Språkutveckling ur ett andraspråksperspektiv

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Kultur Språk Medier

Examensarbete

Språkutveckling ur ett

andraspråksperspektiv

Linguistic development from a secondary language perspective

Christine Hammar

Ulrika Jönsson

Lärarexamen 140 poäng

Svenska i ett mångkulturellt samhälle Höstterminen 2005

Examinator: Jonas Aspelin

Innehållsförteckning

1 INLEDNING

2 LITTERATURGENOMGÅNG

2.3 Svenska som andraspråk………..10

2.4 Läsning………...13 2.5 Skönlitteraturens betydelse………..15

3 METOD

4.1 Hur arbetar lärarna för att utveckla det svenska språket hos elever med ett annat modersmål?………...21

4.2 Hur arbetar lärarna med skönlitteratur i sin undervisning för att främja språkutvecklingen hos dessa elever?………...23

5 TOLKNING AV RESULTAT

6 DISKUSSION

Bilaga 1

Bilaga 2

Litteraturförteckning

Sammanfattning

Vårt syfte med det här arbetet var att få djupare kunskap om olika metoder att främja elevernas utveckling i svenska språket samt att se hur man i det syftet kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer eftersom våra frågeställningar krävde fylliga och detaljerade svar. Lärarna vi intervjuade arbetar på en mångkulturell skola och har stor erfarenhet när det gäller att arbeta med elever med svenska som andraspråk. För att främja elevernas språk utgår lärarna mycket från elevernas erfarenheter. Skönlitteraturen har en central roll i lärarnas undervisning. Viktiga slutsatser vi kan dra av undersökningen är att lärarna menar att man ska fokusera på samtalet mellan lärare och elev samt utgå från elevernas egna erfarenheter och vardag. Man ska också ta sig tid att förklara svåra ord. Undersökningen visar att skönlitteratur kan användas på ett språkutvecklande sätt, där eleverna får chans att läsa både individuellt och i grupp. Den visar också att skönlitteratur kan användas som läromedel.

Förord

Vi vill tacka de lärare som ställt upp på våra intervjuer och som har hjälpt oss i vår undersökning. Vi vill även tacka personalen på Orkanens bibliotek för att de har hjälpt oss hitta böcker som varit till hjälp i vårt arbete. Sist men inte minst vill vi tacka vår handledare Pia Jäderquist som har ställt upp för oss genom att ge oss synpunkter och goda råd på vägen.

1 Inledning

När man hör begreppet ”mångkulturellt samhälle” kan man få olika associationer till vad det egentligen är och betyder. Svenska i ett mångkulturellt samhälle handlar om ämnet svenska i ett samhälle som inte är kulturellt homogent. Idag har många barn i skolan ett annat modersmål än svenska och en annan kulturell bakgrund, vilket bland annat kräver andra undervisningsformer och litteratur. Förr har man talat om svenska/svenska som andraspråk. På Lärarhögskolan i Malmö har man fört samman dessa två delar till ett huvudämne, ”Svenska i ett mångkulturellt samhälle”. Det är viktigt att fråga sig själv som lärare hur man ska arbeta med språkutvecklingen med elever med svenska som andraspråk och vad man behöver tänka på när man undervisar för att elevernas språk ska kunna utvecklas. Det är också viktigt att ha kunskap om vad som krävs av en lärare som undervisar elever med ett annat modersmål än svenska, elever som kommer från ett annat land eller är födda i Sverige men inte har föräldrar som talar svenska. Elever med svenska som andraspråk har hela tiden en dubbel arbetsuppgift. De ska samtidigt som de tillämpar kunskaper i skolans alla ämnen också lära sig språket de studerar på. De ska både använda sig av det språkliga instrumentet och lära sig det. Idag ställs det höga krav på ämneskunskaper hos de lärare som undervisar andraspråkselever. De senaste 20 åren har det hänt mycket inom andraspråksforskningen som fått konsekvenser inom undervisningen, både för andraspråkselevernas språkutveckling och för deras allmänna kunskapsutveckling. Förr styrde den språkliga nivån ämnesinnehållet. Idag strävar man efter att låta elevers intellektuella kapacitet avgöra nivån i ämnet. Alla undervisande lärare måste sträva efter att ge eleverna en språkutvecklande undervisning.

1.1 Syfte

Vårt syfte är att få djupare kunskap om olika metoder att främja andraspråkselevernas utveckling i svenska språket samt att se hur man i det syftet kan arbeta med skönlitteratur i sin undervisning. Mot bakgrund av litteraturgenomgången presenterar vi en intervjuundersökning och försöker besvara följande frågeställning:

• Hur arbetar lärarna för att utveckla det svenska språket hos elever med ett annat modersmål?

• Hur arbetar lärarna med skönlitteratur i sin undervisning för att främja språkutvecklingen hos dessa elever?

2 Litteraturgenomgång

Under denna rubrik kommer vi att presentera rubriker som språkets betydelse, språkutveckling samt svenska som andraspråk. Vi kommer även att skriva om forskning som gjorts på läsning, främst av skönlitteratur för att se hur det påverkar elevernas språkutveckling. Detta är ämnen som har undersökts av många olika forskare och vi ska i detta kapitel redovisa vad de kommit fram till och vilka teorier som framstår som ledande.

2.1 Språkets betydelse

Enligt Nordheden (2000) är språket ett av människans viktigaste verktyg. I nästan alla sammanhang är språket en given förutsättning för vårt vardagliga liv. Dagligen möter vi information, både muntlig och skriftlig som vi måste tolka. Misstolkar vi informationen på grund av bristande språklig och kommunikativ förmåga begränsas givetvis våra möjligheter. Språket utvecklas hela tiden, framför allt gäller det talspråket som är vårt äldsta och viktigaste språk. Som pedagoger är det viktigt att vi visar våra elever olika möjligheter att använda språket. Språket är både till nytta och glädje, det är roligt att använda sig av det i olika sammanhang. Alla kan hitta något område som är intressant för dem och där de kan utveckla sina språkkunskaper. Det är vår skyldighet som pedagoger att ge våra elever möjlighet till denna utveckling. Om vi kan få eleverna att aktivt använda sig av språket i olika sammanhang, både i och utanför skolan, har vi lyckats med detta. För att stimulera språket och för att väcka språkglädjen kan man använda sig av olika pedagogiska metoder på eleverna. Alla ska kunna hitta en väg in i språket. För elever som är sportintresserade kan dagstidningarnas sportsidor väcka intresse. Andra elever kanske lär sig språket genom att sjunga svenska sånger och hitta på egna sångtexter. För ytterligare andra är det kanske skönlitteraturens värld som lockar.

I Krock eller möte, SOU som behandlar mångkulturella frågor (1996:143) står det att människors språk utvecklas i speciella miljöer och är bara omedelbart

förståeligt i den miljö där det hör hemma. Därför måste man lära sig nya språk i nya miljöer. Språket är genom sitt kulturella beroende också hårt knutet till vår identitet. Modersmålet har en speciellt stor betydelse därför att det är vårt första språk och därmed nära knutet till känslor, tidiga upplevelser, utveckling och växande. Ett växande som omger det man kallar tänka, förstå, lära.

2.2 Språkutveckling

Nordheden (2000) brukar dela upp elevernas språkbehärskning i olika nivåer där nivå A betecknar nivån för nyanlända invandrare medan F står för samma språkbehärskning som en jämnårig eller jämbördig svensk. C- och D- nivån brukar vara stoppunkten för många. Det innebär ett flyt i det talade språket, vilket gör att man har en tendens att tycka att man behärskar svenska bra. Nordheden (a.a.) talar också om att eleverna har en tendens att ”nöja” sig med den nivån och är ganska svåra att motivera till fortsatta ansträngningar. De tycker att de klarar sig bra i de domäner de rör sig och vetskapen att de kanske behöver några djupare kunskaper längre fram i livet har de svårt att se när de är tio, elva år. SVAN- test är ett sätt att testa elevernas språkliga förmåga. SVAN står för svenska som andraspråk. Testet görs för att se vilka elever som behöver Svenska 2. En av uppgifterna i testet ser ut på följande vis: fyra bilder visas och eleverna ska utifrån fyra olika ord förklara vad bilderna visar. Orden som används är kanske inte ord som är självklara för alla elever, varken för elever med svenska som modersmål eller svenska som andraspråk. För att veta och förstå vad ordet betyder är det viktigt för oss lärare att sätta in ordet i ett sammanhang. På det sättet blir det lättare för elever att minnas ordet. Det är viktigt att både det talade och det skrivna språket får så stort utrymme som möjligt. Därför är det viktigt som lärare att tänka på att arbetssättet anpassas så att allt blir språkutvecklande och där allt arbete inriktas mot att, samtidigt som man lär sig ett stoff också lär sig det svenska språket. Arbetssättet måste få stora inslag av praktiskt arbete och inlärning i naturliga situationer. Det är också viktigt att komma ihåg att barns språk utvecklas om stoffet berör dem och de blir engagerade i vad de gör (Nordheden a.a.).

Enligt Nordheden (a.a.) utvecklas språk bäst när man använder det. Som lärare är det viktigt att man försätter eleverna i många situationer då de får använda språket

både muntligt och skriftligt. Samtal är viktiga eftersom barn måste få uttrycka sina åsikter och känslor. Engagemanget är också viktigt för att eleverna ska känna att de sysslar med något meningsfullt. Möten mellan människor är ett bra sätt att lära sig och att på sikt ändra attityder och sin omvärldsuppfattning. Nordheden (a.a.) menar att det viktigaste samspelet och avgörande för att eleverna ska nå framgång och växa är det mellan elever och lärare. Det är också viktigt att man som lärare blir medveten om att barn med annat modersmål än svenska inte har samma förståelse för vissa ord som svenska barn. Att slå upp i ordbok kan vara väldigt svårt, inte bara för barn med annat modersmål än svenska utan för alla. Eleverna kan möta svåra ord och förklaringar i böckerna. Om man som elev slår upp ett ord får man olika associationer beroende vilken kultur man är uppväxt i. Utan personliga associationer till ett ord kan man ha svårt att lära sig. Begrepp och ord är två helt olika saker. Om man inte har begreppet har man ingen glädje av ordet heller. Det hjälper inte att slå i ett lexikon utan man måste prata in stoffet så att det blir kontextbundet. Med andra ord kan man säga att man som lärare ska skapa kontexter där situationer blir så imålade att det inte behövs någon förklaring. Det är lärarens uppgift att prata in stoffet. Läraren bör vara vad Nordheden (a.a.) kallar för en berättande lärare och lära sig berätta på ett sätt som fängslar barnen.

2.3 Svenska som andraspråk

I den förra läroplanen för grundskolan, Lgr 80, står att elever med ett annat modersmål än svenska skulle delta i undervisningen i svenska som andraspråk tills de väl kunde tillgodogöra sig den reguljära undervisningen i svenska. Det fanns även en särskild kursplan för främmande språk. Men i samband med den nya läroplanen, Lpo 1994, tog man bort kursplanen för svenska som andraspråk. Regeringen menade att det inte skulle behövas någon särskild kursplan i ämnet. Detta beslut väckte en rad protester bland lärare och forskare, som menade att det är stor skillnad på att undervisa i ett förstaspråk och i ett språk som för eleven är ett andraspråk. Elever med ett annat modersmål än svenska måste få svenskundervisning på sina egna villkor. Andra hävdade att invandrare som inte lär sig ”god” svenska inte får en rimlig chans i det svenska samhället. De bör därför så fort som möjligt läsa svenska tillsammans med svenskar och på samma villkor (SOU 1996:143).

I SOU (1996:143) kan man även läsa om när den socialdemokratiska regeringen tillträdde efter valet 1994. Då tog man på nytt upp frågan om svenska som andraspråk som eget ämne med en egen kursplan och i juni 1995 fastställdes grundskolans kursplan i svenska som andraspråk.

Wikström (1993) skriver om hur andraspråksundervisningen i hennes skola fungerade för ett antal år sedan. Då fungerade andraspråksundervisningen som en slags akutmottagning med studiehandledning för de andraspråkselever som deltog i klassens undervisning. De hade mycket stora svårigheter att hålla samma studietakt som de andra i klassen. Språket som de mötte i läroböckerna var helt annorlunda från den vardagssvenska som de behärskade. Antalet timmar till studiehandledning var mycket begränsad i förhållande till den enorma efterfrågan. Andraspråksundervisningen blev en utpräglad stödundervisning och trots alla ansträngningar minskade inte behovet av studiehandledning. Det var en mycket frustrerande situation för både elever och lärare. Nu var det dags för förändring. Andraspråkseleverna skulle få en språkfärdighetsträning som gjorde att de klarade skolarbetet bättre och som gav dem en grund för att klara sig vidare genom det svenska utbildningssystemet. Andraspråksundervisningen skulle satsa på att ge eleverna ökade ämneskunskaper, höja deras allmänbildning och utveckla deras språkfärdigheter både muntligt och skriftligt. Basen i språkundervisningen skulle vara att göra eleverna till duktiga läsare, så att de kunde lära både för skolan och för livet. Wikström (a.a.) har dessutom utformat ett språkprogram som bland annat bygger på att:

• Eleverna ska få tillfälle att använda det språk de förvärvat i nya sammanhang • Eleverna ska få tillfälle att använda ämneskunskaperna i nya språkliga

sammanhang

• Nutidsorienterade inslag • Sv2 genom litteraturen

Som vi har nämnt tidigare beskrivs elevernas språkfärdighet på en skala från A-F, där A anger att eleven helt saknar kunskap i svenska och F att eleven behärskar svenska som en ”genomsnittlig svensk elev” (Nordheden a.a.). Hyltenstam & Lindberg (2004) menar att det språk som utvecklas genom skolåren präglas av språkanvändningen i de olika ämnena och bygger på de språkliga baskunskaper som förvärvats under förskoleåldern. Därför är det en fördel om eleverna får fortsätta att använda det språk som de har vuxit upp med när de sedan ska börja skolan och lära sig läsa och skriva. För elever som under utbildningstiden tvingas byta undervisningsspråk sker ett avbrott i språkutvecklingen som kan få stora konsekvenser för den fortsatta skolgången. Visserligen går det ofta ganska fort att tillägna sig grundläggande kommunikativa färdigheter på det nya språket så att man kan klara sig i vardagliga samtal och förstå vad lärarna säger i språkundervisningen. Men ganska snart ställs det krav på betydligt mer avancerade skolrelaterade språkfärdigheter i de olika ämnena och det är något som tar betydligt längre tid att tillägna sig. Förstaspråkselever som kontinuerligt kan utveckla sitt språk och studera på sitt modersmål har en stor fördel i det här avseendet, även om dessa elever också behöver tillägna sig ämnesrelaterade språkfärdigheter. De har ändå mycket gratis, som till exempel ett stort passivt ordförråd som de relativt lätt kan använda sig av. För andraspråkselever krävs extra insatser och en viktig del är en kvalificerad och ämnesintegrerad undervisning.

TID MODERSMÅL OMVÄRLDSKUNSKAP Praktiska/ Estetiska ämnen Sv No- ämnen So-ämnen SVA

Som framgår av figuren ovan (Hyltenstam & Lindberg, 2004, sidan 541) är svenska som andraspråk en central del i elevernas undervisning. I detta ämne får eleverna en speciellt riktad språkundervisning med ett innehåll som planeras efter deras behov och erfarenheter. Här får de lära sig språkliga regler och öva sina färdigheter i olika muntliga och skriftliga genrer. Men det räcker inte, andraspråkseleverna måste även utveckla sina olika skol- och ämnesrelaterade språkfärdigheter i samband med undervisningen i de övriga ämnena. Här förmedlas en mängd olika nya ord och begrepp med hjälp av läromedel och undervisning som är av stor betydelse för förståelsen av ämnesinnehållet. Därför behöver alla lärare grundläggande kunskaper om förutsättningar för språkutvecklande ämnesundervisning, på så vis kan de möta alla elevers behov. Svenska som andraspråk och ämnesundervisningen behöver stödja och förstärka varandra. Viktiga faktorer för att språk- och kunskapsutveckling ska kunna ske är främst omvärldskunskap, tid och modersmål. Eleverna måste ha goda omvärldskunskaper för att kunna förstå innehållet i undervisningen och få ett sammanhang i olika texter. Man måste även ta hänsyn till tidsaspekten när undervisningen ska arrangeras, ställa rimliga krav på varje enskild elev samt ge realistiska tidsramar.

Det kan finnas en risk för att andraspråkselever till följd av sina begränsningar i undervisningsspråket erbjuds undervisning på en alltför låg kognitiv nivå och därför tvingas följa en urvattnad kursplan. Detta blir lätt fallet om lärarna inte vet hur de ska anpassa sin undervisning utan att göra avkall för kursplanemålen. En medveten lärare förklarar och förenklar och väcker nyfikenhet och intresse istället för att dra ned på kraven och lägga för mycket till rätta, vilket kan leda till ointresse och passivisering (Hyltenstam & Lindberg, 2004 s. 544).

2.4 Läsning

Smith (2002) skriver om hur viktigt det är att göra läsningen meningsfull för eleverna. Han anser att läraren är en av de viktigaste personerna när det gäller elevernas läsning och det läraren gör kan vara avgörande för om eleverna ska lyckas eller inte. Skolan kan givetvis inte göras helt ansvarig för hur läskunniga eleverna lyckas bli, men läraren spelar utan tvekan en avgörande roll. Läraren måste se till att eleverna ser det meningsfulla i läsningen. Eleverna lär sig läsa

genom läsning, så läraren måste hjälpa barnen genom att göra läsningen lätt. Lärarna behöver enligt Smith (a.a.) en förståelse för olika metoder och läsmaterial, en förståelse för vad barn uppfattar som lätt och svårt samt förståelse för läsning och hur barn lär sig läsa. Utan den här förståelsen kan lärarna inte komma fram till metoder och läsmaterial utan tvingas förlita sig på uppmaningar från olika experter.

Det finns många olika sorters texter och många olika syften med att läsa. Den läsaspekt som alla ha gemensamt är att frågor ställs till texten. Förståelse uppstår när man hittar svar på dessa frågor (Smith, 2002 sidan 145).

Smith (a.a.) menar att det är svårt för lärarna att återskapa den mångfald av texter som finns utanför skolan, vilket är ett exempel på de många skillnader mellan skolan och samhället i övrigt som barnen finner så förvirrande. Men det finns ändå många sätt för barnen i skolan att få uppleva ett skriftspråk som både är intressant och meningsfullt. Det är lärarens uppgift att se till att eleverna ofta får möjlighet att läsa, och även höra berättelser som de kan identifiera sig med och gör eleverna engagerade. Man kan också använda sig av tryckta material och produkter som är meningsfulla för eleverna i deras vardagliga värld.

Wikström (1993) skriver att ju äldre eleverna blir desto viktigare blir läsningen som inlärningsinstrument. Deras självstudier och hemuppgifter blir allt mer avancerade och utgör en allt större del av skolarbetet. Eleverna har många så kallade läsuppdrag varje dag, både i skolan och i hemmet. I själva skolsituationen fungerar läsförmågan inte likadant för en elev med svenska som modersmål och en elev med annat modersmål än svenska. Eleven med svenska som modersmål kan koncentrera sig på textens innehåll och reflektera över texten under läsningens gång. Men eleven med annat modersmål har det genast lite svårare. För att skapa mening i texten måste eleven läsa på ordnivån. Wikström (a.a.) menar att en av anledningarna till att andraspråkselever som börjar högstadiet inte har särskilt god läsfärdighet på svenska är att de vanligtvis inte varit med om det som Wikström (a.a.) kallar för bokslukarperioden. De har ofta fått sin läs- och skrivinlärning på sitt hemspråk. När barn övat upp sin läsfärdighet och läsandet flyter brukar läslusten komma i en rasande fart. Men i Sverige är utbudet av litteratur och texter

på andra språk än svenska mycket magert. Andraspråkseleverna har inte haft särskilt många böcker att välja mellan. Det finns få böcker på hemspråket och ungdomsböckerna är för svåra.

Sandqvist och Teleman (1989) menar att barns språkutveckling och läsinlärning hänger intimt ihop. För att lära sig läsa krävs att språkutvecklingen nått en viss nivå hos barnet. Men läsinlärningen i sig medför också konsekvenser för språkutvecklingen. Läsning har två nära relaterade sidor: avkodning och förståelse. God ordavkodning är emellertid inte en tillräcklig förutsättning för god läsförståelse. Texten inrymmer ofta ett språk som är mer dekontextualiserat än samtalsspråket. Ett sådant språk har en satsbyggnad, ett ordförråd och ett inre sammanhang som är annorlunda än det språk barnen själva använder till vardags. Förutsättningar för att kunna handskas med ett dekontextualiserat språk grundläggs tidigt hos många barn, särskilt i samband med att en vuxen läser högt för barnet. Läsandet inrymmer rika tillfällen till utveckling av ordförrådet i mer allmän bemärkelse. Okända ord och begrepp får efterhand sina möjliga innebörder klargjorda genom de omfattande sammanhang som en text tillhandahåller. Men ett gott ordförråd är också en viktig förutsättning för god läsförståelse.

2.5 Skönlitteraturens betydelse

”Var femte elev läser aldrig en bok i skolan” (Skolvärlden nr 17/oktober 2005). Lärarnas Riksförbund presenterade under Bok- och biblioteksmässan i Göteborg i år rapporten Läsa för att lära. Var femte elev uppger att de inte läser böcker i skolan. Rapporten består bland annat av en undersökning om högstadieelevers läsvanor. Totalt medverkade nästan 1200 elever och resultaten visar att 18 % av eleverna aldrig läser böcker i skolan, alltså nästan var femte elev. 25 % av pojkarna svarade att de aldrig läser en bok i skolan, alltså var fjärde pojke. Undersökningen visar att 16 % av eleverna heller inte läser böcker utanför skolan. Hälften läser mellan 1-3 böcker per år. Gemensamt är att pojkarna läser mindre än flickorna samt att läslusten avtar med åldern hos båda könen. Metta Fjelkner som är ordförande i Lärarnas Riksförbund skriver:

Vi lever i en kultur där läsningen är central. Att kunna använda det svenska språket väl ger självkänsla och förmåga att kunna påverka i tal och i skrift. Det

är också en förutsättning för att kunna vara med i ett demokratiskt samhälle. Här är boken en ovärderlig källa av ord och språk.

Om den negativa utvecklingen ska motverkas måste lärarna ges ökade möjligheter och tid att stimulera till läsning. Eftersom många barn inte läser böcker på sin fritid måste skolan ta ett ansvar för läsningen i skolan. Läraren är den som kan hjälpa eleven att hitta nyckeln till läsningen och genom detta vägen till sin egen identitet.

I grundskolans kursplan för ämnet svenska som andraspråk betonas att skönlitteratur ska ha en framträdande plats i undervisningen. ”Skönlitteratur är ett viktigt kunskapsområde i ämnet och samtidigt ett medel för att förstå världen och sig själv. Litteraturen förmedlar kunskaper och värderingar samt synliggör kulturella referensramar. Litteraturläsningen hjälper eleverna att formulera tankar och känslor som de känner igen, men som de har saknat ord för på det nya språket. De skall också få möjligheter att formulera nya tankar som väcks genom litteraturen”. Enligt Wikström (1993) bör skönlitteratur uppmärksammas både i skolan och i hemmet. Det är viktigt att man som lärare använder sig av skönlitteratur för att skapa ett bestående bok- och läsintresse hos eleverna. I skönlitteraturen möter eleverna verkligheten så som andra människor upplever och tolkar den. De ska få en inblick i materiella och sociala villkor i olika tider runtom i världen. Möten med andra människor i litteraturen ska ge eleverna lustfyllda upplevelser av skönhet, humor och spänning men också ge dem perspektiv när det gäller de själva i förhållande till deras egen och andras livssituation. Eleverna ska inte bara bli bekanta med människor utan även med miljöer i ett stort antal barn- och ungdomsböcker och i högre årskurser också med vuxenlitteratur. Eleverna ska vara väl förtrogna med böcker, författare och bibliotek och vänja sig vid att läsa skönlitteratur. Det är lärarens uppgift att se till att även andraspråkseleverna får uppleva detta lustfyllda möte med skönlitteratur. Läsning av skönlitteratur bör regelbundet ingå i undervisningen under hela skoltiden. Det finns all anledning att ge skönlitteraturen en dominerande plats också i svenska som andraspråk. Det bästa sättet att bli en bra läsare är att läsa mycket. Det gäller oavsett om det handlar om hemspråk, andraspråk eller främmande språk. Att läsa mycket har sina fördelar. Elever som läst mycket har till exempel lättare att formulera sig i skrift.

När läsförmågan ökar följer normalt också en bättre stavningsförmåga. Wikström (a.a.) skriver att om man stimulerar andraspråkseleverna till läslust och utformar undervisningen så att läsintresset hålls vid liv så kommer det att främja deras språkutveckling i alla avseenden.

Wikström (1993) menar att ett sätt att främja elevernas språkutveckling är att använda sig utav skönlitteratur. Skönlitteraturen utvecklar bland annat elevernas fantasifullhet, kreativitet och deras språkliga kompetens. De får även större empatisk förmåga och ökade kunskaper. Att läsa är dessutom en möjlighet att fly till eller från något. Det kan ge en känsla av skydd och bli ett gömställe. Läsning kan även erbjuda en viss tröst, vilket är väldigt viktigt framför allt för de elever som kanske har traumatiska upplevelser med sig från sitt hemland. Genom läsningen tränas givetvis läsförmågan men även många andra färdigheter följer med på köpet. Läsaren får förståelse för andra människor och kulturer. Stavningen tränas, ju fler gånger man ser ett ord desto större är sannolikheten att man minns hur ordet stavas. Man tränar grammatik och ökar sitt ordförråd. Litteraturläsning hjälper också eleverna att formulera tankar och känslor som de känner igen, men som de har saknat ord för på det nya språket.

Amborn och Hansson (1998) skriver bland annat om läsningens betydelse för språkutvecklingen. De menar att barn ska läsa redan innan de kan läsa. Böckerna och bilderna ger oss tillfälle och möjlighet att samtala om sådant som ligger långt, långt borta från vår verklighet. Barns egna föreställningar om läsning är ofta att det är nyttigt att läsa för att man lär sig att stava eller så kan det vara bra att läsa för då lär man sig att läsa bättre.

Enligt våra erfarenheter sitter en stor del av barnen alltför mycket inomhus framför teven och datorn och många föredrar att spela dataspel framför att läsa en skönlitterär bok. Amborn och Hansson (a.a.) menar att enskilt konsumerande av teve, video och dataspel inte medför något aktivt arbete av språket. De anser att det bästa föräldrar kan göra för att främja sitt barns språkutveckling är att läsa, sjunga och berätta för det. Barn som har föräldrar som läser för dem aktivt talar bättre, använder fler ord, svarar med fler korrekta satser, kan återge händelseförlopp bättre än barn som inte fått denna språkstimulans som läsningen

innebär. För de barn som ännu inte behärskar språket så pass att de kan läsa en bok på egen hand kan högläsning vara en viktig del i undervisningen. En sak som är viktig att tänka på när man väljer högläsningsbok är att man utgår från elevernas erfarenheter och intressen. Läsning av skönlitteratur framhävs både i grundskolans och gymnasieskolans kursplaner:

För elever med annat modersmål och en annan kulturell bakgrund har litteraturläsningen på svenska flera olika dimensioner. Utöver själva läsupplevelsen ger litteraturen stöd för att förstå svensk eller västerländsk

referensram och jämföra med den egna. Litteraturläsningen vidgar

omvärldskunskaperna och utgör grund för ord - och begreppsinlärning i

meningsfulla sammanhang. (Kursplan Gr 2000:105)

Enligt Hyltenstam och Lindberg (2004) är ett av skolans främsta uppdrag att skapa en positiv attityd till läsning och göra alla elever till goda läsare. Läsning av skönlitteratur bör därför ha en central roll i undervisningen. Vid läsning av skönlitteratur behöver läsaren oftast inte ha några speciella förkunskaper för att ha behållning av det texten handlar om, vilket man måste vid läsning av facklitteratur. Här är det i princip bara läsarens ordförråd som sätter gränser. Riklig och omväxlande läsning främjar elevernas språkfärdighet och är den stora källan till ett utökat och varierat ordförråd.

3 Metod

Vi har valt att använda oss utav kvalitativa intervjuer med lärare för att ta reda på vilka metoder de använder sig av för att främja elevernas språkutveckling samt hur de arbetar med skönlitteratur i sin undervisning. För att få ut så mycket som möjligt utav våra intervjuer har vi dessutom fördjupat oss i kunskapsområdet svenska som andraspråk, genom litteratur och artiklar samt följt aktuell debatt. Vår undersökning har vi kopplat till vårt huvudämne ”Svenska i ett mångkulturellt samhälle”.

3.1 Urval

Vi har medvetet valt ut en skola som vi har varit i kontakt med tidigare och där majoriteten av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Skolan ligger i en lite större kommun i södra Skåne. Vi kommer att låta skolans namn och lärarna vi ska

intervjua vara anonyma samt ge dem fingerade namn. Vi har valt att göra få men grundliga kvalitativa intervjuer med lärare i skolår 6 som arbetar i samma arbetslag. Lärarna vi har intervjuat är kvinnor med olika bakgrund och kompetens. Vi har valt att kalla dem för Anneli, Barbro och Cecilia. Anneli är lärare i grundskolans senare år. Hon är Svenska/SO-lärare och har ingen särskild utbildning i Svenska som andraspråk. Barbro är 1-7 lärare i ämnena Svenska/SO och Cecilia är utbildad gymnasielärare i Svenska/Religion. Hon har även utbildat sig inom svenska som andraspråk.

3.2 Datainsamlingsmetoder

I forskning är de vanligaste metoderna för datainsamling kvantitativ, eller som vi har valt, kvalitativ metod. En kvalitativ undersökning baseras ofta på intervjuer och om det man vill ta reda på gäller att förstå, hitta mönster eller urskilja varierande handlingsmönster är detta den bästa metoden (Trost 2005). Anledningen till att vi valde att använda oss av kvalitativ metod är att våra frågor krävde fylliga och detaljerade svar. Metoden gav oss även möjlighet att ställa följdfrågor vilket är viktigt att förbereda redan innan intervjun för att få så bra resultat som möjligt. Vi har främst utgått från våra två frågeställningar men förberedde även följdfrågor till dessa. Lärarna pratade ganska fritt utifrån våra frågor och deras svar var till stor hjälp för oss i vårt arbete. Vi började med att fråga lärarna hur de arbetar för att främja sina elevers språkutveckling och om de använder sig av några särskilda metoder. Därefter fick de svara på frågan om de använder sig av skönlitteratur i sin undervisning och i sådana fall hur de arbetar med den. Slutligen frågade vi vad de tror är den största skillnaden mellan att undervisa i Svenska/Svenska som andraspråk.

De flesta erfarna forskare och metodförfattare rekommenderar starkt att man använder sig av bandspelare vid förberedda, kvalitativa intervjuer. Repstad (1999) menar att fördelarna med att ta upp intervjun på band är många. Intervjuaren kan koncentrera sig på vad respondenten säger och slipper ägna tiden åt att skriva. Om man antecknar, kan man inte helt och hållet engagera sig åt intervjun för att fånga upp lösa trådar i svaren eller komma med följdfrågor. Tanken var att vi skulle

använda oss av en diktafon vid våra tre intervjuer. Men vid den första fick vi använda oss av anteckningar eftersom vi inte fick tag i någon diktafon i tid.

3.3 Procedur

Vi besökte lärarna på den skola de arbetar på. Vi gav dem information om vad undersökningen handlade om och vilket syfte vi hade med den. Vi gav dem även ett informationsblad. Vi valde att inte informera dem om intervjufrågorna i förväg, eftersom vi hoppades att det skulle ge oss mer spontana svar. Intervjuerna genomfördes på respektive skola, eftersom vi ville att de vi intervjuade skulle befinna sig i en trygg miljö (Trost 2005). Vi hade först ett informellt samtal. Vi började fråga om dem hade något emot att vi använde oss av bandspelare istället för att anteckna. Som vi har nämnt tidigare antecknade vi vid den första intervjun. Vid de två andra intervjuerna fick vi tillstånd att använda oss av diktafonen. Vid alla intervjuerna har vi haft gott om tid och möjlighet att sitta avskilt. Vi har sluppit alla orosmoment och därför fått väldigt goda resultat. Alla intervjuerna tog knappt en timme vardera. Direkt efter att vi hade avslutat intervjuerna satte vi oss för att skriva ner dem ordagrant. Vi gick sedan igenom samtliga nedskrivna intervjuer för att försöka hitta teman i dem. Med tema menar vi här ett mönster som upprepas i de olika intervjuerna, eller rättare sagt: föreställningar som alla lärarna tycks ha gemensamt i sin undervisning. Trots att alla lärarna hade olika bakgrund arbetade de väldigt likartat. Kanske har det att göra med att de arbetar i samma arbetslag där de regelbundet träffas och planerar tillsammans. När vi skulle sammanställa de teman vi fått fram utgick vi ifrån vad vi ansåg vara viktigast för att främja språkutvecklingen hos elever med ett annat modersmål än svenska.

Repstad (1999) menar att ett band från en timmes intervju lätt kan bli 20-25 sidor utskrivet material. Det kan vara bättre att spara en del av tiden och krafterna till analysen än att sitta med en massa sidor med utskrifter och inte hinna med mer än en ytlig analys. En annan tänkbar variant är att skriva av ordagrant det man tycker är intressant och som kan bli aktuellt att ha med i arbetet och nöja sig med ett mer eller mindre komprimerat referat av andra delar av intervjuerna. Vi har

sammanställt alla lärares svar och synpunkter och kommer i detta kapitel redovisa resultatet tillsammans med citat från intervjuerna.

4 Resultat av lärarintervjuer

4.1 Hur arbetar lärarna för att utveckla det svenska språket hos elever med ett annat modersmål?

Individanpassning

Alla lärarna tror på att individanpassa sin undervisning och det gör dem genom att låta alla elever få komma till tals. Anneli tycker det är viktigt att man ser varje elev och varje måndag och fredag tar hon sig tid till detta genom att låta eleverna berätta om sin helg samt utvärdera veckan som har gått. Här får inte bara eleverna en möjlighet att känna sig sedda utan de lär sig även att respektera och lyssna på varandra Anneli använder sig även av loggbok i sin undervisning. ”Där skriver eleverna kravlöst och fritt om sig själva.” Loggboken är ett bra redskap att använda sig av eftersom det skapar en dialog mellan lärare och elev. Den kan vara särskilt viktig för de elever som kanske inte vågar säga så mycket på lektionerna. Loggboken ger dem en möjlighet att få komma till tals utan att känna sig rädd för vad kamraterna ska tycka.

När vi frågade Barbro hur hon arbetar för att främja elevernas språkutveckling svarade hon: ”det är så mycket som är språkutvecklande hela tiden ju!”. Men hon har valt att arbeta med något som heter Lions quest. ”Lions quest är egentligen ett läromedel mot mobbning och droger men det finns många samtalsövningar som är väldigt språkutvecklande.” En övning innebär att eleverna kastar en boll mellan varandra och det är bara den som har bollen som får lov att prata. Även detta är ett bra sätt att låta alla elever komma till tals och lyssna på varandra. Det är även ett bra sätt att få igång de svagare eleverna som inte alltid vågar prata.

Cecilia använder sig inte av några särskilda metoder men hon tror mycket på upprepning och återkoppling samt att individanpassa sin undervisning i den mån det är möjligt. Det gör hon bland annat genom att försöka ta tillvara på elevernas egna erfarenheter. ”Det är viktigt att man genomarbetar saker och ting och tar sig

tid att förklara ord som kan vara svåra för eleverna att förstå.” När det gäller elever med svenska som andraspråk tycker Cecilia att det är särskilt viktigt att man förklarar och beskriver även om eleverna inte frågar. ”Många elever vågar inte säga till när det är något de inte förstår, som till exempel musikundervisningen. Det är knappast alla barn som vet vad noter är för någonting.”

Samtal i klassrummet

Ett sätt att främja eleverna språkutveckling är att fokusera på samtal i klassrummet mellan lärare och elever men också eleverna emellan. Anneli tycker det är viktigt att eleverna kan uttrycka sig, formulera sig samt använda sig av ett bra språk i skolan ”jag har som krav att eleverna talar ett officiellt språk när de är i skolan”. Ibland får eleverna möjlighet att redovisa för varandra. Då får de redovisa det de kommer ihåg utan stöd från några papper. Hon menar att det är viktigt och språkutvecklande att eleverna både får prata inför grupp samt diskutera i grupp när de samarbetar med olika uppgifter. ”Men det viktigaste är att eleverna kan sätta ord på vad de menar.”

Som vi nämnde tidigare arbetar Barbro med olika samtalsövningar som är ett bra sätt att få igång de elever som inte alltid vågar prata. Man bör samtala i alla ämnen. Barbro brukar använda sig av overhead med stödord ”för att göra det mer synligt för eleverna”. Barbro menar att det är lättare för eleverna att lära sig ett nytt ord om dem både får höra och se det samtidigt. Elever lär sig på olika sätt och har olika inlärningsstilar. ”Det är viktigt att man som lärare kan tillgodose alla elevers behov.”

Cecilia ser till att alla elever får komma till tals. ”Samtal är viktiga och ger eleverna möjlighet att få uttrycka sina åsikter och känslor.” Hon tycker det är viktigt att alla eleverna får tid till att prata utan att bli avbrutna. Eleverna ska känna att det de har att säga är viktigt. ”Det leder till att de får bättre självkänsla.”

Skrivuppgifter

Anneli använder sig ofta av skrivuppgifter med rubriker som: ”Om jag var liten som en mus.” Här får eleverna fritt fantisera ihop sin egen berättelse. Anneli

menar att flödet och flytet i texten är det viktigaste och sedan tittar hon på textens form. Hon tittar även på stavningen till en viss del men vill först och främst att eleverna får fram vad de menar ”jag ser hellre att eleverna producerar många olika texter så att språket tränas”. Hon vill inte gå in och rätta för mycket eftersom hon tror att det hämmar eleverna. Metoder som har inspirerat Anneli är bland annat Molloy som skriver om hur man arbetar med kortskrivning och loggböcker.

För att utveckla det skriftliga språket låter Barbro eleverna skriva egna berättelser. De har tillsammans i klassen pratat mycket om hur man går till väga när man skriver en bra och spännande berättelse. Eleverna får olika teman att använda sig av när de ska skriva. Även Barbro tar det försiktigt när det gäller att gå in och rätta elevernas texter. ”Det är väldigt individuellt.” I Barbros klass har de arbetat mycket med drama. Då har eleverna fått skriva ner egna repliker till sina pjäser.

Cecilia tycker det är viktigt att eleverna får skriva mycket i alla ämnen. ”Ju mer eleverna får träna på att skriva desto lättare blir det.” Cecilia menar, precis som Anneli, att det är bättre att eleverna får skriva många lite kortare texter än att skriva färre långa eftersom det lätt kan hämma eleverna.

4.2 Hur arbetar lärarna med skönlitteratur i sin undervisning för att främja språkutvecklingen hos dessa elever?

Läsning

”Läsning är något som ligger i tiden”, säger Anneli. Läsning ger eleverna möjlighet att utveckla sitt språk och för de elever som inte får uppleva läsning i hemmet är det särskilt viktigt. I Annelis klass läser de ofta högt tillsammans. Hon tycker även det är viktigt att få föräldrarna med sig så att eleverna läser kontinuerligt. Många elever tröttnar ofta efter ett par sidor och lägger ifrån sig boken men Anneli vill utmana eleverna till att läsa ut en hel bok för att de ska få en läsupplevelse de minns. Anneli har arbetat med teman som vänskap, kärlek, sorg och rädsla och har valt böcker utifrån dessa. Men oftast får hon tyvärr nöja sig med vad hon kan komma över i klassuppsättningar. Anneli har inspirerats av bland annat Jan Nilsson som arbetar med tematisk litteraturläsning.

Även Barbro använder sig av skönlitteratur i sin undervisning och hon tycker det är viktigt att gå runt och lyssna under tiden barnen läser. Hon brukar låna ihop böcker till klassen, cirka 4-5 exemplar av samma bok och sedan läser hon igenom dessa och presenterar dem för klassen. Men ibland har hon bara använt sig av samma bok för hela klassen. Då har hon använt sig av böcker som till exempel

Fröken Europa, Killbacillen och Gummi-Tarzan. Utifrån böckerna kan eleverna

sedan göra pjäser och även de svaga läsarna kan vara med eftersom man pratat mycket om boken i klassen. ”Det är dock svårt att hitta en bok som passar alla och som ligger på rätt nivå.” Barbro själv tycker att Gummi-Tarzan fungerade bra trots att det är en bok som riktar sig till de lite yngre eleverna. Det är viktigt att hitta böcker som passar och som utgår från elevernas egna intressen. Böckerna ska vara enkla men innehålla ämnen som eleverna gillar. För tillfället arbetar Barbro mer med att läsa för läsningens skull. Barbro menar att ”läsning ska vara avkopplande och inte alltid innebära en massa uppgifter”. Eleverna får läsa cirka tre gånger i veckan, tjugo minuter varje gång.

Cecilia tycker det är viktigt att man tar sig tid att läsa högt för eleverna Det gör hon tjugo minuter i veckan. De får även läsa individuellt. Då är det oftast läsupplevelsen Cecilia är ute efter. ”Läsning av skönlitteratur ska vara roligt.” Cecilia tycker det är behändigt att arbeta med skönlitteratur eftersom eleverna då kommer i kontakt med nya ord. Utöver det eleverna läser i skolan får de även i läxa att läsa femton minuter hemma varje dag.

Skönlitteraturen som läromedel

Anneli arbetar med olika uppgifter till de skönlitterära böckerna. ”Det kan vara allt ifrån att leta upp alla verb på en sida till att skriva fritt om en bok.” Hon tycker att läsdagboken är bra att arbeta med. Här får eleverna koppla till egna erfarenheter och tankar samt ställa frågor till saker de inte förstår. Anneli tycker att detta är ett väldigt språkutvecklande arbetssätt.

Barbro låter eleverna arbeta med olika skrivuppgifter på innehållet i böckerna eller så får dem göra ett recensionsblad som även innehåller teckningar på huvudpersonerna i boken. Recensionsbladen får sedan redovisas inför klassen.

Cecilia använder också skönlitteraturen som läromedel och det gör hon genom att ge eleverna uppgifter där de bland annat ska plocka ut alla substantiv på en sida i boken. Hon låter dem även arbeta med innehållsfrågor för att se att eleverna har förstått det de läst. Hon tar sig även tid att diskutera formen på texten tillsammans med eleverna. Hon har till exempel gått igenom hur man använder sig av talstreck.

5 Tolkning av resultat

Nordheden (2000) anser att det är viktigt att man som lärare försätter eleverna i situationer där de får använda sig av språket, inte bara muntligt, utan även skriftligt. När man ska lära sig ett nytt språk, anser vi, att det krävs mer än att bara kunna tala det. Man måste även kunna formulera sig och skriva ner det på ett papper. Samtliga lärare vi intervjuat ser till att sätta eleverna i sådana situationer där de både får öva på det muntliga och det skriftliga språket. Vi tror det gör det lättare för eleverna att till exempel befästa nya ord och kunskaper. Det är som Nordheden (a.a.) säger: ”Språk utvecklas bäst när man använder det”.

Nordheden (a.a.) skriver också att det viktigaste samspelet för att eleverna ska nå framgång och växa är det mellan elever och lärare. Som lärare är det viktigt att man skapar en god relation till sina elever. Där tycker vi, precis som några av lärarna, att loggboken är ett bra redskap. Här får man möjligheten att föra en dialog med sina elever och man kan till exempel få reda på hur klassrumsklimatet ser ut. Vi tycker att det är viktigt att man som lärare strävar efter att ha ett gott klassrumsklimat där alla elever vågar säga vad de tycker samt att eleverna respekterar läraren och varandra.

Hyltenstam & Lindberg (2004) skriver att andraspråkselever behöver en speciell språkundervisning med ett innehåll som planeras efter deras behov och erfarenheter. De menar också att alla lärare behöver grundläggande kunskaper om förutsättningar för språkutvecklande ämnesundervisning. På så sätt kan de möta alla sina elevers behov. Samtliga lärare vi intervjuade försöker anpassa sin undervisning genom att utgå från elevernas tidigare erfarenheter och bakgrund. Det tycker vi är positivt eftersom det leder till att eleverna känner sig trygga i

skolan. Skolan ska utgöra en trygghet särskilt för de elever som kanske har traumatiska upplevelser med sig i bagaget.

Wikström (1993) anser det är lärarens uppgift att se till att även andraspråkseleverna får ett lustfyllt möte med skönlitteraturen. När man väljer böcker till eleverna är det viktigt att man utgår från deras intressen. Det försökte alla lärarna vi intervjuade att göra i den mån det var möjligt. Men när det gäller att få ihop klassuppsättningar är det ju givetvis svårt att hitta en bok som alla eleverna tycker om. Vi tycker, precis som Barbro, att det är viktigt att man inte ger för mycket uppgifter i samband med läsningen eftersom vi anser att läsning ska vara avkopplande och lustfyllt och inte alltid innebära en massa uppgifter.

Wikström (a.a.) skriver också att skönlitteraturen bör uppmärksammas både i skolan och i hemmet och hur viktigt det är att man som lärare använder sig av skönlitteratur i undervisningen för att skapa läsintresse hos eleverna. Lärarna vi intervjuade försöker involvera föräldrarna i elevernas läsning och det gör dem bland annat genom att ge eleverna läsläxa varje dag. Vi tycker det är viktigt att läsning inte bara är något som sker i skolan utan att föräldrarna även tar sig tid att läsa med sina barn hemma. Vi tror att eleverna lär sig läsa genom att läsa mycket och i olika sammanhang, både i och utanför skolan.

6 Diskussion

Vi har funnit en del likheter mellan de tre lärarnas undervisning. Alla arbetar med språkutveckling genom samtal, skrift och läsning. På vår första fråga om hur de arbetar för att främja elevernas språkutveckling svarar alla att det är viktigt att man tar sig tid att förklara svåra ord och begrepp för eleverna. Lärarna tycker att man ska fokusera på samtalet mellan lärare och elev och att man utgår från elevernas egna erfarenheter och vardag. De anser även att det är viktigt att individanpassa undervisningen eftersom även andraspråkseleverna ligger på olika nivåer. Lärarna använder sig också av olika skrivuppgifter för att främja elevernas språkutveckling. De låter eleverna skriva egna berättelser och vill att eleverna ska skriva mycket och i alla ämnen. Vi anser att man bör låta eleverna skriva kortare texter och ofta. Om skrivning inte förekommer regelbundet i undervisningen och

om eleverna tvingas skriva för långa texter är det lätt att de tappar lusten för att skriva. Alla lärarna är försiktiga när det gäller att rätta elevernas texter. De menar att det är väldigt individuellt. Som lärare är det viktigt att man lär känna sina elever för att lättare kunna bedöma hur man ska rätta texten. Med detta menar vi att om man har en svag elev som är svår att motivera till att skriva ska man inte gå in och rätta för mycket utan kanske begränsa sig genom att endast titta på att punkt och stor bokstav används korrekt. Har man däremot en elev som är väldigt duktig och kanske har slarvat kan man rätta mer ingående.

Det vi var mest intresserad av att ta reda på var i vilken utsträckning skönlitteratur förekom i lärarnas undervisning samt hur de arbetade med den. Alla lärarna arbetar kontinuerligt med läsning i sin undervisning. Detta gör dem bland annat genom högläsning, läsning i grupp och individuell läsning. Wikström (1993) menar att läsning av skönlitteratur regelbundet bör ingå i undervisningen under hela skoltiden, även i svenska som andraspråk. Det bästa sättet att bli en bra läsare är att läsa mycket oavsett modersmål. Cecilia, en av lärarna som vi intervjuade, ger sina elever läsläxa varje dag. Meningen med detta är att de ska läsa cirka femton minuter hemma. Som Smith (2002) skrev är läraren den viktigaste personen när det gäller elevernas läsning. De lärare vi har intervjuat verkar ha förstått att de har en avgörande roll för elevernas läsning och ser till att läsningen har en central roll i deras undervisning. Ibland använder lärarna skönlitteraturen som en slags lärobok som eleverna får olika uppgifter till, men oftast får eleverna bara läsa för läsandets skull. Lärarna vill ge eleverna en läsupplevelse och få dem att inse hur avkopplande och rolig läsning kan vara. Amborn & Hansson (1998) skriver om hur läsning ger möjlighet att fly till eller från något och även ge en känsla av skydd. De skriver också hur viktig läsning är för språkutvecklingen.

Vi tycker att lärarna använder sig av varierande arbetssätt vilket är positivt. Det gör att eleverna blir motiverade och engagerade till att arbeta. Generellt sett kan man säga att lärarna inte använder sig utav en särskild metod utan de har snarare snappat upp lite här och där. De använder sig av de metoder som fungerar bäst i den klassen där de är. När man arbetar som lärare är det viktigt att tänka på att alla elever är olika och därför krävs det flera metoder för att tillgodose alla elevers behov.

I vår undersökning har vi valt att ha fokus på språkutvecklingen hos andraspråkselever. Genom litteratur och aktuell debatt har vi blivit uppmärksammade på problematiken med andraspråkselevers mindre lyckade skolframgång. Upprepade gånger visar statistik att andraspråkselever är starkt överrepresenterade bland de elever som inte når grund- och gymnasieskolans mål. Skolverkets resultat visar att vid jämförelse av samma elevers skolresultat några år senare har skillnaderna mellan infödda och elever med utländsk bakgrund ökat. Det tyder på att skolan inte lyckats ta tillvara dessa elevers intressen och erbjuda dem en undervisning på lika villkor utifrån deras egna behov och förutsättningar (Pressmeddelande Skolverket 2004-10-01). Därför ville vi, som blivande lärare i svenska i ett mångkulturellt samhälle, ta reda på hur man ska arbeta för att främja andraspråkselevernas språkutveckling så att dem kan hålla takten med de enspråkiga kamraternas utveckling. Vi inser också, som Hyltenstam & Lindberg (2004) skriver, att detta arbete ställer stora krav på lärarnas kompetens, flexibilitet och metodiska beredskap.

Vi anser att en viktig aspekt är att ta tillvara elevernas erfarenheter och bakgrund för att kunna göra undervisningen meningsfull. För att inte eleverna ska tappa motivationen är det viktigt att man har ett varierande arbetssätt och inte glömmer bort att alla elever är olika, oavsett modersmål. Att eleverna kan känna sig trygga i skolan är också viktigt då eleverna behöver fasta rutiner och undvikande av överraskningar för att känna trygghet. Man bör ha ett tillåtande klassrumsklimat där eleverna inte är rädda att stå för sina åsikter. Ett bra sätt att kommunicera med sina elever är att använda sig av loggboken eller en utvärderingsbok. Här får eleverna möjlighet att skriva ner sina personliga tankar och frågor till läraren. Det ger även läraren en möjlighet att se varje elev.

Vi blev glada när vi såg att skönlitteratur förekom i så stor utsträckning i lärarnas undervisning. Många lärare använder även skönlitteraturen som lärobok vilket kan vara bra ibland men vi anser att det viktigaste bör vara läsupplevelsen. Det ska vara roligt att läsa. Genom läsning av skönlitteratur kommer eleverna i kontakt med andra människor och kulturer och även sådant som ligger långt borta från vår egen verklighet. Eleverna får möjlighet att leva sig in i bokens spännande värld och glömma bort verkligheten för ett tag. Vi tycker det är viktigt att eleverna får en läsupplevelse och får uppleva hur lustfylld läsning kan vara. Genom läsning är det inte bara läsförmågan som tränas utan många andra färdigheter följer med på köpet. För andraspråkseleverna är det bland annat ett bra sätt att utöka sitt ordförråd på svenska.

Avslutningsvis skulle vi än en gång vilja framhålla hur viktigt det är att man arbetar kontinuerligt med att främja elevernas språkutveckling. Vi har fått en hel del kunskaper från vår utbildning på lärarhögskolan och med hjälp av vår litteraturstudie och intervjuer med andra lärare har vi även fått många nya tankar och idéer på metoder man kan använda sig av. Efter att ha avslutat vår undersökning är vi helt övertygande om att vi, som blivande lärare, vill fortsätta arbeta med skönlitteratur eftersom det är ett väldigt språkutvecklande arbetssätt. Det finns så mycket man kan göra med skönlitteratur. Man kan använda sig utav den i alla ämnen.