels därför att filmade föreläsningar inte lämpade sig för alla tillfällen, dels för att det var en önskan från eleverna som uppskattade variationen. Det kan tolkas som att det finns elever som uppskattar att få lyssna till en god berättare som kan berätta saker som inte ryms på filmen, vilket får betraktas som något som eleverna går miste i så fall eftersom ett videoklipp är tänkt som en kärnfull sammanfattning. Hur lärare väljer att eleverna ska arbeta med informationen i videoklippet, till exempel genom diskussioner, gruppövningar och analyser, skiljer sig åt men klart är att metoden förutsätter att den tid som frigörs, förvaltas väl av läraren. Först då kan metoden generera positiva effekter på inlärningsprocessen enligt mina

28

respondenter. Jag tror att målet att eleverna ska uppnå goda resultat och behörighet till fortsatta studier på högre nivå kräver insatser från såväl lärare, ledning och eleverna själva. Strävan att lyckas med skolans uppdrag manar till en pågående diskussion om hur skolundervisningen kan gestaltas för att elever bäst ska tillgodogöra ämneskunskapen som läraren har i uppdrag att förmedla till eleverna.

29

6. Slutsatser

De slutsatser som denna studie visar är för det första att lärarna upplever att mer tid till att hjälpa eleverna jämfört med traditionell undervisning, liksom möjligheten till mer tid till diskussioner i klassrummet. Att behovet av hjälp hemifrån sjunker och att eleven kan ta igen missade genomgångar eller repetera var ytterligare påtagliga fördelar lärarna ansåg att Flipped Classroom hade inneburit. Även om fördelarna var flera, ansågs Flipped Classroom vara förenat med utmaningar och förmågan att tackla dessa utmaningar skiljde lärarna åt vilket har lett till att de i varierande grad hade implementerat metoden i sin undervisning. De tekniska förutsättningarna att skapa videopresentationer är tillgängliga för alla lärarna, skillnaden ligger snarare i deras olika grad av erfarenhet att använda IT i undervisningen. Annan utmaning ansåg man vara att tillgången på användbara klipp på webben varierade. Läraren i Svenska ansåg att hennes läroämne lämpade sig sämre för formatet. Till möjligheterna räknas att elevernas engagemang hade vuxit och att de hade tagit större ansvar för sitt lärande liksom att förbättring i resultat. Dock kunde man inte säga säkert om det uteslutande kan tillskrivas det nya sättet att strukturera undervisningen på.

7. Fortsatt forskning

Väsentligt för den framtida skolverksamheten är en fortsatt diskussion om hur skolundervisningen bör bedrivas för att eleverna ska ha förutsättningar för nå kunskapsmålen – och för några – ännu längre. Fortsatt forskning på Flipped Classroom som innebär en undersökning som även inkluderar elevperspektivet vore i det avseendet intressant. Vidare, 3D-teknologi i klassrummet befinner sig fortfarande i sin vagga, och vilka fördelar denna teknologi har för lärandet är ett annat förslag på fortsatt forskning.

30

Källförteckning

Barker, Daniel (2013). Flipped Classroom. Stockholm: Natur & Kultur.

Bergmann, Jonathan (2012). Flip your classroom: Reach every student in every class every day. Eugene, Oregon: International Society for Technology in Education.

Björklid, Pia & Fischbein, Siv (2011). Det pedagogiska samspelet. Lund: Studentlitteratur.

Bråten, Ivar (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Diaz, Patricia (2012). Webben i undervisningen. Lund: Studentlitteratur.

Egidius, Henry (2009). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur & Kultur.

Goodwin, Bryan, and Miller, Kirsten. (2013). Evidence on flipped classroom is still coming in. Educational Leadership 70, (6): 78.

Herreid, Clyde Freeman & Nancy A. Schiller (2013). Case studies and the flipped classroom. Journal of College Science Teaching 42, (5): 62.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Malmö: Liber.

Kvalitetsgranskning, Rapport (2010:14). Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever. Skolinspektionen

Lage, Maureen J., Glenn J. Platt, and Michael Treglia. (2000). Inverting the classroom: A gateway to creating an inclusive learning environment. The Journal of Economic Education 31, (1): 30-43.

31

Mazur, Eric (2009). Farewell, Lecture? Science 323, (5910): 50-51.

Moore, Amanda J. & Gillett, Matthew R. & Steele, Michael D. (2014). Fostering student engagement with the Flip. Mathematics Teacher. Vol. 107, No. 6.

Nylander, Lotta (2014). Bättre pedagog med ny teknik? Din Karriär. Nr 1.

Skolverket. Gymnasieskola 2011. Stockholm: Fritzes

Skolverket. Läromål, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011. Stockholm: Fritzes

Sundgren, Gunnar (2011). I Forssell, Anna. (red). (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber.

Säljö, Roger (2011). I Forssell, Anna. (red). (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber.

Säljö, Roger (2012) Den lärande människan. I Lundgren, U. P. (red). (2012). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Trost, Jan (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Williams, Dylan (2013). Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Webbdokument

Bart, Mary (2013). Survey confirms growth of the flipped classroom. Faculty Focus. Tillgänglig:

http://www.facultyfocus.com/articles/edtech-news-and-trends/survey-confirms-growth- of-the-flipped-classroom/.

32

Bennett, Brian E. (2012). Flipped Classroom: Let’s change the discussion. Tillgänglig: http://smartblogs.com/education/2012/08/07/flipped-classrooms-lets-change-

discussion/.

Leijon, Marie (2013). Flippade klassrum har både för- och nackdelar. Tillgänglig: www.skolverket.se.

Lowell-Bishop, Jacob & Verleger, Matthew A. (2013). The Flipped Classroom: A Survey of the Research. American Society for Engineering Education. Tillgänglig: http://www.studiesuccesho.nl/wp-content/uploads/2014/04/flipped-classroom- artikel.pdf.

Skolverket. Kraftig försämring i PISA. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/statistik- och-utvardering/internationella-studier/pisa/kraftig-forsamring-i-pisa-1.167616

Svensk författningssamling (2010:800). www.riksdagen.se

Ny modell bättrade på resultaten. (2014, 3 Maj). SvD. Tillgänglig: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/skolresan-besokte-wieselgrensskolan-i- helsingborg_3611352.svd.

Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig: http://codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

33

Bilaga intervjuguide

Lärarbakgrund

1. Hur länge har du arbetat som lärare? 2. Vilka årskurser och ämnen undervisar du i? 3. Vill du berätta lite om den skolan du arbetar på?

Flipped Classroom

4. Vad karaktäriserar metoden Flipped Classroom? – Vilka delar består den av?

5. Vad föranledde dig att använda Flipped Classroom? – Hur länge har du använt metoden?

6. Vilka fördelar anser du att Flipped Classroom har? 7. Vilka didaktiska utmaningar har Flipped Classroom? 8. Vilka nackdelar anser du att Flipped Classroom har? 9. Vilken reaktion har du fått från eleverna?