Malmö högskola
Lärarutbildningen SÄL
Examensarbete
10 poäng
Respekt - hur synliggörs
det i förskolans vardag?
Respect - how is it Visualised in the
Daily Work in the Pre-school?
Berit Zillén
Lärarexamen 60 poäng
Barndoms och ungdomsvetenskap Höstterminen 2006
Examinator: Ann-Elise Persson Handledare: Mats Olsson
Abstract
Titel: Respekt – hur synliggörs det i förskolans vardag?
Respect – how is it Visualised in the Daily Work in the Pre-school?
Författare: Berit Zillén
Beskrivning: Mitt syfte med studien är att undersöka hur pedagoger på förskolan resonerar kring ordet respekt. Mina frågeställningar har varit: Hur tolkar pedagoger inom förskolan ordet respekt?
Hur beskriver pedagogerna handlingar som uttrycker respekt för barn. Vilka metoder menar pedagogerna är lämpliga för att öka
respekten mellan barn och vuxna på förskolan?
Undersökningen har genomförts som intervjuer av 14 pedagoger. Resultatet av undersökningen visar att flertalet pedagoger resonerar kring ordet respekt som en del av pedagogens omvårdande roll. Ett fåtal pedagoger nämner respekt som en del av pedagogens auktoritetsroll mot enskilda individer och grupper.
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 1
1.1 Syfte och problemformulering ... 3
2 Kunskapsbakgrund ... 4
2.1 Lagar och styrdokument... 4
2.1.1 Respekt i FN:s Barnkonvention ... 4
2.1.2 Vad säger läroplanen om respekt ... 5
2.1.3 Den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever... 5
2.1.4 Hur respekt tas upp i Yrkesetiska principer för lärare ... 5
2.2 Korczak syn på respekt i mötet mellan vuxna och barn... 6
2.3 Vygotskij ... 6 2.4 Aktuell forskning... 7 2.5 Relationellt perspektiv... 9 2.6 Centrala begrepp ... 10 3 Metod... 12 4 Resultat ... 18
4.1 Hur tolkar pedagoger inom förskolan ordet respekt?... 18
4.2 Hur beskriver pedagogerna handlingar som uttrycker respekt för barn? ... 20
4.3 Vilka metoder menar pedagogerna är lämpliga för att öka respekten mellan barn och vuxna på förskolan? ... 21
5 Sammanfattning... 22
6 Diskussion ... 23
1 Introduktion
Respekt,
Respekt,
respekt, respekt
Genom att skriva ordet respekt med olika typsnitt som i rubriken ovan, vill jag visa att ordet kan gestaltas på olika sätt och kommer att tolkas olika beroende på vem som är avsändare och mottagare av meddelandet.
Det var så det började…
Mitt intresse för ordet respekt och vad det är, väcktes i samband med att "Muhammed-karikatyrerna” publicerats i den danska morgontidningen Jyllands-Posten (Svt.se, 2006). Publicerandet fick sedan konsekvenser på ett internationellt plan. När den första debatten började i tidningarna var jag i Malmö för en schemalagd träff inom SÄL-utbildningen. I undervisningen togs detta upp till diskussion. Det blev intensiva diskussioner, vilket ytterligare berikades genom att det fanns olika etniska och religiösa uppfattningar i gruppen. I diskussionerna fick jag ny kunskap om bakgrunden till striden om Muhammed-bilderna. Konflikten hade kanske inte blivit så stor om Danmarks statsminister hade accepterat att träffa ambassadörerna från elva muslimska länder. Min reflektion i detta sammanhang blev, ”Var finns respekten mellan parterna”? Detta väckte tankar hos mig kring respekt, att det är viktigt att lyssna på någon annan fast jag inte delar denna persons åsikter. Detta var mina första tankar runt ordet respekt. Vidarekopplingen till förskolan gjorde jag genom förskolornas arbetsplaner. På flera förskolor har jag sett arbetsplaner där målet har varit att ”barnen ska respektera varandra” och ”alla ska möta varandra med respekt”. Nyfikenheten drogs då till vilket underlag och vilka diskussioner man haft på förskolan när man skriver detta. Vad är
respekt för något egentligen? Detta blev alltså startskottet för vad som nu resulterat i denna
uppsats.
Respektens olika betydelser
Respekt är ett ord vilket under de senaste åren kommit att användas i många olika
sammanhang. I vardagslivet talar människor om att de vill bemötas med respekt. Ungdomar använder ”du ska ha respekt för mig” i social samvaro mellan individer. Politiker lovar att de
ska respektera sina motparter och deras åsikter. En reklamslogan för Stryktipset löd ”13 rätt är respekt” (Wiklund, 2004). Respekt tolkas på olika sätt i dessa sammanhang.
Betydelsen av ordet respekt har förändrats över tid. Innebörden av respekt omfattar ett område från att tolkas som fruktan (Nordisk familjebok, 1915), till att betyda hänsyn (Bra böckers lexikon, 1980). Många ord i vårt språk används av gammal vana utan att vi uppdaterar oss med vilka betydelser det har för oss idag. Likafullt som vi behöver hålla oss informerade om vad som händer inom forskning och utveckling inom vår yrkesverksamhet, likväl behöver vi även ha insikt om vilka uppfattningar vi lägger i ord och begrepp. Som exempel på detta kan nämnas att i uppslagsverk från olika tidsepoker förklaras ordet respekt med olika betydelser. Utifrån mitt perspektiv skulle jag beskriva ordet respekt som ett av flera sätt att förhålla sig till något eller någon, och att det ingår som en del i vårt sätt att kommunicera med och att ha relationer till individer. Jag vill veta mer om hur ordet respekt används och tolkas i förskolan, för att förstå mig själv, kollegor och för att ha en grund att förhålla mig till när etiska diskussioner förs i förskolans arbetslag. Ordet respekt är för mig otydligt. Genom att försöka se mångtydigheten i ordet skapar jag mig ett bredare perspektiv på nyansrikedomen i ordet.
Ändrad barnsyn
Bilden av vad barn är kompetenta till har även den förändrats över tiden. Öhman (2006) skriver om betraktandet av barn som ett tomt paket som ska fyllas och formas av vuxna, till att numera ses som ett barn med social kompetens att kunna ingå i relationer med andra individer. Brodin och Hylander (2003) poängterar att i slutet av 90-talet förändrades bilden av barnet som behövande, till ett kunskapssökande, nyfiket och kompetent barn. I det fall pedagogen har förändrat sitt synsätt på barn, borde det även leda till ett förändrat sätt att bemöta barn.
Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS, 2006:67), gäller från den 1 april 2006 och omfattar även förskoleverksamhet. I regeringens sammanfattning av lagen kallad ”Trygghet, respekt och ansvar” (Utbildnings- och kulturdepartementet, 2005/06:38) står att förskolorna ska upprätta en likabehandlingsplan ”för att förebygga samt motverka trakasserier och annan kränkande behandling”. Intressant är att ordet respekt används i samband med detta och kan vara en ingång till diskussioner om vad kränkning innebär på förskolan. Den nya lagen skulle även kunna tänkas ha en anknytning till
De yrkesetiska principerna som antagits av Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund 2001. I
Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning
• alltid bemöta eleverna med respekt för deras person och integritet samt skydda varje individ mot skada, kränkning och trakasserier. (Lärarförbundet, 2004, s.131)
• hålla de yrkesetiska principerna levande genom att dels återkommande diskutera och bearbeta yrkesetiska ställningstaganden i arbetet, dels ta upp de konflikter av etnisk innebörd som uppstår. (Lärarförbundet, 2004, s.132)
1.1 Syfte och problemformulering
Mitt syfte med studien är att undersöka hur pedagoger på förskolan resonerar kring ordet
respekt.
För att göra det har jag följande frågeställningar:
Hur tolkar pedagoger inom förskolan ordet respekt?
Hur beskriver pedagogerna handlingar som uttrycker respekt för barn?
Vilka metoder menar pedagogerna är lämpliga för att öka respekten mellan barn och vuxna på förskolan?
2 Kunskapsbakgrund
I detta kapitel tar jag upp de dokument och den litteratur som är väsentligt för mitt arbete Det jag bedömer som viktigt att ha med i underlaget är:
Barnkonventionen,
Förskolans läroplan (Lpfö98),
Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever mot diskriminering,
Lärares yrkesetiska regler
Janusz Korczak tankar om respekt.
Vygotskijs syn på barnets utveckling av social kompetens.
Begreppsdefinitioner involveras i kunskapsbakgrunden. En forskningsrapport och några examensarbeten kommer att redovisas.
2.1 Lagar och styrdokument
2.1.1 Respekt i FN:s Barnkonvention
Upprättandet av Barnkonventionen (Nyberg, 2006) och undertecknandet av detta konvolut gjorde att barnets fulla människovärde erkändes. Enligt konventionen räknas individen som barn upp till 18 års ålder. För att bli behandlad som fullvärdig människa krävs att barnet behandlas med respekt (Edenhammar, Ek, Ewerlöf, Gustafsson, Hammarberg & Sverne, 1994). I skriften Respekt för barnet (Edenhammar m.fl., 1994) är det fyra av Barnkonventionens principer som analyseras utifrån respekt för barnet. De principer som tas upp är den om alla barns lika värde (artikel 2), att man ska se till barnets bästa (artikel 3), att alla barn har rätt att leva och utvecklas (artikel 6), samt att barn har rätt att utrycka sina åsikter (artikel 12). Det sätt som betonas för att barnet ska respekteras är att man lyssnar på barnet. Genom att bli åhörd respekteras barnet som en självständig individ med egna åsikter.
2.1.2 Vad säger läroplanen om respekt
I delen Förskolans värdegrund och uppdrag i Läroplan för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998) tas upp hur viktigt det är att förskolan förankrar hos barn de grundläggande demokratiska värderingarna som finns i vårt samhälle. En av dessa grundläggande värderingar är respekt för människans egenvärde och vår gemensamma miljö. På det sätt vuxna agerar, som förebilder inom förskolan, utövar de inflytande på hur barn skapar förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. Riktlinjer vilka gäller för alla som är verksamma på förskolan är bland annat att:
• visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet och
• stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. (Utbildningsdepartementet, 1998, s.11)
• verka för att varje barns uppfattningar och åsikter respekteras (Utbildningsdepartementet, 1998, s.15)
Att uppträda som en tydlig förebild berör all personal på förskolan. En för pedagogerna grundläggande arbetsuppgift som förekommer på förskolan är att ansvara för att varje barns behov respekteras och tillgodoses, samt att barnen får uppleva betydelsen av sitt eget värde.
2.1.3 Den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever
Införandet av Lagen om förbud mot diskriminering och andra kränkande behandlingar av barn och elever (SFS 2006:67) och om krav på att det ska finnas en likabehandlingsplan på varje förskola har satt fokus på vad kränkning kan vara. Om respekt mot människor saknas, betyder det att man utsätts för kränkning? Det som avgör om ett beteende eller handling betraktas som kränkning är beroende av hur barnet eller eleven upplever det (Utbildnings- och kulturdepartementet, 2006). Att bli kränkt är en individuell känslomässig uppfattning, vilket aldrig kan tas ifrån en person.
2.1.4 Hur respekt tas upp i Yrkesetiska principer för lärare
I yrkesetiska principer för lärare (Lärarförbundet, 2004) skrivs det om lärares yrkesetik. I dessa principer tas respekt upp som en punkt när det gäller lärares bemötande av elever. I
respekten för elever betonas vikten av att se varje person som en individ, men också att pedagogen måste finna en balans mellan att se elever som individer och som en grupp.
2.2 Korczak syn på respekt i mötet mellan vuxna och barn
Janusz Korczak, kallas en humanistisk pedagog efter hur hans liv var och de idéer han stod för. Korczaks arbete byggde på respekten för barnet som människa och för allas lika värde. Han tar upp människans värdering av att stort är mer värt än litet.
Respekt och beundran visas för det som är stort, för det som tar mycket plats. Men det som är litet anses obetydligt och ointressant. Små människor – små behov, små glädjeämnen, små sorger. Vad är imponerande – en stor stad, höga berg, ett högt träd? Vi säger: >>Ett storverk, en stor man. << Ett litet barn väger så lätt, är så kort. Vi måste böja oss ner, sänka oss till barnet. (Korczak, 2003, s. 11)
Han hävdar att det som avgör huruvida man får respekt är storlek, kunskap och intelligens. Korczak understryker att barn ska respekteras för ”idag” inte för framtiden. Han betonar att barndomen är en viktig del av livet. Det handlar om att möta och se barnen i den situationen som är just då.
Ytterligare ett citat från Korczak
Pedagoger lägger sig gärna till med de vuxnas privilegium att: iaktta barnen, inte sig själva, att lägga märke till barnens brister, inte sina egna. (Korczak, 2003, s. 63)
Att tid till reflektion i pedagogens arbete inte enbart används till att fundera över barnarbetet utan även används till självrannsakan av pedagogen ger insikt och är utvecklande.
2.3 Vygotskij
Evenshaug & Hallen (2001) menar att enligt Vygotskij har barns utveckling en förbindelse med den kultur barnet är uppväxt i. Kulturen överför betydelser och värderingar vilket ger konsekvenser för barnets sätt att tänka. Detta kulturarv överförs genom det samarbete som sker mellan barnet och en annan människa. Samspel, vilket Vygotskij benämner dialogiskt samarbete, är något som sker mellan ett barn och en annan människa. Barnet försöker förstå instruktioner för att eventuellt införliva upplysningen och sedan använda den för att styra sin egen aktivitet. Barnet lär sig handlingssätt i samspel med andra, men utvecklar dem vidare själv. För att utvecklas behöver barnet få uppgifter som ligger lite över deras nivå, inom det
Vygotskij kallar den proximala utvecklingszonen, till detta område hör dialogiskt samarbete. Evenshaug & Hallen (2001) skriver vidare om Vygotskij att det räknas som att en intellektuell utveckling sker när barnet självt löser en uppgift. Vilket sker via ett kommunikativt samarbete, vilket innefattar hjälp och stöd från andra personer. Pedagogens roll är att ge impulser till barnet att vara aktivt med andra individer och ge barnet den hjälp och det stöd det behöver för att klara av nya uppgifter.
2.4 Aktuell forskning
Anders Holmgren tar i sin doktorsavhandling Klassrummets relationsetik: Det pedagogiska
mötet som etiskt fenomen (2006), upp etiska relationer som finns i klassrum. Utgångspunkten
för avhandlingen har varit att genom Emmanuel Lévinas ansvarsetik få ny kunskap om lärares arbete från ett etiskt perspektiv.
Holmgren har i sitt analysarbete valt att utgå från en fenomenologisk och hermeneutisk tradition som grund (se vidare under metodval sidan 12).
Holmgren menar att för att kunna möta de förändringar som finns i dagens samhälle krävs det att lärare har andra kompetenser och mer insikt om de moraliska betydelserna av sin yrkesroll. I avhandlingen pekar Holmgren på hur viktigt det är på det sätt saker sägs. Det som sägs är alltid riktat till någon och har en positiv eller negativ påverkan på mottagaren. På det sätt något sägs, har enligt Holmgren, mer påverkan på undervisningssituationen än vi är riktigt medvetna om. Han påpekar även att hur något sägs betyder mer än det som blir sagt. En lärare vilken är medveten om sitt eget sätt att kommunicera och vara, kan genom sägandet följaktligen påverka de enskilda elevernas och klassens sätt att ta till sig något nytt. Holmgren påpekar att detta är det viktigt att vara medveten om. Lärarens sätt att uttrycka sig är därmed ett redskap vilket ger en stor möjlighet att positivt fostra och undervisa elever.
Definition av tolerans inom pedagogiska yrken är ett examensarbete av Sofi Hedlund (2005).
Vad innebär begreppet tolerans för pedagoger? Hedlund har tagit sig ann detta begrepp utifrån sitt huvudämne ”Religionskunskap och lärande” inom lärarutbildningen. Att förmedla värdegrundsfrågor till elever är en av skolans uppgifter. Värdegrundsfrågorna ger möjlighet till personliga tolkningar vilket leder till att de behöver diskuteras för att pedagogerna ska få en gemensam definition av begreppet. Intoleransen mot avvikande beteenden i dagens samhälle är märkbar. Därför anser Hedlund att det är viktigt att det i skolan förs samtal om
har flera definitioner och beror på när och vem det är som använder det. De definitioner av tolerans i ordböcker hon citerar omfattar betydelsen fördra, samt acceptera och respektera. De filosofier Hedlund tar upp är hermeneutiken, vilken utgår ifrån att vi alltid tolkar olika former av bland annat beteenden och texter utifrån ett perspektiv, den andra filosofin hon tar upp är fenomenologin vilken vill få fram ett ”sant vetande” om vår omgivning. Detta utifrån hur saker upplevs inom vetenskapen och i vardagen. Hedlund använder sig av hermeneutik vid analys av resultaten då hon anser att resultaten är mycket påverkade av hennes egen förförståelse och erfarenhet. Hedlunds sätt att tolka resultatet innebär att definitionen av tolerans kan vara olika, men ändå finns innehållet inom ett gemensamt område. Skillnaden hon uppfattar mellan pedagogernas definition är a) Ha tålamod med någon eller något och b) Att andra människor och deras åsikter accepteras.
Accepterandet av andras värderingar innebär enligt Hedlund att man troligtvis fattat ett beslut om detta, vilket innebär att man har förhållit sig till värderingen på ett aktivt sätt. Hedlund framför även att tolerans kan innefatta ett passivt agerande när andra tillåts att vara annorlunda. Huruvida agerandet är passivt eller aktivt sätt menar Hedlund är grunden till att diskussioner bör föras om hur begreppet tolerans tolkas. Förståelse är det som behövs för att utveckla tolerans vilket bäst sker genom utbildning. För att utveckla förståelse behövs en god självkännedom påtalar Hedlund, att använda metoder som samtal och samarbete är en bra grund för att utveckla tolerans.
Eva-Marie Carlsson och Lena Stedt-Lindström har skrivit en C-uppsats om Social kompetens
i förskola och skola (2005).
Detta arbete vill visa på pedagogens betydelse för att barns sociala kompetens ska utvecklas. De har valt en kvalitativ undersökning med intervjuer av pedagoger i förskola och skola som metod.
I dagens samhälle efterfrågas och värderas människors sociala kompetens. Hur medvetna pedagoger är om hur det egna förhållningssättet och bemötandet påverkar barns utvecklande av social kompetens utgör bakgrunden till denna uppsats. De teorier som tas upp är Sterns teorier om barns utveckling av självet och Bowlbys anknytningsteori vilka båda tas upp utifrån förhållandet barn – föräldrar. När det gäller pedagogens uppgift, att se varje enskilt barn och dess individuella behov och även se hur barn bildar en grupp kräver medvetna vuxna. De tar upp vikten av att pedagoger ser att deras eget beteende har en påverkan i mötet med barnen. I sina litteraturstudier tar de upp Sommers tankar om att barnen i dagens skola har med sig de förändringar och den utveckling vilken finns i samhället. Av barn krävs att
kunna avläsa koder i sociala situationer och att vara socialt anpassningsbara. Detta medför enligt Sommer att förskola och skola måste anpassas till dagens barn. Följden blir att lärarrollen kräver yrkesmässiga färdigheter likväl som det behövs personliga egenskaper. Sommer menar att lärarens sätt att vara innebär en jämvikt mellan hänsyn och krav vilket kallas att ha ett auktoritativt sätt.
I sin studie framhåller de att det är viktigt att pedagogerna reflekterar över hur det egna synsättet, bemötandet och miljön påverkar barnen. Samtliga intervjupersoner tar även upp pedagogernas stödjande betydelse för hur barnet förmår att samspela med andra. De lägger dock tonvikten på att det är föräldrarna som har det största ansvaret för hur detta samspel utvecklas. En annan faktor respondenterna tar upp är att tidsfaktorn för varje barn tillsammans med föräldrar och pedagoger har minskat, vilket skulle leda till att förskolan och skolan behöver lära barn social kompetens.
Slutsatserna de drar är att utveckling av social kompetens hos barn är beroende av ett samspel mellan barn och andra människor, men att även andra faktorer krävs för att en utveckling av kompetensen ska ske. Via litteratur och undersökning fick de verifierat att pedagoger i skola och förskola har betydelse för barns sociala kompetensutveckling.
2.5 Relationellt perspektiv
Johansson och Pramling (2003) skriver om vikten av att ha ett relationellt perspektiv vilket innebär att genom att samverka med andra människor och omgivning erhålla kunskap. Det barn pedagoger väljer att betrakta i vardagen är ett barn som har kompetens. Kompetensen är i första hand relationell, den bygger på att barn möter och samspelar med andra. Johansson och Pramling (2003) refererar även till Dion Sommer, vilken talar om barns samvarokompetens. Denna kompetens betyder att man ska kunna visa för andra att ”det här är jag”, men även kunna ta hänsyn till andra personer och deras behov. Enligt Johansson och Pramling (2003) har samhället behov av att det sker en individuell utveckling, men även att lärande sker i grupp. Enligt författarna tittar pedagogerna efter bristerna hos det individuella barnet. Istället borde fokus ligga på pedagogens kunskaper och vilket ansvar pedagogen tar för att barnets lärande ska komma i centrum. Pedagoger verksamma i förskolan utgår ifrån sin egen föreställningsvärld i vardagsarbetet med barn. Det sätt vi ser på barn och hur vi agerar utgår från dessa till viss del omedvetna teorier skriver Johansson och Pramling (2003). Dessa ”teorier” utgår från de föreställningar pedagogen har om hur världen är. Denna världsbild kan
studier. Pedagogen på förskolan har att ta ställning till hur barnets värld ser ut idag. Pedagogen ska se både den enskilde individen och hela gruppen. Johansson och Pramling (2003) menar att det enskilda barnets kompetensutveckling påverkas relationellt, dvs. genom samspel och möten med övriga barn i en grupp.
2.6 Centrala begrepp
Begrepp vilka definieras är respekt, tolka, makt, auktoritet
Respekt
Respekt är ett ord vilket har genomgått en förändring över tid. Detta kan ses genom att slå i
uppslagsverk för olika tidepoker. I Nordisk Familjebok från 1915 står följande, respekt; aktning, vördnad, fruktan. Bra böckers lexikon från 1980 har följande version av respekt; aktning, vördnad, hänsyn, fruktan, auktoritet. Till att år 2006 fått följande lydelse respekt; aktning, vördnad, i Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. Tolkning av ordet
respekt som fruktan, vilket innebär att skapa rädsla för något, var en av de tolkningar vilka
fanns i början av 1900-talet. Nu i början av 2000-talet nämns inte fruktan med i ordböckerna (Svenska Akademiens ordlista, 2006), utan idag talas det om hänsyn.
Skillnaden mellan betydelsen fruktan och att använda ordet som hänsyn är stor. Även om
fruktan inte skrivs som en tolkning idag finns den ändå kvar i samhället som en del av
betydelsen av respekt. Ungdomars sätt att skrika ut till varandra ”Du ska ha respekt för mig” innefattar en underliggande tolkning av att ”du ska vara rädd för mig”. Här har fruktan fortfarande en stor betydelse. Ordet hänsyn ligger dock i andra ändan av spektrat från fruktan. Den yttersta gränsen av hänsyn är för mig nästan en form av självutplåning liktydigt med att jag gör allt för dig bara du inte blir ledsen, arg eller besviken. När jag började mitt arbete tolkade jag respekt utifrån aktning/vara uppmärksam. Under arbetets gång har jag hamnat i en position där jag vill veta hur pedagoger ser på ordet, dvs. jag har blivit mer öppen för olika tolkningar.
Tolka
Att tolka något innebär enligt Svensk ordbok och Svensk uppslagsbok (2001) att utläsa och i ord uttrycka något som man uppfattar som svårbegripligt eller dunkelt. Hur ord tolkas innebär bland annat även att jag som person gör egna bedömningar utifrån den upplevelse jag har i
situationen. Det kan innefatta att jag i en intervjusituation exempelvis fokuserar på och försöker avläsa vad avsändaren av budskapet har för tolkning.
Makt
Svensk ordbok och Svensk uppslagsbok (2001) skriver om makt som ”position och resurser att styra personer, händelser etc.”. Bergem (2000) beskriver vad etikern Knud E. Løgstrup menar med ett maktförhållande, vilket han säger är ett av människans livsvillkor Detta uttrycker han så här:
Att våra liv med och mot varandra består av att den ene är utlämnad åt den andre betyder att våra inbördes förhållanden alltid är maktförhållanden. Den ene har mer eller mindre av den andres liv i sin makt (Løgstrup, 1994:83)
Det uttryckssätt en individ använder till en annan individ är alltid uttryck för makt över den andre. I och med det föreligger alltid en risk för missbruk av makten. Bergem (2000) anser att Løgstrup menar att makt inte behöver vara negativt mellan människor, utan det är beroende av hur den används. Vi har även fått ett ansvar för andras liv poängterar Løgstrup och då kan makt användas för att få till stånd en utveckling av den andre. Bergem (2000) skriver även om filosofen Martin Buber. Buber poängterar att de parter som ingår i situationer som har med fostran att göra i princip är likvärdiga. I förhållandet mellan pedagog och barn finns dock ett ojämnlikt maktförhållande vilket kan vara inbjudande för pedagogen att använda. Om detta inträffar bör pedagogen fundera på var gränsen för detta går. Jag kommer att använda mig av makt i betydelsen, ”position att styra personer”.
Auktoritet
Svensk ordbok och Svensk uppslagsbok (2001) skriver om auktoritet som ”rätt eller möjlighet till maktutövning på olika nivåer”. Jag kommer att använda mig av denna definition i mitt arbete, som rätt eller möjlighet till maktutövning i positionen som ledare.
Bergem (2000) skriver att auktoritet och makt är betydelsefullt i pedagogiska situationer. Att som pedagog anta en roll som ”tjänare, aldrig herre” kan inte vara utvecklande för barnen. Pedagogen bör istället utveckla hur den kan utnyttja sin auktoritet och ställning för att utveckla och utmana barnet i dess utveckling.
3 Metod
För att söka svar på mina frågor har jag använt intervjuer av pedagoger verksamma inom förskolan. Syftet med intervjuerna var att skapa ett underlag till min undersökning.
Metodval
I mitt val av metod har jag inspirerats av den metod som Anders Holmgren (2006) valt att använda i sitt arbete. Analysarbetet han har valt att utgå ifrån har haft en fenomenologisk och hermeneutisk tradition som grund. Hans analysarbete har skett i tre steg, en beskrivning, en reflekterande analys och en teoretisk tolkning. Strävan med hans arbete har varit att utveckla ny kunskap genom att gå från empiri till teori vid tolkningen av data. Holmgren (2006) fäster uppmärksamheten på att det finns en risk att man övertolkar det man ser genom den förförståelse man har. Holmgren påpekar att det finns få svenska forskningar inom pedagogiken vilka har haft det tolkningsperspektiv han har utgått ifrån, vilket han benämner en ”mer radikal hermeneutik”. Detta tror han dock är ett forskningsområde som kommer att utvecklas.
Metoden jag valt att använda är en kvalitativ forskning med hermeneutisk inriktning. Maria Nyström har beskrivit en hermeneutisk forskningsprocess i Hermeneutik (2002). Hermeneutik anges som ett kvalitativt forskningsförsök. Inom kvalitativ forskning är det tolkning av texter som är det viktiga att bearbeta. Texten i mitt material är den transkriberingen som skett av intervjusvaren. Inom den hermeneutiska kunskapsteorin finns det inga absoluta sanningar utan går ut på att eftersöka och förstå särdrag. Om frågeställningen kan förändras till ”vad betyder det” är det ofta relevant att utgå från hermeneutiken. Min frågeställning; hur resonerar
pedagoger kring ordet respekt?, kan jag omvandla till ”vad betyder det när pedagoger
resonerar kring ordet respekt?”. Det jag söker efter är pedagogers tankar om ordet respekt. Nyström beskriver hur arbetet med tolkning går till. Hon har då i huvudsak utgått från Gadamers inställning till tolkningsprocessen.
1. Det första är att inse på vilket sätt förförståelsen påverkar det sätt jag tar mig an uppgiften och min tolkning av densamme.
3. Den tredje saken som görs är att läsa igenom data och få en preliminär förståelse av helheten. En reflektion om hur mycket påverkan förförståelsen har på texten är betydelsefullt att ha med.
4. Är att tolka meningen i det datainsamlade materialet. Detta kan göras med utgångspunkt från tradition, teoretiska konstruktioner och tidigare forskning eller strukturanalys.
5. Tolkningen provas.
Vid bearbetning av min första fråga; hur tolkar pedagoger inom förskolan respekt? Har jag utgått från ett induktivt förfaringssätt när jag sorterat materialet i kategorier. Ett induktivt förfarande är att gå från empiri till teori, dvs. frågan kastas ut för att få in så mycket information som möjligt. Andra frågan; ”hur beskriver pedagogerna handlingar som uttrycker
respekt för barnet”? och tredje frågan; ”vilka metoder menar pedagogerna är lämpliga för att
öka respekten mellan barn och vuxna på förskolan?” har sorterats utifrån ett deduktivt angreppssätt. Att använda en deduktiv metod innebär att gå från teori till empiri, dvs. kontrollerar om det jag gör är det jag tänkt. Teorin är att pedagogen har ett uppdrag att utveckla respekt i förskolan och pedagogen har en tolkning av detta uppdrag. En metodisk tolkning görs; stämmer detta? Pedagogen anser att det finns metoder att utveckla, vilket har varit underlag för kategoriseringen.
Forskningens inriktning kan bedrivas enligt metoder vilka betecknas kvantitativa eller kvalitativa (Patel & Davidson, 2003). En enkel beskrivning av dessa metoder är, kvantitativ forskning är när datainsamling mäts och bearbetnings- och analysmetoder är statistiska. En kvalitativ metod är att datainsamlandet sker genom exempelvis intervjuer och att analyser tolkas, enligt Patel och Davidsson (2003). Johansson och Svedner (2006) skriver att syftet med kvalitativa intervjuer är att få intervjupersonen att svara så utförligt som möjligt. För att åstadkomma det måste frågorna anpassas efter intervjupersonen. Vidare påpekar de nackdelen med att bara använda en metod, intervjumetoden. För att stämma av hur intervjupersonen handlar praktiskt behövs det göras observationer. Även intervjuarens påverkan på de svar intervjupersonen ger är ett problem. Intervjuarens egen uppfattning om temat kan påverka den intervjuade, vilket kan vara svårt att observera. Mitt val att enbart använda intervju är beroende på min frågeställning: Hur resonerar pedagoger kring ordet respekt?
Tillvägagångssättet för datainsamling som jag valt är intervju. Jag vill få vetskap om hur pedagoger tolkar ordet respekt. Genom intervjumetoden försöker jag ge respondenterna möjlighet till utförliga svar. Vidare kan eventuella oklarheter i frågeställningen förtydligas. Möjlighet till kompletterande frågor vid en intervju betonas av Repstad (1999). Enkätmetod är ett annat alternativ, då svarsalternativen i en enkät antingen är standardiserade eller innebär att det krävs skrivna ord. Eftersom min frågeställning är att undersöka hur pedagoger tolkar ordet
respekt, är intervjumetoden bättre att tillämpa. Detta bekräftas även av författarna Johansson
& Svedner (2006), där de skriver att intervjumetoden brukas när frågeställningen berör upplevda meningar och attityder.
Genomförande
Kontakt med intervjupersonerna togs via telefon och information gavs om intervjuområde och hur lång tid som beräknades till intervjun. Förslag lämnades till intervjupersonen om plats och tid. Intervjupersonerna hade inte sett frågorna innan utan frågorna ställdes muntligt till intervjupersonerna vid intervjutillfället. När kvalitativa intervjuer görs behöver frågorna inte följas slaviskt enligt Pål Repstad (1999), frågorna ska vara till stöd under intervjun så att fokus kan hållas på ämnet. För att få en uppfattning om intervjufrågor och frågeställningar stämde överens gjorde jag en provintervju. Patel och Davidsson (2003) nämner i sin bok betydelsen av att kontrollera att frågorna i en intervju inte kan missuppfattas. Risken är att intervjuaren har en djupare förståelse för ämnet än intervjupersonen, vilket kan få till följd att frågorna inte blir tillräckligt tydligt formulerade. Att göra en provintervju ger värdefull information om intervjufrågorna behöver ändras. Utfallet av provintervjun blev att frågorna förtydligades och minskades till antal. Provintervjun gav mig även möjlighet att upptäcka mina egna brister i intervjuteknik. Kvale (1997) framhåller att det är genom att göra intervjuer som lärdomar om intervjuteknik görs. Intervjuerna har genomförts efter skrivna intervjufrågor, med utrymme för följdfrågor. Efter tillåtelse av intervjupersonerna dokumenterades intervjuerna med Mp3-spelare.
Dokumentation av intervjuer med bandspelare kan få en hämmande effekt på intervjupersonen enligt Patel och Davidsson (2003). De nämner även att renskriva intervjuer tar lång tid. Min uppfattning är att Mp3-spelaren, vilken är liten till omfånget och inte iögonfallande, inte inverkat hämmande vid intervjuerna. Renskrivning av intervjuerna tog, som Patel och Davidsson (2003) påpekat, lång tid att genomföra.
Analysbeskrivning
En hermeneutisk forskningsprocess börjar med att ta reda på vilken förförståelse som kan inverka på tolkningsprocessen skriver Nyström (2002). Vilket förhållande har jag till ordet
respekt? Mina funderingar innan jag började skriva detta arbete var diffusa. Genom att studera
de källor som finns beskrivna i kunskapsbakgrunden samt att observera mitt eget beteende har jag fått bättre klarhet i vilken förförståelse jag har till ordet respekt.
Steg två enligt Nyström (2002) är att fastställa vilken form av datainsamling som ska göras. Hermeneutikens forskningsmetod syftar till att analysera texter och liknande material. Mina intervjuer har transkriberats vilket har gjort att jag har fått ett textmaterial att bearbeta.
Nyström (2002) skriver att nästa steg är att läsa den datainsamlade texten. Den första genomläsningen ska ge en förberedande förståelse av helhetsbilden av materialet innan man börjar med deltolkning. Även Patel och Davidsson (2003) skriver om hur analysarbete kan gå till, att det innebär läsning av det utskrivna materialet i flera omgångar. Vid genomläsningen bör anteckningar och understrykningar i texten hela tiden användas, för att hitta mönster. Dessa mönster ligger till grund för att kategorisera materialet. Kategorierna kan innefatta det som är centralt och även belysa variationen inom kategorin. Jag har läst igenom de utskrivna intervjutexterna flera gånger och fört anteckningar i kanten på vad som utmärker texten.
I steg fyra skriver Nyström (2002) om hur innebörden i datainsamlingen ska förklaras. De förklaringar vi har av data är mänskliga sammansättningar inga sanningar utan har sitt ursprung utifrån den kultur och tradition vi lever i. Det sätt jag har använt mig av om hur data ska förklaras har varit en strukturanalys. Enligt Nyström (2002) betyder det att liknande innehåll i texten förs samman och innehållet i texten blir klarare framställt. Analysarbetets fortsättning blev att sammanställa intervjupersonernas svar under respektive fråga. För att kunna följa analysbearbetningen gavs intervjupersonerna identitetsbeteckningar från A – O. I marginalen till dessa sammanställningar har jag gjort kategoriseringar för att se mönster. Kategoriseringar har ändrats vartefter jag hittat nya mönster. Frågan (Hur tolkar pedagoger inom förskolan ordet respekt?) analyserades på ett induktivt sätt vilket gjordes genom att svarsuppfattningarna sammanställdes till kategorier. I Tabell 1 är kategorierna uppdelade i grupperna; lyssna, hänsyn, bekräftelse och förtjäna. Underlaget till att dessa kategorier valdes var de svar vilka var mest gemensamma för intervjupersonerna. Tabell 2:s kategorier är
omsorgsperspektiv ingår undergrupperna, hänsyn, lyssna, omvårdnad och bekräfta. Auktoritetsperspektivet är kopplat till pedagogens möjlighet till maktutövning. Efter detta har sedan svaren på frågorna; ”hur beskriver pedagogerna handlingar som visar respekt för barnet” och ”vilka metoder pedagogerna anser lämpliga för att öka respekten mellan barn och vuxna på förskolan” sammanställts. För att kategorisera dessa svar har jag utgått ifrån frågan, vad som ingår i pedagogens uppdrag på förskolan. Ett stöd för kategorisering var att fråga sig: ”vad är det pedagogerna inte säger”. Detta är ett deduktivt angreppssätt att analysera data på. I förskolans uppdrag ingår att se barnet som en individ i en grupp. Den vuxnes roll karakteriseras av att innefatta en omsorgstagande roll till att vara en ledande och styrande pedagogisk auktoritet. Detta har gett följande indelning i kategorier för tabell 3; individ, grupp, omsorg och auktoritet. Kategorierna till fråga 4 hittades genom att jag ställde mig frågan; vad ingår i förskolans uppdrag enligt Läroplan för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998) följden av detta blev att till tabell 4 beskrivs kategorierna i grupperna; förhållningssätt, arbetsform, innehåll, auktoritet. Förhållningssätt; står för att hitta aktiviteter som är utmanande och utvecklande för barn. Arbetsform; är det sätt verksamheten utövas på. Innehåll; betyder att det är barnens intresse som står i fokus. Auktoritet; är det sätt pedagogen leder verksamheten på. Bearbetning av svaren har gjorts genom att de 14 intervjusvaren har prövats för att indelas i kategorier.
Nästa fas är att pröva tolkningen enligt Nyström (2002). Tolkningar vilka berör vad något betyder för människor kan bara prövas indirekt. Tidigare forskning kan vara relevant att jämföra med. Den sista delen av analysarbetet är att göra en huvudtolkning enligt Nyström (2002). Tolkningen innebär här att textens sammanhang sammanställs. Det sätt jag gjort detta på är genom att sammanställa texten i en avslutande diskussion.
Urval
Fyra förskolor valdes slumpmässigt ut och pga. respondenternas utlovade anonymitet, vill jag inte närmare gå in på var i landet dessa förskolor är belägna. På dessa förskolor tillfrågades pedagoger om de var villiga att bli intervjuade till min studie. Pedagoger innefattar i det här sammanhanget både förskollärare och barnskötare. Kriteriet för att bli tillfrågad var att personen arbetar på förskola, samt var barnskötare eller förskollärare. 15 pedagoger tillfrågades och av dessa var 14 villiga att bli intervjuade. De intervjuade representerar båda könen och pga. anonymiteten vill jag inte närmare gå in på respondenternas åldersintervall. Intervjupersonerna bestod av 13 kvinnor och en man. Åldersspannet mellan personerna är från
ca 25 år upp till pensionsålder och deras yrkeserfarenhet varierar från att ha jobbat i ett till över trettio år. ”Intervjua så många personer som behövs för att ta reda på det du vill veta” ett citat från Kvales bok Den kvalitativa forskningsintervjun. (1997, s.97). Denna uppmaning har jag följt.
Forskningsetiska överväganden
Intervjupersonerna fick i inledningen information om vilket område intervjun skulle behandla och syftet med mitt examensarbete. Tillstånd har hämtats in från intervjupersonen för att godkänna inspelning av intervjun med Mp3 spelare. Repstad (1999) påpekar att intervjuaren bör upplysa intervjupersonen om att personens anonymitet kommer att beaktas vid behandling av materialet, samt få ett godkännande av dem att använda citat från intervjun.
4 Resultat
I resultatdelen redovisas pedagogers uppfattning av ordet respekt och vad de anser att en pedagog gör som visar respekt mot barn. Därefter redovisas hur pedagoger uppmuntrar
respekt mellan vuxen – barn. Intervjupersonerna, 14 stycken till antal, har fått beteckningar i
form av bokstäverna A – O i samband med citat. Varje person har kunnat bidra med mer än ett svar under varje svarskategori. Eftersom inga observationer gjorts av intervjupersonerna under arbete i förskolan, är det endast pedagogens intervjusvar som ligger till grund för analysen.
4.1 Hur tolkar pedagoger inom förskolan ordet respekt?
För att inleda min intervju hade jag följande fråga; att mötas med respekt vad är det för dig? Anledning till frågan var att inrikta tankarna mot intervjuområdet. Syftet var att få intervjupersonerna att tänka på mer konkreta situationer från vardagen som visar hur de tänker om respekt. Följdfrågan blev därefter; hur tolkar pedagoger respekt?
Svaren på dessa frågor har jag sammanställt under denna fråga; hur tolkar pedagoger inom förskolan respekt? Det som varit centralt i svaren har jag kategoriserat i följande grupper; lyssna, hänsyn, bekräftelse och förtjänar.
Tabell 1 Sammanställning av 14 pedagogers svar på frågan Att mötas med respekt vad är det för dig?
Mina
kategorier Utpräglat citat
Antal pedagoger
Lyssna ”att jag kan lyssna på dom och jag kan se att dom kan lyssna på mej”
(C) 5
Hänsyn ”man tar hänsyn till varandra” (M) 2
Bekräftelse ”bli sedd för den jag är. För det jag står för… mitt sätt att vara, mitt sätt att tänka” (F) 9
Förtjänar ”respekt är någonting man förtjänar det är ingenting du har… (C) 1
Utifrån det här underlaget kan slutsatsen dras att få en personlig bekräftelse är det pedagoger säger att mötas med respekt är. Enbart en pedagog tar upp att mötas med respekt är något som förtjänas.
För att kategorisera under frågan; hur skulle du tolka ordet respekt om du skulle säga det på ett annat sätt? kom jag fram till två huvudkategorier, omsorgsperspektiv —
auktoritetsperspektiv. Omsorgsperspektiv är ett samlingsnamn för de överlappande kategorierna; hänsyn, lyssna, omvårdnad och bekräfta. Den andra kategorin har fått
benämningen auktoritetsperspektiv, vilket innebär att pedagogen har en möjlighet att utöva makt i sin ledarroll.
Tabell 2 Sammanställning över 14 pedagogers svar på frågan: Hur skulle du tolka ordet
respekt om du skulle säga det på något annat sätt?
Mina kategorier Citat Antal
pedagoger Omsorgsperspektiv Hänsyn Lyssna Omvårdnad Bekräfta
”ja det är att ta hänsyn att man tar så stor hänsyn att ingen mår dåligt i ett arbetslag…” (L)
”alla parter lyssnar på varandra,” (C)
”att bry mig om” (G)
”att ta någon för vad den är” (F)
1 2 2 2 Auktoritets- perspektiv
”jag respekterar en person för att det är en person jag tycker är viktig någon som jag mer ser upp till” (B)
”Om jag är en man så har jag kanske en större kroppshydda, större bättre röstresurser..” (C)
2
I denna tabell ser man att det är en tydlig skillnad i svarsfördelning mellan kategorierna. De flesta talar om omsorgsperspektivet.
Min förväntan på svaren var att finna många svar under det som fått beteckningen omsorgsperspektiv. Att finna svar under kategorin auktoritet var inte väntat eftersom min förförståelse inte omfattade en bild av maktposition som intervjupersonerna beskriver.
4.2 Hur beskriver pedagogerna handlingar som uttrycker respekt för
barn?
Intervjufrågan löd; en pedagog som behandlar barn med respekt vad gör en sådan pedagog? Grunden till indelningen i kategorierna under denna fråga har jag fått fram genom att ställa mig frågan; vad ingår i pedagogernas uppdrag på förskolan? I förskolan finns ett uppdrag dels till individen och dels till gruppen. Till stöd för att göra kategorisering; individ och grupp, ställde jag mig frågan; vad är det pedagogerna inte talar om? Pedagogens roll karakteriseras av att innefatta en omsorgstagande roll och att vara en ledande och styrande pedagogisk auktoritet detta har gett följande kategorier, omsorg och auktoritet.
Tabell 3 Sammanställning över 14 pedagogers svar på frågan: En pedagog som behandlar barn med respekt vad gör en sådan pedagog?
Omsorg Auktoritet
Individ
”den lyssnar” (D) ”lyssnar på barnet” (J) ”man lyssnar på barnet” (M) ”tar hänsyn” (B)
”bry sig om” (B)
”tar emot barnet på ett bra sätt (M)
”som man skulle behandla en vuxen” (B)
”den behandlar barnet efter dennes egna förmåga” (C)
”att man inte tar sin maktposition vare sig i sin storlek eller i att man har fler ord” (J)
Grupp
”den lyssnar ju på barnen och tittar på barnen och lyssnar aktivt hela tiden” (A)
”lyssnar till vad dom säger” (B) ”den lyssnar på barnen” (E) ”den lyssnar på barnen” (G) ”den lyssnar på barnen” (H) ”lyssnar på barnen” (O)
”som vuxen så styr och ställer man med barn det gör man om man ser på sig själv” (B)
”man ska ju inte behandla barn annorlunda än vuxna” (D) ”att man inte bara är fysiskt närvarande utan att man verkligen lyssnar på barnen” (F)
”att våga ge barnen den … möjlighet att förfoga över sitt eget liv” (J)
Inom kategorin omsorg, kan utläsas att lika många citat finns i individ- och gruppkategorin. Fältet auktoritet – individen är det som fått minst svar.
Förväntning på svaren var att omsorgen för individen och gruppen skulle vara framträdande. Likväl att pedagogen intar mer auktoritet mot en grupp än mot en enskild individ.
4.3 Vilka metoder menar pedagogerna är lämpliga för att öka
respekten mellan barn och vuxna på förskolan?
Frågan till pedagogerna löd: Om man ska uppmuntra respekt i ett förhållande vuxen – barn, hur ska man göra då? Pedagogerna ställdes nu inför frågeställningen att tala om vilka metoder som kan användas för att utveckla respekten mellan vuxna och barn. För att hitta kategorier att gruppera svaren i ställde jag mig frågan; vad ingår i uppdraget enligt Lpfö98? Grupperingsalternativen jag fann var; förhållningssätt, arbetsform, innehåll och auktoritet.
Förhållningssättet som kategori, står för att hitta aktiviteter som är utmanande och utvecklande för barnen. Arbetsform är exempel på vad en pedagog bör göra för att visa
respekt i förhållandet vuxen - barn. Innehåll utgår från att det är barnens intresse som styr
pedagogen. Auktoritet; är det sätt pedagogen leder verksamheten på.
Tabell 4 Sammanställning över 14 pedagogers svar på frågan: Om man ska uppmuntra
respekt i ett förhållande vuxen – barn, hur ska man göra då?
Citat Antal pedagoger
Förhållningssätt
”om jag sitter och pratar med ett barn och så kommer du in och då visar jag ju respekt gentemot barnet med att du får vänta för vi sitter här och pratar färdigt först… att visa barnet att det vi gör är viktigt och att du måste respektera det vi gör eller barnet gör” (A) ”föregå med gott exempel på nåt vis. Om jag lyssnar på barnen så hoppas jag att andra kan uppleva att jag visar barnen respekt och på det sättet kan jag inspirera andra att visa respekt.” (G)
”att dom märker att jag lyssnar” (H) ”visar sig intresserad” (K)
”visa intresse för barnet” (O)
5
Arbetsform
”ja, är inte det en träning i hänsynstagande till varandra” (B) ”att aldrig prata över huvudet på barnen” (C)
”ja, jämbördig eller vad man kan säga så att dom förstår att det de säger är viktigt” (E)
”ge det barnet tid och att lyssna på vad barnet verkligen vill att försöka ta reda på vad barnet verkligen vill” (F)
”att man sätter sig ner och går ner på deras … i höjd med dem.” (H)
5
Innehåll
Auktoritet
”att som vuxen är man en auktoritet alltså någon som ‘bestämmer’ över barnen” (B)
”i det förhållandet, just som vuxen har man ju en makt över ett barn
De flesta svar har sorterats in under kategorin förhållningssätt. Jag har inte kunnat kategorisera några svar under innehåll. Detta är förvånande eftersom respekt för mig innefattar att lyssna och ta till vara barns egna idéer och vilja.
5 Sammanfattning
Pedagogers sätt att tolka ordet respekt är på ytan homogent. Flertalet pedagoger lägger tolkningen av ordet respekt inom det område vilket beskriver pedagogens omvårdande roll. De handlingar pedagoger beskriver som respekt för barn är former av omsorg till det individuella barnet och till gruppen. Att handla utifrån vuxenrollens auktoritetsperspektiv till individ och till grupp nämner ett fåtal. Metoder lämpliga för att utveckla respekt är att ha ett förhållningssätt som omfattar nuet och bygger på en relation mellan vuxen och barn.
6 Diskussion
Medan jag intervjuat och skrivit mitt arbete om ordet respekt har Sverige fått en ny regering. Folkpartiet, som fick huvudansvaret över skolfrågorna, har gjort en tydlig markering och menar att nu ska det bli ”ordning och reda i skolan”. Respekten för lärarna ska märkas. Jag undrar om konsekvensen blir att respekt åter får mer av betydelsen av att frukta och att vara rädd för. De flesta intervjuade pedagogers resonemang runt ordet respekt är att det istället handlar omsorg. Att det innefattar, den relation som är just nu mellan den vuxne och barnet/barnen, är även det en återkommande åsikt. Omsorgsperspektivet om individen är noterbart. När det talas om grupp är det auktoritetsperspektivet som märks. Min fråga blir: kan man ta ansvar över en hel grupp i ett omsorgsperspektiv? Eller är det så att man måste inta ett auktoritetsperspektiv för att kunna ta ansvar för en grupp?
Vad säger pedagogerna om att mötas med respekt
Det som pedagoger nämner allra först i samband med respekt är att få bekräftelse. Att detta är centralt är förståligt utifrån perspektivet att vår identitet och identifikation skapas i mötet mellan människor vilket Evenshaug & Hallen (2001) skriver om och kallar socialisationfaktorer. I skriften där Edenhammar m.fl. (1994) försöker förtydliga Barnkonventionens principer vad som krävs för att ett barn ska respekteras, nämns att lyssna. Om barnet blir lyssnat på, både språkligt och kroppsligt, är det att visa barnet respekt för det som individ. Det andra pedagogerna säger när de talar om ordet respekt är att lyssna. Svaren i frågan om att mötas av respekt är homogena. Enligt hermeneutiken har vi en förförståelse i vardagen vilken är kulturellt och traditionellt betingat. Vårt kulturarv överförs genom det samspel som sker mellan barn och en annan människa enligt Vygotskij. På samma sätt kan även den rådande kulturen som finns inom förskolan överföras mellan människor.
Vad säger pedagogerna om hur respekt ska tolkas på ett annat sätt
Kategorierna under denna fråga var omsorg och auktoritet, två stycken motpoler. Pedagogerna lade betoning på de underkategorier som fanns under omsorg; hänsyn, lyssna, omvårdnad och bekräfta. Ett sätt att vara delaktig i ett demokratiskt sammanhang är att få möjlighet att uttrycka sig och att bli lyssnad på, vilket Johansson och Pramling (2003) behandlar. I omsorgsperspektivet finns bekräftelse med som en del. Att bli sedd för den man är nu och inte för det man ska bli i framtiden var en av Korczaks (2003) tankar om respekt.
Vilken betydelse har det om man intar ett omsorgsperspektiv respektive ett auktoritetsperspektiv. Hur kan det här se ut i vardagsarbetet? Ytterligheterna skulle kunna vara:
A. En vikarie som kommer till förskolan och blir informerad att han ska inta ett omsorgsperspektiv till barnen. Vad gör han? Ägnar närhet och enskild uppmärksamhet till barn.
B. En vikarie som kommer till förskolan och blir informerad att han ska inta ett auktoritetsperspektiv till barnen Vad gör han? Ser alla barn och är tydlig i sin ledarroll.
Vad säger pedagoger om handlingar som uttrycker respekt för barn
Två motpoler finns i pedagogernas beskrivning av handlingar som uttrycker respekt för barn. Omsorgen om både det individuella barnet och gruppen är noterbart. Johansson och Pramling (2003) refererar till pedagogernas egna inbyggda teorier som något man har med sig i sitt möte med barn. Pedagogerna i denna studie bestod till största del av kvinnor. Finns delar av de erfarenheter vi fick som barn till våra mödrar kvar i vårt omedvetna? Är det detta som speglar sig i den omvårdande pedagogrollen?
Riktlinjerna som tar upp respekt i Lpfö98 (Utbildningsdepartementet, 1998) är att respektera varje barns uppfattning och åsikt.
En pedagog sa så här:
” Ja man ska ju se barnets både svagheter och styrka och acceptera att alla inte är kanske är lika modiga och vågar hävda sig och man måste prata igenom med barnen då att Kalle är lika mycket värd och behöver säga, få sin vilja igenom. Även om han inte är lika stark och visar vad han vill. Så måste man ju vara uppmärksam i gruppen på att alla barn ska få känna att jag får också bestämma eller att det jag vill är också viktigt fast jag inte är lika stark som Olle som alltid är högröstad och burdus” (N)
Att se och poängtera solidaritetstanken uttrycks så här:
” att man liksom ja, det gäller att hela tiden när man är pedagog att ha ögonen öppna och lyssna och se, se vad som händer, i gruppen. Att man måste uppmärksamma barnen på det, även de starka och även de svaga på att du får visst ha den här cykeln även om Kalle tycker att det är hans.” (N)
Vikten av att ingå som en individ i grupp hänvisar Johansson och Pramling (2003) till i Dion Sommers tal om barns samvarokompetens. Att kunna visa för andra att ”det här är jag”, men även kunna ta hänsyn till andra personer och deras behov är viktigt för att klara sig i dagens samhälle. Att inta ett auktoritetsperspektiv innebär ett styrande. Pedagoger har i sitt uppdrag ett ansvar för att barn utvecklar samhörighet och visar solidaritet. Detta är något som utvecklas i gruppaktivitet. Vygotskij talar om att utveckling sker genom en ömsesidig
påverkan i den kultur personen befinner sig i och i samspel med andra. Det är då utveckling sker. Endast ett fåtal pedagoger talar om auktoritetsperspektivet i förhållande till både individen och gruppen. I pedagogens uppdrag ingår att se gruppen. I yrkesrollen ingår ett ansvar för barnet/barnen i miljön. Om man inte uppvisar någon auktoritet frånsäger man sig då sitt ansvar? Ja, hävdar jag, barn har inte alltid full kontroll över sin kropp och kan inte inse de faror som kan hända. För att skydda barn fysiskt krävs att pedagogen uppvisar auktoritet.
Vad säger pedagoger om lämpliga metoder för att öka respekten mellan barn och vuxna på förskolan?
Den kategori flest svar hamnar i är den som har rubriken förhållningssätt. Svaren tyder på att pedagogen har en relation till barn och att det sker i nuet. Innehåll visar om pedagoger tar till sig barns intressen och handlar utefter det. I denna kategori har jag inte kunnat lägga något svar. Till kategorin auktoritet har placerats ett litet antal svar. Om auktoritet ses som något styrande medför det att pedagogen tar ett ansvar för situationen man befinner sig i. I pedagogers uppdrag ligger ett ansvar för barns lärande och att se att de utvecklas och fostras för framtiden vilket inte någon pedagog nämnt.
Metod
Metoden att intervjua personer var intressant. Det som blev frustrerande var att jag under den fortlöpande analysen, efter varje intervju, upplevde att variationen i materialet var väldigt liten. Jag hade öppna frågor till intervjupersonerna, för att få så rika svar som möjligt. Det jag hade läst om intervjusituationer var att det var viktigt att hålla en låg profil för att inte påverka intervjupersonen. Detta gav till följd att jag var väldigt försiktig med att ställa följdfrågor, vilket kan vara en orsak till att materialet blev så likartat.
Intervjufrågan; Om man ska uppmuntra respekt i ett förhållande vuxen – barn, hur ska man göra då? Denna fråga var svår att förklara, när jag ställde den till pedagogerna. Min frågeställning var inte tillräckligt tydlig. En otydlighet låg i vem den vuxne är. Ett sätt att gå vidare med denna forskning skulle vara att genom intervjuer få veta mer om på vilket sätt
respekt kan ses i förhållande till innehållet i förskolans verksamhet.
Det har varit givande att analysera text utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Viktigt är att påpeka att underlaget till undersökningen inte kan hävdas ha möjlighet till någon generell
Hur resonerar pedagoger kring ordet respekt?
Följande slutsats om frågeställningen dras: Pedagogers resonemang utgår från ett omsorgsperspektiv. Omsorgen om både det individuella barnet och gruppen betonas. Få av pedagogerna uppmärksammar att det finns ett auktoritetsperspektiv att se på det individuella barnet och på gruppen. Att till hundra procent förstå vad ett ord betyder kan inte vara möjligt. Förståelsen av ord bygger på egna upplevelser och de egna känslobindningarna till orden vilket gör att ord får en personlig prägel för var och en. Två personer har inte exakt samma grund för sin förståelse av ord, varken vuxen – barn eller vuxen –vuxen. En strävan är dock att genom dialog komma så nära varandra som möjligt i förståelsen av ord.
Vidare forskning
Följande frågeställning skulle vara intressant att fortsätta forska om: Är det skillnad på vad pedagogerna säger i teorin och vad man gör i praktiken? Kan det vara så att det är ett auktoritetsperspektiv man visar praktiskt i barngrupp i stället för det omsorgstagande min undersökning visar.
Vikten av att ta upp yrkesetiska principer till diskussion
Genom detta arbete har jag kommit nära etiska frågor. Att som pedagog få kunskap om sina egna värderingar, fördomar och varför jag tycker som jag tycker är viktigt för att kunna möta andra människor. Intervjuerna har gett mig en djupare insikt om vilka olikheter pedagoger har i tolkningen av ord. Vad händer när etiska frågor inte kommer upp till diskussion i arbetslag? Problem förträngs och utvecklingen av verksamheten stelnar. Pedagogers förståelse för varandras olikhet kommer inte fram och hur ska samarbeten mellan pedagoger och vidareutveckling av den egna yrkesrollen då ske? Etiska diskussioner ger kunskap om människors olikhet i att uppfatta omvärlden och ger möjlighet att föra samtal utifrån andra perspektiv.
Vad du säger om mig Det du tror om mig Sådan du är mot mig
Hur du ser på mig Vad du gör mot mig Hur du lyssnar på mig
SÅDAN BLIR JAG!
Referenser
Bergem, Trygve (2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur. Bra böckers lexikon (1980). Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB.
Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (2003). Att bli sig själv. Stockholm: Liber AB.
Edenhammar Karin, Ek Simone, Ewerlöf Göran, Gustavsson Lars H., Hammarberg Thomas, Sverne Tor (1994). Respekt för barnet. Stockholm: Rädda Barnens förlag.
Evenshaug, O & Hallen, D (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur. Johansson Bo & Svedner Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.
Johansson, E & Pramling Samuelsson I (red.) (2003). Förskolan – barnets första skola! Lund: Studentlitteratur.
Korczak, Janusz (2003). Barnets rätt till respekt. Stockholm: Bokförlaget Natur och kultur. Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lärarförbundet (2004). Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet.
Nordisk Familjebok (1915) Stockholm: Nordisk Familjebok.
Patel Runa & Davidsson Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Repstad, Pål (1999). Närhet och distans. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Akademiens ordlista över svenska språket, 12.uppl (2006) Stockholm: Nordstedts. Svensk ordbok och Svensk uppslagsbok (2001) Finland: Norstedts Förlag AB.
Utbildningsdepartementet. (1998) Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Stockholm: CE Fritzes AB.
Utbildnings- och kulturdepartementet. (2006) Trygghet, respekt och ansvar. En
sammanfattning av regeringens proposition 2005/06:38. Edita Sverige AB.
Öhman, Margareta (2006). Den viktiga vardagen. Stockholm: Runa Förlag.
Elektroniska källor
Carlsson, Eva-Marie och Stedt-Lindström, Lena Social kompetens i förskola och skola. Pedagogens och samspelets betydelse, Tillgänglig 2006.12.07
http://eprints.bibl.hkr.se/archive/00000474/
Hedlund, Sofi, Definitioner av tolerans inom pedagogiska yrken, Tillgänglig 2006.12.07 http://dspace.mah.se/handle/2043/2237
Holmgren, Anders. Klassrummets relationsetik. Tillgänglig 2006.12.07
http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_umu_diva-934-2__fulltext.pdf Lagen om förbud mot diskriminering och andra kränkande behandling av barn och elever. SFS 2006:67 (2006-02-28).
http://62.95.69.3/SFSdoc/06/060067.PDF
Nyberg, Lena. Barnombudsman. Barnkonventionen BO. Tillgänglig 2006-12-07. http://www.bo.se/Adfinity.aspx?pageid=55
Nyström, Maria (2002-01-05). Hermeneutik. Tillgänglig 2006.12.07, http://www.infovoice.se/fou/bok/kvalmet/10000012.htm
Svt.se. Publicerad 2006.01.30
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=6107&a=527951&printerfriendly=true Wiklund, Ingemar. 13 rätt på tipset. Tidningen Spira nr 4 2004
Bilaga
