Äldrevårdens personals
inställning samt kompetens
vad gäller att upprätthålla
äldres munhälsa
-En enkätstudie
Ida Andersson
Sofia Myllenberg
Handledare: Claes Virdeborn, Christina Diogo Löfgren
Examensarbete 15 hp
Malmö universitet
Tandläkarprogrammet
Odontologiska fakulteten
Sammanfattning
Både vårdrelaterad lunginflammation och kardiovaskulära sjukdomar är sjukdomstillstånd som kan uppkomma vid en dåligt skött munhygien, framförallt hos redan sjukdomsförsvagade äldre. Inom den geriatriska slutenvården är brukarna därför i ett stort behov av en god
munhygien samt ibland även av personalens förmåga att hjälpa till med denna.
Vårdpersonalen spelar följaktligen en stor roll i arbetet med att förebygga vårdrelaterad lunginflammation och kardiovaskulära sjukdomar. Syftet med enkätundersökningen var att undersöka huruvida munhygienen prioriteras av personal inom äldrevården och vilken kunskap de besitter i ämnet. Vi ville också ta reda på om personalen får kontinuerlig fortbildning för att hålla sig ajour med hur de på bästa sätt ska kunna hjälpa brukarna och förebygga eventuella följdsjukdomar. En enkät skickades ut till två olika kommuner inom Region Skåne, innehållandes frågor som berörde bland annat personalens utbildning och ålder, om de fått någon utbildning inom munhygien samt vilken kunskap om eventuella följdsjukdomar som bristande munhygien hos brukare kan leda till. Enkäten avslutades med en öppen fråga för att låta personalen komma med egna tankar och funderingar kring ämnet. Enkäterna sammanställdes och varje fråga utvärderades enskilt och i vissa fall i relation till andra frågor. Enkäten besvarades av totalt 87 personer, 55st i Burlöv och 32st i Malmö, från olika avdelningar för äldre med kognitiva och/eller fysiska funktionsnedsättningar. Andra enkätstudier i ämnet studerades och låg till grund för fokusvalet i arbetet. I resultatet ses ett samband mellan personal som nyligen fått utbildning inom munvård och vilken kunskap de besitter gällande vikten av en god munhygien och hur denna sköts. Det är en tydlig skillnad i kunskapsnivåerna mellan de två kommunerna. I den ena kommunen har personalen nyligen genomgått fortbildning inom munhygien medan personalen i den andra kommunen inte fått någon ytterligare utbildning i ämnet. Tydligast blir skillnaderna i frågan om möjliga
följdsjukdomar som kan drabba brukaren. För att kunna hjälpa brukaren på bästa sätt samt undvika följdsjukdomar bör samtlig personal få kontinuerlig utbildning i ämnet.
Sammanfattningsvis kan slutsats dras om att personalens kunskap och intresse av munvård kan associeras med nyligen utförd behandling. Huruvida personalen prioriterar den dagliga munhygienen hos brukarna kunde ingen slutsats dras. Således krävs ytterligare undersökning i frågan.
Innehållsförteckning
Inledning 1 Bakgrund 1 Vårdrelaterad lunginflammation 1 Kardiovaskulära sjukdomar 2 Metod 4 Utdelandet av enkäten 4 Analys av enkäten 4 Litteratursökning 4 Resultat 5Grundutbildning, ålder och erfarenhet 5
Munhygiensrutiner 5
Diagram 2 6
Utbildning inom munhygien 6
Kunskap om följdsjukdomar 6
Diagram 3 7
Diagram 4 7
Befintlig kunskapsnivå och önskan om utbildning 8
Diskussion 9
Munhygiensrutiner 9
Klorhexidin som kompletterande hjälpmedel 9
Svårigheter i munvårdsutförandet 9
Oral Care 10
Kunskapsutveckling 11
Fördelen med rutiner 11
Utelämnad fråga 12 Slutsats 12 Referenslista 13 Bilagor 15 Enkät 15 Följebrev 17
Inledning
Bakgrund
Så väl insjuknandet i, som mortaliteten av kardiovaskulär sjukdom har minskat två procent per år sen 1970-talet. Orsaken är multifaktoriell, men en ökad medvetenhet om riskfaktorer så som rökning tros spela in. Detta medför att vi idag har en äldre befolkning (1). Vidare ses en utveckling inom såväl vetenskap, teknologi och folkhälsa vilket har bidragit till en reduktion av de stora tandsjukdomarna. Detta har resulterat i att allt fler äldre patienter kan behålla sina tänder högt upp i åldern (2). En äldre befolkning som i större utsträckning har kvar sina egna tänder ställer högre krav på vårdpersonal inom äldrevården. Detta i synnerhet då brukare med demens och/eller somatiska sjukdomar kan vara i behov av hjälp att sköta sin munhygien(1).
Vårdrelaterad lunginflammation
Vårdrelaterad lunginflammation (VRL) är en infektion orsakad av bakterier, svamp och virus, som kan uppkomma till följd av dålig munhygien hos medicinskt försvagade personer samt äldre på geriatrisk slutenvård (3,4). Orofaryngela områden kan verka som reservoar för dessa luftvägspatogena mikroorganismer, även om de normalt sett inte koloniserar munhåla och svalg (5). Den mest troliga mekanismen till att mikroorganismerna från munhåla och svalg når de nedre luftvägarna är genom så kallad tyst aspiration, som i synnerhet drabbar äldre personer med sväljsvårigheter samt nedsatt hostreflex (6,7). Personer som drabbas av tyst aspiration märker således inte om de sväljer mat och dryck i luftstrupen och risken att insjukna i VRL blir därmed större. Muntorrhet och sämre förmåga att sköta sin munhygien utgör ytterligare risk att insjukna (4).
Förbättrad munhygien har i flertalet studier visat sig vara en effektiv metod för att förebygga VRL och risken att avlida i sjukdomen minskar med hela 9- 12 % (3). I en studie utfört på elva äldreboenden, i Japan, visade Yoneyama et al. (7) att risken att drabbas av
lunginflammation är betydligt mindre hos de brukare som får handledd munrengöring jämfört med de som inte mottar några interventioner. Studien involverade 366 brukare, där 182 brukare fick aktiv hjälp med att sköta sin munhygien. Resterande 184 brukare mottog inga interventioner. Resultatet visade att risken att drabbas av lunginflammation ökade med 67 % för de brukare som inte mottog någon aktiv hjälp med munhygien.
Äldre personer i behov av geriatrisk slutenvård har sämre förmåga att sköta sin munhygien och är därför beroende av hjälp från vårdpersonal. Detta påvisades av Scannapieco et al. (5) i en studie där mängden plack och luftvägspatogena mikroorganismer mättes hos patienter i behov av äldreomsorg samt hos äldre patienter som fortfarande bodde hemma. Resultatet visade att mängden plack och luftvägspatogena mikroorganismer hos patienter på
äldreboenden var betydligt större.
Antimikrobiella substanser, så som klorhexidinskölj, har visat sig vara en annan effektiv preventiv åtgärd som minskar risken att insjukna i VRL och även reducerar behovet av antibiotika vid infektion (4). I en studie av de Andrade Meyer et al (8) påvisas vikten av god
hos gruppen som använde klorhexidingel.God munhygien i kombination med
klorhexidinskölj anses därför vara den mest lovande metoden för att förebygga VRL(4).
Kardiovaskulära sjukdomar
Kardiovaskulära sjukdomar (CVD), också kallat hjärt- och kärlsjukdomar, är ett
samlingsbegrepp för de sjukdomar som berör det kardiovaskulära systemet, det vill säga hjärta och blodkärl. CVD står för 37 % av alla dödsfall i Sverige och är därmed landets vanligaste dödsorsak (9). Risken att insjukna i CVD ökar med stigande ålder. 2013 var incidensen i akut hjärtinfarkt för kvinnor 95 % högre i åldersgruppen 85 år och uppåt jämfört med åldersgruppen 80-84 år. För män var motsvarande incidens 70 % högre (10).
Den mest förekommande hjärt- och kärlsjukdomen förorsakas av ateroskleros, vilken kan leda till bland annat hjärtinfarkt. Ateroskleros uppkommer då endotelceller, som blivit
dysfunktionella, ökar sin permeabilitet och därmed kan låta lipider ansamlas vid endotelets ytskikt. Den endoteliala dysfunktionen kan bland annat beror på blodfetter, högt blodtryck, inflammation samt bakterier (13). Makrofager kommer till platsen för att fagocytera
lipidlagret och då tillräckligt med lipider fagocyterats omvandlas makrofagen till en så kallad skumcell. Det är vidare skumcellerna som ger upphov till kronisk inflammation i vävnaden och bildar kärlplack som minskar kärlets diameter. Vid kraftig påfrestning på kärlplacket kan detta brista vilket medför att blodpropp bildas då blodkroppar kommer i kontakt med
skumcellernas innehåll. Följden blir ofta hjärtinfarkt (12).
I flera årtionden har sambandet mellan CVD och orala sjukdomar studerats. Redan 1989 hittades samband mellan dentala sjukdomar och kardiovaskulära sjukdomar då patienter som nyligen insjuknat i CVD hade högre grad av parodontit, karies och periapikala lesioner (11). Både CVD och parodontit har kroniskt inflammatoriskt ursprung, vilket gör att parodontala sjukdomar med lätthet sammanlänkas med hjärt- och kärlsjukdomar (12). Därtill finns de gemensamma riskfaktorerna så som ålder, rökning, diabetes samt socioekonomisk status, vilket följaktligen leder till ytterligare hopkoppling sjukdomarna emellan, även om samband kanske inte existerar (11). I dagens läge är det emellertid fastställd att samband finns mellan parodontit och hjärt- och kärlsjukdomar (11,12).
Kohly et al. menar att parodontit kan bidra till CVD genom två alternativa processer, ”Direct pathway” eller ”Indirect pathway” (14). Direct pathway sker då bakterier i tandköttsfickan, genom ulceration, tar sig in i blodcirkulationen och resulterar i bakteriemi. Vidare samlas fagocyter vid ytskiktet av endotelet för att eliminera mikroorganismerna. Detta bidrar till en varaktig inflammationsreaktion som slutligen kan leda till ateroskleros. Skadan har därmed orsakats direkt av infektion av specifika bakterier. Indirect pathway orsakas i sin tur av kaskaden av inflamationsmediatorerna från den parodontala fickan. Här är det den ökade systematiska inflammationen som leder till förändringarna i kärlväggen (11). Infektionen i den parodontala fickan får då en indirekt påverkan vid ateroskleros.
Vidare har forskningen visat att den parodontitassocierade mikroorganismen Porphyromonas gingivalis har betydelse för CVD. I en studie av Kuramitsu et al (15) påvisas att P. gingivalis har egenskaper som initierar rekrytering av monocyter till endotelets ytskikt och bidrar till bildandet av skumceller. Studier har även gjorts på möss som infekterats med P. gingivalis. De möss som infekterats med mikroorganismen visade sig få ökad endotelial dysfunktion jämfört med de som inte infekterats (14).
Vårdpersonalen spelar följaktligen en stor roll i arbetet med att förebygga VRL och CVD, därför ville vi undersöka huruvida munhygienen prioriteras av personal inom äldrevården och vilken kunskap de besitter i ämnet. Vi ville också ta reda på om personalen får kontinuerlig fortbildning för att hålla sig ajour med hur de på bästa sätt ska kunna hjälpa brukarna och förebygga eventuella följdsjukdomar.
Metod
Utdelandet av enkäten
För att besvara frågeställningen kontaktades verksamhetschefer för Vård och äldreomsorg i Malmö respektive Burlövs kommun. Enkäter sändes ut till, av dem valda, äldreboenden där samtlig personal fick möjlighet att svara på enkäterna. Enkäten besvarades av
äldrevårdspersonal från olika avdelningar för äldre med kognitiva och/eller fysiska
funktionsnedsättningar. Personalen informerades om studien dels via respektive enhetschef och dels skriftligt i samband med utdelandet av enkäten. Frågorna i enkäten berörde bland annat personalens utbildning och ålder, om de fått någon utbildning inom munhygien samt vilken kunskap om eventuella följdsjukdomar som bristande munhygien hos brukare kan leda till. Enkäten avslutades med en öppen fråga för att låta personalen komma med egna tankar och funderingar kring ämnet (se bilaga 1).
Analys av enkäten
De anonymt besvarade enkäterna samlades in av respektive enhetschef och hämtades sedan för analys. Enkäterna bearbetades en och en, ett dokument för varje kommun, för att lättare överskåda svaren. De svarande döptes till en kombination av bokstäver och siffror; B1-B55 för Burlöv och M1-M32 för Malmö, där siffran motsvarar antalet svarande i varje kommun. För att underlätta tolkningen av varje svarsresultat, samt för att kunna jämföra kommunerna med varandra, gjordes separata diagram.
Litteratursökning
Det utfördes även en genomgång av artiklar som belyser området, i syfte att begränsa och fördjupa fokusområdet i arbetet. I Tandläkartidningen (3) publicerades en artikel skriven av övertandläkare Petteri Sjögren, anställd vid Oral Care, där munhygienen inom äldrevården belystes samt vilka sjukdomar som kan uppstå till följd av bristande munhygien hos äldre. Nämnda artikel fick ligga till grund för informationssökningen och, för arbetet relevanta, artiklar valdes ut från referenslistan.
Resultat
Grundutbildning, ålder och erfarenhet
Totalt 82st anställda vid äldreboende i Malmö (32st) och Burlövs (50st) kommun svarade på enkäten. 66st var undersköterskor och 11st var vårdbiträde, resterande angav inte vilken utbildning de hade. I Malmö var 56 % av de svarande i åldrarna 51- 65, medan i Burlöv var åldrarna jämt fördelade bland svarsalternativen (se bilaga 1). Resultatet visade att de svarande i Malmö har mer erfarenhet av äldrevård än de svarande i Burlöv, 63 % har jobbat längre än 15 år i Malmö gentemot 40 % i Burlöv. Sammanlagt, i båda kommuner, har 5 % av de svarande arbetat i mindre än 1 år.
Munhygienrutiner
Majoriteten av de svarande (74 % Burlöv, 48 % Malmö) uppgav att de borstade tänderna två gånger dagligen på brukaren. Resterande svarade att de inte borstade mer än en gång. Ett fåtal angav ett obegripligt antal gånger, så som 1-3 ggr/dag respektive 1-5ggr/dag. Då det inte blev gjort dagligen berodde detta till 36 % på att brukaren inte vill eller till 9 % på att de klarar sig själva. I Burlöv var svarsfrekvensen på denna fråga väldigt låg. 64 % av de svarande i Burlöv respektive 75 % i Malmö, uppgav att det användes kompletterande munhygienartiklar, så som munskölj, mellanrumsborstar och Corsodyl. I Malmö användes främst Corsodyl, medan det i Burlöv i första hand var mellanrumsborstar som användes, se diagram 1 och diagram 2. 63 % i Burlöv respektive 59 % i Malmö uppgav att det finns rutiner för hur munhygienen utförs på brukarna, då främst munhygienrutiner morgon och kväll, samt signeringslistor för
Corsodylkurer. Ansvaret för inköp av munhygienartiklar skiljde sig åt mellan de båda kommunerna, i Malmö är det boendet i kombination med anhöriga som har ansvaret, medan det i Burlöv är framförallt de anhörigas ansvar.
Diagram 1. Kompletterande munhygienartiklar i Malmö.
37% 37% 16% 10% 0% 0%
Malmö
Mellanrumsborstar Fluorskölj Corsodyl Corega Flourtablett DuraphattandkrämDiagram 2. Kompletterande munhygienartiklar i Burlöv.
Utbildning inom munhygien
Två tredjedelar av de anställda i Malmö fick under hösten 2016 utbildning i munhygien, dock svarade resterande tredjedel att de inte kom ihåg när de senast fått utbildning. I Burlöv var variationerna större; två tredjedelar har genomgått utbildning, någon gång under sin yrkeskarriär, dock var det bara hälften av dessa som gjort den de senaste två åren. De resterande svarade att de inte kom ihåg. I de flesta fall har utbildningen getts av en
tandhygienist. Oklart i båda kommuner var om utbildningen inom munhygien varit inkluderad i grundutbildning som undersköterska. Frågan om vid vilket lärosäte de fått sin
undersköterskeutbildning missförstods.
Kunskap om följdsjukdomar
Frågan angående den kunskap de svarande besitter om följdsjukdomar som kan uppkomma vid dåligt skött munhygien, visade att få kunde uppge allvarliga följdsjukdomar så som lunginflammation och hjärt- och kärlsjukdomar. I Malmö var det fem gånger fler som kände till dessa följdsjukdomar, se diagram 3 och diagram 4.
39% 18% 25% 3% 4% 11%
Burlöv
Mellanrumsborstar Fluorskölj Corsodyl Corega Fluortablett DuraphattandkrämDiagram 3. Följdsjukdomar som de svarande i Malmö kunde uppge.
Diagram 4. Följdsjukdomar som de svarande i Burlöv kunde uppge.
17% 3% 54% 0% 12% 14%
Malmö
Hjärt-/kärlsjukdomar Lunginflammation Orala sjukdomar Livskvalité Irrelevanta svar Vet ej 3% 2% 34% 3% 12% 46%Burlöv
Hjärt-/kärlsjukdomar Lunginflammation Orala sjukdomar Livskvalité Irrelevanta svar Vet ejBefintlig kunskapsnivå och önskan om utbildning
93 % av de svarande, i båda kommuner, uppgav att de inte känner något obehag inför skötseln av en brukares munhygien. Dock uppgav en del att det kunde uppstå problem då brukaren inte vill få hjälp. Den sista frågan ställdes öppet, det vill säga de svarande fick själva komma med tankar och synpunkter, varpå fyra svarande i Burlöv önskade mer kunskap för att kunna hantera brukare som protesterar vid munhygienrutin. I Malmö var det ingen som fyllde i den öppna frågan. 94 % av de svarande i Malmö uppgav att de besitter tillräckligt med kunskap för att kunna ge bästa möjliga munvård till brukaren. I Burlöv var det något färre, 75 %. I Burlöv, där utbildning inte getts de senaste 10 åren, är majoriteten intresserade av att få mer kunskap om oral hälsa och hur de kan hjälpa brukaren att upprätthålla denna, medan i Malmö var det endast hälften.
Diskussion
Munhygienrutiner
Som vi tidigare har poängterat ställs högre krav på äldrevårdspersonal då dagens äldre befolkning i större utsträckning har kvar sina egna tänder. Syftet med denna studie var att undersöka ifall brukarnas munhygien prioriteras av äldrevårdspersonalen samt vilken kunskap de besitter i ämnet. Vid förfrågan hur många gånger per dag personal utför munvård på
brukarna svarade majoriteten av de svarande att det sker 2 gånger per dag. Resterande svarade att de inte borstar mer än en gång per dag och ett fåtal angav ett obegripligt antal gånger, varpå misstanke om missförstånd antas. Då vi inte valde att utföra undersökning med plackkontroll på brukarna, i vår uppsats, kan enbart tidigare studier ge oss en uppfattning av hur mängden plack generellt ser ut hos äldre i behov av äldreomsorg. I inledningen nämns studier som visat att mängden plack hos äldre i behov av geriatrisk slutenvård är betydligt större än äldre som är boendes hemma (5). Detta kan tyda på att personal besvarat frågan utefter ambition och vetskap att tandborstning ska ske två gånger per dag, istället för hur många gånger per dag det faktiskt sker. Syftet med frågan var att belysa det verkliga antalet gånger personal borstar tänderna på brukarna. Därmed ifrågasätts huruvida frågan kunde omformuleras för att få ut ett mer sanningsenligt svar. För att slutsats ska kunna dras, ifall personal prioriterar munhygien hos brukarna, hade ytterligare enkätfrågor behövts formuleras.
Klorhexidin som kompletterande hjälpmedel
Vid förfrågan om vilka kompletterande hjälpmedel som används uppgav flera svarande att munhålgelen Corsodyl används 1 vecka per månad. Corsodyl innehåller klorhexidin och används för att få temporär bakterie- och plackkontroll i samband med förekomst av exempelvis gingivit och parodontit (16). Folktandvården Sverige (17) rekommenderar användning av klorhexidin till äldre som har svårt att kooperera vid munvård. Då FASS (16) anvisar tillfällig behandling uppkommer tvivel på huruvida långsiktig användning av
klorhexidin påverkar de äldre. Biverkningar, så som muntorrhet och brännande känsla på tungan, förekommer hos mer än 10 % av de som använder preparatet. Trots detta menar forskning att långsiktig användning av klorhexidin som komplement till god munhygien är den mest lovande metoden att förebygga följdsjukdomar så som VRL (5). Att överväga nyttan av läkemedlet i förhållande till biverkningar bör därför göras på varje enskild patient. Det bör därtill påpekas vikten av god mekanisk munrengöring samt att klorhexidingel enbart bör användas som ett komplement till den mekaniska rengöringen och inte ersätta den (8). Konventionell tandkräm kan innehålla den anjoniska detergenten natriumlaurysulfat (SLS) som motverkar effekten av klorhexidin (16). Tiden, mellan användning av
klorhexidinpreparat och rengöring med konventionell fluortandkräm, bör därför vara minst 30 min (18).
Svårigheter i munvårdsutförandet
Den största svårigheten vid utförandet av munvård visade sig vara att brukare protesterar vid munhygienrutiner. Vid en öppen fråga i slutet av enkäten uttryckte personal önskan om mer kunskap i att hantera brukare som vägrar ta emot hjälp med munvård. En del av de svarande uppgav också att det finns brukare som anser sig klara av att sköta munhygienen själv, varpå
och om denna är tillräcklig. Munnen kan ibland ses som en intim zon där brukaren måste hysa stor tilltro till personalen som ska hjälpa till med eller utföra munhygienen. Således hade mer kunskap och utbildning inom hantering av brukare, både fysiskt och psykiskt, kunnat ge en bättre munhygien hos brukarna. Vi tror att både brukare och personal blir tryggare om personalen får möjlighet att öva, till exempel på varandra, innan de utför munvård på brukare.
Oral Care
Då de svarande från Malmö uppgav att de nyligen fått utbildning inom munhygien av Oral Care togs det kontakt med företagets verksamhetschef för att undersöka vad denna utbildning innehåller. Det var av intresse att undersöka vilka hjälpmedel och råd personalen inom äldrevården får för att kunna hjälpa brukaren på bästa sätt.
Oral Care är ett ledande företag inom den mobila hemtandvården i Sverige och har funnits sedan år 1995. De erbjuder förebyggande tandvård i hemmet, för patienter som av olika anledningar inte kan uppsöka en tandvårdsklinik (19). År 2016 genomförde Region Skåne en upphandling av den uppsökande verksamheten, med Oral Care, vilket innebär att de är berättigade till att utföra munhälsobedömningar och munvårdsutbildning till kommunernas omvårdnadspersonal(20). Munhälsobedömningen är en frivillig tjänst som utförs årligen på brukare med tandvårdsintyg, vilket utfärdas av kommunen, och är helt kostnadsfri.
Bedömningen utförs av anställda tandhygienister eller tandläkare vid Oral Care. Den
innefattas av en bedömning av den enskilde brukarens munstatus, behov av tandvård samt råd i hur personalen på äldreboendet kan hjälpa brukaren med munhygien. Utifrån denna
bedömning rekommenderas eventuellt sedan brukaren att uppsöka valfri tandvårdsklinik för att åtgärda de fynd som tandhygienisten eller tandläkaren funnit.
Oral Care bistår kommuner och omvårdnadspersonal med information och utbildning kring äldres munhälsa samt hur denna kan upprätthållas. Utbildningen kan personalen själv lägga in önskemål om varpå det antingen sker personligen, genom att en tandhygienist eller tandläkare kommer ut och håller kurs, eller via deras hemsida. I båda fallen får personalen på boendet ett intyg att de genomfört kursen samt att det registreras och återkopplas till kommunen. Då vi inte fick ta del av något annat kursmaterial än det som finns i digital form på deras hemsida är det denna vi har utgått ifrån. Vi kan med andra ord inte uttala oss om den muntliga
utbildningen är mer eller mindre omfattande eller kompletteras med praktisk utbildning. På sin hemsida har Oral Care en utbildning uppdelad i 6 stycken avsnitt där olika munhålebesvär tas upp. Det informeras bland annat om hur en gingivit kan upptäckas och åtgärdas, vilka möjliga konstruktioner som kan finnas i brukarens mun samt vad karies är och varför det bör åtgärdas. Utbildningsfilmerna är lättförståeliga och övergripande. Det ges en väldigt klar och tydlig bild av hur en tand är uppbyggd, hur den är förankrad i benet och vilka orala sjukdomar som kan förekomma. Det vi dock saknar är en mer praktisk utbildning. Personalen som får ta del av utbildningsmaterialet är i behov av att få lära sig hur en optimal tandrengöring ska gå till och varför samt vilka hinder de kan stöta på i mötet med brukaren. Därför anser vi att utbildningsfilmerna är en bra utgångspunkt inför den muntliga utbildningen, men att den borde kompletteras med att praktiskt få utöva de olika momenten. Uppföljning av dessa utbildningar borde även göras, där personalen kan få diskutera huruvida väl den nya
kunskapen har kunnat implementeras i den dagliga verksamheten. Samt att få hjälp med nya svårigheter som uppkommit sedan sist. Vi tror dessutom att inlärningsförmågan blir bättre genom att varva praktisk och teoretisk information, för att få en bättre förståelse i varför en god munhygien är viktigt.
Uttrycket ”god munhygien” kan ha flera olika betydelser. Det kan tolkas som en värdering på hur rent det är i munnen. Ordet munhygien kan likväl innebära en aktiv handling då
avlägsnande av plack sker. Enligt rekommendationer ska tandborstning ske morgon och kväll under två minuter med fluortandkräm för att effektivt avlägsna biofilmen. Tandborsten bör förflyttas med lätt gnuggande rörelser över tandraden med 45 graders vinkel för att avlägsna biofilm på tandytan samt i tandköttsfickorna. Kompletterande hjälpmedel bör användas för att rengöra ytorna mellan tänderna. Val av hjälpmedel anpassas individuellt utifrån tändernas och approximalrummens morfologi. Vid trånga approximala hålrum rekommenderas tandtråd, som därvid skall föras fram och tillbaka mellan tänderna. Vid större approximala hålrum lämpar sig mellanrumsborste, alternativt tandstickor, som finns i olika storlekar beroende på hålrummets utformning. Denna skall föras fram och tillbaka mellan tänderna cirka 10 gånger. Borsten kan vinklas åt olika håll för att följa tandytans form. Skador på gingivan och tandens hårdvävnad kan uppstå vid överdriven eller felaktig utförd egenvård (21).
Kunskapsutveckling
Kunskap är något som ständigt behöver uppdateras och framförallt inom vården, där det ständigt forskas och nya metoder och material premieras. Likaså är det inom tandvården. Därför ville vi ta reda på vilken kunskap personalen besitter, inom mun- och tandvård, samt vilka möjligheter de har till vidareutbildning. Utifrån detta kunde vi dra paralleller mellan kunskap om eventuella följdsjukdomar, rutiner för utförd munhygien, deras egna intresse av vidareutbildning samt om de själva ansåg sig besitta tillräckligt med kunskap. I Malmö, där utbildning via Oral Care nyligen getts, kunde personalen bland annat uppge relevanta följdsjukdomar, en relativt tydligt utarbetad rutin för munhygienskötsel samt ett något ökat intresse för möjlighet till mer vidareutbildning. Deras egna uppfattning om den kunskap de besitter stämde också i högre grad överens med vår. I Burlöv, där utbildning via Oral Care inte getts, kunde vi se en större diskrepans mellan de svar personalen angett och vår uppfattning av korrekt svar. Vi vill med detta poängtera vikten av en kontinuerlig
vidareutbildning för att personalen ska få en större förståelse och känna till följderna av en dåligt skött munhygien.
Fördelen med rutiner
All form av vård är beroende av inarbetade rutiner för att säkerställa att insatser som är planerade och ordinerade blir gjorda. Detta blir extra viktigt i verksamheter där det är stor omsättning på personalen eller där det är många som samverkar kring vården av brukaren. Därför fann vi av intresse att ta reda på huruvida det finns rutiner för hur och när
munhygienen på de äldre utförs. Både i Malmö och i Burlöv uppgav de svarande att det finns rutiner för detta och då framförallt vid användandet av Corsodyl. Det som inte tydligt
framgick var om personalen dagligen använder sig av till exempel signeringslistor för att dokumentera utförd handling eller om dessa rutiner bara existerar men inte används. I studier gjorda av Yoneyama et al. (7) och Demmer(11) kan vi tydligt se att en god munhygien minskar riskerna för följdsjukdomar så som VRL och CVD. För att minska riskerna vore det därför önskvärt att munhygienrutiner efterföljs med samma noggrannhet som exempelvis övrig medicinering. Därför ser vi stora fördelar med att använda sig av signeringslistor eller liknande system för att, som personal, lättare kunna avlösa varandra i arbetet utan att något
Utelämnad fråga
När vi utformade vår enkät var det några frågor vi var extra nyfikna på. Frågan om
munhygienutbildning ingick i undersköterskeutbildningen var en sådan, samt följdfrågan om vid vilket lärosäte de utbildade sig. Det vi ville få ut av den här frågan var huruvida stor del munhygienen är i utbildningen samt om detta varierar beroende på lärosäte och
utbildningsort. Majoriteten av de svarande kunde uppge om munhygien ingått eller ej i utbildningen, dock var det inte många som förstod följdfrågan. Vi har på grund av detta inte tagit med frågan i sammanställningen av vårt resultat. Så här i efterhand har vi insett att vi skulle ha reviderat frågan och varit tydligare i vår formulering om vad vi ville ha svar på.
Slutsats
Sammanfattningsvis kan slutsats dras om att personalens kunskap och intresse av munvård kan associeras med nyligen utförd utbildning. Möjlighet till utbildning inom munhälsa och munvård finns lättillgänglig hos Oral Care, varpå tvivel uppstår om samtliga boenden utnyttjar möjligheten. Beträffande frågan huruvida personal prioriterar den dagliga
munhygienen hos brukarna kunde ingen slutsats dras. Således krävs ytterligare undersökning med mer specifika frågor för att fullständigt kunna klargöra denna frågeställning.
Referenslista
(1) Zhong Y., Rosengren A., Fu M., Welin L., Welin C., Caidahl K., et al. Secular changes in cardiovascular risk factors in Swedish 50-year-old men over a 50-year period: The study of men born in 1913, 1923, 1933, 1943, 1953 and 1963. Eur.J.Prev.Cardiol. 2017
Apr;24(6):612-620.
(2) Klinge B. Is the time right for oral specialists? / Är tiden inne för munläkare? Läkartidningen 1998(51-52):5899.
(3) Sjögren Petteri. Förbättrad munhygien inom äldrevården. Tandläkartidningen Augusti 7, 2009;Årgång 101(12):64-67.
(4) Paju S., Scannapieco F. A. Oral biofilms, periodontitis, and pulmonary infections. Oral Dis. 2007 Nov;13(6):508-512.
(5) Scannapieco F. A., Bush R. B., Paju S. Associations between periodontal disease and risk for nosocomial bacterial pneumonia and chronic obstructive pulmonary disease. A systematic review. Ann.Periodontol. 2003 Dec;8(1):54-69.
(6) Langmore S. E., Terpenning M. S., Schork A., Chen Y., Murray J. T., Lopatin D., et al. Predictors of aspiration pneumonia: how important is dysphagia? Dysphagia 1998
Spring;13(2):69-81.
(7) Yoneyama T., Yoshida M., Ohrui T., Mukaiyama H., Okamoto H., Hoshiba K., et al. Oral care reduces pneumonia in older patients in nursing homes. J.Am.Geriatr.Soc. 2002
Mar;50(3):430-433.
(8) de Andrade Meyer A. C., de Mello Tera T., da Rocha J. C., Jardini M. A. Clinical and microbiological evaluation of the use of toothpaste containing 1% chlorhexidine and the influence of motivation on oral hygiene in patients with motor deficiency. Spec.Care Dentist. 2010 Jul-Aug;30(4):140-145.
(9) Hjärt- och lungfonden. Tillgänglig: https://www.hjart-lungfonden.se/HLF/Om-Hjart- lungfonden/Fragor-och-svar/Om-hjart--karl--och-lungsjukdomar/Hur-vanligt-ar-det-med-hjart-karlsjukdom/, 2017.
(10) Socialstyrelsen. Hjärtinfarkter 1990-2013. 2014.
(11) Demmer R. T., Desvarieux M. Periodontal infections and cardiovascular disease: the heart of the matter. J.Am.Dent.Assoc. 2006 Oct;137 Suppl:14S-20S; quiz 38S.
(12) Buhlin K. Den parodontala sjukdomens betydelse för hjärt-kärlsjukdom. 2004(11):58. (13) Kebschull M., Demmer R. T., Papapanou P. N. "Gum bug, leave my heart
alone!"--(15) Kuramitsu H. K., Kang I. C., Qi M. Interactions of Porphyromonas gingivalis with host cells: implications for cardiovascular diseases. J.Periodontol. 2003 Jan;74(1):85-89.
(16) FASS. Corsodyl. Tillgänglig:
https://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=19780609000028. Läst November 8, 2017.
(17) Folktandvården Sverige. Ramdokument Äldretandvård. November 5, 2013.
(18) Barkvoll P., Rolla G., Svendsen K. Interaction between chlorhexidine digluconate and sodium lauryl sulfate in vivo. J.Clin.Periodontol. 1989 Oct;16(9):593-595.
(19) Oral Care. Tillgänglig: https://www.oralcare.se/om-oral-care-1/. Läst November 6, 2017. (20) Kommunförbundet Skåne. Hälsa och Socialt välfärd. Appelqvist, Jeanette. Uppsökande verksamhet avseende munhälsobedömningar och munvårdsutbildning. April 15, 2016;
Tillgänglig: https://kfsk.se/halsaochsocialvalfard/vard-och-omsorg/munhalsa/. Läst November 8, 2017.
(21) Ståhlnacke K., Konradsson K. Munhygien och egenvård. Tillgänglighet: http://www.internetodontologi.se/dyn_main.asp?page=179 Läst Oktober 23, 2017
Bilagor
Enkät * Titel Vårdbiträde Undersköterska * Ålder 20-30 31-40 41-50 51-6566-* Hur länge har du jobbat inom äldrevården? _____ år
* Hur många gånger per dag borstar du tänderna på en brukare? _____ ggr
*Om det inte sker dagligen, vad är anledningen till detta?
______________________________________________________________ * Används kompletterande munhygienartiklar, så som munskölj med fluor,
mellanrumsborstar? Ja
Nej
Om ja, vad och hur ofta? _______________
*Finns det någon rutin för när munhygienrutiner har utförts och av vem? Ja
Nej
Om ja, hur ser den ut? __________________________________________ * Vem är ansvarig för att införskaffa munhygienartiklar?
Anhöriga Boendet Vet inte
* När fick du senast utbildning inom munhygien?
______________________________________________________________ * Vem fick du den av, ex tandhygienist?
* Är du undersköterska, ingick utbildning inom munhygien? Ja
Nej
Om ja, vid vilket lärosäte studerade du? _____________________________ * Känner du att du har tillräckligt med kunskap för att hjälpa brukaren på
bästa sätt? Ja
Nej Vet inte Osäker
* Känner du till följdsjukdomarna till bristande munhygien på äldre? Ja
Nej
Om ja, vilka? ___________________________________________________ * Känner du dig obekväm i situationen att sköta någon annans munhygien?
Ja Nej
Om ja, varför? __________________________________________________ * Skulle du vara intresserad av att få mer utbildning i oral hälsa och hur man
kan hjälpa brukare att upprätthålla denna? Ja
Nej
*Några andra kommentarer ?
__________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________
Tack för er medverkan!
Ida Andersson & Sofia Myllenberg
Följebrev
Hej,
Vi heter Ida Andersson och Sofia Myllenberg och vi har precis påbörjat
vår fjärde termin som tandläkarstudenter vid Tandvårdshögskolan i Malmö. Under de senaste två terminerna har vi fått behandla patienter med tandlossningssjukdomar och läst om vikten av munhygien samt vilka följdsjukdomar det kan leda till. Detta väckte ett intresse hos oss varför vi nu vill be om er hjälp. Vi håller just nu på med vår kandidatuppsats, där vi ska undersöka vilken utbildning vårdpersonalen inom äldrevården får, gällande munhygien och upprätthållande av denna hos brukare. Därför skulle vi vara tacksamma om ni ville svara på en enkät gällande detta. Samtliga svar kommer att hanteras konfidentiellt och enbart av personer delaktiga i projektet. Har ni några frågor eller funderingar får ni gärna maila oss på kandidatarbete.mah@gmail.com. Stort tack för er medverkan!
Hälsningar
Ida Andersson och Sofia Myllenberg Odontologiska Fakulteten, Malmö Högskola
