Examensarbete
Civilekonomprogrammet 240hp
Organisationsstrukturens påverkan på
kreditprocessen mot företag inom svenska bankbranschen
Revisor och Bank och Strategisk Ledning
Halmstad 2020-05-18
Sammanfattning
Examensarbete
Civilekonomprogrammet, Högskolan i Halmstad Revisor och Bank, Strategisk Ledning
Författare: Adam Bergqvist och Johannes Erlandsson Examinator: Elias Bengtsson
Handledare: Per-Ola Ulvenblad
Titel: Organisationsstrukturens påverkan på kreditprocessen mot företag inom svenska bankbranschen
Centrala begrepp: Organisationsstruktur, decentralisering, centralisering, relationsbaserad utlåning, transaktionsbaserad utlåning, kreditprocessen, informationsasymmetri.
Frågeställning: Hur påverkas bankers kreditprocess av en centraliserad respektive decentraliserad organisationsstruktur, vilka likheter och olikheter uppstår?
Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förklara hur de lokala bankkontorens kreditgivningsprocess påverkas av en centraliserad respektive decentraliserad organisationsstruktur. Genom att analysera hur de två olika organisationsstrukturerna kan ligga till grund för beslutsfattande i kreditprocessen vill vi skapa en förståelse för hur detta kan komma att generera olika förutsättningar i kreditprocessen.
Metod: Kvalitativ studie som bygger på fem intervjustudier som är genomförda med tre banker inom den svenska bankmarknaden, Handelsbanken, Nordea och Sparbanken Laholm. Den teoretiska referensramen är formad genom akademiska tidskrifter och böcker. Det empiriska materialet är inhämtat via semistrukturerade telefonintervjuer.
Slutsats: Resultatet av denna studie visar på att en centraliserad respektive decentraliserad organisationsstruktur skapar olikheter inom kreditprocessen. Det har visat sig att bedömningen av mjuk- och hård data påverkas samt hur beslutandeleden påverkas beroende på organisationsstruktur.
Förord
Vi har under vårterminen 2020 skrivit detta examensarbete vid Högskolan i Halmstad.
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Per-Ola Ulvenblad, som hjälpt och guidat oss under uppsatsens gång.
Vidare vill vi tack alla opponenter för deras engagemang samt konstruktiva feedback under utförda seminarium.
Ett extra stort tack vill vi rikta till de personer som valt att medverka i denna studie och tagit sig tiden trots den rådande situation vi har i
världen.
Till sist vill vi tacka oss själva för ett gott samarbete.
Adam Bergqvist Johannes Erlandsson
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
1.1 Problembakgrund ... 5
1.2 Problemdiskussion ... 6
1.3 Forskningsfråga ... 7
1.4 Syfte ... 7
1.5 Disposition ... 8
2. Teoretisk referensram ... 9
2.1 Organisationsstruktur... 9
2.1.1 Centralisering/Decentralisering ... 10
2.2 Asymmetrisk information ... 12
2.3 Kreditgivningsprocessen ... 13
2.3.1 Initial kontakt ... 14
2.3.2 Beredning och bedömning ... 14
2.3.3 Beslut ... 16
2.4 Information och kommunikation ... 17
2.4.1 Information och kommunikation inom organisationen ... 18
2.5 Egen analysmodell ... 19
3. Metod ... 21
3.1 Övergripande forskningsansats ... 21
3.2 Litteraturgenomgång ... 23
3.3 Empirisk studie ... 24
3.3.1 Urval av banker och respondenter ... 24
3.3.2 Svenska Handelsbanken AB ... 24
3.3.3 Nordea ... 24
3.3.4 Laholms Sparbank ... 25
3.3.5 Datainsamling ... 25
3.3.6 Dataanalys ... 26
3.3.7 Semistrukturerade intervjufrågor ... 27
3.3.8 Intervjuguidens utformning ... 27
3.4 Kvalitetshöjande aspekter ... 27
3.5 Generaliserbarhet ... 28
3.6 Etiska överväganden ... 28
4. Empiri ... 30
4.1 Svenska Handelsbanken - Bakgrund bank och respondent ... 30
4.1.1 Svenska Handelsbanken - Organisationsstruktur och arbetssätt ... 30
4.1.2 Svenska Handelsbanken - Kreditprocessen ... 31
4.2 Nordea - Bakgrund bank och respondent ... 32
4.2.1 Nordea - Organisationsstruktur och arbetssätt ... 33
4.2.2 Nordea - Kreditprocessen ... 33
4.3 Laholms Sparbank - Bakgrund bank och respondent ... 34
4.3.1 Laholms Sparbank - Organisationsstruktur och arbetssätt ... 34
4.3.2 Laholms Sparbank - Kreditprocessen ... 34
5. Analys ... 36
5.1 Organisationsstrukturen ... 36
5.2 Kreditprocessen ... 37
5.3 Beslutsfattande ... 42
5.4 Diskussion gällande egen analysmodell ... 44
Figur 8: Egen analysmodell ... 44
6. Slutsats ... 45
6.1 Bidrag och begränsningar ... 46
6.2 Förslag till vidare forskning ... 47
7. Referenslista ... 48
8. Bilagor ... 52
8.1 Bilaga 1: Intervjuguide ... 52
8.2 Bilaga 2: Kodning av empiriskt insamlat material – Organisationsstrukturen ... 53
8.3 Bilaga 3: Kodning av empiriskt insamlat material – Informationsinsamling och utlåningsteknik ... 54
8.4 Bilaga 4: Kodning av empiriskt material – Organisationsstrukturen enligt (Svensson & Ulvenblad, 1994). ... 54
1. Inledning
I detta kapitel presenteras en bakgrund till valt problemområde, följt av problemdiskussion, studiens syfte samt avslutningsvis en frågeställning som de föregående delarna mynnar ut i.
1.1 Problembakgrund
Bankerna har en viktig funktion i samhället då dem representerar en stor del av den finansiella marknad som förser samhället med pengar (Svenska Bankföreningen, 2019). Banksektorns grundfunktioner är att omvandla sparande till finansiering, tillhandahålla effektiva betalningslösningar samt att hantera risk (Svenska Bankföreningen, 2019). Samtliga funktioner bidrar till att pengarna som finns i samhället hela tiden är i rörelse, vilket skapar förutsättningar för tillväxt och välfärd. Om pengarna inte är i rörelse uppstår problem på den finansiella marknaden. Problem som vi under de senaste 22 åren har fått vara med om. Som exempel;
finanskrisen 2008 där Sverige på väldigt kort tid gick från en högkonjunktur med växande utlåningstakt och god tillväxt, till en bankmarknad som nästan helt stannade upp. Efter en tid så återhämtade sig Sverige från finanskrisen. Denna kris blev en ögonöppnare på de vis att i framtiden så är det betydelsefullt att ha ett finansiellt system med väl fungerande banker där tillsyn och reglering är viktigt. Behovet av reglering inom finansmarknaden är allmänt känt då dem dagligen hanterar risk i sin verksamhet. En av dessa är vid kreditgivning till sina kunder där ett felaktigt kreditbeslut kan få förödande konsekvenser för banken och samhället i stort.
Kreditgivning eller om vi så vill kalla det utlåning, är en kärnprodukt för bankerna. Under 2018 lånade Sveriges banker ut närmare 4.300 miljarder svenska kronor till allmänheten (Svenska Bankföreningen, 2019). Detta ger en förståelse för hur viktigt det är att ha väl fungerande banker som tar korrekta beslut i sin kreditgivning. För att bankerna ska kunna fatta rätt beslut behöver information samlas in. Informationsinsamlingen är en del av bankers kreditprocess och kan ske på olika sätt beroende på vilken bransch kredittagare verkar inom eller hur stort samt litet företaget är etcetera. Beroende på situation så samlar kreditgivaren in hård och mjuk information, detta görs normalt genom två lånetekniker; transactional- och relationship lending (Bartoli, Ferri, Murro & Rotondi, 2013; Stein, 2000). I den här uppsatsen så kommer vi använda den svenska översättningen transaktions- och relationsbaserad utlåning. Valet av låneteknik medför att kreditgivaren grundar sitt kreditbeslut på olika faktorer. Väljer kreditgivaren transaktionsbaserad låneteknik kommer beslutet att fattas på hårda värden, såsom historiska data, medan den relationsbaserade tekniken grundas på mjuk information, det vill säga kredittagarens personlighet, affärsidé och drivkraft etc. (Berger & Udell, 2002). Det finns alltså olika vägar för kreditgivaren att ta, vilket innebär att ett kreditbeslut kan fattas på olika information beroende på vilken bank det är som tar kreditbeslutet. Banken har möjligheten att välja hur ett kreditbeslut ska fattas, men dem har även ett samhällsansvar i att deras kreditgivning blir korrekt.
En viktig förutsättning för en väl fungerande verksamhet är bland annat organisationsstrukturen. Det finns två typer av organisationsstrukturer som det talas om inom
banksektorn; centraliserat och decentraliserat. I huvudsak innebär decentralisering att delegera ansvar längre ner i organisationen och att stimulera till ansvarstagande på en mer lokal nivå.
Medan centraliseringen är decentraliseringens motsats och innebär att beslutsfattandet ofta tas högre upp i organisationen (Mintzberg, 2009). Den gemensamma nämnaren för de två är beslutsfattandet, men vad som skiljer dem åt är vart inom organisationen beslut klubbas. Detta innebär att det finns olika förutsättningar att ta snabba beslut, vilka grunder besluten fattas på och vem eller vilka som har befogenheterna att ta ett beslut. Det finns alltså en koppling mellan organisationsstruktur och kreditgivning inom bank. Organisationsstrukturen styr var i organisationen besluten tas, vilket borde innebära att kreditgivningen påverkas av den organisationsstruktur banken arbetar efter. Detta eftersom kreditgivningen innefattar beslutsfattande om beviljning eller avslag av kreditansökningar.
1.2 Problemdiskussion
Det finns mycket forskning kring hur organisationer är strukturerade. Tidigare forskning visar på att strukturens grundläggande funktioner inom organisationen är bland annat att förenkla arbetsprocesser, effektivisera arbetet och att fungera som en riktlinje mot organisationens olika mål (Jackson & Carter, 2007; Flamholtz & Randle, 2016). Forskning inom detta område benämner två olika typer av organisationsstrukturer, dessa är den centraliserade- och decentraliserade (Mintzberg, 2009). Dessa två strukturer ligger till grund för hur verksamheten kommer att fungera och handlar mycket om var besluten tas inom organisationen (Mintzberg, 2009). I en centraliserad organisationsstruktur så finns det en tydlig hierarkisk ordning, beslutsfattandet fattas ofta av en person högt upp inom organisationen (Andrews, Boyne, Law
& Walker, 2009; Mintzberg, 2009). Andrews et al. (2009) påvisar i sin forskning att detta leder till att beslutsfattandet påverkas, då besluten tas högt upp i organisationen så blir delaktigheten vid beslut låg hos de anställda. Till skillnad från den centraliserade organisationsstrukturen så är tidigare forskning överens om att den stora skillnaden i en decentraliserad organisation är att beslutsfattandet här är mer utspritt (Subba Rao & Kumar, 2010; Mintzberg, 2009; Cummings, 1995; Barnes, 1970). Tidigare forskning argumenterar för att organisationsstrukturen har en stor påverkan på hur det kommuniceras och skickas information inom organisationen (Subba Rao, 2010). Då information ska kommuniceras och skickas genom olika lager så skapar detta olika förutsättningar för den tänkta mottagaren och det finns risk för störningsmoment på vägen dit (Subba Rao, 2010). Något som tidigare forskning anser vara väsentligt är hur informationen tolkas av mottagaren, här kan känslor och antaganden generera olika utfall i tolkandet av informationen (Subba Rao, 2010).
I kreditgivningsprocessen så är informationsinsamlingen en viktig del, när en kredittagare gör en ansökan så behöver kreditgivaren samla in viss information om denne (Svensson &
Ulvenblad, 1994). Berger och Udell (2002) har i sin forskning studerat kreditgivningsprocessen. Dem har forskat kring två olika utlåningstekniker inom kreditgivningen, dessa två är transaktions- och relationsbaserad utlåning (Berger & Udell, 2002). Den relationsbaserade utlåningen baseras ofta på så kallad mjuk information, detta kan vara information om individer och trovärdigheten hos de låntagande företagens ägare (Berger
& Udell, 2002). Transaktionsbaserad utlåning handlar istället mycket om den hårda informationen, denna information är lättare att observera och verifiera (Berger & Udell, 2002).
Hård data är exempelvis nyckeltal och finansiella rapporter såsom balans- och resultaträkning (Berger & Udell, 2006). I forskningen så belyser dem hur kreditgivningsprocessen påverkas av bankens organisationsstruktur (Berger & Udell, 2002). Denna påverkan kan förklaras i att den
mjuka informationen ofta kan vara svår att överföra genom alla olika led av chefer i bankens organisation (ibid.). Tidigare forskning argumenterar för att om banken har en mer komplex organisationsstruktur så kan dem dra fördel av att använda sig av den transaktionsbaserade utlåningstekniken då besluten där istället baseras på information som tas fram genom olika automatiserade processer så som hämtning av exempelvis balansräkning (Cerqueiro, Degryse
& Ongena, 2009). Berger och Udell (2002) argumenterar för att de olika utlånings alternativen skiljer sig mycket åt. Den transaktionsbaserade utlåningen kan komma att medföra agentproblem, som kan lösas olika bra beroende på bankernas organisationsstruktur (Berger &
Udell, 2002).
Jensen och Meckling (1976) beskriver i sin forskning att kreditgivningsprocessen kan komma att påverkas av så kallade agentproblem. Tidigare forskning visar på att agentproblem kan uppstå mellan kredittagaren och banken i form av asymmetrisk information (Jensen &
Meckling, 1976). Tidigare forskning beskriver att asymmetrisk information uppstår när den ena parten har ett övertag i informationstillgången. Cerqueiro, Degryse och Ongena (2009) visar i sin studie på att den asymmetriska informationen kan komma att öka när avstånden mellan parterna är längre. Tidigare forskning av Lovingsson och Lovingsson (2005) beskriver hur den decentraliserade organisationsstrukturen leder till en högre lokal närvaro. Detta skulle då betyda att risken för att informationsasymmetri uppstår är högre i en centraliserad organisationsstruktur (Cerqueiro et al., 2009; Lovingsson & Lovingsson, 2005).
Forskning gjord av Ollows och Moro (2015) har studerat vilken typ av information som vanligtvis används inom banker i Japan. Störst vikt läggs på den mjuka informationen, dock så bör bankerna även ta till sig den hårda informationen (ibid.). Resultatet i studien visar på att bankerna i vissa fall enbart använder sig av den hårda informationen, men i många fall så använder dem sig både av transaktions- och relationsbaserad utlåning (ibid.). Anledningen till detta är att dessa två vanligtvis används tillsammans för att dessa två olika tillvägagångssätten kompletterar varandra bra (ibid.). Cerqueiro et al. (2009) beskriver att det, trots mycket forskning inom området, fortfarande finns en komplexitet gällande hur organisationsstrukturen och kreditgivningsprocessen samspelar inom många områden och att fortsatt forskning är av stor väsentlighet.
Det forskningsgap som vi upplever finns är om och i så fall hur bankers organisationsstruktur påverkar informationsinsamlingen och beslutsfattandet i deras kreditgivningsprocess och vår avsikt med denna uppsats är att fylla detta forskningsgap.
1.3 Forskningsfråga
• Hur påverkas bankers kreditprocess av en centraliserad respektive decentraliserad organisationsstruktur, vilka likheter och olikheter uppstår?
1.4 Syfte
Syftet med studien är att beskriva och förklara hur de lokala bankkontorens kreditgivningsprocess påverkas av en centraliserad respektive decentraliserad organisationsstruktur. Genom att analysera hur de två olika organisationsstrukturerna kan ligga till grund för beslutsfattande i kreditprocessen vill vi skapa en förståelse för hur detta kan komma att generera olika förutsättningar i kreditprocessen.
1.5 Disposition
• I detta kapitel presenteras en bakgrund till valt problemområde, följt av
problemdiskussion, studiens syfte samt avslutningsvis en frågeställning som de föregående delarna mynnar ut i.
Kapitel 1 Inledande kapitel
• I detta kapitel presenteras vår teoretiska referensram som består av två huvudområden som är organisationsstruktur och
kreditprocessen samt faktorer som kan komma att påverka dessa.
Kapitel 2
Teoretisk referensram
• Detta kapitlet beskriver studiens
metodologiska tillvägagångssätt i syfte att kunna återskapa studien och motivera studiens genomförande.
Kapitel 3 Metod
• I detta kapitel presenteras företagsinformation om Svenska
Handelsbanken AB, Nordea, och Laholms sparbank. Presenterad information berör bankernas sätt att arbeta utefter
organisationsstruktur samt deras kredithandläggning.
Kapitel 4 Empiri
• I kapitlet presenteras studiens analys.
Analysen är uppdelad utefter studiens huvudområden; organisationsstruktur, kreditprocess, beslutsfattande och avslutar med en analys av den egna analysmodellen.
Kapitel 5 Analys
• I sista kapitelet återfinns det slutsatser som grundar sig i det syfte och frågeställning studien baseras på.
Kapitel 6
Slutsats
2. Teoretisk referensram
I detta kapitel presenteras vår teoretiska referensram som består av två huvudområden som är organisationsstruktur och kreditprocessen samt faktorer som kan komma att påverka dessa. Vi avslutar kapitlet med att väva ihop teorierna kring organisationsstrukturen samt kreditgivningsprocessen genom en teori kring kommunikation och information som är viktig inom båda områdena.
2.1 Organisationsstruktur
Det finns två grundläggande funktioner för struktur inom organisationen, dessa två är att bidra med stöd samt att organisera relationer (Jackson & Carter, 2007). Genom att ha en struktur så gör det vår vardag betydligt enklare (ibid.). Strukturen hör starkt ihop med organisationens syfte, detta betyder då att genom att skapa eller bygga en struktur så försöker organisationen att nå vissa mål (ibid.). Flamholtz och Randle (2016) spinner vidare på detta och menar på att när det pratas om begreppet struktur, så handlar det om att organisera individer så att dessa på ett så produktivt och effektivt sätt ska klara av att nå organisationens långsiktiga mål. Resultatet av den här processen kan ha olika utvägar, det kan leda till en framgångsrik eller misslyckad organisation (ibid.).
Valet av struktur inom organisationen är starkt kopplat till hur väl organisationen fungerar, trots detta, så läggs det lite energi på hur strukturen inom organisationen faktiskt ser ut (ibid.). En organisation hänvisar inte bara till en grupp människor som utför ett arbete tillsammans, den består av samarbeten mellan de olika aktiviteter som utförs inom organisationen (ibid.). Det kan handla om hur de olika typerna av uppgifter utförs, och vilka roller individerna har som utför dessa uppgifter (ibid.).
Mintzberg (2009) definition av organisationsstruktur består av två fundamentala delar, dessa är uppdelning av arbetsuppgifter och koordinationen av dessa. Mintzberg (2009) argumenterar för att om strukturen inom organisationen är vertikal så bidrar det till en bättre kontroll över de olika uppgifterna. En horisontell struktur bidrar till att de anställda engageras betydligt mer i diverse arbetsuppgifter (ibid.). Något som återkommer oavsett val av en centraliserad eller decentraliserad organisationsstruktur är att organisationen består av tre olika delar, den strategiska toppen, mellan linjen och den operativa kärnan samt stödfunktionerna teknologi och support (ibid.).
Figur 1: The five basic parts of the organization (Mintzberg, 2009) 2.1.1 Centralisering/Decentralisering
Mintzberg (2009) definierar de två olika organisationsstrukturerna centraliserad och decentraliserad på följande vis. När det inom organisationen finns en eller få personer som sitter på all makt gällande beslutsfattandet, kallas organisationsstrukturen för centraliserad (ibid.).
När beslutsfattande istället är fördelad mellan flera olika individer så kallas organisationsstrukturen för decentraliserad (ibid.). En centraliserad organisation är väldigt styrd av den hierarkiska ordningen som finns när det kommer till beslutsfattande (Andrews, Boyne, Law & Walker, 2009). Detta leder till att delaktigheten vid olika beslutsfattanden är relativt låg hos de anställda (ibid.). Det finns även andra skäl, förutom de faktum att en eller några få personen vill sitta på all makt, till att ha en organisationsstruktur som är centraliserad och det vanligast förekommande skälet är behovet av samordning (Mintzberg, 2009). Annan forskning inom området har liknande definitioner av begreppen (Subba Rao & Kumar, 2010; Cummings, 1995; Barnes, 1970). Den centraliserade och decentraliserade organisationsstrukturen hör starkt ihop med ledarskapet inom organisationen samt hur kontrollerande organisationen är (Subba Rao & Kumar, 2010). En anledning till att en decentraliserad organisationsstruktur kan vara att föredra är för att alla beslut inte kan tas på en central plats av en individ (Mintzberg, 2009). Det kan komma att förekomma problem i att hela tiden nå den specifika individ som sitter på all makt med rätt information (ibid.). Även om informationen når rätt person så är det inte säkert att denne person kan bearbeta den informationen på ett korrekt sätt och fatta rätt beslut (ibid.).
Christie, Joye och Watts (2003) menar på att fördelningen av beslutsfattandet, med andra ord vem som har rätt till att ta beslut, beror till stor del på specialiseringen av kunskapen i organisationen (ibid.). En fördel med decentralisering är att det tillåter organisationen att snabbt agera kring de lokala förhållanden som finns, genom att ha möjligheten att göra detta så finns det också möjlighet i att förse bättre service till kunderna (Mintzberg, 2009). En mer decentraliserad organisation kan, precis som Mintzberg (2009) argumenterade för, lättare anpassa sig till den lokala marknaden (Barnes, 1970). Anledningen till att detta går snabbare i en decentraliserad organisation jämfört med en centraliserad organisation är för att
Subba Rao och Kumar (2010) argumenterar för fem fördelar som kan uppnås genom en centraliserad organisationsstruktur. (1) Det underlättar övervakningen av personalen, genom att noggrant övervaka personalen går det att enklare undvika exempelvis dålig kvalité i produktionsflödet (ibid.). (2) Det genererar ett personligt ledarskap, en del individer behöver inspireras, påverkas och vägledning som kommer direkt ifrån ledaren (ibid.). (3) Det främjar integration och samordning, med detta menas att de olika aktiviteterna som utförs inom organisationen för att nå vissa mål kräver integration och samordning (ibid.). (4) Det gynnar enhetliga handlingar, då organisationer levererar enhetliga produkter så behöver dessa produkter produceras enhetligt av en rad olika aktiviteter inom organisationen (ibid.). (5) Det är bra vid nödsituationer, då nödsituationer uppkommer så behövs auktoritet, resurser och information, är detta då samlat hos en individ så går de att lösa snabbt (ibid.).
Subba Rao och Kumar (2010) argumenterar också för fem fördelar som kan uppnås genom en decentraliserad organisationsstruktur. (1) Kommunikationen inom organisationen blir effektivare, i och med att det finns fler personer som har rätt att ta olika beslut så går det snabbare att få fram information då den inte behöver sändas i flera olika steg för att nå rätt person (ibid.). (2) Beslutsfattandet inom organisationen effektiviseras då de finns fler individer som har auktoritet att ta beslut, genom att informationen når fram snabbare så kan besluten också tas snabbare (ibid.). (3) Det ökar också jobb-tillfredsställelsen genom att fler individer får auktoritet och kan ta beslut, detta leder till att fler känner sig viktiga och delaktiga i processen (ibid.). (4) Det leder till ett utvecklande genom att lära de anställda hur beslut tas, hur olika situationer bör hanteras och hur dem delegeras (ibid.). (5) En konkurrenskraftig fördel kan också skapas då en decentraliserad organisationsstruktur möjliggör att chefer och medarbetare blir mer innovativa och kreativa då dem under sitt arbete känner sig fria och att dem hela tiden är delaktiga i det som görs (ibid.).
Målet med den decentraliserade organisationsstrukturen är ofta att effektiviteten ska öka då organisationen kan ta till vara på flera olika individers intelligens (Lovingsson & Lovingsson, 2005). Genom att involvera fler människor inom organisationen så ökar kunskapen inom företaget (ibid.). En annan viktig anledning till den decentraliserade strukturen är att närvaron lokalt blir betydligt högre, om besluten kan tas på plats så kan organisationen på ett effektivare sätt anpassa sig till den lokala marknaden (ibid.).
Barnes (1970) belyser också nackdelar med den decentraliserade organisationsstrukturen. En nackdel med en mer decentraliserad organisation är att det kan skapas en negativ konkurrens inom organisationen då varje enskild enhet försöker att prestera så bra som möjligt, även på bekostnaden av andra enheter inom organisationen (ibid.). Det största nackdelen som kan framkomma inom en decentraliserad organisation är att det inte blir någon enhetlighet i besluten och därav så sänks överlag den standard som finns (ibid.). Detta kan dock undvikas genom bra träning av chefer runt om i organisationen (ibid.).
Barnes (1970) argumenterar för att decentralisation och centralisation inte är alternativ till varandra, organisationer är inte helt decentraliserade eller centraliserade. Dem är snarare antingen mer centraliserade eller decentraliserade, utan att helt vara något av de (ibid.). Det som avgör om organisationen, mer eller mindre, är strukturerad på ett visst sätt är hur
beslutsfattandet sker inom organisationen (ibid.). En organisation där beslutsfattanden är förflyttade väldigt långt ner i kedjan, samtidigt som besluten fortfarande är av betydelse, är alltså mer decentraliserad (ibid.). Barnes (1970) argumenterar dock för att alla områden inom en organisation inte kan decentraliseras. Beslut som kan komma att påverka hela organisationen, exempelvis löner och förhållande för de anställda, bör inte tas av en självständig enhet inom organisationen (ibid.). Beslut som dessa bör istället ligga hos ledningen inom organisationen (ibid.).
Figur 2: Centraliserad vs Decentraliserad organisationsstruktur (https://csbcorrespondent.com/blog/centralized-or-decentralized-bank-management - 2016)
2.2 Asymmetrisk information
Bankens största informationskälla är kredittagaren, det vill säga företaget som ansöker om ett lån. Vid informationsinsamling uppstår ett känt problem som benämns asymmetrisk information (Jensen & Meckling, 1976). Detta problem grundas i en annan känd teori vid namn agentteorin (ibid.). Teorin belyser förhållandet mellan agenten (kredittagaren) och principalen (banken) och att det uppstår asymmetrisk informationen mellan parterna (ibid.). Detta innebär att det finns en snedvriden tillgång av information mellan agenten och principalen när ett avtal ingås (ibid.). Förklaringen till detta är att företaget har all information som banken behöver för att göra en korrekt kreditbedömning (ibid.). Detta ger agenten ett informationsövertag gentemot principalen då valet av vilken information som överlämnas till banken styrs av agenten (ibid.).
Principalens (bankens) underläge försvårar kreditbedömning då det inte finns någon garanti att banken tillhandahållit 100 procentig trovärdig information av företaget (Svensson &
Ulvenblad, 2000). Det finns däremot verktyg för att minimera den asymmetriska informationen, något tidigare forskning belyser. Boot (2000) beskriver en låneteknik som kan användas i
kreditprocessen för att minimera den asymmetriska informationen. Lånetekniken kallas för relationsbaserad utlåning, denna typ av utlåning baseras på att banken skapar en nära relation till kredittagaren så att banken själv kan verifiera den mottagna informationen från företaget (ibid.). Berger och Udell (2006) beskriver ytterligare ett verktyg för att minska den asymmetriska informationen. Detta genom att samla in information via kredittagarens samarbetspartners som leverantörer, kunder och företagets ägare (ibid.). Förutom detta tenderar informationsasymmetri att skapa problem som moral hazard och adverse selection (Svensson
& Ulvenblad, 2000).
Det två fenomen är starkt kopplade till den mänskliga naturen vilket innebär att det kan antas att människan alltid kommer att handla uteslutande i egenintresse (ibid.). Det vill säga att agenten hela tiden strävar efter att förbättra sin situation gentemot principalen (ibid.). I vårt fall för att bli beviljad en kreditansökan. Genom agentens beteende skapas moral hazard och adverse selection (ibid.). Definitionen av moral hazard är att agenten ändrar sitt beteende efter att avtalet har ingåtts vilket skulle innebära, ur kreditgivarens synvinkel, att beslut har tagits på grunder som inte stämmer överens med verkligenhet (ibid.). Adverse selection innebär istället att principalen inte kan verifiera agentens kunskaper och förmågor (ibid.). En liknelse kan vara att ett företag är beredd att betala en högre ränta för att få lånet, vilket då leder till risker för adverse selection (ibid.).
2.3 Kreditgivningsprocessen
Lagen om bank- och finansieringsrörelse reglerar bankernas kreditgivning (Lag (2004:297), kap. 8 §1). Innan ett kreditinstitut beslutar att bevilja en kredit ska det pröva risken för att de förpliktelser som följer av kreditavtalet inte kan fullgöras (ibid.). Institutet får endast bevilja en kredit om förpliktelserna på goda grunder kan förväntas bli fullgjorda (ibid.). Kort och gott innebär detta att kreditgivaren har en förpliktelse enligt lag att bedöma kredittagarens återbetalningsförmåga vid ansökan om lån (ibid.). Denna bedömning kan ses som en process där viktig information samlas in för att kunna genomföra en korrekt och säker kreditbedömning (ibid.). Svensson och Ulvenblad (1994) har tagit fram en modell uppbyggd på fyra steg som är initial kontakt, beredning och bedömning, beslut och uppföljning. I denna studie kommer vi endast att studera det tre första stegen i Svensson och Ulvenblads modell.
Figur 3: Kreditgivningsprocessen Källa: Svensson och Ulvenblad (1994)
2.3.1 Initial kontakt
Svensson och Ulvenblad (1994) beskriver den initiala kontakten som det första mötet mellan kreditgivaren och företaget. Kreditgivaren skapar sig här ett första intryck av kredittagaren, vilket kommer att ligga till grund vid kreditbeslutet (ibid.). Vilket innebär att faktorer som personlighet, engagemang, noggrannhet och struktur har en betydelse (ibid.). Det första intrycket vid ett personligt möte gör det möjligt för kreditgivaren att få en övergripande bild av kredittagaren (ibid.).
2.3.2 Beredning och bedömning
Fas nummer två är beredning och bedömning (Svensson & Ulvenblad, 1994). Här samlar kreditgivaren in information om kredittagaren (ibid.). Historiskt så finns det två tekniker som kreditgivaren använder sig av vid utlåning, dessa är transaktions- och relationsbaserad utlåning (Bartoli et al., 2013; Stein, 2000).
Relationsbaserad utlåning; mjuk information
Relationsbaserad utlåning innebär att kreditgivaren samlar in kvalitativa data som innefattar information om kredittagarens personliga egenskaper såsom karaktär, driv och pålitlighet (Trönnberg & Hemlin, 2012; Berger & Udell, 2002; Petersen, 2004). Men även faktorer som affärsidé, framtidsplaner och rykten, vägs in i den relationsbaserade utlåningen (ibid.). Det är även vanligt att kreditgivaren samlar in information via lokala nätverk och samarbetspartners så som kredittagarens ägare, kunder, leverantörer och konkurrenter (Berger & Udell, 2006;
Udell, 2008). Anledningen till att sådan extern information samlas in är för att kreditgivaren ska minska den informationsasymmetri som uppstår mellan kreditgivaren och kredittagaren (ibid.). All den här informationen brukar även benämnas som mjuk data och brukar med detta menas information som går att kommunicera via text (Berger & Udell, 2006).
Tidigare studier har visat att storleken på bank har en betydelse på hur mjuk och hård information används i kreditprocessen (Petersen, 2004). Petersen (2004) menar på att mindre banker i större utsträckning samlar in mjuk information som grund till kreditbesluten. De större
bankerna på marknaden är till skillnad från de små mer benägna att grunda sina kreditbeslut på den hårda informationen som kreditgivaren analyserar (ibid.). Petersen (2004) menar på att storbankerna litar mer på transaktionsbaserad utlåning än relationsbaserad utlåning. Vidare belyser Petersen (2004) att det även indikerar på att mindre banker är bättre på att utvinna mjuk information.
Som ovan nämnt visar den tidigare litteraturen på att mindre banker, jämfört med större, använder sig av mjuk data (ibid.). Förklaringen tros ligga i att många av storbankerna har en tydlig hierarkisk organisationsstruktur, där mjuk data inte godkänns som underlag för att få krediter beviljade hos överordnade (Stein, 2000). En annan förklaring som ges är att mjuk data har en trögrörlighet som fungerar dåligt i dessa strukturer, då informationen behöver flöda i flera led (ibid.). Studien beskriver motsatsvis att mindre banker tenderar att ha en mer decentraliserad organisation med kortare informationsflöden, vilket passar bättre för hantering av mjukdata (ibid.).
Fördelarna med relationsbaserad utlåning är enligt Boot (2000) att befintliga och långvariga relationer leder till att kredittagaren kommer dela med sig av mer information över tid. Det medför att informationsasymmetrin minskar, vilket i sin tur förbättrar den nämnda agent- principal problematiken (ibid.). Vidare beskriver Boot (2000) att mjukdata blir återvinningsbar över tid vilket leder till att information inte behöver uppdateras inför varje nytt kreditbeslut.
Informationshantering förbättras därmed vilket leder till större flexibilitet och handlingsfrihet (ibid.). Kreditgivarens och kredittagarens förhållande beskrivs som byggt på en ömsesidig överenskommelse baserad på tillit och respekt (ibid.). Något som leder till underförstådda långvariga förbindelser, detta anses gynna båda parter och ska därför underhållas (ibid.). Bond
& DePaulo (2006) beskriver att det kan vara problematisk att förlita sig på kredittagarens karaktär, då det är svårt att avgöra trovärdigheten i uttalanden. Människor är generellt dåliga på att avgöra när en annan person talar sanning alternativt ljuger (ibid.). Två huvudproblem med relationsbaserad utlåning är att banker kan välja att bevilja krediter de annars inte skulle, vilket förklaras i en “avsaknad av tuffhet” från banken samt förhoppning att skydda befintligt engagemang (Boot, 2000). Det andra problemet anses vara att kredittagaren som har “för lätt”
att erhålla krediter kan minska sin benägenhet att vårda engagemanget (ibid.).
Berger och Udell (2002) argumenterar för att olika typer av kreditgivning kräver olika sorters organisationsstrukturer för banken. Vid relationsbaserad utlåning behöver den ansvarige vid kreditgivning få mer auktoritet, eftersom det är denne person som har skapat sig den bästa uppfattningen gällande den mjuka informationen (ibid.). Enligt Berger och Udell (2002) så är den ansvarige personen vid kreditgivningen den som bäst förstår sig på den mjuka informationen, då denne person fått mer vetskap kring företaget och ägaren. Denna information är svår att sätta siffror på och sedan fördela inom organisationsstrukturen (ibid.).
En annan fördel som Berger och Udell (2002) argumenterar för att när den ansvarige finns till lokalt så känner denne också till samhället och dess omgivning. Detta leder då till ett större kontaktnät bland andra företag och viktiga individer som kan förse banken med viktig information om det specifika företaget vid utlåning (ibid.).
Berger och Udell (2002) föreslår att vissa organisationsstrukturer fungerar bättre att applicera än andra när det gäller relationsbaserad utlåning.
Transaktionsbaserad utlåning: Hård information
Tidigare forskning beskriver transaktionsbaserad utlåning som en låneteknik där kreditgivaren grundar sina kreditbeslut utifrån kvantitativa data (Rosenberg & Gliet, 1994). Denna data benämns även som hård data och består av olika typer av nyckeltal, finansiella rapporter såsom resultat och balansräkning, men även extern och intern kreditrating (Berger & Udell, 2006).
Ratingen baseras på historisk information som ger en bild av hur kredittagaren har skött sin återbetalning av tidigare lån (ibid.). Vanligt är även att kreditgivaren tittar på företagets utvecklingstrend genom att analysera finansiella mått som soliditet, räntetäckningsgrad och kassalikviditet (Stenberg & Sigbladh, 2003).
En annan bedömning som kreditgivaren gör för att kunna skapa en trygghet i utlåningen är att banken tittar på vad för typ av tillgångar kredittagaren har i sin verksamhet som går att ta som säkerhet för lånet (Koch & Macdonald, 1999). Formkraven för att tillgång ska kunna ställas som säkerhet är först och främst att tillgångens värde överstiger den totala kostnaden för lånet (ibid.). Banken ska kunna ta tillgången i besittning och det ska finnas en marknad är tillgången kan avyttras (ibid.). Till sist ska tillgången gå att märka, det vill säga att banken kan sätta sitt namn på tillgången (ibid.). Bankerna tar oftast säkerhet genom pantbrev i fast egendom, företagshypotek eller borgen (Svensson & Ulvenblad, 1994).
Fördelarna med transaktionsbaserad utlåning är att den hårda informationen är lättillgänglig, verifierbar och lätt att lagra elektroniskt (Berger & Udell, 2002). Dessa faktorer gör det enkelt för bankerna att med hjälp av datorsystem analysera och jämföra den insamlade informationen snabbt och effektivt (ibid.).
2.3.3 Beslut
Tidigare studier visar på att bankerna använder en kombination av relations- och transaktionsbaserad utlåningsteknik för att samla in tillräckligt med information till kreditbedömningen (Bartoli et al., 2013). Det innebär att det inte finns något utstakat tillvägagångssätt för informationsinsamlingen (ibid.). När kreditgivaren har samlat in tillräckligt med information för att kunna känna sig komfortabel med sin kreditbedömning ska ett beslut fattas om beviljning eller avslag (Hedman, 1995). Variablerna kreditgivaren tittar på har vi berört i tidigare avsnitt. Beslut tas utifrån den information kreditgivaren fått tillhanda där indikationer av företagsledaren, affärsidéen, nyckeltal och kassaflöde kommer att bedömas (ibid.).
När beslutet om beviljning är fastställd styrs beslutsfattaren av den limit personen är tilldelad.
Med limit menas den summa pengar kreditgivaren har rätt att ta beslut om att låna ut utan godkännande högre upp i kreditkommittén (Svensson & Ulvenblad, 1994). Limiten är inte standardiserad vilket betyder att den kan se olika ut mellan bankerna och de lokala kontor samt kontorscheferna på respektive kontor (ibid.).
Vid beslut om beviljning utformas ett kontrakt i form av ett kreditavtal (ibid.). I kreditavtalet framgår information om villkoret, kostnader i form av amorteringar och ränta och säkerheter med mera (ibid.).
2.4 Information och kommunikation
Kommunikation är i en organisation något som är av stor betydelse (Smith, Yellowley &
Farmer, 2012). Allt de viktiga som händer inom en organisation involverar kommunikation på något sätt (ibid.). Kommunikationen kan ske på olika vis, det kan handla om att tala, lyssna, vid möten, nätverkande eller i förhandlingar (ibid.). Subba Rao (2010) beskriver kommunikation som en process där all typ av information sänds från en individ vidare till en annan. Detta betyder då att om kommunikationen ska fungera så måste det finnas information som överförs och det måste finnas minst två individer där en är sändare och en är mottagare (ibid.).
Interpersonal kommunikation syftar på den kommunikation som sker mellan individer (Smith et al., 2012). I detta fall talas det om tre vitala delar, dessa är sändaren, meddelandet och mottagaren (ibid.).
Figur 4: The communication process (Smith et al., 2012)
Sändaren i figuren ovan vill kommunicera något med mottagaren (ibid.). Nästa steg i figuren handlar om att koda eller tyda det som ska kommuniceras, detta kan vara att uttrycka en idé eller tanke på ett visst sätt (ibid.). Sändaren kan utföra detta skriftligt, verbalt eller genom vissa symboler eller signaler (ibid.). Meddelandet i figuren är helt enkelt det som kommuniceras (ibid.). Kanalen är den väg som meddelandet tar från det att sändaren kommunicerar något till att det mottages av mottagaren (ibid.) Denna kanal kan vara ansikte mot ansikte, via telefon eller via ett e-mail (ibid.). Mottagaren är den som sändaren har för avsikt att mottaga
meddelandet (ibid.). För att denna process ska lyckas så behöver mottagaren då tyda eller avkoda meddelandet (ibid.). Vilket kan handla om att olika språk används och i detta fall så behöver mottagaren översätta det som skrivits till rätt språk (ibid.).
Kommunikationsprocessen påverkas av olika faktorer, dessa faktorer kan vara känslor, antaganden och attityder hos både sändaren och mottagaren (ibid.). Problem kan uppstå utifall att mottagaren inte förstår eller på ett annat sätt än tänkt tolkar den information som skickats (ibid.). Olika faktorer som ligger till grund i att meddelandet på något vis inte tolkas så som det ursprungligen var tänkt att göras kallas för oväsen (ibid.) Oväsen kan tolkas likt betydelsen av ordet, att mottagaren helt enkelt inte hör det som sändaren vill kommunicera på grund av oväsen runt omkring (ibid.). Det kan också handla om andra faktorer som påverkar kommunikationsprocessen så som stress, oro och press (ibid.).
Kommunikationen inom organisationen är väsentlig på grund av tre olika anledningar (Subba Rao, 2010). Den första anledningen är riktad mot ledningen, detta innefattar planering, organisering, ledande och kontrollerande (ibid.). Dessa olika områden skulle inte kunna fungera om det inte finns någon kommunikation (ibid.). Anledning nummer två är att chefer eller ledare lägger mycket tid på att just kommunikationen inom organisationen ska fungera (ibid.). Den sista anledningen till att det är viktigt är att relationer inom grupper och sinsemellan individer utvecklas och underhålls genom att kommunicera med varandra (ibid.).
2.4.1 Information och kommunikation inom organisationen
Informationen måste idag på grund av den utveckling som skett röra sig snabbare än vad den gjort tidigare i moderna organisationer (Subba Rao, 2010). Det viktigaste gällande informationsdelen är att generera mer, relevant och snabbare information (ibid.) Detta för att chefer behöver information för att utföra olika aktiviteter effektivt (ibid.). Det går att kommunicera genom en mängd olika kanaler, dessa kan vara nedåt, uppåt och horisontellt (ibid.). Med nedåtgående kommunikation så kommunicerar någon något från en hög position ner i kedjans hierarki (ibid.). Denna typ av flöde återspeglar karaktären i en organisation med en auktoritär atmosfär (ibid.). Detta sätt att kommunicera skulle exempelvis kunna ske mellan en chef och en som jobbar på golvet (ibid.) Uppåtgående kommunikation är motsatsen till nedåtgående, det vill säga att i detta fall så kommunicerar någon långt ner i kedjan till någon som besitter en högre position i organisationens hierarki (ibid.). Denna typ av informationsflöde inom organisationen hindras ofta av cheferna i kedjan (ibid.). En orsak till att det kan uppstå hinder är att informationen som sänds inte är fullständig (ibid.). Problem som kan uppstå med den nedåt- och uppåtgående kommunikationen är att information som sänds ner i kedjan modifieras allt eftersom den går igenom olika nivåer i organisationen (ibid.). Information som kommuniceras uppåt genomgår samma procedur, detta eftersom chefer som får informationen i sin tur tar ett individuellt beslut om vad som fortsatt bör kommuniceras uppåt (ibid.). Detta resulterar i att vertikal kommunikation ofta är ofullständig (ibid.). Den horisontella kommunikationen sker när två individer på samma nivå inom organisationens hierarki kommunicerar (ibid.). Exempel på detta kan vara kommunikation som sker mellan chefer som ansvarar för olika områden i organisationen (ibid.).
2.5 Egen analysmodell
För att få en bättre förståelse kring hur en decentraliserad- och centraliserad organisationsstruktur skulle kunna komma att påverka kreditgivningsprocessen så har en egen förståelsemodell skapats. Under beredning och bedömning så samlar kreditgivaren in information om kredittagaren (Svensson & Ulvenblad, 1994). Det finns här två tekniker som kreditgivaren använder sig av, dessa är transaktions- och relationsbaserad utlåning (Berger &
Udell, 2006). En bank som har en decentraliserad organisationsstruktur kommer sannolikt att sköta hela den processen inom det aktuella kontoret. Undantag kan förekomma då vissa krediter kan vara väldigt komplexa. I en centraliserad organisationsstruktur så kommer kreditgivningsprocessen att behöva delas in i fler steg. Informationen kommer att behöva skickas utanför det aktuella kontoret, vidare till någon som sitter på ett helt annat ställe och inte fått samma uppfattning kring kunden. Då rådgivaren är den som har den initiala kontakten med den sökande, bör denna person rimligtvis också vara den som är mest lämpad att samla in den mjuka informationen. Då denna information sedan kan komma att skickas vidare utanför kontoret till en beslutsfattare så kan den mjuka informationen vara svår förmedla vidare. Detta gör att delaktigheten vid beslutsfattandet blir väldigt låg av den som tog den initiala kontakten och som högst troligt sitter på mest information kring kunden. Delaktigheten vid olika beslutsfattanden är relativt låg hos de anställda i en centraliserad organisationsstruktur (Andrews, Boyne, Law & Walker, 2009). Det kan också förekomma problem i att nå individen som sitter på en annan plats och som är beslutsfattare (Mintzberg, 2009). Problem som kan förekomma är att processen inte är effektiv samt att informationen tolkas på ett annat sätt av personen som nu kopplas in i ärendet (Mintzberg, 2009).
Den information som samlas in och som slutligen ligger till grund för beslutet går i en centraliserad organisationsstruktur genom fler steg. Den behöver skickas och tolkas på samma vis både inom kontoret som tar emot en kreditförfrågan samt den centrala punkt utanför kontoret där beslutet sedan kommer att tas. Detta kan komma att bli problematiskt då mjuk information är svårare att fastställa, detta på grund av att den innefattar en bedömning som görs av kredittagarens karaktär och personlighet (Berger & Udell, 2002). Detta borde i praktiken betyda att om beslutet ska tas av en beslutsfattare, som inte skapar samma relation med den sökande, så får den individen bara gå efter de hårda värdena vid beslutsfattandet.
Figur 5: Egen analysmodell
3. Metod
Avsnittet beskriver studiens metodologiska tillvägagångssätt i syfte att kunna återskapa studien och motivera studiens genomförande.
Syftet med studien är att beskriva och förklara hur de lokala bankkontorens kreditgivningsprocess påverkas av en centraliserad respektive decentraliserad organisationsstruktur. Genom att analysera hur de två olika organisationsstrukturerna ligger till grund för beslutsfattande i kreditprocessen vill vi skapa en förståelse för hur detta kan komma att generera olika förutsättningar i bankernas kreditgivning. För att uppfylla syftet har en intervjustudie tillämpats där två av Sveriges storbanker Svenska Handelsbanken AB och Nordea deltagit samt en mindre lokal bank, nämligen Laholms Sparbank. Den insamlade informationen ligger till grund för hur bankernas kreditprocess ser ut, samt hur den påverkas av en centraliserad respektive decentraliserad organisationsstruktur.
För att skapa en väl utformad intervjuguide kategoriseras först den teoretiska referensramen då den ligger till grund för utformningen av intervjufrågorna. Den insamlade informationen hämtades in genom semistrukturerade intervjuer med personer som idag har en ledande position i bankernas kontorsrörelse, såsom kontors- och ställföreträdande chef. Valet att intervjuerna genomfördes med personer i en ledande ställning grundar sig i våra egna antaganden. Att personer i en ledande ställning sannolikt har en bättre insyn i verksamheten, bredare erfarenhet samt högre beslutanderätt än personer i lägre positioner inom organisationen.
3.1 Övergripande forskningsansats
Studien grundas på ett kvalitativt förfarande då vi upplevde att det på bästa vis skulle kunna svara på vår forskningsfråga. Då vi i vår studie lägger stor vikt vid hur olika individer påverkas beroende av de val som görs inom organisationen så ansåg vi att ett kvalitativt förfarande var rätt för vår studie. En kvalitativ metod har en subjektiv sida, det vill säga att forskaren vill förstå och förklara olika saker vid olika situationer (Söderbom & Ulvenblad, 2016). Vanliga undersökningsmetoder vid en kvalitativ metod är fallstudier, intervjuer och observationer (Söderbom & Ulvenblad, 2016). Den kvalitativa datan fokuserar på olika uttryck och information om känslor, värderingar och attityder (David & Sutton, 2016).
Uppsatsen inleddes med att vi skapade oss en övergripande förståelse för det olika bankerna på den svenska marknaden. Huvudfokus var att finna två banker där tydliga skillnader framgick.
Genom att noggrant studera bankernas årsredovisning samt läsa publicerade artiklar kunde vi få en insyn i respektive banks sätt att bedriva sin verksamhet. Tydliga skillnader upptäcktes mellan Handelsbanken och Nordeas. Handelsbanken lägger stort fokus på att tydliggöra sin decentraliserade organisationsstruktur i sin årsredovisning. En lång beskrivning av bankens lokala förankring och arbetet med långsiktiga kundrelationer var faktorer som tydligt framgick.
Något Handelsbanken på ett grafiskt sätt illustrerar med en pil där kunden är längst fram följt av de lokala kontoren och där centrala avdelningar återfinns längre bak i pilen. Till skillnad från Handelsbanken är Nordea mer blygsam i sin beskrivning av organisationsstrukturen, men där deras grafiska beskrivning av organisationsstrukturen förklaras genom en triangel. Här
I detta skede kunde vi med kritiska ögon börja resonera kring bankernas likheter och olikheter samt hur dessa olikheter i organisationsstrukturen skulle kunna komma att påverka andra delar inom banken.
Då den första bilden endast bestod av bankernas egen beskrivning ville vi med hjälp av tidigare forskning säkerställa att denna bild överensstämmer med den tidigare forskning inom området.
Datainsamling gjordes för att skapa en djupare förståelse för de teorier som var relevanta för uppsatsens syfte. Vilket innefattade att studera tidigare forskning kring en centraliserad- och decentraliserad organisationsstruktur. Ovan beskrivet tillvägagångssätt kallas deduktiv ansats vilket grundar sig i att forskaren utgår från det som redan är skrivet och genom den insamlade data bygger hypoteser utifrån valda teorier (Söderblom & Ulvenblad, 2016). Genom att till en början tillämpa en deduktiv ansats skapades förutsättningar att bygga olika typer av resonemang och antaganden för att komma fram till vår frågeställning och syfte. Resonemang som till en början grundades på antaganden att skillnaden på en centraliserad- och decentraliserad organisation kan komma att ha olika förutsättningar i det dagliga arbetet. Den tidigare forskningen styrker detta resonemang som sedan ledde vidare till antaganden om att bankernas huvudsyssla, det vill säga utlåning, borde påverkas. Efter vidare efterforskning av bankers kreditprocess och hur hård respektive mjuk information ligger till grund för ett kreditbeslut gjorde vi antaganden att det med stor sannolikhet skulle kunna vara så att en bank med en lokal förankring som arbetar med långsiktiga kundrelationer borde värdera personliga egenskaper hos kredittagaren mer än en bank som är centraliserad. Samtidigt som en mer centraliserad bank bör lägga större fokus på den hårda data som samlas in samt att en mer standardiserad kreditprocess utan undantag bör föreligga.
Den deduktiva ansatsen har hjälp oss att få en övergripande förståelse kring ämnet samt skapat förutsättningar att göra antaganden. Men för att få en djupare insikt har den tidigare forskningen kompletterats med empiriska insamlade data. Den empiriska informationen samlades in för att skapa en förståelse kring verkligheten, vilket forskningen inom metodlära beskriver har sin utgångspunkt i empirin och benämns som induktiv ansats (Söderblom & Ulvenblad, 2016). Den empiriska datainsamlingen samlas vanligtvis in genom intervjuer (Söderblom & Ulvenblad, 2016). En studie som grundas på en induktiv ansats innebär att forskaren studerar ett område (David & Sutton, 2016). Empirin i vår uppsats bygger på en framtagen intervjuguide som utgår ifrån de valda teorier och det problemområde som vi valt att undersöka. Det insamlade materialet användes för att få en känsla för hur anställda i respektive bank upplever organisationen och kreditprocessen. Samt om, och i så fall hur, organisationsstrukturen påverkar kreditprocessen. I samband med observationer som gjordes via det insamlade materialet uppdagades olika mönster inom bankerna. Som exempel hur Nordea beskriver sin kreditprocess; att flera personer är inblandade och att det är personer högre upp i organisationen som tar besluten. Medan Handelsbanken beskriver att större delen av alla beslut tas på det lokala kontoret. Mönster som kunde kopplas ihop med våra tidigare antaganden och hypoteser som styrkte att skillnaderna mellan bankerna kan komma att skapa olika förutsättningar i kreditprocessen. Vi kunde då genom det kompletterade empiriska materialet utveckla de tidigare framtagna hypoteserna och gå tillbaka till de utvalda teorierna för att hitta samband kopplade till den tidigare forskningen.
Denna växelverkan mellan deduktiv- och induktiv ansats, det vill säga mellan teori och empiri, har medfört att vi har kunnat göra antaganden under arbetets gång och med tiden kunnat hitta samband och styrka dessa med tidigare forskning och verkligheten. Detta tillvägagångssätt blev en förutsättning i vår uppsats för att vi skulle kunna besvara vår forskningsfråga. Genom denna abduktion, vilket beskrivs ovan genom växelverkan kunde vi lättare bygga grunden för arbetet (Söderblom & Ulvenblad, 2016). Den tidigare forskningen indikerade på̊ att det fanns skillnader mellan bankerna och dess organisationsstruktur. Genom vidare efterforskning kring ämnet, via bankernas årsredovisning, kunde vi göra antaganden att det fanns tydliga skillnader som i sin tur ledde till att hypoteser skapades om att olikheterna borde påverka interna processer. Dessa antaganden och hypoteser gjorde det möjligt att forma en intervjuguide som skulle hjälpa oss att besvara vår frågeställning. Utifrån det insamlade empiriska materialet kunde en tolkning göras tillsammans med det teoretiska materialet. Detta för att finna vilka likheter och olikheter en centraliserad- kontra decentraliserad organisationsstruktur medför i bankernas kreditprocess.
Arbetssättet att gå̊ mellan teori och empiri har gjort det möjligt att göra djupare analyser kring det valda ämnet för att sedan besvara vår frågeställning samt uppfylla vårt syfte med studien.
3.2 Litteraturgenomgång
Vi började att bygga studiens referensram genom att göra en sekundäranalys där vi letade upp vad befintlig forskning sa inom vårt valda område. Detta gjordes mestadels genom diverse vetenskapliga artiklar samt Diva Portal. Vi gjorde detta för att få en kunskap om vad det har forskats kring tidigare och inom vilka områden det fanns brist på forskning. Vi använde oss av Google Scholar samt Högskolan i Halmstads databas OneSearch för att undersöka om det fanns tillräckligt med litteratur inom områdena organisationsstruktur och kreditprocess för att kunna genomföra studien.
Vi har i de olika databaserna använt oss av sökord för att hitta relevanta artiklar, några sökord som vi använt oss av mer frekvent har varit: organizational structure, decentralization, centralization, lending, credit, asymmetric information, relationship lending och transactional lending. När vi hittade en artikel som verkade intressant utifrån dess titel så valde vi att snabbt skumma igenom sammanfattningen för att få en uppfattning om artikelns relevans. Om vi sedan bedömde att artikeln var av intresse så läste vi noggrant igenom den samt studera tillhörande referenslista för att på så vis hitta ytterligare artiklar som kunde komma att vara relevanta för uppsatsen.
Vi har kontinuerligt under studiens gång lagt till valda artiklar i referenslistan samt sparat ner samtliga artiklar i en mapp. Detta gjordes för att göra det insamlade materialet lättillgängligt och för att få en bättre struktur i vårt arbete.
3.3 Empirisk studie
3.3.1 Urval av banker och respondenter
I vår studie har vi valt att ha med två storbanker då dessa har varit aktiva inom bankbranschen under en mycket lång tid samt är väldigt stora organisationer. De två storbankerna är Svenska Handelsbanken och Nordea. Då vi ville skapa oss en bred förståelse, men även undersöka skillnader med en mindre bank så valde vi att ha med ytterligare en bank som var Sparbanken Laholm.
I studien har vi valt att intervjua individer i chefspositioner såsom kontors- och ställföreträdande chefer som har god insyn i hur kreditgivningen mot företag ser ut. Anledningen till att vi valde personer med en ledande position inom organisationen var för att vi ansåg att det krävdes en viss erfarenhet för att kunna besvara våra intervjufrågor. Sannolikheten är större, att en person i en ledande position har en längre erfarenhet, och då djupare kunskap inom de valda områdena organisationsstruktur och kreditprocess. Detta bedömde vi var nödvändigt för att kunna få svar på våra frågor.
3.3.2 Svenska Handelsbanken AB
Handelsbanken är en av Sveriges storbanker och har sedan 1871 funnits på den svenska bankmarknaden. Det är en rikstäckande bank där deras affärsmodell grundar sig i en lokal och digital verksamhet. Handelsbanken har över 750 kontor, varav 383 i Sverige, vilket innebär att dem är den banken som har flest fysiska kontor kvar (SHB, 2019). Det har sedan länge varit känt att Handelsbanken arbetar efter att behålla den lokala kontakten med sina kunder genom en decentraliserad organisationsstruktur med stark lokal förankring där långsiktiga kundrelationer ligger i fokus. Handelsbanken har under många år varit en av de ledande bankerna på den svenska bankmarknaden där deras decentraliserade organisationsstruktur har visat sig vara framgångsrik.
Figur 6: “Pilen” - Handelsbankens decentraliserade arbetssätt (SHB, 2019)
3.3.3 Nordea
Nordea är idag en av de andra storbankerna på den svenska bankmarknaden. Banken har rötter långt tillbaka på 1800-talet, men banken fick namnet Nordea år 2001 när fyra nordiska banker
slogs samman. Nordea har ingen tydlig organisationsstruktur som banken skyltar med, men via deras årsredovisning samt undersökning kan antagande göras att Nordea drar åt det centraliserade hållet. I deras årsredovisning framgår det att Nordea är en bank som arbetar hårt för att hålla i sina kunder och skapa positiva kundupplevelser. Detta gör Nordea främst genom sina fyra affärsområden där samtliga har fullt ansvar för sina kunderbjudanden, distributionsmodeller och resultaträkningar. Det framgår även att de fyra affärsområden har stöd från andra interna avdelningar som benämns stödfunktioner. Stödfunktioner som riskhantering, juridiska avdelningar med mera (Nordea, 2019).
Figur 7: “Pyramiden” - Nordeas arbetssätt (Nordea, 2019)
3.3.4 Laholms Sparbank
Laholms Sparbank är en fristående bank som lägger fullt fokus på kundupplevelsen. Deras decentraliserad organisationsstruktur återspeglar bankens kundfokus på den lokala marknaden.
Det är en fullservicebank som erbjuder produkter och tjänster till såväl privat- och företagskunder, men framförallt till personer som bor och bedriver sin verksamhet på den lokala orten (Laholms Sparbank, 2019). Företagsmarknaden består av mindre eller medelstora företag samt olika föreningar. Vid slutet av 2019 så hade Laholms sparbank 42 anställda, vilket visar på deras storlek sett till Handelsbanken och Nordea (Laholms Sparbank, 2019).
3.3.5 Datainsamling
Den insamlade empiriska informationen utgörs av fem stycken telefonintervjuer. Anledningen till att telefonintervjuer genomfördes och inte platsintervjuer beror på den rådande situation av Covid- 19. Samtliga banker avrådde oss från ett personligt möte för att minska smittspridningen. Covid- 19 har även försvårat möjligheten att få in tillräckligt med intervjuer då många av bankerna lämnade svaret att ”vårt fokus just nu är att ta hand om våra kunder”.
Detta skapade en svårighet i att få en balans i den insamlade datan från de olika bankerna. 25 stycken förfrågningar skickades till kontor i Handelsbanken varav tre stycken ställde upp på intervju. Nordea valde att ställa upp med en intervju trots att fler efterfrågades vi flertalet tillfällen. Detsamma för de lokala Sparbankerna där flera tackade nej på grund av den rådande situationen i världen. Intervjuerna som genomfördes presenteras nedan:
• Svenska Handelsbanken AB:
Telefonintervju med kontorschef på ett medelstort kontor: Intervjutid: 45 min.
(Anonym)
Telefonintervju med ställföreträdande chef på ett stort kontor: Intervjutid: 40 min.
(Anonym)
Telefonintervju med nybliven kontorschef som tidigare arbetat som ställföreträdande chef. Medelstort kontor. Intervjutid: 35 min. (Anonym)
• Nordea:
Telefonintervju med Andreas som är chef för enheten credit and rating analysis (CRA).
Intervjutid: 50 min.
• Laholms Sparbank:
Telefonintervju med Lars-Göran, VD på Laholms Sparbank. Intervjutid: 45min
Alla intervjuer spelades in för att undvika att missa viktig information samt för att underlätta att vår tolkning av information gjorts korrekt. Anledningen till att intervjuerna genomfördes med personer i hög ställning inom bank var för att effektivt samla in djupgående information om det studerade ämnet. Studien behandlar både organisationsstrukturen och kreditprocessen, samt hur dessa kan komma att påverka varandra. Därav gjordes intervjuer med kontors eller ställföreträdande chefer som dagligen arbetar med de två områdena. Sannolikheten för mer utvecklade svar samt djupare diskussion kring ämnet skulle öka om intervjupersonen besitter en längre erfarenhet inom bankverksamheten.
3.3.6 Dataanalys
Vår empiri samlades in genom intervjuer med kontorschefer eller ställföreträdande chefer. Vi transkriberade sedan det empiriska underlaget till fulltext innan vi började på själva analysen, detta gjorde vi för att kunna få en bättre överblick på materialet. Vi använde oss av koder för att ta fram olika teman och nyckelord som vi sedan kunde jämföra och ställa mot varandra.
Genom att använda sig av kodning så skapar det förutsättningar för forskaren att på ett mer överskådligt sätt rikta sin uppmärksamhet till det som är av störst intresse bland all data (David
& Sutton, 2016). Då vi kunde fokusera på teman och nyckelord som exempelvis
organisationsstruktur, kreditprocess samt beslutsfattare, så kunde vi reducera mängden data som vi behövde prioritera.
3.3.7 Semistrukturerade intervjufrågor
Valet att det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjufrågor beror främst på att det ansågs vara ett lämpligt tillvägagångssätt. Detta för att låta respondenten berätta sin historia mer fritt och på så vis erhålla öppna svar och djupare diskussion (David &
Sutton, 2016). De semistrukturerade frågorna gav oss möjligheten att under intervjuerna ställa följdfrågor till respondenten, detta för att erhålla mer utvecklade svar på de frågor där det ansågs vara brist på information. Detta gjorde det möjligt för oss att få en inblick i respondentens personliga åsikter kring bankens sätt att arbeta utifrån organisationsstrukturen och hur respondenten uppfattade att det påverkade det dagliga arbetet. Men även hur respondentens långa erfarenhet kan skildra synen i kreditbedömningen. Utöver de ovan nämnda fördelarna med semistrukturerade intervjufrågor bidrog dessa även till studiens trovärdighet genom att de skapar en mer djupgående förståelse för bankernas organisationsstrukturer och kreditprocesser (Doody & Noonan, 2013).
3.3.8 Intervjuguidens utformning
Intervjuguiden skapades utifrån vår problemformulering och syfte. Den utvecklade guiden skulle hjälpa oss att ta reda på vilka likheter och olikheter som uppstår inom bankernas kreditprocess vid en centraliserad respektive decentraliserad organisationsstruktur. För att få en inblick i bankernas sätt att arbeta utifrån organisationsstrukturen samt hur deras kreditprocess ser ut, skapades frågor utifrån den teoretiska informationen. Detta för att få en allmän förståelse för bankernas sätt att arbeta inom organisationen samt att få bekräftat om det är en centraliserad eller decentraliserad bank. Vidare skapades frågor som berörde både organisationsstrukturen och kreditprocessen. Det vill säga om och hur dessa samverkar med varandra, vilket förhoppningen var att respondenterna på ett naturligt sätt själva skulle förklara samt beskriva fördelar och nackdelar kring de rörande områdena. Genom att strukturera öppna frågor hade vi hela tiden möjlighet att under intervjun flika in med nya frågor rörande ämnet. Detta medförde djupare diskussioner kring de olika frågeställningarna, vilket skulle tvinga respondenterna att gå in på detaljmässiga frågor som dem själva vill undvika. Även om en jobbig fråga inte besvarades med ett direkt svar skapades en djupare diskussion vilket ledde fram till ett svar som uppfattades ligga nära sanningen. Något som gjorde att vi själva kunde göra vissa antaganden som blev en fingervisning för det korrekta svaret.
3.4 Kvalitetshöjande aspekter
Validiteten i studien har stärkts genom att respondenterna har granskat och godkänt det presenterade materialet från de genomförda intervjuerna. Detta för att säkerställa att materialet speglar den insamlade informationen samt för att säkerställa att deras åsikter presenterats på ett korrekt sätt (Merriam & Nilsson, 1994). Detta har varit viktigt i denna studie då respondenternas informationsgivning ligger till grund för det resultat vi presenterar. Samtliga
