Detta kapitel delas in i fyra delar. Först diskuteras vår analys och våra slutsatser. Denna del följs av en diskussion av tidigare forskning med koppling till resultatet av vår studie. Sedan en diskussion av vår metod som följs av en diskussion av den valda teorin. Allt sker med en koppling till vad vi anser och tänker om vår undersökning.
7.1 Analysdiskussion
Efter vår undersökning kan vi se kopplingar mellan verklighet och den teori vi valt. Hodkinson & Sparkes (1997, p.34-35) menar att människor väljer det som verkar bekant för dem och vad som finns inom deras handlingshorisont. De menar att det som kan förändra individens handlingar är att vidga deras horisonter genom nya umgängen, sociala fält eller nya upplevelser vare sig de är påtvingade eller självvalda. De utgår från Bourdieus begrepp habitus som kan förklaras som individens “ryggsäck”, alltså de erfarenheter individer har med sig från sin uppväxt och vilket umgänge de har. Alla påverkas av sitt sociala nätverk som kan vara familj, vänner eller någon annan viktig person i individens liv dessa personer kallar Bourdieu signifikanta andra. Vi kan tydligt se att våra informanter påverkats av de sociala fält de rör sig i, dels från föräldrar där några har valt samma yrke och en av informanterna har valt samma arbetsplats som sin förälder, men vi kan även se på tre av informanterna som känner varandra sedan tidigare att de påverkats av varandra alltså har deras sociala fält av vänner varit deras signifikanta andra mer än föräldrarna.
Vi kan även se att arbetslivserfarenheten har bidragit till en vidgad handlingshorisont för informanterna. Framförallt en av dem som tydligt uttalade att hon inte tänkt på att jobba inom det område där hon nu arbetar, men efter en prao i högstadiet fick hon ett så gott intryck av yrket att hon valde att läsa inom detta område i gymnasiet. Detta tycker vi tyder på en positiv breddning av handlingshorisonten genom att prova på arbetslivet genom skolan. I den tidigare forskning vi använt oss av påpekas att ungdomar behöver utsättas för nya erfarenheter för en ökad självkännedom och en vidgad handlingshorisont, med stöd av vår undersökning anser vi att en möjlighet att få prova på arbetslivet kan bidra med detta.
38
Utifrån vårt resultat kan vi se att handlingshorisonten kan påverkas av att få arbetslivs- erfarenheter. Utifrån de erfarenheter som ungdomarna får kan de sedan välja om det är något de vill fortsätta med eller inte. Dock är habitus och det informanterna redan känner till den största faktor vi kan se till att de väljer som de gör.
Vi kan se att genom arbetslivserfarenheterna har det sociala nätverket ökat hos några av informanterna. De som har haft praktik under gymnasietiden har genom praktikplatserna fått möjlighet till vidare anställning. Vi trodde innan undersökningen att det skulle ha påverkat ännu mer och att de fortfarande skulle ha kontakt med de gamla platserna och att det till och med hade lett till vidare kontakter.
Gottfredsons sista fas i karriärutvecklingen beskriver hur fjortonåringar och äldre blir medvetna om sig själv och vill matcha den bilden mot ett yrke. Vi anser att i denna ålder och uppåt är det då viktigt att utsätta ungdomar för olika yrken. Detta för att minska begränsningar samt öka karriärmognaden och självkännedomen.
För att koppla till inledande problemformulering där debatten om praons vara eller icke vara nämns. Majoriteten av våra informanter har haft prao. Några sa att det inte tyckte att det var så nödvändigt samtidigt som några tog erfarenheten till sig och till och med baserade sitt gymnasieval på denna erfarenhet. Tidigare forskning tar även upp hur karriärmognad ökar med arbetslivserfarenhet och hur det kan göra att ungdomar får en inblick i hur det är att arbeta. Med detta i ryggen och denna undersökning anser vi att praon är en viktig del i ungdomarnas valprocess. Som tidigare nämnt kan de genom att skapa sig erfarenheter välja eller välja bort olika yrken. Som blivande studie- och yrkesvägledare anser vi att praon är något vi vill förespråka och det enda motargumentet vi kan hitta är att det tar lång tid och är mycket administration för skolpersonalen som arbetar med praoplaceringarna.
7.1.1 Vidare forskning
Genom arbetets gång väcktes nya funderingar av hur studien skulle kunna utvecklas. En tanke är att undersöka om det finns någon skillnad på de som läser till sjuksköterska, har de som gått omvårdnadsprogrammet fördelar eller nackdelar av detta, jämfört med de som gått högskoleförberedande program. Kan det ge någon fördel av att ha haft praktiska erfarenheter?
Våra informanter som har haft praktik under gymnasiet uttrycker att detta har varit väldigt positivt även de som haft anställning under gymnasietiden yttrar samma sak. Så en tanke väcktes, är det möjligt med praktik på högskoleförberedande programmen och vad hade detta gett eleverna?
39
7.2
Diskussion av vår studies resultat i relation till tidigare
forskning
Hodkinson och Sparks (1993) kom fram till att ungdomar kunde bekräfta eller avfärda val av studier och yrken efter arbetslivserfarenhet. Några av våra informanter avfärdade de val de tänkt göra genom att få prova på arbete och några valde att fortsätta inom den bransch de provat. Vi anser att vår undersökning överensstämmer med Hodkinson och Sparkes slutsats.
Eftersom ungdomarna undermedvetet ser olika begränsningar och möjligheter behöver de utmanas för att kunna se förbi dessa men även för att se fler vägar menar Hodkinson och Sparkes (1993). Vi anser att skolan kan bidra till en vidgad handlingshorisont, genom att utmana ungdomarna och placera ut dem på arbetsplatser de inte själva valt. Detta menar även Waller med flera (2014, pp.323- 349). I deras studie undersöktes hur arbetslivs- erfarenhetsprogram i skolan påverkar framtida studier. De har även tittat på mer socio- ekonomiska faktorer alltså vilken klass ungdomarna tillhör i jämförelse med vilken placering de fick eller skaffade själva. Här menar författarna att det är viktigt att motivera de som har goda möjligheter till vidare studier genom en högkvalitativ placering.
Skolan spelar en viktig roll och som vi skrev i inledningen går ungdomar i dag i skolan generellt i tolv år. Författarna Waller, et al., de anser att skolbaserad arbetslivserfarenhet fortfarande är det största verktyget för att systematiskt utsätta ungdomar för yrkeslivet (Waller, et al., 2014, p. 325). Krosnick och Alwin (1989), refereras av Creed och Patton (2003, p.23), menar att deltidsanställning kan vara avgörande för ungdomar, eftersom de vanligtvis formar sina arbetsvärderingar, identitet och karriär aspirationer under denna tid. Vilket vår undersökning påvisar eftersom flera av informanterna har valt att fortsätta inom de yrken de fått prova på under prao och praktik. Eller så har informanterna valt att inte fortsätta inom dessa yrken, och bildat sig andra karriäraspirationer.
Waller med flera menar att den primära motivationen för att arbeta generellt sett är finansiell, men arbetslivserfarenhetsprogramen har också en roll i att göra det möjligt för ungdomar att prova på olika yrkessektorer och öka deras medvetenhet om möjliga karriärvägar (Waller, et al., 2014, p. 325) I Vår studie kan vi se att denna primära motivation är den samma. De arbeten de flesta informanter haft är för att tjäna pengar på väg till deras karriäraspirationer. När våra informanter hade sin prao period var motivationen olika, vissa ville bara få det överstökat och vissa valde yrken de var intresserade av att prova på inför framtida val av studier och arbete.
40
7.3 Metoddiskussion
Genom att vi använt oss av en kvalitativ metod i vår studie anser vi att vi fick svar på våra frågeställningar. Fördelen som vi tidigare nämnt i metodavsnittet var att vi kunde gå lite djupare in på informanternas svar samt att vi fick använda oss av våra samtalsfärdigheter. Vi kunde kanske ha använt oss av en kvantitativ metod och då nått ut till fler ungdomar och fått en större bredd på vårt resultat. Då hade vi eventuellt även kunnat generalisera mer. Vi ansåg att en sådan metod inte hade gett oss lika djupgående svar på våra frågeställningar, eftersom dessa då hade varit färdiga svarsalternativ som vi inte kunnat ställa vidare frågor på. För att göra en kvantitativ metod mer användbar för oss skulle det i så fall varit med möjlighet för respondenterna att skriva och svara fritt, vilket hade gjort processen och bearbetningen av empirin betydligt mer tidskrävande.
Vårt urval gjordes genom den så kallade snöbollsmetoden. Där vi använde oss av vårt nätverk för att sedan få ytterligare kontakter med möjliga respondenter. Vår urvalsmetod kan ha påverkat resultatet eftersom informanterna är inom eller nära vårt befintliga kontaktnät. Vilket även innebär att deras bakgrund till viss del kan likna varandras.
I efterhand kan vi se att det hade varit en fördel om vi utfört alla intervjuer tillsammans detta för att förebygga tolkningsproblematiken där den som intervjuar utgår från sin världsbild i tolkningarna av svaren. Eventuellt hade det blivit fler följdfrågor om vi båda kunnat vara med och ställa vidare frågor till informanterna. Det hade även kunnat vara en fördel om vi träffat respondenterna för intervjuerna istället för att ha dessa över telefon, för att kunna utläsa kroppsspråk och mimik. Vi anser att det var mer fördelaktigt för oss att få tag på informanter på vårt valda sätt än om vi skulle gjort en enkätundersökning med tanke på tidsaspekten. Informanterna kan ha varit lättare att få tag på eftersom de blev mer anonyma då vi endast pratat med dem via telefon och inte träffat dem i verkligheten.
7.4 Teoridiskussion
Vi använde oss av teorin Careership av Hodkinson och Sparks inkluderande begrepp som handlingshorisont, sociala fält och habitus för att analysera vår empiri samt Gottfredsons Theory of circumscription and compromise.
41
Vi kunde valt någon annan eller fler teorier för att analysera vår empiri men en stor del av studie- och yrkesval handlar om påverkan från individers bakgrund och uppväxt. Vi ville även se om erfarenheten gjort att ungdomarna ser fler möjligheter eller hur den påverkat vad de ser som möjligt. Genom att använda oss av Hodkinson och Sparks begrepp handlingshorisont anser vi att vi kunnat besvara vår frågeställning.
Gottfredson tar upp hur karriärutveckling skapas genom olika stadier i livet. Det stadie som var mest relevant för vår studie var det stadie runt fjorton år där ungdomarna börjar matcha sig själva mot yrken. Genom denna vetskap såg vi hur viktigt det är för ungdomarna att utsättas för olika upplevelser i denna ålder, exempelvis prao. Detta stadie sträcker sig över hela livet och påvisar att individer behöver konstant få nya erfarenheter. Vi fick även en ökad förståelse för hur ungdomar begränsar sig i sina framtida val, med att jämföra med sin egen bakgrund och självbild samt vad som anses som acceptabla val.
I vissa fall kan vi se att vi kunde ha använt andra begrepp från andra teorier. Vi kunde tillexempel använt oss av Planned Happenstance för att analysera slumpen i de val informanterna gjort och hur de fått de olika kontakterna. Dock ansåg vi att vi ville fokusera på färre begrepp för att få det tydligare för läsaren. Vi anser även att detta bidrog till en mer djupgående analys.
42