Examensarbete
15 högskolepoängVägledning på grundskolan sett ur
elevperspektiv
Hur har elever i år ett på gymnasiet upplevt vägledningen i grundskolan?
Guidance in the Swedish Elementary School from a student perspective
Anna Andersen
Jessica Beckman
Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp Slutseminarium 2010-12-06
Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Niklas Gustafson Studie- och
yrkesvägledarutbildningen Individ och samhälle
2
FÖRORD
Detta examensarbete innefattar 15 högskolepoäng och ingår i studie- och yrkesvägledarprogrammet, Malmö högskola. Under utbildningens gång har vi som författare i detta examensarbete intresserat oss för arbetet med ungdomar på grundskolan. Frågorna i undersökningen väcktes under våra praktikperioder. Vad är det elever i grundskolan önskar i sin studie- och yrkesvägledning? Vi anser att det är av stor vikt att känna till elevers förväntningar och upplevelser.
Vi vill tacka studie- och yrkesvägledaren som hjälpte oss med kontakter, berörda lärare samt alla elever som deltog i undersökningen.
Vi vill tacka våra familjer och föräldrar för all hjälp genom examensarbetets gång. Slutligen vill vi tacka varandra för ett mycket gott samarbete.
3
SAMMANFATTNING
Detta examensarbete syftar till att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Undersökningen bygger på en kvantitativ enkätundersökning. Urvalet består av 260 elever från en kommunal gymnasieskola i en stor stad i Skåne. Etthundra elever besvarade enkäten. Resultatet i detta examensarbete visar att nästan alla respondenter tagit del av studie- och yrkesvägledning. Genomsnittet på antal enskilda samtal är två till tre samtal per elev och detta i samband med främst gymnasieval men även prao. Det respondenterna främst eftersöker är fler enskilda samtal och större tillgänglighet till studie- och yrkesvägledaren. Utifrån resultatet kan vi se att elevernas behov av vägledning är stort. Majoriteten av respondenterna beskriver att det som var mindre bra med vägledningen i grundskolan var att vägledaren arbetar på flera skolor och att vägledaren inte fanns tillgänglig för eleven vid behov. Eleverna vill komma till vägledaren när behov finns och få svar på sina frågor och funderingar. I skolverkets kvalitetsgranskning av studie- och yrkesorientering inom grundskolan (2007) ges en bild av att eleverna inte i tillräcklig utsträckning får den studie- och yrkesorientering de har rätt till. De brister som Skolverkets studie pekar på leder till slutsatsen att elevernas möjligheter att inhämta tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna göra framtida val av utbildning, och i förlängningen att fullfölja den, inte är tillräckligt säkrade. Våra sammanfattade erfarenheter genom examensarbetets gång är att detta stämmer väl överens med vår undersökning. Även när det gäller elevernas erfarenheter av information och vägledning ser vi samband med skolverkets studie. Skolverkets studie och vår underökning handlar om hur nöjda eleverna är och att de upplever att det är bra att bli kallade till samtal. Eleverna i vår undersökning önskar mer tid till enskilda samtal, önskemål om gruppvägledning och framförallt större tillgänglighet till vägledaren.
5
Innehållsförteckning
1. INLEDNING... 7 1.1 Bakgrund ... 7 1.2 Syfte ... 8 1.3 Frågeställning ... 8 2. LITTERATURGENOMGÅNG ... 92.1 Studie- och yrkesvägledarens roll i skolan ... 9
2.2 Tidigare forskning och undersökningar ... 10
2.2.1 Elevens självkännedom ... 11
3 TEORI ... 13
3.1 Karriärutveckling ... 13
3.2 Vägledningsprocess ... 14
3.3 Individens behov och självbild ... 15
4. METOD ... 18 4.1 Vald metod ... 18 4.2 Urval ... 19 4.3 Undersökningsinstrument ... 19 4.4 Genomförande... 19 4.5 Bearbetning av data... 20 4.6 Bortfall ... 20
4.7 Validitet och reliabilitet ... 21
5. RESULTAT ... 22
5.1 Information om enkätdeltagarna ... 22
5.2 Elevernas erfarenheter av studie- och yrkesvägledning ... 22
5.3 Hur nöjda är eleverna? ... 26
5.4 Vad anser eleverna var mindre bra? ... 28
5.5 Elevernas önskemål och förväntningar ... 28
5.6 Miljöns påverkan ... 30
6. ANALYS ... 32
6
6.2 Vilka önskemål och förväntningar hade gymnasielever angående vägledningen i
grundskolan? ... 35
6.3 Miljöns påverkan ... 36
7. DISKUSSION ... 38
7.1 Förslag till vidare forskning ... 42
KÄLLFÖRTECKNING ... 43
7
1. INLEDNING
Detta examensarbete är en undersökning utifrån elevernas önskemål och behov av sin studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Gymnasieelever ser retrospektivt på sin vägledning i grundskolan det vill säga, eleverna gör en tillbakablick på grundskolans vägledning. I vår kommande profession inom studie- och yrkesvägledning är vi intresserade av att ta del av de tankar som elever i år ett på gymnasiet har angående studie- och yrkesvägledning på grundskolan. Utifrån vår frågeställning får vi svar på detta vilket redovisas i resultatdelen. Svaren kan vara till nytta i vårt kommande yrke.
Vi lever i en föränderlig värld där vi anser att vägledningen för varje år kan förbättras och uppdateras utifrån elevernas önskemål. Vi anser att detta är en viktig fråga då det är dessa ungdomar vi kommer att arbeta med och engagera oss i som blivande studie- och yrkesvägledare. Elevernas önskemål och förväntningar är viktiga att uppmärksamma för att förbättra vägledningen.
Målgruppen för detta examensarbete är tjänstgörande studie- och yrkesvägledare, studerande på studie- och yrkesvägledarprogrammet samt övriga individer i samhället som kan dra nytta av denna undersökning. I svaren får vi ta del av vad som kan förbättras inom studie- och yrkesvägledning i grundskolan.
Vi kommer fortsättningsvis benämna studie- och yrkesvägledare som vägledare.
1.1 Bakgrund
Vi anser att dagens vägledare har stor kompetens kring vägledning, men kan vi hålla oss uppdaterade på vad eleverna eftersöker i vår globaliserade värld som ständigt är i förändring? Vi lever i en föränderlig värld där vi behöver uppdateras i vad elever önskar att ta del av gällande studie- och yrkesvägledning. Vår förhoppning är att valet av undersökningsområde är relevant och intressant för målgruppen.
8
Vi har tagit del av tidigare studier där man forskat i vad föräldrar vill ha ut av vägledningen i skolan, vilket är intressant då det i flera studier visas att det är föräldrarna som betyder och påverkar ungdomarna mest inför gymnasievalet (Ragnar M, 2006). Detta gjorde oss intresserade av att få veta vad eleverna vill att vägledaren ska delge dem under grundskoletiden för att kunna göra ett väl underbyggt val till gymnasiet.
I dagens samhälle är valen många och informationsflödet är stort. Industrialismen är orienterad mot teknisk utveckling, det vill säga kunskapsackumulation och högre komplexitet i informationsbehandlingen (Castells M, 2006). Det är svårt för alla parter att få en uppfattning om vad som finns i vårt informationssamhälle och vad som är bäst för den enskilde individen. I
Vägledning i förändring står det att allt fler valalternativ har bidragit till att behovet av
vägledning ökar (Dresch James & Lovén Anders, 2003). Då vill vi som blivande studie- och yrkesvägledare veta hur vi kan tillgodose elevernas behov så att de blir mer rustade inför de studieval som görs i grundskolan. Sahlström Ingegerd skriver att många är för dåligt rustade, främst inför gymnasievalet (Karriärvägledning.se.nu). Det valda undersökningsområdet anser vi relevant då vi lever i ett nätverkssamhälle med ständigt pågående förändringar. Det nya tekniska paradigmet är organiserat kring informations teknologi (Castells M, 2006).
1.2 Syfte
Syftet med examensarbetet är att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Vi vill ta reda på vad elever önskar ta del av i grundskolans studie- och yrkesvägledning.
1.3 Frågeställning
Vilka erfarenheter har elever i gymnasiet av studie- och yrkesvägledning i grundskolan?
Utifrån denna frågeställning görs följande konkretiseringar i arbetet:
1. Gymnasielevers önskemål och förväntningar gällande studie- och yrkesvägledning i grundskolan.
9
2. LITTERATURGENOMGÅNG
I litteraturgenomgången finner vi delar av litteratur som anses ha relevans i denna undersökning.
2.1 Studie- och yrkesvägledarens roll i skolan
Anders Lovén har forskat kring studie- och yrkesvägledningens roll i skolan och kom då fram till att vägledaren ska vara engagerad, snäll, bry sig om, vara uppriktig, förstående, trevlig och lättpratad. Vägledaren ska ha gedigen kunskap om utbildning och yrken samt kunskap att förmedla information. Vägledaren ska alltid vara på sitt rum så att eleven kan komma och prata. Anders Lovén gör en sammanfattning som innebär att han anser att den goda vägledaren ska vara en multiinstrumentalist, kraven på honom/henne kan sträcka sig hur långt som helst (Lovén A, 2000). Denna undersökning är gjord under perioden 1988-1991. Anders Lovén ställer sig frågan om de elever som beskrivs i undersökningen avviker från dagens ungdomar som befinner sig i grundskolan (Lovén A, 2000).
Vägledning som en längre process betonas som önskvärt i Anders Lovéns studie, han menar att undersökningens resultat kan slå fast att vägledning i grundskolan inte kan beskrivas som en form av processvägledning (Lovén A, 2000). Anders Lovén definierar processvägledningen som:
Enligt min uppfattning bör en vägledningsprocess sträcka sig över minst ett år och bestå av olika planerade insatser från skolans sida. (Lovén A, 2000, s 243).
James Dresch har utbildat studie- och yrkesvägledare på högskolan i Malmö. Han anser att vägledningen ska vara en ständigt pågående process från noll till sextiofem års ålder. Vidare menar han att studie- och yrkesvägledningen ska fungera förebyggande. James Dresch anser att skolan har gått samma väg som den offentliga sjukvården, att man väntar med att sätta in insatser
10
tills det gått så långt att akutinsatser behövs. Dresch menar att precis som i vården så behöver skolan lära sig att tänka och handla förebyggande. (Dresch J i Skolverket 1999).
Anders Lovén sammanfattar de kriterier som han har valt att använda vid en analys av ett vägledningssamtal ur vägledarens respektive elevens perspektiv. Dessa kriterier är att vägledaren har god kommunikations- och samtalsförmåga, detta innebär såväl lyssnande som perspektivvidgande färdigheter. Vägledaren kan möta och hantera även personliga problem inom rimliga ramar och se dess sammankoppling med studie- och yrkesvalet. Vägledaren är en god pedagog så att syfte, innehåll och ramar tydligt klargörs för eleven både före och under samtalet. Vägledaren har förmåga att strukturera och förmedla information så att eleven förstår och tar till sig densamma. Elevens problemsituation utreds och eleven har själv insikt om denna. Eleven utvecklar kunskap om sina resurser och möjligheter i relation till omvärldens krav. Eleven får hjälp att värdera och stegvis reducera sina alternativ och förstår vad som behöver göras i ett framåtsyftande perspektiv.
2.2 Tidigare forskning och undersökningar
Anders Lovén har i sin tidigare forskning kring studie- och yrkesvägledningens roll i skolan gjort filmade intervjuer med ett antal elever i årskurs nio angående deras förväntningar och möten med vägledare i grundskolan (Lovén A, 2000).
I Lovéns (2000) studie förklaras att det finns en inbyggd tendens i den massvägledning, som han kallar det, som ges till elever. Tendensen är att vägledaren omedvetet, bland annat av effektivitetsskäl, gör bedömningar utifrån ett kortsiktigt matchningstänkande och därmed inte ur ett processperspektiv.
För att kunna göra ett väl underbyggt val, krävs det att man har kunskap om sig själv och kunskap om alternativen. Tidigare studier och våra egna erfarenheter genom utbildningen påvisar att många elever har dålig självkännedom och kunskap om valalternativ (Lovén A, 2000). ”Många sökande har en oklar självbild och behöver hjälp att bli medvetna om intressen, anlag, färdigheter och ambitioner” (Lovén A, 2000, s 56).
Nedan presenteras kort två examensarbeten som har relevans för vår undersökning till tidigare forskning.
11
Andersson Helen & Johansson Karolina (2006). Upplevelsen av gymnasievalet - Elever i
grundskolan ser tillbaka på sitt gymnasieval. Denna undersökning vill ta reda på hur
gymnasievalet upplevdes av elever i årskurs nio. Resultatet visar att eleverna var nöjda med sitt val till gymnasiet.
Nyren Rickard & Nilsson Rosel (2004). Behovet av studie- och yrkesvägledning - ur ett elev
perspektiv. Denna studie undersöker utifrån elevernas perspektiv vilket egentligt behov det finns
av att ha en vägledare tillgänglig i grundskolan. Generellt sett anser sig eleverna behöva vägledning och att vägledaren ska vara stationerad på skolan.
Dresch James & Lovén Anders (2003). Vägledning i förändring – om omvärldsförändringar
och dess betydelse för vägledning. Arbetet handlar om en förändrad vägledarroll i en förändrad
tid. Vägledarens nya roller och nya arbetsuppgifter. Den nya teknologins betydelse och vilka tendenser vägledarna skönjer de närmaste åren. I undersökningen beskrivs elevers förväntningar och beteenden som förändrats i valsituationer. Ett antal trender och tendenser kan urskiljas som gör att vägledningen i flera avseenden möter nya villkor.
Ökad decentralisering som ger kommunerna större frihet att utforma vägledningens organisation och innehåll.
Allt fler valmöjligheter i utbildningssektorn parallellt med växande antal friskolor och ökad konkurrens mellan kommunala skolor.
Snabba förändringar på arbetsmarknaden genom bland annat internationalisering och ny teknologi.
En arbetsmarknad med å ena sidan brist på arbetskraft inom flera sektorer och å andra sidan marginaliserade grupper med hög arbetslöshet.
Kompetenskraven i arbetslivet tenderar att bli mindre tydliga. Många arbetsgivare betonar mer abstrakta kompetenser som social kompetens, självständighet och flexibilitet.
2.2.1 Elevens självkännedom
Anders Lovén har utfört en studie som handlar om elevens förväntningar och möten med vägledare i grundskolan. I denna studie konstaterade Lovén att elevens självkännedom blev alltför lite utredd och elevens val inte helt integrerat med eleven som person. Varje individ har
12
ett valutrymme som är känt eller okänt för sig själv. Det okända beror ofta på bristande kunskaper om alternativ men kan även bero på bristande självkännedom, vilket leder till att man blockerar alternativen (Lovén A, 2000). Även resultat i Utvärdering av grundskolan -UG 95-(Skolverket, 1997) pekar på att självkännedom är ett begrepp som eleverna vill lägga större betydelse vid. Med begreppen avses att eleven har kunskap och insikt om sig själv både vad avser resurser och begränsningar.
I Kvalet inför valet skriver Anders Lovén att val och väljande har antingen setts som ett individuellt åtagande där olika personlighetsfaktorer samverkar och där individen själv kan skaffa mer eller mindre kontroll över dessa. Men väljandet kan också ses som ett förutbestämt handlande där individens handlingsutrymme och möjligheter ligger utanför dess kontroll (Lovén A, 2000).
Gambetta (1987) har I sin undersökning med Italienska ungdomar, tydliggjort dilemma med rubriken “Where they pushed or did they jump”?
If anything, they jumped. They jumped as much as they could and as much as they perceived it was worth jumping. The trouble, though, is that not all children can jump to the same extent and the number of pushes they receive in several directions, shaping their
opportunities as well as preferences, varies tremendously in society (Lovén A, 2000, s 50).
Alla individer har olika personlighetsfaktorer som samverkar till olika möjligheter och kontroll över handlande. Deras individuella åtagande skiljer sig åt och valmöjligheterna är varierande i samhället. Ungdomarnas karriärvägar har olika förklaringar som påverkas av inre och yttre faktorer (Lovén, 2000). Yttre faktorer som påverkar är social grupp, genus, etnicitet, stad/land och generation. Inre faktorer som påverkar är anlag, förmåga, intressen, värderingar, attityder, färdigheter, kunskaper, självkännedom och självförtroende.
13
3. TEORI
Teorierna i denna undersökning förklarar hur en individs förväntningar, tankeprocesser och upplevelser kan förstås. Samtliga teorier har relevans till detta examensarbetes analys och diskussion.
3.1 Karriärutveckling
Enligt dagens teorier handlar det inte om att ungdomarna väljer arbeten eller yrken, utan det handlar om hur de konstruerar sina karriärer. Karriärutveckling ses som ett livslångt perspektiv som inte snävt begränsar sig till arbetslivet. Val av utbildning och yrke hör samman med komponenter som familj, fritid och deltagande i samhället, detta är något Peavy argumenterar för (Skolverket, 2004). Vance Peavy (2007) har skapat en ny modell för vägledning - den konstruktivistiska vägledningen. Denna modell betraktas idag av vägledare världen över som något av en framtidsmodell. Peavy definierar själv vad som kan karakteriseras som god vägledning. Denna innehåller:
Hjälp till den sökande att klargöra olika aspekter av sin livsvärld. Ett bibringande av hopp och uppmuntran till den sökande.
Stöd och ”comfort” till den sökande.
De konstruktivistiska vägledningsprinciperna är enligt Peavy:
Vi lever i ett universum av många verkligheter. Vår mänskliga tillvaro konstrueras socialt.
Språket är människans medium som förser oss med verktyg. Det metaforiska jag begreppet är ett centralt element.
Människor uppfattar och handlar alltid i kontext som utgörs av andra människor och av den omgivande miljön.
14 Kulturer är modeller för hur man ska leva.
3.2 Vägledningsprocess
I ett antal modeller beskrivs studie- och yrkesvalet som en process vilken påverkas av ett antal faktorer. Dominerande begrepp är kunskap om individen, kunskap om möjligheter, kunskap om att fatta beslut samt övergångskunskaper (Lovén A, 2000). Fyrstegsmodellen är en av flera möjliga modeller när man pratar om vägledningsprocess, denna grundar sig ifrån Parsons tankar från 1900-talets början. Parson menar att det som krävs för ett riktigt yrkesval är att individen för det första vet vem han/hon är, för det andra att han/hon har kunskaper om omvärlden och för det tredje att det krävs en sund tanke kring dessa två faktorer. Enligt denna modell är vägledarens roll att hjälpa individen att komma fram till ett bra val utan att föreskriva den sökande något beslut. Parsons tankar och denna fyrstegs modell grundar sig i den individuella process som krävs för att eleverna ska få ett väl underbyggt val till gymnasiet. I grova drag enligt fyrstegsmodellen, ska vägledningen öka medvetenheten hos klienten, gällande deras valmöjligheter, samt visa på hinder. Klienten ska få stöd och hjälp att fatta ett väl underbyggt beslut och även stöd i genomförandet av detta.
Det första steget handlar om att känna medvetande om sig själv, här är det vägledarens
uppgift att hjälpa eleven till självkännedom med hjälp av att synliggöra elevens intressen, färdigheter, värderingar, anlag, ambitioner, tidigare erfarenheter och så vidare.
I det andra steget strävar man efter att få större medvetenhet och alternativ. Här handlar det om att vidga perspektiv och få information om utbildningar, yrken och att upptäcka vilka alternativ som finns och vilka konsekvenser dessa alternativ har. Denna information ska sedan relateras till elevens uppfattning och medvetenhet om sig själv.
I det tredje steget ska eleven få hjälp med att välja bland de alternativ som kommit fram i steg två, hjälp att fatta beslut.
Det fjärde steget kan handla om att göra en handlingsplan som innehåller både möjligheter och hinder, hjälp med genomförande (Borhagen & Lovén, 1991).
15
3.3 Individens behov och självbild
Carl Rogers (1902-1987) och Abraham Maslow (1908-1970) antog att människan har starka inneboende, mer eller mindre medfödda drivkrafter. Dessa strävar mot utveckling och självförverkligande vilket innebär att man uppnår det maximala av sina individuella möjligheter. När individen får utvecklas i en positiv och stödjande miljö, som tillåter att dessa kreativa krafter får fritt spelrum, så framträder den sanna mänskliga naturen med all dess positiva och goda sidor. Maslows behovstrappa består av sju trappsteg som utgår ifrån att människan har ett antal behov vars tillfredsställelse är nödvändig för utveckling och välbefinnande. Det är dessa behov som utgör drivkraften för beteendet. Ett visst behov uppstår inte förrän de lägre behoven i hierarkin är tillfredställda. Nederst i behovstrappan finner vi fysiologiska behov som mat, sömn, törst. Nästa trappsteg visar behov av säkerhet och trygghet. Följande trappsteg är behov av kärlek, att vara accepterad, älskad och få höra till. Behov av uppskattning, att uppnå saker och ting, vara duktig, få beröm och erkännande. Kognitiva behov det vill säga att veta, förstå och undersöka. Estetiska behov det vill säga symmetri, ordning och skönhet och längst upp i trappan finner vi självförverkligande behov.
De två sistnämnda estetiska och självförverkligande behov det vill säga de två översta i behovstrappan är växtbehov för utveckling och självförverkligande (Karlsson L, 2007).
Ett grundläggande synsätt i Rogers teori är när klienten uppfattar att terapeuten har en obetingat positiv inställning till och empatisk förståelse för honom, sätts en förändringsprocess igång. Under denna process blir klienten alltmer medveten om sina verkliga känslor och erfarenheter och hans självbild blir mer i överensstämmelse med dessa. När denna kongruens har uppnåtts är individen fullt fungerande (Karlsson L, 2007).
Amundson (1989) har utvecklat som han uttrycker en sammansatt karriärvägledningsmodell, där han lyfter fram lärandeprocessen och uppföljningen av den sökande som en viktig del av vägledningsarbetet. Denna modell tar hänsyn till både psykologiska, sociala och ekonomiska faktorer. Amundson säger att alla individer inte är mogna eller färdiga att engagera sig i en vägledningsprocess, detta kan bero på bristande självuppfattning, oklara behov eller förvrängda framtidsplaner. Amundsons sammansatta modell illustreras som ett timglas där första steget innebär att efterhand som den sökande reflekterar över olika alternativ växer behovet av kompromisser. I steg två integreras och etableras alternativen hos den sökande och i sista steget
16
görs mål och handlingsplaner upp. Vägledaren och den sökande rör sig fram och tillbaka mellan dessa olika steg (Amundson 1989, i Lovén, 2000).
I Gottfredsons teori är strävan efter självförverkligande centralt. Gottfredson beskriver hur individens självbild formas av den sociala omgivningen. Gottfredson pratar om ”det sociala rummet”, vilket innebär att den enskilde individen skapar ett valutrymme som ses som acceptabelt. De alternativ som inte stämmer med självbilden väljs bort. Individen handlar utifrån sin egen självbild. Denna teori är en process där individen väljer det alternativ som är realistiskt. Detta kan innebära att alternativ som är önskvärda väljs bort då de inte kan anses som realistiska, det kan vara smärtfullt att kompromissa bort dessa alternativ (Gottfredson, 2002).
Social learning theory av Krumbolz förklarar individens förutsättningar där fyra viktiga faktorer påverkar individer.
1. Ärftlig begåvning – svår att påverka.
2. Omgivande faktorer – miljö, ekonomi, sociala villkor etc. 3. Inlärning – egna erfarenheter, observation av andra.
4. Uppdragsinriktade färdigheter – sätta mål, klargöra värderingar, hämta information, skapa alternativ (Lovén A, 2000).
Banduras teori om social inlärning kommer från teorierna om kognitiv behaviorism. Kognitiva faktorer som tänkande och planering betonas som viktiga för inlärningen. Vårt beteende påverkas inte bara av den omedelbara miljön utan också av minnen från tidigare erfarenheter och av föreställningar om framtiden. Enligt detta synsätt får vi den information vi behöver för att bete oss ”rätt” genom inlärning. Enligt denna teori lär vi in beteenden genom att observera hur andra beter sig och sedan lagrar vi detta i minnet för framtida bruk, detta kallas ibland för modellinlärning. Teorier om social inlärning handlar om hur mänskligt samspel och tankar kan påverka beteendet. Mycket tidigt noterar det lilla barnet vilka attityder föräldrarna och syskon har och snart tycker, tänker och beter han/hon sig precis som de. Tonåringen är mycket mottaglig för påverkan från kompisar och idoler (Karlsson L, 2007).
Banduras teori om själveffektivitet betonar vår förmåga att själva styra och kontrollera vår omgivning. Om man är framgångsrik i ett visst beteende upptäcker man att man är bra på det, att det leder till framgång, att man uppnår det man avser etcetera. Då upplever man att man har förmågan att kontrollera omgivningen, snarare än att bli kontrollerad av den. Detta blir då en del av jaget (Karlsson L, 2007).
17
Teorin om inlärd hjälplöshet är också behavioristisk (Seligman, 1975). Denna teori säger att om man ständigt upplever att saker och ting händer oberoende av beteende, lär man sig att man inte har kontroll över sin tillvaro. Detta leder till att kontrollerbara situationer inte upplevs som sådana. Detta leder till att varje ny situation i livet blir en stressituation (Karlsson, 2007).
Perception innebär att bli varse något, att upptäcka något, att få nya intryck samt att få information som man inte hade för ett ögonblick sedan. Det är organismens inhämtande av information som perception handlar om. Själva perceptionsprocessen går till enligt följande: Först tar sinnesorganet ifråga emot den energiform, de stimuli (sinnesintryck), som det är konstruerat för. Därefter sänds denna information iväg via de delar av nervsystemet som förbinder sinnesorganen med hjärnan, de sensoriska nerverna. Denna impuls kallas en sensorisk impuls. Men innan impulsen når hjärnan passerar den en funktion belägen i hjärnstammen, som kallas det rektangulära aktiveringssystemet, förkortat RAS. RAS fungerar ungefär som en vaktpost som släpper fram eller motar bort sensoriska impulser. Sållning sker inte slumpmässigt utan styrs av intresse, behov, stimulusintensitet, ovana m.fl. faktorer. Systemet har betydelse för medvetande, sömn och uppmärksamhet. Med hjälp av aktiveringsimpulser förbereds de högre delarna av hjärnan för mottagande av sensoriska impulser, och utan sådana impulser registreras inte den sensoriska impulsen medvetet i hjärnan, trots att den har nått fram. Då kan heller ingen medveten bearbetning av information ske (Karlsson L, 2007).
Vissa stimuli är så svaga eller kortvariga att de inte kan varseblivas medvetet, eftersom de är, som man säger, under den perceptuella tröskeln, eller limen. Denna typ av perception kallas för subliminal perception. Man har kunnat visa att nervsystemet kan bearbeta inkommande information utan att man är medveten om informationen (Karlsson L, 2007).
18
4. METOD
4.1 Vald metod
Vi har valt att göra en kvantitativ enkätundersökning för att uppnå syftet i frågeställningen. Dessa kan kategoriseras så att man kan ange hur många som har valt respektive svarsalternativ, sådana data kallas hårddata (Larsen A-K, 2007). För att få det resultat som eftersträvas i detta examensarbete med tanke på tiden vi har till vårt förfogande passade den kvantitativa metoden bättre i denna undersökning än den kvalitativa. Den kvalitativa metoden med dess följdfrågor går mer på djupet vilket tar längre tid att transkribera. ”Bättre en liten kärna av fast kunskap är mängder av löst tyckande och spekulationer” (Thurén T, 2007, s 21 ).
En fördel med kvantitativ data är att det går att generalisera vilket vi anser lämpligt i denna undersökning. I denna undersökning är eleverna anonyma och intentionen är att få ett så sanningsenligt utfall som möjligt, vilket är svårare i en kvalitativ undersökning. Det är lättare att svara sanningsenligt då man är anonym än när man sitter öga mot öga med intervjuaren (Larsen, A-K 2007). Vi vill inte påverka respondenten att ge bestämda svar utan vi vill ta del av respondentens personliga tankar angående grundskolans vägledning. Är frågorna öppna betyder det att respondenterna får svara hur de vill. En viktig fördel med öppna svar är att man får möjlighet att upptäcka okunskap och missförstånd (Larsen A-K, 2007).
Examensarbetet utgår från en frågeställning som följs av två konkretiseringar. Frågeställningen styr valet av metoden. Vi vill ta reda på elevers åsikter genom frågeformulär. Fördelen med kvantitativ metod är att man kan begränsa mängden information till det som är intressant i denna undersökning. Detta sker genom att fastställa frågorna i förväg som eleverna sedan besvarar. Genom att använda frågeformulär med fasta svarskategorier avgränsas undersökningen. För ett trovärdigt resultat krävs ett visst antal respondenter. Detta skapar en bredd i undersökningen, vilket gör det möjligt att generalisera utifrån resultatet.
19
Enkätresultaten visas i resultatet genom tabeller med procentantal för förtydligande. Tabeller ger en god sammanfattning av resultatet (Larsen A-K, 2009). I enkätformuläret informerades eleverna kort om undersökningens syfte.
4.2 Urval
Vårt urval är elever som går första året på gymnasiet. Dessa elever kommer från olika grundskolor i Skåne och har därmed olika erfarenheter av vägledning. Detta innebär att vi får en bred uppfattning om hur studie- och yrkesvägledning bedrivs på grundskolor runt om i Skåne. Vi får en större bredd vilket gör att det blir lättare att generalisera och dra slutsatser som gäller fler personer än de som ingår i undersökningen (Larsen A-K, 2007).
4.3 Undersökningsinstrument
Undersökningsinstrumentet i denna undersökning är enkäter. De flesta frågorna i enkäten är attityd- eller åsiktsfrågor. Attitydfrågorna kan urskiljas på två sätt, det ena sättet går ut på att man i frågeformuläret ber den svarande ta ställning till ett antal påståendesatser och ange i vilken utsträckning han eller hon instämmer i påståendena. Det andra sättet är att ställa frågor som besvaras jakande eller nekande (Trost J, 2007). Vi har valt att kombinera både öppna och slutna frågor i frågeformuläret för att detta enligt A-K Larsen (2009) är en fördel. Det kan uppstå svårigheter för respondenten att förstå frågan och det kräver större motivation att besvara de öppna frågorna. De slutna frågorna med de givna svarsalternativen kan göra frågorna lättare att begripa (Larsen A-K, 2009).
4.4 Genomförande
Genomförandet av detta examensarbete började inledningsvis med att vi tog kontakt med en stor gymnasieskola i Skåne. Vi tog kontakt med skolans vägledare. Via henne kontaktades mentorer för årskurs ett att via e-post delta i denna undersökning. Vi åkte till skolan och delade ut
20
enkäterna i de berörda lärarnas postfack. Pågrund av tidsbrist uteslöts det att göras en riktig pilotundersökning.
Vår intention var från början att få cirka tjugo minuter av en lektion där vi kunde dela ut enkäterna personligen. Detta ökar chanserna att få hög svarsprocent (Larsen A-K, 2007) samt vara närvarande för att svara på eventuella frågor. Vår tanke var att detta skulle ge oss bättre respons och mindre bortfall. På grund av tidsbrist hos lärarna på skolan var deras förslag att de själv kunde dela ut enkäterna på mentorstid som vi sedan hämtade. Vår egen tidsram fick oss att anta detta erbjudande.
4.5 Bearbetning av data
Bearbetning av data har skett metodiskt. Efterhand som enkäterna har blivit besvarade hämtades dessa och bearbetades. Vi fick in etthundra enkäter. Var och en fråga behandlas med text och tabeller. Tabellerna i denna undersökning är utformade enligt A-K Larsen (2009). Vi har utformat kvalifikationstabeller som är en lista över alla variabler som funnits med i undersökningen och de olika värden varje variabel har. Man tar en variabel i taget och för in värdena. Svarsalternativ är alltså de värden som variabeln kan ha (Larsen A-K, 2009).
4.6 Bortfall
Av de 260 enkäter som lämnades ut på skolan har 100 enkäter besvarats. Detta visar att det yttre, det vill säga det externa bortfallet är högt 62 procent. Vi anser ändå att denna undersökning är hållbar, då insamlandet av data är relevant för de frågeställningar som denna undersökning handlar om (Larsen A-K, 2009).
Enligt tidsramen fanns ingen möjlighet att invänta resterande enkätsvar. Svarsfrekvensen är låg då både elevfrånvaro och tidsbrist är faktorer som påverkat bortfallet. Påminnelser via telefon och e-post skickades till skolan för att få in så många enkäter som var möjligt.
21
4.7 Validitet och reliabilitet
Vi anser att validiteten är hög i denna undersökning, då insamlandet av data är relevant för de frågeställningar som denna undersökning handlar om (Larsen A-K, 2009). Enkäterna som är mätinstrument i denna undersökning är utformad så att det är möjligt att mäta det som undersökningen var avsedd att mäta (Trost J, 2007).
Reliabilitet innebär att informationen behandlas på ett noggrant sätt. Vi anser att reliabiliteten i denna undersökning är relativt hög, det vill säga att vår undersökning är tillförlitlig och att noggrannhet har präglat förloppet (Larsen A-K, 2009).
I de öppna frågorna hade vi ett stort internt bortfall, reliabiliteten är låg då dessa besvarades med låg respondens.
22
5. RESULTAT
Nedan presenteras resultatet utifrån fem olika teman med utgångspunkt från enkätsvaren. Följande teman är: information om enkätdeltagarna, elevernas erfarenheter, hur nöjda eleverna är, vad eleverna anser mindre bra, elevernas önskemål och förväntningar.
5.1 Information om enkätdeltagarna
Enkätdeltagarna går första året på gymnasiet. Denna gymnasieskola är en stor skola i Skåne. Av 100 elever är 69 tjejer och 31 killar. Av nyfikenhet för att se genusskillnader på denna gymnasieskola valde vi att inleda med denna fråga, detta är inget vi kommer analysera vidare.
5.2 Elevernas erfarenheter av studie- och yrkesvägledning
I frågan kring elevernas erfarenheter av studie- och yrkesvägledningen i skolan ingår fråga, två, tre, åtta, nio och elva (bilaga).
Fråga två ger svar på vad eleverna har för erfarenhet av studie- och yrkesvägledning på grundskolan. Övervägande erfarenheter var att de flesta elever, 74 procent varit i kontakt med grundskolans vägledare, ärendet gällde då främst gymnasieval och prao. Åtta procent anger att de aldrig träffat vägledaren på grundskolan. Nio procent visste vem vägledaren var men var aldrig i kontakt med honom/henne. Endast en liten del fem procent anger att de inte visste vilka veckodagar som vägledaren arbetade och fyra procent anger att de inte visste att en vägledare fanns på skolan. 10 procent svarade att ärendet gällde annat dvs. sommarjobb, betyg, skolor utomlands arbete och framtiden.
23
Tabell 1. Vad har du för erfarenheter av studie- och yrkesvägledaren på grundskolan?
Svars alternativ Procent av de som svarat Jag har aldrig träffat honom/henne. 8
Jag visste inte att en vägledare fanns på skolan. 4 Jag visste inte vilka veckodagar han/hon arbetade. 5 Jag visste vem vägledaren var, men var aldrig i kontakt
med honom/henne. 9 Jag har varit i kontakt med en vägledare. 74 Procent svarande. 100
Fråga tre ger svar på om det var eleven som självmant uppsökte vägledaren. Resultatet visar att 65 procent av eleverna sökte själv upp vägledaren medan 25 procent av
eleverna svarade att de blivit kontaktade av lärarna, mentorerna och vägledaren för obligatoriska samtal.
Tabell 2. Var det du som självmant sökte studie- och yrkesvägledaren?
Svars alternativ. Procent av de som svarat Ja. 65
Nej. 25 Procent svarande. 90 Ej svarande. 10
24
Fråga åtta ger svar på hur många samtal eleven har haft med vägledaren i grundskolan. 19 procent har haft två samtal under grundskoletiden, 15 procent har haft tre samtal. 14 procent vet inte hur många samtal de haft och sju procent har aldrig haft samtal med vägledaren i
grundskolan. Ett mindre antal elever har haft fyra till åtta samtal.
Tabell 3. Hur många samtal har du haft med studie- och yrkesvägledaren på grundskolan? Svars alternativ. Procent av de som svarat Ett samtal. 12 Två samtal. 19 Tre samtal. 15 Fyra samtal. 11 Fem samtal . 11 Sex samtal. 2 Åtta samtal. 2
Aldrig haft samtal. 7 Några samtal. 3 Många samtal. 8 Vet inte. 14
Procent svarande. 94 Ej svarande. 6
25
Fråga nio ger svar på vilken information eleverna tog del av inför gymnasievalet i årskurs nio. På denna fråga kunde man ange flera svarsalternativ, vilket de flesta respondenter gjorde. Svaren visar att ”öppet hus” på gymnasieskola och personligt möte är det som eleverna i grundskolan mest tar del av inför gymnasievalet. Ytterst en liten del av eleverna har fått information genom kontakt med vägledaren via e-post, chatt och telefon.
Tabell 4. Vilken information tog du del av inför gymnasievalet i grundskolan?
Svars alternativ Procent av de som svarat Öppet hus på gymnasieskola. 66
Information via internet. 42 Information via e-post från skolans vägledare. 6 Information via chatt. 1 Information av vägledare via telefon. 4 Personligt möte. 64 Vägledning i grupp under lektionstid. 22 Procent svarande. 100
Fråga elva ger svar på om det fanns ett samarbete mellan lärarna och vägledaren i grundskolan. Hälften av eleverna uppger att ett samarbete fanns och åtta procent av eleverna anser att det inte fanns något samarbete. 42 procent av eleverna vet inte om ett samarbete fanns.
Tabell 5. Fanns det ett samarbete mellan lärarna och studie- och yrkesvägledaren i grundskolan? Svars alternativ Procent
Ja. 50 Nej. 8 Vet inte. 42
26
5.3 Hur nöjda är eleverna?
Under temat hur nöjda eleverna är ingår frågorna: fyra, fem, sex och sjutton (bilaga).
Fråga fyra ger svar på om eleverna upplevde att skolans vägledare var tillgänglig då eleverna behövde fråga honom/henne något. 39 procent anser till stor del att vägledaren var tillgänglig på skolan. Endast en liten del, fyra procent anser att han/hon inte var tillgänglig under
grundskoletiden.
Tabell 6. Upplevde du att skolans studie- och yrkesvägledare var tillgänglig för dig då du behövde fråga något under din grundskoletid?
Svars alternativ Procent av de som svarat Instämmer helt. 26
Instämmer till stor del. 39 Instämmer delvis. 28 Instämmer inte. 4 Procent svarande. 97 Ej svarande. 3
Fråga fem ger svar på hur ungdomarna upplevde mötet med vägledaren i grundskolan. 53 procent upplevde att mötet med vägledaren i grundskolan var bra, 39 procent ansåg att mötet med vägledaren var mycket bra medan åtta procent ansåg att mötet var mindre bra.
Tabell 7. Hur upplevde du mötet med studie- och yrkesvägledaren i grundskolan?
Svars alternativ Procent av de som svarat Mycket bra. 39
Bra. 53
Mindre bra. 8 Procent svarande. 100
Fråga sex ger svar på vad eleverna ansåg var bra med skolans vägledare. På denna fråga har eleverna svarat flera svarsalternativ. Ungefär hälften av eleverna ansåg att det som var bra med grundskolans vägledare var att han/hon hade ”öppen dörr” så man kunde komma med sina frågor
27
och funderingar, att det fanns möjlighet till enskilda samtal samt att hon kom in i klassrummet och hälsade på ibland. De elever som svarade annat angav studiebesök på ett program, hon kunde mycket och ”hjälpte mig att komma på rätt väg”, ”jag märkte inte av henne på skolan och när man väl gick till henne var hon upptagen i möte”, ”hon älskade alla elever och brinner med hela sitt hjärta för att hjälpa alla elever”, ”jag träffade aldrig henne under min grundskoletid”.
Tabell 8. Vad ansåg du var bra med grundskolans studie- och yrkesvägledning?
Svars alternativ Procent av de som svarat Att vägledaren alltid fanns tillgänglig på skolan. 24
Vägledaren hade ”öppen dörr”. 53 Vägledaren kom in i klassrummet och hälsade på ibland. 44
Vägledaren gav information i klassen kontinuerligt. 35 Vägledaren genomförde gruppvägledning. 16 Det fanns möjlighet till enskilda samtal. 51
Annat. 5 Procent svarande. 100
Fråga sjutton är en öppen fråga och svar ges på vad vägledaren i grundskolan betydde för eleven. Det interna bortfallet var 28 procent, det vill säga de elever som inte besvarade frågan. 18 procent svarade att de inte fått någon hjälp och vägledaren har därmed inte betytt något. 15 procent svarade att vägledaren betytt mycket. Resterande 39 procent av elever svarar att vägledaren betydde en hel del, att vägledaren betydde lite och någon svarade att vägledaren betydde allt. Någon elev svarade att vägledaren visat vägen till rätt gymnasier, att hon gett bra information och att vägledaren varit till stor hjälp i samband med valet. Någon elev anser även att vägledaren varit engagerad, att hon har varit ett stöd, någon att prata med vid osäkerhet och tryggt att ha någon kunnig att prata med.
28
5.4 Vad anser eleverna var mindre bra?
Denna fråga är nummer sju i bilagan. På denna fråga fanns det möjlighet att svara på fler än ett alternativ. 4 procent av eleverna visste inte vem vägledaren på skolan var. 24 procent av eleverna anser att vägledaren inte fanns tillgänglig vid behov. De elever som svarade annat angav att han/hon arbetade på flera skolor och var på vår skola för lite, för mycket allmän information, hon var inte där varje dag, ”jag vill att hon ska vara där när jag behöver”.
Tabell 9. Vad anser du var mindre bra med grundskolans studie- och yrkesvägledning? Svars alternativ Procent av de som svarat Att vägledaren inte fanns tillgänglig när jag behövde
prata och få information. 24
Att jag inte visste vem vägledaren var. 4 Att jag inte visste var vägledaren hade sitt arbetsrum. 11
För lite personlig kontakt. 11
För lite allmän information gällande valet till gymnasiet. 13 Annat. 32
Procent svarande. 100
5.5 Elevernas önskemål och förväntningar
Denna tematisering innefattar fråga tio, tolv, tretton och sexton (bilaga).
Fråga tio är en öppen fråga som ger svar på vad eleverna förväntade sig av vägledaren i årskurs nio, för att göra ett väl underbyggt val till gymnasiet. 34 procent svarade inte på denna fråga. 11 procent svarade att de inte förväntade sig något av vägledaren. Resterande 55 procent av elevers åsikter är att de vill ha allmän information, att eleverna vill ha information om gymnasiet, de vill ha enskilda samtal med vägledaren, de vill ha hjälp av vägledaren, eleverna vill få svar på sina frågor, de vill komma fram till rätt program och eleverna vill ha lektioner i klassrummet med vägledaren.
29
Fråga tolv är en öppen fråga och ger svar på elevernas erfarenheter om något behöver utvecklas och bli bättre i mötet med vägledaren i grundskolan. 44 procent svarade nej, att inget behöver bli bättre. 39 procent av eleverna svarade inte på frågan. De övriga 17 procenten är resterande elevers åsikter:
Jag vet inte vad en vägledare gör på skolan Vägledaren ska ta mer kontakt med eleverna Vägledaren ska visa sig mer i klassrummet Vägledaren ska ha mer tid för varje elev Vägledaren ska vara på skolan oftare Mer enskilda samtal
Större tillgänglighet till vägledaren
Vägledaren ska ha bättre koll på olika program, mer information
Vägledaren ska sätta upp ”lapp på dörren” om vilka arbetstider han/hon har Jag har ingen erfarenhet av skolans vägledare
Fråga 13 ger svar på i vilken årskurs eleverna anser att man ska träffa vägledaren på grundskolan första gången. Hälften av eleverna svarar att man ska träffa vägledaren i åttan. 24 procent anser att man ska träffa vägledaren i sjuan och 19 procent anser att vägledning ska ske först i årskurs nio. Endast sju procent anser att man ska börja med studie- och yrkesvägledning i sexan.
Tabell 10. I vilken årskurs tycker du att man ska träffa studie- och yrkesvägledaren på grundskolan första gången?
Svars alternativ Procent av de som svarat
Årskurs 6 7
Årskurs 7 24
Årskurs 8 50
Årskurs 9 19
30
Fråga sexton är en öppen fråga och ger svar på om det är något som eleven nu i efterhand skulle vilja förändra med grundskolan studie- och yrkesvägledning. 35 procent svarade inte på frågan. 52 procent svarade nej att inget behöver förändras. Övriga 13 procent är elevernas åsikter:
En hel del, mycket behöver förändras
Vägledaren ska visa sig mer i skolan, hon ska vara på skolan oftare och få mer tid att prata med henne
Att man får träffa henne tidigare i grundskolan Trevligare
Fler enskilda samtal Mer besök i klassrummen
5.6 Miljöns påverkan
Fråga fjorton och femton (bilaga).
Fråga 14 ger svar på hur eleverna önskar att samtalsrummet bör se ut. 76 procent av eleverna önskar mer personlig miljö i samtalsrummet med vägledaren medan 24 procent önskar traditionell skolmiljö.
Tabell 11. Hur skulle du vilja att rummet såg ut där ni samtalade?
Svars alternativ Procent av de som svarat Traditionell skolmiljö. 24
Personlig miljö med t.ex. soffa. 76 Procent svarande. 100
31
Fråga 15 ger svar på om miljön påverkar samtalssituationen. 45 procent ansåg att miljön påverkar samtalssituationen. 22 procent vet inte om miljön påverkade samtalssituationen.
Tabell 12. Upplevde du att miljön påverkade samtalssituationen?
Svars alternativ Procent av de som svarat
Ja . 45
Nej . 33
Vet inte. 22
32
6. ANALYS
I detta examensarbete vill vi undersöka hur elever i första årskursen på gymnasiet ser på studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. De resultat som visas utifrån undersökningens syfte och frågeställning kommer att analyseras. Analysen är utformad utifrån frågeställningen.
6.1 Vilka erfarenheter har elever i gymnasiet av vägledning i
grundskolan?
Resultatet visar att majoriteten av eleverna har varit i kontakt med vägledaren på grundskolan. Målet är enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet att alla grundskoleelever ska ta del av någon form av studie- och yrkesvägledning (Lpo-94). Genom teorin om perception behöver alla elever vägledning för att kunna bearbeta all information som ges från vägledaren och andra informations källor t.ex. internet (Karlsson L, 2007). Cirka en fjärdedel av respondenterna har aldrig varit i kontakt med vägledaren. Det visar sig att dessa elever inte visste vem vägledaren var eller att de visste vem vägledaren var men var aldrig i kontakt med denna. Idag har alla elever rätt till vägledning i grundskolan (Lpo-94) och det visar att alla skolor i Skåne inte har samma tillgång till studie- och yrkesvägledning. En tolkning av resultatet kan vara, att eleven inte är mogen eller färdig att engagera sig i vägledningsprocessen (Amundsons 1989 i Lovén, 2000). En annan tolkning av resultatet kan vara att vägledarna sitter bakom ”stängda dörrar” den tiden de har till sitt förfogande.
Vi har under vår praktik upplevt att vägledaren ofta arbetar på flera skolor och kan då sällan visa sig ute på ”fältet”, det vill säga bland eleverna i klassrummet, ute i rasthallar och matsal. Vi tror att vägledaren måste marknadsföra sig ute på skolan, att vägledaren berättar för eleverna vad han/hon kan stå till tjänst med samt vilka arbetsuppgifter han/hon har. Vi tror att detta är betydelsefullt för eleverna så att de vet vilken tjänst de kan ta del av för att i årskurs nio göra ett väl underbyggt val till gymnasiet. Elever uttryckte att de ville veta när vägledaren arbetade och
33
de ville att vägledarens arbetstider skulle finnas på dörren till arbetsrummet. Vi tror att sparbeting i kommunerna kan vara en anledning till att vägledarnas tjänster dras ner. En annan anledning kan vara friskolor där konsulter köps in vid behov (Andersson M, Bichot C & Sjödahl M, 2009). Lpo-94 föreskriver att skolan ska vara till hjälp för elevernas val för framtiden så att de får underlag för att välja fortsatt utbildning. Vi tror inte att Lpo´s beskrivning stämmer överens med verkligheten när kommunerna gör besparingar inom studie- och yrkesvägledningen. I resultatet visas att mer än hälften av respondenterna själva sökte upp vägledaren. Utifrån resultatet visste en del av dessa elever troligtvis inte vem vägledaren var. Enligt vår uppfattning kan funderingar kring den höga andelen elever som inte självmant sökte upp vägledaren även bero på att alla elever inte är lika engagerade. Dessa elever behöver någon form av vägledning och det som är betydelsefullt enligt vår mening är att ingen elev ska ”falla mellan stolarna”. Vi anser att de elever som inte på eget initiativ kommer till vägledaren istället ska tillfrågas av vägledaren eller lärarkåren på skolan, vilket även respondenterna svarar i resultatet. Enligt Krumbolz teori beskrivs fyra faktorer som påverkar ungdomarnas bakomliggande drifter att själva ta initiativ. I Gambettas (1987) undersökning med ungdomar, där hon tydliggjort dilemman med rubriken ” Where they pushed or did they jump” finner vi liknande dilemma i vår undersökning, det vill säga har eleverna blivit knuffade eller har de själv hoppat? (Lovén A, 2000). Bandura beskriver att om själveffektivitet uppnås leder detta till att eleven har förmågan att kontrollera omgivningen, snarare än att bli kontrollerad av den (Karlsson L, 2007).
Resultatet visar en stor variation av hur många samtal eleverna haft under grundskolan. Majoriteten har haft två till tre samtal vilket troligtvis är det vanligaste. Vi har funderingar kring hur många samtal eleverna haft med sig om de fått vägledning i tidigare årskurs. Ett fåtal elever har aldrig haft samtal med vägledaren, detta kan bero på att eleven varit säker på val av program och därmed inte eftersökt vägledning. Vägledarsamtalet anges i Lovéns studie (2000) som det viktigaste instrumentet i vägledningsarbetet. Vilket vi anser är viktigt även för de elever som redan bestämt sig, då samtalet vidgar perspektiv. Det kan även enligt vår mening vara så att studie- och yrkesvägledning bedrivs i mindre skala på exempelvis friskolor, då eleverna inte har samma tillgång till samtal.
I resultatet framkommer det att eleverna önskar att vägledaren ska finnas tillgänglig på skolan. Vi tror att elevernas önskan om större tillgänglighet till vägledaren kan bero på elevernas perception genom att blir varse något, frågor och funderingar måste besvaras direkt (Karlsson L,
34
2007). När eleven blir delaktig i ny information eller upptäcker något nytt som de vill ha svar på visar resultatet att vägledaren ska finnas tillgänglig för att besvara dessa frågor. Respondenterna svarar att när de behöver fråga något ska vägledaren finnas där för att ge svar på de funderingar och tankar som eleverna har vid det aktuella tillfället. Lovén (2000) finner i sin studie att många ungdomar blir passiva i vägledningssituationen. I Lovéns studie var slutsatserna att vägledaren måste arbeta mer processinriktat och aktiverade samt använda nya metoder. Seligman (1975) talade om inlärd hjälplöshet, vilket betyder att eleven under sin skoltid har lärt sig ett passivt beteendemönster och inte utvecklat ett ansvarstagande för sitt eget liv (Karlsson, 2007). Med dessa två argument som bakgrund anser vi att skolan ska tillhandahålla processinriktad vägledning där en del samtal bör vara obligatoriska. Detta kan vara ett argument till att aktivera eleverna istället för att låta det passiva beteendemönstret ta överhand.
Vår tolkning av resultatet är att många elever tar del av ”öppet hus” på gymnasieskolor och enskilt samtal med vägledaren. Även information via internet och gruppvägledning i klassrummet är ett vanligt sätt att ta del av information. Vi har sett under utbildningens gång att detta är verktyg som många skolor använder sig utav inför valet till gymnasiet. Vi har upplevt under våra praktikperioder att ungdomarna behöver hjälp med att sortera det stora informationsflödet och då är vägledaren ett stöd. Gottfredsson anser att människans sociala nätverk är av stor betydelse vid informationssökning. Individen söker primärt information när de anser sig behöva den och dessutom ska informationen finnas nära till hands så att individen bekvämt kan ta del av den. Denna information bör finnas lätthanterligt tillhands hos de människor som individen har tillit till (Gottfredsson, 2002).
Hälften av respondenterna svarar att samarbete fanns mellan vägledare och lärare på grundskolan. Den andra hälften visste inte, eller svarade att det inte fanns samarbete mellan yrkeskårerna. Vi anser att om lärarkåren inleder ett samarbete med vägledaren kan detta i slutändan resultera till effektivisering och en större kunskap till eleverna. Eleverna ökar då sin självkännedom och kan lättare göra ett väl underbyggt val till gymnasiet. Vår tolkning utifrån resultatet kan även vara att ett ointresse från elevernas sida finns. De är helt enkelt inte intresserade av den informationen som ges, förrän precis innan är dags att välja program till gymnasiet.
Svaren från respondenterna i frågan om vägledarens tillgänglighet visar att nästan alla ansåg
35
fanns tillgänglig, men å andra sidan vid upprepade tillfällen ger respondenterna ett annat intryck. Det som återkommande uttrycks av eleverna i resultatet är att vägledaren ska vara mer tillgänglig.
Mötet med vägledaren var övervägande mycket bra eller bra enligt svarsrespondenterna. Det tolkar vi som att de vägledare som arbetar på grundskolor runt om i Skåne är kompetenta vägledare som bemöter och arbetar med eleverna på ett professionellt sätt. Uppfattar eleven vägledaren med en positiv inställning och empatisk förståelse sätts en förändringsprocess igång. Då blir eleven alltmer medveten och självbilden blir tydligare (Karlsson L, 2007). Utifrån resultatet upplever vi att bra vägledning enligt respondenterna är full tillgänglighet till studie- och yrkesvägledning. De respondenter som har god erfarenhet av vägledaren ansåg att denna betydde en hel del genom att ge bra information, vara engagerad, ge stöd och trygghet.
Ett fåtal ansåg att mötet var mindre bra. Enligt resultatet beror detta på att respondenten inte fick den information som eftersöktes. Resultatet kan tolkas i likhet med de resultat Lovén (2000) fått fram i sin studie, att eleven ställer väldigt höga krav på vägledaren. ”Den idealiska vägledaren enligt rapporten, kunde beskrivas som en multiinstrumentalist, dvs. en person som behärskade en mängd olika verktyg och uttrycksformer” (Lovén, 2000; s 94).
6.2 Vilka önskemål och förväntningar hade gymnasielever
angående vägledningen i grundskolan?
Ett urval av elevers önskemål och förväntningar är att allmän information ska ges, information om gymnasiet, enskilda samtal, få hjälp, svar på frågor, att komma fram till rätt program och lektioner i klassrummet med vägledaren. I denna undersökning kan jämförelse ske med Lovéns (2000) analys hur ett vägledningssamtal ser ut utifrån vägledarens respektive elevens perspektiv. Det finns många paralleller till resultatet i denna undersökning. Liknande resultat kan vi även finna i skolverket (1997) samt Lovén (1993) (Lundahl L, 2010).
De elever som anser att studie- och yrkesvägledningen bör förbättras anger att vägledaren ska ta mer kontakt med eleverna, visa sig mer i klassrummen, vara på skolan oftare, ta sig mer tid till varje elev, fler enskilda samtal, större tillgänglighet, visa med exempelvis information på dörren när vägledaren är anträffbar. Detta resultat visar återigen att tillgängligheten till en vägledare bör
36
utökas och mer tid för varje elev är önskemål som delges i resultatet. Ytterligare ett önskemål är att vägledaren ska visa sig mer ute bland eleverna och i klassrummen. ”De vill att man ska finnas på plast, alltid. Man ska finnas, det är det viktigaste” (Dresch J & Lovén A, 2003; s 15).
Hälften av eleverna anser i resultatet att första mötet med vägledaren ska ske i årskurs åtta. Vi
upplever att eleverna inte har någon tidigare erfarenhet och kan därför inte se vägledning i ett längre perspektiv. En tredjedel av eleverna anser att mötet med vägledaren bör ske innan årskurs åtta. Lovéns studie (2000) visar att orsaken till sen vägledning är enligt vägledarna själva, tidsbrist samt att elevernas svaga intresse var ett huvudskäl (Lovén A, 2000). Hade eleverna fått en mer processinriktad vägledning hade deras tankar kring vägledning sett annorlunda ut anser vi. ”Ett angeläget utvecklingsarbete är att utveckla metoder och modeller som i högre grad leder till en mer processinriktad vägledning” (Lovén, 2000; s 243).
I resultatet tolkar vi att de elever som vill ha vägledning först i årskurs nio inte ser behovet
förrän det är dags att välja och kan då inte se i ett längre perspektiv, utan lever här och nu. I likhet med vår tolkning säger Lovén (2000) i sin studie att eleverna uttrycker att engagemanget för gymnasievalet inte vaknar förrän kort innan sista ansökningsdag (Lovén A, 2000). Eleverna själva anser inte att det är betydelsefullt med tidig vägledning (Dresch J & Lovén A, 2003). Elevernas önskemål och förväntningar i resultatet är främst informationsinhämtning, enskilda samtal med vägledaren och vägledning i klassrummet.
6.3 Miljöns påverkan
Tolkningen av resultatet visar att tre fjärdedelar föredrar en mer personlig miljö än den befintliga skolmiljön. Individen känner sig mer välkommen och trygg om rummet är inrett med exempelvis soffa, tavlor och gröna växter. Det inbjuder till att öppna upp för ett samtal om miljön inte är som det typiska kontoret (Bergman & Blomqvist, 2004).
Nästan hälften av eleverna upplevde att miljön påverkade samtalssituationen. Om eleven får utvecklas i en positiv och stödjande miljö, så framträder den sanna mänskliga naturen med all dess positiva och goda sidor. Detta enligt Maslows teori som utgår ifrån behovstrappan, där de hierarkiska behoven utgör drivkraften för beteendet (Karlsson L, 2007). Utifrån våra erfarenheter upplever vi att miljöns påverkan har betydelse. Under våra praktikperioder har vi sett olika
37
miljöer och frågat elever hur dessa påverkar dem under vägledningssamtalet. Övervägande upplever detsamma som resultatet visar.
38
7. DISKUSSION
Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasielevers erfarenheter av studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Vi vill veta vad elever behöver och önskar ta del av gällande vägledning i grundskolan. Syftet resulterade i en frågeställning. Vi har fått svar på frågeställningen och därmed fått värdefull kunskap om hur vi som blivande studie- och yrkesvägledare når ut till eleverna på grundskolan. Genom svaren på frågeställningen kan vi eventuellt förbättra vägledningen genom att lyssna in vad elever önskar förändra med vägledningen.
Genom resultatet kan vi utläsa att majoriteten har träffat vägledaren i grundskolan och pratat om prao, betyg och gymnasieval. De elever som däremot inte tagit del av vägledning i grundskolan kan troligtvis bero på att de varit säkra i sitt val av program till gymnasiet och att dessa inte ansåg sig behöva vägledning. Vi tror även att de elever som kommer från olika friskolor runt om i Skåne inte tagit lika stor del av vägledning som elever på kommunalt drivna skolor. Vi anser att alla elever på grundskolan ska ha mer tillgång till studie- och yrkesvägledning. Detta för att göra vägledning till en process för att vidga perspektiv, se flera alternativ och möjligheter. Vi anser även att de elever som redan tror sig ha bestämt val av gymnasieprogram behöver någon form av vägledning.
Resultatet visar att en övervägande del av eleverna självmant sökt upp vägledaren. Detta kan bero på vägledarens tillgänglighet, finns vägledaren på skolan och eleverna vet vem denna är upplever vi en ökad möjlighet till att eleverna själva vill ta kontakt med vägledaren. Enligt vår mening är det viktigt att vägledaren prioriterar marknadsföring av studie- och yrkesvägledning på skolorna, så att eleverna vet vad vägledaren gör och kan hjälpa till med. Vidare tror vi på ett gott samarbete mellan lärarkåren och vägledaren. Vi anser att detta samarbete är värdefullt för eleverna genom gemensamma aktiviteter och lärtillfällen. I denna undersökning ser vi att hälften av eleverna inte vet om ett samarbete fanns, detta är något att beakta. Kan vi sträva efter införande av obligatoriskt samarbete mellan vägledaren och lärarkåren i framtiden? Hur kommer
39
detta då att gynna eleverna? I vårt resultat får vi reda på att eleverna efterfrågar information och kunskap. Då tiden idag är en bristvara tror vi att ett samarbete kan vara en del av svaret på det eleverna efterfrågar och tiden kan då disponeras mer effektivt.
Den övergipande informationen eleverna tog del av inför gymnasiet är ”öppet hus” på gymnasieskolor, information via internet och personligt möte med vägledaren. Denna informationsinhämtning menar vi är främjande för hjärnans olika sinnen, eleven kan inhämta informationen visuellt, kroppsligt och språkligt (Karlsson L, 2000). Vi menar att olika aktiviteter
ger eleverna större informationsinhämtning och kännedom om olika alternativ.
Respondenternas svar visar att viss tillgänglighet till studie- och yrkesvägledning fanns, dock svarade eleverna vid upprepade tillfällen att de önskar större tillgänglighet till vägledaren. Med detta anser vi att det ska finnas en vägledare närvarande på skolan när eleverna är där.
Eleverna i denna undersökning upplever mötet med vägledaren, mycket bra eller bra. Det betyder enligt vår mening att studie- och yrkesvägledarprogrammet idag ger behörig kompetens som den professionella vägledaren, att innehållet i utbildningen har ökat. Med den kompetens som ges i dagens utbildning inom bland annat samtalsteknik och samtalsmetodik har vägledaren förmågan att i mötet med eleven exempelvis använda fyrstegsmodellen, vilken grundar sig i Parson tankar. Han menade att det som krävs för ett riktigt yrkesval är att individen vet vem han/hon är, att han/hon har kunskaper om omvärlden och en sund tanke kring dessa två faktorer. Vi menar att de verksamma vägledarna ute på skolorna idag har den kunskap som de tidigare outbildade syokonsulenterna och lärarna inte hade.
Det som eleverna tyckte var bra med skolans vägledare var att han/hon hade ”öppen dörr” så att eleven kunde komma in vid frågor och funderingar, att det fanns möjlighet till enskilda samtal och att vägledaren kom in i klassrummet och hälsade på ibland. Detta vill vi skönja i framtiden för att berika vägledningsprocessen i skolan.
Eleverna upplever vägledarens arbete som betydelsefullt. Resultatet visar att eleverna känner det tryggt att prata med en kunnig och engagerad vägledare. Peavy argumenterar för en ny syn på vägledning som kan karakteriseras som god vägledning där personlig mening, handling och interaktion står i centrum. Vi anser att det är värdefullt för ungdomarna att få stöd, hjälp och information. I dagens samhälle sker besparingar i kommunerna vilket ofta leder till att vägledarens tjänst minskar. Detta missgynnar eleverna genom minskad tillgänglighet och mindre samtalstid.
