Bakom den mentala tuffheten hos boxare : En kvalitativ studie om boxares mentala tuffhet

Bakom den mentala tuffheten hos boxare

En kvalitativ studie om boxares mentala tuffhet

Cengizhan Caglayan & Mohamed Diallo

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Självständigt arbete grundnivå 61:2019

Ämneslärarprogrammet 2016 - 2021

Handledare: Jane Meckbach

Examinator: Pia Lundquist Wanneberg

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet har varit att undersöka vilka faktorer det är som påverkar mental tuffhet bland boxare på elitnivå. Författarna strävar efter att få en större klarhet i vilka egenskaper som är betydelsefulla för mental tuffhet och vilket stöd som behövs för att lyckas uppnå dessa egenskaper samt leder till framgång inom boxning. Studiens frågeställningar kring mental tuffhet är följande:

- Vilka faktorer kan påverka mental tuffhet hos boxare?

- Vilka egenskaper är viktiga för utveckling av boxares mentala tuffhet för framgång? - Hur påverkas och hanteras mental tuffhet under motgångar?

Metod

En kvalitativ metod har använts i form av semistrukturerade intervjuer med fyra manliga och två kvinnliga seniorboxare på elitnivå. Med self-efficacy theory som teoretiskt ramverk har

intervjuresultaten sedan analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod.

Resultat

Samtliga boxare berättade om sina erfarenheter kring det som berör den mentala tuffheten. Studiens resultat visar att det finns flertalet faktorer som påverkar mental tuffhet, bl.a. erfarenhet, tränarens roll, omgivningen hos boxarna och självförtroendet hos boxarna. Egenskaper som disciplin, positiv inställning, vilja, intresse och fokus framkommer som viktiga aspekter för främjande utav den mentala tuffheten.

Slutsats

Studien visar att tränare har en stor roll för främjandet av boxares mentala tuffhet och att boxarna reflekterar en del med sig själva, i form av self-talk, för att utveckla de faktorer som visats vara viktiga för uppbyggandet av mental tuffhet. En individualiserad stil för varje boxare för mental förberedelse anses viktigt för utveckling av deras mentala tuffhet.

Innehållsförteckning

1. Inledning... 1

1.1. Introduktion ... 1

1.2 Grundläggande regler och mentala aspekter i boxning ... 1

1.3 Bakgrund ... 2

1.4 Forskningsläge ... 3

1.5 Teoretiska utgångspunkter ... 5

Self-Efficacy Theory ... 5

1.6 Syfte och frågeställningar... 6

2. Metod ... 6

2.1 Urval ... 7

2.2 Datainsamling och genomförande ... 8

2.3 Analysmetod... 9

2.4 Etiska övervägande ... 9

2.5 Studiens tillförlitlighet... 9

3. Resultat ... 10

3.1 Vilka faktorer kan påverka mental tuffhet hos boxare? ... 11

3.1.1 Motivationen för boxningen ... 11

3.1.2 Boxarnas inställning under boxningsmatch ... 12

3.1.3 Tränarens roll för boxarna ... 13

3.1.4 Typer av känslor som dominerar i en match ... 15

3.1.5 Boxarnas omgivning ... 16

3.2 Vilka egenskaper är viktiga för utveckling av boxares mentala tuffhet förframgång? .. 18

3.2.1 Vilka egenskaper en boxare behöver ha för att lyckas ... 18

3.2.2 Verktyg/metoder för att träna upp sina egenskaper ... 19

3.2.3 Boxarnas mentala förberedelser inför matcher ... 20

3.3 Hur påverkas och hanteras mental tuffhet under motgångar? ... 22

3.3.1 Att hantera pressade situation ... 22

3.3.2 Hur boxarna hanterar förluster i match ... 23

3.3.3 De negativa aspekterna i boxning ... 24

4. Resultatdiskussion ... 26

4.2 Vilka egenskaper är viktiga för utveckling av boxares mentala tuffhet för framgång? . 28

4.3 Hur påverkas och hanteras mental tuffhet under motgångar? ... 29

4.4 Metoddiskussion... 31 5. Slutsats ... 31 6. Framtida forskning ... 32 Käll- och litteraturförteckning………..33 Bilaga 1: Litteratursökning... 35 Bilaga 2: Intervjuguide ... 36

1

1.

Inledning

1.1. Introduktion

Alla olika träningsformer och sporter innebär flera varianter av både fysiska och mentala krav, men tävlingsinriktad boxning är ökänt svårt (Simpson & Wrisberg, 2013). Den här studien handlar primärt om hur boxare på elitnivån hanterar och berörs av de psykologiska aspekterna. Denna studie har för avsikt att skapa en fördjupad förståelse för boxare med en karakteristisk egenskap, så kallad ”mental tuffhet” (Gucciardi, 2012), som egenskap under sina tuffa utmaningar och på vägen mot sina mål, både inför och i boxningsmatchen. Men vad innebär mental tuffhet? Mental tuffhet beskrivs som att ha antingen en naturlig eller en utvecklad psykologisk fördel, som gör det möjligt för individen att generellt klara sig bättre än sina

motståndare inom tävling, träning och livsstil. Vidare definieras mental tuffhet inom sport som att individen klarar av att vara mer konsekvent genom att kvarstå som bestämd, fokuserad, självsäker och i kontroll även under press, vilket är den definition denna studie utgår ifrån (Gucciardi, 2012).

Denna studie kommer att undersöka olika metoder som används för utveckling av mental tuffhet i både medgångar och motgångar. För att kunna ha höga ambitioner och vilja att nå upp till toppen inom boxning, krävs det en oerhörd mental tuffhet utöver de fysiologiska aspekterna. Vilka faktorer är det som karakteriserar de boxare med en hög nivå av mental tuffhet och för de boxare som inte besitter den aspekten men ändå har motivation att lyckas? Är det någonting som redan finns inbyggt hos individerna själva? Kan det finnas något i deras bakgrund innan boxningen som ger dessa boxare ett slags ”försprång”? Är det någonting som spontat sker och påverkas vid träning eller tävlingar? Uphill och Dray (2009) beskriver att mental tuffhet betraktas som en viktig psykologisk egenskap och bidrar med främst en förbättrad prestationsförmåga. Men däremot beskriver dessa författare vidare att det inte finns så mycket förståelse om hur mental tuffhet skapas eller utvecklas, vilket denna studie ämnar att göra.

1.2 Grundläggande regler och mentala aspekter i boxning

Boxning är en högintensiv sport med stående kamp mellan två motståndare i en boxningsring som går ut på att träffa motståndaren, samt undvika att bli träffad. Man vinner en boxningsmatch

2

bland annat genom poäng (tydliga träffar mot både överkropp och huvud), knockout,

motståndaren ger upp, domaren avbryter matchen, diskvalifikation eller walk-over (motståndaren dyker inte upp). Det finns två former av boxning – professionell och amatörboxning. Matchtiden för både herrar och damer inom amatörboxning på elitnivå är 3 ronder x 3 minuter med 1 minuts vila mellan ronderna. Det som skiljer mellan herrar och damer inom elitnivån, är att herrklassen inte använder något huvudskydd medan damklassen använder det. Professionell boxning skiljer sig aningen från amatörboxning vad gäller både regler och utrustning. Det används mindre och tunnare handskar och matchtiden är också 3 minuter med alltifrån mellan 4 till 12 ronder med 1 minuts vila, beroende på nivån och kompetensen hos boxarna.

Boxning kan ses som en brutal och även våldsam sport, då det går ut på att skada sin

motståndare, bland åskådare. Boxning är en sport som kräver mycket av de fysiska aspekterna såsom koordination, balans, kondition, styrka och snabbhet, aspekter som alla spelar en stor roll för framgång. Men även mental styrka en nödvändighet för att nå framgång (Simpson &

Wrisberg, 2013). Boxning är en individuell sport där flera emotionella reaktioner kan skapa påfrestningar för tävlingsatleter. Boxningsförbundet (2011) skriver att för att vinna handlar det om att tro på sig själv och utstråla självförtroende. Det behövs en bra inställning och oerhörd motivation för bland annat att klara av sin träning och sina matcher långsiktigt. Det krävs även mod och hjärta i tävlingar. De talar vidare om vikten av förmågan att kunna bibehålla en rätt anspänning under en match, då en stressad boxare oftare fattar fel beslut, men även vikten av att både hålla fokus på sig själv och sin motståndare (Boxningsförbundet, 2011).

1.3 Bakgrund

Mental tuffhet är den mest använda, men samtidigt minst förstådda termen inom sportpsykologi. Flertalet olika forskare har studerat konceptet och kommit fram till olika definitioner av

begreppet mental tuffhet, vilket istället då skapar en förvirring snarare än tydlighet kring detta begrepp (Jones, Hanton & Connaughton 2002). Trots flera definitioner av begreppet verkar forskare vara överens om att den mentala tuffheten reflekteras i atletens förmåga att hantera stress, och följden av stress är hög anspänning inom tävlingar (Jones et. al, 2002).

3

1.4 Forskningsläge

Mental tuffhet är ett begrepp som det har forskats mycket om, där det forskats både inom flera sporter, men även i icke-sportrelaterade sammanhang om hur viktig egenskapen är. Olympiska atleter som har vunnit guld upplever att mental tuffhet är en väsentlig förutsättning för framgång inom deras sport (Weinberg & Gold, 2006). Men däremot gällande hur man kan utveckla och påverka sin mentala tuffhet, blir forskningen mer begränsad. Specifikt inom boxning blir

forskningen kring begreppet mental tuffhet även alltmer begränsad, trots att boxning är en sådan sport som kräver en oerhörd mental styrka för att lyckas och prestera väl i matcher.

En studie har gjorts av Weinberg, Freysinger, Mellano och Brookhouse (2016) där det handlade om att utforska sportpsykologernas erfarenhet av utveckling för mental tuffhet och forskarna kom till insikt om hur tränarna kan bygga upp sina atleters mentala tuffhet. Forskarteamet intervjuade 15 sportpsykologer och analysen från dessa intervjuer indikerade på att tränare kunde utveckla mental tuffhet hos sina atleter. Det innefattar att tränare uppför sig med en stark närvaro bland sina atleter och inkluderar även att tränare sätter dem under ”fientliga” situationer och förser dem med mentala färdigheter. Tränarna kan även sätta sina atleter i tuffa situationer som efterliknar tävlingar. Det får då atleterna att effektivt klara av att hantera motgångar som kan framkomma, vilket då innebär att tränarna har en viktig roll för utveckling av mental tuffhet hos sina atleter. Forskarna beskriver vidare att utvecklingen av mental tuffhet även kan ske spontant i vissa situationer som ger inflytande hos atleter. Men däremot påpekar dessa sportpsykologer under intervjuerna att tränare behöver agera på ett sätt som är genomtänkt, organiserat och närvarande, för att kunna skapa en god miljö för utveckling av mental tuffhet hos atleter. Utöver dessa aspekter som nämnts ovan är slutsatsen för denna studie att tränare skapar tuffa situationer för atleter samtidigt som de stödjer och fostrar (Weinberg, et al., 2016).

En kvalitativ studie gjordes av Devonport (2006) för att undersöka vilka psykologiska aspekter som hjälpte till att bidra till och utveckla en hög prestation inom kickboxning. Elitaktiva

kickboxare deltog i intervjuer och forskningsresultatet identifierade sju mentala färdigheter som bidrog till framgång inom sporten; 1) effektivt användande av self-talk, 2) avslappning, 3) hög koncentration, 4) självreglering av anspänning, 5) sätta upp ett mål, 6) kunna hantera att bli träffad och 7) affirmation. Forskningsresultatet identifierade även tre psykologiska egenskaper

4

för stödjande mot framgång; 1) hög self-efficacy, 2) hög motivation och 3) mental tuffhet. Alla deltagare kom överens om att “fighters kunde bli en utmärkt teknisk fighter, men däremot om de inte innehade psykologiska härdigheter, så skulle de inte bli några framgångsrika fighters” (Devonport, 2006, s 104). Men utöver dessa mentala färdigheter och psykologiska egenskaper som samtliga är överens om, betonade deltagarna även betydelsen av att utveckla en

individualiserad stil för fighting och mental förberedelse (Devonport, 2006).

Jones, Hanton och Connaughton (2002) har gjort en studie av tio internationella atleter, med syftet att definiera mental tuffhet samt att undersöka vilka essentiella egenskaper som krävs för att vara mentalt tuff. Utifrån den kvalitativa studien identifierades tolv egenskaper som kunde relateras till mental tuffhet och alla dessa egenskaper kan hänföras till följande kategorier: tilltro på sig själv, lust/motivation, att hantera press och oro, fokus (prestationsrelaterad), fokus

(livsstilsrelaterad), samt att hantera smärta/svårigheter. De tolv egenskaper som visade sig vara viktigast, har även rankats från ett till tolv i ordning där den första har störst påverkan på en persons mentala tuffhet:

1. Att besitta en orubblig tilltro till sina egna förmågor att uppnå sina tävlingsmål.

2. Att besitta en orubblig tilltro till sig själv och att man har unika kvalitéer och skicklighet som får en att agera bättre än sina motståndare.

3. Att ha en omättlig lust och skapa personliga motiv för att lyckas.

4. Att försöka igen trots tidigare prestationshinder vilket resulterar i en ökad beslutsamhet för att lyckas.

5. Att framgångsrikt blomstra under pressande tävlingssituationer.

6. Att kunna acceptera att oro inför tävlingar är oundvikligt och ha en tilltro till att kunna hantera det.

7. Att inte bli negativt påverkad av andras bra och dåliga prestationer. 8. Att behålla fokus trots eventuella distraktioner från privatlivet. 9. Att kunna koppla på och av fokus efter behov.

10. Att behålla fokus på uppgiften trots distraktioner under tävlingar.

11. Att trotsa fysisk och emotionell smärta, d.v.s. att man bevarar sin teknik och insats under svårigheter (gällande både träning och tävlingar).

12. Att återvinna psykologisk kontroll under oväntade, okontrollerade situationer, gällande tävlingar (Jones, Hanton & Connaughton, 2002, s 211).

5

Den genomgångna forskningen lyfter fram viktiga aspekter om mental tuffhet som anses väsentliga och väldigt relevanta för denna studie. Fastän de studier som nämnts ovan har

kopplingar till olika idrotter och inte relaterar till boxning på grund av den begränsade forskning som finns på området, så är själva ämnet mental tuffhet centralt och relevant för framgång i samtliga sporter.

1.5 Teoretiska utgångspunkter

I följande avsnitt presenteras studiens valda teoretiska utgångspunkt, self-efficacy theory. I tidigare forskning har man sett ett samband mellan self-efficacy och mental tuffhet, och denna teori ger en bra grund för analys av studiens resultat.

Self-Efficacy Theory

Albert Bandura (1997) beskriver att en upplevd self-efficacy innebär att människor har en tilltro över sina egna förmågor för att kunna skapa en god insats. Att ha en tilltro till sin egen personliga förmåga har en positiv påverkan på flera olika faktorer som exempelvis livsval, nivåer av

motivation och praktiska egenskaper. Det skapar även en resistens mot motgångar och en resistens mot sårbarhet orsakad av stress och djup nedstämdhet. Genom att sträva efter en stark känsla av self-efficacy, så förbättras prestation och personligt välbefinnande. Bandura beskriver vidare att människor med en hög tilltro till sina egna förmågor, har en inställning att hantera svåra uppgifter med viljan att bemästra dem istället för att undvika uppgiften (Bandura, 1997). Self-efficacy utvecklas ur fyra primära faktorer:

Den första faktorn är Mastery experiences vilket exempelvis innebär att när individen bemästrar en uppgift, bygger denne upp en tilltro till sin kunskap inom området, men ett misslyckande kan däremot underminera ens tilltro. För att kunna ha en bestående känsla av self-efficacy, krävs det erfarenhet av att övervinna hinder genom kontinuerliga insatser och uthållighet. Den andra faktorn är Vicarious experiences som kommer från våra observationer av folk i vår omgivning, särskilt de som kan betraktas som våra förebilder. Att se människor som oss själva nå framgång som ett resultat av deras insatser får oss att öka vår tilltro till att vi också har förmågan att kunna bemästra det som krävs för att lyckas. Den tredje faktorn handlar om människorna som har ett inflytande på våra liv och kallas för Verbal persuasion. Det kan innefatta människor såsom

6

föräldrar, lärare eller tränare som förstärker vår tilltro till att vi har det som krävs för att lyckas. Att bli övertygad om att vi har de förmågorna som krävs för att kunna bemästra vissa aktiviteter innebär att vi troligtvis kommer att vilja göra ansträngningar och upprätthålla dessa när ett hinder dyker upp. Den slutgiltiga faktorn är Emotional & physiological states, vilket innebär att det mentala och fysiologiska tillstånd vi befinner oss i har en påverkan på self-efficacy. Om man tar stress eller påfrestningar som ett exempel, så kan dessa påverka prestationen på ett negativt sätt, medan positiva känslotillstånd kan öka individens självförtroende (Bandura, 1997).

Denna teori valdes för att self-efficacy har ett starkt samband till mental tuffhet och dessutom kan studien gynnas av teorin, då den kopplar väl an till studiens frågeställningar och kan därför fördjupa analysen av resultatet (Nicholls, Perry, Jones, Sanctuary, Carson & Clough, 2015).

1.6 Syfte och frågeställningar

Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer det är som påverkar mental tuffhet bland boxare på elitnivå. Författarna strävar efter att få en större klarhet i vilka egenskaper som är betydelsefulla för mental tuffhet och vilket stöd som behövs för att lyckas uppnå de egenskaper som leder till framgång inom boxning.

Följande frågeställningar kommer att behandlas för att uppfylla studiens syfte: - Vilka faktorer kan påverka mental tuffhet hos boxare?

- Vilka egenskaper är viktiga för utveckling av boxares mentala tuffhet för framgång? - Hur påverkas och hanteras mental tuffhet under motgångar?

2.

Metod

Det tillvägagångssätt som skall användas som grund för denna uppsats bygger på den abduktiva logiken. En abduktiv metod kombinerar den induktiva och den deduktiva metoden, vilket innebär att forskaren tillåts växla mellan teoretiskt grundad forskning och mer utforskande forskning utan stöd från tidigare teorier (Patel & Davidsson, 2011). Denna metod lämpar sig därmed bra för studier som behandlar ett ämne som är väl undersökt och beprövat av tidigare teorier eller forskning, men där forskarna ändå vill fördjupa sig i en specifik nisch eller utifrån en specifik vinkel av ämnet. Därför ansågs denna metod även vara lämplig i detta fall – mental tuffhet är ett

7

brett ämne som undersökts grundligt. Samtidigt undersöker forskarna i denna studie den specifika forskningsfrågan om vilka faktorer inom mental tuffhet som påverkar boxaren, vilket kräver en undersökning av åtskilliga individers uppfattningar och tankar för att vi ska kunna närma oss ett svar.

2.1 Urval

För att hitta lämpliga intervjukandidater för denna studie har en “tillgänglig grupp” (Patel & Davidsson, 2011) använts. Urvalet består av seniorboxare på elitnivå. Målsättningen var att intervjua just boxare som är aktiva, och specifikt bland eliten. Detta val gjorde vi baserat på två primära anledningar. Den första är att boxare som tillhör i seniorkategorin, befinner sig mer i ett mognadsstadie och kan anses ha mer erfarenhet av sporten än de boxare som är ungdomar. Utöver detta kan de också tänkas ha en större förståelse för dessa frågor och ge mer insiktsfulla svar i och med att de är äldre. Studien baseras på semistrukturerade kvalitativa intervjuer som genomförts med sex seniorboxare. Urvalet består utav fyra män och två kvinnor som är elitaktiva och tränar på olika boxningsklubbar inom Stockholmsområdet. Dessa boxare har valts utifrån deras meriter och sedan kontaktats via mail. Deltagarna presenteras som Boxare 1 - 6 här nedanför med beskrivning av respektive boxares meriter:

• Boxare 1 - Har boxats i åtta år. Är flerfaldig senior SM medaljör och har deltagit i flertalet landskamper och internationella tävlingar. Är svensk mästare i proffsboxning.

• Boxare 2 - Har boxats i två år. Är senior SM silvermedaljör och har deltagit i en internationell tävling. Har tidigare sysslat med MMA och thaiboxning.

• Boxare 3 - Har boxats i elva år. Har varit juniormästare, flerfaldig senior SM

guldmedaljör, NM guldmedaljör och har deltagit i EM och VM. Har deltagit i flertal landskamper och internationella tävlingar. Boxades även i European games och World Series Of Boxing, samt i OS-kvalificering.

• Boxare 4 - Har boxats i 18 år. Har varit ungdomsmästare, juniormästare och senior SM guldmedaljör. Deltagit i flertal landskamper och internationella tävlingar. Har deltagit i EM, VM och boxades även i European games.

• Boxare 5 - Har boxats i tio år och har varit juniormästare. Är flerfaldig senior SM guldmedaljör och flerfaldig NM guldmedaljör. Deltagit i flera landskamper och

8

internationella tävlingar. Är EM bronsmedaljör och har deltagit i VM, samt i OS-kvalificering.

• Boxare 6 - Har boxats i nio år. Är flerfaldig senior SM guldmedaljör och flerfaldig NM silvermedaljör. Deltagit i flertal landskamper och internationella tävlingar. Deltagit även i EM, samt i OS-kvalificering.

2.2 Datainsamling och genomförande

Det tillvägagångssätt som har använts i denna studie är kvalitativa intervjuer. Intervjuer är en passande metod när det gäller ett komplext ämne som kräver att respondenten svarar med egna ord och kan förklara hur de tänker. Metoden används alltså när det inte är möjligt att ge några förutbestämda svarsalternativ, utan syftet är att undersöka enskilda individers syn på ämnet (Patel & Davidsson, 2011). Specifikt semistrukturerade intervjuer ansågs passa bra för denna studie av flera anledningar. För det första är metoden lämplig när två olika personer är delaktiga i

intervjuprocessen eftersom en struktur bidrar till jämförbarhet mellan intervjuerna, på grund av att en del återkommande frågor ställs till alla intervjudeltagare. Samtidigt ger metoden tillräckligt mycket utrymme och frihet att djupdyka i intressanta aspekter som enskilda individer tar upp och som forskaren inte resonerat kring tidigare (Bryman & Bell, 2011). Innan intervjuerna

genomfördes pilotintervjuer med två boxare för att testa och observera om intervjuguiden lyckades att besvara de frågeställningar som denna studie ämnar att få svar på. Pilotintervjuer är viktigt för forskarna som intervjuar eftersom de kan få erfarenhet och även se om frågorna är acceptabla (Thomas, Nelson & Silverman, 2015).

Alla intervjuer har spelats in med en mobiltelefon - Samsung J5 och därefter har de transkriberats ordagrant inom ett dygn från intervjutillfället med hjälp av https://otranscribe.com/. Intervjuerna har genomförts på platser där det har varit en lugn och tyst miljö. Varje intervju har varat mellan 25 – 40 minuter och en intervjuguide (Bilaga 2) har använts där frågorna har formulerats med syftet att kunna svara på frågeställningarna. Det ska ha ett enkelt och tydligt språk för att boxarna ska kunna förstå dem på bästa sätt. Intervjuguiden berör i stora drag följande områden:

● Boxarens egen uppfattning om mental tuffhet

● Vad boxare anser sig behöva för egenskaper för att ha mental tuffhet

9

2.3 Analysmetod

De genomförda intervjuerna har spelats in för att därefter transkriberas ordagrant. Vi har identifierat olika teman som blev tydliga utifrån resultaten, och sorterat citat tillhörande dessa olika teman. Bryman och Bell (2011) presenterar fyra olika modeller för narrativ analys: tematisk analys, strukturell analys, interaktiv analys och performativ analys. I denna studie har tematisk analys använts, i enlighet med beskrivningen ovan. Detta för att man med en tematisk analys på ett effektivt sätt kan skapa struktur i det insamlade materialet och skapa en ny helhet av de olika delarna. Analysarbetet pågick från dess att ett fåtal intervjuer hade genomförts, och hjälpte studien att identifiera möjliga förändringar eller fördjupningsområden i kommande intervjuer. Analysen gjordes på ett liknande sätt även när samtliga intervjuer genomförts. I studien används direkta citat från intervjupersonerna, men dessa har neutraliserats genom att ta bort

könstillhörigheter för att intervjupersonerna inte ska kunna identifieras av läsaren. Totalt har elva olika teman skapats för samtliga frågeställningar och dessa teman har sorterats in för respektive frågeställning.

2.4 Etiska övervägande

Det som är viktigt när det gäller de etiska aspekterna är bland annat att boxare inom

urvalsgruppen blir informerade om studien och dess syfte, vilket innefattar informationskravet. Att delta i studien ska vara frivilligt och deltagarna behandlas anonymt, där obehöriga inte kan ta del utav dess information och uppgifter. Konfidentialitetskravet innebär att boxare som deltar i denna studie har försäkrats om att de inte kan identifieras och lida någon skada utav studien. Samtyckeskravet är en annan etisk aspekt där boxarna som deltar och medverkar, har rätten att bestämma hur länge och under vilka situationer de vill delta. Även uppgifter som har samlats in från boxarna för medverkande under intervjuerna, får endast användas för dess forskningssyfte och inte för icke vetenskapliga syften, vilket då innefattar samtyckeskravet (Vetenskapsrådet, 2002). Under själva intervjun är det även viktigt att respondenten inte upplever att han eller hon blir kritiserad och känner sig dömd. Patel och Davidson (2011) beskriver att vi inte bara pratar med ord under intervjun utan också med gester och ansiktsmimik.

2.5 Studiens tillförlitlighet

Denna studie bygger på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts, vilket kan innebära att validiteten, reliabiliteten och generaliserbarheten utmanas. Detta beror på att denna typ av metod ger utrymme för tolkningar utifrån intervjupersonernas svar, samt att

10

resultaten till viss del blir beroende av intervjupersonernas individuella kunskap, erfarenheter och humör, med mera. I kvalitativa studier bedöms validiteten utifrån om vi studerar rätt företeelse eller ej (Patel & Davidsson, 2011). Gällande denna studie kan validiteten bedömas som relativt hög. Några orsaker till det är att den har baserats på relevant teori och tidigare forskning.

Intervjuerna har genomförts med hjälp av samma intervjuguide och transkriberingen har gjorts i detalj, vilket är ytterligare faktorer som bidrar till att höja validiteten. I syfte att stärka studiens reliabilitet har intervjuarna undvikit att ställa ledande frågor till respondenterna och även formulerat om intervjufrågorna för att upptäcka om nya svar tillkommer. Däremot kan studiens generaliserbarhet sägas vara låg, på grund av att det har intervjuats totalt sex personer i den här studien, vilket inte är tillräckligt många för att kunna vara representativt för att generalisera resultaten till en större grupp.

3.

Resultat

Samtliga intervjuer har bearbetats i resultatdelen. Däremot behandlas boxarna slumpmässigt som Boxare A - F, istället för Boxare 1 - 6 som var den tidigare indelningen ovan, se 2.1. Det är för att ytterligare ta hänsyn till deltagarnas anonymitet och göra det ännu svårare för läsarna att

identifiera respondenterna. Temarubriker har skapats och även kategoriserats för respektive frågeställningar. Först redovisas dock några citat som belyser hur informanterna uppfattar mental tuffhet:

”Mentalt stark för mig är att du verkligen tror på dig själv. Mentalt stark för mig också när det kommer till boxning är att du går in i matchen för att vinna matchen” (Boxare C).

”Att vara mentalt stark är att våga. Att våga trots att du inte vet hur framtiden kommer att vara. Att inte ge upp” (Boxare A).

”Det betyder att jag har ett övertag över mina motståndare. Är personen inte så stark så känner jag redan att jag har vunnit, oavsett om motståndaren är bra som boxare eller inte, eller om motståndaren är bättre än mig eller inte. Är jag mental stark så kan jag redan känna något för att någon gång i matchen, det kan vara den första, andra eller tredje ronden så kommer motståndaren att vika sig och det är bara så det är för att jag är mentalt stark” (Boxare B).

11

”För mig så är det när det blir tufft och du ska inte vika ner dig. Då ska du bara tänka på att det är bara att växla upp och köra hårdare och hårdare för att tills slut så kommer den andra att ge upp. Det handlar om vem som ger upp kampen först” (Boxare E).

”Att inte ge upp oavsett motgångar. Att känna sig trygg i sig själv och att man är värd någonting, oavsett om det går bra eller inte” (Boxare D).

“Man är villig och beredd att göra allt vad man kan, men också villig och beredd att försöka göra något man inte tror att man kan, oavsett svårighetsgraden i den utmaning man ställs inför” (Boxare F).

3.1 Vilka faktorer kan påverka mental tuffhet hos boxare?

Under analysarbetet har fem teman framträtt som berör studiens första frågeställning, vilka presenteras nedan.

3.1.1 Motivationen för boxningen

Samtliga boxare har berättat utifrån deras erfarenheter om boxningens positiva stunder och anledningar till att de fortsätter med sporten. Samtliga boxare har även upplevt en slags levande känsla till att fortsätta med boxningen med fraser som: “Kicken man får innan matchen, alltså det är ju nåt slags hatkärlek för den nervositeten går ju inte få på nåt annat sätt”, “Den här rushen att vinna. Att besegra någon är en av de bästa, det är som en drog” och “Att jag fick stryk fick mig att bli motiverad för att jag inte kunde ta det”.

När de har fått frågan vad det är som motiverar dem till att anstränga sig så berättar bland annat Boxare B efter en liten fundering:

Det har varit en fråga som jag har ställt till mig själv och ibland inte kunnat veta svaret direkt men spontant tänker jag på den uppoffringen man har gjort för sporten och det har fått mig att känna motivationen ligger i den. När jag kollar på mina pokaler och medaljer så tänker jag på de minnen som när man var liten och slogs mot de som var större och jag fick stryk hela tiden. Såna minnen får mig att tänka om och jag tänker då ”Nej det här kan jag, jag klarar det så det är bara att fortsätta”. Sen självklart är det för familjen. När jag boxas så boxas jag aldrig för mitt förnamn,

12

jag boxas för mitt efternamn och för min familj. Det kan kännas lite arrogant kanske men det känns som att jag är ämnad för det här och jag känner att boxningen är jag och gud har gett mig en extra grej som boxare.

Boxare C nämner att hälsan och självförtroendet blivit bättre genom boxningen och att boxaren fått träffa många nya människor och platser. Boxare C säger att:

Man kan börja med väldigt bra träning. Jag har gått ner jättemycket i vikt under boxningen. Jag har vuxit mycket som person, blivit jättemycket självsäker för självförsvar och hantera vissa saker. Jag har träffat mycket människor, mycket nya ansikten, jag har rest. Det finns jättemycket fördelar.

Boxare F tar upp att familjens idrottsliga ambitioner vilket har lett till en stor motivation “Kan de så kan jag”. Boxare F lyfter även välmåendets betydelse:

Om jag tränar kommer jag må bra, jag vill sätta så höga mål för mig själv för att pusha mina gränser, därför sätter jag så höga mål som möjligt. Jag vill bli bäst i Sverige och därefter bäst i världen. I min familj har jag bröder, systrar och min mamma som är väldigt duktiga inom idrott och om de kan bli världsmästare kan jag bli det. Att satsa högt och gå långt ligger i familjen och att sträva efter att bli bäst men att inte nå dit ger ändå mer för mig än att bara träna på

motionärsnivå. Min motivation ligger i att jag ägnar flera år av mitt liv åt ett stort projekt och det är så mycket detaljer till det. T ex hur du äter och hur du sover, hur du hanterar nerver och hur du hanterar din vardag. De ger en drivkraft framåt i livet.

Boxare A nämner att det är själva fighten som är en del av motivationen till att vilja anstränga sig och beskriver: “Det är väl att det är boxare mot boxare. Du visar vem är det som har tränat

hårdast och att talang är inte allt”.

3.1.2 Boxarnas inställning under boxningsmatch

Boxare A nämner att attityd är mycket viktigt under en boxningsmatch och nämner vidare att: “Man måste vara självsäker i ringen, man får inte tveka för att tvekar du en sekund så kan det vara över”. Under en boxningsmatch så anser Boxare A att: “Ingen kan jobba över mig, utan jag ska jobba över min motståndare”. Boxare D berättar att nervositet ibland kan uppstå inför en boxningsmatch men trots det så nämner Boxare D att: “Jag ser ganska lugn ut på matcher, men jag är väldigt fokuserad på vad jag ska göra”.

13

Boxare E betonar tydligt att man inte ska ha någon respekt för sina motståndare under boxningsmatcher:

Ända sen jag började med boxning så har jag aldrig haft respekt för någon, oavsett vilka matcher jag än har kört och oavsett vem det en är. Jag går in med inställningen som en vinnare.

Boxare E berättar vidare:

Om du har chansen att slå din motståndare och så tänker du samtidigt att ‘shit, jag kommer att få stryk’ för att det är en bättre motståndare men du ska egentligen tänka ‘yes, jag har fått chansen att köra mot en bra boxare, slår jag motståndaren så får jag respekt’.

Även Boxare C tar upp att man inte ska visa respekt för sina motståndare och känner sig inte rädd heller att boxas mot dem. Kring rädslan och sin inställning berättar Boxare C att:

Istället för att bli rädd så ser jag det mer som en utmaning att kunna köra bättre och om det är en bättre motståndare så vill jag överbevisa dom. Jag blir då inte så nervös utan jag blir mer

fokuserad. Jag har en viss instinkt som är aggressiv och jag fick lära mig tidigt att boxning handlar i slutändan om att skada den människan man möter.

Under en boxningsmatch så har Boxare B en bra attityd och oavsett vilka motståndare som Boxare B möter så nämns det inställningar som; “Jag har aldrig känt att jag inte kan vinna matchen” och “jag har aldrig känt att jag kommer att få så mycket stryk” i boxningsmatcher. Boxare B berättar mer djupgående att:

Jag viker mig inte. Jag försöker ha en sån inställning där jag känner att det här är min sista match. Det finns ingen imorgon och jag försöker att ta ut mig så mycket som jag kan men samtidigt så vill man ju såklart inte ta ut sig själv redan i första ronden och sen vara helt slut i den andra och tredje. Så jag började att tänka på att vara mer smart i ringen.

3.1.3 Tränarens roll för boxarna

Tränare kan ha ett större inflytande för sina boxare utöver just deras kompetens för utveckling av boxares färdigheter i boxningsringen. Något som är högst relevant i anslutning till detta är tillit

14

till sin tränare, där Boxare B berättar om sin tränare som har varit där sedan början och som boxare B ser upp till. Boxare B beskriver: “Tränaren har varit där och varit som min storebror och hjälper mig och är där för mig”. Utöver tränarnas kunnigheter och erfarenheter, nämner Boxare D: “Det stödet som jag får från coacherna och från klubben är väldigt mycket stöd. Jag känner mig väldigt trygg med dem och jag litar på mina coacher”. Boxare C nämner också tilliten till sin tränare för att: “Dom ser matchen utanför ringen och dom kan mycket om boxningen så jag litar på dom”. Boxare A nämner om sina tränare att: “Dom har gett mig genom att ge mig mera verktyg. Otroligt mycket om hur jag kan jobba på olika sätt”.

Boxare E lyfte en händelse inför en match under en viktig tävling där motståndarens tränare antog att de skulle “förlora” och nämnde till Boxare E:s tränare att de skulle “försöka ge Boxare E en bra match”. Boxare E berättar vidare att:

Varför ens köra en match om man går in med den inställningen. Om motståndarens tränare säger sådär framför sin boxare så är det ingen idé att köra. Tränaren borde egentligen säga “du ska slå sönder motståndaren och det här är din chans”. Men istället säger tränaren att dem ska försöka ge mig en bra match. Om din tränare säger sådär så bryter tränaren bara ner dig och inte bygger upp dig istället. Om du kommer ända till finalen så kan man inte gå in med den inställningen med att inte kunna slå sin motståndare. Vad gör du med boxarens psyke framöver när det handlar om att kämpa sig fram.

Boxare E gör det tydligt att en tränare även har en stor inverkan på sin boxares psyke och

utveckling: “Om tränaren inte ens tror på mig, varför ska jag kämpa då”. Boxare E lyfter även en del uppoffringar som tränarna gör för sina boxare och att det inte är bara just boxarna som gör det. Vidare berättar boxaren att:

Min tränare är borta ifrån sin familj och spenderar mycket tid med oss och det gör att vi bryr oss och känner extra att jag måste leverera för att tränaren offrar också och det inte bara jag som offrar. Tränaren är inte där för att få betalt utan, är där för att man har en dröm, att alla vill göra någonting tillsammans. Så tränaren spelar en jättestor roll tycker jag för att det är bara inte du som vinner utan det är hela laget och att du gör det för hela laget också.

15

3.1.4 Typer av känslor som dominerar i en match

När det gäller matchsituationen beskriver de flesta boxare betydelsen av att vara fokuserade och att inte vara för aggressiv i ringen. När boxarna får frågan om vilka känslor det är som uppstår i ringen så förklarar Boxare A att det är viktigt: ”Att vara lugn. Jag kan inte boxas när jag är arg, så lugn är det största känslan som jag har för att det gör mig klar”. Boxare C känner att det är: “Mest fokus och mycket aggressivitet. På senare tid har jag lärt mig att hantera min aggressivitet, att jag inte bara går in och slår utan jag försöker vara smart istället för att gå in och slåss”. Boxare D nämner att: “Jag är väldigt fokuserad på vad jag ska göra även om det inte alltid blir som man tänker sig. För flertalet av de intervjuade boxarna är det alltså mer prioriterat att hålla sig till sin boxning och genomföra planen för att vinna matchen.

När det gäller de nackdelar som ibland kan uppstå i ringen och känslor som kan ta över så berättar Boxare C om den aggressiva aspekten och att det kan bli för mycket: ”De aggressiva känslorna, att det inte blir boxning utan det blir slagsmål. Även om jag är ganska duktig på att slåss i ringen så vet jag att det inte är det optimala för att jag boxas mycket bättre när jag boxas och då har jag kontroll”.

Boxare E lyfter att stress kan uppstå ibland och då verkar även aggressiviteten följa med:

Det är också det som kan fucka upp mig mentalt ibland att jag blir träffad av ett slag och jag ligger under, så jag måste ge tillbaka och det blir lite stress. Även när jag inte ligger under. Om

motståndaren träffar mig med ett slag så vill jag bara ge tillbaka och tänker ’du slog mig, jag ska slå tillbaka’. Så det blir ibland inte på mina fördelar men det kan bli så.

Detta kan upplevas som att fokus i en match ibland kan besväras av aggressiviteten, som då tar över. Boxare E nämner även att stoltheten kan ta över och ser det som ett hinder ibland under en match:

Att jag blir träffad eller att jag har lätt för att bli psykad. Om någon exempelvis skulle säga svära åt mig eller någonting annat så skulle jag gå igång på det och då tänker jag att “jag ska visa dig”. Att jag vill visa för folk är min nackdel. För i vissa matcher har det hänt att jag går tillbaka med inställningen om att jag ska veva medan jag egentligen vill hålla motståndaren på distansen och boxas, men det blir för personligt ibland fast att det egentligen inte är personligt.

16

Att vissa känslor kan ta över och störa prestationen är något som Boxare E anser vara en nackdel ibland. När en följdfråga ställdes om hur Boxaren E försöker att hantera denna nackdel så

tydliggjorde boxaren vikten av hjälp från en tränare för att komma igång med sin boxning och sitt fokus: ”Då måste jag ha en bra coach på min sida som säger till mig att inte gå på det och ha kontroll. Då blir jag hård och bestämd när tränaren säger det till mig”.

Att ha en tilltro till sina förmågor att göra en god insats är en viktig aspekt som ger en positiv påverkan i matcher (Bandura, 1997). Trots att man har en hög tilltro över sig att vinna verkar det även vara viktigt att inte glömma bort de andra aspekter som är viktiga och effektivt för en boxare. Utifrån det så nämner Boxare C känslan att ibland vara för självsäker:

Men det finns ett par enstaka matcher där jag har varit väldigt självsäker för att jag ska vinna och då har det hänt att jag bara boxas utan att ha med de andra känslorna och då boxas jag mycket sämre.

Men för att undvika detta så var lösningen att inte vara för självsäker, utan att alltid anta det bästa hos sin motståndare:

Oavsett vem jag än möter så antar jag att motståndaren är en väldigt duktig boxare och det är det som funkar för mig. Tänka att den här motståndaren vill slå dig, är jätteduktig och du måste komma till ditt bästa jag och det är då mitt fokus kommer för nu har jag ett bra fokus. Då vet jag att jag hanterar det ännu bättre.

3.1.5 Boxarnas omgivning

Boxare F tar upp sina familjemedlemmar som också är duktiga inom idrott vilket ger boxaren en motivation till att “sträva för bli bäst, eftersom den mentaliteten ligger inom familjen”. Boxare F nämner även att:

Jag får alltid mycket inspiration och glädje från familj, vänner och träningskamrater. Jag läser teater och det vi utövar där har jag nytta av i boxningen, man ska kunna hålla sig fokuserad och svara vilket det handlar om i boxningen.

17

Det verkar som att Boxare F får stöd och inspiration från sin familj, tillsammans med andra människor runt omkring. Boxare F involverar andra aktiviteter såsom teater där boxaren kopplar ihop viktiga aspekter som fokus och som då även bidrar till boxningen.

Boxare B lyfter betydelsen av sin familj och om sin brors stöd, där boxaren har följt sin äldre brors spår i boxning sedan barnsben:

Det är främst familjen som har varit där. Ingen vet min karriär mer än dom och dom har varit där sen dag 1. Brorsan har jag lärt mig jättemycket ifrån och jag beter mig som han. Om det är någon som har bra saker att säga om mig, då måste jag tacka brorsan för det för att det är på grund av honom att jag är på ett visst sätt. Sen har min tränare som har varit med mig sen jag var liten och har varit där och varit som min storebror. Så jag har gott om människor som hjälper mig och är där för mig.

Boxare C nämner många medmänniskor runt omkring som har en stark påverkan och ger mycket stöd:

Jag har extremt bra tränare och jag har en kostrådgivare som hjälper mig mycket. Min bättre hälft som är väldigt dedikerad i min satsning som hjälper mig med allt från att stödja mig till att fixa maten, tvätten när jag inte orkar och även kommer till mina matcher. Jag har ett umgänge bland vänner som supportar mig väldigt mycket vid sidan av och dem förstår hur viktigt det är för mig. Men mest av allt så är det min bättre hälft som är med och kämpar, när det är tufft och när det är bra.

Det har gett Boxare C en extrem motivation att fortsätta med boxning och sträva efter att ha det som sin karriär. Trots att boxning är en tuff sport och individuellt så säger Boxare C att: ”Många säger att boxningen är en ensam sport och det är man i ringen, men det är så mycket vid sidan om”. Med det menar Boxare C allt det stöd som finns utanför ringen, som till exempel

medmänniskor runt omkring som vill väl och som ger boxaren viljan att lyckas.

Boxare E nämner sin äldre bror som även han hade drömmar att bli en framgångsrik idrottare i sin gren. Men på grund av sämre ekonomiska förhållande inom familjen så bestämde syskonet att avstå ifrån sina drömmar för att istället hjälpa till med ekonomin och låta Boxare E följa sin dröm att sträva mot toppen i boxning: “Han är äldre än mig så han tog den rollen och började jobba.

18

Han sket i sina drömmar och lät mig boxas för att han trodde på mig”. Den uppoffringen som syskonet gjorde för sin familj innebar att Boxare E fick en: “vilja kämpa och vilja allt det här”.

3.2 Vilka egenskaper är viktiga för utveckling av boxares mentala

tuffhet för framgång?

Till denna frågeställning har under analysarbetet totalt tre teman identifierats, vilka presenteras nedan.

3.2.1 Vilka egenskaper en boxare behöver ha för att lyckas

Boxare F berättar om att de viktiga egenskaperna för att lyckas är främst att ha en bra självkänsla och tålamod. Detta förtydligas vidare: “En positiv inställning är viktigt för att ta sig igenom svårigheter i processen och i match eftersom du sällan kommer gå en match utan att bli träffad så det är viktigt att du kan ta dig igenom motgång”. Boxare B tycker att det är mentaliteten inom en boxare, genom att ha ett starkt psyke för att lyckas och boxaren nämner vidare: “Att det är den mentala som är viktigast. Det är 90 % mentalitet och 10 % fysiskt och det är 100 % sant”.

Boxare A anser att vilja och disciplin är viktiga för att lyckas som boxare. Om vilja beskriver Boxare A att:

Vilja måste du ha för att orka och längre mål. Man måste ha vilja för att se stora grejer och inte bara dem jobbiga för att det är en sport som tar jävligt långt tid och det krävs mycket ur dig för att man ska lyckas i den här sporten. Då måste du ha någonting som driver dig

Om disciplinen förklarar Boxare A att; “Disciplin måste du ha. Om du inte tränar tillräckligt och inte har tränat tillräckligt hårt så kommer det inte att funka”. Boxare C nämner även disciplin som den viktigaste egenskapen för att lyckas. Här berättar boxare C mer djupgående att;

Du är dedikerad och att du har disciplin. Jag var ingen talang i början men jag tjänade extremt på den egenskapen i början av min karriär. Så jag hade sagt att den viktigaste egenskapen, det är disciplin. Det är klart att du kan slå hårt, du kan slå snabbt och det är bra egenskaper men för att kunna hamna där så måste du dedikera dig. Du måste gå ut o springa. Även om många går och tränar, men dem tränar bara för att träna. Det finns skillnad mellan träning och träning. Om du går

19

in och tränar med 100 % hjärta, 100 % fokus, då kommer du utvecklas så mycket mer, så det tror jag och viktigaste egenskapen för det när det kommer till boxning, det är disciplin.

Boxare E anser att det är viktigt att ha; “En bra inställning och ett starkt psyke. Man måste kunna jobba hårt för att talang räcker inte hela vägen”. Boxare D anser att; “det är väldigt viktigt att ha intresset att lära sig för att man lär sig nya saker hela tiden”.

3.2.2 Verktyg/metoder för att träna upp sina egenskaper

Boxarna berättar utifrån sina erfarenheter om hur de tränar upp sina egenskaper för att lyckas som boxare. Boxare F lyfter vikten av att ha en bra dialog med sina tränare, samt en praktisk metod:

Jag har börjat skriva en träningsdagbok. Jag skriver tre saker varje dag som jag kommer ihåg eller lärt mig från träningspasset. Det kan vara tips från en tränare eller en känsla som jag hade. Till exempel det här var jag inte så bra på eller det här gjorde jag bra.

Boxare B berättar att: “Vi alla har olika behov och sätt att utvecklas”. Boxare B berättar vidare att:

Så länge du kan grunderna i boxning så kommer du kunna bli bättre. Du kommer att kunna hitta dig själv med tiden och det är så jag har kört. Jag började på ett visst sätt och är på ett annat sätt nu för att boxning är en sport, det är som livet. Du hittar dig själv mer och mer och varje år som går så hittar du dig själv för att boxning är väldigt personligt och det sitter i hjärtat och huvudet. Det tar tid och det handlar i slutändan om att du tror på dig själv.

Boxare B berättar fortsättningsvis om ett sätt att förebygga de negativa aspekterna inom det mentala i boxaren:

Ta tiden för att jobba på. Du behöver inte träffa en terapeut eller nåt, utan det är någonting som du kan jobba med dig själv och det börjar med att du säger hej till dig själv och det är ingenting töntigt med det. Jag gör det, många andra gör det och man pratar med sig själv och säg vad du tycker är bra och gå igenom saker som inte är bra med dig själv. Ta en sak i taget för att vi försöker ändra på oss för snabbt och vi måste ta det steg för steg.

20

Boxare A menar: “Fysiskt det är bara att träna. Hitta rätt tränare. Om jag ser en grej som inte funkar så kan någon tränare korrekta mig”. Beträffande den mentala aspekten anser Boxare A att: “Det är bra att prata med någon. Vissa saker är svårare än det andra att tackla det”.

Boxare E pratar om att tränaren har en stor roll för att rätt egenskaper ska tränas, bland annat att: “Tränaren har en stor roll i det här för att det är dem som ska veta när det är dags att pressa dig. Dem måste kunna läsa av dig bra och ha en plan om vad det är dem gör”.

Boxare C nämner att man kan träna upp sina egenskaper på olika sätt men det handlar egentligen om disciplin tills slut. För att ha en bra disciplin brukar Boxare C reflektera över sig själv för att motivera sig:

Det gäller att ha mycket samtal med sig själv. Jag har lärt mig att i slutändan att om du verkligen vill någonting så är disciplin så viktigt. Det beror på hur mycket du vill det. Jag brukar tänka; ’Okej om jag går och sover nu så kommer min motståndare att gå ut och springa och motståndaren kommer att vara steget före mig’. Då brukar jag tänka; ’Okej det är nu det gäller och det är nu det jobbiga börjar. Du måste träna hårt och äta bra inför matcherna för att bli 100%’. Det handlar om hur mycket du vill det och om du vill det så kommer du att göra sakerna som krävs.

3.2.3 Boxarnas mentala förberedelser inför matcher

Boxare B nämner att förberedelser inför en match kan ske på olika sätt beroende på motståndaren och beskriver vidare att oavsett vilken motståndare det är, så är det alltid viktigt att hålla sig lugn och inte att göra det komplicerat inför en match genom att övertänka saker och ting. Vidare nämner Boxaren B om timingen för att vara redo innan en match:

Direkt innan en match så är det då jag försöker att koppla på strömbrytaren och börjar tänka på det och sätta upp en gameplan själv och sen är det är det ju alltid att tränaren som sätter sånt och jag försöker vara så lugn som möjligt. Jag vill inte stressa för mycket innan matchen, tänka för mycket för allt det där tar för mycket energi.

Boxaren B poängterar vikten av att kunna aktivera sig själv till att vara matchredo direkt innan en match och börja tänka strategisk för sig själv, men även överlämna det till sin tränare för att själv

21

vara så lugn som möjligt och undvika att känna stress innan en match. Boxaren B nämner också en praktisk metod, om sin uppvärmning för att bli mentalt redo innan en match:

Sen har jag börjat att tänka mer på hur jag värmer upp inför matcherna, för att det alltid haft en påverkan på min mentala. Värmer jag upp för mycket då blir du för taggad och hypad och sen så kan det vara för långt till matchens gång och då blir du kall och allt det där förstör liksom hela din vibe. Så jag försöker tänka mer på hur jag värmer upp inför matcher och det är både mentalt och fysiskt.

Här nämner Boxaren B betydelsen av att kunna planera sin uppvärmning innan en match och att hitta balansen för att kunna känna sig så matchredo som möjligt. Detta visar återigen att timingen har stor vikt, då Boxaren B nämnde att det inte är bra att börja för tidigt med förberedelserna inför en match för att kunna känna sig lugn och undvika stress till det är dags att göra sig matchredo.

Inför matcherna brukar Boxaren D gå igenom och öva på taktik med sin tränare: “Det är väldigt viktigt för mig för att veta vad jag ska göra och försöka ha det i fokus”. Detta upplevs som att det känns mer bekvämt för Boxaren D att vara matchredo och kunna ha det fokus som Boxaren D strävar efter inför en match.

Boxare C nämner bestämt att för att vara mentalt redo inför en match, så är det viktigt att man har gjort det som har krävts inför en match:

Ju mer jag tränar, ju hårdare jag tränar, desto mer mentalt är jag redo. Vet jag att jag har gjort all den hårda träningen och att jag har gjort mitt bästa, ätit bra, sovit bra så är jag väldigt mentalt stark och då vet jag att den bästa av mig kommer till matchen. Det är därifrån mitt självförtroende kommer och är jag i bra form och allt annat, då litar jag på mig själv.

Boxare C menar att om det känns som att man har gjort det man har förväntat av sig själv så är det då “självförtroendet dyker upp” och att det blir mer hanterbart att förbereda sig inför en match.

Musik nämns av de flesta boxarna som ett verktyg som kan användas i förberedelsesyfte innan en match. Boxare F nämner: “När det gäller mental förberedelse så lyssnar jag på musik som jag

22

själv har valt ut”. Boxaren C berättar: “Jag brukar också lyssna på musik och sen kommer den här attityden som vi pratade om förut att det är fighter mot fighter och då höjer jag mig själv”. Boxare A nämner boxningsvideos som får en att känna sig taggad: “Jag har alltid gillat att kolla mycket på boxning. Jag kollar mycket på kubanerna för att det är mycket salsa och sånt i ringen”. Efteråt så blir det mycket fokus på vad Boxare A ska göra i ringen och förbereder sig inför det.

Boxare E visualiserar inom sig olika scenarios som kan ske under en match om både de bra saker och de mindre bra. På det sättet så förbereder sig Boxare E för olika saker som kan uppstå och kan tänka ut olika sätt att hantera dessa tänkbara situationer. I slutet av visualiseringen så tänker Boxare E att: “I slutändan så kommer det ändå vara min hand som kommer att lyftas upp varenda gång” och ser sig därmed som vinnare.

3.3 Hur påverkas och hanteras mental tuffhet under motgångar?

3.3.1 Att hantera pressade situation

Pressade situationer kan uppstå under flera olika former och stort sett i alla sporter. I pressade situationer under matcher mot en bättre motståndare så anser Boxare A att man då kan “prestera mycket bättre” än mot sämre motståndare. Med en bättre motståndare så kan Boxare A ändra på sin inställning och påpekar att; “Mot en bättre motståndare så boxar man upp sig och du sätter dig på en högre nivå”. Boxare F brukar ha ett tankesätt om att “situationen inte är pressad” och Boxare F upplever att det fungerar bättre och kan prestera vidare. Vidare nämner Boxare F om sin tidigare sport:

När jag tänker tillbaka på när jag tränade på brasiliansk jujutsu så mötte jag folk som hade högre bälten än mig och som kunde klappa ut mig på 30 sekunder. Nästa gång tänker jag att det ska ta 40 sekunder istället och därefter nästa gång kanske 1 minut. Så jag tänker att jag ska göra det svårare för motståndaren att vinna varje gång.

För att hantera pressade situationer i en boxningsmatch så anser Boxare B att det krävs tid och erfarenhet först innan man kan bearbeta en pressad situation:

23

Jag kan inte se hur någon som bara har börjat med boxning hantera en pressad situation. Man måste smaka på det själv först och vi alla har olika vägar att gå, olika hinder och det gäller att tackla dom. Sen kan man prata om det när du har tacklat din första, andra, tredje, fjärde och då kan vi börja prata om det och hitta ett mönster och en lösning på vad du kan göra bättre.

Boxare E lyfter också att det krävs erfarenhet först: “Innan brukade jag bara veva och tänkte att jag ska träffa med någonting. Men nu är det mer att jag ska träffa men mer att hitta rätt läge för att göra det”. För Boxare F handlar det om att inte ge upp under pressade situationer, utan att alltid: “Göra mitt bästa utifrån situationen”. Boxare C tar upp den stress som kan uppstå, men har på senare tid lärt sig att hantera det:

Jag har lärt mig att hantera stress. Jag brukar oftast tänka att det är vad det är och man gör bästa av saken. Jag försöker att inte reagera på saker som jag inte kan kontrollera och om det är nåt som händer utanför kontroll så försöker jag inte lägga tid på det för att jag gillar inte vara stressad. Jag brukar inte lägga så mycket energi på saker som jag ändå inte kan ändra på.

3.3.2 Hur boxarna hanterar förluster i match

Det som var gemensamt för samtliga boxarna är att de verkligen framhäver att de inte tycker om att förlora en match. Boxare F lyfte upp att; “Direkt efter matchen om det har gått dåligt så vill jag inte prata om matchen direkt efter. Jag vill inte prata med någon överhuvudtaget”. Boxare C nämner; “Det är en jobbig grej och då börjar man övertänka”. Boxare D säger; “Jag gråter, ja det är hemskt haha”. Boxare A nämner också att; “Jag har jättesvårt att kolla på mina matcher som jag har förlorat, alltså jag hatar verkligen det”. Boxare B berättar om en av sina viktiga matcher på internationell nivå där boxaren först trodde att det blev en vinst tills domarna dömde det motsatta:

Det gick från rent lycka och glädje till att någon tog mitt hjärta och kastade den på väggen inom millisekund. Den där smärtan var katastrof och det där är någonting som händer i boxningen, att det kan skifta sig så snabbt och grovt. Så man måste vara beredd på det för att en sån förlust kan förstöra en för att det är så pass ett stort slag mot din mentala och rent mot ditt hjärta.

Förluster uppstår och boxarna behandlar det på det sättet som passar dem för att fortsätta att avancera framåt. Men även om informanterna hanterar förluster på olika sätt tänkte alla igenom hur de skulle kunna förbättra sig till nästa match. Boxare F berättar exempelvis att: “Jag pratar

24

med mina tränare om vad som hände, varför jag inte lyckades, vad jag lyckades med och sen vad vi ska göra åt det”. Att reflektera över sin förlust verkar uppfattas som ett sätt att bearbeta sina förluster för att sedan gå vidare. Boxare E verkar även reflektera med sina tränare och boxaren klargör vikten av en bra tränare: “Det måste vara en rätt tränare som vet vad tränaren gör och som säger till mig vad jag behöver för att utvecklas”. Boxare E berättar även om jämna matcher där boxaren antingen har vunnit eller förlorat då tränaren sagt: “Du ska inte sitta och göra jämna matcher, vi är inte här för att göra jämna matcher”. Detta gör att Boxare E känner sig “taggad” och justerar om sin inställning inför nästa match genom att: “Motståndaren ska inte kunna säga att det var en jämn match, utan jag vill att det ska vara en klar vinst”.

Boxare C berättar att i slutändan så har det med disciplinen att göra och ju bättre disciplin desto bättre kan förlusten hanteras. Att hantera en förlust kan vara en jobbig händelse, men Boxare C brukar generellt hantera det bra genom att säga: “Känner jag att jag har gjort det bästa jag kan göra ifrån mig, så kan jag hantera en förlust mycket bättre”. Boxare B brukar ha ett inre samtal med sig själv efter en svårare förlust:

Jag tycker om att ha stunden att vara med mig själv och prata lite med mig själv och ta den hjälp jag behöver. Att bara prata med sig själv och säga till mig att det är ingen fara och kolla med det dåliga och med det allt som har hänt på vägen för att se vart jag hamnar.

Gällande känsla och tankar om att förlora, berättar Boxare C om inställningen man borde ha kring förhållandet till förlust:

Jag gillar inte att förlora, jag tycker inte att man ska förlora och jag tycker inte att man ska vara van med att förlora. För mig så ska man inte acceptera att förlora för då kommer du inte bli bättre men du kan samtidigt alltid, när du förlorar så vet du att det är någonting du kan göra bättre.

3.3.3 De negativa aspekterna i boxning

Om de negativa aspekterna i boxning berättar Boxare C att:

Boxningen tar jättemycket tid från familjen, från vänner. Boxning tar jättemycket energi som du hade kunnat slösa på annat, du jobbar mycket mindre och du tar slag mot hjärnan som inte är bra.

25

Du är ganska sliten men det är en del av spelet, det är en del av boxningen. Jag har det även väldigt tufft ekonomiskt.

För att bearbeta den påfrestningen som uppstår, så nämner Boxare C att det handlar om att ha ett “mindset”:

Jag behöver inte så mycket pengar, jag bryr mig inte så mycket om att ha dyra klockor, dyra bilar. För mig så tänker jag inte så mycket på det materiella, utan mer kärlek, välbefinnande och hur man mår. Oftast när det är mycket negativt så är det att man fastnar men då brukar jag tänka på de fördelarna och fördelarna brukar väga mycket mer än nackdelarna.

Boxare E berättar att det blev för mycket stress i livet och var då tvungen att ta en paus i från boxningen:

Förra året så slutade jag med boxningen helt o hållet. För att det kändes inte bra med vissa saker o sånt i boxningen. Jag hade för mycket saker på gång och återigen måste man ha en balans. Jag jobbade inte och då hade jag mycket stress i huvudet och när jag blir äldre, vad är det som kommer att ske med ekonomi, en tjej o allt. Det finns en viss press i samhället där vissa grejer måste du ha. Så det blir en del stress och jag har haft huvudvärk och jag kollar upp det för att se om det har något med boxningen att göra. Men det visade sig att det hade med stress att göra. Då tänkte jag vad det är som jag hade stress över och i boxningen gick det bra. Men då var det ekonomiska och att jag kände att jag hjälper inte familjen. Då kunde jag inte åka på en tävling på grund av stress. Så jag slutade, men efter jag slutade så jobbade jag och gjorde andra grejer och jag kände sen efter att det här är inte för mig och jag saknade boxningen. Jag mådde inte bra för att jag behövde boxningen.

Skador hör till i de flesta sporter inte minst i boxning. Att hitta balansen med varierad träning och återhämtning är väldigt viktigt. Boxare A tar upp sin skada som uppstod för en tid sedan och nämner att: “Det är jättejobbigt. Det klart, det tar ju på en mentalt också. Jag har ju varit borta i några år och det är på grund av skada”. Boxare A har velat sluta med sin sport flera gånger men “kärleken till sporten” har fått Boxare A att hitta tillbaka.

26

4.

Resultatdiskussion

Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer det är som påverkar mental tuffhet bland boxare på elitnivå. Vidare undersöks vilka faktorer det finns som karakteriserar de boxare med en hög nivå av mental tuffhet och vilka egenskaper som främjar boxares mentala tuffhet. Denna studie hänvisar till begreppet “Mental Tuffhet” inom boxning där sex svenska elitboxares erfarenheter har sammanfattats genom semistrukturerade intervjuer av både kvinnliga och manliga boxare. Boxarna har gestaltat flera exempel utifrån sina personliga erfarenheter med hjälp av beskrivningar tillhörande deras vardag kring träningar, matcher, privatliv, familj, vänner, och tränare. Resultatdiskussionen har strukturerats utifrån uppsatsens tre frågeställningar.

Resultaten från studien diskuteras i relation till uppsatsens teoretiska ram och den tidigare forskningen. Efter resultatdiskussionen följer en diskussion av uppsatsens metod samt förslag på vidare forskningsmöjligheter.

4.1 Vilka faktorer kan påverka mental tuffhet hos boxare?

Boxning är en väldigt individuell sport då den bygger på en kamp mellan två individer, till skillnad från många andra sporter, som utförs tillsammans med andra. Studiens resultat visar på att det finns åtskilliga sätt att hantera både tränings- och matchsituationen, till exempel genom demonstration av olika attityder, synsätt och kroppsspråk. Samtliga av boxarna som deltog i intervjuerna hade olika svar på hur de förhåller sig till sina motståndare i en match. Boxare A nämner att “man måste vara självsäker i ringen” och har mentaliteten om att “ingen kan jobba över mig”, medan Boxare E betonar vikten av att inte ha någon “respekt” för sina motståndare och går alltid in med inställningen att vara en “vinnare”. Boxare B nämner även att känslan av att förlora aldrig har uppstått. För dessa tre boxare verkar det handla om hur man ser på sina

motståndare och sig själva. Utifrån Boxare Es perspektiv brukar vissa boxare visa en lite högre grad av respekt för sina motståndare, på grund av bland annat deras nivå av skicklighet som boxare. Trots att både Boxare A, E och B använder olika definitioner av hur man bör vara i en boxningsmatch, så ger de alla ett intryck som är kopplade till Jones, Hantons och Connaughtons (2002) lista om mental tuffhet listade från 1 - 2 om förmågan att besitta en orubblig tilltro till sig själv. Även en hög upplevd self-efficacy (Bandura, 1997) framgår tydligt hos Boxare A, E och B genom att de tror på sina förmågor att vinna matchen.

27

Vidare berättar boxarna om egenskaper som handlar bland annat om erfarenhet. Detta styrks av Jones, Hantons och Connaughtons (2002) lista om mental tuffhet listade från ett till fem där de tar upp förmågor som orubblig tilltro till sig själv och att man har unika kvalitéer som får en att agera bättre än sina motståndare. Vidare att ha en omättlig lust, försöka igen trots

prestationshinder och blomstra under pressade tävlingssituationer. Boxare E nämner att oftast så är motståndaren inte lika aktiv i andra ronden och då försöker boxaren att få motståndaren att tveka i sina aktioner med finter och kontringar. Boxare B nämner att det krävs flera matcher, helst matcher under press för att hantera situationen på bästa möjliga vis. Boxare C belyser vikten av att vara snabbtänkt och att kunna anpassa sin strategi utefter matchens ronder. Motståndaren i exemplet som nämndes visade sig vara mer tekniskt överlägsen och vann första ronden. Men boxaren ändrade strategi för att boxas mer aggressivt och förlita sig på sin kondition, vilket renderade i att ronden blev mer jämbördig. Dessa tre boxare listar situationer som är beroende av erfarenhet. Situationer som uppstår under match där du måste fatta snabba beslut, härleder till dina tidigare situationer som du kanske agerat fel och därmed korrigerar det till nästa gång.

De faktorer som uppfattas positiva i förhållande till mental tuffhet och även främjar det, verkar främst uppstå inom boxarnas omgivning och från deras tränare utifrån resultaten av denna studie. Samtliga boxarna som deltog i intervjuerna bekräftade behovet av en bra tränare med

benämningar som “stöd”, “litar” och “där för mig” utöver att skola just de tekniska färdigheterna och fysisk träning. Att få moraliskt stöd och ha tillit till sina tränare anses vara ett viktigt element för boxarna att inneha för att vara på den nivån som boxarna befinner sig i, samt att fortsätta avancera vidare framåt i sina karriärer. Detta verkar vara kopplat till att tränarna har en stark närvaro i arbetet med sina boxare. Under tuffa matcher och träningar så verkar tränarna även ge mycket stöd och fostran under tuffa moment, vilket skapar ett starkt band och även tillit till sina tränare (Weinberg, et al, 2016). Att ha en bra relation med sin tränare och att ha en tränare som även kan stärka sin boxares tilltro till att kunna lyckas anses som viktig grund att ha, speciellt om en boxare har ambitionen att sträva mot toppen. Om en tränare inte lyckas att uppnå det hos sina boxare, så kan följande tankesättet uppstå: “Om tränaren inte ens tror på mig, varför ska jag kämpa då” som Boxare E påpekade. Detta är starkt kopplat till Banduras self-efficacy teorin inom

Verbal persuasion, att exempelvis en tränare kan övertyga sin boxare att den har det som krävs

28

Inom boxarnas omgivningar verkar det primärt handla om människorna runt omkring boxarna. Det stöd som boxarna får från sina medmänniskor runtomkring, upplevs som en betydelsefull faktor för boxarnas mentala kapacitet. Inom respektive omgivningar hos boxarna så uppstår det mycket stöd som boxarna får och även en del motivation därifrån att vilja lyckas. Det uppstår tankar som: “Det får mig att vilja kämpa och vilja allt det här” och “det motiverar mig extremt mycket”. I Devonports studie (2006) så är hög motivation en av de mentala egenskaperna för att lyckas inom sin sport. I detta fall så berättar bland annat Boxare F om sina familjemedlemmar, vännerna och sina träningskamrater där boxaren får inspiration och stöd ifrån. Även

familjemedlemmarna hos Boxare F är duktiga i sina sporter, vilket då ger motivationen att “sträva för att bli bäst, eftersom den mentaliteten ligger inom familjen”. Boxare B nämner även sin familj, men främst sin storebror där Boxaren B ser sin bror som sin förebild. Boxare C nämner många av sina medmänniskor som är där och stödjer och hjälper även till med vissa saker för att underlätta för Boxare C när det gäller att fokusera extra på sin boxning. Boxare E nämner sin äldre brors tillit till Boxare E att lyckas som boxare. Detta förknippas med teorin både inom

vicarious experiences och verbal persuasion hos boxarna, där de bland annat får inställningen att

vilja satsa och lyckas inom sin gren (Bandura, 1997). Att ha medmänniskor runt omkring sig som stöttar och visar intresse verkar ge en väsentlig drivkraft hos boxare eftersom boxning är en väldigt individuell och en tuff sport. Det uppfattas som mycket positivt att få stöd och energi av andra människor runt omkring för att fortsätta satsa vidare inom boxningen, speciellt då Boxare C och även utövare av sporten generellt uppfattar boxning som en “ensam sport”. Att ge, samt få stryk fysiskt ligger i en annan kategori jämfört med andra individuella sporter och är inte lätt att utöva, vilket kan ge påfrestningar mentalt hos en. Att få möjligheten att få stöd och motivation från sina omgivningar anses vara en viktig faktor för boxares mentala tuffhet.

4.2 Vilka egenskaper är viktiga för utveckling av boxares mentala

tuffhet för framgång?

Olika tillvägagångssätt till att främja en boxares mentala tuffhet för att lyckas inom sin sport kommer att diskuteras utifrån boxarnas erfarenheter som deltog i intervjuerna. Det som har nämnts av boxarna under intervjuerna innefattar bland annat att ha en positiv inställning, tålamod, vara mentalt stark, vilja, intresse och disciplin inom boxning. Vad krävs det för att skapa eller upprätthålla dessa egenskaper?