Arbetslivserfarenheters påverkan på framtida studie- och yrkesval

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Arbetslivserfarenheters påverkan på

framtida studie- och yrkesval

Work experience impact on future study and career chocies

Caisa Bergholm

Johanna Olsson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2016-06-02

Examinator: Laid Bouakaz Handledare: Lars Pålsson Syll

Fakulteten för lärande och samhälle

3

Sammanfattning



Under skoltiden i Sverige kan det finnas möjligheter skaffa sig arbetslivserfarenhet via prao, men det debatteras runt om i landet om detta skall tas bort. Ungdomar kan även få arbetslivserfarenhet genom extraarbete eller praktik. ”Theory of circumscription and compromise” tar upp att från fjorton år och uppåt försöker ungdomar matcha sig mot ett acceptabelt yrke, därför kan arbetslivs-erfarenheter ha en betydande roll.

Vårt syfte med studien är att undersöka ungdomars erfarenheter av arbetslivet och dess påverkan i deras val av yrken och studier. Vi har ställt oss frågorna hur arbetslivserfarenheten påverkat ungdomarnas handlingshorisont, framtida val samt sociala nätverk?

För att besvara våra frågeställningar har vi utgått ifrån Careershipteori samt ”theory of circumscription and compromise”. Framförallt har vi fokuserat på begrepp som handlingshorisont, habitus och socialt fält. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med sex stycken intervjuer av ungdomar.

Vårt resultat visar på att handlingshorisonten kan påverkas av möjligheten att få arbetslivs-erfarenheter. Utifrån de arbetslivserfarenheter ungdomarna får kan de sedan välja om det är något de vill avfärda eller fortsätta med. Habitus och det informanterna redan känner till är den största faktor vi kan se till att de väljer som de gör. Vi kan även se att arbetslivs-erfarenheterna har påverkat och utökat informanternas nätverk.

4

Förord

Ett stort tack till våra informanter som har ställt upp till denna studie. Utan er hade detta arbete inte varit möjligt!

Vi skulle vilja tacka Lotta, Christian och Jonna som ställt upp och korrekturläst vårt arbete. En hjälp när vi själva varit blinda.

Tack till vår handledare Lars Pålsson Syll som har hjälpt oss med att ge feedback och svara på våra frågor så vi kommit vidare i processen.

Arbetsdelning

Vi har gått igenom hela arbetet tillsammans, dock har vi ansvarat för olika delar i arbetet. Vi har läst vad den andra skrivit och vidare utvecklat tillsammans.

Främst har Caisa ansvarat för Teoriavsnittet och Johanna Tidigare forsking. Vi har även delat upp intervjuerna jämt mellan oss och ansvarat för de intervjuerna vi haft. All text har sedan bearbetats av oss tillsammans.

5

Innehållsförteckning

2.1 Ungas karriärval och undersökning av yrken ... 9

2.2 Karriärmognad och arbetslivserfarenhet ... 10

2.3 Minnen och den sociala bakgrundens betydelse i val av plats ... 11

2.4 Sammanfattning ... 13 3 Teori ... 14 3.1 Careershipteori ... 14 3.2 Handlingshorisont ... 15 3.2.1 Sociala fält ... 16 3.2.2 Habitus ... 16 3.2.3 Brytpunkter ... 17

3.3 The theory of circumscription and compromise ... 17

3.3.1 Begränsning ... 18

3.3.2 Kompromiss ... 18

3.4 Sammanfattning ... 19

4 Metod ... 20

4.1 Metodval och metoddiskussion ... 20

4.2 Urval ... 21 4.3 Datainsamling ... 22 4.4 Analysmetod ... 23 4.5 Etiska ställningstaganden ... 23 5 Resultat ... 24 5.1 Arbetslivserfarenheter ... 24 5.1.1 Anna ... 24 5.1.2 Bella ... 24 5.1.3 Cecilia ... 25

6

5.1.4 Doris ... 25

5.1.5 Erika ... 25

5.1.6 Frida ... 26

5.2 Tillvägagångsätt och kontaktnät ... 26

5.3 Betydelse för framtida val ... 27

5.3.1 Anna ... 28 5.3.2 Bella ... 28 5.3.3 Cecilia ... 28 5.3.4 Doris ... 29 5.3.5 Erika ... 29 5.3.6 Frida ... 30 5.4 Sammanfattning ... 30 6 Analys ... 32 6.1 Påverkan av Handlingshorisonten ... 32

6.2 Utökade sociala fält och nätverk ... 34

6.3 Sammanfattning ... 35

7 Diskussion ... 37

7.1 Analysdiskussion ... 37

7.1.1 Vidare forskning ... 38

7.2 Diskussion av vår studies resultat i relation till Tidigare forskning ... 39

7.3 Metoddiskussion ... 40

7.4 Teoridiskussion ... 40

7

1 Inledning

Livet består av många olika val, olika till storleken och i betydelse. Val undersöks i stor del på studie- och yrkesvägledarutbildningen. Ungdomar är en grupp som står inför många val. Det finns många påverkningsfaktorer och vi har valt att undersöka en del av dem, nämligen arbetslivserfarenhet irelation till framtida val.

I Sverige går dagens ungdomar tolv år i skolan. Efter dessa år förväntas de påbörja ett arbete eller gå vidare till högre studier. Idag debatteras det om praktisk arbetslivsorientering (kommer härefter benämnas som prao) skall finnas kvar i skolan eller inte. Det håller på att tas bort på grund av att det är svårt för skolorna att göra riskbedömningar av arbetsplatserna (Jansson, 2014). Under skoltiden skall elever nu få mer arbetslivskunskap utifrån de allmänna råden (Skolverket, 2013). Det är dock en del som anser att prao skall finnas kvar. Nedan följer ett citat från Anders Lovén som uttrycker några av sina tankar om prao.

Praktisk arbetslivsorientering i grundskolan har unika värden, som inte kan ersättas av andra aktiviteter, säger Anders Lovén, universitetslektor vid lärarutbildningen på Malmö Högskola. Han ser det som mycket oroväckande att kommuner skär ner eller helt tar bort prao. (Svenskt näringsliv, 2008)

Prao är en schemalagd arbetslivserfarenhet som är/ har varit en möjlighet för skolelever på högstadiet (Lovén, 2000). När eleverna blir äldre och har sökt sig till gymnasiet finns det möjligheter för andra typer av arbetslivserfarenheter. Beroende på vilken typ av program du valt finns olika möjligheter till arbetslivserfarenhet. Yrkesprogrammen består av en viss del praktik som ingår i undervisningen, denna möjlighet finns inte på de högskoleförberedande programmen (Gymnasieenheten, 2016).

En del av ungdomarna söker sig av olika anledningar ut på arbetsmarknaden tidigt genom exempelvis extraarbete, sommarjobb eller annan typ av arbete, medans andra kommer in senare. Waller med flera (2014, p. 325) skriver i sin artikel att den primära motivationen för att arbeta generellt är finansiell. Denna aktivitet har en viktig roll genom att göra det möjligt för ungdomar att uppleva olika yrkessektorer och öka deras medvetenhet av möjliga karriärvägar (Waller, et al., 2014, p. 325). Arbetslivserfarenhet är fortfarande det största

8

verktyget för att systematiskt utsätta ungdomar för arbetslivet (the world of work) (Waller, et al., 2014, p. 325).

Gottfredsons theory of circumscription and compromise (1981, pp.547-549) bygger bland annat på vad som händer i olika åldrar och faser i livet. Hon menar att i fasen kring fjorton-årsåldern och uppåt har ungdomarna utvecklat en uppfattning om vilka yrken som är acceptabla för dem. Genom att ha uteslutit yrken i föregående faser börjar de på denna nivå identifiera vilka yrken som är mest eftersträvansvärda och nåbara. (Andergren, 2014, p.100). Ungdomar är då alltså i en fas som är väldigt betydelsefull för deras framtida val. Därför vill denna studie undersöka hur mycket och vad från arbetslivserfarenheten som påverkar ung-domarnas framtida yrkes- och studieval. Vi är även intresserade av att undersöka hur kontakt-nätet och handlingshorisonten har påverkats av de olika arbetslivserfarenheterna. Utifrån Gottfredsons teori om att det är en viktig period där ungdomarna börjar välja och besluta vad de skall ha för yrke vill vi se hur deras handlingshorisont ser ut och om den har påverkats av att röra sig inom andra fält.

1.1

Syfte

Vårt syfte med studien är att undersöka ungdomar som tagit studenten ett år innan vi genomförde vår undersökning (2016), och deras erfarenheter av arbetslivet och dess påverkan i deras val av yrken och studier. Ovan undersöks genom att undersöka deras handlings-horisont samt hur ungdomarnas nätverk påverkats av erfarenheten.

1.2

Frågeställning

 Hur har arbetslivserfarenheten påverkat ungdomarnas handlingshorisont, sociala nätverk samt vilken betydelse den haft för framtida val?

9

2 Tidigare forskning

I detta avsnitt presenteras forskning som rör ungdomars val i förhållande till arbetslivs-erfarenhet. Först presenteras en Hodkinson och Sparks artikel om ungas karriärval. Sedan Creed och Pattons artikel om skillnader i karriärmognad hos de ungdomarna med och utan arbetslivserfarenhet. Till sist presenteras Waller, Harrison, Hatt och Churdys artikel om studenters minne av skolbaserad arbetslivserfarenhet och den sociala bakgrundens påverkan av valet.

2.1 Ungas karriärval och undersökning av yrken

Phil Hodkinson och Andrew Sparkes (1993) skriver i sin artikel om vad som påverkar ungdomars val av studier och yrke. De har använt sig av semistrukturerade kvalitativa intervjuer där de intervjuade 115 elever (59 pojkar och 56 flickor) i åldrarna 16-19 år. Deras undersökning visar på att ungdomar påverkas mest av sin omgivning, någon person som står dem nära exempelvis familj, vän eller granne. De väljer oftast något de redan känner till. Hodkinson och Sparkes (1993) kom fram till att ungdomar kunde bekräfta eller avfärda val av studier och yrken efter arbetslivserfarenhet. De ungdomar som medverkade i undersökningen visade på att de ofta undersökte de yrken som de tyckte var intressanta. Informationen om dessa yrken fick de ofta från personer de kände. Undersökningen visade på att eleverna beskrev anledningarna till sina val och ändringar av dessa val som rationella. De väljer ofta arbeten som de känner till och källan till informationen är oftast någon som de känner men valet kan även grundas på var någonstans där det kan erbjudas ett arbete, informationen kan även komma från deras egen erfarenhet. Hodkinson och Sparkes (1993) menar att ungdomarnas val endast är delvis rationella då individen även är influerad av känslor.

Författarna menar på att ungdomarna behöver hjälp med sin beslutsprocess för att kunna tänka utanför sin “box”. Detta menar Hodkinson och Sparkes (1993) kan göras genom att ungdomarna får en ökad förståelse för sociala och kulturella begränsningar samt möjligheter. Eftersom ungdomarna undermedvetet lever med dessa begränsningar och möjligheter behöver

10

de utmanas för att kunna se förbi dessa och finna fler vägar. Även självkänslan och själv-kännedomen hos ungdomar behöver stärkas, enligt Hodkinson och Sparkes. Självkänsla och självkännedom är grunden för att ungdomarna skall kunna utmana sina egna föreställningar.

2.2 Karriärmognad och arbetslivserfarenhet

Creed & Patton (2003, p.21) menar att beslutsfattandet kring sin framtid efter att ha slutfört high school är ett väldigt stort beslut för ungdomar. Vissa kommer att ha svårigheter att välja ett yrke och att hitta sitt första arbete. För andra ligger svårigheten i att välja en särskild kurs eller utbildning. Oavsett vilken väg studenter väljer att ta efter high school är detta en tid för viktiga karriärbeslut som ska bli värderade och implementerade i livet. Eftersom avlönad arbetslivserfarenhet blir mer vanligt för high schoolstudenter är det viktigt att klart identifiera fördelarna med career maturity (karriärmognad) (Creed & Patton, 2003, p. 21).

Creed och Patton (2003, p.25) har undersökt skillnaden mellan studenter med avlönad arbetslivserfarenhet och de utan genom att se på två aspekter av karriärmognad: Karriär attityder (career attitude) och vetskap om karriärer (Career knowledge). I studien undersöker de även skillnader mellan kön och ålder i karriärmognad.

I Australien har antalet ungdomar som har deltidsjobb under studietiden ökat. Statistik visar att mellan 1982 och 1992, så ökade andelen sjuttonåringar som är anställda på deltid från 20,5 procent till 30,3 procent. Statistiken visar även på att fler flickor än pojkar har deltidsanställningar (Creed & Patton, 2003, p. 23).

Krosnick och Alwin (1989), refereras av Creed och Patton (2003, p.23), menar att deltids-anställning kan vara avgörande för ungdomar när de formar sina arbetsvärderingar, sin identitet och karriär aspirationer.

För att förstå karriärbeteende är karriärmognad ett centralt begrepp och involverar värdering av en individs nivå av karriärframsteg relaterat till dennes karriärs relevanta utvecklingsuppgifter (Creed & Patton, 2003, p. 25). Definitioner av karriärmognad inkluderar individens förmåga och beredskap till att kunna göra passande karriärval. Det inkluderar medvetenhet av vad som är nödvändigt för att kunna göra karriärbeslut till den grad där beslutet är både realistiskt och konsekvent (Creed & Patton, 2003, p. 25).

Ju äldre studenterna var desto högre var nivån av karriärmognad. Flickorna visade generellt sett på en högre karriärmognad än pojkarna. De fann att de studenter som hade

arbetslivs-11

erfarenhet visade på en högre nivå av karriärattityd än de studenterna utan. Detta gällde alla åldrar, men visade tydligast resultat bland de äldre åldrarna (Creed & Patton, 2003, p. 30).

De med arbetslivserfarenhet visade högre värden av karriärutvecklingskunskap, framförallt i de äldre åldrarna. Att ha arbetslivserfarenhet visar på en fördel i karriärutvecklingskunskap och beslutsfattande, detta kunde påvisas bland flickor mot slutet av high school (Creed & Patton, 2003, p. 31).

Creed och Patton (2003, p. 31) menar att när high school elever blir äldre visar de på bättre karriärplanering och orientering samt påvisar en bättre förståelse för arbetslivet och den karriärrelaterade beslutstagande processen. Efter undersökningen ställer sig författarna frågan om det är erfarenheten av avlönad arbetslivserfarenhet som leder till ökad karriärmognad och förståelse eller om de är studenterna med hög karriärmognad och förståelse som söker sig till och får arbetslivserfarenhet (Creed & Patton, 2003, p. 31).

2.3 Minnen och den sociala bakgrundens betydelse i val av

plats

Den primära motivationen för att arbeta är generellt finansiell, men denna aktivitet har också en roll i att göra det möjligt för ungdomar att prova på olika yrkessektorer och öka deras medvetenhet om möjliga karriärvägar (Waller, et al., 2014, p. 325). Författarna anser att skolbaserad arbetslivserfarenhet (work experience program) fortfarande är det största verktyget för att systematiskt utsätta ungdomar för yrkeslivet (Waller, et al., 2014, p. 325).

Det finns ingen direkt modell över hur arbetslivserfarenhetsprogrammen skall göras men det största ansvaret ligger hos skolan. Ofta ligger det ansvaret hos en lärare som skall se till att eleverna får en plats. När programmen började diskuterades det om programmet endast skulle riktas till de elever som lämnar skolan i tidig ålder eller har en lägre studieförmåga (Waller, et al., 2014, p. 325).

Cirka 36 procent av ungdomar fortsätter till högre utbildning i England innan de är 21 år. En fråga som författarna tycker presenterar sig själv är: Hur relevant är arbetslivserfarenhets program för denna signifikanta minoritet? (Waller, et al., 2014, p. 325)

12

Författarna valde att undersöka studenter som gått vidare till högre utbildning och hur deras val av utplaceringar gick till (Waller, et al., 2014, p. 326). Vilken typ av placering de hade, om de gjorde stereotypiska val samt vilken roll de spelat i studenternas framtida karriärplan. Författarna tittade även på hur och om skolorna gör någonting för de elever som kommer från en lägre socioekonomisk bakgrund (Waller, et al., 2014, p. 326).

Resultatet av denna studie visade på stereotypiska val av placeringar. Författarna påpekar att mer kraft måste läggas på att motivera och styra arbetarklass elever som har akademiska möjligheter mot placeringar som kan motivera dem till vidare studier och bredda deras handlingshorisont. (Waller, et al., 2014, p. 341).

Ungdomar tenderar att göra en klar skillnad på deltidsarbete för pengar och självständighet och arbetslivserfarenhetsplaceringar som utförs för att få erfarenheter och upplevelser som kan bredda deras horisonter. Detta stämmer särskilt in på de högpresterande och medelklass ungdomar som redan har en medvetenhet om att lågstatus yrke inte finns i deras framtidsvision (Waller, et al., 2014, p. 341).

Arbetarklass deltagarna hade varken säkerhetsnät av familjekontakter eller socialt kapital till att hitta högkvalitativa placeringar (”high quality placements”) (Waller, et al., 2014, p. 342). Några drog fördel av att använda sig av ett större nät via deras släkt. Andra gick på de stereotypiska arbetarklassplaceringar som de fått via skolan eller genom familjen. Ett överraskande antal tog tag i det själva att finna något som är meningsfullt för deras långsiktiga aspirationer. Få beskrev det som en aktiv påverkan från skolan eller någon annan organisation. Cirka två tredjedelar i denna studie ordnade sina placeringar själva, de litade inte på att skolorna skulle ordna en lämplig placering (Waller, et al., 2014, p. 342).

Den övergripande slutsatsen var att många deltagare använde sin placering som ett tidigt steg på sin karriärväg. Det inkluderar dem med medelklass-bakgrund men också ett imponerande antal av arbetarklass ungdomar som framgångsrikt säkrat högkvalitativa placeringar trots den lokala ekonomin och deras sociala kapital (Waller, et al., 2014, p. 342).

Platserna hjälpte ungdomarna att lägga grunden för deras studie- och yrkesval, många av dessa deltagare studerar nu kurser med paralleller till den arbetslivserfarenhet de fick under arbetslivserfarenhetsprogrammen. Andra använde platserna till att försöka hitta möjliga karriärvägar som de kunde sortera bort efter negativa erfarenheter och avancera mot universitetet med ändrade aspirationer (Waller, et al., 2014, p. 343).

13

Trots dessa positiva resultat fanns det en överraskande hög del av deltagare som hade haft lågkvalitativa placeringar som inte leder till vidare studier (Waller, et al., 2014, pp. 344-345). Dessa platser var vanligtvis inom handel, restaurang och vård. Detta gällde inte endast arbetsklass ungdomar utan alla klasser var representerade. För många deltagare ansågs dessa vara ”enkla-att-utföra-platser”, skaffade via familj eller skolan, eller som en sista utväg som resultat av att inte hittat andra alternativ (Waller, et al., 2014, pp. 344-345).

En slutsats forskarna drar är att konceptet av att utmana valen (challenged choice) måste bli breddat vidare (Waller, et al., 2014, p.345). Alltså att försäkra sig om att ungdomar med förmåga att avancera till vidare högre studier blir positivt styrda mot placeringar som kan motivera dem, hjälpa dem att tänka ut en karriärplan och göra denna mer uppnåbar. Detta är speciellt viktigt för ungdomar från arbetarklassbakgrunder som annars kanske hamnar på placeringar som inte utmanar dem. Författarna påpekar att ungdomen kanske fortfarande föredrar att gå en annan väg och detta val måste bli respekterat. Studien påvisar att låg-kvalitativa placeringar fortfarande leder till högre utbildning, delvis genom att utesluta karriärvägar (Waller, et al., 2014, p.345).

2.4 Sammanfattning

I detta kapitel har en övergripande bild av forskningen inom studiens ämne beskrivits. Ovan forskning visar på att möjligheten att få prova på arbetslivet ger en ökad karriärmognad och kan hjälpa elever att välja något utanför sin handlingshorisont. Det handlar om olika aspekter på hur arbetslivserfarenheter kan påverka framtida val såsom hur karriärmognaden skiljer de utan och med arbetslivserfarenhet åt samt hur ungdomar som gått vidare till högre studier påverkats av deras placeringar under skoltiden och vilken roll det spelat för dem. Tidigare forskning har gett oss en ökad förståelse för hur arbetslivserfarenhet kan påverka framtida val. Även hur det sociala kapitalet och nätverket påverkar vilken möjlighet ungdomar har till olika karriärvägar. Att få prova på ett yrke utanför sin socioekonomiska bakgrund kan leda till klassresor på båda håll, en av artiklarna menar på att det är viktigt för högpresterande arbetarklass ungdomar att få prova på ett mer högkvalitativt yrke för att få motivation till att satsa på högre utbildningar. Genom att få prova på yrken visar forskningen att ungdomar kan använda erfarenheten till att välja ett framtida yrke men även för att utesluta tänkta karriär-vägar utifrån de erfarenheter de fått. Ovan forskning påpekar även vikten av att utmana ungdomar för att bredda deras handlingshorisont samt deras föreställningar.

14

3 Teori

Vi har valt att utgå ifrån Hodkinson och Sparks teori Careership och dess begrepp. Nedan presenteras först allmänt om Careership som sedan följs förklaring av utvalda begrepp från teorin. Vi har även valt att använda oss av Gottfredsons theory of circumscription and compromise.

3.1 Careershipteori

Careershipteorin är en sociologisk teori som handlar om karriärbeslut och utgår bland annat från Pierre Bourdieus teori om att människor föds in i sina val och sin framtid utifrån individernas uppväxtmiljö alltså sin handlingshorisont (Hodkinson och Sparks, 1997, p. 29). Hodkinson och Sparks (1997, p. 29) menar att människors val påverkas av sociala och kulturella möjligheter men att de även kan påverkas av slump och tillfälligheter. Människor har sin världsbild utifrån sin uppväxtmiljö och sin sociala miljö och kan ta beslut utifrån vad de ser vara möjligt inom deras handlingshorisont. (Hodkinson och Sparks, 1997, p. 33) De menar att människors val påverkas av sociala och kulturella möjligheter men även kan påverkas av slump och tillfälligheter. Människor har sin världsbild utifrån sin uppväxtmiljö och sin sociala miljö och kan ta beslut vid så kallade brytpunkter. Hodkinson och Sparkes menar att individer som går igenom en brytpunkt genomgår en förändring av sin identitet (1997, p. 38)

Enligt Hodkinson & Sparkes (1997, p. 29) är ungdomar delvis rationella i sina val. De kan t.ex. avvisa eller påbörja ett yrke grundat på deras egna erfarenheter från sommarjobb, praktik och timanställningar eller efter inrådan av vänner och släktingar som har erfarenhet från yrket eller området. Deras beslut baseras på information från deras egna erfarenheter. Besluten är alltid kontextrelaterade och kan inte separeras från ungdomarnas familjebakgrund, kultur och livshistoria. Hodkinson och Sparks (1997, s 29) menar att besluten även påverkas av slumpartade kontakter och erfarenheter. Enligt författarna är de beslut som tas inte helt rationella eftersom ungdomarna också är påverkade av sina känslor (Hodkinson och Sparks, 1997, p. 29). Besluten innebär oftast ett accepterande av en valmöjlighet snarare än att välja

15

bland många alternativ. Samspelet inom de fält där individen rör sig tillexempel föräldrar eller andra umgänge påverkar deras karriärbeslut (Lundahl 2010, sid 26). Individer väljer med påverkan av sina” signifikanta andra” alltså de människor de umgås med och sin familj eller någon annan viktig person i deras liv (Engdahl, Larsson, 2011, sid 244-250).

Bourdieu har vidareutvecklat klassanalyser till en egen teori, han menar att för att förstå helheten behövs det tittas både på klass och sociala fält inte bara jämförandet mellan klasser utan även jämföra inom klasserna och de sociala fält som vi rör oss inom (Lundahl 2010, sid 25-28). I sin teori förklarar Bourdieu hur ojämlikheterna uppstår och reproduceras, hans teori delas in i tre begrepp: sociala fält, kapital och habitus (Lundahl 2010, sid 25-28). Hodkinson och Sparkes diskuterar faktorer så som kön, klass, utbildningsnivå samt etiska förhållanden mot varandra (Lundahl 2010, sid 25-28). Som tidigare nämnt bygger Careershipteorin på Pierre Bourdieus teori.

3.2 Handlingshorisont

Människor fattar beslut inom sin handlingshorisont, alltså utifrån det de känner till. Strukturerna runt individen såsom arbetsmarknad, sociala fält och klasstillhörighet påverkar handlingshorisonten (Hodkinson och Sparks 1997, p.34-35). Handlingshorisont både möjliggör och begränsar människor i sina val av karriär och studier. Författarna menar att en kvinna ofta inte väljer ett typiskt mansdominerat yrke där det finns jobb, just för att det inte finns i individens handlingshorisont detta val kan vara undermedvetet och kanske något individen inte ens känner till. Vid brytpunkter ändras individers uppfattning, handlings-horisont och möjligheter (Hodkinson och Sparks 1997, p.33).

En anledning till att individer väljer bort vissa yrken och utbildningar kan vara att dessa inte finns inom deras handlingshorisont och då inte matchar deras existerande bild av dem själva eller deras uppfattningar av passande karriärmöjligheter (Hodkinson och Sparks, 1997, p.35) Eftersom ny information och nya erfarenheter tas upp konstant inom den existerande ramen hos ungdomen, leder detta till förbättring och modifiering av habitus och handlings-horisonten (Hodkinson och Sparks 1997, pp.34-35). Handlingshorisonter är segmenterade, vilket betyder att ingen överväger alla möjligheter inom studier eller arbets-marknad utan väljer något som de känner till sedan tidigare (Hodkinson och Sparks 1997, pp.34-35).

16

3.2.1 Sociala fält

Ett socialt fält är en tillhörighet där alla i gruppen har ett gemensamt mål. Dessa fält kan vara ett socialt umgänge, familjen eller en arbetsplats. (Broady, 1990 p.270) Fälten kan skapa en gemenskap, men samtidigt kan de även skapa ett utanförskap. Inom fälten finns det olika kapital, exempel på kapital kan vara kultur, ekonomi eller kunskap. Desto mer kapital du har inom fältet du rör dig i desto mer makt har du i detta fält (Broady, 1990 p.171). Vi människor kan röra oss mellan flera fält exempelvis ett hemma, ett på fritiden och ett på arbetet (Broady, 1990 p.270). Gemensamt för fälten är att de etablerade fälten vill behålla sin position och när de nya vill komma in behöver de etablerade, med större kapital, behålla sin position enligt Bourdieu (Broady, 1990 p.171). Därför kan det vara svårt att komma in i mer etablerade fält, om individen inte är infödd inom fältet. De sociala fälten kan även kallas nätverk, alltså de kontakter individen har omkring sig och kan använda sig av för att få ett arbete t.ex. (Broady, 1990 p.270).

3.2.2 Habitus

Begreppet habitus är en del av teorin vilken innefattar en persons medfödda värderingar och vad man föredrar och känner till men är också påverkade av individens andra nätverk och de traditioner i den sociala miljö personen rör sig i (Hodkinson & Sparkes 1997, p.33). Bourdieu menar att människor handlar utifrån sitt habitus och att de inte kan handla utanför sin världsbild. Från uppväxten lär sig människor strukturer för att förstå sina upplevelser. När individen får nya erfarenheter förändras deras uppfattning och vidgar deras handlings-horisonter och förståelsen för omvärlden (Hodkinson & Sparkes 1997, p.33).

Habitus och tidigare erfarenheter påverkar individens handlingar och uppfattningar och kan ändra deras framtida beteenden. Människor kan inte välja utanför sitt habitus enligt Hodkinson & Sparkes (1997, p.33). De menar även att vi endast kan förstå karriärbesluten i samband med individens uppväxtmiljö och levnadshistoria. Individers identitet utvecklas genom samspelet med deras signifikanta andra, och den sociala kultur som individen har vuxit upp i. Bourdieu menar att individer då väljer det som är ”bekant” för oss utifrån vårt familjemönster, levnadsmönster och vår kultur. (Larsson, Engdahl, 2011, p. 247).

17

3.2.3 Brytpunkter

Individens habitus är föränderligt och kan ändras av nya erfarenheter. Nedan är ett citat från Hodkinson och Sparkes som förklarar brytpunkters funktion.

As a decision is made within a turning-point, the habitus of the person is changed. Sometimes this change resembles an incremental development, as when a school pupil changes into a university student… (1997, p. 39)

Enligt Hodkinson och Sparkes (1997, p. 39) teori består och påverkas individens liv av bryt-punkter och rutin. Brytbryt-punkter är när individer går igenom förändringar och då ändras personens habitus och handlingshorisont. Brytpunkterna kan vara strukturella (utbildnings-system samhällsregler), självinitierade (självvalda förändringar) eller påtvingade (ofrivillig förändring) (Hodkinson och Sparkes 1997, p. 40). Vissa brytpunkter kan vara oförutsedda och vissa planerade (såsom att ta studenten) Mellan brytpunkterna är det perioder av rutin menar Hodkinson och Sparkes (1997, p. 39). Det som gör careershipteorin annorlunda från andra karriärteorier är att författarna även fokuserar på rutiner.

3.3 The theory of circumscription and compromise

The theory of circumscription and compromise av Linda Gottfredson (1981, p.548) innehåller förklaringar till karriärutvecklingen hos ungdomar samt att yrkesval fattas utifrån begränsningar och kompromisser genom uppväxten. Valet av yrken gör ungdomarna utifrån sin självkännedom samt deras självuppfattning. Yrkesvalen kan även uttrycka vem ung-domarna önskar att vara. Det är olika faktorer som spelar in inom sin självuppfattning, självbild samt yrkesval, exempelvis klass, genus och värderingar (Gottfredson 1981, pp.546-547).

Karriärutveckling delas enligt Gottfredson (1981, pp.547-549) in i fyra nivåer av begränsningar.

1. 3-5 år. I detta stadie inriktar sig barn till makt och storlek. De ser sig som små jämfört med vuxna och blir mer medvetna om sin omgivning. Arbete är något som vuxna gör. 2. 6-8 år. I följande stadie blir barnen mer medvetna om genus. De placerar sig i det fack

de anses tillhöra och blir mer medvetna om sin egen könsroll. Detta kopplar barnen till olika yrken och i vilket sammanhang deras genus anses lämpligt. I detta stadie börjar

18

de se begränsningar i olika yrken på grund av sitt genus och ser olika yrken som omöjliga.

3. 9-13 år. Under denna ålder blir barnen medvetna om social klass och vilken tillhörighet de har. Samtidigt blir de medvetna om och påverkade av vad andra tycker och tänker. Länken mellan utbildning, arbete och inkomst blir mer tydlig för barnen och de blir även medvetna om föräldrarnas förväntningar. Den egna förmågan blir mer tydlig.

4. 14- år. Det är i denna ålder medvetenheten och orienteringen till individens egna jag görs. De egna kompetenserna, intressena och värderingarna är individen medveten om och försöker matcha dessa mot acceptabla alternativ. Samtidigt försöker de även väva in familjens önskemål. Att välja utbildning eller yrke är en process där individer väljer utbildning utifrån bilden de har av sig själva.

3.3.1 Begränsning

Processen där en individ väljer bort yrken som anser som oacceptabla val fast det egentligen är möjligt ses som en begränsning. Valen av yrken görs utifrån det som är bekant och tillgängligt för individen (Gottfredson 2002, pp.92-95). Ju äldre individen är desto mer abstrakta blir tankar och information, vilket kan bli en begräsning i sig. Begränsningar innebär därför att individer väljer bort alternativ som inte är lämpliga. Det är utifrån sin köns-tillhörighet, sociala tillhörighet och utifrån sitt intresse individer gör denna bortsortering (Gottfredson, 2002 , pp. 92-95).

3.3.2 Kompromiss

Processen då ungdomar eller individer väljer bort alternativ som de egentligen vill och istället väljer andra alternativ som uppfattas mer åtkomliga. Gottfredson (2002, pp.100- 106) menar att valet blir ”good enough”, fast det kanske finns bättre alternativ. Utifrån genus, prestige samt vad arbetet innebär avgörs hur stor kompromissen blir för individen (Gottfredson 2002, pp.100- 106; Gottfredson 1981, 575).

19

3.4

Sammanfattning

I kapitlet har Careershipteorin presenterats. Denna delas in i handlingshorisont, sociala fält, habitus och kapital. Individer fattar beslut utifrån sin handlingshorisont. Handlingshorisonten påverkas av vilka sociala fält individen rör sig i och vilka personer som påverkar dem i sina val, deras signifikanta andra. Dessa personer kan tillhöra olika fält tillexempel kan det vara en förälder, vän eller en lärare. Individen kan inte handla utanför sitt habitus som är deras så kallade ryggsäck av erfarenheter och uppväxtmiljö. På grund av det behöver ungdomar utsättas för nya erfarenheter för att kunna vidga sin handlingshorisont och öka sitt sociala nätverk eller fält där denne rör sig. Författarna menar att människor föds in i sina val av framtida yrken och studier men dessa kan påverkas av en vidgad handlingshorisont.

När individer gör yrkesval görs dessa med vissa begränsningar och kompromisser. Gottfredson förklarar i sin teori om de olika faser individen går igenom i olika åldrar i livet. Här förklarar hon i vilka åldrar och faser de olika uppfattningarna skapas om vad som är möjligt eller inte möjligt i samband med val av framtida studier och arbete.

Individen utvecklas genom dessa olika faser i livet, ungdomar får en större medvetenhet om sina begränsningar och dessa faser delar Gottfredson upp och förklarar i fyra delar. Den fas vi fokuserat på är åldern 14 och uppåt, det är den fas där ungdomen försöker hitta sitt egna jag och samtidigt väger in familjens önskemål. Här görs kompromisser och val av acceptabla framtidsaspirationer, detta utifrån hur individens självbild passar med valet.

Ovan teorier har valts för att de till viss del kan förklara hur den socioekonomiska bakgrunden och habitus kan påverkas genom vidgandet av handlingshorisonter. Begreppen handlingshorisont, kapital samt sociala fält kommer användas i analysen av vår studie för att förklara hur informanterna kan ha påverkats av arbetslivserfarenheterna. Hur deras handlings-horisont ser ut, deras sociala nätverk samt vilka fält de rör sig inom. Vi kommer även använda oss av Gottfredsons teori för att förklara hur ungdomarna kan ha begränsat sig i sina val. Även habitus kommer att vara ett begrepp som kommer användas i kommande analys.

20

4 Metod

I detta kapitel presenterar och motiverar vi hur studiens genomförande och resonemang gått till och vilka metoder som använts för att besvara våra frågeställningar. Först presenteras metodvalet. Därefter redogörs det för studiens urval och avgränsningar. Sedan följer en beskrivning av genomförande, bearbetning och analys av det empiriska materialet. Avslutningsvis beskrivs de etiska överväganden vi gjort.

4.1 Metodval och metoddiskussion

Vi har valt att utföra kvalitativa intervjuer. Vi valde att utföra ostrukturerade intervjuer med en intervjuguide som underlag för våra frågor. Vi ville inte styra intervjun för mycket utan ville att informanterna skulle få möjlighet att prata mer fritt om ämnet (Larsen, 2009, p.84). Motivet till valet var att vi ville kunna ställa mer djupgående frågor och utveckla intervjuerna under samtalets gång. I denna form av intervju ansåg vi att vi kunde använda oss av vår samtalsmetodik där vi använder oss av olika metoder för att få informanterna att utveckla sina svar och tankar. Genom valet av den kvalitativa metoden finns det många fördelar men vi är även medvetna om nackdelarna. I en kvalitativ studie kan vi inte generalisera resultaten då vi inte har ett urval som representerar en hel grupp eller befolkning. Detta hade gett vår forskning en större bredd (Larsen, 2009, p. 25). Den tidigare forskning vi använt oss av har använt sig av kvantitativ metod vid sina undersökningar. De har då kunnat nå ut till en större grupp och samtidigt kunnat dra er generella slutsatser då urvalet har representerat en viss grupp.

Genom att genomföra en kvalitativ intervju finns det utrymme för egen tolkning. Informanternas svar är relativt utförliga och det finns mycket för oss som författare att tolka. Vår förmåga att kunna se och tolka utifrån andras perspektiv utan att lägga in våra egna värderingar kan vara problematiskt. Det kan vara svårt att skilja på våra egna värderingar och vad informanten menar (Bryman, 1997, p. 89). Detta menar Bryman (1997, p. 89) är ofrånkomligt inom kvalitativa studier. Det kan då vara svårt att veta om det vi presenterar är informanternas värdsbild eller vi genom tolkningar blandat in vår egen (Bryman, 1997, p. 91).

21

Till skillnad från den kvantitativa metoden där det finns färdiga svarsalternativ som respondenterna får svara på. Dessa svarsalternativ och enkäter gör att respondenterna blir helt anonyma och med det är svaren eventuellt mer ärliga (Larsen, 2009, p. 25). Dock kan de kvantitativa svarsalternativen göra det svårare för respondenterna om inget av svarsalternativ stämmer överens med informanternas egentliga svar eller upplevelser. Det hade blivit en felkälla att räkna med. I den kvalitativa intervjun får våra informanter möjligheten att berätta vad de varit med om och hur de upplevt detta (Larsen, 2009, p. 26) .

Kvale och Brinkman (2014,p.32) skriver om hur många frågor en nybörjarforskare ställer sig inför ett projekt med intervjuer. Kvale och Brinkman (2014, p.32) menar att om motsvarande frågor hade ställts inför en kvantitativ undersökning skulle det vara enklare att finna svar på dessa frågor, då de kan ta hjälp av böcker om olika standartekniker. Dessa typer av tekniker, regler och metodologiska konventioner finns det inte mycket av inom den kvalitativa intervjuforskningen (Kvale och Brinkman, 2014,p 32). Vilket kan ses som en nackdel med den kvalitativa metoden.

4.2 Urval

Vi har valt att avgränsa oss genom att intervjua ungdomar som tog studenten ett år innan vår undersökning (2016). Vi är medvetna om att dessa individer kanske inte är fullt klara i sin valprocess inför framtida yrken och utbildningar, vi vill undersöka hur de tänker om och vad som påverkat dem när de nu är mitt i eller i början av sin valprocess.

Vi har använt oss av den så kallade snöbollsmetoden, som innebär att vi har tagit kontakt med personer i vårt nätverk som är i den ålder som vi söker informanter i, dessa har sedan hänvisat oss vidare till personer som kan vara lämpliga för intervjuer (Larsen, 2009 p.78). Nackdelen med detta urval blir att det inte kan representera hela Sveriges befolkning och risken är att den sociala bakgrunden liknar vår egen. Genom att vi sökt i vårt egna nätverk finns som tidigare nämnt risken med att den sociala bakgrunden liknar vår egen. En fördel med denna typ av metod är att i och med att vi använder vårt nätverk till att hitta informanter kan det skapa en säkerhetskänsla. Våra informanter kontaktas av någon dom känner och får en förförståelse om vem vi är och kan få en trygghetskänsla av det.

Vi anser att det hade varit spännande att undersöka om det finns skillnader mellan könen, eftersom den tidigare forskning vi använt oss av tyder på att kvinnor har en större

karriär-22

mognad tidigare (Creed & Patton, 2003, p. 30) , men vi valde istället att fokusera på endast ett kön, det kvinnliga. Vi kommer sedan se om det finns några skillnader och likheter mellan ungdomarna och kan avgränsa genom att inte ta in någon könsskildring.

För att få en så blandad och bred urvalsgrupp som möjligt hade vår undersökning kunnat föregås av en kvantitativ metod, där vi delat ut enkäter i större antal för att sedan välja ut de vi anser passa för vår undersökning för att uppnå en mer spridd socioekonomisk bakgrund. På grund av tidsaspekten gjordes inte detta.

4.3 Datainsamling

Det empiriska materialet har samlats in genom sex stycken intervjuer. Intervjuerna har utförts via telefon, då våra informanter hade begränsad tid och möjlighet att träffas. Vi är medvetna om att detta kan medföra att vissa ansiktsuttryck och kroppslig kommunikation är något vi har gått miste om. Fördelen anser vi vara att telefonintervjuer ger oss en större geografisk bredd samt tillgänglighet och bekvämlighet för informanterna.

Med tanke på tidigare forskning och teori kunde vi komma fram till olika teman som låg till grund för intervjuguiden. Beroende på informantens berättelse formulerades också lämpliga följdfrågor under intervjuns gång. Frågorna i intervjuguiden är öppet ställda för att få bredare och mer djupgående svar (Larsen, 2009, pp. 86-87), dock finns det några stängda frågor som vi i intervjuerna följer upp med följdfrågor eller speglingar för att respondenten ska fördjupa sitt svar. Speglingar är upprepning eller omformuleringar av vad informanterna sagt. Detta har använts för att försäkra oss att vi förstått rätt och för att få mer utvecklade svar. Eftersom vi var två personer som genomförde studien drog vi nytta av detta genom att dela upp intervjuerna. Genom att göra på detta sätt kom vi tidigare in i resultat och analysfasen då det annars hade tagit längre tid att få ihop tillfällen då det passade både oss och respondenterna. Det finns risk för, det som Larsen (2009, pp.108-109) kallar för intervju-effekt, att informanterna kanske inte minns händelser i detalj eller kan det vara så att de inte svarar helt enligt sanningen. Vi är även medvetna om att genom att vi delade upp intervjuerna kan de skilja sig lite åt. Då vi är två olika personer som kanske trycker på olika punkter och ställer olika följdfrågor. Dock hade vi en gemensam intervjuguide som vi både utgick ifrån.

23

4.4

Analysmetod

The constant comparative method är en metod som går ut på att forskaren konstant jämför de mönster som hittats med ny data i analysprocessen. Dessa mönster och data jämförs sedan med tidigare forskning och teori (Hjerm & Lindgren, 2010, p.87). Ovan metod anser vi speglar bäst vår analysprocess. Denna delas in i fyra steg. Först kategoriseras insamlad data genom provisoriska kategorier där vår data ständigt jämförts. Sedan renskrivs dessa kategorier därefter görs en kartläggning av relationerna mellan dessa. Slutligen formuleras en över-gripande struktur (Hjerm & Lindgren, 2010, p.87).

Hjerm menar att kvalitativ analys alltid är iterativ, med detta menas att det konstant görs genomgångar av materialet tills det känns väl underbyggt (Hjerm & Lindgren, 2010, p.88). Denna metod anser vi passa in på vårt tänkesätt inför denna studie då vi konstant under skrivandets gång bearbetat vår empiri och resterande text i vår undersökning.

4.5 Etiska ställningstaganden

Studien har genomförts enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer om information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande (Vetenskapsrådet 2002). Intervjupersonerna har blivit tillfrågade om de vill delta i studien och sedan blivit informerade om att de kan välja att avbryta sin medverkan samt att det som berättas för oss under intervjuerna endast kommer att användas i denna studie. Informanterna har också fått information om studiens syfte innan de bestämt om de vill ställa upp på intervju och under själva intervjun. I början av respektive intervju informerade vi informanterna, både muntligt och skriftligt, om de forskningsetiska principerna. Med hänsyn till konfidentialitetskravet har intervjupersonerna inte benämnts med deras verkliga namn, namnen är fiktiva, då informanterna vill vara anonyma.

24

5 Resultat

Vårt syfte med studien är att undersöka ungdomar som tagit studenten ett år innan vi genomförde vår undersökning, deras erfarenheter av arbetslivet samt hur denna erfarenhet påverkat deras val av yrken och studier. Detta genom att undersöka deras handlingshorisont samt hur ungdomarnas nätverk påverkats. I detta kapitel kommer vi att redovisa resultatet av empirin med hjälp av olika teman. Först presenteras ungdomarnas arbetslivserfarenheter sedan hur de införskaffat sig arbetslivserfarenheten samt en undersökning av deras nätverk. Slutligen presenteras arbetslivserfarenheternas betydelse för framtida val.

5.1 Arbetslivserfarenheter

Här nedan kommer arbetslivserfarenheterna presenteras utifrån varje informant. Slutligen följs presentationerna av en kort sammanfattning

5.1.1

Anna

Anna gick djurvårdsutbildningen på gymnasiet men jobbar idag på förskola eftersom det är svårt att få en fast anställning som djurskötare.

I högstadiet var hon ute på prao på en gård och på ett hunddagis. Hon har även jobbat på förskola genom kommunen en sommar. I gymnasiet hade hon praktik på hunddagis som hon sedan fick en vidare timanställning på.

5.1.2

Bella

Bella gick samhällsprogrammet i gymnasiet och jobbar idag extra på en förskola samtidigt som hon läser till undersköterska efter att ha hoppat av förskollärarutbildningen. Hon har haft prao på förskola i högstadiet och har sommarjobbat på en restaurang.

25

5.1.3 Cecilia

Idag arbetar Cecilia som personlig assistent samtidigt som hon vikarierar på olika förskolor. Första praon var på hennes pappas billackeringsfirma. Den andra var på ett hundpensionat och den sista på en förskola. På gymnasiet gick Cecilia barn och fritidsprogrammet där hon hade femton veckors praktik. Under de veckorna var hon på olika förskolor samt i en förskoleklass. Under somrarna har hon haft diverse arbeten.

5.1.4

Doris

Doris har relativt mycket arbetslivserfarenhet. Hennes första erfarenhet är via prao som erbjöds i skolan. Den första perioden spenderades på en förskola och den andra på en restaurang.

Eftersom Doris studerat på ett yrkesprogram, vård- och omsorgsprogrammet, har hon haft mycket praktik. De platser hon varit på var inom demensvård, äldreomsorg, LSS-verksamhet. Efter att Doris riktat sin gymnasieutbildning mot akutvård fick hon vidare praktik på en akutavdelning. Under sin gymnasietid har Doris även arbetat som städare.

Efter gymnasiet samt under somrarna fick Doris möjlighet att arbeta på några av sina forna praktikplatser. Detta har då varit inom demensvård, undersköterska på sjukhus samt på en akutavdelning.

5.1.5

Erika

Denna informant har gått på en idrottsgrundskola där prao inte förekom då det inte fanns plats till något extra utöver den vanliga undervisningen. Detta ersattes med träning istället.

Erika har fått sin arbetslivserfarenhet genom att arbeta på ett lager via ett bemannings-företag, en vårdcentral, i kiosk samt på en fritidsgård.

Idag arbetar Erika i en kiosk på en gymnasieskola och har ett extrajobb på ett lager där hon blir inringd vid behov.

26

5.1.6

Frida

Under högstadiet har Frida varit ute på två perioder av prao. Två veckor i åttonde klass och två veckor i nionde klass. Den första perioden av prao var hon på ett café och den andra perioden på en restaurang och pub.

Under första året på gymnasiet arbetade Frida tre månader som telefonförsäljare. I tredje året av gymnasiet fick hon jobb på ett äldreboende där hon arbetade som vårdbiträde.

Frida bodde i England efter studenten där arbetade hon cirka två månader i en butik för att sedan få jobb på ett apotek. Idag är Frida arbetssökande.

5.2 Tillvägagångsätt och kontaktnät

Ett genomgående resultat av hur våra informanter har gått tillväga för att få sin arbetslivs-erfarenhet är via sina kontakter. Många har fått kontakt via nära kontakter, som exempelvis föräldrar eller vänner.

Erika har haft hjälp av sina kontakter för att få arbete, i följande citat vill hon samtidigt poängtera att hon är driven och har sökt själv.

Ja eller lite mitt emellan. Jag har inte överdrivet nätverk, men är väldigt ettrig så när jag hör om någonting så ger jag mig inte. Så då är det ungefär så att jag söker och åker dit och lämnar CV m.m. Så jag kanske inte har det största kontaktnätet, men jag är väldigt. Vad säger man? Jag vill verkligen jobba så det brukar lösa sig på något sätt.

Bella fick tips angående sitt sommarjobb via en vän som arbetade på en restaurang, detta ledde till en sommaranställning.

Vår informant Cecilias syster rekommenderade henne till en familj som behövde barn-passning. Det gjorde att Cecilia fick ett extra arbete under sommaren genom att passa barn åt en familj.

Frida har via sitt kontaktnät fått upp ögonen för olika möjligheter till arbete efter det har hon sedan själv tagit kontakt och sökt arbetet. Nedan är hur hon själv beskriver det.

27

De anställningar Frida hade i England ordnade hon själv. Via en hemsida sökte hon jobb i en butik som sedan av en slump ledde till att hon fick arbete som apoteksassistent. Nedan

…jag ansökte online på den vanliga butiken. Det var liksom en butik och i den butiken finns det en apoteksavdelning. Så jag ansökte om ett vanligt jobb i den vanliga affären. Så fick jag det. Så jobbade jag i den vanliga affären kanske i två månader faktiskt. Sen råkade det bli så att apoteket sökte någon som kunde jobba. Och då hoppade jag in där helt enkelt. Egentligen hade jag en jävla tur med det, men ja.

De informanter som gått på yrkesprogram har via sin skola fått möjligheter till praktik och fått prova på arbetslivet. Doris har via dessa praktiker sedan fått anställning eller extraarbete. Så hennes möjligheter från skolan har lett till vidare anställning. Anna har som citatet säger nedan fått vidare anställning.

… jag praktiserade på ett hunddagis sista året på gymnasiet. Och det ledde till att jag fick timanställning efter gymnasiet också.

Två av våra informanter har haft sommarjobb som kommunen har anordnat. Anna fick ett sommarjobb på en förskola, genom hennes hemkommun. Även Cecilia fick ett arbete på en förskola via kommunen.

De informanter som har haft prao har till största del fått platser via skolan, men vissa har ordnat platser själva. Anna ordnade sina praoplatser själv eftersom hon hade funderat på djurskötare sedan tidigare och ville prova på detta. Cecilia hade prao på sin pappas jobb sedan var hon på förskola som skolan ordnade till henne. Bella fick sin prao på förskola genom skolan, det var något hon önskat eftersom hon funderat på att bli förskollärare. Frida och Doris praoplatser ordnade skolan till dem.

5.3 Betydelse för framtida val

Nedan följer en uppdelning utifrån informanterna och en beskrivning av arbetslivs-erfarenheternas betydelse och påverkan på framtida val.

28

5.3.1

Anna

Anna hade sedan tidigare funderat på att jobba med djur och ordnade en prao plats själv på ett hunddagis hon säger att denna erfarenhet bekräftade hennes tankar inför gymnasievalet då hon valde att läsa till djurskötare. Nedan berättar Anna vad hon anser om prao.

...man får en paus i skolarbetet och inser att det man gör i skolan leder faktiskt till att jag kan få ett jobb som jag tycker om…

Hon tyckte även att dessa erfarenheter gav henne en insikt i att det var viktigt att ha bra betyg för att kunna söka de utbildningar hon ville välja. Hon hade även ett sommarjobb genom kommunen på en förskola som hon trivdes väldigt bra på och idag jobbar hon på förskola. Hon vill fortsätta jobba med djur eller på förskola.

5.3.2 Bella

Bella ville bli förskollärare och ville därför ha prao på förskola i högstadiet. Hon säger att denna prao inte påverkat hennes val inför studierna till förskollärare utan att hon redan visste att hon ville välja detta sedan tidigare. Hon började studera till förskollärare men bytte sedan till undersköterskeutbildning istället, detta för att hon ville vårda och hjälpa människor mer. Nedan är ett citat med Bellas anledning till att byta karriär.

Förskollärare var mer att jag skulle bli som en extramamma till andra barn, det tyckte jag inte var så roligt att jag ville jobba med det resten av mitt liv.

5.3.3

Cecilia

Idag arbetar Cecilia som personlig assistent samtidigt som hon vikarierar på olika förskolor. Cecilia berättar skrattande om att hon har haft prao på sin pappas lackeringsfirma. Detta var inget hon kände att hon ville arbeta med.

Cecilia praoade på en förskola efter att ha blivit slumpvis placerad där av skolan. Detta påverkade och gjorde att hon valde att läsa till barnskötare på gymnasiet och hon vill såsmåningom läsa vidare till förskollärare. Nedan, Cecilias tankar om praktiken.

29

… man får ju se hur det fungerar och det är ju det som gjort att jag kommit på vad det är jag vill göra. Hade det inte varit för praktik så hade jag kanske inte vetat idag vad jag ville göra.

5.3.4

Doris

Doris läser idag till sjuksköterska och är inne på sin andra termin. Idén med att arbeta inom vården har funnits en bra tid hos Doris. Redan i gymnasiet gick hon vård och omsorgs-programmet. Idag arbetar hon extra på en akutavdelning. Anledningen till valet av akutvården beskriver Doris nedan.

Jag tycker att det är kul när det händer olika saker varje dag. Och jag tänker att det inte är så mycket dokumentation, utan får träffa patienter hela tiden.

Under högstadiet fick Doris, som beskrivs i tidigare avsnitt, prova på arbetslivet genom prao. Där valde Doris att vara på en förskola och på en restaurang.

Praon var inget som påverkade hennes val av gymnasium. Doris har så länge hon kan minnas vetat att hon ville bli sjuksköterska. Anledningen till att det blev just vård och omsorg var att Doris ansåg att det kunde vara bra att ha samma inriktning i gymnasiet som studierna på högskolan.

5.3.5

Erika

Idag arbetar Erika i en kiosk på en gymnasieskola samt har ett extraarbete på ett lager där hon kommer in vid behov. Hon har sökt in till sjuksköterskeprogrammet och djurskötar-utbildningen till hösten. Hon har svårt att bestämma sig för om hon vill vårda människor eller djur.

Som tidigare nämnts har Erika arbetat på en fritidsgård och en vårdcentral. På fritidsgården fick hon lära sig att hon är väldigt bekväm med barn. Efter arbetet på vårdcentralen säger hon att det har påverkat hennes val till att bli sjuksköterska. På frågan hur Erika kom fram till vad det var som gjorde att hon ville arbeta inom vården svarar hon nedanstående.

Det verkar väldigt intressant. På ett sätt har du rutiner, man gör samma sak tar ett prov eller lägger om ett sår och så vidare. Men på ett sätt kan det hända olika saker, dagarna

30

ser helt annorlunda ut. Men du får ändå alltid vara med människor. Så det är det som lockar mig mest. Att få hjälpa till. Om det så är att sätta ett plåster eller vad som helst. Det spelar ingen roll. Det betyder så mycket för vissa. Jag vill göra skillnad på något sätt.

Erikas mamma var den som hjälpte henne att få vårdcentralsarbetet, eftersom hon jobbade där själv som sjuksköterska. Erika tror inte att hennes mammas yrke som sjuksköterska har påverkat hennes val till att själv bli sjuksköterska. Utan det är hon själv som kom på att det var detta hon ville göra.

5.3.6 Frida

Fridas mål är att läsa biomedicin. Som tidigare nämnt har Frida haft ett antal olika arbeten. Hon har även fått prova på prao. Frida var då på två ställen inom café och restaurang branschen. Det är inget hon känner att hon aktivt valt bort utan det har bara inte blivit så att hon fått arbete inom den branschen igen. Under Fridas gymnasietid hade hon två arbeten, telefonförsäljare samt vårdbiträde på ett äldreboende.

Efter gymnasiet åkte Frida till England där hon arbetade i en affär och senare på ett apotek som apoteksassistent. Det sistnämnda arbetet anser Frida ha bekräftat hennes framtids-drömmar. Hon vill dock inte arbeta på ett apotek, men vill vara den personen bakom kulisserna som forskar och framställer läkemedel eller forskar på olika sjukdomar. Denna framtidsdröm ligger nära hennes föräldrars yrke, då båda är läkare. Nedan beskriver Anna vad det är som intresserar henne i sitt framtida yrke.

.Det är mycket man kan forska på. Det handlar mycket om celler och liknande. Och kanske framställa läkemedel. Och olika grejer med sjukdomar. Det finns jättemycket man kan göra . Det verkar intressant.

5.4 Sammanfattning

Erfarenheten av arbetslivet skiljer sig åt för våra informanter. Majoriteten av informanterna har under sin högstadietid fått vara ute på prao. En av våra informanter har inte haft den möjligheten då hon gått på en idrottsskola där alla extra aktiviteter byttes ut mot träning. Tre

31

av våra informanter har fullgjort ett yrkesprogram på gymnasiet och därmed haft praktiker under gymnasietiden. Hur många praktiker de haft har varierat.

De informanter som har haft prao har till största del fått platser via skolan, men vissa har även ordnat platser själva. Anna ordnade sina praoplatser själv eftersom hon hade funderat på djurskötare sedan tidigare och ville prova på detta. Cecilia hade prao på sin pappas jobb som hennes pappa ordnade sedan var hon på förskola som skolan ordnade till henne. Bella fick sin prao på förskola genom skolan, det var något hon önskat eftersom hon funderat på att bli förskollärare. Frida och Doris praoplatser ordnade skolan till dem. Två informanter har haft sommarjobb som har ordnats av kommuner.

Tre av informanterna jobbar inom den bransch där de redan i högstadiet hade prao, en av dessa säger att hon gjorde sitt gymnasieval utifrån den positiva upplevelsen av sin prao på en förskola som hon slumpmässigt hamnat på. De som gått yrkesprogram har haft praktiker genom skolan där de sedan har fått vidare anställning. De har alla använt sig av sitt kontaktnät för att få jobb

32

6 Analys

I detta kapitel kommer det empiriska materialet analyseras med hjälp av Careershipteorin samt Gottfredsons theory of circumscription and compromise. Vårt syfte med studien är att undersöka ungdomar som tagit studenten för ett år sedans erfarenheter av arbetslivet under skoltiden och dess påverkan i deras val av yrken och studier genom att undersöka deras handlingshorisont. Vi vill även undersöka hur ungdomarnas nätverk påverkats av erfarenheten. Vi har ställt oss frågan: Hur har arbetslivserfarenheten påverkat ungdomars handlingshorisont, sociala nätverk samt vilken betydelse har den haft för framtida val? Vi har delat upp den empiriska analysen efter huvudämnena i studien, handlingshorisont och sociala fält samt nätverk. Alla dessa delar samverkar i betydelsen av framtida val.

6.1 Påverkan av Handlingshorisonten

Handlingshorisonten är vad en individ ser som möjligt och eftersträvansvärt (Hodkinson och Sparks, 1997, p.34-35). Informanterna har alla ett mål och en vision om vad de vill arbeta med. Någon informant har redan börjat studera till sitt framtida yrke medan andra har tagit en paus innan för att kunna satsa helhjärtat. Exempelvis Anna som arbetar på en förskola eftersom det var svårt att få anställning inom djurvård.

Våra informanter tar, som Hodkinson och Sparks (1997, p. 34-35) påpekar, upp ny information och får nya erfarenheter inom den existerande världsbild de har. Detta leder till en förbättring och modifiering av individens handlingshorisont och habitus (Hodkinson och Sparks, 1997, p.34-35). Gottfredson (1981, pp.547-549) menar att karriärutveckling sker i fyra stadier och i dessa stadier finns och utvecklas det vissa begränsningar, vilket leder till att individen kompromissar i sina val. Under det sista stadiet, som sträcker sig från fjorton år och uppåt blir individen medveten om och orienterar sig till det egna jaget. (Gottfredson, 1981,pp. 574-549) Att välja yrke eller utbildning ses som en matchningsprocess där individen försöker matcha sin egen bild av sig själv med ett acceptabelt yrke (Gottfredson, 1981, pp.574-549). Det är i detta stadie våra informanter befinner sig i och har befunnit sig i ett tag. Informanterna var i början av detta stadie när de fick gå ut på prao och skaffa sig arbetslivs-erfarenhet. Ett exempel på hur individen matchar sig själv mot ett yrke är Erika som förklarar

33

vad det är som gör att hon vill arbeta inom vården genom att beskriva sig själv som en omvårdande person.

Vidare säger Erika att det är hennes timanställning på vårdcentralen som har påverkat hennes framtidsdröm att bli sjuksköterska eller arbeta inom vården. Hon tyckte det var intressant och fick känslan av att hon vill hjälpa till. Både det lilla som att sätta på ett plåster eller något större. Göra skillnad. Detta kan kopplas till hur Hodkinson och Sparks (1997, p.34-35) berättar om hur olika erfarenheter kan göra att ungdomar avvisar eller accepterar yrken. Här har Erika haft positiva upplevelser från en anställning som påverkar hennes handlingshorisont och matchar hennes bild av sig själv.

Cecilia hamnade av en slump på en förskola under en praoperiod i högstadiet. Där trivdes hon så pass bra att hon efter denna arbetslivserfarenhet valde att läsa barn och fritidsprogrammet i gymnasiet. Efter detta har hon fortsatt att jobba på förskola. Alltså har hennes nya erfarenheter påverkat hennes handlingshorisont eftersom hon aldrig tidigare funderat på att jobba inom detta område. Detta kan förklaras genom att när individer får nya erfarenheter förändras deras uppfattning och deras handlingshorisonter vidgas samt förståelsen för omvärlden (Hodkinson & Sparkes 1997, p.33). Habitus och tidigare erfarenheter påverkar individens handlingar och uppfattningar dessa kan ändra deras framtida beteenden (Hodkinson & Sparkes 1997, p.33).

Handlingshorisonten både möjliggör och begränsar människor i sina val av karriär och studier. Författarna Hodkinson och Sparks (1997, p.34-35) menar att en kvinna ofta inte väljer ett typiskt mansdominerat yrke där det finns jobb, just för att det inte finns i individens handlingshorisont eller så är detta val inte ens känt för individen. Gottfredson menar att ungdomar blir medvetna om sitt genus under fasen 3-8år vilket gör att individen eventuellt väljer bort ett typiskt könsdominerat arbete för att det inte matchar det egna jaget. Ett exempel på detta är Cecilia som har haft prao på sin pappas billackeringsfirma. Detta sa hon med ett skratt. Det kan tolkas som att den typen av arbete inte finns inom Cecilias handlingshorisont och att hon inte ser detta val som möjligt eller eftersträvansvärt för henne. Majoriteten av informanterna har valt yrken som generellt sett är kvinnodominerade. Gottfredson menar även på att detta kan ses som en begränsning. En begränsning är en process där en individ väljer bort yrken som anses som oacceptabla val trots att de kan vara en möjlighet (Gottfredson, 2002, pp.92-95).

Frida och Erika har provat på olika sorters arbeten. Båda vet vad de vill göra i framtiden men ser ändå många olika alternativ. De ser båda många möjligheter men fokus har varit på

34

ett yrke inför framtiden. De arbeten de haft på vägen har varit av finansiella skäl på väg mot drömyrket. En förklaring till ovan kan vara att en anledning till att individer väljer bort vissa utbildningar och yrken är för att dessa inte finns inom deras handlingshorisont och då inte matchar deras existerande bild av sig själva eller deras uppfattningar av passande karriär-möjligheter (Hodkinson och Sparks, 1997, p.34-35).

Majoriteten av informanterna har fortsatt eller tänkt fortsätta inom ett liknade område som de tidigare haft erfarenheter från. Bella har bytt bana från barnskötare till undersköterska. Detta kan förklaras genom att handlingshorisonter är segmenterade, vilket betyder att ingen överväger alla möjligheter inom studier eller arbetsmarknad utan väljer något som de känner till eller liknande sedan tidigare (Hodkinson och Sparks 1997,p. 34-35).

Hälften av informanterna arbetar idag inom den bransch som de haft prao inom. De menar att praon påverkade dem till att välja gymnasieprogram och nu senare även anser att det är inom detta område de vill arbeta. Två av dessa informanter har även haft sommarjobb via kommunen på förskolor och i dag arbetar de inom detta område. Detta är ett ytterligare exempel på hur ungdomar väljer eller avvisar yrken utifrån deras egna erfarenheter. I detta fall har de valt utifrån erfarenheten. Samtidigt är det ett för dem redan känt fält och de är medvetna om vilket kapital som behövs för att kunna utföra arbetet (Hodkinson och Sparks, 1997, p.33).

Livet påverkas och består av olika brytpunkter och rutiner. Vissa brytpunkter kan vara planerade andra oförutsägbara (Hodkinson och Sparkes, 1997, p. 40). Brytpunkterna kan vara strukturella, självinitierade eller påtvingade. Våra informanter har alla tagit studenten under samma år, detta är ett exempel på en strukturell brytpunkt. Efter denna brytpunkt har de tvingats att anpassa sig och påbörja en valprocess inför framtiden såsom vilket yrke de vill ha, om de vill studera samt vad deras framtidvision är. Som Hodkinson och Sparkes (1997, p. 40) påpekar är individers habitus föränderligt och kan ändras av nya erfarenheter. Bella arbetar nu efter studenten på olika förskolor men insåg att det inte var något hon ville göra sedan. Utan hon ville ta hand om människor på ett annat sätt.

Frida har haft en självinitierad brytpunkt då hon direkt efter studenten valde att söka sig utomlands för att bo samt arbeta där under en period. I och med den brytpunkten fick hon möjlighet att arbeta på ett apotek som hon anser ha påverkat hennes val att läsa biomedicin.

35

Utifrån det empiriska resultatet kan det konstateras att samtliga informanter fortsätter att röra sig inom fält som de känner till och som de rört sig inom sedan tidigare. Det kan kopplas till Bourdieus teori om att samspelet inom de fält där individen rör sig och till viss del föräldrar påverkar deras karriärbeslut (Lundahl 2010, p 26). Individer väljer med påverkan av sina” signifikanta andra” alltså de människor de umgås med och sin familj eller någon annan viktig person i deras liv (Engdahl, Larsson, 2011, p 244-250). Några av informanterna är i samma vänkrets och har valt likande yrken. Doris har inte valt något yrke som liknar sina föräldrar, men har valt att gå vidare till högre studier likt sina föräldrar.

Erika handlar utifrån sitt habitus och rör sig inom ett känt fält genom att välja vårdyrket som sin mamma, de arbetar dessutom på samma vårdcentral. Dock påpekar Erika att hon inte tror att mamman påverkat henne i framtidsvalet. Ovan kan kopplas till Hodkinson och Sparks (1997, p.34-35) påstående att beslut alltid är kontextrelaterade och dessa inte kan separeras från ungdomarnas familjebakgrund, kultur och livshistoria, alltså deras habitus (Hodkinson och Sparks, 1997, p.33). Besluten är även baserade på slumpartade kontakter och erfarenheter och tas när individen anser sig redo att göra det. Det är en reaktion på möjligheter och förutsättningar som ungdomarna uppfattat och varit med om (Hodkinson och Sparks, 1997, p.34-35).

De informanter som slutfört ett yrkesförberedande gymnasieprogram har fått ett större nätverk som sedan har lett till vidare anställningsmöjligheter. Majoriteten av dessa informanter har även valt yrkeshögskolestudier. Undantaget är Doris som läser till sjuk-sköterska på högskola.

6.3 Sammanfattning

Det vi kan se efter vår analys är att våra respondenter har påverkats av sitt habitus och sina signifikanta andra i sina val, detta för att de har valt något de ser som bekant. Några har valt samma område som sina vänner och några har valt samma område som sina föräldrar. Vi kan se att valen är kontextrelaterade och har fattats utifrån deras habitus och erfarenheter eftersom de har någon i sin närhet som arbetar inom samma område som de valt. Vi kan även se att de har påverkats till viss del av sin genustillhörighet, där de valt bort yrken som anses vara mansdominerade och många av informanterna har valt kvinnodominerade yrken.