STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT National Swedish Road and Traffic Research Institute
BETECKNINGSSYSTEM FÖR BERGUNDERSÖKNINGAR -FÖRSTUDIE
av
Gert Knutsson, Håkan Thorén, Per Ahlberg och Tom Lundgren
RAPPORT Nr 34
BETECKNINGSSYSTEM FÖR BERGUNDERSÖKNINGAR
_-FÖRSTUDIE
av
Gert Knutsson, Håkan Thorén, Per Ahlberg och Tom Lundgren
RAPPORT Nr 34
F Ö R O R D
Föreliggande rapport utgör slutrapport av anslag nr F 998 från Statens råd för byggnadsforskning. Rapporten ingavs
till rådet l973 06*15. Statens institut för
byggnadsforsk-ning har därefter ombesörjt översättbyggnadsforsk-ning av
sammanfatt-ningen till engelska samt tryckning av sammanfattsammanfatt-ningen på svenska respektive engelska.
Gert Knutsson, Håkan Thorén, Statens väg* och trafikinstitut
Per Ahlberg,' Tom Lundgren, Statens geotekniska institut
Gert Knutsson, Håkan Thorén
Per Ahlberg & Tom Lundgren
I takt med den på senare år ökande
bergbyggnadsverksamheten utfo'rs allt fler bergundersökningar med inriktning på berggrundens tekniska egenskaper. Flera olika beteckningssystem och redo-visningsformer har utarbetats och är i användning. Detta innebär emellertid svårigheter för läsaren och risker för färväxlingar.
För att få till stånd ett utvecklingsar-bete av enhetliga utvecklingsar-beteckningar för
bergundersökningar inom
byggnads-och anläggningsverksamhet har en för-studie ifrågan genomförts. Utredningen har omfattat dels en inventering av
före-kommande beteckningssystem och
redo-visningsformer, dels en kontaktträffär
samordning av problemen. Framkomna resultat och synpunkter har
sam-manställts och bildat underlag för en plan för den fortsatta verksamheten. Utredningen har visat att utvecklingen
av ett gemensamt, enhetligt beteck-ningssystem och standardiserade redo-visningsformer är angeläget sett såväl
från myndigheters och byggherrars sida som från dem som arbetar med
bergun-dersökningar inom byggnads- och anläggningsverksamhet.
Inventering och kontaktträff
Inventeringsmaterialet har insamlats genom en enkät samt genom intervjuer och litteraturstudier.
Allmänna uppgifter om bergundersök-ningama och deras ändamål har
häm-tats från enkäten. Övriga uppgifter
här-rör från de insända exemplen samt från
litteraturen och intervjuer.
Enkäten utsändes till cirka 200 olika företag och institutioner, varav 78 sva-rade. Av dessa utför 60 bergundersök-ningar. I redovisningen av dessa under-sökningar används i 56 fall någon form
av beteckningar (TAB. 1).
- TAB. 1. Uppgifter om samtliga svarandes verksamhetsområde
Av de studerade 45 exemplen är det
endast 6 som är någorlunda generella i den meningen att de använts konsekvent
flera gånger över ett stort geografiskt
område eller flera sådana områden. För-delningen av exemplenpå olika typer av
beteckningar är redovisad i TAB. 2 (ett
exempel kan innehålla mer än en typ av
beteckning).
En kontaktträff beträffande
beteck-ningssystem för bergundersökningar ar-rangerades i mars 1973. Till denna hade
inbjudits dels de som besvarat enkäten,
dels representanter för företag och insti-tutioner med speciellt intresse av beteck-ningssystem.
Programmet innehöll bl.a. presentation
av projektet och inventeringsresultatet, en presentation av officiella geologiska kartbeteckningar i Sverige, redogörelse för pågående utredning angående inter-nationellt system för bergartsklassifice-ring (ISRM), anföranden om existeran-de beteckningssystem för praktiskt-geo-logiska undersökningar samt diskussion. Det stora behovet av ett enhetligt be-teckningssystem för bergundersökningar poängterades starkt. En allmän uppfatt-ning syntes vara, att ett dylikt system borde byggas upp kring ett fåtal enkla grundbeteckningar och genom tilläggs-och överbeteckningar göras mer detalje-rat för olika ändamål.
Slutsatser
Huvudgrupper av beteckningar
Vid redovisning av bergundersökningar finns behov av två huvudgrupper av beteckningar. Den ena gruppen används för att beteckna läge och omfattning av utförda undersökningar, t ex seismiska och andra profiler, borr- och provtag-ningspunkter. Den andra gruppen används för redovisning av erhållna re-sultat beträffande t ex berggrundens
TAB. 2. Uppgifter om olika
geologiska förhållanden och
Konsul- Entre- Bygg- Institu- undersäkningsmetoderbetecknas i de studeradesom
ter prenörer herrar tioner Summa exemplen
Antal utsända.. o . Sprlckor och tektonlk- - 22
forfragmngar 61 3 1 64 43 199 Bergarter
Antal inkomna och bergkvalitet 20
svar 29 9 24 l 6 78 Vittring
Ber gundersök- :IChtleråingåTdhÃg 1 1
ningar utförs 25 5 20 10 60 GeofySISkaat en-Or 3 an en
Beteckningar undersökningar 7 används 24 5 18 9 56 Borrningar 5
T26:1973
Nyckelord : bergundersökningar, beteckningssystem, redovisningsformer, inventeringSkriften hänför sig till anslag F 998 från Statens råd för byggnadsforskning till Statens väg- och trafikinstitut, Stock-holm.
UDK 624.12/. 13 003.6:624.12/.13 SfB
Sammanfattning av:
Knutsson, G, Thorén, H, Ahlberg, P & Lundgren, T, 1973, Beteckningssystem
för bergundersökningar - förstudie. (Statens väg- och trafikinstitut.)
Stock-holm. Rapport nr 34, 41 s., ill. 10 kr.
Skriften är på svenska. Svensk och
eng-elsk sammanfattning ingår i skriften och utges även separat av Statens institut för / byggnadsforskning.
Distribution:
Statens väg- och trafikinstitut 114 28 Stockholm
sammansättning och egenskaper, tekto-niska zoner, spricksystem, vattenförhål-landen m.m.
Beträffande den första gruppen (läge och omfattning) torde det vara möjligt
att ganska snabbt arbeta fram ett
enhet-ligt beteckningssystem, då ett sådant
'in-te behöver bygga på någon
klassifice-ring av berget och då ett flertal lämpliga
och allmänt använda beteckningar
redan finns. Möjligen kan till denna
grupp även räknas redovisning av
resul-tat från seismiska mätningar och sprick-mätningar (gefüge-diagram och liknan-de). Den andra gruppen (resultat)
kom-mer sannolikt att kräva ingående dis-kussioner innan lämpliga förslag till en-hetliga beteckningar kan framläggas.
Användningsområden
Arbetsgruppen har konstaterat att beteckningar av ett eller annat slag
används vid redovisning av praktiskt
taget alla bergundersökningar.'I första hand är det byggherrar och konsulter som utför sådana undersökningar, i
andra hand vissa institutioner och
entreprenörer.
Helt allmänt skall beteckningarna ut-göra basen - språket - för den skriftli-ga kommunikationen i alla riktninskriftli-gar mellan de tre yrkesgrupperna geologer, projektörer och entreprenörer.
Enhetliga beteckningar och redovis-ningssystem får sannolikt störst använd-ning vid redovisanvänd-ning av bergundersök-ningar' som rör tunnlar och bergrum, men även vid sådana som gäller skär-ningar och. materialtäkter. Både
under-sökningar som utförs från markytan
och. sådana som utförs under jord är aktuella. Redovisningen kan gälla resul-tat från karteringar, borrningar och geo-fysiska mätningar samt kan utföras i bå-de plan och profll, såväl på översiktskar-tor som på detaljkaröversiktskar-tor.
Anpassningsbarhet och indelnings-grunder
Systemet bör så långt som möjligt vara
anpassningsbart till olika krav och
syften, bl.a. är det önskvärt att enkla framställningssätt och reproduktionsme-toder kan utnyttjas.
De allmängeologiska kartorna och deras beteckningar bör åtminstone i viss utsträckning kunna förenklas efter vissa översättningsmallar och användas i arbets-- och redovisningsrutinerna. En riktlinje bör vara att systemet skall kunna användas tillsammans med SGF:s beteckningar för geotekniska undersökningar.
De beteckningssystem som idag är i
bruk för bergundersökningar inom byggnads- och anläggningsverksamhet bygger på olika indelningsgrunder, även
när de har likartade syften.
Omfattning-en av indelningarna varierar kraftigt. För att inom rimliga gränser uppfylla olika krav och syften måste indelningen i det ursprungliga huvudsystemet vara enkel.
Bergartsindelningen bör så långt som
möjligt ta hänsyn till bergtekniska egenskaper. En petrologisk bergartsdelning bör kunna användas i ett in-ledande skede av enundersökning innan speciella bergtekniska egenskaper kan tillskrivas berggrunden eller om korrela-tionen mellan bergarten och dess
tek-niska egenskaper ej klart framgår. Det
är vidare värdefullt om bergartsgränser kan markeras. Helt allmänt bör
beteck-ningssystemet vara så nyanserat att
varje bergblock kan tillskrivas viktiga tekniska egenskaper.
Indelningen och utformningen av vissa beteckningar blir sålunda beroende av hur berget klassificeras, varför hänsyn bör tas till utvecklingen inom bergklassi-ficeringsområdet.
Utformning'
För att uppfylla uppställda krav bör
beteckningar för bergarter utformas
efter principen få grundbeteckningar
och många överbeteckningar. Det bör också vara möjligt att skilja på beteck-ningar som krävs för undersökningens genomförande och sådana som behövs för redovisningen av undersökningen.
Svart-vita beteckningar bör i första hand eftersträvas men enhetliga färgbe-teckningar är också av intresse. Vissa
gemensamma drag bland de förekom-mande beteckningarna finns och bör utnyttjas (FIG. 1). Tecken som lämpar sig för plottning med datortbör om möjligt väljas.
Organisation och planering av fortsatt verksamhet
Utvecklingsarbetet bör begränsas inom ramen för den målsättning som den nu-varande arbetsgruppen ställt upp för he-la forskningsuppgiften nämligen Att utarbeta ett enhetligt och anpassnings-bart beteckningssystem för berggrunds-geologiska undersökningar i anlägg-nings- och byggnadsverksamhet. Syste-met bör vara möjligt att utvidga för speciella behov.
Utvecklingsarbetet bör styras av en all-sidigt sammansatt referensgrupp med
representanter från berörda parter. Ar-betet med att utveckla olika förslag lik-som inventering av önskemål bör hand-has av en speciell arbetsgrupp med
erfa-renhet av normarbete och de typer av
bergundersökning det här gäller. Flera konsultñrmor, byggherrar och institutioner har redan förklarat sig in-tresserade av att låta sig representeras i en sådan referensgrupp.
Utvecklingsarbetet bör föregås av en kravinventering rörande beteckningar och redovisningssätt och gällande bl.a. de egenskaper som bör redovisas samt beteckningarnas utformning.
Arbetsgruppen bör därefter kunna utarbeta förslag till huvudbeteckningar och lämpliga, generella redovisningsfor-mer, vilka sedan behandlas i
referens-gruppen.
Lera
l å F r ll r I I I I \ / \ \ l \ \ ' \ \ ' \ \ /\ / / / / / /\ / /\ \/ \ \ I \ , \ / \ / \ l / \ / \ \ \ \ \ \ \ \ / / / / / / / \ / /\ \ \ \ / / // 1/ /\ /\ \ I \ / \ \ / l I , / \ \ ; \ \ / \ \ \ / \ \ / \ \ / \ , / / I/ /I \ /\ \/ J x: // I \ / \ / \ »vi/\ \ \ /\ // / / 1 i \ \ \ / / / \ \ \ \ \/ \/ / < \ < \ / / / / \\ I/ \\ //(\ / \ / I /\\ / xx:I \ \ / \\/ / / / \ \\ / \ / \ \ / (\ / \ \ / \ Förkastningszon Kalksten Gnejs / , Granit Provtagning bergkärna
FIG. 1. Exempel på profilredovisning med enkla och ofta använda tecken för bergarter i kom-bination med SGF-beteckningar för lera (eg. vid redovisning av provtagning) och provtagning genom kärnborrning (SGF blad 2 och 4).
Gert Knutsson, Håkan Thorén
Per Ahlberg & Tom Lundgren
With the increase in construction in rock it has been noticed a growing
num-ber of bedrock surveys in which the em-phasis lies on the technical properties of
the bedrock. Several different notation systems and forms of documentation have been developed and are currently in use. However, this means that readers of documentation run into difficulties and that there is thus a risk of misunder-standings.
A preliminary study was therefore con-ducted to establish a uniform notation system for use in the construction indus-try for surveys of hard rocks (igneous
and metamorphic rocks). The study
comprised an inventory of existing nota-tion systems and forms of documenta-tion, and a meeting aimed at
co-ordina-tion of problems. The results of this study have subsequently been compiled andformed the basisfor a planfor work in the future. The study shows that the development of a common notation sys-tem and standardized forms of docu-mentation is important both from the
point ofview of the authorities and devel-opers, but also from the point of view of those involved with bedrock surveys in
the construction sector. Inventory and meeting
The material in the inventory was col-lected by means of a questionnaire and through interviews and literature sur-veys.
General information regarding bed-rock surveys and their purpose was obtained from the answers to the questionnaire. Other data are taken from the examples submitted and from literature and interviews.
The questionnaire was sent out to
around 200 different Swedish
compa-nies and institutions, 78 of which re-plied.
Of these 60 carry out bedrock surveys. Documentation on these surveys in-cludes in most cases some form of no-tation system (TAB. 1).
_ TAB. 1. Details of the sphere of activity of all respondents.
Out of the 45 examples only 6 are to
any extent general in the sense that they are consistently used a number of times throughout a large geographical area or
several such areas. The different types of notations found in the examples and
their distribution can be seen from TAB.
2.
A meeting on the subject of bedrock
surveys was arranged in March 1973, to which those who had replied to the ques-tionnaire plus representatives of firms,
and institutions with a special interest in notation systems were invited.
The programme included presentation of the project, results of the inventory, presentation of official geological map symbols used in Sweden, accounts of current surveys on international rock Classification (ISRM), papers on exist-ing notation systems for engineerexist-ing geology and discussion. The urgent need for a uniform notation system was
strongly emphasized. A general view
ap-peared to be that a system of this type should be built up around a small
num-ber of simple basic symbols which could
be made more detailed for various pur-poses by means of overlays and sup-plements.
Conclusions
Main groups of symbols
Two main groups of signs and symbols are needed for documentation of bedrock surveys. One group is needed to indicate the location and scope of the surveys conducted, e.g. sieismic and other profiles, drilling and sampling points. The other group is used for doc-umentation of results obtained from studies of, for example, the composition of the bedrock and its properties, tecto-nic zones, fracture patterns, presence of water and so on.
As far as the first group is concemed (location and scope) it should be possi-ble to produce a uniform notation system
fairly rapidly since this system need not
be based on any rock Classification and TAB. 2. Details of different
Consul- Contrac- Devel- Insti- geological conditions and sur-vey methods included in the
tants tors opers tutions Total examples studied.
Number of
questionnaires Fractures
sent out 61 31 64 43 199 and tectonics 22
Number of Rocks and rock
replies 29 9 24 16 78 quality 20
Decomposition and
Bedka surveys alteration into clay 11
conducted 25 5 20 10 60 water conditions 7
Symbols Geophysical surveys 7
in use 24 5 18 9 56 Boreholes 5
Summaries
T26:1973
Key words:
bedrock surveys, engineering geology, notation system, forms of documenta-tion, inventory
The publication received financial aid through Grant F 998 from the Swedish Council for Building Research to the National Swedish Road and Traffic Re-search Institute, Stockholm.
UDC 624.12/.13 OO3.6:624.12/.l3 SfB A
Summary of:
Knutsson, G, Thorén, H, Ahlberg, P & Lundgren, T, 1973, Beteckningssystem
för bergunderso'kningar - förstudie.
Notation system for bedrock surveys
-preliminary study (Statens väg- och trañkinstitut) Stockholm. Report No.
34, 41 p., ill. Sw. Kr. 10.
The publication is in Swedish and in-cludes summaries in both Swedish and English. These summaries are also av-ailable separately through the National Swedish Institute for Building Research.
Distribution:
Statens väg- och trañkinstitut S-114 28 Stockholm
since we already have a number of suit-able and widely used symbols. Possibly, this group might also include doCumen-tation of results of seismic investigations and measurement of fissures (stereo-graphic diagrams and similar). The se-cond group (results) will probably ,call for detailed discussions before suitable proposals regarding uniform symbols
can be put forward.
Fields ofuse
The team was able to establish that
sym-bols of one kind or another were already
being used in documentation on practi-cally all bedrock surveys. Usually it is
the owners and consultants who
con-duct these surveys. Certain institutions
and contractors also carry them out, although this is less common.
Generally Speaking, the symbols should form the basis (the language) for
the written communication in all direc-tions between the three professional
groups, i.e. geologists, designers and
contractors.
Uniform symbols and documentation systems will 'probably be most widely
used in documenting bedrock surveys concerning tunnels and rock Chambers, although they may also be used in con-nection with surveys on cuts and quar-ries. Both surveys carried out from the surface and surveys carried out under ground are included here. The
docu-mentation in question may refer to
re-sults of mapping, drilling and geophysi-cal measurements and can be presented in the horizontal and vertical planes on both general and detailed maps.
Adaptabilz'ty and basisfor Classification The system should as far as possible be
able to adapt to different requirements
and aims; e.g. simple methods of
pre-sentation and reproduction should be used.
It should be possible to simplify the gen-eral geological maps and the symbols used in them according to certain ru1es and to use them in work and documen-tation procedures. A guiding principle should be that the system can be used together with the symbols approved by
the SGF (Swedish Geotechnical
Soci-ety) for use in geotechnical surveys.
The series of symbols in use today for
bedrock surveys connected with the construction sector are based on differ-ent grounds for Classification, although the aims are similar. The scope of the Classification also varies considerably.
Classification in the original main system must be simple to be capable of satisfy-ing different requirements and aims, with-in reasonable limits.
Rock Classification should as far as possible take the technical properties in-to account. A petrological Classification should be possible in the initial phase of a survey before special technical proper-ties can be attributed to the bedrock or if
the correlation between rock and its technical properties is not entirely clear. Furthermore, it is useful if boundaries between different rocks can be marked. Generally Speaking the system of sym-bols should be so comprehensive that
important technical properties can be
attributed to each rock unit.
Classification and form of certain
sym-bols thus becomes dependent upon the
way in which the rock is classified. De-velopments in the field of rock
Classifica-tion should therefore be borne in mind.
Approach
The signs and symbols for rocks should
in order to fulñl requirements set up be
designed on the principle of a small
number of basic symbols plus a large
number of superimposed symbols. It should also be possible to distinguish
between symbols required to be able to implement a study and symbols required for documentation.
An effort should be made to limit sym-bols to black and white, although
uni-form use of colour in symbols may also
prove useful.
Existing symbols have certain features in common which should be made use of
; / / \ / / / / -\/\\/\\/\\/\\/\\/\\/\\/ / // // // // // // / /\\/\\/\ / \/\\/\\ \\/ -\/\\//\\/\\//\\/\\/\\/\\ \\/ \ \ // \\ //H \ \ // -\/\\:-\:\\L\\L \/ / / L\\L\\á\\/\\ç\ -\/\\/\\/\\/\ / / / / / L\\L\\C\\C\\á _\/\\/\\/\\/\\/\\/ /\\/\\,\A,\\,\\,\\,\\ -\/\\:\\:\\ \\ \\/\\ Fault zone
(FIG. l). Signs and symbols suitable for computerized plotting should be chosen wherever possible.
Planning offuture activity
Development work should be limited to
the framework of the goal established by the present team for the entire research
project, i.e. To compile a uniform and adaptable notation system for geological surveys of bedrock in connection with
construction works. It should be possi-ble to enlarge the system to meet special needs.
Development work should be steered by a reference group made up of rep-resentatives of the parties concemed. Both the task of drawing up different proposals and of inventorying prefer-ences should be put in the charge of a special team with experience of work on
standards and the types of bedrock
sur-veys in question here.
A number of consultants, owners and
institutions have already expressed an
interest in being represented in a refer-ence group of this type.
Development work should be preceded by an inventory of requirements refer-ring to symbols and methods of docu-mentation and, for example, the proper-ties which should be included in docu-mentation and the deSign of symbols to be used.
The team should then be in the position to draft a set of the major symbols and
suitable general forms of documentation
for future use. This draft would subse-quently be dealt with by the reference
group. Clay Limestone Gneiss :\\ \\:-\/L\/\\/\\:\\/\\/\\/\ ' \,á\\:\\á\14\<á\\5\\4\\á\ //\\5 Gramte Smnpüngby core drilling
FIG. 1. Example of a projile with simple andfrequently used symbols for some (faulted) rocks
along with the SGF symbolsfor clay and core drilling.
1. EARQRQNQ .. . . .. 1
1.1 ' BETECRNINGAR FÖR BERGUNDERSÖRNINGAR AV OFFICIELL - KARAKTAR . . . ... . . .. 1
1.2 . BETECKNINGAR FÖR BERGUNDERSÖKNINGAR FÖR BYGGNADS-' OCH ANLÄGGNINGSVERKSAMHET. . . .: . . . . .. 1
1.3. BETECRNTNGAR FÖR BERG- OCH JORDUNDERSÖKNINGAR VTD STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT OCH STATENS VAG- OCH TRAFIKINSTITUT . . . ... § 2
2, PÅGÅENDE VERKSAMHETER MED ANKNYTNING TILL PRO- , JEKTET ..._. . . .. 4
2 1 INOM LANDET . . . .. 4
2 2 UTOM LANDET . . . .. 4
3 ARBETETS GENOMFÖRANDE . . . ... . . .. 6
3.1 . .LITTERATURSTUDIER . . . .. . . .. . . .. 6
3.2 _ ENKÄT OCH INTERVJUER ... . . . .- . . . ..». . . ..;. 6
3.3 KONFERENS (KONTAKTTRÄFF) ... . . . ... 6
24. RESULTAT AV INVENTERINGEN . . . .. 8
4.1 INVENTERINGSMATERIALET . . . . ... . . .... . . .. 8
4.2 VERKSAMHETSOMRÅDEN OCH UNDERSÖRNINGARNAS ÄNDAMÅL .. _ 8 '4.3 VUNDERSÖKNINGSMETODER OCH REDOVISNINGSSÄTT . . . . ... 9'
-4.4
_ UTFORMNING AV EETECRNINGARNA ... . . ...
11
4.4.1
Allmänt . . . ... . . ...
11
4.4.2 Sprickor och téktonik . . . .. 12
4.4.3 Bergarter och bergkvalitet . . . .. 12
4.4.4 Vittring och leromvandling . . . .. 15'
_ 4.4.5
Vattenförhållanden . . . .. . . .. . . ..
15
4.4.6 Geofysiska undersökningay . . . ..'. . . .... 15
Sid
4.4.7 Borrningar .... . . ... . . ... . . .. 16
5. KONTAKTTRÄFF (KONFERENS) ._ . . . .. 17
5.1 ' INLEDNING OCH ANFÖRANDEN . . . ... . . .. 17
5.2
DISKUSSION . . . ... . . . ..
18
5.2.1' Sammánfattning ... . . . ..., . . . . .. 18
5.2.2 Beteckningssystemets användning och ändamål . . . .. 19
5.2.3 Beteckningssystemets avgränsning . . . .. 19 5.2.4 Indelningsgrund för beteckningarna ...-. . . .(.... 20 5.2.5 Utformningen av beteckningssystemet . . . .. 21 5.2.6 Fortsatt verksamhet . . . .. 23 6. SLUTSATSER ... . . . ... . . ... 24 6.1 BEHÖVET AV BETECKNINGSSYSTEM . . . .. . . .. 24 76.2 HUVUDGRUPPER AV BETECKNINGAR . . . .. 24
6.3
ANVÄNDNINGSOMRÃDE . . . .; . . . .. . . ..:.
25
6.4 ANPASSNINGSBARHET OCH INDELNINGSGRUNDER .. . . .. 25
6.5
UTFORMNING . . . .. . . ..
26
6.6 ORGANISATION OCH PLANERING AV FORTSATT VERKSAMHET . 27
' 7.
-LITTERATUR . . . .7... . . ..
28
7.1 REFERENSER ....Ä . . . .. . . .. 28
7.2
KOMPLETTERANDE LITTERATUR ...' . . . ..
28
8.
BILAGEFÖRTECKNING ... . . .. . . ..
31
BETECKNINGSSYSTEM FÖR BERGUNDERSÖKNINGAR u FÖRSTUDIE
1.
BAKGngp
1.1
BETECKNINGAR FÖR BERGUNDERSÖKNINGAR AV OFFICIELL KARAKTÄR
'GeolOgiSk kattering över Sverige bedrivs sedan år 1858 av Sveriw
ges geologiska undersökning, SGU. Avsikten ärtatt de framställda
kartorna skall täcka ett så stort verksamhetsfält som möjligt. En mångfald geologiska faktorer måste därför beaktas, beträffande
bergarterna främst mineralsammansättning, bildningssätt och ål"
dersförhållanden. Kartorna har huvudsakligen framställts i färg3
vissa mindre kartor i kartbladsbeskrivningar och andra skrifter är dock i svartwvitt. Färger och beteckningar har växlat under årens lopp. Något enhetligt system har inte funnits förrän på
H
allra senaste tid (se nedan under rubriken Pågående verksamhew
ter")l
Gruvkartering med geologisk inriktning utföres sedan år 1885 en*? ligt ett av Kungl Kommerskollegium då utarbetat enhetligt beteckm ningssystem, vilket med vissa revideringar fortfarande är i bruk.
Vid gruvkartering markeras främst nyttiga mineral, skarn och sköw
lar.
1.2 BETECKNINGAR FÖR BERGUNDERSÖKNINGAR FÖR BYGGNADS- OCH ANLÄGGNINGSW VERKSAMHET
Flertalet av de faktorer som beaktas och betecknas vid nämnda
officiella karteringar är emellertid av mindre betydelse från byggnadsteknisk synpunkt, i vilket sammanhang i stället de.tek* niska egenskaperna hos bergarter (som byggnadsmaterial) och
berggrund (från stabilitetssynpunkt) bör redovisas. Bland vik
tiga egenskaper kan nämnas: form och grad av tektonisering, kornm fogning9 vittringstillstånd, vattenföring samt konsolideringsgrad
(för sedimentära bergarter). Detta förhållande har medfört, att vissa institutioner och företag, som arbetar med
bergundersökning-ar för byggnads" och anläggningsverksamhet utvecklat betecknings* VTI Rapport nr 34
Sid 2
system anpassade efter den egna verksamheten; Flertalet före* tag har dock använt särskilda beteckningar för varje utredning.
Följden har blivit, att det inte förekommer något enhetligt benf' teckningssystem i de handlingar och på de kartor, som för
när-varande framställs vid-bergundersökningar för byggnadsr och
anläggningsändamål, vilket innebär svårigheter för läsaren och risker för förväxlingar. Som exempel kan nämnas att bokstaven V;H betecknar vittring i vissa utredningar och vattenföring i andra.
V används dessutom som beteckning för volfram på gruvkartor. Särskilt med tanke på den allt större omfattningen av underjorden
byggande är det uppenbarligen ett allmänt behov av ett enhetligt beteckningssystem inom detta teknikområde.
1.3 BETECKNINGAR FÖR BERG- OCH JORDUNDERSÖKNINGAR VID STATENS GEOTEK*
NISKA INSTITUT OCH STATENS VÄG* OCH TRAFIKINSTITUT
Försöksverksamhet med geobildtolkning och kompletterande geolO* giska undersökningar vid vägbyggnad både med avseende på berg
och jord har under senare år bedrivits vid Statens geotekniska
institut (SGI) och Statens väg* och trafikinstitut (VTI), främst på uppdrag av Statens vägverk. Redovisningen av jordarter och
därmed sammanhängande undersökningar har gjorts enligt SGF:S be"
teckningsblad för jordartsredovisning i plan. Beteckningar (i
svartfvitt) för bergarter har emellertid saknats,'varför ett till"
fälligt förslag till beteckningar, främst med tanke på bergmatem rialundersökningar har måst utarbetas vid GTI; Ett akut behov av *ett enhetligt redovisningssätt för bergundersökningar med anknyt"
ning till SGF:S beteckningsblad har sålunda framkommit vid denna
försöksverksamhet. En arbetsgrupp bestående av G Knutsson och
H Thorén, VTI samt P Ahlberg och T Lundgren, SGI, bildades för att undersöka möjligheterna att få till stånd ett utvecklings" arbete i denna fråga.
Följande målsättning formulerades för forskningsuppgiften: "Att utarbeta ett enhetligt och anpassningsbart be"
teckningssystem för berggrundsgeologiska
undersök-ningar i anläggnings" oeh byggnadsverksamhet. Syste" met bör vara möjligt att utvidga för speciella behov".
-En ansökan om bidrag för flera inledande arbetsmoment i forska
ningsuppgiften ingavs till BFR. Rådet gav anslag till en för*
studie av uppgiften med följande arbetsmoment:
l. Inventering av befintliga redovisningsformer och beteck"
ningssystem.
2. Ordnande av konferens för samordning av problemene
3. Sammanställning av inventeringsresultaten och synpunkter
vid konferensen samt utformande av en plan för den vidare
verksamheten.
D
252
Sid 4
PÅGÅENDEanRKSAMHETER MED ANKNYTNING TILL PROJEKTET
INOM LANDET
Vid SGU lade docent P H Lundegårdh grunden till ett nytt system för berggrundsbeteckningar vid upprättandet av berggrundskartani över Gävleborga län i skala 1:200 000, vilken utgavs år 1967. Avdelningedirektör Th Lundqvist har fortsatt utvecklingsarbetet
med syfte att beteckningarna skall kunna användas för berggrunda
karteringar i olika skalor i första hand i Mellansverige: Systew
met är avsett för tryckning av kartor i färg. Med utgångspunkt från 16 huvudbergartstyper kan ett llO*tal bergartstyper anges.
Ett 40"tal överbeteckningar gör att systemet kan differentieraa ytterligare. Avsikten med den stora mängden beteckningar är dels
att systemet skall kunna vara användbart över så stora delar av landets urberg som möjligt, dels att kartorna skall vara en bred,
allmän registrering av berggrunden. Den enskilde nyttjaren av karm torna får sedan skilja ut de för honom lämpliga detaljerna.
Vid Kungl Kommerskollegium arbetar byrådirektör A Brandberg för närvarande med revidering av beteckningssystemet och framställ-ningssättet för gruvkartor. Målsättningen är att ur en detalje-rad karta i färg skall olika specialkartor i svart-vitt kunna framställas genom särdkild kopieringsteknik.
UTOM LANDET
Inventeringen har inte omfattat utländska system.
Det bör dock omnämnas, att verksamheter som anknyter till detta
projekt-pågår såväl i enskilda länder som på internationell basis. Bergmekaniska ordlistor har sålunda nyligen presenterats både i
Finland och Norge, Inom International Society for Rock Mechanics
(ISRM) arbetar för närvarande två kømmittêer, dels en kommitté
för symboler och beteckningar med överdirektör B Broms som svensk
medlem, dels en kommitté för bergklassificering med professor
H Helfrieh och direktör C-O Morfeldt som svenska medlemmar. Prow
fessor Helfrich har som ett led i den senare kommitténs arbete sänt ut en enkät till svenska företag och institutioner angåen"
de bergklassificering. Resultatet av denna enkät presenterades
den 9 februari 1973 vid ett möte arrangerat av stiftelsen för bergteknisk forskning (BEFO).
Sid 6
3.
ARBETETS GENOMFÖRAEDE
3;1
LITTERATURSTUDIER
Den genomgångna litteraturen har främst berört svenska
förhållan-den. Som.exempel kan nämnas kartmaterialet i Geologiska förening-ens förhandlingar, SGU:s publikationer och Ingenjörsvetförening-enskapsr akademiens meddelanden och rapporter (se litteraturförteckning).
3.2 ENKÄT OCH INTERVJUER
Som ett led i inventeringsarbetet utsändes en enkät. Denna utfor-mades så att förutom önskemål om erhållande av olika beteckningar
system, ställdes även frågor angående redovisningsformer, under sökningsmetoder och användningen av beteckningarna. Enkäten utsän* des till ca 200 konsultfirmor, vetenskapliga institutioner, entre*
prenadföretag, beställare och enskilda personer med anknytning till berggründerågor. Inventeringen avser inte gruvverksamhet men då värdefulla synpunkter bedömdes kunna erhållas från
gruvsi-dan utsändes enkäten även till vissa gruvföretag.
Enkäten kompletterades genom att personlig kontakt togs med rep"
resentanter för företag och institutioner Som har särskilda
er-farenheter från området eller som visat speciellt intresse för
frågan.
3.3 KONFERENS (KONTAKTTRÄFF)
En kontaktträff beträffande beteckningssystem för bergundersök"
ningar arrangerades den 2 mars 1973 på BFR. Till denna hade in" bjudits dels de som besvarat enkäten, dels representanter för
företag och institutioner med speciellt intresse av
betecknings-system.
Programmet omfattade följande huVudpunkter:
VTI Rapport nr 34
Presentation av projektet av representant för arbetsgrupp
Bakgrund, målsättning, arbetsmetod, resultat.
Officiella beteckningssystem i Sverige
a. Vid geologisk kartering (representanter från SGU)
b. Vid gruvkartering (representant från'Kungl Kommerskolle" gitnn).
Pågående utredning angående internationellt system för berg* artsklassificering (representant för ISRM).
Beteckningssystem för praktiskwgeologiSka undersökning (förw beredda inlägg .
Diskussion angående uppläggningen av ett eventuellt fort--w satt arBete beträffande beteckningssystem.
VTI
RESULTAT AV INVENTERINGEN
INVENTERINGSMATERIALET
Inventeringsmaterialet har inhämtats genom ovannämnda enkät,
intervjuer och litteraturstudier. Svar på enkäten inkom från ett 80Wtal av de ca 200 tillfrågade. Resultaten av de bearbe* tade svaren är redovisade i tabell l samt i delar av tabeller*
na 2 och 3.
Exempel på beteckningar och beteckningssystem.bifogades 18 av
svaren. Antalet sådana exempel var 36. Därtill har 9 andra exem"
pel tillförts inventeringen genom litteraturstudier och intern_ vjuer. Bearbetningen av detta mera detaljerade material (45
exempel) har resulterat i tabellerna , 3 (delvis) samt 4u7.
Dessa tabeller behandlar vad undersökningarnas och beteckning* arnas ändamål varit, vilka undersökningsmetoder och redovisningar
sätt som använts samt hur beteckningarna utformats.
VERKSAMHETSOMRÅDEN OCH UNDERSÖKNINGARNAS ÄNDAMÅL
Hur många inom olika verksamhetsområden som tillfrågats respek"
tive svarat i enkätundersökningen framgår av tabell 1. Där kan också utläsas inom vilka av dessa verksamhetsområden som berg" undersökningar och beteckningar är vanliga. I en tredjedel av
fallen, där beteckningar använts, har dessa utvecklats helt
utom företaget eller institutionen; AV tabell 2 framgår vad
bergundersoknlngarna haft för ändamål när beteckningar använts.
ter äprenörer herrar tioner Summa
Antaloutsanda 61 31 64 43 199
forfragningar
-Antal inknmnasvar 29 9 - 24 16 I 78
Bergunderspk" 25 5 20 10 60
ningar utfors
Beteckningar 24 5 18 9 56
används
TABELL 2. Uppgifter om ändamålet för bergundersökningar där
beteckningar använts
Tunnlar Gruv- Berg" Material* Vattenförm
och bryt* skär" användning hållanden
bergrum. ning . ningar
Enkätsvar
38
.13X
12 V
9
>
4
Uppgifter ur 23 3x 9 5 w
exemplen
X ibegränsad inventeringn . i
4:3 UNDERSÖKNINGSMETODER OCH REDOVISNINGSSÄTT
Tabell 3 innehåller uppgifter ur inventeringsmaterialet'angå-ende vilken typ av undersökning som varit aktuell när beteck-ningar använts.
Sid 10
EŧELhmâf Antalet fall där beteckningar använts fördelat på
typ av undersökning
Typ av undersökning 7 Uppgifter ur exemplen rEnkätsvarw
Barggrundskartering 22 37
a. sprickor och tektonik . 22 i i - a*
b. bergarter - 16 m"
Borrning 21 ' 31
a. kärnborrning 16 *
(sprickor, bergarter)
b. hammar* och stötborrning 5 - "w
(borrsjunkning)
c. borrhålsloggning 1_ "
d. undersökning av upptagna prov 1 n*
e. vattenundersökningar 1
--Geofysik 12 - 26
a. seismik' ' 10 *w
b. magnetometri och gravimetri 2
"-Vanligen utförs undersökningarna med olika metoder i kombi*
nation, t ex berggrundskartering tillsammans med hammarhorr"
ning och borrhålsloggning eller sprickkartering i kombination med kärnborrning och vattenförlustmätning.
Redovisningen av undersökningarna utförs, som framgår av tabell
4, både i plan och profi1._Planritningarna har oftast formen av
kartor, som i 27 av 37 fall kan betraktas som detaljkartor (skam
1a 1:100 W 1:10 000). Övriga är översiktskartor. Profilredovisw ningen gäller i första hand borrningsm och seismikresultat, men även tunnel- och berggrundskartering samt kontinuerliga berg*
grundsprofiler är aktuella. Tunnclkartering redovisas vanligen
i s k "blockform", dvs med väggarna utvikta i samma plan-som ta*
ket. Golvet återges inte. Olikheter förekoamer även i detta re"
dovisningssätt. Somliga tunnelritningar återger nämligen förhålm
landena sedda inifrån tunneln, andra utifrån tunneln.
TABELL 4. Uppgifter om redovisningesätt från studerade eXempel
Planredovisningar' i 23
a. undersökningar från ytan 18
b. undersökningar under jord 10
Profilredovisningar > 19
På planritningar förekommer två typer av beteckningar som rör
berggrunden. Den ena typen markerar bergarter eller diskontinuim
teter i berggrunden som t ex tektoniska störningslinjer. Den and»
ra typen markerar lägen för provtagningar, borrningar, andra en*
dersökningar (t ex seismiska profiler) eller speéiellt behandlaw de profiler.
4.4 UTFORMNING AV BETECKNINGARNA
4.4.1 Allmänt
Av de studerade ÅS exemplen är det endast 6 som är någorlunda generella i den meningen att de använts konsekvent flera gång"
er över ett stort geografiskt område eller flera sådana områ" den (se tabell 7). Fördelningen av exemplen på olika typer av beteckningar är redovisad i tabell 5 (ett exempel kan innehål"
Q
1a mer än en typ av beteckning).
TABELI 5. Uppgifter om oliça geologiska förhållanden och under" sökningsmetoder, som betecknas i de studeradeexempw len.
Sprickor och tektonik 22
Bergarter och bergkvalitet 'I 20
Vittring och leromvandling 11
Vattenförhållanden 7
Geofysiska undersökningar 7
k
n
Borrningar
De olika beteckningstyperna och deras användning behandlas närmaw
4 re i de följande avsnitten.
VTI
4.4.3
arte
sm 1.12
Sprickor och tektonikI enkäten anger Zl svaranåe.att spYiekförhållanden elle: andan
tektoniaka förhållanden betecknas. Antalet tecken varierar melw lan l och 24 i de olika exemplen. Vanligen använda ett fåtal tecken (mindre än 6). lngen större enhetlighet för tecknen finns hos de avarande. En indelning i grupper-av de tekteniaka element som.redoviaats finns i tabell 6; som även upptar fördelningen av svaren på dessa grupper.
TABELL öl Uppgifter om angivna tektoniska element från erhållna
exempel
KIDSS", sprick", förskiffringazoner och 15
förkastningar (plan eller profil)
Sprickors läge och/eller orientering _ -ll
Bergartsstrukturer, läge och orientering 10
Sprickfrekvene med sprickorlentering 4
Mylonit 4
Bergmekaniska mätningar, t ex hållfasthet, l
.deformation,.spänningar
-y -w
..-1-Jämfört med andra typer av beteckningar visar de för sprickor och
strukturer störst överensstämmelse bland exemplen. Den största
skillnaâen mellan dessa beteckningar består i att Vissa exempel innehåller relativt enkla beteckningar2 medan andra uppvisar mer
utvecklade sådana tecken (se bilaga 1 och 2).
Bergatter och bergkvalitet
.w .. . I 5 0 .I
I litteraturen forekommer bergartsbetecknlngar7 tan nagon storre enhenlignet. Vissa gemensamma detaljer kan påpekae. Bergarter mer*
keraa vid svartwvit redovisning ofta med raster. Finkorniga bengm
W
: betecknas vanligen med täta mönster och grovaorniga med,elüw
sa mönster. Skiktade och massformipa bergarter säraklljs genom att:7
de föxra har streckningar eller ordnade mönster, medan de senare
har oordnade mönster i form av t ex kors, prickar eller "kråk" sparkar" (fig 1). Vissa konventioner finns för beteckningar i
färg, t ex grönt för grönsten, gult för leptit och rött för
granit.
Sexton exempel på system innehållande bergartsbeteckningar har redovisats. Av dessa innehåller 10 svart"vita beteckningar, 4
färgbeteckningar samt 2 svartrvitt.och färg (som ersätter
varandra). Av de erhållna exemplen från inventeringen var 13 av"
sedda för praktiskt bruk och av dessa var 4 systematiskt
upp-lagda. I Gruvforskningens rapport (1968) anges att för 94 gruvor
och kalkbrott används svart-vita beteckningar endast i 4 fall. De flesta exemplen på bergartsbeteckningar är avsedda för något
visst geografiskt område. Någon överensstämmelse eller genom
gående pricip förekommer inte mellan dessa system. Svart"vita beteckningar används för kartor i uppdragsredovisningar och
rapporter med tämligen stor upplaga och utförs ofta i
raster-form men ritning för hand förekommer även. Färgbeteckningar an_ vänds dels då en karta framställs.i ett fåtal exemplar (ritning för hand), dels då särskilda krav ställs att kartan skall vara
lättläst, dels då stora upplagor behövs av kartan (tryckning).'
En viktig synpunkt som framförs av flera är att beteckningarna för berggrundskartering måste utformas på ett sådant sätt att graden av tillförlitlighet i kartbilden tydligt framgårc
Områ-den, som är väldokumenterade genom täta hällobservationer eller
uppgifter från borrning och geofysiska mätningar, måste sär-skiljas från områden, där kartbilden extrapolerats fram i_jord
täckt terräng. Vad som är blottat berg bör alltid markeras. Beteckningar för bergkvalitet används för att ge en grov indel"
ning i ett fåtal klasser, t ex för bedömning av förstärkning3 behov. I bilaga 3 ges exempel på ett mera utvecklat betecknings"
system för karaktärisering av fasthet och anisotropi hos några vanliga bergartstyper.
Bland de 6 mest generella systemen varierar både indelningsgrund
och antal tecken kraftigt. Det senare framgår av tabell 7, varav
man också kan läsa att tre av systemen bygger på principen grund*
beteçkningröverbeteckning. (Se även bilaga 2). VTI Rapport nr 34
VTI Rapport nr 34
genom kärnborrning (SGF blad 2 och 4). tecken för bergarter i kombination med
SGF-lera (eg. vid redovisning av provtagning) ochbeteckningar för0
provtagning
Fig 1. Exempel på profilredovisning med enkla och ofta använda
Förkastninszon
Provt
hergkarna
i i i i \ \ \ / \ / / / \ \ \ M W \ M W \ \ \ \ \ \ \ \ / \ / / \/ / / / \ / / c mw \ \ w//h // w \ // \ / / \ / / \// \ \ / x \ \ / \ M V / / / / / /<j/\j\/\j / ,/ ,/ \ \ _ w\ / w\ / w / / / / \ \ \ / \ \ / / . / / \ \ \ \ \ / / w/ / // w/ w \ \ \ / / / / / / / / ^\ \ \ \ \ \ \ \ \ / \ \ / / \ / / \/ / \ //\ / / / / / / Ö/ \ \ \/ /m /x \ \ \ / / \ / / \ / / \ / / / i / / c \\ \\ \\ / / / / \ \ \ \ / / / \/ / \ \ \ / / / / / / \ . \ \\ \ \ \ \ x _ / / / /\ / /\ _ \ / / // w \ // n/ /w/ /w/ x J V V M V VM V \ / / \/ / \ / / \/ / \ / / \ / / \ // x a \ M V \ M V M / \ / . / \ / / \ x \ / / / / / / \ \im
/wm
//
w/
/ \ J V \ /\ / / c/ /c \ \ \ \ J V \JV \ J V / / \ / / \ / /\ / / \/ \ / / . / / c // c / / _ \\ \ \ m \ \ / / \x. \ / / c \ / w\ / \ . \ / / / / \/ // / \ \Kalksten'
\ / / \ / / \ \ M V / / \ / / \ J V \ / / / \/ / \ 4 \ / / / / \ / W\ / / / / / / .\\/. \ /\ // / / \\ / \ / /\ \ / / \ // \ / / x/ \ i / / \ / /\
lera
Sid 14
VTI 4.4,4 4. 4. 4.5 4. 6
Antalet ber artstecken rör de 6 mest'D enerella exem "
IgBELng.
len på beteckningssystem
Exempel från Grundbeteckning Överbeteckning
AIB 16 __
BERGAB
5
*
'
18
KOMMERSKOLLEGIUM
127
_l
SGU 113 (15 färger) 45 STOCKHOLMS GATUKONTOR 15 o m-VTI i . ' 10 - 6Vittring och leromvandling
I 11 exempel finns tecken för vittring eller gruS*leromvandlat
berg. Hos dessa varierar antalet tecken mellan 1 och 13, vanli-gen används lgâ 2 tecken. Utseendet hos tecknen varierar. Bok*
stavsbeteckning i form av "V" eller "L" är vanliga men även
raster förekommer.
Vattenförhållanden
cAntalet exempel med tecken för vattenföring är 6. Det är troligt
00 i U nu 0 C ' _10. _
att sådana tecken anvands flitigare an vad som framgar av insan
da svar. BokStaven "V" i enkel eller multipel form är vanligast.
*Geofysiska undersökningar
Geofysiska undersökningar utförs inOm anläggnings- och byggnads" verksamhet huvudsakligen i form av seismisk refraktionsmätning. Inom gruvverksamheten registreras ofta spänningsförhållanden i
berggrunden.
4.4.7
Sid 16
o o 0 0 o o
Relativt stor enhetlighet rader bland beteckningarna 1 de olika
-- O 0 i p c . i .. .. o 4
exemplen pa redOVLsning av seismiska nndersokningar. Den vanli"
LH
- s 0 a 1 . . c o 1
gaste indelningen av ganghastigneten ar i "låghastlghet oen
"höghastigleüñ Gränsen mellan dessa ligger på 4000"4500 m/s.
I några fall har man infört en speciell "mellanhastighet för
detta hastighetsintervall. Beteckningar för seismikresultat förekommer både i färg och svart"vitt3 vanligast är dock svart"
vitt. Svart eller streckat betyder då låghastighetsaon, medan
det streckade eller skuggade betyder övergångszon och övrigt
utgör höghastighet. I profil är inte alltid låghastighetsbeteckm
o n .. .0 . .. o
ningen samma som den 1 plan. Nagon oklarhet förorsakar inte
detta.
Övriga skillnader i profilbeteckningarna beror på hur jordlagerw följden redovisas i detalj. Det vanligaste sättet synes dock vara att inga skiktgränser mellan markytan och bergytan anges,
annat än möjligen för grundvattenytan.
Borrningar
Av exemplen berör 16 undersökningar av borrkärnor och 5 hammarmv eller stötborrningar tillsammans med borrhålsundersökningar. Be* teckningarna avser bergarter, bergkvalitet, sprickor och sprickm frekvenser i profilredovisningar. Någon gång förekommer tecken för vittring eller lera och sprickriktningar. Vid hammarborrning
används vanligen de beteckningar som förekommer i Geotekniska Föreningens beteekningsblad 4, jord och bergsondering. Lutning och lntningsriktning kan inte markeras med dessa beteckningar.
5. KONTAKTTRÄFF (KONFERENS)
5.1 INLEDNING OCH ANFÖRANDEN
En kontaktträff beträffande beteckningssystem för bergundersökw
ningar arrangerades den 2 mars 1973 på BFR. Till denna hade
inbjudits dels de som besvarat enkäten, dels representanter för
företag och institutioner med speciellt intresse av beteckningen system, Ett 40"tal personer deltog i konferensen, vid vilken den
cent 8 G A Bergman var ordförande.
Forskningssekreterare G Svensson, BFR, inledde genom att redogöw
ra för Byggforskningsrådets intresse för frågan; Han anförde bl a att den ansökan om medel för att utveckla ett förslag till' beteckningar, som gruppen från Väg* och trafikinstitutet och Stam tens geotekniSka institut ingivit till BFR, hade vunnit gott ge*
här hos remissinstanserna. Man hade dock varnat för att genomföe randet av projektet skulle kräva mycket tid och pengar, varför
rådet endast beviljade medel att inventera de beteckningssystem sonens används inom landet. De officiella system som finns
(SGU:s och gruvverksamhetens) passar inte helt byggbranschens
*men mycket finns att lära från dessa. Byggforskningsrådet har sett det som sin rell att hjälpa till att skapa ett gemensamt språk inom det här området, men kan självklart inte ansvara för hela utvecklingen. Diskussionsmötet innebär en slags remissbe-handling av det arbete som gjorts, och komåer att ligga till
grund för Byggforskningsrådets fortsatta agerande.
Inventeringen och dess resultat redovisades för mötesdeltagar*
na. Därefter presenterades de officiella beteckningssystemen i Sverige. Avd dir Th Lundqvist och docent P H Lundegårdh, Sveriw 'ges geologiska undersökning, behandlade den allmängeologiska
katteringen och hur man kan utnyttja detta kartmaterial. Byrå" direktör A Brandberg, Kungl Kommerskollegium, redogjorde för det obligatoriska Beteckningssystemet vid gruvkartering samt
för det pågående utvecklingsarbetet med ett nytt sådant system.
VT I
U1
V.2.1
Vidare redogjorde direktör C O Morfeldt,-Hagconsult AB, för en pågående utredning för ett internationellt system för bergartsklassificering.
Några av de beteckningssvstem för praktisktwgeologiska un" dersökningar som.utvecklats av olika företag och institutio" ner presenterades av ingenjör Å Alsl-:åârj Stockholms gatukonror,
docent P H Lundegårdh, direktör CWG Morfeldt, överingenjör E Sandeg"en, Statens järnvägar, geolog H Thorén9 Statens väg"
och trafikinstitut och geolog JWÃ Åkesson, Berggaologiska
undersökningar AB (BERGAB), Göteborg.
DISKUSSION
Sammanfattning
Vid den efterföljande diskussionen angående uppläggningen av ett eventuellt fortsatt arbete för att komma fram till ett
en-hetligt beteckningssystom för redovisning av bergundersökning*
ar vid anläggningsu och byggnadsverksamhat yttrade sig ett 15_ tal personer. Det stora behovet av ett enhetligt beteckningsw system för bergundersökningar poängterades starkt.
En allmän uppfattning syntes vara? att ett dylikt system borde
r . e . 0 I q ø
byggas upp kring ett fatal enkla grundbeteckningar, som genom
tilläggaw och överbeteckningar kunde göras mer detaljerat för olika.ändamål. Flertalet diskussionsde'tagare framförda önskem
(0
mål om en fortsättning av arbetet med beteeknings ystemet. Rep*
resentanter för följande företag förklarade sig intresserade av att ingå i en referensgrupp: BERGAB, BERGKONSULT,
FORTI-FIKATIONSFÖRVALTNINGEN, HAGCONSULT3 KOMMERSKOLLEGIUM, SGU, SJ, SEISMISKA MÄTNINGAR och VATTENFALLG
Diskussi nsinläggen dokumenterades, bearbetades och redovisaso
i det följande under lämpliga rubrik r.
VTI
8 Bergman
M Bergman
C*O Morfeldt
Arbetet med beteckningssystemet skall begränsas till att
ha en ingenjörgeOlogisk målsättning. Detta innebär att en stor del av geologernas beteckningssystem och ambitiot
ner avgränsaå, t ex mycket av det som hör ihop med gene"
-tiken hos berget.
Det är uppenbart, att de officiella beteckningssystemen för geologisk kartering respektive gruvkartering täcker mer än vad byggnads- och anläggningsbransehen direkt be-höver. Bergklassificering ligger iøkanten av arbetet beteckningssystem men löses inte i detta sammanhang. Skall beteckningarna kOpplas ihop med klassificeringen
kommer det att ta mycket lång tid att få fram resultat.
Hela problemet är en kommunikationsfråga. Beteekningarna skall ligga till grund för kommunikation mellan geologer,
konsulter och entreprenörer.
Det går troligen inte att skapa ett gemensamt "språk"
5.2.3
Th Lundqvist
för alla kategorier inom geoområdet, utan vi får kanske ha ett visst språk för gruvkartering, ett annat för geolo-gisk kartering och ett tredje för byggnadsgeologeolo-gisk under* sökning.
Beteckningssystemets avgränsning
Den kartering, som bedrivs vid SGUzs kartbyrå, syftar
SgBergman
Rapport nr 34
till framställning av grundläggande geologiska kartor.: 0
Alla variationer av betydelse redovisas sa långt som det är tekniskt möjligt. Avsikten är, att man med desm
sa kartor som grund skall kunna framställa kartor för
olika ändamål. De allmängeologiska kartorna skall kun* na förenklas efter olika modeller för att passa olika
syften.
En av de viktigaste uppgifterna är att finna en lämp lig avgränsning av det område som är aktuellt för' bygg* och anläggningssidan. Det är emellertid inte
bara avgränsningen utan också sambandet med de geotek*
niska beteckningarna som är väsentligtø Det finns ett fastlagt och vidsträckt använt geotekniskt
.42
:42
Sid 29
ett eventuellt bergtekniskt system på samma ritningar. Det får inte finnas möjligheter till missförståndl
Systemet skall vara en form av kontakt från geolog
över konsult till byggareø Det skall Vidare ge möjw lighet till rapportering i andra riktningen, dvs från byggplatsen till konsult och geolog. Ambitionerm na får inte sättas så lågt att information bara kan överföras från konsult till byggare,
gçägäggân Det gäller att hittackglnivå som är praktisk, nöd"
vändig och ekonomisk försvarbar. Det system som
skall utarbetas bör vara sådant att det går att
välja nivå. Om det är entreprenören som har den största användningen för systemet är kanske ett
enkelt sådant tillräckligt. Redovisningen av en geologisk undersökning ställd till någon gransk*
ande myndighet kan däremot vara detaljerad. Det
gäller att få ett system som klarar en nivåpla*
cering.
5.2.4 Indelningsgrund för beteckningarna«
E Sandegren Indelningsgrunden för bergarter i teknisk redovis*
ning bör bygga på bergmekaniska egenskaper, så att
bergarter likvärdiga för ett visst arbete får samma
« 41:!" .
S Bjurström Det är omöjligt att bortse från bergartsindelw ning. Eftersom det finns en korrelation mellan bergarter och bergmekaniska egenskaper, bör en första identifiering inte bygga på bergmekaniska
synpunkter.
'S Begggâg Grundtanken är att ett beteckningssystem skall va
ra lättfattligt, man skall inte försöka ta med så mycket som möjligt, eftersom det finns små möjligm heter att utnyttja nyanserad och rik infonmation. Bergarterna som sådana spelar inte alltid så stor
roll, men problemen uppstår ganska ofta i bergartsw
gränseri varför uppgifter om dessa kan ha ett betyw
dande Värde. Ett grundläggande krav är att beteek*
VTI ° AM Bergman T Hahn J Martna 5.2:5 Utformningen S Bjurström Rapport nr 34
ningssystemet är så nyanserat att man kan till" skriva olika bergblock eventuella olika egenskam per.
Bergundersökningar utförs i olika stadier: över
siktsnndersökningar, detaljundersökningar och undersökningar före och efter ett arbete. Undersök
ningarna har olika mål och olika behov av detalje" rade beteckningssystem. Det lönar sig inte att ha för många detaljer3 om ingen kan dra nytta av dem.
Behovet av detaljer beror på syftet med-undersök"
ningen.
Enkelheten i ett system får inte drivas så långt att det blir menlöst av juridiska skäl eller att
det blir så tekniskt inriktat att geologerna tap*
par materialkunskapen.
Man bör ha ett beteckningssystem som man anknyter
till det rent\praktiska; Det bör för den skull in-geo"
alla
te ha ett begränsat byggnadstekniskt syfte. En
log som arbetar med ett problem, skall använda
möjliga medel för att försöka klara av detta problem, och däri är oftast inbegripna de traditionella geom logiska synpunkterna: resultatet av detta är som rem gel obegripligt för utomstående. Resultatet måste redovisas på ett ganska lättfattligt sätt.§ör att geologens resultat inte skall bli obegripligt för utomstående använder Vattenfall i redovisningen tre olika klasser; både när det gäller att bedöma för*
stärkningsbehovet och användbarheten av bergmateria"
let.
av beteckningssystemet
Vid ett försök att plotta Geotekniska föreningens beteckningar visade det sig vara mycket dyrbart
och mycket svårt att göra plottningsrutinerna med
VTI Th'Lnndqvist P H bnndcm O - .
seed:
_.»vmc-o Morfeldt
E Sandegren , 5....4 i i i m#20 »ha'kesson A Brandberg Rapport nr 34*ningen är färgblind och
U 3 H 0 C L u.) fx)
mation i databank avses, bör beteckningar väljas
som är lätta att plotta. Med data kan en hel del ritarbete sparas, ett moment som i framtiden kommer
att bli kostsamt.
Vid ett system med enbart svartwvita beteckningar kan vissa allmänna principer i SGU:s schema använ" das, t ex tecken för glimmar och åderbildnine. Skillnaden mellan den relativt innehållsrika tektow niska kartan Örebro NO (SGU 1972a) och de senare ute givna sprickkartorna Uppsala SV och 80 (SGU 1972b) består i att den tidigare ger ganska mycket in*
formation om huvudsprickplan samt om sprickiga och
mindre sprickiga terrängavsnitt, medan de senare är
rena diskontinuitetskartor, som inte gör någon åt skillnad mellan olika tektoniska zoner.
Sprickorna och deras vidd får ett allt större intresw se. Vi kan bygga i de flesta bergarter men i för"
stärkningaproblematiken kommer sprickornas vida ach
berggrundens täthet alltmer i förgrunden. Det är Viktigt att känna till att en del av
därför bör helst raster
- *1-1. 'c .1% .*'1 (Sv' ^Y\": i: a r 3 \ *'v'r 7"'
svartmvlta DGtGCknlUgai anvandas. Om man Mae
vända färger, bör det vara i blått eller
k
5:: q , Lai;
Skälet till att BERGAB:s ritningar helt saknar J
är att ritningarna skall kunna kopieras lätt* och
billigt och direkt kunna användas som anbudsunderm
lag eller arbetsritning.
Kungl Kommerskollegiirgruvkarteredovisningsformer
håller på att revideras. I det nya redovisningssysm
temet kommer man att kunna nppdela informationen
från gruvkarteringen på flera olika kartor. Genom att använda laverfärger med olika utspädning för beteckningarna på plastritfilm och genom att använw
542.6
S Berjman
CfO Mogåeldt
W. mura-x
,-VTI Rapport nr 34
man få fram kartor med olika typer av beteckningar i svartwvitt. kan kan på detta sätt, av orginal,
framställa t ex en underlagskarta med kartografiska' och topografiska tecken, eller denna karta med malm* beteckningar eller malm" och gråbergsbeteckningar.
Fortsatt verksamhet
Det är sannolikt att det skulle vara svårare att finna beteckningar för det praktiska arbetet än att formulera°målsättningen. Nästa gång man sam las för att diskutera ett utarbetat förslag bör
.8 entreprenörer få titta på detta i förvag.
Byggforskningsrådet borde anslå medel för tillsätt*
andet av en arbetsgrupp som först analyserar
prob-lemet och sedan utnyttjar alla erfarenheter som
finns i landet för att utforma Vissa gemensamma be*
teckningar. Senare kan man plocka ut olika special* områden för sig och normalisera vissa beteckningar;
0
Man borde Vädja till Byggforskningsrådet3 se att det tillsättes en arbetsgrupp som utför detta arbe-te och förhoppningsvis presenarbe-terar ett flödesschema som visar hur utvecklingsarbetet skall utföras.
Sid 24
6.
SLUTSATSER
6:1 BEHOVET AV BETECKNINGSSYSTEM
Bergundereökningar i form av geologisk kartering och gruvkarte" ring med geologisk inriktning har bedrivits i Sverige i mer än
100 år. I takt med den på senare är allt mer ökande bergbyggm nadsverksamheten utförs dessutom allt fler bergundersökningar
med inriktning på berggrundens tekniska egenskaper. Redovisningar en av resultaten från dessa undersökningar innebär i sig själv
ett behov av beteckningssysteml Antalet svar på den utsända en* käten liksom det stora intresse för frågan som arbetsgruppen mött tyder även på ett klart uttalat behov av redovisningssysr
tem.
Vid den genomförda inventeringen har framkommit; att flera olika beteckningssystem och redovisningsformer har utarbetats och är i användning. Detta innebär emellertid svårigheter för läsaren och risker för förväxlingara Att utveckla ett gemensamt. enhetligt bGCECkning$system.ooh standardiserade redovisningsformer synes därför vara angeläget sett såväl från myndigheters och byggher" rars sida som från dem som arbetar med bergundersökningar inom byggnads- och anläggningsverksamhet.
6.2 HUVUDGRUPEER AV BETECKNINGAR
Vid redovisning av bergundersökninoar finns behov av två huvud"
.grupper av beteckningar. Den ena gruppen används för att beteckm
na läge och omfattning av utförda undersökningar, t ex seismiska och andra profiler, borr" och provtagningspunkter. Den andra
gruppen används för redovisning av erhållna resultat beträffande
t ex berggrundens sammansättning och egenskaper, tektoniska zonerj' spricksystem; vattenförhållanden m m.
En sådan indelning i huvudgrupper faller sig rätt naturlig men har inte klart framkommit vid inventeringen eller diskussionsmötet. Vid arbetet med materialet har arbetsgruppen emellertid funnit
det möjligt och praktiskt att skilja på dessa huvudgrupper i ett blivande beteckningssystem.
ningssystem, då ett sådant inte behöver bygga på någon klassifi"
cering av berget och då ett flertal lämpliga och allmänt använda'
beteckningar redan finns. Möjligen kan till denna grupp även räk-° nas redovisning av borrsjunkning samt resultat från seismiáka mätningar och enklare sprickmätningar (rosdiagram och liknande). .Den andra gruppen (resultat) kommer sannolikt att kräva ingående
diskussioner innan lämpliga förslag till enhetliga beteckningar kan framläggas.
Den följande framställningen behandlar främst synpunkter rörande den andra gruppen av beteckningar.
6.3 ANVÄNDNINGSOMRÅDE
Arbetsgruppen har konstaterat att beteckningar av ett eller annat slag används vid redovisning av praktiskt taget alla bergundersök i
ningar. I första hand är_det byggherrar och konsulter, som utför
sådana undersökningar, i andra hand viSsa institutioner och entre-prenörer.
Helt allmänt skall beteckningarna utgöra basen - språket - för den
skriftliga kommunikationen i alla riktningar mellan de tre yrkes-. grupperna geologer, konsulter och entreprenöreryrkes-.
Enhctliga beteckningar och redovisningsSystem får sannolikt störst användning vid redovisning av bergundersökningar som rör tunnlar och bergrum, men även vid sådana som gäller skärningar och
material-täkter. Både undersökningar som utförs från markytan och sådana son:
utförs under jord är aktuella. Redovisningen kan gälla resultat från ikarteringar, borrningar och geofysiska mätningar samt kan utföras
i både plan och profil, såväl på översiktskartor som på detaljkartor.
6.4 ANPASSNINGSBARHET OCH INDELNINGSGRUNDER
Systemet bör så långt som möjligt vara anpassningsbart till olika krav och syften, bland annat är det önskvärt att enk-la framställningssätt och reproduktionsmetoder kan utnyttjas.
VTI, Rapport nr 34
é Sid 26
De allmängeologiska kartorna och deras beteckningar bör åt" minstone i viss utsträckning kunna förenklas efter vissa
"översättningsmallar" och användas i arbeta* Och redovisningsn
rutinerna. En riktlinje bör vara att systemet skall kunna an* vändas tillsammans med SGF:s beteckningar för geotekniska ' undersökningar.
De beteckningssystem som idag är i bruk för bergundersökning"
ar inom byggnadsê och anläggningsverkSamhet bygger på olika
indelningsgrunder, även när de har likartade syften. Omfatt-ningen av indelningarna varierar kraftigt. För att inom
rim-liga gränser uppfylla olika krav och syften måste indelning"
en i det urSprungliga huvudsystemet vara enkel.
Bergartsindelningen bör så långt sommöjligt ta hänsyn till.
bergtekniska egenskaper. En petrologisk'bergartsindelning bör kunna användas i ett inledande skede av en undersökningl innan speciella bergtekniska egenSkaper kan tillskrivas berg* grunden eller om korrelationen mellan bergarten och dess
tek-niska egenskaper ej klart framgår. Det är vidare Värdefullt
om bergartsgränser kan markeras; Helt allmänt bör betecknings*
systemet vara så nyanserat att varje bergblock kan tillskri-vas viktiga tekniska egenskaper.
Indelningen och utformningen av vissa beteckningar blir såå lunda beroende av hur berget klasSificeras, varför hänsyn bör tas till utvecklingen inom bergklassificeringsområdet.
6,5
UTFORMNING
För att uppfylla uppställda krav bör beteckningar för berg* arter utformas efter principen få grundbeteckningar och många
överbeteckningar. Det bör också vara möjligt att skilja på
beteckningar som krävs för undersökningens genomförande och
sådana som behövs för redovisningen av undersökningen. Särskild omsorg torde få ägnas utvecklingen av beteckningar
som rör bergarter och bergkvalitê, sprickor och tektonik, vittring och lera i berg samt vattenförhållanden.
6.6
VTI i
Rapport nr 34
huvudgruppen.
Svartwvita beteckningar bör i första hand eftersträvas men
enhetliga färgbeteckningar är också av intresse. Vissa gemen
samma drag bland de förekommande beteckningarna finns och bör
utnyttjas. Tecken som lämpar sig för plottning med dator bör om möjligt väljas.
ORGANISATION OCH PLANERING AV FORTSATT VERKSAMHET
Utvecklingsarbetet bör begränsas inom ramen för en byggnads" geologisk målsättning. De mål som den nuvarande_arbetsgrnp*
pen ställt upp torde fortfarande kunna gälla.
Normeringsarbetet med ett gemensamt beteckningsu och redo*
visningssystem bör styras av en allsidigt sammansatt refe*
' i 0 to
rensgrnpp med representanter fran berorda parter. Arbetet
med att utveckla olika förslag liksom inventering av önska mål bör handhas av en speciell arbetsgrupp med erfarenhet av normarbete och de typer av bergundersökningar det här
gäller.
Flera konsultfirmor, byggherrar och institutioner har redan
förklarat sig intresserade av att låta sig representeras i en sådan referensgrUpp.
Utvecklingsarbetet bör föregås aven kravinventering röran"
de beteckningar och redovisningssätt och gällande bland an"
nat de egenskaper-som-bör redovisas och beteckningarnas ut*
formning.
Arbetsgruppen bör därefter kunna utarbeta förslag till hur
vudbeteckningar och lämpliga, generella redovisningsformer, vilka sedan behandlas i referensgruppen.
Utvecklingsarbetet bör bedrivas etappvisx så att först huvud-typer av beteckningar ur den första gruppen (se avsnitt 6.2)
tas fram och normeras. Beteckningar ur den andra gruppen, som
kräver mer arbete och längre diskussioner, får utvecklas och bearbetas i senare etapper.
Sid 28
,7. LITTERATUR
7.1 REFERENSER
Gruvforskningen, 1968, Tekniskmgeologisk kartering-inom gruvindustrin. (Svenska gruvföreningen) Serie B Nr 120, Stockholm
Hagerman, T, 1965, Olika typer av berg i bergmekaniskt hänseende. (Ingenjörsvetenskapsakademien) Meddelande 142, Stockholm
Kungl Kommerskollegium, 1885, 1927, Normalkarta (Kungl KommerS* kollegium) Stockholm
Kungl Kommerskollegium, 1948, Schema för geologiska gruvbeteckningar å gruvkartor (Kungl Kommerskollegium) Stockholm,
Lundegårdh, P H, 1967, Berggrunden i Gävleborgs län (Sveriges geologiska undersökning) Serie Ba Nr 22, Stockholm
SGF 1968, 1969, 1971, Beteckningar för geotekniska undersökningar,
B1ad.1"6. (Svenska geotekniska föreningen) Stockholm
SGU, 1972a, Örebro NO (Sveriges geologiska undersökning) Serie Af
Nr 103, Stockholm
SGU, 1972b, Uppsala SV och SO (Sveriges geologiska undersökning) Serie Af Nr 105-106, Stockholm
7.2 KOMPLETTERANDE LITTERATUR
Bergman, S 1965, Funktionell bergklassificering. (Ingenjörsveten* skapsakademien) Meddelande 142, Stockholm
Berner, H, Ekström, T, Lilljequist, R, Stephansson, 0, Wikström, A 1971, Storage and processing in geological mapping, GFF Volym 93,
I. Field data sheet pp 85*101, 11. Data Files pp 693r705.
(Geolo-giska föreningensi.Stockholm förhandlingar) Stockholm V11- Rapport nr 34'
VTI
1972, GEOMAP, Blankettens användning. Omarbetad upplaga (Geologiska institutionen, Uppsala universitet) Uppsala /stencil/
Blyth, P, 1965, Geological maps and their interpretation (Edward
Arnold) London
Ekström, T, Wirstam, Å, Nilsson, C-A, 1973, Core map. 1. Allmän beskrivning (Styrelsen för teknisk utveckling) Rapport 720881/
U737, Stockholm
Hagerman, T, 1943, Om svenska borgarter och deras provning för
konstruktionsändamål. (Statens provningsanstalt) Meddelande 85,
Stockholm
HanSâgi, I, 1970, Jämförelse mellan bergklassificering enligt RQDnoch_Kirunametoden. (Ingenjörsvetenskapsakademien) Rapport
29, Stockholm
AHöBeda, P, 1971, Förslag till klassifikation av stenmaterial för vägandamål. (Statens väg_ och trafikinstitut) Internrapport 31,
Stockholm
Lundegårdh, P H, Lundqvist, J, Lindström, M, 1970, Berg ooh jord i Sverige. (Almqvist och_Wiksell) Stockholm
Lundqvist, Th, 1968, Precambrian geology for the L05*Hamra region Central Sweden. (Sveriges geologiska undersökning) Serie Ba Nr 23,
Stockholm
Magnusson, N, LundqviSt, G, Regnê11,VG, 1963, Sveriges Geologi. (Svenska bokförlaget/Norstedts) Stockholm
Maijala, P, Kauranne, K,_Lindholm, 0, Matikaiinen, R, Mustala, J, Niini, H, Pelbola, E, 1970, Kalliomekaniikan sanastoa 4 Bergmeka-nisk ordlista * Typical terms of rock mechanics. (Bergsmannaförw eningen) Helsingfors
Norsk bergmekanikgruppe, 1972, Terminologi og definisjoner innen bergmekanik og ingenidrgeologi. (Norsk förening for Fjellspreng-ningsteknik) Oslo
