Kreditprocessen

(1)

Mälardalens Högskola

Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp

Seminariedatum: 2008-06-09

- problem och faktorer

Författare: Sebastian Fröjdman 840315 Emma Lindevall 850621 Grupp 1842 Handledare: Per Janze

(2)

F

ÖRORD

Ett stort tack riktas till Swedbank, Handelbanken, SEB och Nordea som har ställt upp på intervjuer och hjälpt till med insamlingen av data. Vi vill även tacka vår handledare Per Janze och övriga seminariegrupper som kommit med goda råd och intressanta synpunkter under seminarierna.

Västerås

2008-06-09

(3)

S

AMMANFATTNING

Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp

Seminariedatum: 2008-06-09

Titel: Kreditprocessen – problem och faktorer

Författare: Sebastian Fröjdman, 1984, Västerås

Emma Lindevall, 1985, Västerås

Handledare: Per Janze

Syfte: Syftet är att beskriva vilka problem som kan finnas

vid kreditprocessen. Genom att redogöra för vilka faktorer som banker anser är de viktigaste vid kreditbedömningen kan uppsatsen bidra till ökad medvetenhet och på så sätt minska problemen.

Metod: Intervjuer med de fyra största bankerna i Västerås där

information från intervjuer kopplas ihop med litteratur och vad som tidigare finns skrivet i ämnet. En kvalitativ studie där den huvudsakliga empirin hämtas från öppna intervjuer.

Analys: Intervjuernas tre delar kreditrutiner, nystartade företag och problem diskuteras. De fyra bankernas kreditrutiner jämförs och författarna ser många likheter mellan de studerade bankernas rutiner och problem vid kreditbedömningen. Detta bekräftas också av tidigare skrivet material. Det framkommer också i analysen att kreditprocessen är komplicerad och påverkas av många parametrar.

Slutsats: Författarna kommer fram till att vissa problem finns vid kreditgivningsprocessen. De främsta problemen som framkommit är att kunderna är dåligt

förberedda, okunniga om vad som efterfrågas av bankerna och tycker att kreditprocessen tar för lång tid. Författarna presenterar de faktorer som utifrån intervjuer och litteratur ansetts vara de viktigaste. Dessa faktorer kan minska problemet med okunskap och även minska tidsproblemet. Dåligt förberedda kunder kan lösas av att bankerna ökar kontakten med organisationer som Almi, Nyföretagarcentrum och Aroslotsarna.

(4)

A

BSTRACT

Level: Bachelor thesis in business administration, 15 credits

Seminary date: 2008-06-09

Title: The process of credit rating – problems and factors

Authors: Sebastian Fröjdman 840315, Västerås

Emma Lindevall 850621, Västerås

Tutor: Per Janze

Purpose: The purpose of this thesis is to describe the problems that may occur during the credit rating process. By stating the factors that banks believe is most important during the process this thesis can

contribute to the awareness and by doing this reduce these problems.

Method: Interviews were made with four of the largest banks

in Västerås, where the data from the interviews is analysed together with literature. A qualitative study where primary empiric data is retrieved from open interviews.

Analysis: The three parts of the interview is discussed and the four banks seem to have a similar credit rating routines and problems. This is also supported by prior composed material. The authors also found that the credit rating process is very complicated and is influenced by many factors.

Conclusion: The authors recognize a couple of problems during the credit rating process. The most occuring

problems is that the costumers are badly prepared, lack of competence and experience that the process is to time-consuming. The authors present a couple of prime factors discovered from interviews and

literature. These factors can be used to decrease both the problem of compentence and the problem with the time-consuming process. The problem with badly prepared costumers can be solved by increasing the banks co-operation with organisations like Almi, Nyföretagarcentrum and Aroslotsarna.

(5)

I

NNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ... 1 1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 PROBLEMDISKUSSION ... 1 1.3 PROBLEMFORMULERING ... 2 1.4 SYFTE ... 2 1.5 MÅLGRUPP ... 2 1.6 AVGRÄNSNINGAR ... 3 1.7 DEFINITIONER ... 3 2 METOD ... 4 2.1 VAL AV ÄMNE ... 4 2.2 STRATEGI ... 4 2.3 MODELL ... 5 2.4 INSAMLING AV DATA ... 6 2.4.1 Sekundärdata ... 6 2.4.2 Primärdata ... 7 2.5 KÄLLKRITIK ... 8 2.6 METODKRITIK ... 8 3 REFERENSRAM ... 10 3.1 KREDITPROCESSEN ... 10 3.1.1 Reglering ... 10 3.2 SÄKERHETER ... 11 3.2.1 Borgen ... 11 3.2.2 Pantbrev i fastighet: ... 12 3.2.3 Säkerhet i lös egendom ... 12 3.2.4 Företagsinteckning ... 13 3.2.5 förbehåll ... 13 3.3 RISKER ... 13 3.4 INFORMATION ... 14

3.4.1 Finansiell och icke- finansiell ... 14

3.4.2 Affärsplan ... 15

4 EMPIRI ... 16

4.1 SWEDBANK ... 16

4.1.1 Bank & Kontaktperson ... 16

4.1.2 Kreditprocessen ... 16

4.1.3 Nystartade företag ... 17

4.1.4 Problem ... 18

4.2 HANDELSBANKEN ... 18

(6)

4.2.4 Problem ... 20

4.3 SEB ... 20

4.3.3 Nystartade företag ... 21

4.3.4 Problem ... 22

4.4 NORDEA ... 22

4.4.2 Kreditprocessen ... 23 4.4.3 Nystartade företag ... 24 4.4.4 Problem ... 24 5 ANALYS ... 26 5.1 KREDITPROCESSEN ... 26 5.2 NYSTARTADE FÖRETAG ... 28 5.3 PROBLEM ... 29

6 SLUTSATS & EGNA REFLEKTIONER ... 31 KÄLLFÖRTECKNING

(7)

1

1 _I

NLEDNING

Inledningen ger en bakgrund till ämnet följt av en diskussion kring problemet. Vidare presenteras uppsatsens problemformulering, syfte och dess avgränsningar.

1.1 B

AKGRUND

I dagens ekonomi har lån och krediter en viktig roll. Både företag och privatpersoner lånar pengar för investeringar, produktion och konsumtion. Dessa krediter erhålls på

kreditmarknaden, där pengar dagligen flödar. Kreditmarknadens huvuduppgift är ändå att kreditgivarna ska förse kredittagarna med krediter. Den svenska kreditmarknaden har förändrats på flera sätt under de senaste decennierna. (Lennander, 2006, s.11-12) I början av 1980-talet skedde en omfattande avreglering av kreditmarknaden, vilket innebar att banker i större utsträckning fick besluta om sina utlåningsrutiner (Lindgren, 1994, s.24). De kunde själva välja om de ville avstå från säkerheter om de ansåg att dessa inte var nödvändiga (Lennander, 2006, s.11-12). Detta ledde fram till en kreditexpansion för banker och

finansbolag och det var under denna period relativt lätt att beviljas krediter (Lindgren, 1994, s.25). Denna expansion följdes under början av 1990-talet av en finansiell kris med stora förluster för både kreditgivare och kredittagare. Krisen berodde på att banker inte kontrollerat säkerheterna ordentligt och tog säkerheter utan täckning. Företagen fick allt svårare att betala tillbaka lånen och det ledde självklart till sämre tider för bankerna. Förlusterna i början av 1990-talet uppskattas till 35 miljarder kronor. (Lindgren, 1994, s.24-26) Bankkrisen ledde fram till en genomgripande förnyelse av lagstiftningen för banker och kreditmarknadsföretag. Det som nu gäller är att kreditgivarna måste pröva risken för hur troligt det är att kredittagaren kan fullgöra sina förpliktelser, ”en kredit får bara beviljas om förpliktelserna på goda grunder kan förväntas bli fullgjorda” står det i lagen som reglerar bankernas kreditgivning. (Lagen om bank- och finansieringsrörelser 2004:297) Detta betyder att kreditgivaren måste göra en noggrann bedömning av kredittagarens ekonomiska situation. Bankerna blev härmed hårdare i sina kreditbedömningar, de krävde betydligt mycket mer av företagen och de ville framförallt att de skulle vara mer förberedda. I och med detta blev det allt svårare för både privatpersoner och företag att beviljas sina kreditansökningar. (Lennander, 2006, s.15-18)

1.2 P

ROBLEMDISKUSSION

Ofta talas det om att småföretag och nystartade företag utgör en oerhört viktig del av

näringslivet. De är viktiga eftersom utan dem får vi ingen mångfald och stora företag kan inte alltid fokusera på kunden som små företag kan göra. Trots detta kan nystartade och mindre företag idag ha problem att hitta finansiering till sin verksamhet. Bankerna som har en mycket stor del i kreditmarknaden kan ofta uppfattas som ”stela” i sina bedömningar. Detta eftersom

(8)

2

de har ansvar för övriga kunders sparade pengar och inte vare sig kan eller får fungera som riskkapitalister. (Garmer & Kyllenius, 2004, s.59-60) De kräver nästan alltid bra säkerheter och vilka nystartade företag kan i alla lägen presentera sådana? Självklart är detta rimligt då de inte kan riskera sina befintliga kunders besparingar men borde inte bankerna våga låna ut trots detta? Vid bedömningen av nystartade företag kan antas att icke- finansiell information och de ekonomiska kalkylerna är det som beslutet kommer baseras på. Vilka av dessa som har störst betydelse vid olika fall är självklart svårt att veta. Böcker i ämnet ger en vägledning om vilka faktorer som har betydelse men de talar alla i väldigt generella termer. Författarna ville hitta en egen infallsvinkel vad det gäller kreditprocessen och flera ämnen diskuterades. Tidigt uppfattade författarna att flera problem finns vid kreditprocessen. En idé som var intressant att titta på är vad som kan göras för att underlätta för de företag som söker kredit. Det är delvis detta som utgör vår studie men författarna kommer att lägga fokus på att hitta viktiga faktorer i kredithanteringen. Genom att ta reda på de faktorer som påverkar kreditprocessen kan problemen förhoppningsvis identifieras och i bästa fall även minskas.

1.3 P

ROBLEMFORMULERING

• Vilka problem finns vid kreditprocessen?

• Hur kan eventuella problem vid kreditprocessen minskas?

• Vilka faktorer är de viktigaste vid bedömning av ett företags kreditvärdighet? • Vilka skillnader finns jämfört med bedömningen av etablerade företag?

1.4 S

YFTE

Syftet är att beskriva vilka problem som kan finnas vid kreditprocessen. Genom att redogöra för vilka faktorer som banker anser är de viktigaste vid kreditbedömningen kan uppsatsen bidra till ökad medvetenhet och på så sätt minska problemen.

1.5 M

ÅLGRUPP

Denna uppsats riktar sig främst till banker men även till företag som söker kredit hos banken. Genom att företagen blir medvetna om vilka krav som ställs kan kreditprocessen

(9)

3

1.6 A

VGRÄNSNINGAR

Studien omfattar endast banker som kreditgivare. Detta eftersom en fokusering även på privata kreditinstitut, riskkapitalbolag och statliga finansieringsverk skulle ge ett allt för stort område att studera. Vidare är studien begränsad till banker i Västerås. Som kredittagare har vi valt att i första hand se på företag som är nystartade. Det är vid bedömning av dessa företag vi uppfattat att problemen är som störst och därför är mest intressanta att studera. För att kunna se hur processen ser ut och vilka problem som kan finnas för dessa företag måste processen jämföras med de etablerade företagens.

1.7 _D

EFINITIONER

Almi, Aroslotsarna, Nyföretagarcentrum

Dessa företag nämns löpande i denna uppsats och är alla tre organisationer som erbjuder hjälp till nystartade företag. Utveckling av affärsidé, budgetar, kalkyler är sådant som dessa företag kan hjälpa företagarna med.

Banker

Med ordet banker avser vi i denna uppsats någon av de fyra banker vi har studerat nämligen Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea.

Kreditbedömning

Här avses den bedömning bankerna gör av det företag som söker kredit. Endast bedömning mot kunden tas hänsyn till och bankernas interna arbete är därmed inte intressant. (Nutek (1), 1992, s.11)

Nystartade företag

Ett företag som befinner sig i ett av sina tre första verksamhetsår och bedriver en ny

verksamhet, alltså inte en omorganisation av en befintlig verksamhet. (Nutek (1), 1992, s.11) Etablerade företag

(10)

4

2 _M

ETOD

I metodavsnittet beskrivs hur författarna valt ämne, vilken strategi och modell som används i undersökningen. Vidare beskrivs insamlandet av data samt hur intervjuer utförts. Avsnittet avslutas med käll- och metodkritik där fördelar och nackdelar med källor och metod diskuteras.

2.1 _V

AL AV ÄMNE

Då det i skrivande stund är relativt konjunkturmässigt gynnsamma förhållanden i Sverige startas många nya företag. Nystartade företag har ofta behov av krediter för att hitta

finansiering till sina projekt. Detta var en av anledningarna till att författarna blev intresserade av kreditgivarnas roll på företagsmarknaden. Tankar kring finansiering tog sin form då SMS-lån och andra typer av snabbSMS-lån diskuterades. Efter förstudien valde författarna att fokusera på banker och dess kredithantering. Detta eftersom bankerna verkade vara den centrala

kreditgivaren som påverkar kreditmarknaden i störst utsträckning. Funderingar kring vilka kriterier och krav banker har på företag vid kreditgivning var sådant som diskuterades. Tankarna utvecklades sedan mot att det vore intressant att se vilka problem som finns vid kreditprocessen. Författarna kom fram till att de bakomliggande faktorerna var något som måste beskrivas för att på så sätt kunna förstå problemen.

2.2 S

TRATEGI

För att på bästa sätt ta reda på vilka problem banker kan ha med bedömningen av nystartade företag ansågs det primära vara att komma ut och träffa bankerna. Att göra en studie där ett fåtal banker granskas på djupet bedömdes vara den metod som bäst kunde besvara författarnas problem. Genom att studera ett fåtal enskilda fall på djupet kan de studerande få ut

information som kanske inte skulle ha kommit fram vid undersökning av ett stort antal

enheter. (Denscombe, 2000, s.41) Författarna var intresserade av faktorer som ligger till grund för bankens beslutsfattande och ansåg att intervjuer som öppnade för diskussion och

följdfrågor var bäst att använda. Att använda formulär med relativt okomplicerade frågor lämpar sig inte när den information som eftersträvas är mer komplicerad och måste tolkas (Denscombe, 2000, s.107). Det som författarna ville ta reda på var inte i alla avseenden mätbart och studien kom därför att ha en kvalitativ ansats mer än kvantitativ. Den kvalitativa undersökningen kännetecknas av att intervjuaren försöker förstå hur andra upplever sin tillvaro eller som i det här fallet just hur banken upplever en viss situation (Lundahl & Skärvad, s.101). Medvetenhet fanns om att den kvalitativa undersökningen kräver att en stor del av tolkning och intervjuerna kom därmed att bli mycket centrala för att syftet skulle kunna besvaras. Vidare kopplades information som insamlats vid intervjuerna samman med

(11)

5

2.3

MODELL

Modellen nedan är en skiss över hur den fortsatta undersökningen gick till. Självklart

innehåller inte modellen alla faktorer som kan ha kommit att influera undersökningen utan är endast en förenklad bild över tillvägagångssättet. En modell avspeglar nästan aldrig hela verkligheten utan dess mening är att ge en övergripande blick utan att gå in på detaljer (Lundahl & Skärvad, s.64-65). De banker som kontaktats har precis som nämns i strategin intervjuats på djupet var för sig. Detta illustreras längst upp i modellen med bankerna

Swedbank, SEB, Handelsbanken och Nordea samt med de pilar som förbinder bankerna med intervjudelen. Litteraturen har självklart influerat intervjuerna och detta har i modellen illustrerats genom pilar både till och från litteraturdelen.

Intervjuerna har sammanställts var för sig och sedan kopplats samman med den litteratur (böcker, artiklar) som studerats. Vid denna analys jämfördes tidigare forskning med det empiriska material vi funnit, likheter och skillnader diskuterades. Analysmomentet i en kvalitativ studie syftar till stor del att i ord beskriva vad som blev utfallet av intervjuerna. Detta att jämföra med en kvantitativ studie som oftast inriktar sig på siffror (Denscombe, 2000, s.204-205). När analysen utförts besvaras syftet i det avslutande kapitlet.

Swedbank SEB Nordea

Litteratur

Slutsats

Analys Diskussion

Intervjuer

Handelsbanken Figur 1

(12)

6

2.4 I

NSAMLING AV DATA

Författarna började insamlingen av data med att göra en så kallad förstudie för att se om det fanns tillräckligt med relevant information i ämnet för att kunna genomföra denna studie. Förstudien genomfördes också eftersom en grundläggande förståelse ville skapas och för att författarna skulle kunna ta till sig intervjuer och annan information på bästa sätt. Stor del av den sekundärdata som funnits har också använts till att skapa den referensram som ingår i uppsatsen. Arbetet fortsatte sedan med utförandet av intervjuer med kvalificerade

nyckelpersoner på de utvalda bankerna. Valet av de fyra bankerna som gjorts baserades på att de är de fyra ledande bankerna i Västerås. De borde ha bäst erfarenhet gällande kreditfrågor mot företag eftersom de tar emot flest kunder och funnits i regionen under en lång tid. Som Denscombe (2000) skriver ligger tyngdpunkten i urvalet av informanter i vad som skall uppnås. Är syftet att utreda en specifik situation är det viktigt att välja personer som kan anses vara nyckelpersoner inom området. (Denscombe, 2000 s.142)

2.4.1 S

EKUNDÄRDATA

Med sekundärdata avses information som är insamlad av andra och inte i första hand för den egna studien (Lundahl & Skärvad, 1999, s.131). Viktigt vid hantering av sekundära källor är att ha ett kritiskt förhållningssätt till hur data har använts och vinklats. Analysen av materialet bör ske på ett kvalitativt sätt där tidigare vinklingar och syften om möjligt ses förbi. (Lundahl & Skärvad, 1999, s.135) Källkritik där källornas trovärdighet diskuteras tas upp senare i detta metodavsnitt.

Sökningen av sekundärdata inleddes med att ta reda på vad Mälardalens Högskolas (MDH) bibliotek samt Västerås Stadsbibliotek hade för litteratur i ämnet. I MDH:s databas BOOK-IT visade de sig snabbt att information i ämnet kredit, lån och finansiering var ganska

omfattande. Många böcker var väldigt användbara då de tar upp kreditbedömningar ur både företags och bankers perspektiv. Sökord som användes vid denna sökning var

”kreditbedömning”, ”kreditgivning”, ”finansiering” och ”riskbedömning”. Sökningar utfördes sedan i bibliotekets olika databaser i försök att hitta relevanta artiklar. Databaser som

användes var Artikelsök, ABI/Inform, ELIN och Emerald. Där användes samma sökord som tidigare men även engelska motsvarigheter som ”credit rating” och ”credit grant” användes i de utländska databaserna. Databasen Artikelsök visade sig innehålla mycket relevant

information och länkar till användbara tidskrifter. Via dessa länkar hittades

ekonomitidskriften Balans vilken visade sig ha flera bra artiklar skrivna av personer med god kunskap inom ämnet. Balans är en tidskrift för diskussion och debatt kring redovisning och revision. Författarna har också använt sig av tidigare studenters uppsatser för att få tips på referenser värda att titta lite extra på. Dessa uppsatser kan enligt författarna inte räknas som sekundärdata då inga data hämtats härifrån utan de har använts för inspiration och idéer.

(13)

7

2.4.2 P

RIMÄRDATA

Intervjuer är ett utmärkt sätt att få tillgång till primärdata, dvs data som samlats in för att användas i den specifika studien (Björklund & Paulsson, 2003 s.68). Vilken intervjutyp som skall användas kan vara avgörande i en undersöknings möjlighet att bli framgångsrik. Det är också viktigt att även klargöra vilken intervjuteknik som ska användas, hur materialet skall registreras, sammanställas och sedan användas i det fortsatta arbetet. (Lundahl & Skärvad, 1999, s.115)

Primärdata som använts har samlats in via intervjuer med de fyra olika Västeråsbanker som medverkat i studien. Kontakt togs tidigt med de banker som valts ut att delta i undersökningen och alla var positiva till att ställa upp. Det var viktigt att rätt personer intervjuades, även att personerna hade liknande roll på de olika bankerna var något som författarna tog hänsyn till. I samspråk med bankerna visade det sig att cheferna för företagsavdelningarna var de som hade bäst insikt och även bäst erfarenhet i ämnet. Då en av respondenterna inte ville ha sitt namn med i uppsatsen gjordes valet att hålla alla respondenter anonyma och kallas istället för kontaktperson. Intervjuerna syftade till att beskriva kreditprocessens olika delar, vilka problem som uppstår i samband med denna och vilka faktorer banker använder vid bedömningen. Därför ansågs att en intervjuform som öppnar för frågor och kan ge den intervjuade chans till att utveckla sina synpunkter var bäst att använda. Denna intervjuform stämmer överens med vad Denscombe (2000) definierar som en personlig intervju. Detta är den vanligaste typen av semistrukturerade intervjuformer och är i princip ett möte mellan den som skall intervjuas och den som ställer frågorna. Fördelen med denna intervjuform är att den ger möjlighet till en diskussion mellan deltagarna och att den är lätt att kontrollera.

(Denscombe, 2000, s.136) Till intervjuerna hade det tagits fram frågor som fungerade som stöd under hela intervjun. Frågorna ställdes inte en efter en utan ordningsföljden bestämdes beroende på vad den intervjuade berättade och vad som lämpligen kunde bli en bra

fortsättning. Att denna typ av frågor användes berodde på att mer slutna frågor troligtvis inte kunde ge den kvalitativa bakgrundsfakta som mer öppna frågor ger. Genom att få fram bakgrundstankar, motiveringar och egna åsikter kunde slutsatser dras och problem eventuellt upptäckas.

Intervjuerna dokumenterades genom att ljudupptagning utfördes under intervjuerna. Det mänskliga minnet är inte alls pålitligt som forskningsinstrument och inte användbart vad det gäller att minnas en hel intervju (Denscombe, 2000, s.144). Till en början fanns tveksamheter gällande ljudinspelning då det kanske kunde göra att intervjupersonerna blev nervösa och kanske inte ville berätta allt. Detta var senare inget problem och bandspelaren var något som snabbt glömdes bort. Under intervjuerna fördes även anteckningar och direkt efteråt

sammanfattades vad som hade sagts och de båda författarna gjorde detta enskilt för att sedan jämföra med varandra. Ljudupptagningarna användes för att gå in mer specifikt i en fråga som var extra viktig och där återigen lyssna vad som sagts. Detta gjordes för att inte missa några viktiga delar som glömts bort i anteckningarna eller vid sammanfattningarna.

(14)

8

2.5 K

ÄLLKRITIK

När olika källor används är det viktigt att vara medveten om att material skrivet av andra i vissa fall kan vara vinklat, ofullständigt eller baserat på ett tveksamt urval. Det är viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt till vad som är skrivet (Lundahl & Skärvad, s.134). I valet av de sekundära källor som använts har tyngdpunkten varit att hitta aktuella källor samt texter skrivna av författare med god kunskap i ämnet. Många böcker som använts för att

sammanställa den teoretiska referensram som ingår i arbetet har valts därför att de på något sätt hanterar ämnet kreditbedömning. Här har författarnas status inte ifrågasatts eftersom att dessa källor endast är en samling av tidigare forskning och i sig inte presenterar några nya tankar eller reflektioner. Två källor från Nutek är skrivna 1992 och kan därmed ifrågasättas då de är relativt inaktuella. En källas har större chans att återge en korrekt bild av verkligheten ju större närhet i tid den har (Lundahl & Skärvad, s.225). Från dessa källor och andra skrivna tidiga årtal har inte siffror och andra uppgifter tagits på så stort allvar utan endast

kreditgivarnas beteende och val har granskats. Besluten hos kreditgivarna bör i grunden vara detsamma men kanske finns fler problem och faktorer inblandade idag än vad det fanns i början på 1990-talet. De artiklar som använts är alla artiklar som har blivit publicerade i någon vetenskaplig tidskrift och kan därför anses vara skrivna på ett sådant sätt att de är trovärdiga. Samtidigt har hänsyn tagits till att dessa källor antagligen ändå är vinklade på ett eller annat sätt. Detta är något ofrånkomligt vid återgivandet av ett händelseförlopp eller vid en studie (Lundahl & Skärvad, s.225). Urval måste alltid göras och självklart kommer dessa att färgas av den som står bakom artikeln. Visar dock flera källor på samma slutresultat ökar trovärdigheten då de visar att det faktiskt bör ha varit på det sätt som beskrivits. Några tidigare uppsatser från studenter vid andra högskolor har också använts. Dessa har inte återgivits i källförteckningen eftersom inga fakta har hämtats från dessa. De har endast använts vid tveksamheter kring upplägget samt för tips på källor som författarna ej funnit under litteratursökningen. Internetkällor har inte använts då författarna uppfattat svårigheter i att styrka dess trovärdighet samt att information har kunnat hittas på annat sätt.

2.6 M

ETODKRITIK

Om den metod som valts för denna undersökning var den bästa är självklart svårt att svara på. Som Björklund & Paulsson (2003) sammanfattar skall en metod väljas så ”att, givet

resurserna, syftet uppnås i så hög grad som möjligt” (Björklund & Paulsson, 2003, s.57). Eftersom studien utifrån syftet var beskrivande ansågs som tidigare sagts att kontakten med banken måste vara den primära källan i undersökningen. Kontakten med banken medförde direkt ett antal problem eftersom i stort sett all data har insamlats via intervjuer. Det är då lätt att fel data samlats in eftersom risken för förvrängningar, hämningar och så kallad

intervjuareffekt är överhängande (Björklund & Paulsson, 2003, s.68). Detta är något som alltid måste tas hänsyn till vid intervjuer och något författarna räknat med redan från första stund.

(15)

9

Direkt ställdes även författarna inför validitetsproblemet då just ledande personer inom bankerna valts som respondenter. Kanske framkom inte de svar som efterfrågats då de ville framställa banken på ett mer positivt sätt än vad som kanske var fallet. Samtidigt gav den intervjuform som valts möjlighet att under intervjuerna hela tiden påverka åt vilket håll de skulle gå, därmed också vilka data som kunde anses som riktiga. Detta borde ha stärkt validiteten då författarna kunde få tillgång till relevant data. Något centralt måste ändå ha varit att ”rätt” frågor ställts för att på så sätt få ”rätt” svar. Detta har på ett bra sätt kunnat styras genom att följdfrågor kunde ställas till diskussionsfrågorna. Det var även viktigt med medvetenhet om att uppsatsens reliabilitet kunde påverkas beroende på vilka intervjupersoner som valts ut. Kanske skulle en senare studie där helt andra personer intervjuats ge andra svar än de som framkom i denna undersökning. Denna risk har ändå minimerats då respondenterna hade i princip samma befattning på varje bank. Även om undersökningen utförts senare borde samma resultat ha uppnåtts, givet att de yttre omständigheterna inte ändrats. Ett annat sätt att stärka reliabiliteten var möjligheten att utföra kompletterande intervjuer i de fall där osäkerhet kan ha uppstått. Vid analys och slutsats sattes sedan författarnas objektivitet på prov.

Självklart skall egna åsikter och förutfattade meningar minimeras men de kommer ändå att alltid finnas där. Redan vid intervjuerna färgas antagligen tolkningar av vilken åsikt som de som utför intervjun har. För att förhindra detta har intervjuerna sammanställts på varsitt håll för att på så sätt få två personers tolkningar av svaren. Det viktigaste måste ändå ha varit att metoder och åsikter har motiverats så att läsaren hela tiden kan följa med och förstå hur val har fattats. Förhoppningsvis har detta metodkapitel givit dessa svar och underlättat för läsarens vidare förståelse av uppsatsen.

(16)

10

3 _R

EFERENSRAM

I detta kapitel beskrivs den teoretiska referensram som ligger till grund för detta arbete. Kapitlet inleds med en ordlista följt av en kort beskrivning av kreditbedömning. Sedan ligger fokus på olika typer av lån, risker och säkerheter som banker använder vid kreditbedömning.

3.1 K

REDITPROCESSEN

Att bedöma om en person eller ett företag är lämpliga att erhålla kredit är något som är komplicerat och svårbemästrat. Beslutsprocessen kan delas in i tre olika skeden. Inhämtning av information följt av bearbetning, analys och tolkning samt i slutändan ett beslut grundat på den information som inhämtats. (Murray, 1959, s.76) Själva kreditbedömningen består sedan huvudsakligen av två bedömningar eller grundfaktorer. Den första faktorn som bedöms är återbetalningsförmåga. Hur stor är chansen att låntagaren verkligen kan betala tillbaka lånet enligt de villkor som är uppsatta? Denna bedömning är bankerna tvingade att göra enligt den lag som reglerar bankernas kreditgivning. (Garmer & Kyllenius, 2004, s.60) Den andra faktorn som bedöms är säkerheterna eller egentligen vad säkerheterna är värda vid en framtida försäljning. I och med säkerheter kan banken öka sina chanser att få tillbaka sitt utlånade kapital när låntagaren inte längre kan betala. Det kan sammanfattas med att säkerheterna kommer ifråga om den första faktorn inte kan uppfyllas. Är låntagarens återbetalningsförmåga dålig krävs generellt bättre säkerheter och vice versa. (Garmer & Kyllenius, 2004, s.61) Om vilka säkerheter som banker normalt använder sig av diskuteras senare. Något som också är väldigt viktigt vid en kreditbedömning är kreditbedömarens erfarenhet (Svensson, 2003, s.13). Svensson (2002) skriver emellertid i en artikel att flerårig erfarenhet av kreditbedömning dock inte är allt men anser att kreditbedömare behöver ett komplement till erfarenhet genom att ha studerat en fördjupad utbildning inom

beslutsfattandets psykologi. Detta för att kunna utveckla effektiva och rationella

beslutsprocesser. Tillsammans med erfarenhet är känsla, intuition och personkemi något som har stor betydelse för vilket utfall bedömningen kommer att få. (Svensson, 2002) Subjektiva faktorer som dessa bekräftar tesen att kreditbedömningar är komplicerade och svåra att hantera. Bedömningen ser inte alltid ut på samma sätt utan varierar beroende på person, tillfälle och vad som skall bedömas. (Svensson, 2003, s.13)

3.1.1 R

EGLERING

Banker måste idag underkasta sig vissa krav gällande kreditgivning och framför allt gällande säkerheter. I en lagändring från 2004 ändrades den gamla Bankrörelselagen till den nuvarande lagstiftningen. Den nya lagen heter Lagen om bank- och finansieringsrörelser (2004:297) och övervakas av Finansinspektionen som ser till att bestämmelser i denna lag efterföljs.

(17)

11

”Innan ett kreditinstitut beslutar att bevilja en kredit skall det pröva risken för att de förpliktelser som följer av kreditavtalet inte kan fullgöras. Institutet får endast bevilja en kredit om förpliktelserna på goda grunder kan förväntas bli fullgjorda” I tidigare versioner av lagen medgavs banken att lämna viss procent av krediten som så kallat blancolån till privilegierade kunder. Detta är idag omskrivet till att istället innefatta en

bedömning i huruvida kredittagarens förpliktelser kommer att fullgöras. (Lennander, 2006, s.15-16)

3.2 S

ÄKERHETER

När banken ger kredit vill de vanligtvis att kredittagaren presenterar säkerheter så att kreditgivaren kan få tillbaka så stor del som möjligt om företaget skulle riskera att hamna i obestånd. Vad finns det då för säkerheter vid kreditgivning? I princip kan sägas att allt som har ett ekonomiskt värde kan utnyttjas som säkerhet (Lennander, 2006, s.15-18). Självklart används inte allt som säkerhet i praktiken utan det varierar från fall till fall. Nedan beskrivs de vanligaste säkerheterna.

3.2.1 B

ORGEN

Namnsäkerhet kallas borgen. Det innebär att borgensmannen förbinder sig att betala

kredittagarens skyldigheter om denne ej kan göra det själv. Borgen är vanligtvis skriftlig men det förekommer även muntliga avtal. Borgensförbindelsen antecknas på det dokument som innehåller kredittagarens betalningsförbindelse. (Stenberg & Sigbladh, 2003, s.174) Det finns två typer av borgensåtaganden vilka förklaras nedan.

Enkel borgen innebär att borgensmannen endast ansvarar för den del av skulden som

kredittagaren ej kan betala. Proprieborgen innebär att en person går i borgen såsom för egen skuld. Vid en proprieborgen kan banken vända sig direkt till borgensmannen istället för kredittagaren även om de vanligtvis inte gör det. Borgensmannen har sedan regressrätt

gentemot kredittagaren, det vill säga han kan kräva denne på pengarna. (Stenberg & Sigbladh, 2003, s.175-176) Vid kreditgivning till företag är det i många fall vanligt med personlig borgen som säkerhet. Detta av två anledningar, dels för att betona ägarens ansvar för företaget och dels för att skydda banken från förmögenhetstransaktioner mellan företaget och ägarna. I dessa fall tecknas borgen på en generell borgensförbindelse som innebär att banken har möjlighet att bestämma ordningen vid infriandet av förbindelserna. Det vill säga vilka som ska få betalt vid en konkurs. Banken har alltid rätt att täcka sina kostnader i den ordning banken själv bestämmer. Om något sedan skulle återstå kan borgensmannen inte vända sig till

(18)

12

banken för att få ut det värdet. Det kvarvarande värdet av panten utelämnas till dess ägare och kallas då ägarhypotek. Det vill säga realsäkerheterna är inte åtkomliga för borgensmannen. (Broomé, Elmér, Nylén 1998, s.198-199) Det finns även möjligheter för borgensmannen att ha en begränsad borgen. Detta innebär att borgen blir begränsad till ett visst belopp till exempel 300.000 kr. Borgensmannen behöver i och med detta aldrig betala mer än det satta beloppet. På detta tillkommer även ränta, avgifter och övriga kostnader enligt

överenskommelse. (Broomé mfl, 1998, s.199)

3.2.2 P

ANTBREV I FASTIGHET

:

En av de vanligaste säkerheterna som banken använder sig av vid kreditgivning är pantbrev i fast egendom. Detta pantbrev utfärdas av inskrivningsmyndigheten efter begäran av

fastighetsägaren. Vanligtvis är ett pantbrev redan uttaget och om det är obelånat används det i första hand. Enbart innehavet av ett pantbrev ger inte kreditgivaren panträtt i fastigheten. Kreditgivaren måste visa att pantbrevet pantförskrivits på denna och att en fordran finns. Om kredittagaren inte kan betala sin skuld har pantbrevsinnehavaren rätt att sälja fastigheten på exekutiv auktion. (Stenberg & Sigbladh, 2003, s.180-181)

Det finns olika metoder för att uppskatta en fastighets värde, detta värde brukar vara av stort intresse för bankerna. Bokfört värde, anskaffningsvärde, taxeringsvärde och

brandförsäkringsvärde är uppgifter som kan hämtas ur företagets årsredovisning. Ingen av dessa fyra värden kan dock ge en tillförlitlig bedömning om värdet på en fastighet. De hjälper bara banken att få en grov uppfattning om värdet på fastigheten. Värderingen blir dock mer komplicerad än så och påverkas bland annat av mark, planlösning, standard och lokalisering. (Broomé mfl, 1998, s.203-211)

3.2.3 S

ÄKERHET I LÖS EGENDOM

Istället för att inneha ett pantbrev i en fastighet som säkerhet är det vanligt att företag ger säkerheter i lös egendom. Då tar banken över besittningen av dessa saker. Egendomen överlämnas till kreditgivaren och den typen av panträtt som uppkommer kallas ”handpant”. Vanligtvis brukar den största tillgången i företaget vara varulagret, detta är dock svårt att lämna över till banken då företagen är beroende av sitt varulager. (Broomé mfl, 1998, s.215-216)

(19)

13

3.2.4 F

ÖRETAGSINTECKNING

En företagsinteckning beviljas i själva näringsverksamheten (Broomé mfl, 1998, s.215). Företagsinteckning innebär att ungefär hälften av företagets egendom pantsätts utan att den överlämnas till kreditgivaren, som vid vanlig handpant (Lennander, 2006, s.16). En

företagsinteckning ger inte rätt till en särskild vara eller tillgång. Även företagshypoteksbrev utfärdas av inskrivningsmyndigheten. För att kunna inteckna egendom behöver denna vara lös egendom, ägas av företaget och ingå i rörelsen. Företagsinteckningar omfattar dock inte all lös egendom i företaget. Kontanter eller andra tillgångar som kan pantsättas på annat sätt är borttagen företagshypotek. Rena pengar det vill säga poster som kassa, bank och postgiro kan pantsättas var för sig och kallas då för ”spärrmedel”. (Broomé mfl, 1998, s.216-218)

Företagsinteckningen är enligt nuvarande lagstiftning konstruerad som en allmän förmånsrätt och är begränsad till 55 procent av värdet av den egendom som återstår sedan andra

borgenärer tagit sina delar. Förmånsrätten reglerar inbördes betalning mellan fordringsägare vid en konkurs. (Lennander, 2006, s.17)

3.2.5

FÖRBEHÅLL

Äganderättsförbehåll innebär att säljaren förbehåller sig rätten att häva köpet och återta egendomen om företaget inte kan betala i tid. I dagligt tal skiljer man på äganderättsförbehåll (säljaren förbehåller sig äganderätten tills den sålda varan är helt betald) och

återtagandeförbehåll (säljaren förbehåller sig en rätt att ta tillbaka varan till dess att hela betalningen är gjord). Förbehåll om återtaganderätt måste upprättas senast i samband med leveransen. Återtaganderätt är vanligt i samband med leasing och fungerar bara om banken finansierar en viss investering genom att själva köpa den. (Stenberg & Sigbladh, 2003, s.190-192)

3.3 _R

ISKER

Ordet risk är inget klart begrepp. Det förknippas ofta med att det finns ett val och att utfallet inte bara beror på vilket val som gjorts utan även på faktorer som man inte har kontroll över. Riskens storlek mäts ofta i monetära former. Kreditgivaren gör val aktivt eller passivt. Genom ett aktivt val att till exempel ge ett nystartat företag kredit utsätter de sig för en viss typ av risk. Genom passiva val utsätter man sig för andra typer av risker. Det är detta val en kreditgivare gör om denne till exempel väljer att inte låna ut pengar för att eventuellt slippa kreditförluster. (Nutek (2), 1992, s.15-16) Den risk som banker eller kreditinstitut tar är risken att ej erhålla betalning enligt överenskommelse eller delvis inte erhålla betalning. En

kreditgivare måste anpassa risknivån till sin förmåga att klara kreditförluster. Banker eller kreditinstitut kan inte riskera sin existens genom att ta kreditrisker på en enskild kund. Deras risker bör spridas ut på flera branscher och kunder. (Tegin, 1997, s.28-29)

(20)

14

3.4 I

NFORMATION

Vid kreditbedömning av företag finns många olika förhållanden att ta hänsyn till (Green, 1997, s.26). En bankman måste systematiskt söka efter information, när de för första gången möter en kund har banken ingen tillgång till historik om företaget. Den kreditsökande blir då den viktigaste informationsbäraren. (Nutek (1), 1992, s.55-56) Informationen kan avse dåtid, framtid eller nuvarande situation då bokslut, prognos eller nuvärdesbeskrivning kan vara intressant. Geografiskt kan det vara skillnad på lokala, regionala, nationella eller

internationella företag. Beskrivningen kan vara huvudsakligen kvantitativ eller kvalitativ. Den kan anses vara subjektiv eller objektiv, det vill säga att det finns många parametrar att skilja på. (Green, 1997, s.26-29) Exempel på subjektiva faktorer som påverkar kreditbeslut är företagsledningens förmåga, skicklighet och vilja att fullfölja förpliktelserna (Svensson, 2003, s.21). Andersson (2001) diskuterar i sin artikel vilka olika faktorer av

redovisningsinformation kreditbedömare oftast använder. Här nämns nyckeltal som soliditet, kassalikviditet, eget kapital som några av de centrala parametrarna. Bland de viktigaste av de icke- finansiella faktorerna nämns kreditupplysning både hos företaget i sig och hos personen eller personerna bakom företaget. (Andersson, 2001) Svensson (2000) har på uppdrag av bokföringsnämnden studerat vad banker vill ha för information. I denna undersökning framkommer att resultat- och balansräkning, noter, kassaflödesanalys och delårsrapport är de fem viktigaste delarna. Trots att dessa är de viktigaste kräver bankerna även många andra kompletterande uppgifter, det är uppgifter som kan vara tidskrävande att få fram och därför bortses ofta från dem. (Svensson, 2000)

3.4.1 F

INANSIELL OCH ICKE

-

FINANSIELL

Den kvantitativa beskrivningen kan liknas vid den finansiella informationen och den kvalitativa vid den icke- finansiella. Eftersom kvantitativa numeriska tal oftast är lättare att beskriva föredrar många detta framför långa kvalitativa resonemang. Det har tagits fram ett flertal metoder för att med hjälp av endast ett fåtal årsredovisningar förutspå mindre och nystartade företags utveckling och då kunna se risken för obestånd. Det finns dock enligt Green (1997) två anledningar att föra resonemang även i kvalitativa benämningar. För det första är det svårt att uppfatta entreprenörens drivkrafter och företagandets villkor i övrigt genom bara ett kvantitativt resonemang. För det andra har vi i Sverige ett begränsat antal företag inom samma bransch och det är därför svårare att jämföra statistik. I till exempel USA används kvantitativa kreditbedömningar i större utsträckning. Undersökningar görs för att till exempel se inom vilka branscher de flesta förlusterna finns. I Sverige är den kvalitativa bedömningen vanligare då det som sagt inte finns tillräckligt många företag inom samma verksamhetsområde för att göra en rättvis bedömning. (Green, 1997, s.26-29) Att icke- finansiella faktorer fått större acceptans är något som Bruno-Britz (2007) talar om. Låntagare letar hela tiden efter nya sätt att övertyga bankerna och användningen av de icke- finansiella faktorerna har ökat de senaste åren. (Bruno-Britz, 2007)

(21)

15

3.4.2 A

FFÄRSPLAN

Affärsplanen ska innehålla strategier och planer för alla delar av verksamheten. Affärsplanen är av stor betydelse när företag söker finansiering och är viktig för finansiären som bedömer verksamheten. En affärsplan bör innehålla affärsidé, ledning, organisation, marknad,

genomförande, risker och ekonomi. (Garmer & Kyllenius, 2004, s.12-13) Det är även bra om affärsplanen innehåller information om konkurrenter, produkter, tjänster, marknadsföring och historik. En affärsplan ska vara så realistisk som möjligt utan några förskönanden. Det är positivt om antaganden och fakta kan styrkas av en branschexpert då den blir mer pålitlig. Omfattningen på affärsplanen beror på syfte och storlek på företaget men omkring 15-30 sidor brukar rekommenderas. Oftast brukar längden vara kopplat till hur mycket kapital som söks. Affärsplanen bör omarbetas cirka en gång i halvåret för uppdateringar och ändringar, då håller den sig hela tiden aktuell. Det är också viktigt att planera inför kommande produkter och tjänster. Ett erbjudande eller en tjänst varar oftast under en kort period och därför måste affärsplanen vara anpassad för det. (Garmer & Kyllenius, 2004, s.12-13)

(22)

16

4 _E

MPIRI

I detta kapitel redovisas det empiriska material som författarna samlat in genom intervjuer hos de fyra berörda bankerna. Varje bank är indelad i fyra underrubriker där olika delar av intervjuerna presenteras.

4.1 S

WEDBANK 1

4.1.1 B

ANK

&

K

ONTAKTPERSON

Swedbank inriktar sig främst mot små och medelstora företag. Även större börsnoterade företag finns bland bankens kunder men fokus ligger på de mindre företagen.

Kontaktpersonen på Swedbank har rollen som företagschef och har jobbat inom Swedbank sedan 1985 och med kreditfrågor sedan 1987. Har idag operativt ansvar för hela företagssidan i Västmanland och personalansvar för företagsavdelningens 16 anställda i Västerås.

Kontaktpersonen träffar kunder ca 4-5 gånger i veckan och är den som i princip alla beslut passerar igenom.

4.1.2 K

REDITPROCESSEN

Kreditrutinerna skiljer väsentligt då det gäller bedömningen av etablerade och nystartade företag. Hos de etablerade företagen finns en bakgrund att se tillbaka på och nyckeltal som kassaflöde och soliditet ser Swedbank som A och O i sin bedömning. Även hur stort eget kapital företaget har är viktigt i bedömningen. Vilka nyckeltal som är viktiga är helt beroende på bransch och vilken typ av företag det är. Swedbank ser också till vilka företag som redan finns inom deras ”portfölj” och kan, om de anser sig redan ha tillräckligt många företag inom en bransch, neka kredit. En kund kan även bli nekad om företaget befinner sig i en bransch som banken anser som en problembransch. Hur Swedbank hanterar risk och säkerhet hänger ihop vid kreditbedömningen. Generellt vill banken inte ta någon risk och kräver därför i princip alltid säkerheter. I vissa fall kan blancolån ges till en mindre del av lånebeloppet men normalt krävs ”bättre” säkerheter om risken är högre och vice versa. Säkerheterna som Swedbank tar är i första hand säkerhet i fastighet. Detta är inte alltid möjligt då den ofta är belånad eller främst för att företaget sällan äger en egen fastighet. I dessa fall är det

företagsinteckningar som blir den huvudsakliga säkerheten. Swedbank ser helst att ett så kallat äganderättsförbehåll tecknas vid investeringar av till exempel maskiner. Då får banken full säkerhet om företaget går omkull. Företagsinteckningar garanterar aldrig 100 procentig

(23)

17

säkerhet som ett äganderättsförbehåll ger. Som ett tillägg till de säkerheter som nyss nämnts vill Swedbank att ägaren till företaget tar en viss del av lånet som personlig borgen.

Borgensåtagandet läggs vanligtvis upp som en tidsbegränsad borgen men även en borgen som är begränsad till ett visst belopp är vanlig. När krediten är utfärdad och finns hos kunden slutar inte bankens ansvar. Uppföljning av krediterna sker normalt en gång per år men detta varierar beroende på lånets storlek samt riskgraden. Vid problem hos kredittagaren utförs en bedömning huruvida banken skall ge efter med amorteringar samt räntesatser. Banken vill självklart rädda så mycket som möjligt av sitt utlånade kapital vid en eventuell konkurs och vilket sätt som är det bästa varierar från fall till fall. För kunderna finns hjälp att få via Swedbanks kreditstödavdelning i Solna. De bistår med hjälp och vägledning för ett företag som är på väg in i en nedåtgående spiral.

4.1.3 N

YSTARTADE FÖRETAG

Antalet nystartade företag som söker kredit hos Swedbank varierar kraftigt beroende på konjunkturläget. Av de kreditsökande företagen är i dagsläget 20-30% nystartade men denna siffra kan variera med 20% både upp och ned. I grunden ser kreditprocessen likadan ut och det är i princip samma tillvägagångssätt vid hanteringen. Skillnaden vid bedömning av nystartade företag är tillgången av bakgrundsfakta och nyckeltal som hänför sig till tidigare år. Swedbanks bedömning av nystartade företag består i stora drag av tre delar. Den första delen är affärsidén som måste vara en idé som banken verkligen tror på. Då banken har många kunder är de väl medvetna om vad som fungerar på marknaden och vad som kan få svårt att slå igenom. Här kan banken jämföra med befintliga kunder i samma bransch och ser både till själva idén och om den kan fungera i konkurrenssynpunkt. Den andra delen är personen eller företagsledaren som är den som söker krediten. Har personen alla

kvalifikationer som krävs för att kunna hantera det ekonomiska åtagandet som ett lån innebär? Banken kommer ofta i kontakt med personer som är riktigt drivna och duktiga entreprenörer men kompetens måste även finnas inom exempelvis redovisning och ledarskap. Den tredje delen är det rent siffermässiga där affärsplaner, prognoser och budgetar är sådant som granskas. Utifrån vad banken har att titta på bedöms risknivån på lånet och därmed vilka säkerheter som måste lämnas. Nystartade företag är precis som etablerade nästan alltid tvingade att lämna en personlig borgen. Detta är viktigt för banken då det visar att även företagsledaren måste tro lika starkt på idén som banken. Swedbank har ingen systematisk kontroll av de uppgifter som låntagaren lämnar. Oftast ser banken om några uppgiften är överskattade och inte alls rimliga. Självklart utförs även en vanlig kreditkontroll hos personen som önskar att låna. Av de nystartade företagen som söker lån får ungefär 40% av företagen den kredit som söks. Denna siffra varierar kraftigt men ger ändå en vink om hur stor del av krediterna som beviljas.

(24)

18

4.1.4 P

ROBLEM

Det vanligaste problemet enligt kontaktpersonen är att kunden kommer till banken med otillräcklig information. När banken sedan nekar kredit händer det att kunden blir irriterad och inte förstår varför. För att underlätta för kunderna har Swedbank därför tagit fram en

”lathund” som visar vad kunderna ska ta med sig vid sitt besök hos banken. Swedbank ser gärna att företagarna har haft kontakt med Almi eller Aroslotsarna då dessa har stor erfarenhet av nystartade företag. Har de haft kontakt med dessa elimineras ofta de problem som kan finnas redan innan de kommer till banken. Ett annat problem som kontaktpersonen lyfte fram var kunder med utländsk bakgrund. Problemet här ligger ofta i att kunskaper saknas i det svenska språket och det skapar kommunikationsproblem. Det kan även vara stora kulturella skillnader som gör att bankens beslut inte alltid tas emot på bästa sätt. Ett nej uppfattas av vissa som ett slag mot deras folkgrupp vilket självklart inte är fallet. För att råda bot på detta försöker Swedbank att anställa mer personal med invandrarbakgrund. De har även öppnat bankkontor i invandrartäta områden som till exempel Rosengård i Malmö. Även om Swedbank har tagit fram lathundar för företagarna tycker ändå den intervjuade att banken kunde göra mer, till exempel hålla kurser för nyföretagare och även vara tydligare redan från början. En stor del av problemen tror kontaktpersonen grundar sig i att företagarna är otåliga och är ivriga att sätta igång och därför inte kommit så förberedda som de borde. Bankens handläggningstid är ändå bara en vecka och detta kan många företagare tycka är alldeles för lång tid.

4.2 H

ANDELSBANKEN 2

4.2.1 B

ANK

&

K

ONTAKTPERSON

Handelsbanken inriktar sig inte mot någon speciell grupp utan har kunder inom alla företagsnivåer, små, medelstora och börsnoterade företag. Kontaktpersonen på

Handelsbanken är nytillträdd företagsmarknadschef och har jobbat med kreditfrågor inom bank i 16 år. Kontaktpersonen har övergripande ansvar på företagsavdelningen tillsammans med ytterliggare en person och fattar alla beslut på detta kontor.

4.2.2 K

REDITPROCESSEN

När ett företag söker finansiering utförs alltid en kreditansökan. Information om vad som skall förvärvas är något som banken kräver, det kan till exempel vara maskiner eller fastigheter.

(25)

19

Vid bedömning av etablerade företag är det första som granskas föregående års bokslut. Återbetalningsförmågan är något som bedöms i alla lägen. Bedömningen sker genom granskning av kassaflöden. Banken gör även en granskning av resultat, rörelsemarginal och soliditet. Många företagare poängterar sin omsättning men det är egentligen bara intressant vad omsättningen genererar. Bedömningen skiljer sig även åt mellan olika branscher. Det är framförallt olika sätt att se på nyckeltal. Detta beror framförallt på att olika branscher har generellt låga eller höga marginaler, till exempel har bilbranschen väldigt hög omsättning men marginalerna är låga. Då återbetalningsförmågan bedömts tittar banken efter vilka säkerheter som är möjliga att ta ut. Beroende på vilket förvärv det handlar om prioriteras olika

säkerheter. Företagsinteckningar är viktiga vid objektsfinansiering, det vill säga köp av en viss maskin eller liknande. Vid finansiering av fastighet är självklart fastigheten säkerheten. Kontaktpersonen tar även upp företagsinteckningarnas försämrade status i och med ändringen av förmånsrätten. Trots detta är företagsinteckningar den vanligaste säkerhetsformen för företag. Borgen är också en säkerhet som ofta används. Tar banken risker krävs i princip alltid att företagarna tar en risk genom att de går i borgen som säkerhet. Handelsbanken försöker att ha löpande kontakt med sina kreditkunder en gång per år. Kontaktpersonen tycker dock att det kan vara svårt att göra noggranna uppföljningar. De har inte någon speciell hjälp till företag som håller på att gå omkull, istället rekommenderar de försäkringsskydd redan vid

kreditgivningen. Banken kan i vissa kritiska fall ge uppskov med amorteringar och räntor under en kort period. I dagsläget erbjuder inte banken någon hjälp vid företag i kris utan de hänvisas i sådana fall till externa företag.

4.2.3 N

Hos handelsbanken motsvaras ungefär en fjärdedel av alla kreditsökande företag av just nystartade företag i olika skeden. Många hänvisas direkt till Almi om de är dåligt förberedda och vissa har endast banken som diskussionspartner. Kontaktpersonen poängterar att

konjunkturläget i hög grad avgör hur många nystartade företag som tar kontakt med banken för att få kredit. Skillnaden i bedömningen av nystartade företag anser kontaktpersonen främst ligger i att det inte finns några tidigare bokslut. Här tittar banken istället framåt i alla

avseenden. Det är budgetar, prognoser och självklart också affärsidén. Något som banken ofta påtalar är att prognoserna och budgetarna oftast kommer ta mycket längre tid än planerat att uppnå. Företagarna tror många gånger att avkastning skall nås fortare än vad som ofta är fallet. Bankens erfarenhet säger att prognoserna ofta slår fel på upp till ett år. För att kompensera detta kräver Handelsbanken ofta att en extra buffert finns för att få krediten. Detta tillsammans med att banken gärna vill få in tre olika budgetar för tre olika scenarion utgör några av bankens rutiner. Den andra viktiga delen i bedömningen av nystartade företag är de personliga egenskaperna hos företagsledaren. I bedömningen vägs in hur han/hon lägger fram idén, vilka erfarenheter personen har samt om personen har erfarenhet från tidigare företagsverksamhet. Banken är tveksam till kunder som byter bransch och ser helst att tidigare kunder och kontaktnät finns. Ekonomiska kunskaper hos kreditsökande är självklart positivt annars rekommenderas extern hjälp. Bankens ledord är ”gör det du är bra på”. Då banken aldrig upprättar några budgetar är det svårt att kontrollera att alla siffror är korrekta. De försöker med hjälp av sin erfarenhet bedöma sannolikheten i det som lämnats in. Många har

(26)

20

bra idéer och kommer bra förberedda och då är det oftast inga problem att få kredit. Problemet kan dock vara i hur mycket banken ska satsa och hur mycket kunden själv ska gå in med.

4.2.4 _P

ROBLEM

Det största problemet enligt vår kontaktperson är tiden som förberedelserna tar. Många företagare tror att de ska gå fort att komma igång och att avkastningen ska bli relativt stor redan det första året. Banken försöker i dessa fall informera kunden om sådant de inte tänkt på och de hjälper i vissa fall även till med upplägget. En diskussion förs om vad pengarna ska användas till och vilka förväntningar som finns. Banken upplever att företagarna tycker att det krävs för mycket presenterat material och även fördjupning som många inte har kunskap i. Handelsbanken har idag ingen hjälp för att underlätta för kunderna och hjälpa dem undvika de problem som tagits upp. Kontaktpersonen medger att en lathund kunde vara bra men något behov av detta har inte uppfattats från bankens sida. Banken tycker också att denna hjälp kan fås genom Almi.

4.3 SEB

3

4.3.1 B

ANK

&

K

ONTAKTPERSON

SEB vänder sig idag främst till små och medelstora företag. Större företag slussas vidare till andra avdelningar som samarbetar med banken. Kontaktpersonen är företagsmarknadschef och har arbetat med kreditfrågor på företagsavdelningen på SEB sedan 1995.

Företagsavdelningen i Västerås har 7 anställda inklusive kontaktpersonen och denne har operativt ansvar men träffar även egna kunder.

4.3.2 K

REDITPROCESSEN

Det första steget vid kreditbedömningen av ett företag är självklart att träffa de som söker kredit personligen. Finns en befintlig verksamhet träffar gärna banken kunden på dess arbetsplats. Redan då får banken ett första intryck om hur verksamheten ser ut. Vidare tittar banken på bakgrundsinformation som, vilka kunder och leverantörer de har, antal anställda och hur länge verksamheten har pågått. Detta för att få en så bra bild som möjligt över verksamheten i stort. Banken tittar sedan på det rent siffermässiga och där blir historiska resultat, balansräkning och bokslut det som prioriteras. Viktiga nyckeltal i samband med

(27)

21

denna granskning är konsolidering som är storleken på eget kapital i förhållande till lånat kapital, avkastning och resultat i förhållande till balansräkning. Alla dessa faktorer vägs samman och det går inte att säga vilken som är viktigast då det är olika från situation till situation och från bransch till bransch. SEB lånar i princip aldrig ut utan säkerhet. Banken ska aldrig ta någon risk men enligt kontaktpersonen gör de självklart det. Tror banken på ideén kan de ibland ta vissa risker ofta i och med att säkerheterna är bristfälliga. Säkerheter som företagsinteckning och säkerhet i fast egendom är säkerheter som banken oftast använder. Vilken säkerhet som blir aktuell beror på vad som finns och vad pengarna ska användas till. Det är inte heller ovanligt att banken tar en personlig borgen på ägarna. Den kan då tas till en viss procent av lånet och resten som till exempel företagsinteckning. Säkerheterna kan också bero på vilken bransch det är fråga om, vid små konsultfirmor kanske det inte finns möjlighet till företagsinteckning och då blir det i större utsträckning en personlig borgen. SEB har även listor över problembranscher där kreditbedömningen måste göras annorlunda. Dessa

branscher varierar hela tiden på grund av de yttre omständigheterna. Vid kreditbedömningen kan banken också göra jämförelser med andra företag inom samma bransch och på så sätt dra slutsatser om vad som kan vara rimligt. SEB delar in sina företagskunder i olika riskklasser beroende på vilken risk banken bedömer att kundens kredit har. Normalt följer banken upp sina företagskunder en gång per år men vid hög risk kan uppföljning ske ända upp till månadsvis. Företag som fortfarande är kund i banken men inte längre har någon kredit följs inte upp regelbundet utan kontaktas för eventuellt teckna nya lån eller erbjuda andra tjänster.

4.3.3 N

SEB skiljer inte på nystartade företag och företag med låg omsättning (0-5 miljoner) utan de behandlas alla som små/nystartade företag. I dagsläget är uppskattningsvis 30-40 % av bankens kunder inom denna kategori. Detta är dock svårt att säga exakt då banken inte för någon statistik över detta. Många nystartade företag vänder sig också till banken för andra tjänster än lån och dessa representeras också inom den givna siffran. När ett nystartat företag söker kredit läggs mer vikt vid personen. Den icke- finansiella informationen spelar stor roll då det inte finns några siffror från tidigare år. Kontaktpersonen framhåller prognoser som en viktigt del i bedömningen men medger att personens egenskaper är det som är viktigast. Det är inte heller ovanligt att företaget jämförs med andra företag inom samma bransch för att se om det finns någon möjlighet att lyckas på marknaden. SEB vill gärna att kredittagaren har varit i kontakt med nyföretagarcentrum för att där få hjälp med det som behövs innan första kontakten med banken. Det är bland annat affärsidé, marknadsundersökning, prognoser, budgetar, en presentation om sig själv och hans privatekonomi. Banken vill även veta

huruvida personerna i företaget har tänkt ta ut lön och om de redan i startskedet tänkt leva på företaget. Vid kreditgivning till nystartade företag tas i princip alltid en personlig borgen som säkerhet. Banken gör sedan en bedömning om den inlämnade informationen verkar rimlig. Detta görs genom att jämföra med företag i samma bransch, om det finns sådana. Sedan görs en kreditupplysning på ägarna för att kontrollera att inga betalningsanmärkningar finns. Vid denna kreditupplysning kan fördjupade upplysningar tas fram, tillexempel om tidigare konkurser. Kontaktpersonen uppskattar att lite mindre än 50% av de kreditsökande företagen får kredit. Detta är dock väldigt svårt att säga då alla kunder är så olika förberedda. Det förs

(28)

22

inte heller någon speciell statistik över detta utan bara hur många nya kunder banken har fått under en viss period.

4.3.4 _P

ROBLEM

Kontaktpersonen anser att de största problemen vid kreditgivning till nystartade företag är att kunderna tycker att banken är jobbig och kräver för mycket. Det är en stor mängd information som ska lämnas in och alla kunder har inte kunskap att få ihop den informationen. För att underlätta kreditprocessen finns information om hur man ska göra på bankens hemsida. Där finns bland annat mallar för olika siffror som ska finnas med. Kunderna brukar även tycka att processen tar för lång tid då de ofta vill ha sina pengar snabbt. För att hjälpa kunderna att få fram pengar så snabbt som möjligt har SEB tagit fram ett lån som kallas ”enkla lånet”. Detta lån kan tas upp till 300 000 kr och söks på nätet. Här behövs bara mindre förenklad

information och besked kan fås inom 24 timmar. Det är också vanligt att företagare inte riktigt förstår hur mycket jobb det är med ett företag och att de inte förstår vilka krav som ställs. De vanligaste problemen för banken är annars att kunden inte kan betala tillbaka lånet. Detta problem är självklart större hos nystartade företag. Om banken är noggrann är risken mindre att lånet inte ska kunna betalas. Det är därför SEB tagit fram en riskklassificeringsskala. Ett nystartat företag brukar ligga relativt högt på denna skala. Om företaget ligger tillräckligt högt krävs att uppföljning sker ofta. Om företaget ändå skulle komma på obestånd kan banken hjälpa dem genom att till exempel ändra amortering under en period. Det finns även en avdelning i banken som kallas kreditstöd, denna avdelning hjälper inte företagarna utan hjälper banktjänstemännen att hjälpa kunderna.

4.4 _N

ORDEA 4

4.4.1 B

ANK

&

K

ONTAKTPERSON

Nordea har en avdelning som kallas kundcenter företag, denna avdelning vänder sig till de allra minsta företagen. Kontaktpersonen är företagsgruppchef och beslutar i kreditfrågor på företagssidan. Personen har haft denna roll sedan januari detta år. Tidigare arbetade personen med kreditfrågor som kreditanalytiker. Nordea i Västerås har sex stycken kundansvariga, fyra av dessa är inriktade på mellanstora företag och de andra två på mindre företag. Det är inom detta kontaktpersonen har ansvaret. Personen ansvarar även för företagsavdelningarna på Nordeas kontor i Köping, Hallstahammar, Surahammar och Sala.

(29)

23

4.4.2 K

REDITPROCESSEN

Alla befintliga företagskunder är tilldelade en kundansvarig. Alla nya kunder blir även de tilldelade en kundansvarig som sköter relationen med banken. När en kreditbedömning görs av en kund hjälper även en kreditanalytiker den kundansvarige med bedömningen.

Kundansvarig fungerar som en projektledare och tar reda på vad kunden önskar att finansiera och sammanställer något som Nordea kallar kredit-PM. Om en kund exempelvis vill köpa en maskin eller vad det nu kan vara som behöver finansieras sammanställs ett sådant PM. Detta kan innehålla information om hur stor den egna insatsen ska vara och hur stort kapital som ska lånas. Även information om vad finansieringen ska göra för nytta, till exempel öka omsättningen eller ge bättre lönsamhet kan finnas där. I princip vad investeringen kommer att innebära för företaget. Nordea har redan bra information om sina befintliga kunder men efterfrågar också delårsrapporter för att se företagets ekonomiska status. Nya kunder genomgår självklart en vanlig kreditprövning. Nordea använder sig av olika nyckeltal vid bedömningen. De är först och främst intresserade av resultat- och balansräkning och utifrån dessa räknas kassaflödet fram. Många kunder tror att det räcker med resultaträkning då de ej förstår vikten av balansräkningen. De nyckeltal som används är det som tidigare kallades bruttomarginal men som Nordea kallar ebitda vilket är resultat före avskrivning. Namnet kommer av att Nordea använder ett engelskt system. De tittar även på, roce som är resultat på sysselsatt kapital, avkastning, räntetäckningsgrad, kassalikviditet och soliditet. Dessa

nyckeltal tas fram genom att data matas in i Nordeas system. Inget nyckeltal är det centrala utan vägs samman till återbetalningsförmågan som är det viktiga. Vid kreditgivning är Nordea precis som alla andra banker tvingade att ta säkerheter. Tidigare byggdes lån endast på

säkerheter men idag mäts istället återbetalningsförmågan. Målsättningen är att hitta en säkerhet med ett nominellt värde som täcker utlåningsvolymen. Vid fastighetsköp tas självklart pantbrev medan företagsinteckningar förekommer vid objektsfinansiering av till exempel en viss maskin. I andra fall används även säkerheter som säkerhet i objekt genom till exempel leasing eller avbetalning. I många fall används även borgen som säkerhet för ett visst belopp. Ibland kan en del av lånet bli ett blancolån då säkerheterna inte täcker upp hela

lånebeloppet. När sådana lån godkänns tar banken en stor risk och detta måste sättas i relation till vad kunden själv är beredd att satsa. Tidigare nämnda kredit-PM är indelade i olika

bransch eller ägarrisker som banken tar hänsyn till vid kreditgivning. Vilka branscher som går bra eller dåligt varierar kraftigt, alla lokalkontor får därför riktlinjer från Nordeas huvudkontor som jämför olika branscher med varandra. Lånet bör vara i relation till hur mycket kunden själv satsar. Till exempel om kunden själv satsar 100 000 kr och vill låna 6 miljoner är det knappast ett rimligt förhållande. Kunden måste också våga ta risken om banken ska göra detsamma. Även om ägaren tecknar en personlig borgen är det också fråga om hur mycket denna borgen är värd. Alltså vad har denna person för tillgångar idag och i framtiden. Nordea träffar alla befintliga kunder en gång om året för årsgenomgång av befintliga krediter. Detta görs även för att banken ska vara förberedd till nästa gång kunden kommer in och vill finansiera ett nytt projekt.