• No results found

Anteckningar atomfysik

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Anteckningar atomfysik"

Copied!
14
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

Atomens uppbyggnad

• Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+)

Elektroner (-)

Neutroner (neutral)

• Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

• Protoner och neutroner finns i atomkärnan.

• Atomens massa är nästan helt samlad i kärnan och en proton och neutron väger ungefär lika mycket.

• Elektronen väger ca 1800 gånger mindre än en proton.

• Det mesta av en atom är tomrum. Liknelse – Om en atom vore lika stor som globen skulle atomkärnan var stor som ett

(3)

Några begrepp

• Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. • Atomnummer - anger hur många protoner det är i

atomkärnan.

• Isotop - Det kan finnas olika varianter av ett grundämne och de kallas isotoper. Antalet protoner är desamma men antalet neutroner kan variera.

• Exempel på isotoper av väte. Den vanlig isotopen har ingen neutron, deuterium har en neutron och tritium har två

neutroner i kärnan.

• Atommassa - är medelatommassan för blandningen av de förekommande isotoperna av ett grundämne. Atommassa anges i atommassaenheten, u.

He

4 2 H 1 1 H 2 1 H 3 1

(4)

Elektronbanor

Elektroner cirkulerar runt atomkärnan i skal. Om

man tillför energi till en atom kan en elektron

hoppa mellan olika skal. Atomen blir instabil.

När elektronen har möjlighet hoppar den

tillbaka till sitt ursprungsskal. Då frigörs det

energi i form av strålning. Ljusblixten kallas

foton. Det blir olika ljus beroende på vilka skal

elektronen hoppar emellan (se bild s. 207).

(5)

Elektromagnetiska vågor

• Ljus består av elektromagnetiska vågor. Olika

våglängder ger olika ljus. Det är bara vissa

våglängder vi kan se.

• Infraröd strålning är värmestrålning och har

längre våglängd än synligt ljus och ultraviolett

strålning har kortare våglängd (se bild s. 210).

• Infraröd strålning ger oss värme och

(6)

Röntgenstrålning

• Röntgenstrålning upptäcktes av Willhelm Röntgen

1895.

• En röntgenapparat är en sorts kamera som både

sänder ut och fångar upp röntgenstrålning.

• På sin väg tränger strålningen igenom allt i

kroppen. Olika delar av kroppen fångar dock upp

strålningen olika mycket. Skelettet fångar upp

mest strålning och blir därför ljus på

röntgenbilden.

• Röntgen används till att undersöka benbrott och

sprickor i balkar och svetsfogar.

(7)

Radioaktivitet

• Av en slump upptäckte Henri Bequerel radioaktivitet år 1896. • Strålning kan uppkomma när elektroner hoppar mellan skal

men den kan också uppkomma i atomens kärna.

• Strålningen uppkommer hos isotoper av grundämnen där kärnan innehåller för mycket energi. Då blir den instabil och vill göra sig av med sin energi för att komma i balans. Strålning sänds då ut från kärnan, man säger att kärnan sönderfaller. • Det finns tre olika typer av strålning:

Alfastrålning Betastrålning Gammastrålning

(8)

Alfastrålning

• Alfastrålning består av positiva alfapartiklar,

𝐻𝑒

2

4

, α

• När ett ämne sönderfaller skjuts då en

alfapartikel ut och ett nytt ämne bildas.

• Ex.

23892

𝑈

->

23490

𝑇ℎ

+ 𝐻𝑒

24

(9)

Betastrålning

• Betastrålning, β består av negativt laddade

elektroner.

• I kärnan finns inga elektroner men då omvandlas

en neutron i kärnan till en proton och elektron.

• Då kan elektronen lämna kärnan och sänder då ut

betastrålning.

• Vi får ett nytt ämne med ökat antal protoner i

kärnan.

• Alfa- och Betasönderfallen fortgår så länge det

finns icke stabila kärnor kvar. Efter en serie

sönderfall får man kvar en blyatom från den

ursprungliga uranatomen.

(10)

Gammastrålning

• Vid en del sönderfall bildas det en annan typ

av strålning och den kallas för

gammastrålning, γ

• Denna strålning är inte partiklar utan en

elektromagnetiskstrålning.

• Efter vissa alfa- och betasönderfall finns det så

mycket energi kvar i kärnan. Den är så

(11)

Hur långt når strålningen?

• Den strålning som uppkommer i samband med olika

sönderfall har olika förmåga att tränga igenom olika ämnen. • Alfastrålning – 5 cm i luft kan stoppas med ett papper.

Alfastrålning har en kort räckvidd.

• Betastrålning – Kan stoppas av en 1 cm tjock plexiglasskiva. • Gammastrålarna är svåra att stoppa men det som stoppar

(12)

Joniserande strålning

• Strålning kan slå bort elektroner från atomer

inne i våra celler så att de förvandlas till joner.

• Då säger man att strålningen är joniserande.

• Jonerna i cellerna kan börja fungera

annorlunda än de vanliga atomerna.

• Det blir allvarligt om det är i generna. Då kan

det leda till cancer och andra sjukdomar.

• Joniserande strålning kan också användas för

att medvetet skada celler, tex cancerceller.

(13)

Halveringstid

• Alla radioaktiva ämnen är instabila.

• Det betyder att de sönderfaller efter hand.

• Det går inte att säga när ett visst ämne sönderfaller för

det sker slumpvis men man kan beräkna när hälften av

alla atomer har sönderfallit.

• Detta kallas för halveringstid.

Ex.

Po – 210

138 dygn

Pb

22 år

U - 238

4,5 miljarder år

• Varje radioaktivt ämne har sin egen halveringstid. Ju

längre halveringstiden är desto mindre aktivitet har

ämnet dvs. strålningen från ämnet blir lägre.

• Aktiviteten mäts i becquerel (Bq).

(14)

Kol-14 metoden

• Grundämnet kol har en isotop som heter kol-14.

• Det är ett radioaktivt ämne. Så länge en organism är levande tar den hela tiden upp kol från luften och då är halten av kol-14 konstant.

• Dör organismen börjar halten kol-14 att minska i takt med att dessa atomer sönderfaller.

• Halveringstiden för kol-14 är 5600år.

• Om man vill datera gamla föremål av organiska ämnen använder man sig av kol-14 metoden.

• Ska man t.ex. datera ett träföremål undersöker man först aktiviteten hos färskt trä och jämför med aktiviteten i det gamla föremålet. Då får man reda på hur mycket kol-14 det är kvar i det gamla föremålet. Om 80% av kol-14 finns kvar så är det gamla föremålet ca 2000år.

References

Related documents

– Kuba är, tillsammans med Brasilien, det land i Latinamerika som forskar mest på förnyelsebar energi, säger Rolando Zanzi, forskare i alternativ energi på KTH.. TexT:

Fysiken kommer här till hjälp både för att analysera våra möjligheter att använda energi och vilka följder olika aktiviteter kan ha för miljön som t.ex.. den

När organiska ämnen, t ex äpple, mandelspån, stearin, ved och bensin, förbränns frigörs energi och bland annat koldioxid och vatten bildas.. När maten förbränns i

Värmeenergi kan skapas på många olika sätt, till exempel genom strålningsenergi från solen eller med hjälp av att elektrisk energi i ett element omvandlas till

• Samma naturlagar gäller för alla observatörer i vilket referenssystem som helst vare sig det är accelererande eller ej.. • I närheten av varje punkt är

I situationer där den ändrade lagstiftningen involverades i renoveringen, utvecklades snarast en energi- effektiviseringssammansättning genom hur Gavlegårdarna värvade

Sammanfattningsvis så bidrar slutsatsen från avsnitt 4.3.1, att vindkraften på land är ett hinder för havsbaserad vindkraft, och slutsatsen från 4.3.2 att havsplaneringen,

Laststyrning som systemet minskar under perioder energi- tillförseln genom fjärrvärmecentralen för att på så sätt minska totala energit- illförseln in till bostadshusen.. Det