NUMMER 2 1996
Det är en viktig demokratisk fråga
att kvinnor får mer reell makt. Marginalitet, utanförskap, periferi och
avstånd är begrepp som används för att beskriva kvinnors position på
arbetsmark naden och i samhällslivet. Fanns det plats för en
studen tska på 1910-talet att diskutera jämställdhet, kärlek och
sexualitet ? Vilka mekanismer sätter upp preferensramarna
för vad som är allvarligt eller roligt ?
På vems villkor skämtar vi ?
eningen Kvinnovetenskaplig tidskrift. Författarna ansvarar själva för innehållet i sina artiklar. För insända ej beställda ma-nuskript ansvaras ej.
Ansvarig utgivare: Mona Eliasson. Redaktörer: Ulrika Johnsen och Gabriella Ah-mansson.
Redaktionskommitté: Cecilia Almlöv, Hedvig Ekerwald, Margaretha Fahlgren, Görel Granström, (Jun Heimer, Inger Jonsson, Denise Malmberg, Anna-Karin
Malm-Westerlund-Shands.
Referensgrupp: Sylvia Benckert, Johanna Esseveld, Anita Göransson, Birgitta Holm, Tiina Rosenberg, Ulla Tebelius och Gert-rud Aström.
Kvinnovetenskaplig tidskrift utkommer med fyra nummer om året. Prenumerera ge-nom att sätta in 240 kr på pg 88 41 78-5. Stödprenumerationer å 300 kr eller mer är mycket välkomna.
Index över tidigare utkomna tema-nummer till och med kan beställas från redaktionen.
Box 256, 753 05 Uppsala. Tel. 018-10 31 32, 10 31 33. Fax 018-10 35 11.
Grafisk form: Leif Thollander. Vinjetter: Maria Persson. Tryckt på miljövänligt papper hos Wikströms, Uppsala.
ISSN 0348-8365.
© Författarna och Kvinnovetenskaplig tidskrift.
Utgivningen har möjliggjorts av anslag från Humanistisk - Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet och Utbildningsdepartementet
Nr 2 1996 Årg 17
Från redaktionen 1 M A R T A R O N N E
Greta Beckius och d e n omöjliga s t u d e n t s k e r o m a n e n 3 G U N N E L FORSBERG
R u m m e d utsikter - m o d u l a t i o n e r på ett g r u n d t e m a 15 CECILIA A L M I . Ö V / M A R I A O H L S S O N
H u r skämtar vi? O m barns och vuxnas skämt i ett könsperspektiv 24 S O P H I A M A R O N G I U
"Det blir ett totalt utanförskap" - könsperspektiv på kvinnors karriärutveckling 41 INGER H U M L E S J Ö / A N N I K A Å K E R B L O M
u n d e r medverkan av Inger Jonsson, Pernilla J o h a n s s o n och Lynn Karlsson Ekonomisk historia, akademiska miljöer och kvinnliga forskare 51
Ana Mendieta, Anima - Silueta verk i Mexico, 1973-77 (från utställningen "Ana Mendieta" på Uppsala konstmuseum, 1996).
Från redaktionen
Välkomna till Uppsala, kära läsare!
Att flytta på en tidningsredaktion är inte gjort i en h a n d v ä n d n i n g . När Uppsalaredaktionen n u äntligen ser sitt första egna n u m m e r gå i tryck så är det resultatet av ett förberedelsear-bete som startade för över ett år sedan. Den 5 februari i år kom sedan flyttlasset från U m e å och vi k u n d e ta våra tillfälliga lokaler i det sk Skandalhuset i besittning. Så kallas nämligen universitetsförvaltningens hus här i Uppsala -skandalen har att göra m e d att huset i all för-m ä t e n h e t byggdes så högt att det skyför-mför-mer självaste universitetshuset! Just n u står vi i be-g r e p p att flytta ibe-gen och d e n n a rotlöshet, att inte veta n ä r eller vart vi måste flytta har varit besvärlig. I dessa Internet-tider väntar vi ex-empelvis på att få länka u p p oss för att k u n n a kasta oss u t i o b e h i n d r a d k o m m u n i k a t i o n m e d omvärlden. Men dessa prövningar till
trots så lovar vi att fortsätta b r i n n a för vår upp-gift och ser f r a m e m o t goda och produktiva år. Vi kan, till att börja med, utlova en varm fe-ministisk höst tillsammans m e d KVT. Den nya redaktionen vill också tacka Umeå-redaktio-nen som gav oss tillfälle att j o b b a m e d layout och bilder till 1 / 9 6 - ett lärlingsuppdrag som var värdefullt för oss.
Vägen från marginalen till c e n t r u m känns ibland stenigare än vi från början k u n n a t ana. Marginalitet, utanförskap, periferi och av-stånd är f o r t f a r a n d e b e g r e p p som används för att beskriva kvinnors position på arbetsmark-n a d e arbetsmark-n och i samhällslivet. I det första Uppsala-baserade n u m r e t , I marginalen, h a r ambitio-n e ambitio-n varit att låta kviambitio-nambitio-noforskare i ambitio-n o m Uppsa-la Universitet k o m m a till tals och presentera a n t i n g e n sin forskningsmiljö, ett aktuellt forskningsprojekt eller ett avhandlingsarbete.
diskuterar heterosexuella rumsliga kontrakt u r ett könsperpektiv, påpekar att relationerna mellan k ö n e n inte är universella. De är inte ens nationella. De formas i det vardagliga mö-tet mellan kvinnor och m ä n på olika platser. Att vara i c e n t r u m är att ta r u m m e t i
besitt-ning, att utgöra n o r m e n och att ha makt. På vems bekostnad har vi roligt? Skämtar pojkar och flickor på samma sätt? I nordister-n a Cecilia Almlövs och Maria Ohlssonordister-ns artikel kan d u också läsa om h u r m ä n och kvinnor skämtar. De utgår från att kön har betydelse för vårt språkbruk och hävdar att det d ä r f ö r är viktigt att se på vilken repertoar som är till-gänglig för kvinnor respektive m ä n .
Marta R o n n e , som är d o k t o r a n d i Littera-turvetenskap, berättar o m författaren Greta Beckius som vid förra sekelskiftet skrev en fri-språkig r o m a n o m en upsaliensisk studentska som söker sin sexualitet. Marta R o n n e m e n a r att Beckius text skiljer sig från samtidens a n d r a kvinnliga författares universitetsskild-ringar, eftersom Beckius r o m a n ventilerar kontroversiella temata som sexualitet och kär-lek, utan att vara ett debattinlägg i k a m p e n för kvinnors lika mänskliga rättigheter.
Sophia Marongiu, som skriver sin avhand-ling i psykologi, fortsätter diskussionen från f ö r e g å e n d e n u m m e r om kvinnor och chef-skap, utifrån g r u n d a n t a g a n d e t att det är vik-tigt att kvinnor får m e r reell makt.
Annika Åkerblom och Inger Humlesjö har, tillsammans m e d några a n d r a kvinnoforskare vid Ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala universitet, skrivit en artikel i vilken d e kartlagt kvinnliga forskares villkor på sin relativt färska institution.
Den nya redaktionskommittén består av nio kvinnoforskare från Uppsala: Cecilia Alm-löv som är nordist; Margaretha Fahlgren, lit-teraturvetare; Kerstin Shands, forskare inom amerikansk litteratur; Denise Malmberg, et-nolog, Anna-Karin Malmberg, filosof; Ulrika Nilsson, idé- och lärdomshistoriker; G u n Hei-mer, medicinare, Hedvig Ekerwald som är so-ciolog samt juristen Görel Granström. Det första året ingick också ekonomhistorikern Inger Jonsson i kommittén, m e n h o n har n u slutat eftersom h o n fått arbete på a n n a t håll.
Redaktörer är litteraturvetaren och
skri-b e n t e n Ulrika J o h n s e n , som också arskri-betar på C e n t r u m för kvinnoforskning m e d forskarin-f o r m a t i o n samt Gabriella Ahmansson, som är litteraturforskare m e d ett förflutet som skri-b e n t och föredragshållare inom ä m n e t makt och kön.
Kvinnoforskningen lever och blomstrar för-visso i marginalen - ett utanförskap som kan vara både av o n d o och av godo. Och det är just här, i marginalen, som många pionjärinsatser gjorts. H ä r i Uppsala fanns till exempel 1978-81 Kvinnolitteraturprojektet m e d professor Karin Westman Berg som projektledare och Gabriella Ahmansson som assistent. Projektet, som var en logiskt fortsättning på det kvinno-l i t t e r a t u r s e m i n a r i u m som Karin Westman Berg länge drivit i Kursverksamhetens regi, bestod av en handfull litteraturforskare och d o k t o r a n d e r m e d egna forskningsområden och huserade i en mycket liten tvåa på Kyrko-gårdsgatan eftersom det inte fanns plats på Litteraturvetenskapliga institutionen. I projek-tets handskrivna kortregister fanns i stort sett alla kvinnolitteraturforskare och kvinnofors-kare i N o r d e n . Karin Westman Berg var till-sammans med Birgitta H o l m den stora inspi-ratören och igångsättaren och ett naturligt fo-kus för kvinnoforskningen i Sverige, något som tydligt kan spåras i diverse publikationen från 80-talets början. Tidning för Litteraturve-tenskaps n u m m e r 1 / 8 0 hette t ex "Feministis-ka betraktelser." K v i n n o l i t t e r a t u r p r o j e k t e t startade också i all anspråkslöshet en skriftse-rie, Kvinnolitteraturforskning I-IV, vars första n u m m e r "Teorier och begynnelser" u t k o m
1979. Redaktör var Gabriella Ahmansson. När så KVT startades 1980 av en g r u p p kvinnofors-kare i L u n d var temat för det första n u m r e t "Kvinnoforskning". H ä r medverkade Karin Westman Berg, Harriet Holter, G u n n a r Qvist tillsammans m e d a n d r a kända kvinnoforskare. Numrets första illustration var d e n tidnings-bild från Karolinska sjukhuset som visar graf-fittin "Gråt inte, forska," en devis som Karin Westman Berg året innan använt som titel på den samlingsvolym m e d aktuell kvinnoforsk-ning som gavs ut på Prisma. Vi k ä n n e r verkli-gen att vi arbetar i en levande tradition och gläder oss åt att kvinnoforskningen på nytt har fått ett eget litet r u m i Uppsala!
MARTA R O N N E
Greta Beckius och den omöjliga
studentskeromanen
I och med kvinnornas intåg på de svenska universiteten började
de kvinnliga akademikerna skriva om sin studenttid. Men fick en
studentska på 1910-talet öppet diskutera frågor som
jämställdhet, kärlek, sexualitet och moral?
Anda till b ö r j a n av 1900-talet skrevs r o m a n e r om universitetslivet uteslutande av manliga författare. Detta h a d e sin förklaring i att uni-versitetets portar hade varit stängda för kvin-nor ända till 1873. Samma år kvinkvin-norna fick tillträde till högskoleutbildning skrevs Sveriges första kvinnliga student in vid Uppsala univer-sitet. Men det skulle dröja ytterligare fyrtio år innan universitetslivet blev föremål för en kvinnlig författares verk. Först året 1915 gav den unga Stockholmsjournalisten Ellen I.and-quist ut sin r o m a n Suzanne som av samtiden kallades för en "studentskeroman" och hand-lade om kvinnliga studenter i Uppsala.
Suzan-ne följdes 1920 av Lydia Wahlströms Sin fars dotter, även den en berättelse om Uppsalas
kvinnliga studentliv. 1927 gav journalisten och författaren Margit Palmaer ut sin r o m a n
Stu-dentska, m e d a n Gunhild Tegen 1929
publice-rade berättelsesamlingen Eros i Uppsala och
an-norstädes och 1934 r o m a n e n En fattig students-ka. Universitetslivet i L u n d skildrades däremot
av Ingeborg Björklund i Månen över Lund (1931), a n d r a delen i den så kallade VaxMrilo-gin.1 Gemensamt för dessa författare var att de själva h a d e varit studentskor i Uppsala eller L u n d och k u n d e d ä r f ö r skildra d e n kvinnliga studentmiljön utifrån sina egna erfarenheter.
Samtidigt fortsatte även manliga författare att skriva om universitetet.2 Lundamiljön ut-nyttjades som motiv av Gustaf Hellström (ro-m a n e r n a En (ro-mycket ung (ro-man från 1923 och Sex
veckor i Arkadien från 1925). O m Lund skrev
också Harald Wägner, bror till Pennskafts-Elin och liksom hon journalist. Universitetstemat
finner vi också hos Artur Möller och Fritiof Nils-son Piraten. Den sistnämndes Lundaroman Tre
terminer blev m e d tiden en klassiker. Till före
detta Uppsalastudenter som senare skildrade staden och dess universitet hörde även Albin Yt-terlund m e d sina Upsataberättetser och Axel Wändahl m e d novellsamlingen Studenter. Båda författarna gäller idag som helt okända.
H u r skildrar då kvinnorna respektive män-n e män-n det egmän-na och det motsatta kömän-net? Fimän-nmän-ns det överhuvudtaget stora skillnader mellan d e båda g r u p p e r n a när det gäller beskrivningar av universitetet och studenternas dagliga till-varo? Dessa frågor är utgångspunkten för min föreliggande licentiatavhandling "Myrten och
lager. En genusteoretisk studie av kvinnors och mäns skönlitterära prosaskildringar av svenskt universitetsliv utgivna 1904-1943. Där ställer j a g
de o v a n n ä m n d a kvinnliga och manliga förfat-tarna i ett sorts dialogförhållande till varand-ra. Min utgångspunkt är att de båda k ö n e n speglas i varandra, något m a n bara kan visa g e n o m att läsa texterna parallellt. Det intres-santa m e d författarna är annars att deras ung-d o m och stuung-dietiung-d inföll mellan 1880 och 1910. Ofta är det samma frågor som återkom-m e r i texterna, oavsett oåterkom-m författaren är återkom-m a n eller kvinna. Många av texterna bedriver de-batt kring religion, etik och filosofiska spörsmål, kring kvinnlig rösträtt och arbetar-rörelsen, och sist m e n kanske mest kring kär-lek, d u b b e l m o r a l , och sexualitet. Antalet skönlitterära texter där universitetet och stu-dentlivet skildrades var också som störst före 1943 m e n minskade sedan kraftigt på
1940-ta-let. U n d e r 1940-talet f ö r ä n d r a d e s det svenska studentlivet i takt m e d andra stora samhälls-förändringar, vilket även påverkade bilden av universitetet i d e senare skrivna r o m a n e r n a .
Kvinnligt, manligt.
Likheter och skillnader
De kvinnliga författarna skriver om kvinnliga studenters liv i Uppsala och Lund precis som d e manliga alltid skrivit om m ä n n e n . I kvin-n o r kvin-n a s r o m a kvin-n e r beskrivs av kvin-naturliga skäl all-tid den manliga studentkretsen utifrån stu-dentskornas syn på den. Då framställs män-nen ofta som inkräktare och sägs hota stu-dentskornas nyvunna och fortfarande mycket svaga ställning vid universitetet. I männens tex-ter är kvinnorna i sin tur oftast frånvarande i den hermetiskt stängda, manliga studentkret-sen. Många av de unga m ä n n e n sägs vara osäk-ra och förvirosäk-rade inför den nya kvinnotypen. Sekelskiftets manlige student tvingas ta ställ-ning till vad han ofta uppfattar som kvinnornas intrång på ett hittills manligt territorium.
Lika mycket som d e n manliga studentkret-sen är stängd för de kvinnliga s t u d e n t e r n a är universitetsmiljön m e d sina traditioner och ri-tualer en stängd värld i förhållande till resten av samhället. Därför utspelar sig konflikterna i r o m a n e r n a oftast på flera olika plan. Stu-d e n t e n eller stuStu-dentskan måste hitta sin plats i universitetsmiljön och precisera sin ställning g e n t e m o t det motsatta könet. De flesta unga bryter också m e d de n o r m e r och värderingar som representeras av "de konservativa" utan-för universitetsvärlden, ofta av utan-föräldrar och anhöriga. Den traditionella konflikten mellan studenten och borgaren får dessutom en ex-tra dimension hos de kvinnliga författarna. Där är studenten d e n nya, m e r eller m i n d r e frigjorda kvinnotypen och borgaren lika m e d det intoleranta samhället m e d sin dubbelmo-ral och sin misstro mot kvinnoemancipation.
En "omöjlig" roman
Bland r o m a n e r om universitetslivet döljer sig en s p ä n n a n d e historia om en studentska och h e n n e s försök att ö p p e t och frispråkigt skild-ra studentlivet i Uppsala på 1910-talet.
Histo-rien handlar o m Greta Beckius och h e n n e s aldrig publicerade och senare till större delen förstörda sedlighetsskildring Marit Grene från 1911. Texten skiljer sig från de a n d r a kvinnli-ga r o m a n e r n a om universitetet. Den handlar om en LTppsalastudentska som k ä m p a r för kvinnans rätt till ett kärleksliv på egna villkor. Manuskriptets idag mycket fragmentariska ka-raktär gör att d e n innehåller få beskrivningar av studentlivet och universitetet. Det bevarade f r a g m e n t e t tyder emellertid på att studenter och Uppsalamiljön ägnades betydligt m e r plats i den ursprungliga texten. I manuskrip-tets nuvarande skick ligger tyngdpunkten på det som traditionellt kallas för livets "privata" sfär: kärlek, sexualitet och moral. D e n n a fo-kusering finns i alla d e kvinnliga författarnas r o m a n e r om studentlivet m e n saknas oftast i m ä n n e n s . D ä r f ö r jämför j a g här Marit Grene endast m e d d e a n d r a kvinnliga r o m a n e r n a . Hos Beckius, Landquist och Wahlström skild-ras u n g a kvinnor som f å n g n a i "det kvinnliga begärets ingenmansland", alltså i gränslandet mellan det alltmer u p p l u c k r a d e viktorianska kvinnoidealet och d e n ä n n u diffusa föreställ-ningen om "den nya kvinnan".3 De senare för-fattarna Palmaer, Tegen och Björklund för dis-kussionen kring kärlek och erotik utifrån
1920- och 30-talets alltmer liberala syn på mo-ral och på kvinnans rättigheter. Björklund är d e n e n d a bland d e m som gärna blandar sam-m a n sekelskiftets idéer sam-m e d d e sam-m från 20- och 30-talet.
Greta Beckius
Beckius f ö d d e s 1886 i en grosshandlarfamilj i Stockholm. H ö s t t e r m i n e n 1905 a n l ä n d e h o n till Uppsala för att läsa på en filosofie k a n d i d a t i humanistiska ä m n e n .4 Tillsam-m a n s Tillsam-m e d v ä n i n n o r n a Landquist och Lisa Rolf f ö r d e h o n ett utåtriktat liv vid sidan o m studierna. Alla tre var aktiva i n o m Uppsala kvinnliga s t u d e n t f ö r e n i n g och Stockholms nation. För s t u d e n t s k o r n a s del m e d f ö r d e universitetsvistelsen en för d e n tiden ovan-ligt stor rörelsefrihet och ett tätt u m g ä n g e m e d d e manliga k a m r a t e r n a , n å g o t som stred m o t d e n borgerliga m o r a l u p p f a t t n i n g en. Liksom m å n g a a n d r a u n g a kvinnor h a m
-Linda Västrik, Edens Lustgård, 1996.
n a d e Greta i klyftan mellan d e n gamla och d e n nya m o r a l e n och mellan d e n gamla och d e n nya kvinnorollen. Ett olyckligt m ö t e m e d sexualiteten på m ä n n e n s villkor h a r sag-ts vara orsaken till h e n n e s n e r v s a m m a n b r o t t hösten 1911 och självmord i j a n u a r i 1912. Det av allt att d ö m a o f u l l b o r d a d e r o m a n m a -nuskript Marit Grene som Greta e f t e r l ä m n a d e vid sin d ö d i Uppsala f a n n s bland d e p a p p e r som Greta t e s t a m e n t e r a d e till sin vän, teolo-gen Emilia Fogelklou.'
För Fogelklou framstod innehållet som chockerande, liksom för Ellen Key och
kriti-kern Klara Johansson. De två sistnämnda fick kort efter Gretas d ö d uttala sig o m möjlighe-ten till eventuell publicering.6 Marit Grene tol-kades som en självbiografisk skildring, en sjuklig och intim bikt över Gretas två kärleks-förhållanden, det e n a m e d essäisten och kriti-kern J o h n Landquist 1906-1908 och det a n d r a m e d meteorologen B r u n o Rolf 1910.' Särskilt J o h n Landquist ville se manuskriptet som en indikation på att Greta lidit av sjukdomen de-mentia praecox (schizofreni). Landquist fick aldrig se manuskriptet själv m e n fick del av det g e n o m Fogelklou 1915. H a n ansåg att en
Greta Beckius, fotograferad u n d e r studietiden. Bil-d e n är f ö r m o Bil-d l i g e n från 1910/11. Originalet finns i Göteborgs universitetsbiblioteks ägo.
eventuell publicering av Marit Grene skulle skada hans rykte. Med diverse a r g u m e n t och hot lyckades han ä n d a till 1956 f ö r h i n d r a ut-givningen.8
Den som till slut avgjorde manuskriptets ö d e blev emellertid Gretas syster Stina Becki-us som av Emilia Fogelklou fick i u p p d r a g att renskriva Gretas svårtydda o r i g i n a l m a n u -skript.9 Lika chockerad av textens innehåll som Fogelklou m e n helt oförstående inför dess litterära värde tolkade h o n texten än som en tilltänkt r o m a n , än som n å g o n sorts dag-bok och ett utslag av Gretas nervsjukdom. I femtiosju år skulle Stina brottas m e d rädslan inför d e n eventuella skandal som utgivningen av Marit Grene k u n d e orsaka. 1969 b r ä n d e h o n slutligen alla kopiorna och större delen av originalmanuskriptet. Marit Grene h a d e dömts ut som en pinsam privatangelägenhet.1 0
Det skulle ta n ä r m a r e sjuttio år från Gretas d ö d tills h e n n e s manuskript skrevs in i
kvin-n o r kvin-n a s litteraturhistoria.1 1 Hela historien kan ses som ett exempel på att kvinnor ofta tysta-des n e r när de försökte att ö p p e t diskutera sexualitet och moral.1 2 Att Marit Grene aldrig publicerats b e r o d d e på d e inblandades per-sonliga intressen. Men h a d e det annars varit möjligt att ge ut manuskriptet i dess ur-sprungliga f o r m direkt efter Gretas d ö d 1912? Med all sannolikhet inte. Vad var det då som gjorde h e n n e s text till en "omöjlig" sedlig-hetsskildring j ä m f ö r t m e d d e r o m a n e r som förhållandevis ö p p e t diskuterade d e n kvinnli-ga erotiken?
Manuskriptet idag
Det idag bevarade f r a g m e n t e t i avskrift om-fattar cirka 140 sidor av originalmanuskrip-tets 917 blyertsskrivna a r k . " Enligt uppgifter-na var origiuppgifter-naltexten indelad i flera delar vil-ka i sin tur bestod av vil-kapitel och m i n d r e
av-snitt.1 41 sitt n u v a r a n d e skick saknar texten all grafisk i n d e l n i n g . Vad gäller i n n e h å l l e t k a n d e n d o c k sägas bestå av två delar. I d e t första avsnittet ingår en i n l e d n i n g som troligen ut-g j o r d e b ö r j a n på o r i ut-g i n a l m a n u s k r i p t e t . D ä r får läsaren stifta b e k a n t s k a p m e d h u v u d p e r -s o n e n Marit G r e n e o c h m e d d e l en-sliga f j ä l l a n d s k a p d ä r h e l a historien utspelar sig. D e t t a avsnitt h a n d l a r o m Marits liv i h u s e t i skogen d ä r h o n b o r tillsammans m e d en kvinnlig släkting. En tillbakablick på Marits b a r n d o m o c h s t u d e n t t i d i U p p s a l a f i n n s ock-så m e d . I d e n framställs Marit som ett o f f e r f ö r e n traumatisk incestupplevelse o c h sena-re f ö r ett påtvingat sexuellt u m g ä n g e m e d d e n u n g e U p p s a l a s t u d e n t h o n svärmat för. Berättelsens a n d r a del u t g ö r d e n egentliga h a n d l i n g e n . Där m ö t e r Marit d e n m a n s o m får l e d a h e n n e i g e n o m d e n kroppsliga kärle-k e n s b l o d i g a initiationsrit o c h som s e n a r e överger h e n n e . H a n d l i n g e n f o r m a r en sinus-kurva, d ä r Marits m ö t e n m e d sexualiteten framställs som ett p e n d l a n d e m e l l a n tvivel och tro. Vid b e r ä t t e l s e n s slut är historien o m h e n n e s k a m p f ö r kärleken delvis tillbaka i utg å n utg s p u n k t e n , vid e n s a m h e t och h o p p l ö s -het. E n s a m h e t och tvivel u t g ö r m e d a n d r a o r d e n r a m f ö r berättelsen. O m så var tänkt f r å n b ö r j a n eller o m d e t b e r o r p å m a n u s k r i p tets f r a g m e n t a r i s k a karaktär får vi f ö r m o d l i -gen aldrig veta.1'
Erotik som övergrepp
D e n kvinnliga sexualiteten tar stor plats såväl i Beckius text som i d e a n d r a kvinnliga förfat-tarnas r o m a n e r o m studentlivet. B u d s k a p e t ly-d e r oftast att u n g a kvinnors första kontakt m e d e r o t i k e n blir f ö r ö d a n d e f ö r d e r a s liv. Ett t e m a som å t e r k o m m e r i flera av t e x t e r n a är kvinnliga s t u d e n t e r som tvingas till sexualde-b u t m o t sin vilja. Beckius Marit G r e n e , Land-quists S u z a n n e och B j ö r k l u n d s Lina utsätts al-la tre f ö r ö v e r g r e p p f r å n m a n l i g a s t u d e n t e r s sida. H ä r går e m e l l e r t i d Beckius betydligt längre än n å g o n av d e a n d r a . H o n låter Marit G r e n e s olyckliga erotiska e r f a r e n h e t e r äga r u m r e d a n i b a r n d o m e n . Ö v e r g r e p p e t Marit utsätts f ö r sägs h a väckt h e n n e sexuellt o c h gjort h e n n e u r stånd att motstå sexualdriften:
När jag var sex år gammal, missbrukade en mycket äldre gosse - jag minns honom än, han var kolsvart med tjocka starka mörkröda läppar och en sinnlig-het, som slog ut som en het låga från hans varelse - min ovetande barnanatur. Inte mycket - icke länge - han skadade icke den ömtåligaste organis-men, egentligen blott sinnet. Men det var nog."1
I Landquists Suzanne blir h u v u d p e r s o n e n s första erotiska e r f a r e n h e t e n våldtäkt, vilket l e d e r till skam och f ö r ö d m j u k e l s e r . För stu-d e n t s k a n S u z a n n e blir erotiken också e n stor chock. Landquists diskussion av d e n kvinnliga sexualiteten saknar emellertid d e n frispråkig-h e t som u t m ä r k e r Beckius m a n u s k r i p t . O m S u z a n n e s nyväckta erotiska b e h o v får läsaren veta indirekt, n ä r S u z a n n e antyder likheten m e l l a n d e n inre strid som plågar h e n n e själv o c h d e n som drev h e n n e s b r o r till självmord. S c e n e n utspelar sig i e n m a n l i g läkares mot-t a g n i n g s r u m :
Hon tvärtystnade och svalde orden: så var det nå-got han inte fick. Hennes röst hade emellertid sjunkit till en halvhög viskning, varför [läkarens] ljöd stark, då han sade:
- Han ägde ett våldsamt driftliv!
Vad? Hon blev paralyserad av detta ord, aldrig förr hört, och hennes hjärta sammandrog sig i en egen-domligt plågsam smärta, som om det blivit djupt och grymt sårat.17
N ä r S u z a n n e tvingas att ö p p e t diskutera sin a erotiska e r f a r e sin h e t e r m e d esin läkare u p p -lever h o n d e t som ett e n d a stort ö v e r g r e p p som berövar h e n n e all självaktning, e f t e r s o m h o n hittills varken uttalat eller h ö r t o r d e t "drifter". "Det låg n å g o t barnsligt, n å g o t idio-tiskt i det sätt p å vilket h o n u p p r e p a d e d e obe-k a n t a sexuella o r d e n . H o n sög m u s t e n av d e m ä n d a till leda, ä n d a tills h o n icke o r k a d e m e r o c h föll s a m m a n " , h e t e r d e t o m d e n c h o c k S u z a n n e u p p l e v e r vid samtalet.1 8
Sexualitet som en börda
D e n r ö d a t r å d e n h o s Beckius och i d e a n d r a kvinnliga t e x t e r n a o m studentlivet är att sex-ualiteten är ett h o t m o t kvinnans självständig-het. "Vi kvinnor hava ett driftliv...som går f r å n
L i n d a Västrik, Edens Lustgård, 1996.
och skriker sedan då den begraver henne, viskade hon ironiskt. Lina, hur har du blivit så lättsinnig, vad tänker du på, du ska läsa! Minns du inte läng-re din mor, som arbetat för dig och dina syskon, som ser upp till dig.
Men hennes kropp ropade, rakt mot förnuftet, på flera kyssar, mera!
"Vad har jag gjort", tänkte hon, "vad har jag gjort. Ser alla på mig, att jag är en annan nu än förut. Vad är rätt och vad är orätt, vad är sedligt och vad är osedligt, vad tillåtet och vad otillåtet?""4
Strävan att tämja sin e g e n k r o p p blir Linas viktigaste mål s o m nyinskriven s t u d e n t . H o n be-s t ä m m e r be-sig för att viga sitt liv åt d e t andliga p å bekost-n a d av sibekost-n sexuali-tet. " H o n t e x t a d e e n latinsk s e n t e n s o c h satte u p p vid skrivstället f ö r att h a d e n f ö r ö g o n e n : Ad m a i o r e m geni-tus sum, q u a m u t m a n c i p i u m sim mei c o r p o r i s . Eller p å svenska: J a g är f ö d d till större ting, än att vara slav u n d e r m i n kropp.""1 Trots d e t blir Lina förälskad och låter sig f ö r f ö r a s av en u n g s t u d e n t . Slut-k l ä m m e n blir att erotiSlut-ken förstört h e n n e s känsloliv. Vägen tillbaka l e d e r g e n o m en o ö n s k a d graviditet och missfall och till slut väljer Lina b o r t d e n kroppsliga kärleken f ö r att återigen bli fri.
H u r skriver d å Beckius o m erotiken? För h e n n e s studentska Marit G r e n e är d e n inte n å g o t "tillfälligt", n å g o t som är " e m o t h e n n e s innersta instinkt". Nej, Marit vill i stället bli förlöst g e n o m d e t erotiska samlivet, ett samliv som bygger p å kärlek och som får h e n n e att a c c e p t e r a sina e g n a sexuella behov. Marit u p p f a t t a r sexualdriften som en inre svaghet, m e n b a r a så länge d e n g ö r h e n n e till ett vilje-löst n j u t n i n g s o b j e k t i en m a n s h ä n d e r . Det är inte erotiken i sig som skadar kvinnan, u t a n h i m m e l e n till j o r d e n . . . O c h m ä n n e n h a r
mak-ten över det.", k o n s t a t e r a r Marit Grene.1 9 Beckius m e n a r emellertid att kvinnans sexuel-la b e h o v är h e l t naturliga och att h o n b o r d e h a rätt att tillfredsställa d e m på sina e g n a vill-k o r och inte på m a n n e n s . Detta är d e n största skillnaden mellan Marit Grene o c h d e a n d r a t e x t e r n a , i vilka d e u n g a k v i n n o r n a sägs upp-fatta sin sexualitet som en b ö r d a . "Vad h a r j a g att g ö r a m e d något, som blott är tillfälligt?" f r å g a r Landquists S u z a n n e , "Det är e m o t m i n i n n e r s t a instinkt.
J a g vet väl, att j a g är sinnlig. Vilken kvin-n a är d e t icke? M e kvin-n h a vi icke fått mak-ten att leva u t a n d e t lika väl som att leva m e d det, n ä r vi ve-ta, att f ö r b i n d e l s e n varken g ö r oss stol-ta eller lyckliga."20
Även s t u d e n t s -kan Märta Fegrelius, h u v u d p e r s o n e n i Wahlströms Sin fars
dotter b e s t ä m m e r
sig för att försaka kärleks- och sexlivet f ö r y r k e s a m b i t i o -n e r -n a s skull, -n å g o t som s e n a r e visar sig
h a slagit fel ut, e f t e r s o m h o n ä n d å blir förlo-vad. " R i k e d o m e n s lycka består icke i att m a n skaffar allt m a n önskar sig, u t a n i att veta att m a n kan det, o m m a n vill" k o m m e r h o n f r a m till. "Förbleve h o n n u ä n d å en undantagsvarelse, så s k e d d e d e t alltså inte av bittert n ö d -tvång u t a n av frivilligt val."21
För s t u d e n t s k a n M a g d a i Palmsers r o m a n S t u d e n t s k a är steget fullt u t m o t d e n kroppsli-ga kärleken inte möjligt, inte ens m e d d e n h o n älskar.22 Atrå och u p p h e t s n i n g ser h o n som n å g o t p i n s a m t och r e p r e s e n t e r a r åsikten att f ö r n u f t e t är starkare än drifterna.2 3 Björk-l u n d s studentska Lina u p p f a t t a r sina e g n a erotiska b e h o v som e n svaghet och ett h o t m o t sin e g e n självständighet:
d e t f a k t u m , att d e n kroppsliga kärleken alltid sker p å m a n n e n s villkor, k a n Marit G r e n e s b u d s k a p tolkas. "Ar d e t så k v i n n o r n a s n e r v e r knäckas? Ar d e t så m a n n e n skyddar, älskar o c h vårdar d e n h a n älskar, att h a n störtar sig över h e n n e s o m ett r o v d j u r över sitt of-f e r ? . . A t t m a n n e n of-f ö r of-f ö r kvinnor, s k ä n d a r d e m - överger d e m d e t veta vi, d e t är e n gam-mal visa." utbrister d e n u n g a Marit Grene.2 6
Frihet eller dominans ?
D e t som g ö r Beckius text p r o b l e m a -tiskt är h e n n e s bild av d e n p e r f e k t a kär-l e k e n s o m ett m a k t s p e l m e l l a n m a n o c h k v i n n a . Trots b u d s k a p e t att i d e a l k ä r l e k e n byg-g e r p å j ä m l i k h e t m e l l a n k ö n e n är n ä m l i g e n M a r i t G r e n e i g r u n d och b o t t e n e n historia o m e n kvinnas läng-t a n e f läng-t e r e n full-ständig m a n l i g do-m i n a n s , b å d e intel-lektuell o c h erotisk. H u r kan d å Beckius
ses som s p r å k r ö r f ö r d e n nya, e m a n c i p e r a d e kvinnan?
S t u d e n t s k a n Marit G r e n e vill bli fri f r å n m i n n e n av d e n u n g e U p p s a l a s t u d e n t som tvingade h e n n e till samliv m o t h e n n e s vilja. M e n d e n n a förlossning skall ske g e n o m ett samlag m e d e n a n n a n m a n , e n m a n som h o n själv väljer o c h ser u p p till."' M a n n e n f r a m -ställs som å e n a sidan stark o c h m a s k u l m , och å a n d r a sidan ö m och hänsynsfull, ett mans-ideal som h ö r h e m m a i d a g e n s kvinnliga kär-l e k s r o m a n e r .2 8 M a k t p o s i t i o n e r n a f ö r s k j u t s m e d berättelsens g å n g i o c h m e d att Marit G r e n e , i b ö r j a n framställd n ä r m a s t som jor-d e n s och n a t u r e n s starka jor-dotter, successivt får alltmer barnsliga o c h veka drag:
Man kunde tro att hon som en ung jättedotter trädt
fram ur den gråa berghallen bakom sitt hem för att bygga och bo i solen - men sedan under dess milda inflytande sjunkit samman till vanligt människo-mått. Ty något av en ung jättinnans kraft, fast i mjukhet förfinad och förmänskligad vilade över henne. Alla hennes drag voro stort tilltagna - som ett kvarlevande minne från jättinneperioden.29
Från b ö r j a n är Marit d e n n a starka kvinna o m vilken d e t också h e t e r att h o n "skötte sin t r ä d g å r d själv, grävde i j o r d e n och b r ö t sten" m e d h ä n d e r n a "se-niga av a r b e t e " o c h b e h ö v d e "låta sin kraft gå lös på j o r d o c h s t e n . " "För »fröken p å berget» h a d e alla karlar i n e j d e n respekt. De visste, att h o n var karl till att taga vil-k e n s o m h e l s t av d e m i k r a g e n o c h slänga h o n o m åt si-d a n " får läsaren ve-ta i d e n försve-ta de-l e n . L ä n g r e f r a m f ö r v a n d l a s M a r i t o c h blir liten o c h försvarslös. Då be-skrivs h o n plötsligt som "den lilla rotlö-sa k v i n n a n " som ska förlörotlö-sas, "en liten fladd-r a n d e pafladd-rasitvafladd-relse h e m l ö s i d e n eviga fladd- rym-den".3 0 O m Marits f ö r h å l l a n d e till d e n m a n h o n valt h e t e r d e t också att h o n :
hade blivit ett barn igen, som gömmer sitt huvud i moderns knä, biktar i halvkvävda ord sina många synder och i moderns mötande innerliga blick lä-ser förlåtelse under bikten - ...Och sedan relä-ser det sig - starkt - ånyo lycklig och glad - glömmande allt och springer ut i solen till nya lekar
-Sådan var Marit Grene dessa dagar.51
M a n n e n h o n väljer skildras som ett mellan-ting mellan ett h e l g o n och en fadersgestalt. På det viset understryks Marits andliga och fysiska u n d e r l ä g s e n h e t . M å n g a av s c e n e r n a h a n d l a r också o m en fysisk o c h intellektuell b r o t t n i n g mellan d e m båda. I d e m spelar Marit G r e n e L i n d a Västrik, Edens Lustgård, 1996.
närmast ett svagt b a r n s roll och låter sig villigt domineras.'2 Själva samlaget görs i Beckius framställning till en rit, där m a n n e n blir n å g o n sorts offerpräst och framstår själv som helt fri från allt köttsligt begär. Det blodiga lakanet ska u p p e n b a r l i g e n understryka d e n rituella karak-tären av Marits initiering i det erotiska samli-vet. H u r d e t k o m m e r sig att Marit efter det up-penbarligen långvariga samlivet m e d d e n förra älskaren f o r t f a r a n d e är j u n g f r u får för resten förbli en gåta.! !
Marit förstod - det var ej åt honom, detta "giv dig" skulle ske. Han menade - åt Gud.
han var blott medlet i Guds hand, att Marit skulle bli krossad.
Krossas måste hon. för att vinna - Liv. Var det hon, som låg där längre?
Ett brutet ingenting. Synden hade flytt ur henne, då hon uppgav sig själv. Färdig var hon att fyllas med nytt Liv - ovanifrån. Död var hon - hennes gamla människa i den stunden.
Nu offrade Marit Grene sitt jag. Nu skulle hon vinna det förklarat åter.
Han hade stigit upp och lagt sig i hennes mot ho-nom öppnade sköte.34
Den d ä r p å f ö l j a n d e samlagsskildringen är ovanligt d e t a l j e r a d o c h frispråkig f ö r att vara skriven av en u n g kvinna u p p v u x e n i skuggan av sekelskiftets sexuella hyckleri:
Våldsamt starkt famnade han henne - smärtan ska-kade vildt genom Marit. Gång på gång ville lian bryta hennes jungfruband - ett skri undslapp henne. Men liårdt var det Det hade stått emot -många gånger.
Äter låg han famnad i hennes sköte. Äter gick smärta genomträngande genom henne. ...
Smärtan gjorde Marit alldeles vild.
"Du får inte - jag kan inte - ja - ja - jag kan - du får - du skall - ropade hon omvartannat - slog ut med armarne, kramade hårdt fingrarne in i han-den - bet samman tänderna och gjorde sig stark mot denna vansinniga smärta. Det var som om nå-gon med ett slött spjut stötte och stötte - för att få hennes underliv att brista.
Ett sista skri från Marits läppar: "Jag vill inte - det är inte, kan inte vara någon mening i att jag skall li-da så "
Det var över. Han sjönk matt ihop bredvid Marit en
stund. Blod strömmade fram ur Marits sköte - stil-la torkade hon av det med stil-lakanet.So
Sexualiteten h a n d l a r hos Beckius o m liv o c h d ö d , m e n även o m å t e r v ä n d a n d e t till d e t u r s p r u n g l i g a , till n a t u r e n . Det s i s t n ä m n d a för t a n k a r n a till D.H. Lawrences mycket s e n a r e skrivna Lady Chatterleys Lover.''1' Kärleksakten
får i slutet av Beckius m a n u s k r i p t karaktären av en katarsis, d ä r kvinnan r e n a s o c h helgas g e n o m att u p p o f f r a sig. M e n o m d e n n a upp-o f f r i n g ska vara lika m e d kärlek p å kvinnans e g n a villkor förblir i m i n m e n i n g minst sagt oklart. B u d s k a p e t är i vart fall att kvinnan re-nas och helgas g e n o m en m a n s kärlek. Detta är Beckius e n s a m o m b l a n d d e kvinnliga för-f a t t a r n a som skriver o m studentlivet. Trots det är Marit G r e n e d e n mest vågade och frisprå-kiga försöket att g ö r a d e b a t t e n kring d e n kvinnliga sexualiteten offentlig.
Kärlek, heterosexualitet
och livslång trohet...
I alla d e kvinnliga r o m a n e r n a o m studentlivet framställs u n g a kvinnor som splittrade mellan d r ö m m e n o m d e n rena, idealistiska kärleken och strävan e f t e r fri sexualitet. De u n g a kvin-n o r som h a r ekvin-n friare sykvin-n på sexualitet för-d ö m s för-dessutom av för-d e n r å för-d a n för-d e samliällsmo-ralen som ställer h ö g a kyskhetskrav p å kvin-n a kvin-n . När Likvin-na i Björklukvin-nds Måkvin-nekvin-n över Lukvin-nd e r k ä n n e r för sig själv att h o n b e h ö v e r e n äls-kare för att bli tillfredsställd o c h h a r m o n i s k , m e d g e r h o n också att d e t inte h a n d l a r o m att h a dåligt samvete så mycket som att vara r ä d d för o m g i v n i n g e n s reaktion. "Mitt samvete tillå-ter alltså, m e n f r u k t a n för u p p t ä c k t tillåtillå-ter in-te.", konstaterar h o n ö p p e t . '' I m å n g a fall för-d ö m e r s t u för-d e n t s k o r n a för-d e n officiellt acceptera-d e f ö r l j u g n a kvinnosynen, m e n orkar inte ta n å g o n personlig strid m o t d e n . Ibland beskyl-ler d e r e n t av sin samtid för att h a startat en d e b a t t d e själva inte k ä n n e r sig m o g n a för att driva. "»Om j a g k u n d e eliminera b o r t d e n se-n a r e tidese-ns litteratur»", säger Lise-na i M å se-n e se-n över L u n d , "»så kanske j a g visste. Då vore all-ting strängt, hårt som p å T h o m a s a Kempis tid. Men n u h a r tiden kastat in krav p å frihet och sanning i diskussionen, krav på natur.»" 38
Det-ta kan ses m o t b a k g r u n d av d e n sexualdebatt som fördes u n d e r 1900-talets första decennier. De u n g a kvinnorna blev villrådiga på kärlekens och erotikens o m r å d e på g r u n d av att de hittills r å d a n d e reglerna gradvis upplöstes samtidigt som d e n gamla m o r a l e n f o r t f a r a n d e gällde.
Att k v i n n o r n a u r Beckius o c h Landquists g e n e r a t i o n inte k ä n d e igen sig i d e n f r i g j o r d a kvinnotypen l e d d e hos m å n g a av d e m till en svår i n r e konflikt. De var f o r t f a r a n d e f å n g a d e av d e n i n p r ä n t a d e konservativa kvinnosynen som k ä n d e s "naturlig" o c h rätt. A a n d r a sidan insöp d e Ellen Keys f ö r d e n t i d e n radikala lä-ra att kärleken var d e n viktigaste g r u n d e n för sexuellt samliv m e l l a n en kvinna och e n m a n och att d e t t a gav även u n g a kvinnor rätt till erotik u t a n vigsel. Beckius Marit G r e n e fram-ställs uttryckligen som f o r m a d av d e t kärleks-ideal h o n och a n d r a flickor i n h ä m t a t hos b l a n d a n n a t Ellen Kels T a n k e b i l d e r :
En väninna kom till mig en dag och medförde El-len Keys Tankebilder. Jag var då 17 år. Jag skall ald-rig glömma den dagen. En solig sommardag var det, vi sutto ensamma på en stor öppen veranda med utsikt över sjön och alträds mörkgröna toppar. Och hon läste med hänförd stämma och strålande blick underbara Essayer...
Då kom ljus med ens till min ande. Stort strålande ljus. Gud, detta var det jag trådde efter. Och jag sträckte mig mot det med hela min själ. Jag läste som en hungrande människa läser det hon mest av allt i sitt liv längtat efter.4"
De kvinnliga skildringarna av universitetsli-vet a n g r e p en kärlek vars villkor bestämdes av endast d e n e n a könet; av m ä n n e n .4 1 1 stället sökte d e e n kärlek d ä r b å d a k ö n e n möts och respekterar varandra. I kvinnornas texter fram-ställs m ä n n e n som helt o f ö r s t å e n d e inför kvin-n o r kvin-n a s sykvin-n på kärlekekvin-n. Keys krav p å t r o h e t och livslång kärlek till en och s a m m a p a r t n e r r i m m a d e illa m e d u n g a m ä n s syn på erotik som i första h a n d en källa till njutning. Detta l e d d e till att kvinnornas och m ä n n e n s f ö r v ä n t n i n g a r på kärlek och samliv ofta gick isär.
Erotik med eller utan män
I g r u n d och b o t t e n kan såväl Beckius som d e a n d r a kvinnliga f ö r f a t t a r n a s b u d s k a p tolkas
som att sexualiteten är f ö r ö d a n d e för kvin-n a kvin-n . Skillkvin-nadekvin-n ligger i att m e d a kvin-n Lakvin-ndquists, Wahlströms, Palmsers o c h B j ö r k l u n d s stu-d e n t s k o r n ö j e r sig m e stu-d att avstå f r å n erotik så länge d e n styrs av m a n n e n , h a r Marit G r e n e d e s s u t o m m o d att k ä m p a f ö r en sexualitet p å kvinnans e g n a villkor. H o n vägrar välja b o r t kärleken, inte e n s till priset av sin e g e n un-d e r g å n g . I skilun-dringen av un-d e t i n t i m a samlivet mellan m a n och kvinna låter h o n d o c k kvinn a kvinn att ta på sig ekvinn o f f e r r o l l g e kvinn t e m o t m a kvinn -n e -n . D e t erotiska samlivet framställs som ett maktspel d ä r kvinnan får spela d e n barnsli-gas, försvarslösas och d o m i n e r a d e s roll. I Marit G r e n e blir d e n kvinnliga gestalten o u n d -vikligen ett objekt i m a n n e n s h ä n d e r . D e n h ä r bilden av kvinnan saknar motsvarighet i d e a n d r a kvinnliga t e x t e r n a o m studentlivet. Också i sin f o k u s e r i n g e n b a r t på kärleken och sexualiteten skiljer sig Beckius text f r å n d e a n d r a kvinnliga f ö r f a t t a r n a s . Dessa f ö r a n k r a r n ä m l i g e n s e d l i g h e t s d e b a t t e n i d e t tidiga 1900-talets syn på kvinnan, på kvinnlig rösträtt o c h yrkeskarriär. 1 Marit G r e n e påtalas kvinno-k a m p e n en e n d a g å n g o c h d e t t a i nedsättan-d e ornedsättan-dalag:
Kvinnorösträtt! Äter kvinnorösträtt! Vad skola vi med den! Som om vi behövde så grova och pålitli-ga medel! Vi kunna ha den - vi kunna vara utan den. Ett stort och skrymmande adiaforum! ....min absoluta visshet är, att när vi väl en gång fått denna omskrikna rösträtt och haft det några år -blir det ungefär som förut. De vägarna går det ej! -4~
D e t bevarade m a n u s k r i p t s f r a g m e n t e t tyder på att d e n p l a n e r a d e r o m a n e n var tänkt som ett kärlekens och sexualitetens evangelium o c h inte som n å g o n diskussion av kvinnosa-ken.
Detta i k o m b i n a t i o n m e d m a n u s k r i p t e t s o f u l l b o r d a d e karaktär och s k a n d a l o m s u s a d e u r s p r u n g g ö r att Beckius text h a m n a r långt ifrån d e a n d r a kvinnliga skildringarna av kvin-n o r s liv vid ukvin-niversitetet i b ö r j a kvin-n av 1900-talet. Trots d e t är Marit G r e n e en ovanligt stark röst i det kvinnliga samtalet o m genus, sexualitet och m o r a l f r å n tiden då kvinnans rätt till sin e g e n k r o p p långt ifrån u p p f a t t a d e s som själv-klar.
L i n d a Västrik, Edens Lustgård, 1996. NOTER
1 I trilogin skildras en ung kvinnas uppväxt, studie-tid och journalistkarriär. Den består av tre roma-ner: Våren (1930), Månen över Lund (1931) och
Han som sjöng (1935).
2 Äldre svenska skildringar av universitetslivet tas upp i Daniel Hjorths otryckta licentiatavhand-ling Studier i Fritiof Nilsson Piratens författarskap, Lund, 1962. En mycket utförligare undersök-ning är Claes Ahlunds avhandling Den
skandina-viska universitetsromanen 1877-1890, Uppsala
1990 [diss. Uppsala].
3 Birgitta Holm, "Det kvinnliga begärets ingen-mansland", Tvärsnitt nr 4, 1990, s. 51. Begreppet "ingenmansland" anspelar här på Sandra M.
Gil-bert & Susan Gubars standartverk om 1900-talets litteratur No Man s Land. The Place of the Woman
Writer in the Twentieth Century, New Haven &
Lon-don, 1988.
4 Se Album Nationis Holmiensis ab anno 1887 ad annum 1922 U 500 d:l, Uppsala Universitetsbib-liotek (UUB). Om Greta Beckius studietid se även Beata Losman, Kamp för ett nytt kvinnoliv.
El-len Keys idéer och deras betydelse för sekelskiftets unga kvinnor, Stockholm, 1980 [diss.Göteborg], s. 110
f.
5 Att titeln Marit Grene var tänkt som en medve-ten anspelning på Gustaf af Geijerstams universi-tetsroman Erik Grane från 1885 förefaller inte helt omöjligt. Ronne, 1996, s. 11.
13
6 Se brev från Emilia Fogelklou till Ellen Key dat. 24.11.1913 och 28.1.1914, Ellen Keys brevsam-ling b. 10, L 41:55, Kungliga Biblioteket (KB), samt Holm. 1990, s. 59.
7 Varken Ellen Landquist eller Gretas andra vän Li-sa Rolf fick veta om förhållanden mellan Greta och deras bröder. Allt tyder på att Landquist ald-rig läst manuskriptet Marit Grene, kanske inte ens hört talas om det. Från Ellens brev till Greta från 1910 framgår dock att Ellen tidigt hade egna planer på att skriva en roman om en studentska, vars namn ursprungligen planerades att bli Vera Liese. Inga brev från Greta till Ellen finns bevara-de, därför är det omöjligt att spekulera kring när Greta fick idén till Marit Grene och huruvida hon någonsin delat med sig av sina författarplaner. 8 Manuskriptets mycket invecklade öden kan
föl-jas i brevväxlingen mellan Fogelklou och Land-quist, Emilia Fogelklous samling Al :73, Göte-borgs Universitetsbibliotek (GUB). De togs även upp av Losman, 1980, s. 143-149 och Holm, 1990, s. 59-61.
!l Renskrivningsarbetet påbörjade Stina först 1950. Hennes brevväxling med Emilia Fogelklou ger en intressant bild av hur Stina i årtionden bear-betade sorgen över Greta och försökte förstå sys-terns frispråkiga bikt i Marit Grene. Om det in-vecklade renskrivningsarbetet handlar särskilt tre av Stinas brev till Emilia daterade 18/8, 1/9 resp. 25/10 1950. Emilia Fogelklous samling, A 1:42 a, GUB.
10 I brevet den 1.9.1969 skrev Stina att hon "rivit originalet och bada kopiorna i små, små bitar...Jag ville ej att någon annan än vi två skulle borra och pejla i hennes innersta." Om den res-terande delen av manuskriptet skrev hon: "Nå-got är ännu kvar, men bara litet, det är det ut-gallrade, »oredigerade», men det skall jag böl ja med när jag nu kommer hem den 3/9". " I brevet den 20/1.1970 återvände hon till Gretas manuskript: "••jag kan icke ångra, att jag till slut fick förhindra, att hon skulle studeras och nagel-faras av ovidkommande. Jag kände mig för myck-et som myck-ett med henne och då bmyck-etydde forskning-en för mig ingforskning-enting. Papperforskning-en har tyngt mig hela mitt liv. Nu först känner jag mig fri." Ibid. 11 Beckius och hennes manuskript togs för första
gången upp i Beata Losmans doktorsavhandling. Birgitta Holm har studerat manuskriptet utifrån sekelskiftets syn på kärlek och erotik.
12 Holm, 1990, s. 61.
13 Uppgiften att originalmanuskriptet skulle omfat-ta 917 ark kommer från Holm, 1990, s. 59 Den här citerade texten är indelad i sektioner, varav sektion 1 omfattar 11 sidor numrerade 1-11, sek-tion 2 - 9 sidor, numrerade 1-8 (den sista onum-rerad), och sektion 3- 104 sidor numrerade 1-104. Vid citat anges respektive sektion och sid-nummer. Se Ronne, 1996, s. 12 och 94.
14 Se Stinas brev till Emilia, 1/9 resp. 25/10 1950, Emilia Fogelklous samling, A 1:42 a, GUB. 15 Enligt Emilia Fogelklou bestod texten av fyra
de-lar, där del I skildrade Marits ( i Emilias tolkning Gretas) liv i Uppsala och delarna II, III och IV motsvarade de olika faserna i Gretas olyckliga förälskelse och själsliga sjukdom, ända till det fullständiga sammanbrottet under vistelsen i en fäbod i Dalarna. Se brevet från Emilia till Ellen Key, 28.1.1914, Keys brevsamling L 41:55, KB. '" Händelsen sägs även ha lett till att Marit själv
för-grep sig på en liten flicka. Marit Grene, s. 6 f (2). 17 Ellen Landquist, Suzanne, Stockholm, 1915, s.
135.
18 Ibid. , s. 142. Landquist skildrar Susannes försök att bevara sin integritet genom att vägra diskute-ra sitt erotiska liv, se s. 136-140 i romanen. Se Ronne, 1996, kap. "Studentskans konfliktfyllda sexualitet" s. 76-87.
19 Marit Grene, s. 5 (2). 31 Landquist, 1915, s. 160.
Lydia Wahlström, Sin fars dotter, Stockholm, 1920, s. 139.
" Palmser, Margit, Studentska. En berättelse, Stock-holm, 1927, s. 174 ff. jfr s. 161.
Ibid. , s. 154 f och 141.
21 Ingeborg Björklund, Månen över Lund, Lund, 1931, s. 58 f resp. 77.
Ibid. , 1931, s. 36.
Marit Grene, s. 15 (3). Jfr. Birgitta Holm om sex-ualiteten vid sekelskiftet: "Det erotiska samman-träffandet sker på mannens villkor, det äger rum innanför hans begärs ekonomi." Holm, 1990, s. 56 (cit.) och 58.
27 I manuskriptet kallas denne man på flera ställen för Rolf. Överallt är namnet emellertid överstru-ket, förmodligen av Beckius själv. Den man som Beckius hade ett förhållande med efter bryt-ningen med John Landquist var Bruno Rolf, även han en Uppsalastudent. Överensstämmel-sen i fråga om namnen uppfattades säkert av Gretas omgivning som en bekräftelse på att tex-ten byggde på Gretas egna upplevelser. Även Bir-gitta Holm läser manuskriptet utifrån Gretas Beckius biografi, men menar att Gretas förtjänst ligger i försöket att omvandla de privata upple-velserna till en offentlig diskussion av den kvinn-liga sexualiteten. Se bl.a. s. 58 hos Holm, 1990. _!< Om "den omöjliga mannen" och kvinnliga kär-leksromaner se Margaretha Fahlgren, »Det ma-skinsydda broderiet »- Lace och 80-talets kvinn-liga populärroman", Kvinnovetenskaplig Tidskrift nr 3,1986, s. 48 f.
'-"' Marit Grene, s. 4 (1). Jfr ett tidigare utkast till personteckningen, s. 1 (1).
30 Ibid. , s. 43 resp. 44 (3). 31 Ibid. , s. 44 (3).
32 Ibid. , se sid 62, 65 och 91 (3).
14
fokuserar Birgitta Holm på den kvinnliga rösten, vilken ofta har uppfattats som den avvikande, sju-ka verklighetsbilden: "Skildringen sju-kan givetvis lä-sas som ett sjukdomsförlopp - en hindersam pe-netrering, en i religiös extas förvandlad sex-ualneuros. Så har kvinnans försök att tala vanli-gen bemötts. Men man kan också läsa skildring-en så som dskildring-en erbjuder sig, dvs. som skildring-en kvinnas försök att finna sig själv och sin sexualitet. Läst på det sättet har skildringen något nytt att lära oss." Holm, 1990, s. 58 f.
34 Marit Grene, s. 98 f (3). 35 Ibid. , s. 99 f (3).
30 Ibid., se särskilt scenen i skogen, s. 65 f (3). 37 Ibid. , s. 79 (3).
38 Björklund, 1931 s. 77 f.
40 s. 9 (2) i manuskriptet. Detta var med all sanno-likhet anledningen till att Ellen Key ogärna såg en eventuell publicering av Marit Grene, något som skulle leda till att hennes kärlekslära och kvinnoideal förknippades med Beckius själv-mord. Hur tonen i Beckius text bör tolkas är emellertid oklar. Den unga Marit Grenes upp-räkning med sin naiva förtjusning över Keys tex-ter innehåller kanske en kritik över dåtida flick-ors idealiserade syn på kvinnan och kärleken. 41 Holm, 1990, s. 52.
42 Marit Grene, s. 2 (2). LITTERATUR
Ahlund, Claes, Den skandinaviska universitetsromanen 1877-1890, Uppsala 1990 [diss. Uppsala],
Album Nationis Holmiensis ab a n n o 1887 ad annum 1922 U 500 d:l, Uppsala Universitetsbibliotek (UUB). Björklund Ingeborg, Måmn över Lund, Lund, 19,31, Våren,
Stockholm, 1930, I lan som sjöng, Stockholm, 1935. Ellen Keys brevsamling L 41, Kungliga Biblioteket (KB). Emilia Fogelklous brevsamling, Al:73, Al:42 a,
Göte-borgs Universitetsbibliotek (GUB).
Fahlgren, Margaretha, " 'Det maskinsydda broderiet'-Lace och 80-talets kvinnliga populärroman", Kvinnove-tenskaplig Tidskrift nr 3,1986.
Gilbert, Sandra M. & Gubar Susan, No Man's Land. The Place of the Woman Writer in the Twentieth Century, New Haven & London, 1988.
Gustaf af Geijerstam, Erik Grane, 1885.
I Ijorth, Daniel, Studier i Fritiof Nilsson Piratens författarskap, Lund, 1962.
Holm, Birgitta, "Det kvinnliga begärets ingenmansland", Tvärsnitt nr 4, 1990.
Landquist, Ellen, Suzanne, Stockholm, 1915.
Losman, Beata, Kamp för ett nytt kvinnoliv. Ellen Keys idéer och deras betydelse för sekelskiftets unga kvinnor, Stockholm, 1980 [diss.Göteborg],
Palmzer, Margit, Studentska. En berättelse, Stockholm, 1927. Ronne, Marta, Myrten och Lager. En genusteoretisk studie
av kvinnor och mäns skönlitterära prosaskildringar av svenskt universitetsliv utgivna 1904-1943, Uppsala 1996. Wahlström, Lydia, Sin fars dotter, Stockholm, 1920.
SUMMARY
Until the beginning of the 20th century Swedish nniversity novels were written by men. It took al-most förty years from 1873 when women were ac-cepted at the universities before female students were able to use their own experience and depict university life in a realistic way. In 1915 a young journalist and academic named Ellen Landquist published her first and only novel called Suzanne, which was an account of female students' lives in Uppsala around 1910. From that day the number of female writers dealing with university life in their novels gradually increased. A comparative reading of a couple of university novels, published between 1904 and 1943 by female and male wri-ters, is the subject of my doctoral thesis.
In this article I take a closer look at women writers dealing with Swedish university life at the begin-ning of the century. I am focusing on Marit Grene, an unpublished and partly destroyed novel, written by a young Uppsala student named Greta Beckius (1886-1912). After Beckius' suicide the manuscript was taken care of by her friends and relatives and it was regarded as shocking and immoral. It there-fore remained unpublished causing a great deal of controversy among the people involved. Finally Beckius' sister partly destroyed the manuscript in order to protect the author's memory.
In order to point out the similarities and the diffe-rences between Beckius' manuscript and those writ-ten by the other women writers, I focus on main to-pics, such as love, moral, sexuality and equality between sexes. These topics are characteristic of all university novels written by female authors, and they also distinguish them from those male writers who depicted university life at that time. For the women writers, discussing female sexuality and the problem of responsibility in love and relationsships was often the primary project. However, among the female writers, Greta Beckius is the most outspoken when it comes to discussing a young woman's sex-ual initiation. Beckius' novel shows a female acade-mic who struggles against the double standard of morality represented by the patriarchal society. Beckius is very outspoken about intercourse and sexual abuse at a time when other female writers chose to let their public read between the lines. My conjecture is that the book, could never have been published as early as 1912 even if Beckius had lived to revise and finish her manuscript.
Marta Ronne Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsala universitet
Slottet, ingång AO S-752 37 Uppsala
G U N N E L FORSBERG
Rum med utsikter - modulationer
på ett grundtema
Rumsbegreppet betyder mycket, mer än ta plats. Den brittiska
kulturgeografen Gillian Rose uppmanar oss att utmana den maskulinistiska
geografin som stängt, rummet med sina grandiosa ambitioner. En
könsanalyse-rande samhällsgeografi öppnar rummet genom att visa att det finns olika
sätt att förstå rummet, platsen och landskapet. Rummet blir på så
vis mångtydigt och paradoxalt - inte entydigt och homogent.
T i d e n o c h r u m m e t är oupplösligt f ö r e n a d e R u m m e t är så självklart för oss. Vi kan helt en-kelt inte b e f i n n a oss ingenstans. M e n r u m m e t kan samtidigt vara som ett fängelse i ett m a n -ligt t e r r i t o r i u m . R u m m e t kan vara själva fien-d e n som objektiverar o c h pacificerar oss. Gil-lian Rose m e n a r att m å n g a kvinnor h a r en ö n s k a n o m att träda u t u r r u m m e t o c h finna e n plats n å g o n annanstans. En d r ö m o m en plats som inte är k ö n s m ä r k t och sexistisk. H o n går till och m e d så långt att h o n spekulerar i o m s j u k d o m e n anorexia är ett uttryck för e n ö n s k a n o m att ta så liten plats som möjligt.
Vi är tidens fångar. Vi kan b å d e se o c h hö-ra att tiden går o c h vi h a r i n s t r u m e n t för att m ä t a exakt h u r fort o c h på vilket sätt d e t sker. G å r vi u r tiden g ö r vi inget m e r sedan. I mot-sats till tiden h a r r u m m e t traditionellt stått för det passiva, eviga - och f e m i n i n a . Detta per-spektiv exemplifieras av f ö l j a n d e avslutande strofer u r d i k t e n Som kartan av Lars Forsell: 2 Under mig ligger du
Som kartan i mitt pojkrum
Som väckte obeskrivlig lust efter resor Under mig ligger du
Under mig under
Så att jag säkert vet att du finns Linder mig som kartan
Som väckte en så outsläcklig lust Jag kan se kartografen
Varligt teckna en kust
Och minnas och glömma fradgan
R u m m e t ligger utsträckt i väntan p å att tas i besittning. R u m m e t är n å g o t m a n kan äga o c h kontrollera. R u m m e t är o ä n d l i g t tålmo-digt. M e n i n o m d e n m o d e r n a samhällsgeo-grafin b ö r j a r d e t t a synsätt överges. I dess stäl-le t r ä d e r f r a m ett r u m som är lika dynamiskt, aktivt och f ö r ä n d e r l i g t som tiden.
Marginalitet, utanförskap, periferi....
I p r e s e n t a t i o n e n av t e m a n u m r e t o m r u m m e t i Kvinnovetenskaplig Tidskrift n r 2-3 1995 till-skrivs tiden "den viktigaste r e f e r e n s r a m e n för de flesta" m e d a n r u m m e t beskrivs som ett "be-gränsat o m r å d e " ( s i d 1). Men det är inte bara historien som utgjort e n viktig r e f e r e n s r a m , det h a r också r u m m e t . D e n rumsliga - plats-b u n d n a - identiteten är lika plats-betydelsefull som d e n historiska. Det är inte riktigt sant att vi alla "lever i d e t stora samtidiga r u m m e t d ä r inget är nytt u n d e r solen" (ibid).
Det är inte e n tillfällighet att kvinnoforskare i n o m olika discipliner ofta a n v ä n d e r rumsliga b e s t ä m n i n g a r som marginalitet, utanförskap, periferi och avstånd för att beskriva kvinnors position på a r b e t s m a r k n a d e n o c h i samhällsli-vet. Det är helt enkelt ett uttryck för r u m m e t s betydelse. Att vara i c e n t r u m är att ta r u m m e t i besittning, att u t g ö r a n o r m e n och att ha makt. Men r u m m e t h a r också en m e r direkt bety-delse. Vi identifierar oss till e x e m p e l inte en-b a r t utifrån vid vilket tidpunkt vi växte tipp, u t a n också utifrån i vilken ort och i vilket land.
Linda Västrik, Stockholmsgator, 1996.
Då talar jag o m r u m m e t med den brittiska geo-grafen Doreen Masseys ord.1 H o n beskriver r u m m e t som en social konstruktion. Det vikti-ga m e d r u m m e t i den meningen är inte det fy-siska r u m m e t i sig utan de sociala relationer som ger sig tillkänna som rumsliga mönster.4 Relationerna mellan könen är inte universella. De är inte ens nationella. De formas i det var-dagliga mötet mellan kvinnor och m ä n på oli-ka platser. Verkligheten utspelar sig i r u m m e t , likaväl som i tiden. Tid och r u m kan alltså inte separeras. Vi lever i ett tidsrum m e d såväl hi-storiska som geografiska begränsningar och barriärer. Detta tids-rumsperspektiv har
ut-vecklats av bland andra kulturgeograferna T o ra Friberg och Ann-Cathrine Äquist utifrån Torsten Hägerstrands tidsgeografiska modell.'
Rumsligt formade könsrelationer har varit ett forskningsområde som intresserat mig de se-naste tio åren. 1985 startade vi, en forskargrupp p å dåvarande Arbetslivscentrum, projektet Kvinnor i strukturomvandlingen som handlade om triaden rum, klass och kön.6 Vi fann att kvinnor och m ä n möter väsentligt skilda arbets-marknadsvillkor när de förlorat sina arbeten, även när de befinner sig på samma lokala ar-betsmarknad, m e n att dessa skilda villkor även varierar från plats till plats. Våra resultat styrkte
tesen om att kön är en strukturerande faktor i arbetslivet och att denna strukturering varierar regionalt.7 Dessa resultat om såväl en könsmäs-sig som rumslig arbetsdelning blev utgångs-punkt för det fortsatta arbetet.
Rumslig specialisering
Doreen Masseys bok Spatial Divisions of Labour fick en avgörande betydelse för våra studier om hur och varför könsrelationer varierar från plats till plats.8 Massey menar att industriell omstruk-turering förändrar den könsmässiga efterfrågan på arbetskraft. Hon konstaterade att könsfak-torn är en viktig aspekt i ett företags lokaliser-ingsbeslut, genom att olika former av könsrela-tioner attraherar olika typer av ekonomiska verksamheter. I gruvsamhällen har t. ex. de tra-ditionella könsrelationerna inneburit att kvin-nor blivit en speciellt attraktiv arbetskraft för le-gotillverkning. Massey menar vidare att det spe-ciellt är i perioder av ekonomisk omvandling som kvinnornas situation förändras. Det är då den rådande könsstrukturen på lokal och regio-nal nivå upplöses och ersätts av en ny.
Enligt den brittiska kvinnoforskaren och so-ciologen Sylvia Walby, som studerat könsstruk-turen på den engelska arbetsmarknaden under 1900-talet, är relationerna mellan män och kvin-nor inte fastlagd en gång för alla och inte heller generell för industrivärlden eller ens för en na-tion.9 Genom att ta stöd i Masseys teori visar Wal-by hur könsstrukturen på olika lokala arbets-marknader förändrats under 1900-talets struk-turförändringar i Storbritannien. Under om-vandlingsperioder aktiverades kampen om sys-selsättningen mellan yrkesgrupper och mellan den manliga och den kvinnliga arbetskraften. När väl omvandlingen avstannat och arbetsför-delningen mellan könen fixerats, var den rela-tivt resistent mot förändringar fram till nästa omvandlingsperiod. På så vis bidrar den rumsli-ga specialiseringen av könsrelationerna till re-gionala skillnader i arbetsmarknadens köns-struktur, såväl inom landet som internationellt.
Maktrelationer och rumsliga analyser
Massey beskriver den ekonomiska förändring-en i termer av investeringsomgångar. För varje
investeringsomgång aktiverades könskampen utifrån den könsstruktur som formats av före-gående investeringsomgång. Den r å d a n d e arbetsdelningen mellan könen i varje enskild region är därmed resultat av antalet inves-teringsomgångar i regionen. Att olika regioner uppvisar skilda typer av arbetsdelning mellan könen beror alltså på antalet omstrukture-ringar inom ekonomin. Jordbruksbygder, gam-la industrielgam-la kärnområden respektive utpräg-lade tjänste- och servicesamhällen har sina spe-cifikt utformade könsstrukturer beroende på hur många strukturella förändringar de ge-nomgått.
En region uppvisar sålunda flera lager av in-vesteringsomgångar som skildrar en historisk utveckling från j o r d b r u k s a m h ä l l e över in-dustrisamhälle till ett modernt service- och tjänstesamhälle. När ett ekonomiskt system övergår till ett annat förändras också könsrela-tionerna. Men en historisk tröghet leder till att varje nytt systemet bevarar vissa kvarlevor från det tidigare systemet. Könskontrakten är sega strukturer, utformade utifrån näringslivsstruk-turen i lokalsamhället och de ändras inte i en handvändning.
I ett traditionellt familjejordbruk har kvin-n o r kvin-n a ekvin-n roll i produktiokvin-nekvin-n. När detta system övergår till ett industrijordbruk m e d t. ex. en-sidig spannmålsodling har kvinnorna istället sin försöijning inom omsorgs- och servicesek-torn. Livsmedelsproduktion och servicearbete är en vanlig kombination i moderna jordbruks-bygder.
Den kris som uppstår när utkomstmöjlighe-terna inom den offentliga sektorn minskar drabbar kvinnor generellt. Men krisen löses på olika sätt beroende på hur de lokala könskon-trakten ser ut i övrigt. Återtar kvinnorna i jord-bruksbygderna sin roll i lantbruksföretaget el-ler startar de en kompletterande produktions-enhet? Eller kommer den offentliga sektorns neddragningar att även slå ut de mindre famil-jejordbruken som inte kan överleva enbart på vad livsmedelsproduktionen ger?
Denna regionala specialisering av könsrela-tioner innebär att det inte går att utan vidare överföra jämställdhetskrav som är angelägna för kvinnor i storstaden till kvinnors behov i den lilla tätorten och på landsbygden. Till
det-ta bör vi även lägga en etnisk dimension, där olika etniska gruppers jämställdhetskrav måste formuleras i sin egen kontext.1"
Rumsliga analyser kan vidareutveckla förklar-ingen av könsrelationer genom att kombinera en universell teoribas med en analys av skillna-der. Samtidigt kan olika maktrelationer identi-fieras, där även kvinnor kan tillskrivas makt och ansvar över sitt handlande. Det är nämligen i den lokala och regionala analysen som intresse-konflikter och maktkamp blir tydliga. Lokal och regional forskning handlar därför om att identi-fiera dessa konflikter och belysa de lokala orsa-kerna bakom och konsekvenserna av dessa.
Välfärdssystem i Västeuropa
För att utveckla studier om kvinnors villkor i ett geografiskt sammanhang, dvs regionala skillna-der i kvinnors och mäns vardagsliv och arbets-liv i olika länder, regioner och lokalsamhällen, har vi bildat ett europeiskt nätverk av forskre kring ett gemensamt projekt "Gender relations in Europé". Detta projekt är en komparativ stu-die av könsrelationerna i Västeuropa. Syftet är att både empiriskt och teoretiskt analysera or-sakerna till de skillnader som existerar mellan länder och mellan regioner inom en nation. En målsättning är att publicera en kommente-rande atlas över dessa skillnader".
Nätverket syftar till att analysera skillnader som kan relateras till olika former av välfärds-system i Västeuropa. Villkoren för kvinnor skil-jer sig kraftigt mellan olika länder. I vissa länder
är hemmafrukontraktet dominerande. I andra länder är tvåförsörjarkontraktet normen.
Men skillnader kan vi finna också inom län-der och politiska system. Könsrelationerna kommer ofta till uttryck på en regional eller lokal nivå. Den regionala nivån utgör därför projektets huvudsakliga fokus. För Sveriges del k o m m e r det att handla om en jämförelse mel-lan olika k o m m u n e r och melmel-lan tätorter och glesbygder. 1 den svenska delstudien analyse-ras regionala skillnader inom vardagslivet, samhällslivet och arbetslivet. Inom dessa tre o m r å d e n analyseras dels de specifikt formade villkor för deltagande som finns inbyggt i de lokala samhällena och dels de vardagliga handlingar som utförs i dessa.1"
Nätverket har också ambitionen att skapa uppmärksamhet kring behovet av könsmedve-ten statistik, det räcker till exempel inte bara att dela u p p traditionella uppgifter för män och kvinnor, det handlar också om att presentera nya typer av uppgifter. Det behövs tillgång till statistik som är uppdelad på detaljerad rumslig nivå, eftersom nationella genomsnitt döljer re-gionala variationer och det behövs statistik som gör det möjligt att analysera relationerna och skillnaderna såväl mellan könen som mellan olika grupper av kvinnor respektive män.
På spaning efter lokala patriarkat
Den internationella studien utgår från de sex olika former av patriarkala relationer som Wal-by identifierat inom arbetsliv, familjeliv, poli-tik, kulturinstitutioner, sexualitet och våld." Walby menar att det är viktigt att analysera des-sa former var för sig eftersom de i viss ut-sträckning kan verka oberoende av varandra. I praktiken samverkar de naturligtvis.
Patriarkatet låter sig dock inte utan vidare mätas eller studeras. Vi måste översätta patriar-katet med något som vi kan studera. O m vi ska leta efter patriarkatets regionala variationer måste vi söka efter dess efterlämningar. För mig är patriarkatet en ideologi och föreställ-ning - en världsbild - och dess efterlämföreställ-ningar blir därför det som uppfattas som kulturellt sanktionerade självklarheter, d.v.s. självklara handlingar och arbetsdelningar. Men inte hel-ler självklarheterna kan vi undersöka utan yt-terligare preciseringar.
I forskarnätverket har det skandinaviska könskon traktsbegreppet kommit att erbjuda en ansats till förklaring av de könsrelationer som kan identifieras på den regionala nivån.14 Vi kan alltså säga att självklarheterna visar sig som lokalt utformade könsrelationer (köns-kontrakt) som bestämmer vad kvinnor och män får, bör och anses kunna göra. Kontrak-ten hålls vid liv i vardagliga handlingar och får därför en lokal prägel. Patriarkatet kan på lo-kal nivå alltså spjälkas upp i olika former av könsrelationer som anger hur stor skillnaden mellan män och kvinnor ska vara och vad som uppfattas som självklara handlingar för män respektive kvinnor. Min hypotes är att dessa
