Nr305s 1982 i o l r l t e 43 u Statens vag- ochtraflkmstltut (VTI)e581 01 Lmkopmg å ISSN 03470049 äl tne he sl f i tog. NcmonalRoad% TrcnhcResearchInstxtute *S-581 01 LmkopmgSweden
ProvvagenSollebrunn 1981
Forsokmedbarlager stablllseratmedmalen hyttsand
avTorbjorn Jacobson ochLeli Vzmcm
Eüzm
Nr 305 0 1982 Statens väg- och trafikinstitut (VTI)0 581 01 Linköping
ISSN 0347-6049 National Road 8: Traffic Research Institute 0 S-581 01 Linköping 0 Sweden
Provvägen Sollebrunn 1 98 1
30 5
Försök med börlager stabiliserat med malen hyttsand
FÖRORD
VTI:s engagemang i provvägsbygget ingår i projektet "Restprodukter i vägbyggnad" som bekostas av Statens Vägverk, TUb. Kontaktman från Vägverkets sida har varit Håkan Thorén.
Peet Höbeda
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 9 o U ' I J ÄU J N -Å 6 b J N N -A g . . . ) N N N N N N N -A -t - x - u- x-s O O 0 0 l 0 O O O 0 _ N A N N N O O 0 U t b ud .. .Å N N m m .-1 N GN N o o o o o t h W U J N -å då L M U J U U U J . 0 O (D a-[ÄJ ÄJ Ä .p ...A A D O N -4 m L H U H J L H U |J > $ h A L U R J A BILAGOR BESKRIVNING AV PROVVÄGEN Inledning Läge Provvägens uppbyggnad Terrängförhållanden Förberedande arbeten FÖRPROVNING Basmaterial - sandavskiljningsprodukt Slaggbindemedel och kalk
Tryckhållfasthet hos blandningar
Provblandningar med "filler"
Tryckhållfasthet
Tillsats av gips, kalciumklorid och natriumkarbonat
Tryckhållfasthet
Frostbeständighet
CBR-provning (California Bearing Ratio Test)
Cementstabiliserad sandavskiljningsprodukt Proportionering vid tillsats av natur-filler (Lagmansred)
Proportionering vid tillsats av
kalk-stensfiller
BYGGNADSBESKRIVNING
Tidpunkt för utförandet
Väderlek vid utförandet Maskinförteckning
I blandarverk
Tillverkning av stabiliserat material i fast blandarverk
Cementstabiliserad sand
Slaggbindemedelsstabiliserad sand Materialkontroll
Transport och utläggning av stabiliserat material
MATERIALKONTROLL I SAMBAND MED UTLÄGGNING'
PÅ VÄGEN
Tillverkning och provtryckning av
provkr0ppar
Frostbeständighet Vattenkvotsbestämning Packningskontroll
PROVNINGAR EFTER VÄGENS FÄRDIGSTÄLLANDE Bärighetsmätning med fallvikt
Provtagning av borrkärnor
Tjockleken hos stabiliserade lager Sprick- och skadekartering
REFERENSER VTI MEDDELANDE 305 sid .. .3 N K D G J U ' I h J ÄL U N N N A A . : H . . . A -. ÅA Q W N 18 19 21 23 23 24 24 24 25 25 26 27 29 30 30 31 33 34 35 35 38 42 42 43
Provvägen Sollebrunn 1981
Försök med bärlager stabiliserat med malen hyttsand
av Torbjörn Jacobson och Leif Viman
SAMMANFATTNING
Vägförvaltningen i P-län har sommaren 1981 vid
förstärk-ning av vissa grusvägar som bärlager använt en
cement-stabiliserad sandavskiljningsprodukt. En sträcka på
100 m på väg 1042 har dock i samarbete med VTI
stabili-serats med kalkaktiverad malen hyttsand (granulerad masugnsslagg).
Vid förprovningen undersöktes inverkan av
bindemedels-kvot, fillerkvot och fillertyp, vattenbindemedels-kvot, andra
akti-veringsmedel än kalk m m. Provkroppar tillverkades en-ligt metoden för tung laboratorieinstampning och
under-söktes med avseende på hållfasthetstillväxt.
Stabilite-ten hos obundet material undersöktes genom CBR-provning.
Bundet material utsattes för frystöväxlingsförsök. Vissa
förprovningar utfördes även med cementbundet material.
Materialet på provsträckan innehöll 8 vikt-% slaggbinde-medel, 1 vikt-% kalkhydrat, 10 vikt-% grovmo som
"filler" och resten sandavskiljningsprodukt 0-8 mm. Ma-terialet tog packning väl och kunde i obundet tillstånd
trafikeras med lastbil. Bärlagret förseglades med as-faltlösning och belades med Y1G.
Borrkärnor har uttagits efter 28 och 90 dygn, varvid en
fortgående hållfasthetstillväxt och relativt höga tryck-hållfastheter konstaterades. Samtidigt utförda
fallvikts-mätningar visade även höga lagermoduler. Tvärgående re-flexionssprickor har uppkommit i beläggningsytan vid materialets bindning. Den cementstabiliserade vägdelen
har även sådana tvärgående sprickor trots lägre
håll-fashet och lagermodul.,
1 BESKRIVNING AV PROVVÄGEN
1.1 Inledning
Mald hyttsand (slaggbindemedel) har.under några år till-verkats i Grängesberg av AB Merox (Oxelösund9. Försök med naturmaterial stabiliserade med mald hyttsand har
tidigare gjorts med växlande framgång (jfr VTI
Med-delande 194). Lovande resultat har nyligen erhållits vid stabilisering av sandigt material med malen hytt-sand vid provvägen i Hissjö 1980.
I samband med VfP:s förstärkning av några grusvägar i Västergötland, där verkblandad, cementstabiliserad sandavskiljningsprodukt använts, har Statens väg- och
trafikinstitut på uppdrag av VV (TUb) medverkat vid
planläggning och utförande av en provväg, av VTI be-nämnd "Sollebrunn 1981". Avsikten med provvägen är att jämföra slaggbindemedelstabiliserad och
cementstabili-serad sandavskiljningsprodukt (0-8 mm).
1.2 Läge
Provvägen är belägen i närheten av Sollebrunn i P-län,
bil 1. Vid besiktning i maj -81 utvaldes i samråd med
personal från vägförvaltningen i P-län ett lämpligt
av-snitt av väg 1035 för provsträckor. Faktorer vilka
här-vid ansågs viktiga var en homogen undergrund, så hög trafikmängd som möjligt, samt att provvägen skulle kunna anpassas till vägföretagets byggnadsverksamhet. Det sistnämnda kravet medförde dock att provvägen flyt-tades till väg 1042. Trafikbelastningen var 110 fordon per årsmedeldygn enligt trafikräkning utförd 1979.
(0
1.3 Provvägens uppbyggnad
Provvägen består dels av en provsträcka med slaggbinde-medelstabiliserad sand och en referenssträcka med ce-mentstabiliserad sand. Referenssträckan är belägen ca
2 km norr om provsträckan på väg 1042. Vägens bredd är
ca 4,5 m. Provsträckans längd är 100 m och
referens-sträckans är 50 m. Stabiliseringarnas tjocklek är båda
ca 150 mm.
1.4 Terrängförhållanden
Området karakteriseras av omväxlande moränlerjordar och skogspartier med grövre moräner. Terrängen är svagt ku-perad. Enligt okulärbesiktning ligger provvägen inom ett representativt område med avseende på terrängför-hållanden och den har en homogen undergrund bestående av finkorniga sediment.
1.5 Förberedande arbeten
Vägens befintliga grusslitlager undersöktes av VTI efter provtagning i ett antal punkter. De upptagna ma-terialprovens korngradering bestämdes. Resultat framgår av bil 2. De fem undersökta proven visar på en homogen ' kornsammansättning av grusslitlagret. I samband med
provtagningen utfördes även en bestämning av grusvägens
E-modul med VTI:s 5 tons fallviktsapparat. Fallvikts-mätningen utfördes på den del av vägen vilken avsågs
att utgöra provsträcka. Resultat framgår av tabell 1.
På grund av tidsbrist gjordes ej någon fallviktsmätning
på den del av grusvägen där referenssträckan är belägen.
Tabell 1. Medelmodulen E framtagen med hjälp av fallviktsapparat. Nedsjunkningarna vid provningen uppmätta i belastningscentrum
Sektion Medelmodul Sektion Medelmodul
m MPa m MPa O/OOO 187 0/060 ' 153 0/010 209 0/070 - 166 0/020 159 0/080 159 0/030 201 0/090 159 0/040 162 0/100 183 0/050 152 medelvärde 172
Med medelmodul avses vägöverbyggnadens och under-grundens genomsnittliga elasticitetsmodul E.
Av tabellen framgår att grusvägen har en relativt homo-gen bärighet (jämn E-modul).
2 FÖRPROVNING
Målsättning
De parametrar vilka avsågs att undersökas var följande:
* Gradering hos basmaterial _* Erforderlig bindemedelskvot
* Erforderlig kalkkvot * Erforderlig vattenkvot * Inverkan av tillsatsmedel
På grundval av erhållna laboratorieresultat skulle ar-betsrecept framtagas för referenssträcka med cement-stabilisering och för provsträcka med slaggbindemedel.
2.1 Basmaterial - sandavskiljningsprodukt
Sandavskiljningsprodukten är ett restmaterial (0-8 mm),
vilket erhålls vid sortering av vägmaterial. För
fast-ställande av lämpliga arbetsblandningar uttogs under mars 1982 prov av sandavskiljningsprodukt från upplag i
Sollebrunn. Korngradering bestämdes på materialet, se
fig 1. Humusgraden hos sandavskiljningsprodukten kon-trollerades genom natronlutprov och befanns vara 1
(lämpligt grus) enligt Sv Cementföreningens skala.
Grcvmo 'Meücnscnd Grovsand Fingrus Gro-:grus
0.06 0.2 0.6 2 6 20 100 ' - c ,: c. : - . : .- /E'_ L : , : i r g a a i a z/a ; a; 5 r- ; { u- : ,- E :- /I: = 7 * : 90 g. . r.: t E - t 1 : c : : v : 5 Ä "- E E E : E. I 5 E E
.i
E1-1:
r å*5--
: ' '.az-êss.-
f '. z: : r :._
_c_ 80 E ' ' 'é : 'r ' : Ä I 2 I " t ' : : z : t ;3
på
L
- e
94
9
e
_ 9 F & r-
L
2 e i ': : - s s 5. -a_ ' v _ _ _ _ _ i _ _ - b I E '- §- : b i I 4 : . * : : ' - : : : ' '5. r- * - ' r> L:ri .P: ::r ;- :; r:- :- r 41 .-.v 60 L' . - u- . L . E' F 5 i E E E : L å t : - E' E4r i 5// e: ' F :; r e: ;4_ 5p = 50 ' C 5 ' ' i ' ' i : 0 : : t t :/ : . : r : . .. 'UC .. :h- ._: - 5:- i' 'i J 2/ _b_: ;-L -_ :t L:- ; j; .. : -° " " C 5 ' r: : r L ' ' F 5' 40 ' b " i ' b - 7- b _ f l _. 0 _ 7 L r . r 3 . : i. i I E , g ; -, f . E 3 l. :' ,._ - L- *' .'- - i t_ -. .I 5--0.. - r_ ' I E E 1' ' E " ' C 30 - : . r 5 t' : . F i n t : ' : . _ ' ' r ; : ;L 2 g 57 E P E = E 2 r 4 I_ .I _[V . - g.. a i' i = t FJ' L- E :F 5 5 20 7 : : a' b p . : : ' t 1 E C L ' ro 2.... g' E. E- ' .- S. t 4 : 10 > : E L ; : L , r : F . : 7 L : g 1 .. '_ t 5 .' i g . 5; L: : L 4 E. E. E 5.. 5. r. .< ;2. O ' _ ' F Z E i . i E i ' | ' i I I . i l . a 0.074 0.125 0.25 0.5 1.0 7 4 5.6 8 11.2 16 10 32 50 64 Figur 1. Sandavskiljningsproduktenskorn-gradering
2.1.1
ålâgsbinéeileåel .goa kalle
Slaggbindemedel utgörs av finmalen hyttsand. Hyttsand erhålles genom snabb vattenkylning av slaggsmälta från masugn. Den hastiga avkylningen spränger sönder slaggen
i övervägande glasiga partiklar med hydraulisk
bind-ningsförmåga. Följande undersökningar på
slaggbindemed-let har utförts:
Kompaktdensitet = 3,02 g/cm3
Specifik yta (enligt Elaine-metoden) = 4949 cm2/g
För ytterligare aktivering av den malda hyttsanden har kalk tillsats. Släckt teknisk kalk (Ca(OH) 2) från
Cementa användes härvid.
2.1.2
?ryckhållfasthet_h9s_blandningar
För kontroll av materialets hårdnande instampades prov-kroppar bestående av sandavskiljningsprodukt, slagg-bindemedel och kalk, varvid tung instampning
(AASHO T-180) användes. Provkropparna lagrades inne-slutna i plastpåsar i fuktrum vid rumstemperatur
(+20 0C) och vid en relativ fuktkvot av 98-99 %. Vari-abler vilka avsågs att undersökas var slaggbindemedel-kvot och vattenkvot. En inblandning av 1 vikt-% kalk har enligt tidigare erfarenheter från bl a provvägen Hissjö givit god aktivering av slaggbindemedlet. Kalken utgör den dyraste komponenten i bindemedlet och halten
bör därför minimeras.
Hållfasthetsbestämning på provkropparna har utförts i
VTI:s tryckpress, enligt VV:s anvisning Ao 110211 4.2.1.38, efter 7 och 28 dygns lagring i fuktrum
fig 2). Deformationshastigheten var 1,25 mm/min (enligt brittisk standard).
Figur 2. Provtryckning i VTI:s 30 tons tryckpress
Tryckhållfastheten för provkroppar tillverkade enligt ovan redovisas i tabell 2 och fig 3.
Tabell 2. Resultat av tryckhållfasthetsbeStämning för
provkroPpar lagrade 7 och 28 dygn i fuktrum Vid 20 0C Lagring Prov III' dygn
temp
Oc
Torr skrym-densi et g/cm Tryck- Slagg-håll- binde-fasthet medel MPa 'Kalk vikt-Z vikt-Z Vatten-kvot Vikt-Z Sand Vikt-Z Anm k D C X J N O L D -b DO N -4 N -*O +20 +20 +20 +20 +20 +20 +20 +20 +20 28 +20 28 +20 28 +20 www. www \ 1 \ J \ J 2,05 2,06 2,062,14
'2,202,20
2,20
2,27
2,23
2,07 2,20 2,27 v v w N U 1\ I U T UI U T f x) p r \ D U1 -* O N o b \ ] _ _ U 1 O \ O \ O \ mC N D 0 0 0 \ -l l \ C D O N -b 94 94 94 89 89 89 84 84 84 94 89 84 _ Vattensep Vattensep Vattensep -. 'Åman -.. . . .-.§..2EL
§22; Umm. .1238330 __Q_ i_
-
_ _ --_ ; é
;-.
__ ;_ . ;./__ezs_myhe_r_3.a&3^lg__ll _;
m.5
'v '- '- : 7--
i ' . ' ' I C 0:Mum 0- ?_3570
a: ' V :. ...'. . .__ . ; f 4 . . L _ i | 1 5' 3' i = - ' 5 ' . _ . ;.. . .. ;-
i
. ;_
?acw-m (mm: =
--_ _- -' ' .' ' . " I_ 4 H 1 . L.. ' ' ' A _ .. ' i -..na-..- ...o-un-_..- .. __ __m*-Figur 3. Tryckhållfasthet vid olika
F ' E " " " och vattenkvot VTI MEDDELANDE 305 Lr . ' ( 15,/.\.22__ _Slzaggbmáemeide/åá ..._- _-._._-. .. _-._-_.-._.
._-11;
slaggbindemedelkvotAv tabell 2 och figur 3 framgår att vid en tillsats av 5 vikt-% slaggbindemedel erhålls en låg
tryckhållfast-het oavsett vattenkvot och lagringstid.
Vid en inblandning av 10 vikt-% slaggbindemedel erhålls efter 7 och 28 dygns lagring i fuktrum en tryckhållfast"
het av 4,5 resp 6,4 MPa vid 6 vikt-% vattenkvot. Vid förprovning för cementstabilisering har man krav på en tryckhållfasthet av 5 MPa efter 7 dygns lagring i
rums-temperatur.
Ytterligare 5 vikt-% tillsats av slaggbindemedel (totalt
15 vikt-%) ökar tryckhållfastheten men får dock anses
ge onödigt hög tryckhållfasthet och materialet blir dessutom dyrt att framställa. Av de tre provade
fukt-kvoterna ger 6 viktu% den högsta tryckhållfastheten.
8 vikt-% vatten medför vattenseparation vid instampning av provkrOppar.
Det kan också noteras att den torra skrymdensiteten
ökar med bindemedelshalten.
2.2
Provblandningar med"filler"
Hållfastheten hos ett stabiliserat material utfört med
ett dåligt graderat basmaterial med högt hålrum kan
ökas genom förhöjning av bindemedelshlaten, men mer
ekonomiskt är det ofta att tillsätta filler. Då ett finmalet bindemedel själv har fillerverkan, kan ett
finmaterial som är någor grovkornigare än ordinärt fil-ler (t ex det som användes till bitumösa massor) ge för_
höjd hållfasthetø Närbelägna täkter med finmaterial in*
venterades. Kornfördelningskurvor av vald "filler"
(grovmo) och en blandning av 90 vikt-%
sandavskiljnings-produkt (0-8 mm) och 10 vikt-% "filler" framgår av
fig 4.
Grovmo Meilcnsand Grcvscnd Fingrus Grovgrus
0.06 0.2 0.6 2 6 100 i. I. .- F I P. : : _ F : 9: l : l 4 i ' 5 H .E ' F" 7 E : : t ' E E : : r; Fillen; r: 5 v 5 b 5 F' 5. 5 90 rr : ,_ t s 't = 2 '. : ' -i : ._ - j : ., : xLagmanls 5'- . 5 E 5 g : i 5 L '. ?d ) J .J -1 :4 E. ;T 4 E. ' : EE * - ' L ?4 F _' i =
E m :4 r
F: _
. -.,l
:
:;
:;. - E _,
' t : T 0:
: 8 .. *7- L .1 L I_ .1 L'- -/ - F4 :- E_ ' .1 E. 8 t e . '7 :i E /: 5 å E i 5 E- 70 - » - T - - - t' : L- = : ä ;2 ii J å. 7 aj:. ä5 :'90 Niktgagsdndawe5 5.* ao: .' = -o 60 j 7 _ ' ä r_ L - *' " _ L 2* : Z . -. . 1 - g: ningspröduk .-. OCi.L o l _ "-. .'-- : z .J"- Lj.- ._. _3 ° ... '_ o - I! L' ';E F_ .. ,_. 1: E m' _ , utF 1 § 10 Wlktiöz iLllrr' * 0 I c : j ' | : j t. :r : r. _ J 5 g .. - .1 - .J 3. E_ :4 '- r.. .1 .:. O '5 : ' 2' 5 - n se h : : 5 w ;_ ;_ .i : ' : - : _l ; 3 a ;; { | , t_ 1 :E : E: _: :_ . E å t s ; 1 : t 5 t " 5 E E ?1 g 30 L :»= ;= l :' . :iL :: .'E _ :i t: E i :e I 2r :5T i
5
1 7
=1
1'
'E
Iz?
:"1
Ni _| -' :- 'f .\ i';i: ;- T: Ä; L:' : I :Lr 2/ :7
g -;
%
ut
_ 2- 5 4.
;-10 ; "' "T { I .'ZlY Z 2 _ I' .-.I ;.- .t"2 i?'i g h-' E 5. r L EP E."_ J E _-lf E '5 :r i: Ja 5 F *rg :J: _ E;- : : I ,_ i _ f I -: f' 7' _ lno II - i A I | J null. , . 1 7'A |- | . . ; ' . u : I II, I _
' I I : l l a i 3
0074 0115 0.15 0,5 10 2 4 56 8 11.2 16 20 32 50 64
Figur 4. Kornfördelningskurvor
2.2.1 grzcåhållfasthet
Provkroppar bestående av sandavskiljningsprodukt med
tillsats av "filler", slaggbindemedel och kalk
instam-pades enligt metoden för tung instampning (AASHO T-180).
De lagrades, dels i fuktrum vid rumstemperatur (lag--ringstid 7 och 28 dygn) och dels i klimatskåp
(lagrings-tid 1, 3 och 7 dygn) vid en temperatur av +38 OC resp +50 OC. Lagring vid så höga temperaturer gjordes för att utröna om möjligheter fanns att komma nära
slut-hållfastheten vid långtidslagring genom en accelererad
procedur. Några provkroppar lagrades även vid +5 OC för
att studera hållfasthetstillväxten vid låg temperatur.
Variabler vilka avsågs att undersökas var slaggbinde-medelskvot, "fillerkvot" och vattenkvot. 1 vikt-% kalk tillsattes samtliga blandningar. Provtryckning av prov-kroppar har utförts enligt tidigare förfarande.
Resultat av tryckhållfasthet på provkroppar redovisas i
tabell 3a och 4.
10
Tabell 3a. Tryckhållfasthet hos provkroppar lagrade 7
och 28 dygn vid +20 Oc
, Lagring Torr Tryck- Slagg- H . "
Vatten-PrOJ dygn temp skrym- håll- binde- Flller Kalk sand kvot Anm
O densi et fasthet medel
nr C g/cm MPa Vikt-Z vikt-Z Vikt-Z Vikt-Z vikt-Z
13 7 +20 2,07 1,8 5 5 1 89 4 14 7 +20 2,08 1,6 5 5 1 89 6 15 7 +20 2,10 1,4 5 5 1 89 8 Vattensep 16 7 +20 2,17 3,9 10 5 1 84 4 17 7 +20 2,24 5,1 10 5 1 84 6 18 7 +20 2,23 3,1 10 5 1 84 8 Vattensep 19 7 +20 2,13 2,0 5 10 1 84 4 20 7 +20 2,16 2,0 5 10 1 84 6 21 7 +20 2,15 1,4 5 10 1 84 8 Vattensep 22 7 +20 2,21 4,0 10 10 1 79 4 23 7 +20 2,24 6,0 10 10 1 79 6 24 7 +20 2,22 3,5 10 10 1 79 8 Vattensep 25 28 +20 2,10 3,8 5 10 1 84 6 26 28 +20 2,21 6,9 10 10 1 79 6 48 7 +5 2,24 1,5 10 10 1 79 6 49 28 +5 2,22 6,4 10 10 1 79 6 50 90 +5 2,22 11,6 10 10 1 79 6
Tabell 4. Resultat av tryckhållfasthet hos prcvkroppar
lagrade 1, 3 och 7 dygn i klimatskåp vid +38 och +50 0
: Lagring Torr Tryck- Slagg- " . " Vatten-Prov dygn temp skrym- håll- binde- Flller Kalk . sand kvot
O densitet fasthet medel
nr C g/cm MPa vikt-Z vikt-Z Vikt-Z Vikt-Z vikt-Z
27 1 +38 2,21 2,2 20 20. 2 79 6 28 3 +38 2,22 5,2 10 10 1 79 6 29 7 +38 2,23 9,0 10 10 1 79 6 30 1 +50 2,25 5,0 10 10 1 79 6 31 3 +50 2,26 7,8 10 10 1 79 6 32 7 +50 2,27 8,9 10 10 1 79 6
VTI MEDDELANDE 305
11
Av tabell 3 framgår att 5 vikt-% slaggbindemedel ger
låg hållfasthet på provkrOppar lagrade vid
rumstempera-tur, både vid 5 och 10 vikt-% inblandning av "filler". De högsta tryckhållfastheterna erhålls vid 10 vikt-%
inblandning av slaggbindemedel resp "filler", vid en
vattenkvot av 6 Vikt-%, både vid 7 resp 28 dygns
lag-ring. Denna blandning valdes därför vid fortsatt prov-ning och senare även vid provvägen. Jämfört med resul-taten från provning utan "filler" (kap 2.1.2) ger en inblandning av 10 vikt-% "filler" en ökning av 7-dygns-hållfastheten med 1,5 MPa. Den torra skrymdensiteten
ökar från 2,20 till 2,24 g/cm3, vilket tyder på ett
nå-got minskat hålrum i materialet. Ökningen av den torra
skrymdensiteten är dock ej avsevärd och vid 5 vikt-% bindemedel kan icke hög skrymdensitet erhållas genom
tillsats av 10 Vikt-% "filler".
Vid en lägre lagringstemperatur (+5 OC) erhålls en
be-tydligt sämre 7-dygnshållfasthet än vid lagring i
rums-temperatur (1,5 istället för 6,0 MPa). Efter 28 dygns
lagring är skillnaden dock liten (6,4 resp 6,9 MPa).
Detta tyder på att långtidsbindningen nedsättes rela-tivt litet vid låga temperaturer och att därför
utlägg-ning sent på året är möjlig om trafiken under den förs-ta tiden begränsas. Tabell 4 visar att en ökad lagrings-temperatur (+39 och +50 0C) ger högre tryckhållfasthet jämfört med provkroppar lagrade vid rumstemperatur. Det framgår t ex att 3-dygnshållfastheten vid +50 0C ligger strax över 28-dygnshållfastheten vid +20 0C, men ytter-ligare försök krävs för att helt säkra slutsatser skall
kunna dras.
Vid ett senare tillfälle användes även flygaska från Hässelby kraftverkwaxnfiller. Provningsresultat framgår av tabell 3b. Med 10 vikt-% flygaska erhålls betydligt
lägre torr skrymdensitet än med motsvarande halt
"natur-filler" (jfr tabell 3a). Med flygaska är 7-dygnshåll-fastheten lägre och 28-dygnshåll7-dygnshåll-fastheten av samma
12
storleksordning. Det är möjligt att
långtidshållfast-heten blir högre med flygaska pga dess puzzolanegen-skaper.
Tabell 3b. Resultat av tryckhållfasthet på provkroppar med tillsats av flygaska lagrade 7 resp
28 dygn i rumstemperatur (+20 0C)
Lagring Torr Tryck- Slagg- Kalk Flyg-
Vatten-dygn temp skrym- håll- binde- aska kvot
(fukt- densitet fasthet medel
rum) g/cm MPa vikt-% vikt-% vikt-% vikt-%
7 +20°c
2,03
4,1
10
1
10
6
28 +200C 2,04 6,8 10 1 10 6
90 +20°C
2,05
7,1
10
1
10
6
360 +20°c
2,04
9,4
10
1
10
6
2.3 Tillsats av gips, kalciumklorid och
natrium-karbonat
Normalt används kalk som aktiveringsmedel. Även andra
tillsatsmedel, såsom restgips, kalciumklorid och
natriumkarbonat, kan dock höja tryckhållfastheten hos material stabiliserat med malen slagg. Den totala
binde-medelskvoten kan på så sätt minskas, vilket bör leda
till lägre materialkostnad pga mindre transportmängder.
2.3.1
Erickhållfasthet
Provkroppar tillverkade av sandavskiljningsprodukt, filler, slaggbindemedel och kalk med tillsats av gips, kalciumklorid och natriumkarbonat tillverkades enligt den s k tunga instampningsmetoden. De lagrades sedan i
fuktrum vid rumstemperatur under 7, 28 och 90 dygn.
Provtryckning av provkrOpparna har utförts enligt tidi-gare omnämnt förfarande och resultatet redovisas i
ta-bell 5.
13
Tabell 5. Resultat av tryckhållfasthet hos provkroppar lagrade 7, 28 och 90 dygn i fuktrum vid
+20 0C. Tillsats av restgips, kalciumklorid
(CaClz) och natriumkarbonat (Na2C03)
Lagring Torr Tryck- Slagg- Till- Vatten-
Till-Prov dygn temp skrym- håll- binde- Filler sats- kvot
sats-densi et fasthet medel medel medel nr 0C g/cm MPa vikt-2 vikt-Z vikt-Z vikt-Z vikt-Z 52 7 20 2,26 7,1 10 10 1Zkalk 6 1,5Zgips 53 28 " 2,25 14,1 10 10 " 6 "
54
90
"
2,25
16,2
10
10
"
6
"
56
7
"
2,24
9,
10
10
1zgipå*
6
1%Na2CC3
57 28 " 2,25 15,7 10 10 658
90
"
2,25
19,
10
10
"
6
"
60 7 2,25 7,6 10 10 1Zkalk 6 1ZCaC1261
28
"
2,25
14,8
10
10
"
6
"
62 90 " 2,25 10 10 " 6 "1) ej någon kalkinblandning
Av tabell 5 framgår att en ökning av tryckhållfastheten erhölls vid inblandning avenleller flera av ovannämnda tillsatser. Mest markant är ökningen efter 28 dygns
lagring. Det bästa resultatet fås vid en tillsats av
1 vikt-% gips hållfastheten 9,2 resp 15,1
1 vikt-% kalk
och 1 vikt-% natriumkarbonat, då
tryck-efter 7 respektive 28 dygns lagring blev
MPa. För motsvarande blandning, men med istället för tillsatsen av gips och na-triumkarbonat, erhölls 6,0 resp 6,9 vid samma lagrings-tider (jfr tabell 3a). Resultatet med restgipstillsats
var särskilt intressant p g a produktens låga pris. Det
fanns dock tyvärr inga ekonomiska möjligheter att vari-era själva provsträckan genom delsträckor med tillsats av gips eller andra medel.
Frostbeständighet
För bestämning av materialets frostbeständighet har
frys-töväxlingsförsök i klimatskåp utförts. Ett eget
Provningsförfarande har använts då i utlandet standar-diserade metoder ej ansetts ge realistiska resultat. Provkroppar tillverkade enligt tung instampningsmetod lagrades under en viss tid i fuktrum innan försöket på-börjades. I detta fall var lagringstiden 7 och 28 dygn. Innan provkropparna utsattes för frys-töväxlings vakuum-mättades de i vatten för att en hög vattenmättnadsgrad
skulle erhållas. Omedelbart därefter placerades proven i en fryslåda och täcktes med fin våt sand (figur 5).
Lådans botten och sidor är isolerade för att.tjälning
av proven skall ske ovanifrån. Sanden skall förhindra
avdunstning och även möjliggöra kapillär upptagning av vatten i provkropparna. För frys-töväxlingsförsöket har
använts VTI:s automatiska klimatskåp inställt på en
24-timmars frysperiod (-23 0C) och en lika lång upp-tiningsperiod (+21 0C). Fryshastigheten har varit ca 17 OC/tim och temperaturförloppet har registrerats på skrivare. Provkropparna har utsatts för 10 st
frys-tö-cykler. Efter avslutad frys-töväxling mättes
provkrOp-pens svällning och tryckhållfastheten bestämdes.
6 st provkrOppar bestående av sandavskiljningsprodukt, slaggbindemedel, "filler" och kalk tillverkades. De
lagrades i 7 och 28 dygn i fuktrum innan frys-töförsök enligt ovan utfördes. Resultat av hållfasthetsbestäm-ningen framgår av tabell 6a.
Tabell 6a. Resultat av frys-töväxlingsförsök
Slagg- I Vatten- Torr Tryck- Svällning
Lagrings-binde- "Filler" Kalk kvot skrym- håll- Z av- tid
medel densitet fasthet mm
prov-vikt-Z prov-vikt-Z vikt-Z vikt-Z g/cm3 MPa kropp dygn
10 10 1 6 2,22 7,0 1,28 1,01 7 10 10 1 6 2,22 6,8 0,69 0,54 7 10 10 1 6 2,26 7,6 0,50 0,39 7 10 10 1 6 2,21 8,9 0,03 0,02 28 10 10 1 6 2,22 11,1 0,02 0,02 28 10 10 1 6 2,23 9,8 0,03 0,02 28 VTI MEDDELANDE 305
15
Tryckhållfastheten tyder på god frostbeständighet. Jäm-fört med motsvarande provsom ej utsatts för frys-tö-behandling (kap 2.2.1) har någon försämring av tryck-hållfastheten ej konstaterats utan snarare en liten för-bättring (ca 1 MPa), vilken troligen beror på bindning under töperioderna. Den låga svällningen indikerar även god beständighet.
Figur 5. Provkroppar täckta av sand placerade i fryslåda
Vid ett senare tillfälle undersöktes även provkrOppar innehållande flygaska från Hässelby som filler. Halten slaggbindemedel var 10 vikt-%, flygaska 10 vikt-% och kalk 1 vikt-% vid en vattenkvot av 6 vikt-%. Resultatet framgår av tabell 6 b. Tryckhållfastheten är lägre än vid "naturfiller" och svällningen påtagligt högre vid samma lagringstid.
Tabell 6b. Resultat av frys-töväxlingsförsök på prov-kroppar lagrade 28 dygn vid rumstemperatur
Slaggbinde- Flyg- sand Skrym- Tryckhåll- Vatten- Svällning
medel/kalk aska densitet fasthet kvot mm Z av Anm
3
prov-Z % Z kg/dm MPa Z krOpp
101 1 10 79 2,03 4,2 6 1,73 1,35 1)
10/1
10
79
2,05
4,6
6
1,29 1,01 1)
1) Provkropparna oskadade
2.5 CBR-provning (California Bearing Ratio Test)
För att bestämma sandavskiljningsproduktens stabilitet
och vattenkänslighet i obundet tillstånd utfördes s k
CBR-provning enligt ASTM 1883-67. Som jämförelse utför-des försöken även med tillsats av slaggbindemedel. Över-last på provets överyta har ej använts. Provningarna gjordes på följande Vis. Prov instampades i CBR-burk
(volymjltülcm3) i 5 lager där varje lager packades med 56 slag. Det framställda provet anbringades i en prov-tryckningspress med reglerbar belastningshastighet
(VTI:s Alvertron-press). En last pålägges
belastnings-stämpeln vars yta är 19,25 cm2, och dess inträngning i
provet vid ökande belastning upptages på skrivare. Ur den erhållna sambandskurvan stämpelkraft - inträngning avläses och korrigeras belastningarna för 2,54 resp 5,08 mmås inträngning (belastningshastigheten är
1,27 mm/min).
Provets CBR-värde erhålles genom att jämföra belast-ningen för 2,54 mm sjunkning med belastbelast-ningen för samma sjunkning vid provning av ett standardmaterial kalk-stenskross. Provets CBR-Värde är lika med den förra be-lastningen uttryckt i procent av den senare. (Metoden
17
är enligt ASTM användbar främst för undersökning av egenskaperna hos undergrunds- och underbyggnadsmate-rial.) Vid provningen föreskrivs därför en överlast motsvarande tyngden av ev överbyggnad. Då materialet i denna undersökning ingår i överbyggnaden har överlasten ej medtagits. Resultaten framgår av tabell 7.
Tabell 7. CBR-undersökning
SandavT . Slagg- Skrym- Vatten- CBR
grovnings-;äåååäângs- Filler :åâåå- den31:et kvot 2354 mm 5,08 mm alder
vikt-Z vikt-Z vikt-Z g/cm vikt-Z Z Z min
100 - - 1,89 8 27 23 90_ 10 - 2,08 10 49 54 80 10 10 2,28 6 154 208 10 80 10 10 1 2,32 8 80 106 10 79 - 100) 1,99 6 171 201 10 79 - 10(1;) 2,02 8 183 223 10 79 - 10(1; 1,98 10 32 45 10
1) siffran inom parentes anger kalkkvot
Tabellen visar att ren sandavskiljningsprodukt har ett
för sand normalt CBR-värde, medan en tillsats av filler
och slaggbindemedel ger höga värden vid 6 coh 8 vikt-%
vattenkvot.Tillsätts slaggbindemedel och 1 vikt-% kalk blir
mate-rialet ännu okänsligare för mängden vatten vid
till-verkningen och först vid en vattenkvot vid
tillverk-ningen av 10 vikt-% erhålles en påtaglig försämring av
CBR-värdet. Det kan dock ej uteslutas att en viss
bind-ning hunnit ske under provbind-ningens gång (ca 10 min).
Blandningen innehåller osläckt kalk, vilket nedsätter
vattenkvoten.
18
Som jämförelse kan nämnas att i Frankrike klassificeras sand som ska stabiliseras med hjälp av CBR-värde (be-stämt utan överlast). Den använda utvärderingsskalan är följande.
CBR-värde Förväntade egenskaper
<25 Instabilt material, svårt att packa och
trafikera innan bindning skett.
25-40 Varierande stabilitet, men packning möjlig,
medelgod körbarhet innan bindning.
>4O Stabilt material, lätt att packa och
trafikera.
2.6 Cementstabiliserad sandavskiljningsprodukt
På uppdrag av VV utfördes ävenlaboratorieprovning för cementstabiliserad sandavskiljningsprodukt. Materialet avsågs att användas vid förstärkningsarbeten av grus-vägar i P-län. Avsikten var att finna ett lämpligt re-cept för tillverkning av cementstabiliserad sand. Innan VTI kontaktades utfördes laboratorieförsök vid VV labo-ratorium i Arlöv, VfM. Resultat redovisas i bil 3. La-boratorieprovningarna gjordes på sandavskiljningsprodukt
0-8 mm och cement (något filler tillsattes ej).
Maxima-la skrymdensiteten utan cementinbMaxima-landning bestämdes
till 1,89 g/cm3 vid den optimala vattenkvoten av 8 vikt-%. För att erhålla en 7-dygnshållfasthet av
5 MPa erfordrades en cementkvot av 9 vikt-%. Den höga
cementåtgången medförde att en fillerinblandning
under-söktes (se även kap 2.2). Dessa försök utfördes av VTI
med resultat som redovisas nedan (2.6.1 och 2.6.2)0
19
2.6.1
grgpgrtignering vid tillsats_av naturfiller
0429261285621.)
För bestämning av optimal tillsats av filler från
Lagmansred gjordes packningsförsök enligt den s k tunga instampningsmetoden. Resultat redovisas i tabell 8.
Tabell 8. Fillerkvot och torr skrymdensitet
Sandavskiljnings- Filler Vatten- Torr
skrym-produkt kvot dens1tet
% vikt-% vikt-% g/cm3 100 - 6 1,89 95 5 6 1,92 90 10 6 1,99 85 15 6 2,00
En tillsats av 10 vikt-% filler valdes, eftersom ytter-ligare tillsats av flller endast gav obetydlig ökning av skrymdensiteten. Instampningsförsök på denna bland-ning utan cementtillsats utfördes enligt tung
instamp-ning. Maximal torr skrymdensitet bestämdes till
2,03 g/cm3 och den optimala vattenkvoten till 10 vikt-%.
Den cementkvot som erfordras för en 7-dygnshållfasthet av 5 MPa uppgår normalt vid denna skrymdensitet till
8 vikt-%. Packningsförsök med en cementtillsats av
10 vikt-% utfördes. Ur de erhållna procentkurvorna kan sambanden mellan vattenkvot, skrymdensitet och
vatten-mättnadsgrad vid olika cementkvoter bestämmas, fig 6.
20 FROVET MÄRKTM \#UTENMÅTTNADS- PROVIAGNPLATS GRADWMG), °/.:
LÅNlnmumi. mmmwMEmDIhngminstampn. KURVA A : CEM.HALT..._% KURVA B : CEM HA LT...,...._...._.-.% K U RVA C : C E M HALT..._...°/o KURVA D : CEMHALT... ....°/o
Figur 6. Samband mellan vattenkvot, torr
skrymdensitet och vattenmättnads-grad vid packning med 0 resp
10 vikt-% cement
För bestämning av 7-dygnshållfastheten tillverkades
provkrOppar med en tillsats av 6 och 10 vikt-% cement. Då en vattenmättnadsgrad av 70 % enligt erfarenhet är lämplig vid sandiga basmaterial, bestämedes vatten-kvoterna till 6,4 resp 10 Vikt-% (figur 6). Resultat av provtryckningen framgår av tabell 9.
Tabell 9. Tryckhållfasthet hos provkroppar lagrade
7 dygn vid +20 0C (fuktrum)
Lagring Torr skrym- Tryckhåll- Cement- Filler* Vatten- Basmtrl
dygn tâmp densitet
fasthet
kvot
kvot
kvot
(sand)
c
g/cm3
MPa
i vikt-Z vikt-Z vikt-Z vikt-Z
7 +20
2,14
4,7
6
10
6,4
84
7 +20
2,17
5,6 5,1
6
10
6,4
84
7 +20
2,16
5,0
.6
10
6,4
84
7 +20
2,20
11,8
10
10
5,0
80
7 +20
2,22
11,3 11,5
10
10
5,0
80
7 +20 2,20 11,3 ' 10 10 5,0 80 VTI MEDDELANDE 30521
Kravet på 5 MPa i tryckhållfasthet efter 7 dygns
lag-ring i +20 0C ger enligt figur 7 en cementtillsats av 6 vikt-%.
Tryckhållfasfhef. MPa
A 10" .Ib -h AL 10 Cemenfkvgf % vm+vsFigur 7. Samband mellan cementhalt och tryckhåll-fasthet för sandavskiljningsprodukt +
+ 20 vikt-% filler
2.6.2
Brgpgrtigngring vid tillsats_av
kalkstens-.fäller
För att undersöka om det ytterligare går att minska cementåtgången tillsattes ett finmalet kalkstensfiller.
Detta filler har en hög finmaterialhalt till skillnad från det tidigare undersökta naturfillret (grovmc). Se även figur 4. Proportionering av sandavskiljningspro-dukt, kalkstensfiller och cement utfördes enligt samma princip som angivits i kapitel 2.2.
22 WUTENMÄJTNADS-GRADWMG), vu: Tårr nanm , S " 1 . . : PACKNMETGDTIHIIQ lnstampn-densr- w \\\\\Lf tet 32320. _ f
(kg/dm
2.20 4' -14-
, \ 1
T 00%. ' 230 a»- ; --«'o -V - ---1 2a) ...- -t_-- ... _ i I i . 1 I ; A1.90 « --
<--150<-*%
170 «
-w7----+-a-150
*auf-- --:---:l
150 %Figur 8. Samband mellan vattenkvot, torr
skrymdensi-tet och vattenmättnadsgrad vid packing med 0 resp 8 Vikt-% cement,
sandavskiljnings-produkt + 12 Vikt-% kalkstensfiller
Tabell 10. Tryckhâllfasthet hos provkroppar lagrade
7 dygn vid +20 Oc (fuktrum) '
Prov Lagring Torr skrym- Tryckhåll- Cement Kalk- Vatten- Sand * dygn temp densite fasthet filler kvot
nr C0 g/cm MPa i vikt-Z vikt-Z vikt-Z vikt-Z
39 7 +20 2,20 3,9 4 12 5,3 84 40 7 +20 2,20 4,2 4,1 4 12 5,3 84 41 7 +20 2,19 4,1 4 12 5,3 84 42 7 +20 2,25 8,1 8 12 4,8 80 43 7 +20 2,24 8,7 7,2 8' 12 4,8 80 44 7 +20 2,19 4,9 8 12 4,8 80
VTI MEDDELANDE 305
23 Tryckhåüfusfhef,P4Pu Ål
\12% kalkstensfiller _ . -_ _ -_ _ _ _ 0 å L 6 8 10 CemthaH Wk+93
Figur 9. Samband mellan cementhalt och trycka
hållfasthet för
sandavskiljnings-produkt + 12 vikt-% kalkstensfiller
Av tabell 10 och figur 9 framgår att vid en inblandning av 12 vikt-% kalkstensfiller erfordras 5,2 vikt-%
ce-ment för att en 7-dygnshållfasthet av 5 MPa skall er-hållas. Jämfört med tillsats av filler från Lagmansred
(kap 2.6.1) minskas den erforderliga cementtillsatsen med endast 0,8 procentenheter vid användning av
kalk-stensfiller. Då kalkstensfiller är en relativt dyr
produkt och någon större skillnad av cementåtgång ej erhölls, valdes naturfillret från Lagmansred till
ce-mentstabiliseringen, eftersom denna tillsats gav den lägsta totala materialkostnaden.
3 BYGGNADSBESKRIVNING
3.1 Tidpunkt för utförandet
Provsträckan och referenssträckan utfördes den 10 och 11 juni 1981.
24
3.2 Väderlek.vid utförandet
Rådande väderlek vid provsträckornas utförande framgår
av tabell 11.
Tabell 11.
Datum Sträcka Väder Lufttemp
10/6 Referenssträcka mulet, ca +15 0C (cement) ngn regnskur 11/6 Provsträcka soligt, I ca +15 0C (slaggbindemedel) kraftig blåst 3.3 Maskinförteckning 3.3.1 5 glandarverk 1 st sorteringsverk
1 st hjullastare för materialtransport från material-högar i grusgropen till blandarverket
2 st blandare från oljegrusverk (typOREDSON)
transportband, 3 lagringsfickor, vattentank med pump
och spridare, cementsilo (90 ton)
1 st cylindrisk utlastningssilo (25 m3) för färdigt,
stabiliserat material
En principskiss över blandarverk redovisas i figur 10.
25
Vattentank
Silo för cement reSp. kal1
Matningsfickor Transportband
lmed bandvåg
l Sand Sand
Fil-] 6-_ ler
T i - . .
Traquort 2 st kontinuerliga blandare cand
e_-Lagringssilo för Manövercentral
färdig blandning
Figur 10. Principskiss över blandarverk
3.3.2 Eå_v§g§n st asfaltläggare st vibrerande slätvält (Dynapac CC20) st klisterspridare st väghyvel ( 3 . 3 . 4 . 4 . )
st lastbilar för transport av färdigt material från verket till vägen
3.4 Tillverkning av stabiliserat material i fast
.landarverk
3.4.1 Cementstabiliserad sand
Blandning av sandavskiljningsprodukt, filler och cement utfördes vid VV mcbila CG-verk (kap 3:3.1) placerat i
26
en grusgrop i Sollebrunn. Materialet tillverkades en-ligt följande recept:
83,5 Vikt-% sand 0-8 mm
10 vikt-% filler
6,5 vikt-% cement
6,4 vikt-% vatten
Sanden, 0-8 mm, låg i upplag i grusgropen. Filler togs från Lagmansred och transporterades med lastbil till CG-verk. Standardcement från Cementa i Köping användes. Blandningskapacaiteten vid verket var 100 ton/tim vid utförandet av referenssträckan. Materialkontroll vid blandarverk utfördes av personal från VfP. Ett prov på basmaterialets (sand-+filler) kornfördelningskurva togs dessutom av VTI (figur 11).
3.4.2 §laggbindemedels:agiliserad sand
Bladningen av sandavskiljningsprodukten
slaggbinde-medel/kalk och filler utfördes i samma blandarverk som
användes för tillverkningen av cementstabiliserad sand. (kap 3.3.1). Materialet proportionerades enligt följan-de: 79 vikt-% sand 0-8 mm 10 Vikt-% filler 1 Vikt-% kalk 10 vikt-% slaggbindemedel 6 vikt-% vatten
Kalken var redan inblandad i slaggbindemedlet vid lea veransen från Merox i Grängesberg. Totalt levererades 19,8 ton slaggbindemedel/kalk, vilket transporterades
i bulkbil till blandarverket.
27
Eftersträvad kapacitet vid blandarverket var 100 ton/
timme. Hänsyn togs till ingående vatten i sand och filler (ca 3,7 vikt-%), varvid 2,3 vikt-% vatten
till-sattes. Ytterligare 0,3 vikt-% vatten tillsattes på grund av torr väderlek och 1raftig blåst. Sammanlagt
tillverkades 214 ton färdigt material. Problem med mat-ning av slaggbindemedel i inledmat-ningsskedet gjordet att ca 18 ton material måste kasseras. 196 ton färdigt ma-terial användes för provsträckan. Halten slaggbinde-medel/kalk i det framtagna materialet beräknades i
efterhand till ca 9 Vikt-%. Det innebar att den inblan-dade mängden slaggbindemedel/kalk i verkligheten blev ca 2 vikt-% lägre än avsett. Orsaken var bristande
kon-trollmöjlighet av flödet i matarskruven från
binde-medelssilon.
3.4.2.1 Materialkontroll
Följande materialkontroller utfördes vid tillverkning av slaggbindemedel-stabiliserad sand.
Kontroll av vattenkvot
Kontroll av slaggbindemedelskvot
Kontroll av basmaterialets kornfördelningskurva.
Vattenkvoten hos det färdigblandade materialet bestäm-des regelbundet enligt karbidmetoden (speedy-moisture
meter). Resultat framgår av tabell 12.
Slaggbindemedelskvoten kontrollerades genom att en hink hölls under matningsskruven i 5 sekunder och väg-des, varefter kvoten slaggbindemedel beräknades. Denna kontroll gjordes innan leveranserna till provsträckan började vid kalibreringen av blandarverk. Under till-verkningen av stabiliserat material härefter kontrolle-rades endast varvtal på matarskruv. Flödet av slagg-bindemedel hölls dock under okulär uppsikt.
28
Prov på basmaterialet uttogs från matarband.
Kornför-delningskurvan undersöktes och redovisas i figur 11. Grovmo Mellansand Grcvscmd Fing rus Grovgrus
0.06 0.2 'os
1m , ' ' ' "' - i '- F : '-v : : '- i' i* '- uH l : : | : : ' E E I- - r_ E ' : L :- L J i_- :- J ?- *s :- _ J 7- L »- J :. . : .' 0 '; : a 7 C : C'- : : E | : 90 " : l : t ' t: ;zu : : _ n : e - .. T » - f L. - L» - - - T .. . :. .: . 'Z ; u : t: : :I : : : | : .1. :- :. .4 'L 7..: L 4";- - L..- :. :. 1'_ .I :. 1 .2 I 4 : :i I . i: .. E1 : : h l : 80 1 'I ?I 1 .' . x : - i : Z Z .1 c : .-c: * 7 : ° .. ' : .._ r.,l r- : -.. T .. -l ,.. . I ,. .. l . .. ,. . .. l _ 0 l- . - n- - J;- r| »- a- - . -U '. _. m. .J _. .._ .J _ ._- 4 b.- .. L.. J ,.. o 4 ' ': . : ; n. : " .. Z : .. a : h- 1 :1 T 0 _' > 1 .L . ' .: .' 'i n : .e- r .. - 7 .. .. I - - r- - i -3 I _. - s :- r. 1 ..E 'I. C.. C .. .: : I 2.. 3 r* >l E- -4l :-_. :-4r. i i'_ '1:-_. ..:- x.r r- ..:- :- JI :' .-- | r.v- »-- K ,_.. _ ' ...- _ ,. ,_ .._ r-. ' ,... vO! m I ,-,. ... 1 bu ..- 1 ...'. ..: t:_. .... ,_- l ._ c I L_ _ 5 ... .. l .- r- ' .. .. | to 5 - .a :1 :L J 1 :_ - ;1 ; -_ J :_ E 50 . -I .: 7 'l 7: '- u'. l :: T:' ' ,':e.i :: ,:' .l :5 u I n .. I .- l .- - w -A .. ,. _ i .--0 x ; : 'T 1 - t ' ;. : : : u : c r. i. D." PF" .- .J y. ... :-p ,..TJ ' 'L. '°... J ._3. 2 m ;-Provstracka ;i k g:. . = xv . L :g- 1 : -0 1 r TI 1 - s." .. .. 7 m b \ - 7:-_ 5 _ C | P' '. ' c "
g
*i
r s agg-
-1-4
üRef>
_9 tr' ka ;4
. .u; : .=
m .: : .. : erentsr a_ _ . = 30 ' ,I p' ' .v 11 _.. I 1 '.. _."" i'.. ._"' ' -b r .. - I - ,. w _ -r .. _ . ,_ .; .u. , z ., - Le.ent-. .- .. P:.,. .- ç. . - -u - r. 4 r. 4 :. .2. r_ :a :- 1;_ i 4 :. I 'F .I | '2 I .'I I 5 ' w " i : 20 | '. '. n ' 1.' u : E : :I : I I 1 .. _ r .. . r .. _ .. ..: ' .. n .. | : a " .' c - - E' F 1 : 1 i. 4 A 4 .. _..1 g; "_ 4 .-D .. 1 a I C' . t . I I 10 ' ' D * :1 : : ' *o .i - ' L ' : - :-' 1: ' : I ,__ I » " : _ I 1,_ E I : L .i .1 _ .,._ 'J "' . .J .. l ,ø/ r- 1 v - n;- r- . - -0 | | 4 ' h: '_ _ ,a , 't . ;
I!Tx.l Y||IAIK1 l i I | || |\i »tar-T . . 'WI. stlr A . 0j|
2 1 r s
0.074 0.125 0,15 p 01 1.0 2 4 5.6 8 11.2 16 20 32 50 64
Figur 11. Basmaterialets kornfördelningskurva
(sand 0-8 mm + filler)
Tabell 12. VattenkVotsbestämning vid blandarverk vid tillverkning av slaggstabiliserad sand
Ackumulerad produktion
vid provtagningstillf vattenkVOt Amm
ton vikt-% 5 20 50 80 100 115 130 190 medelvärde \ \ (för hög vatten-tillförsel) N \ ON m ox m U' l m Cñ ON ON *3 N H U) DJ 4. » W (I ) N (1 ) Lu »b \ 'i
VTI MEDDELANDE 305
29
3.5 Transport och utläggning av Stabiliserat material
Efter det att produktion i blandarverket påbörjats transporterades materialet ut till vägen med hjälp av lastbilar. Iaterialet utlades i ett drag med asfalt-läggare. Opackat utlades materialet med en tjocklek av 200 mm i ett lager, vilket efter packning gav ca 150 mm. I direkt anslutning till utläggningen packades
materia-let med hjälp av en slätvalsvält (8 överfarter utan
vibrering och därefter 4 med vibrering). Eventuell jus-tering utfördes med väghyvel. Då hela sträckan var
väl-tad spreds asfaltlösning (0,8 kg/m2 RAK) över ytan för
att motverka fuktavgång. Vägen var under läggningsarbe-tet avstängd för trafik under 1 dygn. Totalt lades
145 m med slaggstabiliserad sand för provsträckan och 50 m med cementstabiliserad sand för referenssträckan. Provsträckorna belades med Y1G den 24 och 25 juni 1981 (14 dagar efter utläggningen av stabiliserat material).
Figur 12. Utläggning av slaggstabiliserat m aterial med asfaltläggare
30
4
- MATERIALKONTROLL I SAMBAND MED UTLÄGGNING PÅ
VÄGEN
FöLjande materialprovningar i samband med utläggningen
utfördes:u - i . p
z .:
if váEEênRVöEBastämning direkt efter utläggninqr"EdJ
3ruâaquingskontroll (bestämning av packningsgradlw;y
:11.13 x; 3*
4glüäüäüéTillverkning.och:provtryckningmav:provkroppar
Materialprov uttogs direkt efter utläggning i 3 proveö punktergper,sträckal,Skiss,över.provtagningspunkter2re-"dqvisas i bilaga 4. Provmaterialet behandlades på
föl-jande sätt; Provkroppar instampades i fält enligt den? s k tunga instampningsmetoden. Provkropparna förlagra-des i plastpåsar, vilka under de första dygnen lagrades
i en förrådsvagn vid verket och sedan transporterades till VTI för Vidare lagring i fuktrum. För provsträckan med slaggbindemedel tillverkades 18 st provkroppar
(6 st per provpunkt). Tryckhållfastheter efter 7, 28,
90 och 365 dygns lagring avsågs att bestämmas. Dessutom tillverkades 1 st provkrOpp per provpunkt
till_frysátö-växlingsförsök och 1 St provkropp för lagring Vid vägen
(provkropparna ytligt nedgräVda vid den närbelägna
vag-stationenfiáBerg).iv
För referenssträckan (cement) tillVerkadeS'prOVkroppar
(2 st per provpünkt). Endast 7-dygnshållfastheten av-sågs att bestämmas. Resultat av
tryckhållfasthetsbestäm-ning framgår av tabell 13.
31
Tabell 13. Resultat av tryckhållfasthets- och
torr-skrymdensitetsbestämning
Prov- Lagrings- Provsträcka (slagg) [Eeferenssträcka (cement)
punkt tid Torr skrym- Torr skrym-
Tryckhåll-densitet fasthet densitet fasthet
dygn g/cm3 MPa mdv g/cm3 MPa
1 7 2,25 2,8 2,13 4,7 2,14 4,6 2 7 2,25 3,4 3,0 2,14 3,9 2,14 4,1 3 7 2,24 2,8 2,15 4,1 2,15 4,5 1 28 2,22 7,9 2 28 2,24 9,3 8,5 3 28 2,22 8,2 1 90 2,20 12,1 2 90 2,26 15,7 14,4 3 90 2,20 12,5
En jämn hållfasthetstillväxt för det slaggstabiliserade materialet kan konstateras och 90-dygnsvärdena är höga.
I jämförelse med förprovningarna (kap 2.2.1) är
7-dygns-hållfastheten något lägre för material frånprovsträckan, vilket delvis kan bero på den något lägre bindemedels-kvoten på provsträckan (kap 3.4.2). 28-dygnshållfast-heten visar däremot på något högre hållfasthet från
provsträckan än vid förprovningen (endast 1 prov utfört
vid förprovning).
4.1.1, grgstbeständigget
Frys-töväxlingsförsök har utförts på provkroppar av slaggbindemedelstabiliserad sand vilka tillverkades i fält (kap 4.1). Efter lagring i fuktrum (+20 0C) under
32
30 dygn har provkropparna utsatts för frys-töväxling i klimatskåp enligt tidigare nämnt förfarande (kap 2.4).
Resultat framgår av tabell 14 a.
Tabell 14 a. Resultat av frys-töväxlingsförsök på
slaggbindemedelstabiliserat material
Prov- Torr skrym- Tryckhåll- Svällning
punkt densitet fasthet mm % av
prov-nr g/cm MPa kroppens höjd 1 2,23 6,8 0,31 0,25 2 2,26 10,0 0,38 0,36 3 2,25 8,1 0,16 0,13 Mdv 8 , 3
Vid jämförelse med 28-dygnshållfasthetsvärdena i
tabell 13 kan ingen hållfasthetsnedsättning genom
frys-tö-behandling konstateras.
ProvkrOppar tillverkade i samband med provvägsbygget har även lagrats ytligt nedgrävda i marken (sandigt material) utanför Vägverkets laboratorium i Torp,
Västergötland. En plastfolie placerades ovan provkrop-parna, vilket skulle efterlikna en ej vattengenomsläpp-lig beläggning. Ytan har snöröjts under vintern.
Prov-kropparna låg lagrade i marken under tiden 810613 till 820326 (9 månader), varefter de provtrycktes vid VTI
(tabell 14 b). Endast provkroppar bestående av material från provsträckan (slaggbindemedel/kalk) har undersökts. Av tabell 14 b framgår att en hög tryckhållfasthet
er-hållits, vilket visar på god frostbeständighet.
33
Tabell 14 b. Tryckhållfasthet på provkroppar
vilka,instampats i fält och lag-rats nedgrävda i sand vid
väg-stationen i Torp utanför Alingsås
Prov- Torr skrym- Tryckhåll- Anm
punkt densitet fasthet
nr kg/cm3 MPa 1 2,23 12,1 provsträcka 2 2,25 15,0 provsträcka 2,21 13,6 provsträcka Mdv 13,6 4.2 Vattenkvotsbestämning
Vattenkvotsbestämning utfördes på prov av nyutlagt stab material med hjälp av Speedy-Moisture mätare
(karbidmetoden).
(se bil 4). Resultat redovisas i tabell 15.
Ca 10 bestämningar per sträcka gjordes
Tabell 15. Resultat av vattenkvotsbestämning på
ny-utlagt stab material
Prov Provsträcka (slagg) Referenssträcka (cement)
vattenkvot, Vikt-% vattenkvot, vikt-%
a - 5,9 b - 5,8 1 5,8 5,9 1 - 5,6 c 5,9 -d 5,7 6,0 e 5,5 -f 5,5 -2 5,5 5,6 g 5,7 -h 5,9 -3 6,0 5,6 3 - 5,5 i 6,0 -j 6,2 -medelvärde 5,8 5,7 VTI MEDDELANDE 305
34
Spridningen i vattenkvoten var som synes av tabell 15 liten. I jämförelse med vattenkvotsbestämningarna i ver-ket har ca 0,5 procentenheter vatten bortgått (jfr ta-bell 12). En trolig orsak till detta är uttorkning i samband med transport och utläggning samt nydratisering
av kalken i materialet.
4.3 Packningskontroll
Sedan vältning av det utlagda stabiliserade materialet avslutats utfördes packningskontroll med hjälp av
3,5 liters vattenvolymeter (VTI:s modell). Materialet uttaget i direkt anslutning till volymeterprovet in-packades omedelbart enligt metoden för tung instampning.
Vattenkvoten på materialet bestämdes samtidigt. Som
packingsgrad i den undersökta punkten har här angivits den enligt ovan bestämda i lagret rådande torra skrym-densiteten som procent av den vid instampningen erhåll-na torra skrymdensiteten. Resultat redovisas i
ta-bell 16. Tillfredsställande packning har som synes
er-hållits.
Tabell 16. Sammanställning av provningsvärden från packningskontroll
- - 3 . _
Provpunkt Vatten Torr skrymdenSLtet(g/cm ) Packnings .kvot pa vagen Vid instampningo n . . . grad
nr \ Vikt-% % Provstr (slagg) 1 5,8 2,24 2,25 99,6 2 5,5 2,19 2,25 97,3 3 6,0 2,23 2,24 99,6 Referensstr (cement) 1 5,6 2,17 2,14 101,4 3 5,5 2,11 2,15 98,1
VTI MEDDELANDE 305
35
5 PROVNINGAR EFTER VÄGENS FÄRDIGSTÄLLANDE
10, 28 och 90 dygn efter provvägens färdigställande ut-fördes provbelastningar på beläggningsytan för utvärde-ring av vägkonstruktionens bärighet. Vid de senare mät-ningarna uttogs även borrkärnor ur vägen för att utröna effekten av materialets bindning. Okulärbesiktning och kartering av uppkomna skador och sprickor i vägen har gjorts vid varje provningstillfälle.
5.1 Bärighetsmätning med fallvikt
Avsikten med bärighetsmätningen är att bestämma den i vägen förekommande E-modulen hos det stabiliserade ma-terialet, samt se hur denna förändras med tiden under
inverkan av trafik och klimat.
Bärighetsmätningarna utfördes med VTI:s 5 tons fallvikt. Vid varje provbelastning registrerades deformationen
såväl i belastningsytans centrum som i en punkt på
av-ståndet 600 mm härifrån. Proqunkterna var utplacerade
längs en mätlinje i det ena hjulspåret (se bil 4).
Var-je mätlinVar-je (en per sträcka) omfattar 11 mätpunkter.
Tack vare att belastningsdeformationen uppmätes i
2 punkter kan lagermoduler för det stabiliserade lagret och underlaget var för sig framräknas. Lagermoduler (E2-värden) för slaggstabiliseringen redovisas i tabell 17a.
En fortgående tillväxt konstateras och 90-dygnsvärdet
är mycket högt. Cementstabiliseringen har betydligt läg-re lagermodul som ej visar någon tillväxt utan t o m en viss nedgång enligt den senaste mätningen (tabell 17 b). Detta kan bero på den fuktiga väderleken på hösten som
i så fall ej påverkat slaggstabiliseringen negativt.
E2-värdet härrörfrån vägkroppen under stabiliseringen.
Re-sultaten har åskådliggjorts i figur 12.
36
VTI MEDDELANDE 305
Tabell 17a. E-modulvärden (lagermoduler) för provsträcka med
slaggbindemedel
Före stab 10 dygn efter 28 dygn efter 90 dygn efter 289 dygn efter höger hjulspår
Sek- grusslitl. stab 810622 stab 810714 stab 810909 stab 820326 820422
tion Medelmodul
E1
E2
E1
E2
E1
E2
E1
E2
E1
E2
0/000 187 19289 204 27392 253 20000 200 23000 120 100000 150 _0/010 209 12509 183 23152 204 25000 130 6500 130 - « 0/010 159 15122 184 21868 205 30000 140 13000 120 1600 140 0/030 201 13813 204 19882 226 25000 140 20000 90 40000 115 0/040 162 15941 184 18953 205 30000 165 21000 100 - m 0/050 152 16760 184 27670 184 30000 130 10000 90 30000 115 0/060 153 13599 166 8831 166 17000 150 18000 125 35000 125 0/079 166 13483 166 17635 149 18000 125 20000 85 22000 110 0/080 159 12189 184 11917 192 20000 125 20000 120 12000 120 .0/090 159 12669 183 22547 184 35000 125 14000 110 16000 120 0/100 183 13252 164 21169 173 16000 135 20000 125 10000 130 Mdv 172 14424 182 20084 195 24182 142 16864 110 29600 125Tabell 17b. E-modulvärden (lagermoduler) för referenssträcka med
cementbindemedel
10 dygn efter 28 dygn efter 90 dygn efter 289 dygn efter höger hjulSpår
Sektion stab 810622 stab 810714 stab 810909 stab 820326 820422
.
E1
E2
E1
E2
E1
E2
E1
E2
E1
E2
0/000 11110 92 12720 96 7500 70 3500 50 3000 55 0/005 9983 100 9400 100 8000 65 3500 50 7000 60 0/010 11784 96 12113 113 7500 75 4500 80 7500 55 :0/015 9375 100 11452 100 7500 75 2000 55 6500 50 0/020 9981 106 21019 104 7500 85 2500 80 7500 55 0/025 9425 100 10368 109 9500 80 3000 80 5000 45 0/030 12643 113 13081 127 14000 100 2500 45 6500 60 0/035 13416 128 16426 127 15000 88 3500 60 7500 55 ;0/040 10947 105 9226 100 10000 65 3000 75 7500 65 0/045 12029 105 13508 109 4500 110 4500 70 7000 60 0/050 15882 120 14409 136 17000 85 3000 40 10000 65 Mdv 11507 106 12975 111 9818 82 3227 62 6818 5730; 25 20 15. 10 37 na Al °°°JL PROVVÅGBN SOLLEBRUNN 1981.
Provsträcka med slaggbindemedel 'ooo*' _ Referenssträcka (cementstabiliserad)
.MDA wo" "*4-_ä-ä-ä ,of ...äs r' *-...§§ .man ä"'*-.. 1 .000--1b ;a 90 dygn
Figur 13. Lagermodulvärden (E1) som funktion av tiden Under våren 1982 utfördes tvâ mätningar med fallvikt.
Den första mätningen i mars gav låga lagermoduler. La-.germodulen E1 (stabiliserat lager) var i medeltal
3200 MPa jämfört med 9800 MPa på hösten -81 för refe-renssträckan (cement).
sjunkit från 24000 MPa (hösten -81)
Denna kraftiga minskning av lagermodulen E
vatteninsugning. Mätfel med fallvikten kan dock ej ute-slutas. Undergrundens lagermodul visar även på en
minsk-Provsträckans lagermodul E1
till 17000 MPa. 1
ning men är måttfull och normal med tanke på årstiden
(hög vattenmättnadsgrad).
hade
kan bero på
En kompletterande fallviktsmätning gjordes i april -82.
Denna visar på betydligt bättre (högre) lagermoduler E
än den tidigaer mätningen mars -82. Lagermodul E2 är
VTI MEDDELANDE 305
38
fortfarande lägre än vad som erhölls under mätningen hösten -81. (Undergrunden är fortfarande fuktig efter snösmältning). Lagermodulen E1 har för provsträckan ökat jämfört med hösten -81. För referenssträckan kan en relativt stor minskning av lagermodulen E1
konstate-ras (10000 MPa hösten -81 och 6000 MPa april -82). En
mindre minskning av lagermodul E1 noterades även hös-ten -81.
5.2 Provtagning av borrkärnor
Provtagning har utförts med hjälp av VTI:s betongborr-utrustning av fabrikat Perfix (figur 14). Vid försöken användes diamantborrkronor med en diameter av 150 mm. Den första provborrningen gjordes 28 dygn efter
utlägg-ningen. Då uttogs kärnor både från provsträckan och
re-ferenssträckan (6 st borrkärnor). Efter 90 dygn (den 810909) utfördes ytterligare provning. Borrkärnor ut-togs då endast från provsträckan (9 st borrkärnor). Samtlig provtagning har gjorts i närheten av bestämda provpunkter (se bil 4) för att resultat från olika prov-ningstillfällen bättre skall kunna jämföras. Borrkärnor
av god kvalitet utan några skador har erhållits vid
samtliga provborrningar. Resultat av
tryckhållfasthets-bestämningar framgår av tabell 18.
Figur 14.
39
Provtagning med VTI:s borrutrustning
Tabell 18. Resultat av tryckhållfasthet hos borrkärnor uttagna
ur Väg
Prov- Lage" Beläggn Stabiliserat lager Tryckhållfasthet, MPa Tid" " punkt typ typ tjocklek cm ored for red for 1) dygn
slankhetst slankhetst
1 Hjulspår Y1G provstr 15 (13) 9,6 9,1 28
2
"
"
(slagg)
14
(12,5)
7,9
7,5
28
3
"
"
"
14
(12)
6,2
5,9
28
1 " " referensstr 12,5 (10,5) 3,5 3,3 28 2 " " (cement) 13,5 (10) 3,7 3,4 283
"
"
"
13
(11)
4,1
3,8
28
1 a " " provstr 15,5 (14,5) 12,1 12,0 901 b
"
"
(slagg)
15
(14)
9,4
9,2
90
1 c Mellan hjulsp " " 15 (14,5) 11,9 11,8 90 2 a Hjulspår " " 13 (12) 9,7 8,8 902 b
"
"
"
13,5 (12,5)
10,4
9,6
90
2 c Mellan hjulsp " " 14 (14) 10,5 10,3 90 3 a Hjulspår " " 13,0 (12,5) 8,5 7,9 90 3 b " " " 14 (12,5) 8,6 8,0 90 3 c Mellan hjulsp " " 14 (12) 9,3 8,5 901) Värdena reducerat till VTI MEDDELANDE 305
V T I M E D D E L A N D E 30 5
Tryckhållfasfhet, MP0
ll - A 6*
,
20"
1 _UC-_-M\
SlaggprovkrOppar tillverkade i fält och lagrade i fuktrum (+200)
I Eüaggprovkroppar utborrade ur väg [3 Cementprovkroppar utborrade ur väg _---. .M- _a_-1r O '
-ä
J I300
ale-BZå 2'8 5'0
100
im
juni-81 sept-81Figur 15. Utveckling av tryckhållfasthet för instampade provkroPpar
dygn
sept-82
d
-400
och borrkärnor från vägen
_--.() Cementprovkroppar tillverkade i fält och lagrade i fuktrum (+200)
41
Skillnaden mellan 28- och 90-dygnsvärdena är relativt liten, mindre än för laboratorielagrade provkrOppar
(jfr tabell 13). Värdena från prov utborrade i väg är
lägre än laboratorielagrade provkroppar, mest markant Detta
(tempe-vid längre lagringstider
beror troligen till stor del på klimatskillnader
luftfuktighet,
ratur, frys-tö m m)
(90 dygn och 365 dygn).
mellan provkroppar lagrade i laboratoriefuktrum vid konstant temperatur
(+20 Oc)
Provborrningar utfördes även våren -82 borrkärnor uttogs per provpunkt
och utborrade prov från vägen.
mellan hjulspår).
(6 per sträcka).
(april). Två
(en i hjulspår och en Sammanlagt togs 12 st borrkärnor Borrkärnorna undersöktes på VTI:s
laboratorium med avseende på tryckhållfasthet.
Resulta-ten redovisas i tabell na hösten -81
19. Jämför med borrkärnor
uttag-(även sommaren -81 för referenssträckan)
har ej någon förändring av tryckhållfastheten konstate-rats.
Tabell 19. Resultat av provborrning utförd våren 1982 på både
prov- och referenssträcka
Stabiliserat lager Prov- Tryckhållf, MPa Antal månader
typ tjocklek cm punkt Läge ored för red för efter vägens slank- slank- 1) färdig-hetstal hetstal ställande Provstr 15,1 (15,03) 1 Hjulspår 10,2 10,2 10
(Slagg)
15,0 (13,5)
"
MEIlan hj sp
10,0
9,6
"
" 15,0 (14,0) 2 Hjulspår 10,2 10,0 " " 14,5 (13,5) " Mellan hj sp 7,5 7,2 " " 15,0 (13,0) 3 Hjulspår 8,5 8,0 " " 15,0 (13,0) " Mellan hj sp 9,2 8,7 " Referens- 13,0 (11,0) 1 Hjulspår 3,6 3,2 "sträcka(cement) 13,0 (12,0) " Mellan h] sp. 4,3 a3,9 n
" 13,5 (12,5) 2 Hjulspår 3,8 3,5 "
" 13,5 (12,0) " Mellan hj sp 3,9 3,5 "
" 13,0 (11,5) 3 Hjulspår 4,0 3,6 "
" 13,5 (13,0) " Mellan hj sp 3,9 3,4 "
1) Siffran inom parentes anger provkrOppens höjd vid provtryckning VTI MEDDELANDE 305
42
5.3 Tjockleken hos stabiliserade lager
Tjockleken enligt kärnborrning framgår av tabell 18 och
visar att värdena i regel ligger något under projekte-rade 15 cm. Detta gäller för både slagg- och
cement-bindemedelssträckorna.
5.4 Sprick- och skadekartering
Två veckor efter vägens färdigställande observerades tvärgående krympsprickor i både prov- och referens-sträckan (bilaga 5a och b). Antalet sprickor var oför-ändrat vid senare besiktning under sommaren och tidig höst. Vid besiktning den 9 september 1981 noterades
6 st tvärgående sprickor i provsträckan med slaggbinde-medel och 3 st i referenssträckan. Antalet sprickor per
meter är således lika för de två sträckorna (referens-sträckan är nämligen hälften så lång som prov(referens-sträckan). Besiktning utfördes även våren 1982 (bilaga 5a och b).
Då observerades att antalet tvärågende sprickor mer än
fördubblats under vintern för både prov- och referens-sträckan. Det förekom också längsgående sprickor i ena
hjulspåret på referenssträckan, vilket tidigare ej iakt-tagits.
6 REFERENSER
Höbeda, P. Masugnsslagg som vägmaterial, 1976.
Höbeda, P. Vägöverbyggnader stabiliserade med masugns-slagg - en inventering av svenska erfarenheter, 1980.
Örbom, B, Hjalmarsson, S 0. Prov med verkblandad ce-mentstabilisering på väg B79, Vännäs -75, VTI
Rapport 217, 1981.
Engman, S. Jordpackning och packningskontroll vid väg-byggnad, 1971.
||l'P' II
L(.1L_ _CIK
I. .IIJII
..
WWMLvmåo L mamomlo gångna
_, ons/;mm bzêg lll-i. . :all-"ll,
§32wa
4'nu /xnnw 6
qumw ,w
k
:Mai: vi! .A 6 6223mmMJ40w..
...O il .2.5. .5% .O8 ...i
;o
ommmmzqzoñ
W. .z
;§th ._ . §wa pm
\\. \ 0/ . nu ut 7» 0 CJ\
.-. m
\0.,..\
07 0l \ |\\Onlll!|| 034801
zwäozwo 1 L. WW.n . .Fu m aGomqmzojmz m5., 3
.L
NK. .44
R
23 m :N mwjmxmmç 2).
.. zm>m<z
.J
,|\ ,|.\\ ill.ñUmEW/wucñmmgw NN.
kzwuxxswwñäx .
.
»www
.'üzêwmjäqhwäüimq *
-..1..- om: mêmwkmmmm \
...javazümn mä? %
\
.OMImmam \
\\ \ Q r MWMHHm0,0 74 0, 12 5 0,2 5 0,5 1,0 4 Så 8 11, 2 16 20 32 50 64 0 ...l0 NO nu0 Passerande mängd, vik1procen1
8
00 0 U1 O O\O \1O \OO 100 ...4.--..-5.--_..|..-_.-L-a»-L-«-k--k-q-F--h- -F-w 1 0,06 111111111 1 Unn 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 m "1. _ M 111111\*; _--L...J 111111111 111111111 111111111 .11111111 111111111 111111111 111111111 111111111 P r o vs t r a c k a , G r o vm o ....L...__._L_- .. _1-.._-._L...-..._L-__.__L__.__.L..-_ 0,2 111111111 1111111111111 1111 1 11111111 11 1 1111 1111 1111 11111 111 111111 1111 11111 1111 11111 Me 11 an sc nd .11111111 -1- L - m 111111111 __L__J 111111111 A. __L__,
.1 ..1111111 _ -1. _,4 111111111 _ _1_ -.H 111111111 _-L_.. 111111111 _.L.- _ 111111111 ....L...4 111111111 - _.L _ ..s . 0.6 111111111 111111111 111111.11 T1111: nl 111111;,<\ 11111111 111111111 111111111 111111111 111111111 1
vc
5
;E
Gr ovs an d 5 DF.
' 1 1111111 1111111111 111111111l Hllrrinl 1illyn111 111111111 111111111 111111111I I I , 2 M 1115'11111 '13 N\\\1L WN P un k t 1 / 111111111 1 .111111 111111111 Fi ng rus rr1111111 111111111 y. ._._p_1_-1_ .-111111111 111111111 i :3UUJUL UUQULUUQU! vad!!! 111141 1111. »1- - -. 1...|_.-TJ ,g 111111111 IHH_I jljä\
\\\
, .n .i.-b _ 6 1.111111 111111111 .11111111, 111111111111111111111111111111111111 111111111 11111HKÅL 1111{<:1 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 Gr ovg rus 111111111 _.--L. _ 4 111«11111 _._ L _ , 11111..11 __ NL ._.. 11TT1TT11 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111
