Är enkla jobb vägen till
social inkludering?
En intervjustudie om utrikes födda kvinnors upplevelser kring om
och hur enkla jobb bidrar till social inkludering samt en ökad
förståelse för det svenska samhället
KURS:Examensarbete i Globala Studier, 15 hp
PROGRAM: Internationellt Arbete med inriktning Globala Studier FÖRFATTARE: Elin Johansson, Lovisa Floby
HANDLEDARE: Marco Nilsson Magnus Nilsson
Sammanfattning
Syftet med uppsatsen var att undersöka om och hur enkla jobb bidrar till social inkludering av utrikes födda kvinnor, med forskningsfrågorna om utrikes födda kvinnor upplever att enkla jobb bidrar till social inkludering och om de gör det, hur upplever dem att enkla jobb bidrar till social inkludering. Med de teoretiska utgångspunkterna social inkludering och social exkludering, intersektionalitet och segregering har resultatet analyserats. Den valda metoden för uppsatsen var kvalitativa semistrukturerade intervjuer, intervjuerna gjordes med sex kvinnor som valdes ut med ett strategiskt urval på Circular Centre i Jönköping. Resultatet bland de deltagande kvinnorna visade på att enkla jobb bidrar till social inkludering för utrikes födda kvinnor. I och med arbetet har de utvecklat en större förståelse av det svenska samhället, den svenska kulturen och skapat en känsla av samhörighet. Även språket har utvecklats genom arbetet, vilket har visat sig gå hand i hand med den ökade förståelsen av det svenska samhället.
Sökord: enkla jobb, utrikes födda kvinnor, intersektionalitet, segregering, exkludering, inkludering, integration Adress Författare
Högskolan för Lärande och Kommunikation Elin Johansson och Lovisa Floby Jönköping University
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
2. Syfte och forskningsfrågor 2
3. Centrala begrepp 2 3.1 Utrikes född 2 3.2 Enkla jobb 2 3.3 Inkludering vs. integration 3 4.1 Bakgrund 4 4.1.1 Medborgarskap 4 4.1.2 En inkluderande arbetsmarknad 5 4.1.3 En segregerad arbetsmarknad 5 4.1.4 Språk och inkludering 7 4.2 Teoretiska utgångspunkter 7
4.2.1 Social inkludering och social exkludering 7
4.2.2 Intersektionalitet 8
4.2.3 Segregering 9
5. Metod och material 9
5.1 Metodval 9 5.2 Urval 10 5.3 Genomförande 10 5.4 Analysmetod 11 5.5 Intern validitet 12 5.6 Extern validitet 12 5.7 Etiska överväganden 12 6. Resultat 13 6.1 Språk och inkludering 13
6.2 Arbete och inkludering 14
6.3 Kvinna och utrikes född på arbetsmarknaden 16
7. Analys 18
7.1 Segregation 18
7.2 Intersektionalitet 20
7.3 Social inkludering och exkludering 21
8. Slutsats och diskussion 22
9. Vidare forskning 24
1. Inledning
Det finns omkring två miljoner utrikes födda i Sverige i dag, varav cirka en miljon är kvinnor. De allra flesta migrerar från Finland och den näst största delen utrikes födda kvinnor kommer från Syrien (SCB, 2020a). I Syrien står cirka 14,5 procent av arbetskraften av kvinnor (World Bank, 2019) vilket tyder på att många av kvinnorna som kommer från Syrien till Sverige saknar arbetslivserfarenhet och även i många fall utbildning. Även om denna uppsats inte specifikt kommer att fokusera på kvinnor från Syrien visar denna statistik på att en stor del av kvinnorna som migrerar till Sverige har svårt att konkurrera på en högkvalificerad arbetsmarknad. Arbetslösheten mellan inrikes och utrikes födda personer i Sverige är stor, 2019 låg skillnaden på 10,7 procentenheter (SCB, 2020b). Sverige har en högkvalificerad arbetsmarknad och runt fem procent av den sysselsatta befolkningen arbetar med ett enkelt jobb, där begreppet ‘enkla jobb’ syftar på arbeten som inte kräver särskild utbildning (SCB, 2017).Bland dem som arbetar med enkla jobb är personer med utländsk bakgrund överrepresenterade, denna yrkeskategori har också bland de lägsta medelinkomsterna bland alla yrkesområden (SCB, 2017). Som strategi för att utrikes födda ska få en fot in på arbetsmarknaden fokuserar Sveriges regering på att höja utbildningsnivån och inte på att skapa fler enkla jobb. Samtidigt visar det att länder med fler enkla jobb, har generellt sett ett mindre sysselsättningsgap (Karlsdóttir, Sigurjónsdóttir, Ström Hildestrand & Cuadrado, 2017).
Under 2015 kom Sveriges regering med ett förslag om snabbspår på arbetsmarknaden som är riktat mot nyanlända som har kompetens eller erfarenhet inom en viss bransch. Genom ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen och berörda branscher där det råder brist på arbetskraft har kvalificerade nyanlända en möjlighet att få in en fot på arbetsmarknaden (Arbetsmarknads-departementet, 2017). Denna typ av satsning berör endast de utrikes födda som har utbildning eller yrkeserfarenhet vilket exkluderar dem som saknar den kompetensen. Enligt Karlsdóttir, Sigurjónsdóttir, Ström Hildestrand & Cuadrado (2017) har ett stort antal av de som flyr och är asylsökande i Sverige få kvalifikationer och få tidigare erfarenheter, och runt hälften av de personer som migrerar till Sverige har en nioårig utbildning eller kortare.
Denna uppsats är en intervjustudie som genom semistrukturerade intervjuer kommer att under-söka om och hur enkla jobb bidrar till social inkludering samt en ökad förståelse av det svenska samhället för utrikes födda kvinnor. Vår studie kan därför lyfta kvinnors erfarenheter med enkla jobb och om samt hur detta har bidragit till deras sociala inkludering. Vi kan genom våra intervjuer upplysa läsaren om hur dessa kvinnor har gynnats av enkla jobb. Studien kommer inte kunna ge något generellt resultat men kan visa på en småskalig nivå om och hur kvinnor gynnas av möjligheten att arbeta i värdlandet. Vår studie kan också komma att uppmärksamma svårigheterna med att migrera till ett land med en högkvalificerad arbetsmarknad när man själv saknar utbildning och/eller arbetslivserfarenhet.
2. Syfte och forskningsfrågor
Syftet med studien är att undersöka om och hur enkla jobb bidrar till social inkludering samt en ökad förståelse för det svenska samhället för utrikes födda kvinnor.
1. Upplever utrikes födda kvinnor att enkla jobb bidrar till social inkludering samt en ökad förståelse för det svenska samhället?
2. Om de gör det, hur upplever utrikes födda kvinnor att enkla jobb bidrar till social inkludering samt en ökad förståelse för det svenska samhället?
3. Centrala begrepp
I detta avsnitt presenteras begrepp som är viktiga för förståelsen av uppsatsen. Begreppen som presenteras är relevanta för ämnet och visar på hur olika begrepp valts att förstå och definieras i uppsatsen.
3.1 Utrikes född
I uppsatsen kommer vi att använda oss av begreppet ‘utrikes född’ när vi syftar på personer som inte är födda i Sverige. Det finns fler termer som beskriver en person som inte är född i Sverige och som har på grund av olika anledningar valt att bosätta sig här. Begreppet ‘invandrare’ är ett ord som används frekvent, men som har med tiden fått en negativ klang och kan därmed vara problematisk att använda. Mediebilden av invandrare i västvärlden är negativ och stereotypisk och att invandrare målas upp som den främsta gruppen av samhället som är inblandade i kriminalitet och konflikter. I och med detta bidrar medierna till att påverka konstruktionen av invandrare som ett samhällsproblem samt en orsak till samhällsproblem (Brune et al., 1998).
I november 1998 beslutade regeringen inom Regeringskansliet att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att undersöka hur begreppet ‘invandrare’ används i författningar, denna undersökning visar på att begreppet invandrare kan ifrågasättas om personerna varit bosatta i Sverige en längre period. De menar också på att begrepp som ‘andragenerationsinvandrare’ och ‘invandrarbarn’ bör ifrågasättas ytterligare eftersom de personerna många gånger har en starkare anknytning till Sverige än något annat land. Fortsättningsvis tyder undersökningen på att användningen av de två begreppen medför att skillnader och missförhållanden kopplas till invandrarproblem. Det resulterar i att begreppet invandrare ges en obefogad anknytning till olika problem, som leder till att personen blir bärare av problemen istället för att de riktiga orsakerna identifieras. I och med detta slog regeringen fast år 2000 att användningen av begreppet invandrare är grovt generaliserande och en grupp med liknande kännetecken och en gemenskap ses som separerad från majoritetssamhället, begreppet bör därför inte användas eftersom det kan förstärka ett vi och dem- tänk (DS 2000:43).
3.2 Enkla jobb
Enligt Statistiska centralbyrån går yrken som inte kräver en särskild utbildning under begreppet ‘enkla jobb’. De bedömer att fem procent av dem som är sysselsatta har ett enkelt jobb och
oföränderlig sedan 30 år tillbaka har gruppen som arbetar med enkla jobb förändrats utifrån demografiska och utbildningsmässiga faktorer. Statistiska centralbyrån menar fortsättningsvis att andelen utrikes födda har ökat inom yrken som inte kräver en särskild utbildning och det finns en tydlig överrepresentation. Statistik visar också på att ökningen främst har skett bland dem äldre (Ibid.).
3.3 Inkludering vs. integration
Enligt Swiss Agency for Development and Cooperation (2018) anser somliga analytiker att begreppen ‘integration’ och ‘inkludering’ har samma innebörd medan andra menar på att dessa är olika. Integration kan ses som en “envägs-assimilering” där en minoritetsgrupp anpassar sig till majoritetssamhället. Andra analytiker menar på att termen inkludering syftar på idén ‘tillhörighet’ som innebär att personer med olika identiteter aktivt hjälper till att främja delade värderingar och praxis för att skapa en känsla av tillhörighet, alltså en tvåvägsprocess (Ibid.). Rudiger och Spencer (2003) menar på att integration också kan ses som en tvåvägsprocess om de utrikes födda och majoritetssamhället interagerar med varandra och där migranterna tar en aktiv roll i integrationsprocessen. Fortsättningsvis menar Rudiger och Spencer (2003) på att det inte bara är migranternas perspektiv och sätt att leva som står inför en förändring under integrationsprocessen, utan att det också skapar strukturella förändringar i majoritetssamhället.
Vi har valt att se skillnad på integration och inkludering, därmed kommer begreppet inkludering att användas i studien då vi anser att det begreppet är bättre lämpad för uppsatsens syfte. Vi har valt att tolka integration som en envägsprocess och inkludering som en två-vägsprocess. Vi anser att skillnaden ligger i hur integration definieras i att de utrikes födda förväntas anpassa sig till majoritetssamhället, medan i definieringen av inkludering förväntas både de utrikes födda och majoritetssamhället att anpassa sig efter varandra och därmed kan även strukturella förändringar i majoritetssamhället ske. Bilden nedanför illustrerar en förenklad förklaring av skillnaden mellan begreppen integration och inkludering. De röda prickarna symboliserar en minoritetsgrupp, och de gröna prickarna symboliserar majoritets-samhället.
4. Bakgrund och teoretiska utgångspunkter
4.1 Bakgrund
Under avsnittet “bakgrund” presenteras perspektiv som beskriver tidigare kunskaper inom ämnet, bakgrunden har valts ut för att passa studiens syfte och frågeställningar för att sedan kunna användas för att analysera resultatet.
4.1.1 Medborgarskap
Engdahl (2016) menar på att när en utrikes född person får medborgarskap i Sverige har det sina fördelar på arbetsmarknaden eftersom arbeten som exempelvis polis och militär inte är tillgängliga för en person utan medborgarskap. Att en person får medborgarskap innebär också en trygghet att personen får vistas i landet på obestämd tid och har tid att skaffa sig kunskap om det svenska samhället, men även förhöjda språkkunskaper. I Sverige strävar man efter att utjämna skillnader mellan svenska och utländska medborgare, vilket betyder att värdet av ett svenskt medborgarskap har minskat. Ett svenskt medborgarskap reglerar vem som har rätt att resa ut och in ur landet och vem som har rätt till skydd och hjälp av Sverige utomlands. Sverige ligger trots detta i toppen vad gäller andelen utrikes födda som väljer att ansöka om borgarskap och värderas högt bland utrikes födda, då många anser att ett svenskt med-borgarskap är viktigt och de rättigheter som medmed-borgarskapet ger är mycket värdefulla (Ibid.).
Det finns lagar och regler i Sverige som indikerar att det råder en större osäkerhet för arbetsgivare att anställa utländsk arbetskraft och att de föredrar att anställa svenska medborgare, vilket enligt Engdahl (2016) kan visa på att ett svenskt medborgarskap underlättar etableringen på arbetsmarknaden. Att svårigheterna för anställning minskar i samband med beviljandet av medborgarskap minskar är det möjligt att medborgares beteende kring arbets-sökande förändras, resultatet kan bli att personer som planerar att ansöka om medborgarskap mer aktivt söker efter ett arbete eller väljer att investera i utbildning. Denna studie visar på att årsinkomster ökar vid medborgarskapsbyte, detta kan bero på att ställningen på arbets-marknaden stärks. För att kunna ansöka om medborgarskap krävs fem års oavbruten vistelse i landet, personen måste kunna styrka sin identitet, att personen har fyllt 18, har permanent uppehållstillstånd eller uppehållsrätt och att personen har levt ett skötsamt liv i Sverige (Ibid.). Det som presenterats ovan lyfter hur väsentligt ett svenskt medborgarskap kan vara för en individ och hans eller hennes ställning på arbetsmarknaden. Ett medborgarskap skapar en trygghet för den arbetssökande eftersom de blivit svenska medborgare vilken innebär att de kan vistas i Sverige utan tidsbegränsning. Medborgarskapet medför också en trygghet för arbetsgivaren då han eller hon kan med säkerhet anställa personen i fråga och veta att denne kommer att stanna i landet vilken kan öka chansen till att bli anställd, och därmed kan ett medborgarskap underlätta etableringen på arbetsmarknaden.
4.1.2 En inkluderande arbetsmarknad
En inkluderande arbetsmarknad är fundamentalt för att utrikes födda ska få en fot in på arbetsmarknaden. Enligt tidigare forskning tar det i genomsnitt 5–10 år för en person med bakgrund som flykting att ta sig in på den nordiska arbetsmarknaden (Karlsdóttir, Sigur-jónsdóttir, Ström Hildestrand & Cuadrado, 2017) och 10 år efter ankomst är 70 procent av männen och 65 procent av kvinnorna sysselsatta (Vogiazides & Mondani, 2020). För kvinnor med flyktingbakgrund tar det i genomsnitt längre tid än män för att inkluderas på arbets-marknaden vilket kan vara en följd av olika orsaker. Lägre utbildning och begränsad arbetslivserfarenhet från sitt ursprungsland samt traditionella könsroller kan vara bidragande faktorer (Karlsdóttir, Sigurjónsdóttir, Ström Hildestrand & Cuadrado, 2017).
Ett arbete kan stärka känslan av social inkludering, vilket innebär att personen känner atthen är en del av samhället och att hen delar identitet och värderingar med mainstreamsamhället. Att inte ha ett arbete leder ofta till ekonomisk utsatthet vilket är en av faktorerna som kan förstärka känslan av social exkludering. Att inte kunna uppnå samma levnadsstandard som mainstremsamhället är också en bidragande faktor till social exkludering (European Youth Portal, 2013).
Att lyfta rollen av en inkluderande arbetsmarknad är i denna studie ytterst viktig då en arbetsmarknad som inkluderar landets samtliga individer ligger i samhällets och individens intresse för utrikes föddas inkluderingsprocess. Då ett arbete kan stärka en individs känsla av social inkludering och bidrar samtidigt till ökad ekonomisk stabilitet bidrar detta till ökad känsla av att vara en del av mainstreamsamhället.
4.1.3 En segregerad arbetsmarknad
Etablering på arbetsmarknaden för utrikes födda är viktigt ut både att samhällsperspektiv men också ur ett individuellt perspektiv. För individen är ett arbete viktigt för att bli en del av det svenska samhället men också för individens ekonomi och självbild. Ur ett samhällsperspektiv är sysselsättning viktig då detta har stor effekt på förvärvsfrekvensen och försörjningsbördan. Tidigare studier visar att utrikes födda är i lägre grad sysselsatta än inrikes födda personer (SCB, 2014).
Artazcoz, Benach, Borell och Cortes (2004) menar på att den ekonomiska ansträngningen av att vara arbetslös kan påverka individens mentala hälsa. Det är dock inte enbart den ekonomiska biten av att vara arbetslös som kan komma att påverka en den mentala hälsan, men där självkänslan, den sociala statusen, att inte få användning av sina kompetenser och att inte aktivera sinnet och kroppen också kan bidra till en sämre mental hälsa.
Tidigare forskning visar att arbetsgivare inte bara väljer att anställa personer utifrån deras CV utan att stereotyper också spelar en roll i beslutet. Exempelvis kan namnet på CVt vara utstickande för en speciell etnisk grupp och vara avgörande för beslutet. Arbetsgivare kan föredra att anställa en person som har ett namn som speglar majoritetsbefolkningen på grund av stereotyper arbetsgivaren har om en etnisk grupp. Fältexperiment om arbetsmarknads-diskriminering mot kvinnliga etniska minoriteter är underrepresenterade men det finns anledningar att tro att kvinnliga och manliga minoriteter möter olika typer av stereotyper från
arbetsgivare. Detta kan leda till ett produktivitetsgap mellan majoritetssamhället och minoritetsgrupper eller att det återspeglar fördomar som finns i samhället om olika etniska grupper (Arai, Bursell & Nekby, 2016).
Det finns två anledningar till att stereotyper baserade på etnicitet skiljer sig mellan män och kvinnor. Den första anledningen är att många arbeten är typiska för män eller typiska för kvinnor, vilket betyder att det kan uppstå segregation beroende på vilket jobb som söks. Den andra anledningen handlar om könsskillnader och ojämlik behandling, att beroende på kön kan den jobbsökande ses som en “börda”. Genom dessa två anledningar kan man anta att kön, - och etnicitetsdiskriminering resulterar i större arbetsmarknadssegregering för minoritetskvinnor än för minoritetsmän och för kvinnorna i majoritetssamhället (Ibid.).
Det är tydliga skillnader mellan andelen arbetade mellan inrikes och utrikes födda personer, utomeuropeiskt födda som varit i Sverige under kort tid är den grupp som i lägst utsträckning arbetar. År 2017 var andelen förvärvsarbetande kvinnor 33 procent och 49 procent bland männen. Bland de personer som varit i Sverige under längre tid är denna procent runt 70 procent bland både män och kvinnor. Tidigare studier visar att personer som invandrat till Sverige vid 40 års ålder eller senare har svårare att komma in på arbetsmarknaden än personer som invandrat vid yngre ålder. Bland utrikes födda personer som befunnit sig i Sverige under kort tid är det vanligaste arbetet städare och därefter, undersköterskor (SCB, 2019).
Kulturdepartementet Regeringskansliet (2018) betonar vikten av en mer jämställd arbets-marknad som en viktig del i arbetet mot att motverka och minska segregationen, speciellt mellan män och kvinnor. För att uppnå en minskad segregation behöver arbete och sysselsättning bland utrikes födda kvinnor öka. Det menas också på att områden med socio-ekonomiska utmaningar ofta präglas av hög arbetslöshet eller långtidsarbetslöshet, låg sysselsättning och hög andel personer med försörjningsstöd. Områden med socioekonomiska utmaningar kan ofta kopplas till segregation, vilket i det här sammanhanget förenklat betyder att grupper som liknar varandra samlas i vissa områden. Kopplingen mellan socioekonomisk och etnisk segregation har stärkts över tid i och med att vissa områden i högre grad är representerade av utrikes födda personer. Personers situation på arbetsmarknaden har en tydlig koppling till socioekonomisk segregation då arbetslöshet i hög grad bidrar till segregation och arbete är en viktig del i lösning på problemen med segregation (Ibid.).
Detta avsnitt beskriver skillnaden mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden samt lite kort skillnader mellan inrikes och utrikes födda. I Sverige är det lägre andel kvinnor som arbetar, speciellt kvinnor som varit i Sverige under kort tid. Avsnittet visar också att utrikes födda personer i högre utsträckning jobbar med lågavlönade jobb som exempelvis städare och undersköterskor. Orsaker till detta kan bland annat bero på stereotyper som finns bland arbetsgivare vilket gör det svårare för personer med utländska namn att bli anställda. Det menas också på att genom att öka sysselsättningen bland utrikes födda kan områden med socioekonomiska utmaningar förbättras och segregation minska. Avsnittet lyfter också att arbete inte bara är viktigt för den personliga ekonomin utan det är också viktigt för en persons självbild, att vara arbetslös under en lång tid kan bidra till mental ohälsa.
4.1.4 Språk och inkludering
Att lära sig behärska det svenska språket anses vara ett mål i inkluderingsprocessen för personer med utländsk bakgrund enligt Margareta Popoola (2002), hon menar också på att språket ger en ökad möjlighet till kontakt med majoritetssamhället. Ökad kontakt med majoritetssamhället kan i sin tur motverka risken för utanförskap och segregation (Ibid.).Att kunna det svenska språket är en viktig del för etablering av utrikes födda personer, att inte kunna språket gör det också svårare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Bristande språkkunskaper kan även göra det svårare att ta del av alla samhällsfunktioner (Kulturdepartementet Regerings-kansliet, 2018).
Detta korta men viktiga avsnitt belyser språkets roll i inkluderingsprocessen och hur kunskaper i det svenska språket öppnar upp för kontakt med majoritetssamhället som kan motverka utanförskap. I och med ökade språkkunskaper underlättar det även individens etablering på arbetsmarknaden.
4.2 Teoretiska utgångspunkter
I detta avsnitt presenteras de teoretiska utgångspunkterna som sedan kommer att användas i analysen tillsammans med resultatet. Begreppen är valda utifrån studiens syfte och problem-formulering.
4.2.1 Social inkludering och social exkludering
Världsbanken definierar social inkludering som “1. The process of improving the terms for individuals and groups to take part in society, and 2. The process of improving the ability, opportunity, and dignity of those disadvantaged on the basis of their identity to take part in society.” (The World Bank, u.å.). FN definierar social inkludering på samma sätt som Världsbankens första punkt och tillägger sedan “...social inclusion is presented as the process of improving the terms of participation in society for people who are disadvantaged on the basis of age, sex, disability, race, ethnicity, and economic and migration status.” (UN 2016, s.1). FN tillägger också att social inkludering kräver att barriärer som hämmar personers delaktighet ändras, samt vissa lagar och institutioner men också diskriminerande attityder och beteendeförändringar skulle göra social inkludering enklare (UN, 2016).
FN menar på att social exkludering är ett svårare begrepp att definiera och att det är svårt att mäta social exkludering. Enligt FN (2016) kan personer vara exkluderade från många olika områden i livet, däribland de sociala, politiska och civila. Dessa olika områden har olika betydelse beroende på vart person bor och deras ålder. Både social exkludering och social inkludering är multidimensionella och kontextberoende vilket betyder att de går att applicera på olika sätt i olika länder, vilket är en utmaning. Indikatorer på att en person är exkluderad kan ses på hens socioekonomiska status, däribland deras inkomst, deras jobbsituation och om dem har tillgång till boende eller utbildning. Enligt WHO (u.å.) är exkludering en process som drivs av ojämlika maktförhållanden inom fyra huvuddimensioner; ekonomisk, politisk, social och kulturell. Detta resulterar i ojämlik tillgång till resurser, förmågor och rättigheter.
Social inkludering av utrikes födda i mottagarländerna är något som står högt upp på den internationella agendan och lyfts även fram i de Globala Målen för Hållbar Utveckling, mål 16 (Robila, 2018). Mål 16 står för fredliga och inkluderande samhällen, där målet mer ingående vill “Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer” (Globala Målen, 2020).
Definitionerna av social inkludering och social exkludering varierar mellan olika källor men i denna uppsats kommer definitionerna från Världsbanken och FN användas. Kort sagt kommer social inkludering beskriva processen för att förbättra situationen för personer med annan bakgrund, etnicitet etc. för att öka dessa personers delaktighet i samhället och reducera barriärer som kan leda till att denna process försvåras. Social exkludering är enligt FN ett svårare begrepp att definiera men betyder kort sagt att personer exempel har en lägre socioekonomisk status än mainstreamsamhället samt om deras boendesituation och utbildning skiljer sig kan ses och känna sig socialt exkluderade.
4.2.2 Intersektionalitet
Kimberlè Crenshaw introducerade begreppet ‘intersektionalitet’ i artikeln Mapping the
Margins: Intersectionality, Identity Politics, and Violence against Women of Color år 1991,
och har sedan dess blivit ett begrepp som används i samhällsdebatter och forskning för att förklara samband mellan sexism och rasism och hur de två diskrimineringsformerna kan överlappa varandra, men också andra former av diskriminering. I artikeln fokuserar Crenshaw på två typer av våld som kvinnor är utsatta för, misshandel och våldtäkt, och där hon belyser hur den dåtida litteraturen har misslyckats med att beskriva de intersektionella identiteter som svarta kvinnor har, eftersom de är kvinnor och svarta vilket gör dem utsatta för de båda diskrimineringsformerna sexism och rasism, vilket resulterar i att svarta kvinnor blir dubbelt marginaliserade. Giddens och Sutton (2013) beskriver hur begreppet intersektionalitet syftar på hur klass, kön och etnicitet kan kombineras med varandra och bidra till komplicerade former av social ojämlikhet. Det intersektionella perspektivet utgår från att aspekter som ras, klass, kön och sexualitet är konstitutiva, vilket innebär att de påverkar varandra och att dessa ses på olika sätt beroende på sammanhanget. Alltså, en person som ses som marginaliserad i ett sammanhang kan ses som privilegierad i ett annat.
Statistiskt sett är arbetslösheten mellan två till tre gånger så hög bland utrikes födda personer jämfört med vita män. Intersektionalitet är också högst relevant i diskussionen angående arbetslöshet, speciellt när diskrimineringsmönster som rör olika former av ojämlikhet diskuteras exempel skillnader i arbetslöshet mellan könen och olika etniska grupper. Det finns också ett samband mellan samhällsklass och arbetslöshetsnivå samt arbetslöshet kopplat till utbildningsnivå. Personer med föräldrar från en lägre samhällsklass är i högre utsträckning arbetslösa samt personer med låg utbildningsnivå är i större utsträckning arbetslösa än personer med högre utbildningsnivå (Ibid.).
Med detta avsnitt tydliggörs hur olika diskrimineringsformer kan överlappa varandra och skapa mycket komplicerade former av diskriminering beroende på vilka kontexter man befinner sig
gång då fokuset ligger på kvinnor som är utrikes födda som då i vissa kontexter kan bli dubbelt marginaliserade i samhället och på arbetsmarknaden på grund av deras kön och etnicitet, vilket kan komma att påverka deras inkluderingsprocess, ofrivilligt, till det negativa.
4.2.3 Segregering
Segregation är ett brett begrepp som innefattar många olika typer av segregation, exempelvis bostadssegregation, arbetssegregation och etnisk segregation (Giddens & Sutton, 2013). Begreppet segregation förklarar hur människor med olika bakgrund, religion eller klass bor och umgås i separerade grupper och vänder sig till människor med liknande bakgrund istället för att samhället är blandat med personer från olika bakgrunder (Segregation, u.å.).
Denna uppsats fokuserar på arbeten och därför är arbetssegregation av större intresse för studien. Kreimer (2004) menar på att i flertal industrialiserade länder ökar det kvinnliga deltagandet på arbetsmarknaden stadigt, hon menar dock på att det inte finns några märkbara strukturella och villkorliga förändringar i kvinnors anställningar. Den rådande könssegregation på arbetsmarknaden kan delas upp i horisontell och vertikal segregation. Den horisontella segregationen menar på att kvinnor ofta blir anställda inom yrken som redan är dominerade av andra kvinnor, där Giddens och Sutton (2013) menar på att kvinnor ofta arbetar inom yrken som är starkt könsbundna, som yrken inom hushålls- och omsorgssektorn, medan män arbetar inom kvalificerade manuella arbeten. Fortsättningsvis menar Kreimer (2004) på att den vertikala segregationen syftar på att kvinnor i jämförelse med män har det svårare att göra karriär och ha en högre lön. I en mer djupgående analys av horisontell segregation menas det på att inom mansdominerade jobb är det ovanligt att män har kvinnliga kollegor, medan i de kvinnodominerade yrkena är det vanligare att kvinnorna har manliga kollegor. Högkvalificerade kvinnor har haft möjligheten att gynnas inom de mansdominerade yrkena vilket har fyllt funktionen att desegregera arbetsmarknaden på ett vis. Dock har andra yrkesområden blivit allt mer segregerade på grund av att kvinnor blir anställda i kvinnodominerade yrken där deltidsarbete är vanligt förekommande, då de yrken som innefattar deltidsarbete går att koppla till höga nivåer av segregation (Ibid.).
Arbetssegregationens påverkan på kvinnans ställning på arbetsmarknaden är värt att lyfta i detta avsnitt eftersom det fortfarande finns rådande strukturer som hindrar kvinnor från att nå samma yrken och positioner som män. Arbetssegregationen har delats upp efter horisontell och vertikal segregation för att förtydliga att det finns olika typer av segregation på arbetsmarknaden som påverkar kvinnor och samhället på olika sätt.
5. Metod och material
5.1 Metodval
Metodvalet till studien har varit en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. Ett kvalitativt metodval betyder kort sagt att forskningen är mer inriktad på ord än siffror (Bryman, 2008). En kvalitativ semistrukturerad intervju innebär att forskaren utgår från en intervjuguide, vilket fungerar som ett hjälpmedel under intervjun där man ser till att ta upp teman och/eller frågor som är relevanta för studiens syfte. Då intervjuformen går under namnet
semistrukturerad tillåts forskaren ett flexibelt upplägg av intervju och har friheten att ställa frågorna i en annan ordning än den som planerats. Det är även tillåtet att addera frågor under intervjuns gång om dessa knyter an till respondenternas svar (Ibid.).
Eftersom det centrala med studien var att undersöka upplevelser var därför är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer ett lämpligt tillvägagångsätt för att samla in den typen av data. Att använda ett flexibelt upplägg av intervju tillät oss som genomförde studien att ställa ytterligare frågor som var av intresse för att få ut mer av intervjutillfället, vilket inte hade varit möjligt vid en kvantitativ strukturerad intervju, som exempelvis en enkätundersökning. Bryman (2008) menar på att i kvalitativa intervjuer är forskaren intresserad respondenternas ståndpunkter, medan en kvantitativ intervju styrs mer av forskaren intresse. Användningen av ett kvantitativt metodval till denna studie var därför inte av intresse eftersom det inte hade besvarat studiens frågeställning, av den orsaken att vi var intresserade av intervjupersonernas egna tolkningar och synsätt på de berörda områdena.
5.2 Urval
Då studiens syfte var att undersöka utrikes födda kvinnors upplevelser av och hur enkla jobb bidragit till social inkludering behövde vi få kontakt med kvinnor som på ett eller annat vis har koppling till enkla jobb och inkludering. Circular Centre som arbetar för utrikes födda kvinnors inkludering blev därför en viktig plats där vi kom i kontakt med kvinnor som var intresserade av att medverka i studien. I och med vår kontakt med Circular Centre skedde ett strategiskt urval av potentiella deltagare, sedan skedde ytterligare ett strategiskt urval genom att chefen för organisationen valde ut lämpliga respondenter för vår studie. Kvinnorna kom från olika bakgrunder, hade olika utbildningsnivåer samt bott olika lång tid i Sverige. En av de sex kvinnorna vi intervjuade arbetade för Region Jönköping, de återstående fem kvinnorna jobbade på Circular Centre. Att majoriteten av kvinnorna som vi intervjuat var anställda hos Circular Centre anser inte vi ska ha påverkat studiens resultat till att bli ensidigt eftersom det var en stor variation på kvinnornas arbetsbakgrund, då majoriteten hade arbetat på andra arbetsplatser innan de fick en anställning hos Circular Centre och har därmed olika upplevelser gällande sina första arbeten i Sverige och hur det har bidragit till social inkludering.
5.3 Genomförande
För att komma i kontakt med deltagare till studien vände vi oss till Circular Centre som vi blev rekommenderade av en kontakt som arbetar med hållbart företagande. Genom denna rekommendation kontaktade vi Circular Centre där vi fick komma på besök och förklara vad vi tänkt undersöka och om det fanns intresse för deltagande. Vi var på plats tre gånger totalt, och två gånger av de tre var vi där för att genomföra intervjuerna. Eftersom vi kom i kontakt med intervjudeltagare på plats hade vi inte möjlighet att skicka ut ett eventuellt informations-brev angående intervjun och en kort presentation om oss själva. Utan detta fick vi göra på plats när chefen för företaget som kände kvinnorna valde ut de som var tillgängliga och lämpliga för att delta i en intervju. I samband med att de samtyckte till att ställa upp på en intervju frågade vi om det var okej att vi spelade in intervjun med en röstinspelare, vilket samtliga godkände.
Intervjuerna varade mellan 15 och 40 minuter, tiden varierade delvis på hur utförliga svaren var, samt hur mycket förklaring och förtydligande frågorna och svaren krävde. Frågorna under intervjuerna behövdes i vissa fall förenklas för att dem skulle bli korrekt uppfattade. I en av intervjuerna krävdes tolkningshjälp vid vissa frågor och att frågorna behövdes förenklas och förklaras på ett mycket enkelt vis. En del av frågorna förklarades på arabiska och besvarades på svenska samt att svaren krävde tolkning då vissa intervjupersoners svenska var mycket begränsad. Att frågorna behövdes ställas på olika sätt samt att vissa frågor behövdes förtydligas på arabiska bidrog till att frågorna inte ställdes på ett enhetligt sätt till samtliga deltagare.
Vid första intervjutillfället skedde intervjuerna delvis i grupp, vid första intervjupersonen var det totalt fyra personer närvarande, varav en var tolk. Sedan lämnade deltagarna gruppen eftersom. Vid andra intervjun var det två personer närvarande och sista intervjun skedde enskilt. Under dessa intervjuer ställdes frågorna till var och en i turordning medan de andra närvarande deltagarna uttryckte sina åsikter när samtalet öppnade upp för diskussion. Fördelar med intervjuer i grupp kan enligt Bryman (2008) vara att information kommer fram på ett naturligt sätt då många forskare hämtar sina deltagare från naturliga grupper och kan kommunicera i grupper som är vardagliga för dem. I denna undersökningen hämtades deltagarna från sin arbetsplats och intervjuades ihop med kollegor dem arbetar med dagligen. Vi upplevde exempelvis att den sista kvinnan som intervjuades vid första tillfället var mer öppen och kommunikativ när de andra deltagarna var närvarande än när hon som sista intervjuperson var själv kvar efter att de andra lämnat. Nackdelar med intervjuer i grupp är enligt Bryman (2008) att man snabbt får in stora mängder data som sedan kan vara svår att analysera. Inspelningarna från intervjuerna kan också bli svårare då vissa delar kan bli ohörbara vilket kan försvåra transkriberingen och tolkningen. I vår gruppintervju upplevde inte vi några svårigheter eftersom intervjuerna inte var en öppen diskussion utan frågorna ställdes till en deltagare i taget. Även om diskussioner uppstod var intervjuerna hörbara och tydliga att transkribera.
Bryman (2008) menar på att det inte är nödvändigt att transkribera hela intervjuer om svaren inte är relevanta för det valda forskningstemat. Vid transkriberingen av intervjuerna gjorde vi ett analytiskt urval och fokuserade på de mest relevanta svaren eftersom en del material i intervjuerna var irrelevant för frågorna och studien, men också för att en del material förtydligades och översättningar skedde som inte behövdes inkluderas i transkriberingen. 5.4 Analysmetod
Intervjuerna är analyserade med hjälp av tematisk analys, i genomgång av det insamlade materialet hittades genomgående teman som användes för att kategorisera resultatet. I början av genomgången av materialet hittades ett flertal teman och begrepp som under tidens gång blir färre och de mest återkommande och centrala begreppen användes för att kategorisera resultatet. Enligt Hjerm, Lindgren och Nilsson (2014) måste ett tema vara centralt och relatera till de andra teman, temat måste också förekomma ofta i materialet samt att de valda teman ska leda till djupare förståelse av ämnet. De teman som används i resultatet är “språk och inkludering”, “arbete och inkludering” och “kvinna och utrikes född på arbetsmarknaden”.
5.5 Intern validitet
För att uppnå en studie av hög intern validitet var det väsentligt att formulera frågorna på ett sådant sätt att de knyter an till studiens syfte och frågeställningar, eftersom validiteten av studien bedöms i den grad vi lyckats mäta det vi avser att mäta (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014). De intervjufrågor vi ställde under våra totalt sex intervjuer finns att ta del av i avsnittet ‘bilagor’. Vi har tidigare redogjort att det uppstod svårigheter kring frågorna på grund av begränsningar i språket, vilket påverkade hur frågorna ställdes till intervjudeltagarna. Vi anser inte att det är något som påverkar validiteten av studien eftersom detta gjordes för att försäkra oss om att frågorna blev korrekt förstådda. Även om det uppstod viss begränsning i språket upplevde inte vi att det ska ha påverkat hur vi uppfattat svaren. Själva svaren i sig var likartade vilket vi tolkar som att frågorna blivit uppfattade på ett korrekt sätt av samtliga deltagare. 5.6 Extern validitet
Bryman (2008) menar på att den externa validiteten baseras på i vilken grad resultatet kan generaliseras och att den externa validiteten ofta utgör svårigheter för kvalitativa forskare på grund av att man använder sig av fallstudier eller ett begränsat urval. Eftersom vi baserat studien på ett begränsat antal deltagare, går det inte att generalisera svaren relaterade till utrikes födda kvinnors upplevelser kring om och hur enkla jobb bidrar till social inkludering, vilket innebär att det resultat som presenteras endast kan appliceras på de sex kvinnorna som medverkade i studien. Även om resultaten är svåra att generalisera till en större population så visar resultaten dock på olika sätt som utrikes födda kvinnor kan uppleva om och hur enkla jobb kan bidra till social inkludering.
5.7 Etiska överväganden
För att garantera intervjudeltagarna och chefen anonymitet i studien har vi använt oss av fiktiva namn i resultat- och analysdelen. Vi kan däremot inte garantera anonymitet mellan deltagarna eftersom det inte gick att dölja vilka som deltog i studien. Under vår första omgång av intervjuer satt de tre medverkande ihop till en början och gick sedan iväg en efter en under intervjuernas gång. Under första intervjun var även chefen med eftersom vi behövde hjälp med tolkning av frågor och svar. Även detta medför att vi inte kan garantera anonymitet av vad som sades under den första omgången av intervjuer. Vi anser dock inte att det kommer att påverka intervjudeltagarna på ett negativt sätt då temat på intervjuerna var upplevelser kring arbete och inkludering, och inte ett tema på exempelvis politiska åsikter som kan uppfattas som ett känsligt ämne. Vi upplevde att intervjuerna i grupp skapade en trygghet för deltagarna, delvis på grund av att gruppen kunde hjälpa till med språket, men även att det skapade en känsla av lugn eftersom de är goda kollegor och betraktar varandra som vänner.
Eftersom vi kom i kontakt med intervjudeltagare på plats hade vi inte möjlighet att skicka ut ett eventuellt informationsbrev angående studien, eventuell medverkan och en kort presentation om oss själva. Vi hade endast möjlighet att kontakta chefen för verksamheten där vi efter några mailväxlingar frågade om det var okej att genomföra intervjuer på arbetsplatsen. Det hade möjligtvis varit lämpligare att kontakta potentiella deltagare via telefon eller mail utifrån ett etiskt perspektiv, då det hade gett dem ett större utrymme till att tänka igenom sin eventuella
grund av att det skedde ett strategiskt urval på plats fanns det ingen möjlighet att kontakta kvinnorna i förväg. Vi upplevde dock att detta inte var något bekymmer för de tillfrågade kvinnorna, då de gav intrycket av att vara intresserade av ämnet och bidrog gärna till studien.
6. Resultat
Här presenteras resultatet av datainsamlingen med hjälp av tre teman “språk och inkludering”, “arbete och inkludering” och “kvinna och utrikes född på arbetsmarknaden”. Resultatet presenteras med i form av teman då vi upptäckte gemensamma nämnare när intervjuerna bearbetades, detta gjordes också för att undvika upprepning och för att uppnå en tydlig struktur. 6.1 Språk och inkludering
Något som visade sig var genomgående för de sex intervjuerna var hur språket var en avgörande faktor för att påbörja en inkluderingsprocess. Katarina menar på att språket var det som var till störst hjälp för att få en ökad förståelse för den svenska kulturen och samhället, då hon i samband med kommunikation med grannar och kollegor på svenska förstod det svenska samhället bättre. Katarina berättar att när hon kom till Sverige fick hon vänta i två år på uppehållstillstånd och efter dessa två år fick hon barn och var mammaledig. Hon berättar att under denna perioden kunde hon inte skapa någon kontakt med grannarna på grund av att hon inte kunde språket, efter mammaledigheten började hon arbeta som städare samtidigt som hon läste SFI. Under denna perioden beskriver hon att allt ändrade sig och hon mådde mycket bättre, hon började tack vare jobbet lära sig mer svenska och skaffade fler sociala kontakter.
När jag jobbade mådde jag mycket bättre, då ändrade sig allt. Jag började lära mig språket bättre och skaffade mycket mer kompisar, då insåg jag att jag kan mer än vad jag trodde. Jag kunde lära mig språket snabbare. Jag trodde aldrig att jag skulle komma in i svenska samhället men sen blev det bättre och bättre. Det blev psykiskt bättre. Efter några år började jag ta svenskakurser, där mådde jag mycket bättre. Jag kände att jag kunde fixa allt, jag kände mig toppen (Katarina).
Rebecka berättar under intervjun att det var svårt att komma till Sverige och inte kunna språket men att hon genom sitt arbete lärt sig svenska bättre vilket har påverkat hennes liv positivt. Flera av kvinnorna ser deras arbete som en social mötesplats där dem kan komma och prata med andra, men också en plats där dem kan lära sig språket bättre.
Monika menar på att kompetensutveckling och studier i svenska språket är båda mycket viktiga komponenter för komma in på arbetsmarknaden, hon anser att det är viktigt att lära sig det svenska språket och utvecklar sina kunskaper i svenska för att få ett jobb.
Eftersom arbetsplatsen Circular Centre har en stor mångfald gällande ursprung och språk, menar Veronika på att de blir tvungna att prata svenska för att förstå varandra. Veronika betonar vikten av att hon har utvecklat sitt språk mycket sedan hon började jobba på Circular Centre. När hon började arbeta där kunde hon inte mycket svenska men att hon nu behöver prata svenska varje dag vilket har gjort att hennes språk har utvecklats mycket. Veronika upplever
att det är svårare för utrikes födda att få jobb, speciellt kvinnor. Hon menar också på att en utrikes född person behöver lära sig språket innan personen kan få ett jobb.
Generellt så tror jag att om man vill jobba och lära sig språket så måste man kämpa lite mer, vi måste kämpa mer när vi kommer hit. Det är inte lätt i början. Men om du vill jobba så kan du inte sitta och göra ingenting, man måste kämpa. Men det är svårare (Veronika).
Resultatet visar på att språket spelar en ytterst viktig roll i inkluderingsprocessen och för förståelsen av det svenska samhället. Flera av kvinnorna ser arbetsplatsen som en mötesplats där de har möjlighet att utveckla sina kunskaper i svenska, samt att på en arbetsplats där personer från olika länder arbetar, funkar svenska som ett gemensamt språk som de är tvungna att prata svenska för att förstå varandra. Respondenterna är också eniga om att när dem arbetat och pratat svenska varje dag har deras språk förbättrats avsevärt och att arbete har hjälpt dem utveckla sitt språk på ett annat sätt än vad SFI har gjort.
6.2 Arbete och inkludering
Samtliga intervjudeltagare menar på att deras första jobb i Sverige bidrog till en större förståelse av det svenska samhället och den svenska kulturen. De menar också på att en anställning har bidragit till en känsla av inkludering. Två av sex deltagare lyfter hur viktigt det är att passa tiden i Sverige och att det är något de lärt sig via jobbet. På Circular Centre är detta en av de saker som lyfts fram när de går igenom ramar och regler inom jobb och samhället.
Maria berättar att hon bott i Sverige i 11 år och när hon fick anställning i år, 2020, hade hon endast studerat på SFI. I och med sin anställning känner hon nu ett sammanhang och att hon har ett socialt nätverk, hon är inte heller rädd för att ta för sig och har fått ett ökat självförtroende. Jobbet har också bidragit till större förståelse för Sveriges kultur och samhälle och att hon i och med anställningen trivs bättre i Sverige. Innan sin anställning längtade hon tillbaka till Irak och funderade på att flytta tillbaka, men i samband med den ökade trivseln vill hon nu stanna i Sverige. Maria berättar vidare att hon också känner en oro över situationen kring Covid-19 och hur det kommer påverka den svenska ekonomin.
I början ville jag åka tillbaka till Irak för det inte var bra här men Lena sa till mig att stanna. När jag fick ett arbete blev jag glad, jag kan komma till jobbet och prata och skoja. Gick tidigare på socialbidrag men nu får jag lön. Jag kände mig tryggare, får lön och jobbar. Jag är inte rädd. Jag kan göra vad som helst. Jag är glad och trivs. Jag har tidigare känt mig helt själv och behöver hjälp med vissa saker, nu kan Lena hjälpa till och det gör mig lugnare och tryggare. Jag känner att jag har ett socialt nätverk och ett sammanhang. Jag är inte själv längre (Maria).
Även Katarina förde liknande resonemang kring hur arbetet bidragit till en ökad känsla av social inkludering.
Ja det (jobbet) har bidragit till social inkludering. Ekonomisk också. Man blir lugnare och man tänker inte “hur ska jag klara denna månaden”. Det sociala är mycket viktigt och det blev väldigt påverkat på ett bättre sätt när jag jobbar (Katarina).
I frågan angående om arbete bidragit till en större förståelse av det svenska samhället berättar Magdalena att när hon började arbeta inom hemtjänsten blev hon förvånad över hur vanligt det är att svenskar lämnar över ansvaret för sina äldre till samhället, men snabbt förstod hon att det var så det fungerar i Sverige. Hon menar på att i Sverige måste både mannen och kvinnan i hushållet arbeta och då är det bra att det finns hjälp att få. Detta menar hon på bidrar till ett mer jämlikt samhälle och en möjlighet för kvinnor att bli mer självständiga.
Men nu förstår jag att det inte går här, jag jobbar och min man jobbar så min mamma blir ensam hemma, så det är kanske bättre att någon kommer och hjälper henne. Det har gett mig mycket förståelse faktiskt. Här måste också både män och kvinnor jobba, det är inte bara att jag väntar på att min man ska hjälpa mig med pengar och sånt. Här kan en kvinna bli mer självständig. Det är mer jämlikt här (Magdalena).
Veronika menar på att en utrikes född person behöver kämpa mer för att komma in på arbetsmarknaden. Om man vill jobba kan man inte bara sitta hemma och göra ingenting, man måste kämpa. Veronika berättar att hon upplever att hon blivit mer inkluderad i samhället genom att arbeta, hon säger att genom jobbat träffar många nya personer men också olika företag genom Circular Centres samarbeten. Veronika är konstnärligt lagd vilket har bidragit till en nyfikenhet av Sveriges traditioner och den svenska kulturen, som hon tycker är intressant att förstå sig på.
Resultatet ovan visar på olika kvinnors tankar och upplevelser kring “arbete och inkludering”, det visar bland annat på att samtliga kvinnor upplever att ett arbete har lett till inkludering samt större förståelse för det svenska samhället. Avsnittet visar också på att kvinnorna har olika sätt att beskriva sina upplevelser och dem ser olika händelser som avgörande för att känna sig inkluderade och tillfällen där deras förståelse för svenska samhället ökat. Exempelvis berättar Maria att hon kände sig mer hemma i Sverige när hon fick ett arbete och att hon genom arbetet skapade sig ett socialt nätverk, medan Magdalena belyser att hon genom sitt arbete på hemtjänsten fick större förståelse för hur ett samhälle kan se ut när både män och kvinnor behöver jobba. I och med de tjänster som erbjuds av samhället kan en kvinna bli mer självständig än vad hon anser att en kvinna har möjlighet till att vara i hennes hemland. Samtidigt belyser flera av dem att det är viktigt att lära sig normer och sociala koder vilket för dem har bidragit till större förståelse för Sverige och varit positivt för känslan av inkludering. Detta visar på att kvinnorna på olika sätt känt sig mer inkluderade i samhället med hjälp av ett arbete, samt att det har bidragit till en ökad förståelse av det svenska samhället då arbetsplatsen har blivit en mötesplats för kollegor, kunder och samarbetspartners.
Att ha ett arbete och att befinna sig på en arbetsplats har visat sig innebära att deltagarna i studien tagit del av viktig kunskap för att känna sig inkluderade och upplevt olika saker som påverkat deras syn och förståelse av Sverige. Deras upplevelser är mycket olika men den gemensamma nämnaren är att jobbet fungerat som en plats där de har haft möjlighet att ta del av dessa lärdomar och upplevelser som varit väsentliga i deras inkluderingsprocess.
6.3 Kvinna och utrikes född på arbetsmarknaden
I intervjuerna framkom det att kvinnorna har delade åsikter när frågan angående om de upplevt några skillnader mellan män och kvinnor när det handlar om att få ett arbete ställdes. Två av dem tyckte att det är lättare för kvinnor att skaffa ett arbete, tre av dem tyckte att det var lättare för män och en tyckte att det var lika för båda könen. Språkets roll tas även upp i samband med frågan kring eventuella hinder att få jobb som utrikes född. Att det upplevdes vara enklare för inrikes födda att få jobb trodde hälften av deltagarna berodde på att de har språket till sin fördel, men också att många som är uppväxta i Sverige pratar och förstår engelska.
Jag tror att svenskar har lättare att få jobb för att dem har språket, dem kan prata svenska och kan engelska. När du söker jobb och det kommer två personer till intervjun, första personen som är svensk skriver i CV att han talar svenska, engelska, kanske spanska eftersom ni lär er andra språk i skolan. Så mannen som kommer från utlandet, han kan bara arabiska och lite svenska, jag tror att den första vinner och får jobbet då (Monika).
I citatet ovan trycker Monika på hur inrikes födda personer har språket till sin fördel i jobbsökningsprocesserna, och där personer som haft sin skolgång i Sverige även kan engelska och ibland ett tredje språk, till skillnad på en utrikes född person som hon menar på kan arabiska och lite svenska. Detta menar hon på kan påverka vem som arbetsgivaren väljer att anställa.
När frågan angående om deltagarna upplevt skillnader mellan kvinnor och män när det kommer till att få ett arbete tror Maria att det är lättare för kvinnor att skaffa ett arbete eftersom hon upplever att män har svårt att bli tillsagda av kvinnor. Detta menar hon gör en kvinna till en bättre anställd och att kvinnor är mer anställningsbara. Rebecka tror också att det är enklare för kvinnor att få jobb: “Jag tror att kvinnor har enklare att få jobb. Kvinnor kan ta order och lyssnar bättre än män”
Flera av kvinnorna har tidigare inte arbetat alls eller arbetat väldigt lite i sitt hemland och Magdalena och Monika berättar att i Irak är det vanligt att kvinnor är hemmafruar och att det är männen som arbetar för att försörja sin familj ekonomiskt. Magdalena lägger också till att det är fortfarande många män som inte vill att deras fruar ska arbeta utan att de ska ta hand om hemmet. Bland dem kvinnor som upplevt att det är lättare för män att få arbete säger Magdalena att hon tror att det är det, speciellt om kvinnan är utrikes född.
Jag tror att det är enklare för en man att få jobb än oss kvinnor. Speciellt om vi har en annan bakgrund. Det är fortfarande många som jobbar och sen åker hem och städar, lagar mat och mannen har bara ett uppdrag - han jobbar ute och sen kommer han hem och bara sitter. De hjälper inte varandra. Det är enklare för män att få ett jobb. Det är fortfarande många män som inte vill att deras kvinnor ska jobba, männen vill att kvinnorna ska vara hemma och sköta hemmet (Magdalena).
Monika tror att det är ungefär lika svårt för män och kvinnor att bli anställd om de saknar erfarenhet eller utbildning, men menar på att om en man har utbildning och referenser är det lättare för mannen att få ett jobb. Hon berättar att hon upplevt att utrikes födda personer blivit anställda på väldigt kort tid genom att de haft tidigare erfarenhet av exempelvis lagerarbete. I
då man mestadels utför kroppsarbete och truckkörning. Hon fortsätter och säger: “men kanske är det så att männen får fler jobb än kvinnorna”.
Magdalena berättar att för henne var det inte svårt att få ett jobb, men har däremot upplevt att det är många som hävdar att det är mycket enklare att få ett jobb om man är född i Sverige eftersom att det automatiskt medför bättre språkkunskaper. Hon fortsätter att förklara att om två arbetssökande har likvärdig utbildning och erfarenhet kan företaget välja att anställa en person vid namn Svensson istället för en person med ett arabiskt klingande namn.
För min del så fick jag ett jobb direkt, det var inte så svårt att få ett jobb. Men det är många som säger att om man är svensk så är det mycket lättare och det kan jag förstå, att de är bättre på att skriva och tala. Språket gör det svårare. Även om båda två har samma erfarenhet och utbildning så finns det många som säger nej och väljer infödda svenskar. Det kan bero på erfarenhet, utbildning och ibland kanske dem (företaget) tar någon som heter Svensson istället för någon med ett arabiskt namn (Magdalena).
Avsnittet ovan belyser svårigheter som respondenterna upplevt i processen när dem sökt jobb samt deras tankar kring om det är svårare för utrikes födda kvinnor än män att få ett arbete. Avsnittet behandlar också respondenternas åsikter kring om det är enklare för en inrikes född person att få ett arbete jämfört med en utrikes född person. Resultatet visar på att det råder delade åsikter kring om det är svårare för en kvinna än en man att få ett arbete, de som anser att det är lättare för en kvinna att bli anställd menar på att en kvinna är mer “anställningsbar” än män. Genomgående är också att språket är delvis avgörande för att få ett arbete och att bristande kunskaper i svenska kan leda till att en arbetsgivare väljer att anställa en inrikes född person, detta anser kvinnorna också bero på bristen av erfarenhet bland utrikes födda kvinnor. Detta leder enligt dem till att det är svårare att få ett arbete och konkurrera med personer som har erfarenhet samt är flytande i det svenska språket.
Gällande framtiden, tror flera av kvinnorna tror att enkla jobb kan hjälpa dem att få andra jobb. Katarina tror att hennes nuvarande jobb kan hjälpa henne med andra jobb i framtiden då hon får stöd på arbetsplatsen, speciellt med att komma i kontakt med handläggare på Arbets-förmedlingen. Hon säger också att hon får mycket tips och idéer som hon kan göra och att hon också får mycket hjälp av de andra kvinnorna, men främst från chefen. Veronika berättar att hon har fått möjligheten att utbilda sig inom olika områden och arbetar nu med att validera kvinnor till Circular Centre. Deras konferenser har lärt henne mycket som hon också kan ha användning för i framtiden.
Monika tror också att hennes arbete på Circular Centre kan hjälpa henne med andra jobb i framtiden. Hon menar på att anställningen ger henne en möjlighet att utvecklas men också ökad erfarenhet som ger henne en chans att kvalificera sig för ett bra jobb i framtiden, eftersom hon får mycket praktisk övning och utbildning, vilket gör det möjligt att förbättra hennes CV. Genom jobbet har hon fått lära sig att sköta kassan och att bokföra, hon kommer framöver att få göra fler utbildningar för att ha möjligheten att sköta fler delar av verksamheten.
Ja. Först när jag fick det här jobbet kunde jag inte ansvara för kassan, jag kunde inte bokföra men nu kan jag göra båda sakerna, och nästa månad ska jag göra fler utbildningar, här finns det
möjligheter att få utvecklas och kanske ger det här mig mer erfarenhet för att få ett bra jobb i framtiden då jag tränar mycket här och dem ger mig mer utvecklingsmöjligheter och utbildning varje dag, som jag kan skriva ner på CV:t. Jag har hela tiden ambition, och säger aldrig nej, försöker alltid att göra en uppgift (Monika).
Samtliga menade på att deras personliga situation kommer att påverkas till det positiva av deras anställning. Att genom arbetsplatsen ha möjlighet att utbilda sig och ta ansvar uppskattas och ses som en möjlighet till att senare i livet ta sig vidare till ett annat arbete. Erfarenheterna och utbildningarna är också något som kvinnorna kan lägga till i sitt CV som kan komma att vara till deras fördel i framtiden.
7. Analys
Nedan följer en analys baserad på de teoretiska utgångspunkterna; segregation, intersektionalitet samt social inkludering och exkludering och den tidigare forskningen som presenterats i tidigare avsnitt.
7.1 Segregation
På senare år har kopplingen mellan socioekonomisk och etnisk segregation stärkts och enligt Kulturdepartementet Regeringskansliet (2018) är arbete en viktig del i lösningen på problemen som uppkommer i samband med segregation. Att vara sysselsatt skapar en gemenskap, vilket majoriteten av deltagarna i studien nämnde. Att det är utrikes födda kvinnor som utgör en stor del av den grupp som är arbetslös, skapar även det en form av segregation. Det är också fler utrikes födda kvinnor som är arbetslösa och en ökad jämställdhet på arbetsmarknaden är också en viktig del i att minska segregationen (Ibid.). Katarina berättar att i och med sitt arbete känner hon mindre oro över sin ekonomi. Att ha en stabil inkomst minskar risken för segregering, arbetslöshet leder till försämrad ekonomi och ökade klyftor i samhället.
Som nämnt i bakgrundsavsnittet är begreppet segregation mycket brett, men för denna studien är segregationen på arbetsmarknaden mer relevant än socioekonomisk och etnisk segregation, men samtidigt går de två sistnämnda segregationsformerna att koppla till arbetssegregation eftersom dem samverkar med varandra. Tre av de sex kvinnor som deltog i studien hade tidigare arbetat inom vård och omsorgsyrket eller som lokalvårdare innan deras anställning på Circular Centre, vilket traditionellt sett är könsbundna yrken. Kreimer (2004) menar på att segregationen på arbetsmarknaden har två beståndsdelar, den vertikala och den horisontella segregationen. Den vertikala beståndsdelen beskriver den segregation som uppstår när kvinnodominerandeyrken är svåra att göra karriär inom och få en högre inkomst. Den vertikala segregationen kan i diskussionen kring enkla jobb vara svår att komma ifrån då många av de enkla jobb som finns på arbetsmarknaden är arbeten som inte kräver en särskild utbildning eller tidigare yrkeserfarenhet och är därmed en sektor med yrken som kan vara svåra att skapa sig en karriär inom. De kvinnor som deltog i studien hade ingen till liten arbetslivserfarenhet eller utbildning när de kom till Sverige och sökte arbete, vilket blev en bidragande faktor för deras yrkesval. Majoriteten av kvinnorna uttryckte att deras anställning på Circular Centre var en
hjälp för framtida jobb vilket kan vara en indikation på att enkla jobb i sig fyller en funktion som en språngbräda in på arbetsmarknaden och som ett redskap för att sedan ha möjligheten att ta sig vidare i arbetslivet.
Den horisontella segregationen beskriver hur män och kvinnor många gånger jobbar inom olika yrkeskategorier, där det är vanligare att kvinnor har yrken inom omsorg- och hushållssektorn och män har yrken inom kvalificerade manuella arbeten (Giddens och Sutton, 2013). Liksom den vertikala segregation är den horisontella segregationen svår att distansera sig ifrån i frågan kring enkla jobb då många av dem enkla jobb som finns på arbetsmarknaden är inom omsorg- och hushållssektorn eftersom dem inte kräver särskild utbildning eller erfarenhet som de kvalificerade yrkena gör. Monika beskrev hur hon upplevt att utrikes födda män erhållit jobb med hjälp av kompetens från tidigare arbetslivserfarenheter i deras hemländer. Eftersom majoriteten av de kvinnor som deltog i studien hade begränsad arbetslivserfarenhet och utbildning är det inte oväntat att hälften av deltagarna arbetat med okvalificerade yrken vilket bidragit till den horisontella segregationen. Dessa yrken är traditionellt kvinnodominerade yrken och som fortsätter att vara överrepresenterade av kvinnor, vilket bidrar till den rådande segregationen på arbetsmarknaden. Hälften av de kvinnor som deltog i studien hade innan de fått sin anställning på Circular Center jobbat inom omsorgen eller hushållssektorn, vilket bekräftar denna ståndpunkt. Kreimer (2004) menar också på att inom kvinnodominerade yrken är deltidsanställningar vanligt förekommande vilket går att koppla till höga nivåer av segregation. Många av de jobb som finns inom omsorg- och hushållssektorn är just deltidsarbeten där kvinnor är överrepresenterade.
Majoriteten av kvinnorna har bott i Sverige under flera år innan de började arbeta, de har studerat på SFI samt varit mammalediga. När Maria fick sitt första jobb i Sverige hade hon bott i landet i 11 år, hon hade innan dess hon levt på socialbidrag och upplevde en stor skillnad när hon fick ett arbete, hon kände sig tryggare och mindre orolig. Fler av respondenterna upplevde liknande positiva förändringar i samband med ett arbete. På senare år har kopplingen mellan utrikes födda personer och socioekonomisk segregation stärkts, då segregerade områden har i högre grad varit representerade av utrikes födda personer. Många av de olika typerna av segregation är nära sammankopplade och påverkas av varandra. Arbetslöshet och personers situation på arbetsmarknaden bidrar till segregation och arbete är en del av lösningen på problemen med segregation, då personer som lever på bidrag ofta har svårt att hålla samma levnadsstandard som den arbetande befolkningen. Dock arbetar respondenterna i studien med enkla jobb vilket i sig bidrar till den rådande segregationen på arbetsmarknaden då den horisontella och vertikala segregationen blir allt mer påtaglig ju fler kvinnor som blir rekryterade till redan kvinnodominerade yrken, vilket i sig är en bidragande faktor till segregation vilket är svårt att komma ifrån i diskussionen kring utanförskap. Detta är inte något som bör bortses ifrån, men enkla jobb har ändå varit ett sätt för respondenterna att skaffa erfarenhet och ett socialt nätverk som har bidragit till en känsla av social inkludering och en ökad förståelse av samhället, och som förhoppningsvis kan leda till mer kvalificerade jobb i framtiden och på det viset desegregera arbetsmarknaden.
7.2 Intersektionalitet
Klass, kön och etnicitet är bidragande faktorer som kan leda till social ojämlikhet. Bland kvinnorna i undersökning har få av dem jobbat innan eller jobbat under väldigt kort tid i sitt hemland, flera av dem var också arbetslösa under lång period när de kom till Sverige på grund av mammaledighet och/eller att de studerade SFI. Alla kvinnor i undersökningen är utrikes födda och fyra av sex är födda utanför Europa. Enligt Giddens & Sutton (2013) är inter-sektionalitet högst relevant när man diskuterar arbetslöshet, speciellt när det rör arbetslöshet mellan kön och mellan olika etniska grupper. Ungefär hälften av kvinnorna upplever att det är lättare för utrikes födda män att få ett arbete i Sverige och att det är enklare etniska svenskar att få ett arbete än en utrikes född person. Enligt Karlsdóttir, Sigurjónsdóttir, Ström Hildestrand & Cuadrado (2017) kan lägre utbildning, begränsad arbetslivserfarenhet och traditionella könsroller vara bidragande faktorer till en fördröjning för utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden, vilket resultatet visar på varit en anledning till att flera av kvinnorna bott i Sverige många år men inte arbetat. Även mer traditionella könsroller tycks ha haft en påverkan på kvinnornas fördröjda etablering eftersom några saknat arbetslivserfarenhet på grund av tidigare arbete i hemmet eller långa perioder av mammaledighet.
Enligt Giddens och Sutton (2013) är arbetslösheten högre bland utrikes födda personer och att diskriminering uppstår mellan kön och etniska grupper. Det finns ett samband mellan samhällsklass och arbetslöshetsnivå samt arbetslöshetsnivå och utbildningsnivå. Inter-sektionalitetsteorin menar på att ras, klass och kön påverkar varandra och leder till olika former av diskriminering beroende på vilken kontext man befinner sig i. Resultatet visar på att vissa av deltagarna uttryckte svårigheter att komma in på arbetsmarknaden delvis på grund av sitt kön och ursprung. Då Giddens och Sutton (2013) menar på att finns det ett samband mellan samhällsklass och arbetslöshetsnivå, ser vi ett samband mellan att flera av deltagarna i undersökningen har varit i Sverige under lång tid men inte arbetat, vilket har lett till låg till ingen inkomst och inkomsterna till mestadels bestått av olika typer av bidrag. Vilket i sin tur bidrar till en lägre samhällsklass som enligt Giddens och Sutton (2013) bidrar till högre arbetslöshetsnivå. Det går också att koppla arbetslöshetsnivå till utbildningsnivå vilket man kan se i studien, de flesta deltagarna hade låg eller ingen utbildning, vilket gör det svårare att komma in på den svenska arbetsmarknaden då Sverige har en högkvalificerad arbetsmarknad. Utifrån intersektionalitetsteorin, möter utrikes födda kvinnor ett flertal hinder på grund utav att de är kvinnor, utrikes födda och lågutbildade. Detta leder till olika typer av diskriminering som kan göra det svårare för utrikes födda kvinnor att bli inkluderade i samhället.
Magdalena uttryckte under intervjun att hon har hört talas om att arbetsgivare hellre anställer någon med ett svenskt namn istället för ett arabiskt klingande namn. Även om två personer har samma erfarenhet och utbildning tror hon att namnet kan vara avgörande i ansöknings-processen. Detta kan vara ännu en svårighet för utrikes födda i jobbsökandet vilket kan stärka känslan av social exkludering. Enligt Arai, Bursell & Nekby (2016) finns det arbetsgivare som går efter stereotyper vilket resulterar i att vissa personer blir bortvalda i anställningsprocessen på grund av deras namn ifall att namnet härstammar från ett annat land. De menar också på att det kan vara extra svårt för en kvinna med ett icke svenskklingande namn att få ett arbete och att etnicitesdiskriminering resulterar i större arbetsmarknadssegregeing för minoritetskvinnor
