Core self-evaluation´s och bassjälvkänsla som
prediktorer av arbetstillfredsställelse?
Susanne Knutson och Ida Öhman Pils
C-uppsats i psykologi, VT 2007 Handledare: Maarit Johnson Examinator: Per Lindström
Core self-evaluation´s och bassjälvkänsla som prediktorer av
arbetstillfredsställelse.
Susanne Knutson och Ida Öhman Pils
Allt fler företag fördjupar sig i personalutveckling och arbetstillfredsställelse. Arbetstillfredsställelse har kopplats till begreppet ”core self-evaluation” (CSE), som bygger på fyra personlighetsdrag: generell self-efficacy, locus of control, neurotisism och självkänsla. Studien sökte svar på vilken inverkan CSE och bassjälvkänsla har på arbetstillfredsställelse samt om dessa variabler skiljer sig åt mellan yrkesgrupper. En enkätstudie med 103 respondenter i tre olika yrkesgrupper genomfördes i två städer i mellersta Sverige. Variablerna mättes med etablerade test för core self-evaluations, arbetstillfredsställelse och bassjälvkänsla. Den enda prediktorn för arbetstillfredsställelse visade sig vara bassjälvkänsla. Resultatet diskuteras bland annat utifrån M. Johnsons (1997) teori om bassjälvkänslans betydelse för individens grundtrygghet.
Key words: job satisfaction, core self-evaluation, basic self-esteem,
occupational groups
.
Inledning
I de flesta organisationer är det individerna som fungerar som den viktigaste resursen. Allt fler företag och koncerner fördjupar sig i personalutveckling och arbetstillfredsställelse hos anställda. Det har under det senaste decenniet vuxit fram en skolriktning som försöker kartlägga hur organisationer utformar sin personalpolitik för att skapa hög prestation, stark tillhörighet och socialt positivt beteende. Socialt positivt beteende handlar om arbetstillfredsställelse, prestation och organisationstillhörighet. Arbetstillfredsställelse har blivit ett uppmärksammat fenomen då mycket har antytt att det är kopplat till det önskvärda beteendet arbetsprestation. Förhållandet mellan tillfredsställelse och prestation är emellertid oklart (Jacobsen & Thorsvik, 2002). För att ge individen arbete med hög motivationspotential anser Brayfield och Rothe, (1951) att arbetet bör anpassas till individens önskningar och färdigheter. I den mån som den anställde saknar färdigheter bör stora resurser läggas på upplärning och träning. Utbildning och program borde därför till en viss del bedömas efter den effekt som de får på de anställdas arbetstillfredsställelse (Brayfield & Rothe, 1951).
Arbetstillfredställelse
Brayfield och Rothe (1951) menar att begreppet arbetstillfredsställelse behöver föregås av en exakt definition för att kunna mätas. Arbetstillfredsställelse har ofta likställts med arbetsmoral men begreppen har sällan definierats. Brayfield och Rothe baserade definitionen av begreppet arbetstillfredsställelse på subjektiva värderingar och utifrån detta konstruerades ett kvantitativt index. Detta index har använts som ett mätkriterium i många studier. Enligt Brayfield och
Rothe är arbetstillfredsställelse en individs attityd gentemot sitt arbete. På så vis grundades metoden att mäta individers attityder med en skala. Genom att mäta individers attityder lockas känslouttryck gentemot ett objekt fram. Detta visar på användbarheten av metoden av att mäta känslor för att kunna utveckla ett index för arbetstillfredsställelse.
En individs värderingar och en individs upplevelse av tillfredsställelse hör ihop med varandra men det är viktigt att begreppen skiljs åt. Arbetsvärderingar står för inlärda och därmed subjektiva egenskaper som omfattar både medvetna och omedvetna önskningar om ett arbete. Arbetstillfredsställelse är en attityd som redogör för till vilken grad en individ finner att det som individen anser är värdefullt på arbetsplatsen blir uppfyllt (Knoop, 1994).
Core self evaluation
Begreppet ”core self evaluation” (CSE) introducerades av Judge, Locke och Durham (1997). Strävan var att hitta ett personlighetsdrag som skulle predicera arbetstillfredsställelse. Enligt Judge et al. är ett personlighetsdrag ett omfångsrikt drag, vilket hos individen är ett stabilt och överensstämmande sätt att tänka, känna, och utagera. CSE definieras som ett brett, latent och högre rangordnat personlighetsdrag innehållande de grundläggande slutsatser och värderingar som individer har om sig själva. Judge et al. identifierade tre kännetecken som hade en avgörande inverkan för individens upplevelse av arbetstillfredsställelse. Dessa tre kännetecken var (a) Utvärderande (Evaluation focus), vilket innefattar att drag i olika utsträckning kan vara ordnade efter värderingar kontra beskrivningar. Exempelvis skulle personlighetsdraget självkänsla, som är en fundamental värdering av självet, kunna jämföras med bestämdhet, vilket mer är en beskrivning för hur individen uppträder. På så vis tillhör självkänsla ett personlightetsdrag som är utvärderande. Då arbetstillfredsställelse i sig är en värdering anser Judge et al. att värderingsbara drag borde påverka arbetstillfredsställelse mer än deskriptiva drag. (b) Fundamentala (Fundamantality): Det finns en skillnad mellan fundamentala drag och ytliga drag. Exempelvis är en individs självvärdering mer fundamentalt än personlighetsdraget aggressivitet då individens självvärdering kan vara en orsak till aggressiviteten. Det ytliga draget, aggressivitet, kan på så vis ha sitt ursprung i det fundamentala draget, självvärdering. (c) Omfångsrika (Breadth/scope), vilket innebär att vissa drag är mer övergripande (primära) än andra drag (sekundära). Exempelvis är en individs självvärdering bredare i sitt omfång än en individs värdering om sin konstnärliga förmåga. Ju bredare ett drag är i sitt omfång desto starkare blir effekten på arbetstillfredsställelse. Judge et al. urskiljde fyra personlighetsdrag som passade in på dessa kännetecken, generell self-efficacy, locus of control, neurotisism och självkänsla.
Generell self-efficacy. Enligt Bandura (1986) är self-efficacy en individs uppfattning om
den egna förmågan att organisera och utföra de handlingar som behövs för en viss typ av prestation. Bandura delar upp self-efficacy i tre dimensioner: (a) Nivå eller omfattning, vilket innebär hur pass bra en individ kan utföra en uppgift, (b) Styrka, hur pass säker en individ är angående omdömet av sin egen förmåga att utföra en uppgift samt (c) Generaliserbarhet, individens uppskattning av den egna förmågan att uträtta någonting på ett övergripande plan och i många olika sammanhang (Bandura, 1986, Bono & Judge, 2003). I begreppet CSE använder Judge et al. (1997) sig enbart av generaliserbarhet, vilket benämns som generell self-efficacy. Generell self-efficacy är relaterat till självkänsla eftersom det omfattar en individs värderingar om sin egen kapacitet till att samla motivation, att ha kognitiva resurser och att utföra handlingsplaner. Detta behövs då individen ska kunna ta kontroll över avgörande händelser i livet och för att kunna hantera utmaningar i livet på ett bra sätt (Judge et al., 1997). Gränsen mellan att se sig själv som kapabel, framgångsrik och värdefull (självkänsla) och generell self-efficacy är hårfin. Även generell self-efficacy och locus of
control har ett samband. Individer som anser sig själva vara kapabla att uträtta saker och ting i många sammanhang (self-efficacy) anser sig också ha kontroll över sin omgivning (locus of control) (Bono & Judge, 2003).
Locus of control. Konceptet ”locus of control” är härledd från Rotters ”social learning
theory”, vilket inriktar sig på de trosföreställningar en individ har beträffande förhållandet mellan handlingar och resultatet av handlingarna (Lefcourt, 1991). Locus of control beskriver en individs generella förväntningar på vem eller vad som är ansvarig för vad som kommer att hända. Om en individ har en intern, inre, kontroll innebär det att individen har en trosföreställning om att händelser huvudsakligen beror på individen själv. Extern, yttre kontroll, hänförs till att kontrollen ligger utanför individens påverkan. Kontroll anses då av individen avgöras utifrån yttre krafter såsom ödet eller slumpen.
Neurotisism. Neurotisism innefattar sex undergrupper; ångest, fientlighet, depressivitet,
själv-medvetenhet, impulsivitet och sårbarhet. Neurotiska individer är även ångestbenägna, vilket tenderar till att de blir oroliga i situationer de inte är vana vid, och mottagliga för att känna beroende och hjälplöshet (Costa & McCrae, 1988). Individer med en hög nivå av neurotisism fokuserar enbart på negativa aspekter av självet. Dessa individer har en skiftande
mängd negativa tillstånd och är ofta osäkra, skuldmedvetna och blyga (Watson, 2000).
Självkänsla. Självkänsla och neurotisism är nära förenat. Rosenberg (1965) menade att en
neuros är ett tecken på låg självkänsla. Självkänsla är det bredaste och mest fundamentala begreppet av de fyra dragen och refererar till en persons värderingar av sig själv. Självkänsla är det drag i CSE som är starkast relaterat till arbetstillfredsställelse (Judge et al., 1997).
Dessa fyra personlighetsdrag baseras på individens fundamentala normer och föreställningar, vilka också bestämmer det allmänna planet av individens välmående och självvärde. En individ med hög CSE är välanpassad, positiv, självsäker, verksam och tror på sin egen förmåga. CSE kan ses som ett kärndrag som visar höga nivåer av självkänsla, emotionell stabilitet, generell self-efficacy och en inre locus of control. Hög självkänsla tillsammans med höga nivåer av de andra kärndragen är en följd av en generellt sett positiv respekt för sig själv (Judge, Erez, Bono, & Thoresen 2003).
Judge, Locke, Durham, & Kluger, 1998) undersökte hur CSE direkt är relaterat till arbetstillfredsställelse och livstillfredsställelse. Den viktigaste upptäckten visade att CSE har ett samband med individens upplevelse av arbetstillfredsställelse, oberoende av de attribut arbetena hade i sig. CSE är relaterat till hur pass bra individen engagerar sig i sin omvärld, exempelvis typen av arbete eller kvalitén på arbetet. Med andra ord innebär detta att hur en individ ser på sig själv har en relation till individens upplevelse av arbetet och livet (Judge et al., 1998). Detta i sin tur leder till särskilda erfarenheter på arbetet, som sedan avgör nivån av arbetstillfredsställelse. Judge et al., (1998) fann även ett indirekt sätt som CSE förhåller sig till arbetstillfredsställelse, en individs sanna upplevelse av olika attribut på arbetet. Attributen kan exempelvis vara hur pass viktiga individen anser att arbetsuppgifter är eller hur pass självständigt individen upplever arbetet. När individer beskriver de typiska attributen för sitt arbete inriktar de sig inte enbart på yttre faktorer utan även på faktorer som har ett inre värde för individen. Med andra ord är individer som har en mer positiv självuppfattning mer nöjda, inte enbart för att de känner sig lyckligare och har en större kontroll, utan även för att de ser en större variation och utmaning i arbetet som då får ett inre värde för individen (Judge et al., 1998). CSE formar även individens perception av världen. Perceptionen skapar attityder som får fram ett visst beteende hos individen, vilket också avgör nivån av den upplevda arbetstillfredsställelsen (Dormann, 2006).
En metaanalys av Judge och Bono (2001) antydde också att det finns ett samband mellan de fyra ”kärndragen” i CSE och arbetstillfredsställelse. Alla fyra drag hade en positiv relation till arbetstillfredsställelse samt en positiv korrelation med arbetsprestation. Judge och Bono menar därför att dessa personlighetsdrag kan ses som de grundläggande drag som starkast
korrelerar med arbetstillfredsställelse. En annan studie av Judge, Bono och Locke (2000) visade att relationen mellan CSE och arbetstillfredsställelse även kan sägas vara stabilt över tid.
Dormann et al. (2006) undersökte hur pass mycket CSE som personlighetsdrag förklarar variansen i arbetstillfredsställelse. För att kunna veta om CSE är en tillräckligt bra förklaring delades variansen i arbetstillfredsställelse upp i tre delar. En del handlade om disposition och andra stabila faktorer, som är konstanta över tid. En annan del var om instabila faktorer, som var specifika för speciella tillfällen, exempelvis snabba humörsvängningar. Den tredje faktorn var bunden till situationer såsom exempelvis förändringar i en arbetsorganisation. Dessa förändringar skulle kunna ändra individens upplevelse av arbetstillfredsställelse som i sig inte berodde på individen. Denna sista del kunde varken ses som helt stabil eller ostabil. Genom att relatera CSE till den stabila delen av variansen kunde man på så vis se om CSE var en tillräckligt bra representation av draget. Dormann et al. (2006) menade att Judge et al. (1998), och Judge et al. (2000) hänförde hela variansen i arbetstillfredsställelse till personlighetsdraget CSE och att de inte tog hänsyn till andra faktorer som kan påverka en individs arbetstillfredsställelse. I resultatet upptäcktes att neurotisism och locus of control hade störst inverkan på arbetstillfredsställelse och var de faktorer som bäst predicerade arbetstillfredsställelse. Detta resultat sade emot Judge et al. (1998, 2003) studier där neurotisism och locus of control hade svagast associationer till CSE jämfört med självkänsla och self-efficacy. Resultaten bekräftade dock att en fjärdedel av variansen i arbetstillfredsställelse påverkas av stabila faktorer medan 62 procent kunde attribueras till faktorer som förändras i omgivningen. Uppfattningen att mindre än 25 procent av variansen i arbetstillfredsställelse skulle vara en läggning hos individen talar dock klart och tydligt för att CSE är användbart vid mätningar gällande arbetstillfredsställelse och för att kunna utvärdera arbetsförhållanden (Dormann et al., 2006).
CSE och självkänsla relaterat till ”the Big Five”
En teori inom personlighetspsykologin är femfaktormodellen ”the Big Five”. Teorin bakom the Big Five stöds av en stor mängd forskning som föreslår att de vanligaste personlighetsdragen kan uppfångas i fem personlighetsdimensioner; neuroticism, extraversion, öppenhet, vänlighet och samvetsgrannhet (Friedman & Schustack, 2002). Robins, Tracy, Trzesniewski, Potter och Gosling (2001) studerade relationen mellan självkänsla och the Big Five. Studien visade på starka positiva samband mellan självkänsla och neurotisism, ringa samband mellan självkänsla och extraversion och samvetsgrannhet. Det fanns ett relativt starkt positivt samband mellan självkänsla och vänlighet och öppenhet (Robins et al., 2001). Farmer, Jarvis, Berent och Corbett (2001) studerade relationen mellan global självkänsla och självkoncept relaterade till the Big Five. Studien visade att hög självkänsla var förenat med emotionell stabilitet, med andra ord låga nivåer av neuroticism. Hög självkänsla var även associerat med högre nivåer av extraversion och lägre nivåer av vänlighet. På så vis kan sägas att individer som anser sig vara emotionellt stabila, extroverta och inte har alltför höga nivåer av vänlighet är de individer som sannolikt har högre nivåer av självkänsla.
Personlighetsdraget neuroticism är det drag som är gemensamt för båda modellerna ”the Big Five” och CSE. Neurotisism har uppvisat liknande mönster som CSE genom att korrelera med arbetstillfredställelse och arbetsprestation (Judge & Bono, 2001). Eftersom CSE är ett brett drag (Judge et al., 1997) anser Judge et al., (2003) att det är viktigt att titta på relationen mellan CSE och ”the Big Five”. När neuroticism mäts handlar mätningarna ofta om ångest. Ångest kan ses som en viktig del i neuroticism men föreställningar om självvärdet (vilket
mäts i CSE) är inte lika framträdande. Judge et al. (2003) menar därför att självvärderingar generellt sett är underrepresenterade i femfaktormodellen, framförallt i mätningar av neurotisism då värderingsbara adjektiv inte finns med i mätningen. Aspekten av en generell självvärdering, individens föreställningar om kontroll samt sina förmågor skulle behöva inkluderas i neurotisism. Judge et al. (2003) fann även att CSE korrelerade med samvetsgrannhet och extraversion. Relationen mellan CSE till vänlighet och öppenhet var däremot svag och inte signifikant. I en studie av Judge, Vianen, Annelies och De Pater (2004) framkom det att CSE var en bättre prediktor än ”the Big Five” för arbetstillfredsställelse.
Core self-evaluationskalan
I tidigare studier gällande CSE:s samband med arbetstillfredsställelse analyserades CSE med hjälp av fyra separata skalor; Rosenbergs (1965) Global Self-Esteem, Levensons`s (1981) Measures of Locus of Control, Judge et al., (1998) Generelized Self-efficacy och Eysenck (1968) Personality Inventory Neurorisism Scale. Judge, Erez, Bono och Thoresen (2003) ansåg att dessa tidigare studier om CSE uppmätts på ett indirekt sätt eftersom de fyra skalorna i sig är omfattande och långa. Detta ledde till att mätningarna blev alltför utdragna. Judge et al. (2003) utvecklade därmed en skala för att enbart mäta CSE. Ambitionen var att få fram en gemensam skala som skulle kontrollera kriterierna för CSE bättre än de fyra kärndragen separat. Fyra oberoende mätningar gav stöd för validiteten hos mätinstrumentet, vilket talar för att CSE-skalan är ett användbart mätinstrument. Den slutliga skalan består av 12 items och predicerar kriterierna för CSE mer direkt. CSE-skalan mäter det gemensamma för kärndragen istället för de specifika attributen hos varje kärndrag för sig.
Självkänsla
Enligt Judge et al. (1997) är självkänsla det mest fundamentala begreppet i CSE och starkast relaterat till arbetsstillfredställelse. Självkänsla är ett omtvistat begrepp. Flera av de existerande skalorna för att mäta självkänsla har inte lyckats komma fram till den empiriska essensen av begreppet (Johnson, 1998).
En stor del av den forskning som har gjorts i självkänsla har berört global självkänsla, vilket även gäller för mätningen av självkänsla i CSE. I enlighet med Rosenbergs (1965) skala för global självkänsla definieras självkänsla som individens positiva eller negativa attityd som helhet gentemot självet. Enligt Rosenberg har en individ med en hög självkänsla självrespekt och självvärde. Den individen behöver nödvändigtvis inte anse sig själv som bättre än andra men känner sig heller inte sämre än andra. Individen med en hög självkänsla ser sina begränsningar och räknar med att växa och förbättra sig. Rosenberg (1965) menar att ha en låg självkänsla innebär att individen känner ett avvisande mot sig själv, ett missnöje, ett självförakt och att individens självbild inte är tilltalande då individen skulle vilja att den såg annorlunda ut.
Sättet att se på självkänsla har breddats i nyare forskning där självkänsla ses som ett mer komplext fenomen. Rosenberg, Schoenbach, Carmi & Rosenberg, (1995) och Baumeister, Campbell, Krueger, och Vohs (2003) skiljer mellan två typer av självkänsla, global och specifik självkänsla. Global självkänsla skiljer sig från specifik självkänsla genom att global självkänsla är relaterad till det psykologiska välmåendet hos individen (depression, anomi, generell ångest, lycka, negativa känslostadier och livstillfredsställelse) och handlar om känslor individen har om sig själv. Specifik självkänsla refererar mer till en individs tankar om en specifik förmåga hos sig själv, vilket gäller prestationer och det resultat individen anser
att sitt beteende leder till (Baumeister et al., 2003, Rosenberg et al., 1995). Rosenberg et al. (1995) menar att den globala självkänslan på så vis är en bättre prediktor än den specifika för en individs välmående medan den specifika självkänslan är en bättre prediktor för individens prestationer och beteende. Dock är den globala och den specifika självkänslan inte oberoende av varandra utan medierar varandras effekt.
Bassjälvkänsla kontra global självkänsla
Johnson och Forsman (1995) delar upp självkänsla i bassjälvkänsla och förvärvad självkänsla. Dessa två delar anses ha olika ursprung och skapar olika attityder gentemot självet. De flesta teorier om självkänsla kommer från två olika sätt att se på självkänslan, att den är förtjänad av andra genom kompetens eller att den är given av andra genom ovillkorlig kärlek i tidig ålder. Självkänsla kan beskrivas som egenskapen att uppleva sig själv som kompetent att klara livets utmaningar. För att kunna mäta den grundläggande, inre självkänslan, bassjälvkänslan, utvecklade Johnson och Forsman (1996) en skala ”Basic Self-Esteem Scale”. Denna skala är konstruerad för att fånga upp en självacceptans som är oberoende av yttre attribut, såsom kompetens, relationer till familj och närstående samt andras bekräftelse. Items i skalan refererar istället till attityder, som uttrycker känslor av trygghet och som frågar efter mer specifika betydelser, emotionella uttryck och reaktioner. Den här typen av självkänsla är besläktad med kärlek och är baserad på en accepterad kunskap om egna begränsningar, svagheter, brister och misslyckanden (Johnson, 1997). Bassjälvkänsla avspeglar även individens förhållningssätt till livet i största allmänhet (Johnson, 2003). Tillsammans med skalan för att mäta bassjälvkänsla skapades också en skala för förvärvad självkänsla. Detta för att kunna ta ut relevanta items som inte korrelerar med bassjälvkänsla och för att kunna bekräfta självständigheten mellan de två skalorna. Att ha en bra självkänsla eller inte utesluter inte individens behov av att vara kompetent och få bekräftelse från andra (Johnson & Forsman, 1996). Kompetens spelar stor roll i begreppet självkänsla men kompetens är inte synonymt med självkänsla (Johnson & Forsman, 1995).
Johnson (1997) anser att de skalor som mäter global självkänsla, såsom Rosenbergs skala, representerar en väldigt precis eller generell infallsvinkel genom att fråga om en individs attityd till sig själv. Genom att fråga rakt på sak efter en individs uppfattning om det egna värdet, blir resultatet känsligt för social önskvärdhet och andra sorters påverkan. Global självkänsla speglar ofta en blandning av affektiva aspekter och aspekter som handlar om kompetens (Johnson, 1997). Johnson (1998) jämförde bassjälvkänsla med global självkänsla för att granska om det fanns en skillnad i stabilitet. Undersökningen visade att bassjälvkänsla var mer stabil över tid och att global självkänsla var mer instabil över tid. Om individen hade en stabilare självkänsla hade också individen ett högre självvärde. Ju mindre stabil den globala självkänslan var desto större var behovet hos individen att vara kompetent och bli bekräftad av andra. Bassjälvkänsla visade sig vara stabil oavsett vilket behov individen hade av att vara kompetent. Skalan för global självkänsla omfattar en kombination av bassjälvkänsla och förvärvad självkänsla, vilket visar hur aspekten av kompetens förekommer i den globala självkänslan. Den globala självkänslan har därför fått kritik av Johnson som anser att den inte är tillräckligt stabil utan speglar tillfälliga egenskaper av självkänsla. Undersökningen stödjer tanken om att bassjälvkänsla, med sitt ursprung i tidig och mestadels affektiva erfarenheter i en individs utveckling, bildar en relativt bestående grund i personligheten. Judge et al. (1998) fann det troligare att individer som har en positiv livssyn även finner arbetet och livet mer tillfredsställande. Enligt Johnson (2003) har den inre självkänslan, bassjälvkänslan mest betydelse för individers reaktioner och beteenden. Ett av de utmärkande kännetecknen för en hög nivå av bassjälvkänsla är att individen har en positiv
grundsyn gentemot sig själv. Det borde även vara logiskt att individer, som är nöjda med livet, i en större utsträckning också skulle vara mer nöjda med sitt arbete.
Kulturella skillnader
Det har visat sig finnas kulturella skillnader i självkänsla. Olikheter i tankesätt mellan Asien och väst har betydelse för individens upplevelse av självvärde. I USA råder en individualistisk syn. En amerikan har en tendens att mäta självbilden med positiva attribut. Många gånger anser amerikanen att framgång beror på egna talanger men att misslyckandet beror på yttre omständigheter. Japan däremot har en kollektivistisk kultur. Individen får självkänsla genom en gemensam insats vare sig den har åstadkommits i hemmet, i en arbetsgrupp eller på en arbetsplats (Johnson, 2003).
Mycket forskning om CSE har utförts i USA. Men det har även utförts studier gällande kulturella skillnader i begreppet. Piccolo, Judge, Takahashi, Watanabe & Locke (2005) utförde en studie i Japan gällande CSE:s effekt på arbetstillfredsställelse, livstillfredsställelse och lycka. Ambitionen var att se om det fanns någon skillnad mellan en västerländsk individualistisk kultur och en österländsk kollektivistisk kultur (Piccolo et al., 2005). Resultaten av studien i Japan visade på lägre medelvärden gällande CSE än tidigare studier av Judge et al., (1998) utförda i USA och i Israel. Trots dessa skillnader i medelvärde uppvisades höga korrelationer mellan dragen. Enligt Piccolo et al., (2005) gav detta stöd för att CSE är ett begrepp som går att generalisera och att en global disposition av draget existerar. En positiv självrespekt visade sig vara en värdefull prediktor för tillfredsställelse och lycka även i ett kollektivistiskt samhälle.
Karriärval
Det finns forskning om huruvida de specifika dragen i CSE kan ha betydelse för val av yrke eller beslut om karriär. Rosenberg (1965) menar att det inte går att predicera val av yrke från enbart självkänslan hos en individ. Relationen mellan självkänsla och individens generella orientering gentemot ”den arbetande världen”, speciellt individens värderingar, strävanden och förväntningar, går inte att undersökas. Individens arbetsvärderingar måste också tas hänsyn till (Rosenberg, 1965).
Taylor och Popma (1990) undersökte variablerna “locus of control” och ”career decision-making self-efficacy” (CDMSE). CDMSE är utvecklad av Taylor och Betz och var ursprungligen utvecklad för att mäta en individs självsäkerhet i hur framgångsrikt de kunde utföra 50 uppgifter gällande karriärsval. Uppgifterna i CDMSE-skalan inkluderar fem sidoskalor där varje skala innehåller 10 items: självuppskattning (accurate self-appraisal), insamlade av information gällande yrke (gathering occupational information), val av mål (goal-selection), att göra framtidsplaner (making future plans) och problemlösning (problem solving). Skalan utvecklades för att undersöka hur beslut om karriär och akademiska beslut tas. Resultaten visade att CDMSE är relaterat till obeslutsamhet om yrkesval. Med andra ord innebär det att ju mer obeslutsam en individ är gällande sitt val av karriär desto lägre förväntningar har individen att framgångsrikt kunna utföra uppgifterna i skalan gällande karriärsbeslut. De individer som däremot var beslutsamma gällande sina yrkesval uttryckte en större självtillit till den egna förmågan att genomföra beslut om sin framtida karriär. Taylor och Popma (1990) fann även ett negativt samband mellan locus of control och CDMSE. Resultatet indikerade att ju mer extern en individs locus of control var desto lägre var
individens självtillit gällande karriärsbeslut. En individ som tror sig ha en viss kontroll, via ansträngning eller talang, över resultatet av sitt beteende har också en tro på sin egen förmåga att framgångsrikt klara av att ta ett beslut om sitt val av yrke. Detta bekräftade self-efficacy som en prediktor för beslut angående akademisk utbildning och karriär. Lent, Brown, och Hacket (1994) anser att en svag self-efficacy kan göra det svårt för en individ att utveckla starka intressen. Exempelvis kan en individ med låg self-efficacy undvika situationer eller yrken som är utmanande för individens copingstrategier (Lucas, Wanberg, och Zytowski, 1997).
Syfte och frågeställningar
Piccolo et al. (2005) argumenterar för att CSE kan ses som ett personlighetsdrag som predicerar arbetstillfredsställelse på ett globalt plan, både i en individualistisk och i en kollektivistisk kultur. I Sverige finns en individualistisk kultur (Johnson, 2003). Till skandinavisk kultur kopplas ofta den oskrivna lagen, jantelagen, som säger att en individ inte ska sticka upp och tro sig vara bättre än någon annan. Denna mentalitet kan anses vara motsägelsefull till den individualistiska kulturen. Sverige skulle på så vis kunna betraktas som ett mellanting.
Studiens ena syfte var att se om det går att predicera arbetstillfredsställelse utifrån CSE även i en skandinavisk kultur. Första frågeställningen löd: Predicerar CSE arbetstillfredsställelse i Sverige? Hypotes 1 var att CSE predicerar arbetstillfredsställelse i Sverige.
Eftersom CSE innehåller begreppet global självkänsla som ansetts vara mindre stabil och ha psykometriska brister (Johnson, 1998), var studiens andra syfte att se om bassjälvkänsla skulle vara en bättre prediktor för arbetstillfredsställelse än CSE. Andra frågeställningen löd således: Är bassjälvkänsla en starkare prediktor av arbetstillfredsställelse än CSE? Hypotes 2 var att bassjälvkänsla är en bättre prediktor av arbetstillfredsställelse i Sverige än vad CSE är.
Ett tredje syfte var att se om det finns skillnader mellan olika yrkesgrupper när det gäller CSE, bassjälvkänsla och arbetstillfredställelse. Frågeställningarna följde: (a) Finns det någon skillnad på nivåerna i bassjälvkänsla i olika yrkesgrupper? (b) Finns det någon skillnad på nivåerna i CSE i olika yrkesgrupper? Hypotes 3 var att individer med hög bassjälvkänsla och individer med hög CSE, som bl.a. innebär en inre locus of control och generell self-efficacy, skulle ha ett yrke med en högre utbildning, såsom lärare och kemister.
Slutligen, eftersom en högre utbildning ofta sporrats av god självkänsla och self-efficacy samt att det ger mer varierande och självständiga arbetsuppgifter, var ytterligare ett syfte i den föreliggande studien att studera om den upplevda arbetstillfredsställelsen skiljde sig pga. yrke. Frågeställningen var: Finns det någon skillnad på nivåerna i arbetstillfredsställelse mellan butikspersonal, lärare och kemister? Hypotes 4 löd: lärare och kemister har högre nivå av arbetstillfredsställelse än butikspersonal eftersom lärare och kemister har valt sin utbildning.
Metod
Deltagare
Undersökningen utfördes genom att göra ett bekvämlighetsurval där deltagandet var frivilligt. Studien riktade sig mot 102 personer i tre olika yrkesgrupper, varav 40 var butikspersonal, 38
var gymnasielärare och 24 var kemister. Kriterierna för yrkena var att ha ett yrke som inte krävde utbildning och två yrken som gjorde det.
Av 65 utdelade enkäter i elva olika matbutiker återsändes 41 enkäter. En person hade inte svarat på baksidan av enkäten vilket medförde att den inte togs med i analysen. Av 80 utdelade enkäter till lärare i fyra olika gymnasieskolor återsändes 41 enkäter. Tre av lärarna hade inte svarat på baksidan av enkäten och uteslöts därför ur analysen. Av 27 utdelade enkäter till en arbetsplats med kemister återsändes 25 enkäter.
Material
Enkätens första del bestod av bakgrundsfrågor gällande ålder, kön, hur länge personen arbetat på sin arbetsplats, utbildningsnivå samt antal terminer för högskolestudier eller motsvarande. Därefter följde påståenden som avsåg att mäta bassjälvkänsla, core self-evaluations, arbetstillfredsställelse och social önskvärdhet. Påståendena hade slumpmässigt kastats om i ordningen för att undvika eventuell påverkan i svaren.
Arbetstillfredsställelse. Arbetstillfredsställelse mättes med ”Overall Job Satisfaction Scale
II” (Judge, Locke, Durham, & Kluger, 1998) tagna från Brayfield, och Rothe (1951) ursprungliga skala för ”Overall Job Satisfaction”. De fem påståendena översattes till svenska av författarna tillsammans med docent Maarit Johnson. Exempel på påståenden är: ”De flesta dagar är jag entusiastisk över mitt arbete”, ”Jag känner att jag riktigt njuter av mitt arbete” eller ”Var arbetsdag känns för mig som den aldrig tar slut”. Cronbach´s alpha för alla fem påståenden var .82.
Core self-evaluations. Core self-evaluations mättes med “Core Self-Evaluations Scale”
(Judge et al., 2003). De tolv påståendena översattes till svenska (se ovan). Exempel på påståenden är: ”Ibland känner jag mig deprimerad”, ”Jag fullbordar framgångsrikt de uppgifter jag tagit mig för”, ”På det hela taget är jag nöjd med mig själv” eller ”Jag känner att jag inte riktigt har kontroll över min framgång i karriären”. CSE-skalan baseras på Rosenberg’s (1965) Global Self-Esteem, Levensons`s (1981) Measures of Locus of Control, Judge et al., (1998) Generelized Self-efficacy samt Eysenck (1968) Personality Inventory: Neurorisism Scale. Cronbach´s alpha för alla tolv påståenden var .73.
Bassjälvkänsla. Bassjälvkänsla mättes med sex slumpmässigt utvalda påståenden från
”Basic Self-Esteem Scale” (Forsman & Johnson, 1996). Exempel på påståenden är: ”Då och då känner jag mig blyg”, ”När jag vill vara för mig själv har jag lätt att hävda rätten att få vara ifred” eller ”Jag känner mig avspänd tillsammans med andra människor”. Cronbach´s alpha för de sex påståendena var .57.
Social önskvärdhet. Social önskvärdhet mättes med fem påståenden från Crowne och Marlow’s (1960) ”Social Desirability Scale”. Exempel på påståenden är: ”Jag är alltid artig, även mot människor som är besvärliga”, ”Jag har ibland tankar som jag inte skulle vilja att andra visste om” eller ”Om jag får höra nåt skvaller händer det ofta att jag för det vidare”. Cronbach´s alpha för alla fem påståenden var .43.
Alla påståendena på enkäten besvarades med en 5-gradig Likert-skala från 1 (jag instämmer inte alls) till 5 (jag instämmer helt). Alla skalorna är välkända instrument och har använts tidigare i flera studier.
Procedur
Enkäten inleddes med ett missivbrev med information om att studien gjordes för en C-uppsats i psykologi gällande arbetstrivsel i olika yrkesgrupper. Detaljer om syftet klargjordes inte då
det skulle ha kunnat påverka resultatet. Alla de involverade informerades i brevet om etiska regler där det stod att deltagandet var frivilligt och att deras svar skulle behandlas anonymt. Deltagarna uppmanades även att svara så sanningsenligt som möjligt, att det var viktigt att de svarade på alla påståenden samt att den beräknade tidsåtgången för att fylla i enkäten var 15 minuter. För att på enklaste sätt fånga upp flera olika grupper av anställda och för att få ett så litet bortfall som möjligt delades enkäter ut, av uppsatsförfattarna personligen, till anställda i matbutiker och lärare på gymnasieskolor. Matbutikerna och gymnasieskolorna låg i olika stadsdelar i en storstad i Sverige. Tio matbutiker och fyra gymnasieskolor besöktes. Kontakt togs med ansvariga för respektive matbutik och gymnasieskola för att få deras samtycke att dela ut enkäter. En person i varje matbutik utseddes till ansvarig för enkäterna. Den ansvariga utsåg även en lämplig plats för insamlingen, såsom lunchrummet eller vid stämpelklockan. I gymnasieskolorna delades enkäterna ut i respektive lärares fack. Lärarna uppmanades lämna enkäterna till skolans expedition. Till arbetsplatsen för kemister postades enkäterna. Kemisternas arbetsplats låg i en medelstor stad i Sverige. Där åtog sig en anställd att ha hand om utdelning och återsändning av enkäter. Alla deltagarna fick cirka en vecka på sig att besvara enkäten.
Resultat
Flertalet av respondenterna, 38.8% var butikspersonal, 36.9% var lärare och 24,3 % var kemister. Av alla respondenter var det 55 personer som var kvinnor och 44 personer var män, varav fyra personer inte uppgav sitt kön. Deltagarnas ålder varierade mellan 20-64 år (M = 40.42, SD = 12.93). Gällande åldersfördelningen tillhörde 38.8% den yngsta åldersgruppen, 34% var mellan 36- 50 år och 27.2% tillhörde den äldsta åldersgruppen.
De deskriptiva analyserna visade att av respondenterna var det 9.8% som enbart hade grundskoleutbildning, 19.6% hade gymnasieutbildning som högsta utbildning och 70.6% hade studerat på högskola eller motsvarande. Hos butikspersonalen hade 25.6% grundskolan som högsta utbildningsnivå (en person svarade inte på frågan), 51,3% hade gymnasiet som högsta utbildningsnivå (en person svarade inte på frågan), 23,1% hade högskola eller motsvarande som högsta utbildningsnivå (en person svarade inte på frågan). Av gymnasielärarna och kemisterna var det 100 procent som hade högskola eller motsvarande som högsta utbildningsnivå. Antal år som deltagarna hade förvärvsarbetat varierade mellan två månader till 36 år (M = 8.51, SD = 7.61) (en person svarade inte på frågan). Medelvärden för de oberoende variablerna, CSE och bassjälvkänsla, samt den beroende variabeln arbetstillfredsställelse i det totala samplet presenteras i Tabell 1.
Tabell 1
Medelvärden, standardavvikelser och Cronbachs alpha för skalorna i studien
N M SD
CSE 103 3.18 .32
Bassjälvkänsla 103 .38
Arbetstillfredställelse 103 9
Social önskvärdhet 103 .45
Skala 1-5 där 1=instämmer inte alls och 5=instämmer helt.
3.42
2.83 .3
Som nästa steg i analysen räknades Pearson korrelationer mellan studiens alla variabler utom yrkeskategori, utbildningsnivå och kön (se Tabell 2). Det visades att det fanns ett positivt samband mellan bassjälvkänsla och arbetstillfresdsställelse. Detta indikerade att ju högre bassjälvkänsla en individ hade desto högre var individens arbetstillfredsställelse. Det fanns även ett positivt signifikant samband mellan bassjälvkänsla och CSE. Detta innebar att
en hög nivå av bassjälvkänsla motsvarades av en hög nivå av CSE. Ett positivt signifikant samband påvisades mellan variablerna CSE och social önskvärdhet. Inte oväntat korrelerade antal år på den aktuella arbetsplatsen positivt med ålder. Utav skalorna var CSE den enda som uppvisade signifikant korrelation med social önskvärdhet.
Tabell 2
Pearsonkorrelationer mellan studiens variabler
1 2 3 4 5 1. Ålder 2. Antal år arbetat på nuvarande arbetsplats .547** 3. Social önskvärdhet -.432** -.242* 4.Arbetstillfredsställelse .111 .111 .027 5. Core self-evaluation -.156 -.07 6. Bassjälvkänsla .111 .069 .133 .314** .218* 9 .218* .061 * p <.05, ** p <.01
Som en vidare analys utfördes en multiple regressionsanalys med metod Enter för att fastställa vilka variabler var de starkaste prediktorer lse. Modellen bestod av variablerna bassjälvkänsla, CSE och åld ltatet av analysen med arbetstillfredsställelse som beroende variabel. Regressionsanalysen visade att den enda signifikanta prediktorn av arbetstillfredsställelse var bassjälvkänsla, vilket ger stöd för hypotes 2 som säger att bassjälvkänsla är en bättre prediktor av arbetstillfredsställelse än CSE. CSE och ålder predicerade inte individers värden i arbetstillfredsställelse signifikant. På så vis förkastas hypotes 1, att CSE är en predikt lse i Sverige. Modellen förklarade 11% av variansen i arbetstillfredsställelse.
Tabell 3
Linjär regressionsanalys med arbetstillfredställelse som beroende variabel
na av arbetstillfredsställe er. Tabell 3 visar resu
or för arbetstillfredsställe R Square Beta t p Modell .11 Bassjälvkänsla 0.30 3.06 .003** 0.01 0.05 .963 lder 0.01 0.77 .443 CSE Å ** p <.01
Slutligen genomfördes tre variansanalyser för att se om yrkeskategorierna skilde sig i avseende på CSE, bassjälvkänsla och arbetstillfreställelse. En 3(yrke) x2(kön) x3(ålder) kovariansanalys (ANCOVA), med social önskvärdhet som kovariat och CSE som beroende variabel, genomfördes. Kovariansanalysen uppvisade inga huvudeffekter eller interaktionseffekter. Det fanns en tendens till en interaktion mellan kön och ålder angående
SE F(2,81) = 2.50; p = 0.088, som antydde att yngre män (M = 3.04 , SD = 0.21) hade en av CSE än yngre kvinnor (M = 3.37, SD = 0.35). I den mellersta och äldsta ålderskategorin fanns det ingen skillnad i ni
variansanalys (ANOVA) angående yrkeskategori, kön och ålder med avseende på bassjälvkänsla visade inga signifikata huvudeffekter eller interaktionseffekter. Resultatet ger inte stöd för hypotes 3, att individer med en högre utbildning såsom lärare och kemister har en högre nivå av CSE och bassjälvkänsla.
En 3x2x3 variansanalys (ANOVA) visade att det fanns en signifikant huvudeffekt av kön med avseende på arbetstillfredsställelse. F(1,82) = 7.17; p = .009, vilket tydde på att männens (M = 2.90, SD = 0.40) arbetstillfredsställelse var signifikant högre än kvinnornas (M = 2.77,
SD = 0.38). Varken yrkeskategori eller ålder påvisade någon huvudeffekt. Hypotes 4, att individer med en högre utbildning såsom lä ter, förkastas då resultatet visar att det inte finns någon skillnad i arbetstillfredsställelse mellan yrkesgrupperna. Däremot fanns en signifikant interaktion mellan kön och yrkeskategori F(2,82) = 4.82; p = .011, (se Fig.1), vilket visade att de kvinnliga kemisterna och butikspersonalen rapporterade lägre arbetstillfredsställelse än kvinnliga lärare. M s arbetstillfredsställelse däremot skiljde sig
yrke. C
lägre nivå
vån av CSE mellan könen. Resultatet av en 3x2x3
rare och kemis
ännen inte pga. 2,4 Man Kvinna Kön 2,5 2,6 2,7 2,8 2,9 3 U p p le v d a rb e ts tillf re d s s tä lle ls e Butikspersonal Lärare Kemister
Figur 1. Arbetstillfredsställelse som en funktion av yrkeskategori och kön
Det fanns även en tendens till en interaktion mellan kön och ålder F(2,82) = 2.93; p = 0.059. Männen i den yngsta och den mellersta ålderskategorin redogjorde för lägre arbetstillfredsställelse än männen i den äldsta ålderskategorin. Hos kvinnorna var det den mellersta ålderskategorin som rapporterade lägre arbetstillfredsställelse än kvinnorna i de den
ngsta och den äldsta ålderskategorin. y
Diskussion
Studiens ena syfte var att undersöka om core self arbetstillfredsställelse i Sverige. Begreppet CSE har skap självvärde och självkänsla råder. Ett annat sy
skulle kunna vara en bättre prediktor av arbetstillfredsställelse än CS är del av begreppet. Vidare studerades om det
bassjälvkänsla och arbetstillfredsställelse i olika yrkesgrupper. Resultatet av korrelationerna (Pearson) visade att ar signifikant relaterat med bassjälvkänsla. Däremot fanns inge arbetstillfredsställelse och CSE. En multiple regression
CSE, bassjälvkänsla och ålder och arbetstillfredsställelse so vidare att endast bassjälvkänsla var en signifikant prediktor av innebär att hypotes 1, att CSE även predicerar arbe
den föreliggande studien. Resultat som visade att bassjälvk
arbetstillfredsställelse skulle kunna tala för Johnsons (2003) resonem
-evaluation (CSE) predicerar ats i USA, där en annan syn att se på fte var därför att undersöka om bassjälvkänsla E, där global självkänsla finns en skillnad i nivån av variablerna CSE, betstillfredsställelse var positivt och t signifikant samband mellan sanalys, med de oberoende variablerna
m beroende variabel, bekräftade arbetstillfredsställelse. Detta tstillfredsställelse i Sverige, inte fick stöd i änsla men inte CSE predicerade ang om att frågornas rund om det som llmänt kan anses positivt eller negativt för människan och fångar inte essensen av
skiljer sig åt i värderingar, mål och syften som ett amhälle har tagit sig an i sin utformning och till vilka individerna har anpassat sig (Johnson,
003). Individer som arbetar tillsammans skaffar sig så småningom samma sätt att betrakta ärlden, samma normer och värderingar (Jacobsen & Thorsvik, 2002). Exempelvis värderas dividuella prestationer högt i USA, vilket skulle kunna påverka individens syn på arbetstillfredsställelse och livstillfredsstä
Resultatet i den föreliggande studien angående bassjälvkänsla som prediktor av
. Denna grundtrygghet borde sål
innehåll i den globala självkänslan baseras på en enklare bedömningsg a
självkänslan. Arbetstillfredsställelse är en inställning som skildrar i vilken utsträckning en individ finner att det som individen betraktar vara värdefullt på arbetsplatsen även uppfylls (Knoop, 1994). En anledning till att CSE inte visade signifikanta resultat i Sverige skulle kunna vara att värderingarna i de olika kulturerna skiljer sig åt i vad en individ anser vara värdefullt på en arbetsplats. Kulturer
s 2 v in
llelse.
arbetstillfredställelse stödjer således hypotes 2 där bassjälvkänsla antogs vara en bättre prediktor av arbetstillfredsställelse i Sverige än vad CSE är. Till begreppet bassjälvkänsla hör hur individen värderar sig själv hur individen känner inre tillfredsställelse och tillit till sig själv jämte självrespekt samt självacceptans (Johnson, 2003). Johnson avser att bassjälvkänsla, med sitt ursprung i tidig och oftast känslomässiga erfarenheter i en individs utveckling, bildar en relativt bestående grund i personligheten
edes även avspeglas i en individs arbetstillfredsställelse, då att trivas med livet i allmänhet och att trivas på arbetet borde höra samman. Johnson (2003) menar att bassjälvkänsla avspeglar individens förhållningssätt till livet i största allmänhet. Resultatet stöder därmed att det finns ett samband mellan en individs grundtrygghet och individens arbetstrivsel.
Resultatet visar dock att det finns ett positivt signifikant samband mellan bassjälvkänsla och CSE, vilket åskådliggör variablernas relation till varandra. Resultatet markerar att en individs nivå av bassjälvkänsla samvarierar med individens nivå av CSE som utom global självkänsla inbegriper aspekter av self-efficacy, locus of control samt emotionell stabilitet
Hypotes 3, att höga nivåer av bassjälvkänsla och CSE skulle främträda mer hos individer med högre utbildning, såsom lärare och kemister, fick inte stöd av resultatet. Det fanns ingen signifikant skillnad i medelvärdena mellan yrkesgrupperna i bassjälvkänsla. Resultatet överensstämmer med Rosenbergs (1965) uppfattning om att det inte går att predicera val av yrke från enbart självkänslan hos en individ. Det kan vara svårt att bortse från att det även finns en relation mellan individens generella inställning såsom värderingar, ansträngningar
och förväntningar och individens självkänsla. Individens arbetsvärderingar måste också tas hänsyn till (Rosenberg, 1965).
Slutligen visades av resultaten att hypotes 4, där det antogs att lärare och kemister skulle ha en högre nivå av arbetstillfredsställelse än butikspersonal, inte fick stöd i studien. Enligt Judge et al. (1998) påverkas individens upplevelse av arbetet och livet av hur individen ser på sig sjä
sla, CSE oc
ka gru
dsställelse. Så var dock inte fallet. Även en int
nstruerade ma
lv. Enligt resonemanget antog uppsatsförfattarna att lärare och kemister, som har en yrkesutbildning och därmed valt sin inriktning, skulle ha en högre nivå av CSE och högre nivå av bassjälvkänsla och därför också uppleva större arbetstillfredsställelse än butikspersonal. Att tro på sin egen förmåga och att känna en inre kontroll, vilket innebär att det är individen själv som i större utsträckning påverkar sitt liv, borde ha en inverkan på hur individen känner sig tillfredsställd och lyckad både i livet i största allmänhet och på arbetet. Uppsatsförfattarna antog även att individer som vet vad de vill, såsom att välja sitt yrke, skulle ha en högre nivå av självkänsla. Detta i sin tur leder till särskilda erfarenheter på arbetet, som sedan avgör nivån av arbetstillfredsställelse. Perceptionen påverkar attityder som får fram ett visst beteende hos individen, vilket också påverkar nivån av den upplevda arbetstillfredsställelsen (Dormann 2006). En anledning till att nivåerna i bassjälvkän
h arbetstillfredsställelse inte skiljde sig åt i de olika yrkesgrupperna kan ha berott på de attityder individen själv skapat gentemot sitt arbete. Inställningen till arbetet skulle kunna ha större betydelse för individens upplevelse av arbetstillfredsställelse än yrket i sig.
Bakgrundsvariabler undersöktes för att fastställa om det finns skillnader mellan oli pper, såsom åldergrupper och kön, gällande bassjälvkänsla, CSE och arbetstillfredsställelse. Uppsatsförfattarna ansåg att det var intressant att även mäta dessa variabler då frågor om ålder och kön fanns med i enkäten. Dock hade inte uppsatsförfattarna någon hypotes kring skillnader i varken ålder eller kön. Den enda skillnaden som uppvisades mellan grupperna var gällande arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att det fanns en skillnad mellan män och kvinnor där männen upplevde en högre arbetstillfredsställelse än vad kvinnorna gjorde. Det vore logiskt att männen även skulle ha en högre nivå av bassjälvkänsla då bassjälvkänsla var en prediktor av arbetstillfre
eraktion mellan kön och yrkeskategori uppvisades gällande arbetstillfredsställelse. Interaktionen visade att kön hade betydelse i yrkeskategorierna kemister och butikspersonal men att kön inte hade betydelse för lärarna. De manliga kemisterna och den manliga butikspersonalen hade högre arbetstillfredsställelse än kvinnorna i respektive yrkeskategori. Det är svårt att veta varför arbetstillfredsställelsen skulle vara högre hos män i matbutiker och hos kemister och att kön inte skulle ha någon betydelse hos lärare. En anledning skulle kunna vara att kemister och butikspersonal eventuellt är något mer mansdominerade arbetsplatser. En annan anledning skulle kunna vara att även individer med en ”chefsbefattning” kan ha svarat på enkäten i yrkesgrupperna kemister och butikspersonal. I yrkesgruppen lärare fick personalen enkäter tilldelade till sig i fack, hälften till män och hälften till kvinnor. En lärare med en ”chefsbefattning” hade i sådana fall varit rektor eller biträdande rektor. Uppsatsförfattarna var på så vis säkra på att endast lärare med ”lika” befattning har svarat på enkäten. I organisationer syftar begreppet kön på hur män och kvinnor socialiseras in i olika könsroller och det framställs stereotypa tankar om förväntningar inför och hållningar till könsroller och könsrelationer. Kön är i arbetslivssammanhang sociala konstruktioner som återger fundamentala antaganden, normer och värderingar om kvinnor och män som förts vidare i generationer. I könsrelationer finns många gånger integrerat socialt ko
Begränsningar
Det fanns metodologiska begränsningar i föreliggande studie. Då stickproven i de olika yrkesgrupperna var relativt små bör resultaten som helhet tolkas med försiktighet. Social önskvärdhet kontrollerades i studien men hade inget större samband med enkätsvaren.
Den interna validiteten i studien kan ha hotats av samvarierande variabler så kallad multicollinearitet. Framförallt bör försiktighet iakttas angående resultaten i regressionsanalys där bassjälvkänsla och CSE ingick. Det bör även beaktas att arbetstillfredsställelse är en subjektiv upplevelse av trivsel hos en individ. Andra faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse är hur organisationskulturen på arbetsplatsen ser ut såsom chefens ledarstil och relationer till arbetskamrater. Stress i form av arbetsbelastning eller stress i form av privata angelägenheter kan också påverka individers arbetstillfredsställelse. Även arbetsplatsen omgivning, socioekonomiska faktorer och individers intressen kan influera upplevelsen av tillfredsställelse. Oavsett utbildningsnivå kan arbetsklimatet vara trevligare i en Konsum-butik än i ett kemilabb.
Andra faktorer som hotar validiteten är att vissa värden saknas hos några respondenter, dels i slumpmässigt och systematiskt bortfall. Det är svårt att veta ifall en respondent har hoppat över en fråga avsiktligt.
Styrka i den föreliggande studien var att fyra beprövade och erkända instrument använts i undersökningen. Även i den föreliggande studien var Cronbach’s alpha för CSE och arbetstillfredställelse höga. Att alpha för bassjälvkänsla och social önskvärdhet var mindre tillfredställande beror sannolikt på att antalet items som användes var ringa.
Vidare bör nämnas att undersökningen inte genomfördes genom ett obundet slumpmässigt rval. Exempelvis var de matbutiker som studien riktade sig till utvalda av författarna. I och ed att medverkan var frivillig kan också ha lett till att de respondenter som kunde ha åverkat resultatet annorlunda valde att inte delta i studien. Det skulle kunna tänkas att de låg arbetstillfredsställelse inte heller har varit speciellt villiga att delta i n annan faktor som kan ha påverkat resultatet hos butikspersonalen kan ha
nde innebär både arbetstillfredsställelse, prestation och
tion oklar (Jacobsen & Thorsvik, 2002). På så vis vore det u
m p
individer som har ndersökningen. E u
varit att ”extraanställd personal” har fyllt i enkäten, vilket på så vis inte representerar butikspersonal som yrkesgrupp.
Framtida forskning
I den föreliggande studien jämfördes enbart bassjälvkänsla mellan yrkesgrupper. En eventuellt intressantare infallsvinkel skulle vara att i framtida studier även mäta förvärvad eller kompetensrelaterad självkänsla (Forsman & Johnson, 1996) gentemot yrkesgrupper, då förvärvad självkänsla handlar om prestationer. Kanske kan nivån av förvärvad självkänsla uppvisa större skillnader mellan olika yrkesgrupper än vad bassjälvkänsla gjorde. Som nämnts i inledningen strävar organisationer och företag efter att främja socialt positivt beteende hos de anställda. Socialt positivt betee
organisationstillhörighet. Arbetstillfredsställelse har blivit uppmärksammat för att mycket tyder på att det är sammankopplat med höga prestationer hos anställda. Dock är relationen mellan tillfredsställelse och presta
Referenser
Bandura, A. (1986). Social foundations of thought and action. Englewood Cliffs, NJ: Prentice Hall.
Baumeister, R., Campbell, J., Krueger, J., & Vohs, K. (2003). Does high self-esteem cause better performance, interpersonal success, happiness, or healthier lifestyles? Psychological
Science in the Public Interest, 4, 1-44.
. A. (2003). Core self evaluation: A rewiew of the trait and its role in ob performance. European Journal of Personality, 17, 5-18.
rayfield. A. H., & Rothe. H. F. (1951). An index of job satisfaction. Journal of Applied
orsman, L., & Johnson, M. (1996). Dimentionality and validity of two scales measuring different aspects of self-esteem. Scandinavian Journal of Psychology, 37, 1-15.
an, H. S., & Schustack, M. W. (2003). Personality (2nded). Boston: Allyn and Bacon. Jacobsen, D. I., & Thorsvik, J. (2002). Hur moderna organisationer fungerar. Bergen:
Vigmostad og Björk.
Johnson, M., & Forsman, L. (1995). Co ings and self-esteem.: An experimental study. Personality and Individual Differences, 19, 417-430.
arning self-esteem. Doktorsavhandling. Stockholm universitet, psykologiska
Joh
y of global self-esteem. European Journal of Joh
teristics. Journal of Applied Psychology, 85, 237-249.
ysis. Journal of Applied Psychology, 86, 80-90.
icate a common core
Jud sfaction:
Jud
-331.
y, 83,
17-Bono, J. E., & Judge, T job satisfaction and j B
Psychology, 35, 307-311.
Costa, P. T., Jr., & McCrae, R. R. (1988). Personality in adulthood: A six-year study of self-reports and spouse ratings on the NEO Personality Inventory. Journal of Personality and
Social Psychology, 54, 853-863.
Crowne. D. P., & Marlow, D. (1960). A new scale of social-desirability independent of psychopathology. Journal of Consulting Psychology, 24, 346-354.
Dormann, C., Fay, D., Zapf, D., & Frese, M. (2002). A state-trait analysis of job satisfaction: On the effect of core self-evaluations. Journal of Applied Psychology, 55, 27-51.
Farmer, R. F., Jarvis, L. L., Berent, M. K., & Corbett, A. (2001). Contributions to global self-esteem: The role of importance attached to self-concepts associated with the Five-Factor Model. Journal of Research in Personality, 35, 483-499.
F Friedm
mpetence striv
Johnson, M. (1997). On the dynamics of self-esteem: Empirical validation of basic self-esteem
and e
instutitionen.
nson, M. (1998). Self-esteem stability: The importance of basic self-esteem and competence strivings for the stabilit
Personality, 12, 103-116.
nson, M. (2003). Självkänsla och anpassning. Lund: Studentlitteratur.
Judge, T. A., Bono, J. E., & Locke, E. A. (2000). Personality and job satisfaction: The mediating role of job charac
Judge, T. A., & Bono, J. E. (2001). Relationship of core self-evaluation traits – self-esteem, generalized self-efficacy, locus of control, and emotional stability – with job satisfaction and job performance: A meta anal
Judge, T. A., Erez, A., Bono, J. E., & Thoresen, C. J. (2002). Do the traits self-esteem, neurotisism, locus of control, and generalized self-efficacy ind
construct? Journal of Personality and Social Psychology , 83, 693-710.
ge T. A., Locke E. A., Durham C. C. (1997). The dispositional causes of job sati A core evaluations approach. Research in Organizational Behaviour, 19, 151-188.
ge, T. A., Erez, A., Bono, J. E., & Thoresen C. J. (2003). The core self-evaluation scale: Development of a measure. Personnel Psychology, 56, 303
Judge T. A., Locke E. A., Durham C. C., Kluger A. N. (1998). Dispositional effects on job and life satisfaction: The role of core evaluations. Journal of Applied Psycholog
Knoop, R. (1994). The relationship between importance and achievement of work values and job satisfaction. Perceptual and Motor Skills, 79, 595-605.
nce. Journal of Vocational Lev
(Ed.), Research with the locus of control construct (pp.15-63). New York: Lu
task self-efficacy scale. Journal of Vocational Behavior, 50,
piness. Ro
Ro lobal self-esteem
nd vocational indecision. Lent, R. W., Brown, S. D., & Hackett, G. (1994). Toward a unifying social cognitive theory
of career and academic interest, choice, and performa
Behaviour, 45, 79-122.
enson, H. (1981). Differentiating among internality, powerful others, and chance. In Lefcourt H. M.
Academic Press.
cas, J. L., Wanberg, C. R., & Zytowski, D. G. (1997). Development of a career task self-efficacy scale: The Kuder
432-459.
Piccolo, R. F., Judge, T. A., Takahashi, K., Watanabe, N., & Locke, E. A. (2005). Core self-evaluations in Japan: Relative effects on job satisfaction, life satisfaction, and hap
Journal of Organizational Behavior, 26, 965-984.
bins, R. W., Tracy, J. D., Trzesniewski, K., Potter, J., & Gosling, S. D. (2001). Personality correlates of self-esteem. Journal of Research in Personality, 35, 463-482.
Rosenberg, M. (1965). Society and the adolescent self-image. Princeton, NJ: Princeton University Press.
senberg, M., Schoenbach, C., Schooler, C., & Rosenberg, F. (1995). G
and specific self-esteem: Different concepts, different outcomes. American Sociological
Review, 60, 141-156.
Taylor, K. M., & Popma, J. (1990). An examination of the relationship among career decision-making self-efficacy, career salience, locus of control, a
